14. Viloperioden 2 – 3

14. VILOPERIODEN 2 – 3 161 14. Viloperioden 2 – 3

Knappt har Elsa kommit hem förrän hon börjar dona. Hon skriver en artikel till EH, i vilken lokalfrågan för församlingen i Kanpur ventileras. Och ett brev till Nyström, där hon lite ursäktande berättar att hon tagits emot i Smyrnaförsamlingen i Fagersta.

Nyström svarar den 20 mars 1947: … ursäkta att jag tog bort det Du skrev [i artikeln till EH] angående pengar för lokalen i Cawnpore, ty jag ansåg det vara bäst, tills vi ha slutkonfererat angående Indien … vi har också mycket diskuterat frågan om huru vi skola bygga lokaler och på vem vi skola skriva dem. Man har alltså ännu en gång börjat darra på manschetten beträffande norra Indien. Inte utan skäl: Ägandeskapet till den lokal som faktiskt kom att byggas kom att bli ett återkommande och långvarigt problem.

Den 26–27 mars 1947 hölls en Indien-konferens i Gileadförsamlingen, Göteborg. Där medverkade såväl Elsa som Carl Swahn.268

Den 29 september 1947 skickar hon ett vykort till systern Olga från Oslo – här är det gott att vara. Vad hon gjorde där och med vem hon reste framgår inte.

Elsa fyllde 50 i januari 1948 och Smyrnakyrkan i Fagersta ordnade festiviteter. Den lokale poeten, tillika personalchefen på Fagersta Bruk, Ivar Lindestad skaldade: … Du har lärt känna Indien, det vackra sagoland. Du bränts utav dess heta sol och stått vid Ganges strand. Du sett att där finns mycket utav lyx och överflöd, men ock att många sucka uti fattigdom och nöd. Du sökt att ge de arma där ett budskap om Guds frid Du stått där troget med ditt ljus och utstått kamp och strid I faror utav tusen slag Du kunnat härda ut. Var säker på att lönen Din den komma skall till slut. Bilden på nästa sida är från Elsas fest. Hon omges här av två av sina bröder, Alvar och Emil. Snett framför henne står modern Augusta. Tredje från höger stående huvud med glasögon är Ellen Hallbergs. Den tredje sittande trumpetaren från höger är undertecknad. Vid bastuban Sigurd Bergill, blåsarnas ledare. Som nummer tre från vänster i övre raden står den lokale poeten.

Den 20 juni 1948 döps hennes mor Augusta i samma församling. Det är en kvalificerad gissning att det var Elsa som låg bakom att farmor Augusta vid 72 års ålder blir pingstvän. Och den 21 februari 1948 hade hennes bror Emil – änkling sedan halvtannat år – gift om sig i pingstkyrkan. Huruvida Elsa låg bakom också detta skall vara osagt.

Från Elsas 50-årsfest i Smyrnakyrkan Fagersta.

Kamraten Ellen är alltså hemma vid samma tid. Hon skrev den 3 januari 1948 till YM från Säter följande: … några ord om Elsa Törnqvist med anledning av hennes 50 årsdag den 17 dennes. Ingen kan ju känna henne bättre i arbetet än den som dagligen i 8 ½ år varit tillsammans med henne. Det svåraste är ju ej alltid att börja ett arbete även om det särskilt i hednaland är mycket svårt. Det svåraste är nog att kunna hålla ut; att hjälpa, stödja uppmuntra då det behövs, att kämpa gemensamt med den lilla skaran; att bära varandras bördor. Hennes tålamod och hennes kärlek till våra indiska syskon har burit och hjälpt i mången kritisk situation. Att hela den lilla församlingen i Cawnpore som en man tackar Gud för henne och det arbete honom genom Guds nåd fått – och som vi vilja tro – i fortsättningen skall få utföra, det vet vi, hennes kamrater. Att ej ta till reträtt då svårigheterna hopar sig, utan stå kvar och kämpa sig igenom, det är sådana kamrater vi behöver.

