Träd för Träd - Nu räddar vi barn världen by Plant-for-the-Planet

Felix & Vänner

TRÄD för TRÄD Nu räddar vi barn världen

”När jag läste om hur mycket koldioxid (CO2) vi släpper ut i luften med våra bilar, flygplan, hus, fabriker och kraftverk, och vad CO2 och andra växthusgaser gör med vår atmosfär blev jag riktigt arg. Vår framtid förstörs i det varmare klimatet, de smältande glaciärerna och de stigande haven, och folk sitter bara och pratar om det. Varför gör vi inte något?”

Allt började 2007, med ett enkelt skolarbete från 9-åriga Felix. Han förklarade för sina klasskompisar hur växthusgaserna fungerar och vilka hemska konsekvenser den globala uppvärmningen får – om vi människor inte gör något för att stoppa den.

Felix hade också läst att träd kan fånga upp de farliga växthusgaserna, så han avslutade sin presentation med att säga ”låt oss planera en miljon träd i varje land på jorden!” Det var början på Plant-for-the-Planet, ett initiativ av från barn som sedan dess utvecklats till en global rörelse. Genom den här kampanjen kan barn inte bara plantera träd över hela världen: som unga världsmedborgare kämpar de även för global rättvisa...

Denna onlinebok motsvarar originalet från Oekom. Den är endast tillgänglig vid begäran. Originalspråket är tyska. Denna utgåva släpps i enlighet med licensen från Create Commons, enligt följande:

BY: www.oekom.de | www.plant-for-the-planet.org NC: Icke kommersiellt NO: Inga derivater

1:a/ Första, november 2015

Redaktör: Veronika Straaß och Claus-Peter Lieckfeld Koncept och redigering: Ulrike Völkmann Omslag, illustration, layout: Carsten Abelbeck Översättning: Linda Englund Lektor: Robyn Giblin, Renee Haufe Granskning: Karolina Reinhart (Plant-for-the-Planet kansli)

Gratis nedladdning på www.plant-for-the-planet.org och gratis utskrift på alla tillgängliga språk. Denna utgåva har skrivits ut för att distribueras till barnen på Plant-for-the-Planets akademier. Copyright by Plant-for-the-Planet

Utskrift på FSC®-certifierat papper.

Felix & Vänner

TRÄD TRÄD för

Nu räddar vi barn världen

3. Vad vi kan göra Introduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1. Varför vi barn måste agera Felix förklarar: Hur allt började

. . . . .

12 En presentation av konsekvenserna . . . . . . . . 14 Vi växer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Framstående personer inom . . . . . . . . . Plant-for-the-Planet . . . . . . . . . . .

Wangari Maathai: Mama Miti – 19 Trädens mamma . . . . . . . . . . . . . . . . . .

20 Varför Wangari aktiverade sig . . . . . . . . . . . . 22 Green Belt Movement . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Billion Tree Campaign . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Plant-for-the-Planet: barinitiativ . . . . . . . . . . . . paign . . . . 24 Plant-for-the-Planet: Billion Tree Cam med? . . . . . . . . . . . . . . . 26

Varför gick jag

2. Vad betyder klimatförändrin

gar?

Vad alla kan göra... n . . . . . 52 Eller: skydda klimatet hemifrå

52 Vad är det för fel på trafiken?? . . . . . . . . . . . . 53 Energislukare där hemma . . . . . . . . . . . . . . . 55 Byta elbolag? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Hur mycket CO2 finns på tallriken?

Om att göra det själv… Eller: om skolan och lärande 58 för livet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Träd för träd en . . . 66 Eller: den stora planteringsfest

. . . . . . . 68 Hur man hittar partners som vill delta 68 Var du kan hitta planteringsplatser . . . . . . . . . 69 Hur man hittar de bästa träden . . . . . . . . . . . 70 Hur och var du kan få tag i träd . . . . . . . . . . . Hur du kan uppmärksamma ditt 71 planteringsparty . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Hur din planteringskampanj 72 kan bli ett riktigt party . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 Hur man räknar sina träd . . . . . . . . . . . . . . . .

30 Ett klimat i kris . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Träd för södern… 74 Eller: 20 euro = 20 träd . . . . . . . . . . . .

