Rickard Rydén pastor inom Pingströrelsen

befordrat Rydéns brev. Gustafsson tog upp frågan vid ett sammanträde i januari 1933 med Missionsstyrelsens beredningsutskott, som beslöt att Gustafsson skulle undersöka

huruvida missionselever, som sedan de genomgått skolan, på grund av en eller annan orsak icke vidare kunna användas i verksamheten eller på grund av andra orsaker lämna predikobanan eller övergå till annat samfund, skola vara förpliktade att till Förbundet återbetala de utgifter, som Förbundet haft för dem. (MB 330113)

Gustafsson insåg snart att han inte kunde utreda frågan själv, varför den togs upp vid utskottets sammanträde den 17 februari då en kommitté tillsattes. Den kom fram till att det inte var möjligt att kräva Rydén på några pengar utöver stipendiemedlen. Frågan kom därför att fortsättningsvis behandlas på ett principiellt plan och i juni 1934 fastställde Generalkonferensen regler för återbetalning. Beloppet sattes till 1 044 kronor per läsår.

En kort tid efter att Rickard Rydén blivit medlem i Smyrnaförsamlingen i Åtvidaberg anställdes han som församlingens predikant. Vid årsmötet i januari 1936 valdes han till ordförande och församlingsföreståndare efter Gunnar Pettersson. Han slutade sin tjänst i juli 1937. Han hade då svarat jakande på en kallelse från pingstförsamlingen i Norrtälje. Våren 1941 efterträdde han Ivar Johansson som pastor i Halmstad, en tjänst som han lämnade i januari 1944. Uppbrottet från Halmstad berodde på att han hade fått en kallelse att bli pastor i Smyrnaförsamlingen i Åtvidaberg. En pingstpredikant som var insatt i förhållandena i Åtvidaberg menade att det fanns spänningar i församlingen mellan den grupp som hade kommit från missionsförsamlingen och den grupp som hade tillhört församlingen före »sammanslagningen« och att det var nödvändigt att Rydén tog sig an problemet. Det finns emellertid en uppgift att han så tidigt som år 1943 »visste om« att han skulle kallas till Linköping och att det var därför han sökte sig till Åtvidaberg för en andra period. I varje fall fick han en kallelse till Sionförsamlingen i Linköping och han tillträdde tjänsten där den 1 augusti 1946. Ganska snart efter att han börjat sin tjänst i Linköping drabbades han av TBC och han kom sedan att ha flera längre sjukskrivningar. Han tjänade denna församling fram den 27 februari 1962 då han fick en hjärnblödning och avled utan att ha

återfått medvetandet. Begravningsgudstjänsten hölls i Sionkyrkan i Linköping med Aron Andersson som officiant. Kyrkan var fullsatt och de församlade följde sedan kistan från kyrkan till stadens begravningsplats.113

113 Om Rickard Rydéns tid som föreståndare i Linköping kan man läsa i skriften

Sionförsamlingen i Linköping 1924‒1964. I samma skrift finns även en kort biografi.

9. Missionsförsamlingen i Norra Vi

Sommaren 1934 splittrades missionsförsamlingen i Norra Vi, som är beläget i sydvästra Östergötland.114 Omkring 20 personer lämnade gemenskapen eftersom de upplevde att ett par av styrelsens ledamöter motarbetade den andedopsrörelse som fanns inom församlingen. Majoriteten av dem som lämnade församlingen blev medlemmar i pingstförsamlingen i Österbymo och var hösten 1937 med då pingstförsamlingen i Norra Vi ordnades. Denna fick namnet Sion. Missionsförsamlingen hade bildats hösten 1893 och kallade sig då Norra Vi missionsförening. Vid mötet skrevs 37 personer in som medlemmar. Föreningen anslöt sig snart till Östergötlands Ansgariiförening och till Jönköpings missionsförening samt år 1900 till Missionsförbundet. Föreningen invigde sitt missionshus i januari 1900.

Norra Vi kyrkby ligger vid sjön Sommens sydligaste spets. Missionshuset, som idag är ombyggt till en ungdoms- och lägergård, ligger i Tullerum – drygt 1 kilometer från Norra Vi kyrka – vid den väg som går utmed sjön Sommen i nordnordvästlig riktning. Fortsätter man vägen norrut kommer man efter cirka 4 kilometer till Ebenezer som var baptistförsamlingens lokal. Efter ytterligare cirka 4 kilometer ligger Alarps missionshus, som ägdes av Asby-Uddes missionsförsamling. År 1921 anställde Norra Vi missionsförsamling tillsammans med AsbyUddes missionsförsamling en evangelist, Gustaf Zetterholm. 21 år gammal tillträdde han i augusti sin tjänst. I Norrköping hade han vintern 1918 besökt stadens andra metodistförsamling som då gästades av T.B. Barratt och Anna Lewini. Flera hade blivit andedöpta och Gustav Zetterholm hörde till dem. Zetterholm predikade emellertid inte andedopet i Norra Vi men berättade vid ett tillfälle om sina erfarenheter. Församlingen lyssnade intresserat »men ingen sa något eller frågade något« (Widlert). På ungdomarna hade emellertid berättelsen gjort ett starkt intryck. Zetterholm slutade hösten 1923 då han började sin pastorsutbildning på missionsskolan. Efter Zetterholm var det flera

114 Norra Vi tillhörde vid den tiden Ydre härad och omfattade socknarna Norra Vi,

Sund, Asby, Torpa, Västra Ryd och Svinhult. Geografiskt motsvarar Ydre härad dagens Ydre kommun med Österbymo som centralort.