14. VILOPERIODEN 2 – 3 163 (Oss emellan sagt så är jag övertygad om att om vi hade lämnat arbetet i Cawnpore då en tredje kamrat gjorde det och även önskade att vi skulle göra det, så hade det ej funnits någon fri biblisk församling där nu. Det finns en annan plats därute som kan stå som ett varnande exempel på att ej lämna förrän Guds tid är.) Det är några få tankar jag skrivit ned. Skulle Du vilja ta in något av det i EH så går det bra. Gör det då utan angivande av källan och utelämna det som är satt mellan parenteserna. Att den tredje kamraten – den som sjappade – heter Karin Cométh är det ingen tvekan om. Vilken den andra platsen därute är, som anförs som ett varnande exempel kan vi bara gissa. Mitt förslag är Sultanpur efter vad Daniel Hallberg berättade i intervjun omnämnd ovan.

Men Evangelii Härold tog inte in Ellens hyllningsord. I stället publicerade man en kort notis om Elsa och en om Karin – de var ju födda med två dagars mellanrum.269 Där heter det att Karin … är driftig och initiativrik, och detta har alltid varit hennes styrka och till gagn för verksamheten, medan Elsa … har varit en av de lugna i landet och trogen i sin Herres tjänst. Inte helt fel det heller.

Det är från den här tiden som vi två brorsbarn förstår att uppskatta alla historier om Indien: om apor som hoppar in på verandan och tömmer sockerskålen rakt ner i gapet, om fattiga barn, tiggare och om hinduernas vidskepelser. – Vidstående foto ur Elsas fotoalbum förföljde oss in i drömmen.

Den 13 juli 1948 skriver Elsa till En tiggare längs gatan. Nyström och undrar när Ansgar går i höst. Redan två dagar senare svarar Nyström: Vi har lämnat in papper för inresa till Hindustan.

269 EH (1948) sid 25.

164 14. VILOPERIODEN 2 – 3 Namnet Hindustan lär tidigare ha använts som synonym till Indien, i synnerhet dess norra del. Nyström är inte uppdaterad beträffande Indien – han hade ju arbetat i Brasilien. Indien är nu självständigt sedan den 15 augusti 1947. Och Kanpur ligger i Uttar Pradesh (= Norra provinsen). Nu följer korrespondens om bemanningen i Kanpur; folk rör sig hit och dit där ute, och en påtänkt ny missionär från Västerås visar sig vara för klen. Ett försök att fixa fullt underhåll för Ellen misslyckas. Och trasslet tilltar om utförsellicenser, visa och vaccinationsintyg. Men glädjande är den bil, en Chevrolet från 1936, som Elsa får av Carl Swahn. Enligt Carl Swahns son, Roland, var bilen nyreparerad efter en krockskada. Den lär rullat ytterligare många år på Kanpurs gator. Den 27 oktober 1948 korresponderar Elsa med Dagmar Björkquist, den nya sekreteraren på YM:s kansli, beträffande transitvisum till Irak och Pakistan. Och nu går det fort. Till den utresan hade jag, Sören, tillverkat ett bakbord – under överinseende av min slöjdlärare, som fick ett kilo kaffe för besväret. Elsa flyger reguljärt tillsammans med Annie Wahlberg och övernattar i Amsterdam. Ellen, som av någon anledning inte är riktigt färdig för återresan, skvallrar i brev den 19 december 1948 till Dagmar på YM … … att flygbolaget på Elsas önskan ordnat logi för en natt [i Bombay]. Det var på stans finaste hotell Taj Elsa skrattar. Mahal och det rummet kostade 70 Rs pr. dygn!!! Elsa lyckades dock få ett sämre [rum] till 40 Rs. Men 40 Rs är ändock mycket om man är ensam att betala.270 Ellen förbereder sin egen återresa och verkar – i sitt brev till Dagmar – lite spänd inför utsikten att resa utan Elsa. Hon berättar att avskiljningen blir den 16 januari. Får se om det går något plan mellan 17 – 23 januari.

270 Det var alltså det hotell som år 2008 stormades av terrorister; 167 personer dog och byggnaden förstördes delvis av brand. – En natt kostar nu 1 800 SEK. Från Wikipedia.