Clara intervju med meteorologen 30 på en tysk TV-kanal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Klimatförändringar innan vår tid . . . . . . . . . . . 34 Klimatskaparna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Koldioxidens stora cykel . . . . . . . . . . . . . . . . 35 Var kol och olja kommer ifrån . . . . . . . . . . . . 36 Rökiga skorstenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Människor som ”klimamotor” . . . . . . . . . . . . . ttvisa? . . . . . . . . . . . . . 42

77 Malaysia (Asien) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . (Asien) . . 77 Filippinerna, Indonesien och Thailand 78 Ecuador (Sydamerika) . . . . . . . . . . . . . . . . . . a) . . . . . 78 Demokratiska republiken Kongo (Afrik 79 Costa Rica (Centralamerika) . . . . . . . . . . . . . . 79 Namibia (Afrika) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Bra svar på dumma argument! . . . . . . . . . . . . 82 „Run4Trees“ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vad är klimaträ

Utsläppshandel: en enkel 44 sak som är svår att göra . . . . . . . . . . . . . . . .

Hur träden hjälper till . . . . . . . 46 att bekämpa klimatkrisen . . . .

Mexiko (Centralamerika) . . . . . . . . . . . . . . . .

akademier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4. Vår vision

Akademi för ambassadörer för 86 klimaträttvisa (8-14 år) . . . . . . . . . . . . . . . . . Modul 1: Introduktion en Eller: Höra och diskutera ett tal av 86 ambassadör för klimaträttvisa . . . . . . . . . . . . Modul 2: Klimatkrisen 88 Eller: Diskutera klimaträttvisa . . . . . . . . . . . . . Modul 3: Retorik & Stil gar . . . . 89 Eller: Att lära sig hålla korta föreläsnin Module 4: Plantering nya Eller: Vi planterar och förbereder 91 planteringsaktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Modul 5a: Världscafé Eller: Vi samlar idéer på hur 92 andra kan engagera sig . . . . . . . . . . . . . . . . .

Innehåll

Vår planet behöver a och för ambassadörer för klimaträttvis framtiden... Eller: Plant-for-the-Planets

Vi är jordens barn… Eller: vårt globala 100 planteringssamhälle . . . . . . . . . . . . . . .

och Vi barn är globala medborgare världspolitiker… Eller: tänka och agera som 114 globala medborgare . . . . . . . . . . . . . . .

116 Vi borde lära oss av historien! . . . . . . . . . . . . 118 Vad ger oss mod? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Vad skulle vi barn göra? Eller: vår trestegsplan för 118 att rädda vår framtid . . . . . . . . . . . . . . .

Vi är framtidsambassadörer... tid . . 122 Eller: hur vi kämpar för vår fram

Modul 5b: Arbeta i skolgrupper 92 Eller: Vi agerar! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Regeringsledare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

122

Förenta nationerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

123

Modul 6: Vår första föreläsning a . . . . . . 93 Eller: Vi presenterar våra mål för vuxn

Parlament . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Akademier för framtidsambassadörer 94 (15 – 21 år) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Allt skulle vara okej . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga: Kontaktinformation/Bildrättigheter

. . . . . . . . . 144

128

Trestegsplan för stater, 129 städer, samhällen och företag . . . . . . . . . . . . orn . . . . . 131 Framtida avgift från den privata sekt Change Chocolate – vår 132 första Plant-for-the-Planetprodukt . . . . . . . . . . 133 Vårt första globala politiska parti . . . . . . . . . . 134 Ungdomsmöte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 Vår demokratiska struktur . . . . . . . . . . . . . . . r Lär dig att bli en programkoordinato 136 . . . . . . . . . . . . . . . . . . på ett träningscenter 136 Jag spelar roll – vi är viktiga . . . . . . . . . . . . . 137 Vi vill rösta! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137 Vårt kontor . . . . . . . . . . . . . . . . 140 Sociala medier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Introduktion Klimatkrisen hotar vår jord och vi människor bär ansvaret. Om vi fortsätter agera som vi har gjort hittills kommer det få katastrofala konsekvenser. Ändå görs det alldeles för lite för att stoppa det. Vi barn vill förändra det – genom handlingar och genom den här boken! Vi har främst skrivit Träd för Träd för människor som vi, barn och tonåringar, då det är vi som får betala priset om de vuxna inte löser de globala problemen. Vi vänder oss även till vuxna – föräldrar, lärare, politiker, entreprenörer och andra beslutsfattare i samhället, för vi vill ha deras hjälp i vårt arbete. Vårt barninitiativ Plant-for-the-Planet var litet när det uppstod 2007, men sedan dess har det blivit en global rörelse. Jämfört med många vuxna, som bara pratar om klimatförändringar, gör vi faktiskt något åt saken! Du kan också upptäcka hur häftigt det är att plantera, om du bestämmer dig för att bli en del av det hela och hjälpa till!

