Den etablerade rörelsen, 1945-1970

Mission

Kopplingen mellan mission och söndagsskola blev tidigt självklar. Barnen samlade in pengar till mission och fick träffa missionärer. Detta har fortsatt. Barn har inspirerats till mission. Vissa har blivit missionärer. Sett ur ett brett perspektiv är det nästan omöjligt att överblicka den betydelse som missionen fått för barn och familjer i Sverige och världen, genom förändrade liv, utbildning och sociala insatser, från 1965 även genom Pingströrelsens biståndsorganisation PMU.113

Söndagsskolans historiska bakgrund

Söndagsskolan, i meningen frivillig sammankomst för barn med undervisning om kristen tro på söndagen, kommer från England och som födelseår räknas 1780. Det fanns tidiga ansatser även i Sverige men först från 1851 kan man tala om ett genombrott. Det var då framför allt inom de låg- och frikyrkliga väckelserörelserna som söndagsskolarbete upptogs.114 Inom baptismen, ur vilken Pingströrelsen till stor del växte fram, satsades tidigt på söndagsskolverksamhet. Vid baptistförsamlingarnas första allmänna konferens 1861 uttalades att om möjligt skulle alla församlingar starta söndagsskola. Då hade 35 av samfundets 96 församlingar söndagsskola med drygt tusen elever.115 1915, vid tiden för Pingströrelsens genombrott hade baptisternas söndagsskolor ett elevantal på 66 629.116 Klart är alltså att det arbete som gjorts inom de äldre samfunden, i synnerhet Baptistsamfundet, låg till grunden för den självklara ställning som söndagsskolan fick i pingstförsamlingarna när de etablerades.

Den etablerade rörelsen, 1945-1970

Efterkrigstid. Mycket stark ekonomi, tilltagande urbanisering, miljonprogrammet från år 1965, Pippi Långstrump 1945, regelbundna tvsändningar från 1956, utökning av skolsystemet, musik- och ungdomskultur, arbetskraftsinvandring från slutet av 1950-talet.

113 Läs mer om mission i Pingströrelsen i: Jan-Åke Alvarsson, ”Från kaffeplantage till tvstudio”, i Pingströrelsen, 2007, del 2, s. 134-187. 114 Fridén, George, Svensk Söndagsskola genom 100 år, 1951, s. 11-24; Forsberg, Börje ”Söndagsskola” i Nordisk teologisk uppslagsbok, 1957, band 3, spalt 825-833. 115 Nordström, K.J. Svenska Baptistsamfundets historia, 1928, s. 239. 116 Lagergren, David, Framgångstid med dubbla förtecken, 1989, s. 39.

50

När Arthur Sundstedt cirka fyrtio år senare sammanställer ett nytt historieverk om Pingströrelsen i fem band presenterar han ett längre avsnitt om verksamhet bland barn och unga i band fyra.117 Sundstedt visar liksom Söderholm på söndagsskolans självklara ställning i pingstförsamlingarnas verksamhet. Samtidigt påpekar han att tidningarnas skriverier och samhällets fördomar om Pingströrelsen under flera årtionden gjorde det svårt att få med barn från ”utomstående hem”.118 För att få en uppfattning om söndagsskolans genomslag i Pingströrelsen presenteras nedan en tabell som visar statistik för de olika samfunden.119

Samfund Begynnelseår söndagsskola Söndagsskolor 1925/1951 Lärare 1925/1951 Elever 1925/1951 Totalt medlems antal 1960

EFS 1856 1 458 966 4 079 2 500 60 000 33 500 Ca 28 000 75 000 (1951) SB 1857 1 340 897 5 467 3 915 64 081 40 471 32 500 36 979 (1951) SMF 1878 2 892 2 795 10 304 11 955 125 822 114 869 96 700 99 844 (1956) SAM 1900 600 616 1 500 1 380 15 000 15 400 14 900 19 355 (1954) PR 1912 300 1 500 1 000 4 000 10 000 60 000 92 000 82 700 (1950)

ÖM - Inom SB 493 Inom SB 2 070 Inom SB 21 500 19 800 Ca 20 000 (1955)

Vid en jämförelse mellan antalet barn i söndagsskolor och samfundens medlemsantal har Pingströrelsen en anmärkningsvärt låg kvot. Möjligen var de fördomar mot rörelsen som Sundstedt pekade på en orsak. I ett citat från pingstförsamlingen i Västerås år 1969 visar Sundstedt också att fördomarna så småningom bröts ner.120 Troligen kan den låga kvoten i tabellen ovan också förklaras av att Pingströrelsen då var en betydligt yngre rörelse än de övriga.

117 Sundstedt, Arthur, Pingstväckelsen och dess utbredning, 1972, s. 262-278. 118 Sundstedt 1972, s. 267. Se även exempel från Jönköping i: Karlsson, Curt ”Söndagsskola redan under pionjärtiden” i Pingströrelsen, 2007a, del 2, s. 113. 119 Statistik hämtad ur: Fridén 1951, s. 378 120 Sundstedt 1972, s. 267-268.

51