Med den här boken vill vi ge dig mod att göra en förändring. Först vill vi berätta om hur Plant-for-the-Planet började, och hur det utvecklades till en stor (och spännande!) rörelse på kort tid. Du kommer få lära dig vad ”klimatförändringar” betyder, hur vi människor bidrar till det, samt vad vi kan göra för att skydda vår miljö.

Du kommer få lära dig varför det är så viktigt att vi barn bidrar till att skydda miljön och främjar klimaträttvisa i världen. Vi kommer även att förklara varför vi planterar träd för att uppnå dessa mål. Genom den här boken kommer du att kunna lära dig många nya och spänande saker. Visste du till exempel hur mycket luft ett enskilt träd kan städa, och varför? Vet du vad skillnaden på väder och klimat är? Vet du hur kol och petroleum (olja) bildas? Vet du vad CO2 är och hur det påverkar vår atmosfär? Vet du varför det är så hemskt om isen på Grönland och Antarktis smälter, och varför det hålls ett så kallat ”världsklimatmöte” varje år? Och så vidare… Om det är något i den här boken som du inte förstår, till exempel ett ord eller en mening som du inte känner till, kan du fråga dina föräldrar, din lärare eller en annan vuxen. De finns trots allt här för att hjälpa oss barn.Om du har tillgång till internet kan du försöka hitta svaret där. På tal om hjälp: många vuxna har hjälpt till med att skriva den här boken. Vi vill särskilt tacka följande personer för deras hårda arbete: Austin, Carsten, Claus-Peter, Karolina, Marina, Melanie, Renee, Robyn, Sebastian, Susanne, Ulrike, Veronika och alla på Oekom Publishers. Framför allt vill vi, genom Träd för Träd, visa dig hur enkelt du kan delta i det vi försöker uppnå, och hur roligt du kan ha samtidigt! Felix & hans vänner

Wangari Maathai: Mama Miti – Trädens mamma 19 Varför gick jag med?

“Det är småsakerna som medborgarna gör.

Varför vi barn måste agera

Felix förklarar: Hur allt började

Det är vad som kommer utgöra en skillnad. Min småsak är att plantera träd” Wangari Maathai Mottagare av Nobels fredspris och miljöaktivist

Felix förklarar:

Hur allt började Utan min lärare skulle nog inte detta barninitiativ existera idag. 2007 var det hon som först tyckte att det var dags för oss barn att börja tänka på klimatkrisen. Vintern 2006 – 2007 var ovanligt varm och min lärare misstänkte att det kunde bero på den globala uppvärmningen. Hon tyckte att vi elever borde forska lite om det och läsa på internet för att se vad vi kunde hitta. Jag lovade att hålla en presentation om klimatkrisen på måndagen veckan därpå. Under helgen tittade jag på Al Gores film ’’En obekväm sanning’’ och kopierade bilder från boken, som min farfar hade köpt till mig. När jag läste om hur mycket CO2 vi släpper ut i luften med våra bilar, flygplan,

hus, fabriker och kraftverk, och vad CO2 och de andra växthusgaserna gör*

med atmosfären, gjorde det mig riktigt upprörd. Vår framtid förstörs genom den globala uppvärmningen, de smältande glaciärerna, och de stigande haven, och

Växthusgaser och varför de är farliga för klimatet förklaras på s.34.

folk sitter bara ner och pratar om det! Varför har ingen gjort något? På internet läste jag om Wangari Maathai* från Kenya. Under sitt liv har hon planterat träd i många afrikanska länder, och har kämpat emot de rikas själviska intressen. Det gav mig en idé om att vi barn också kunde plantera träd! Barn

Lär dig mer om

över hela världen skulle kunna delta och arbeta tillsammans, som en stor, global Wangari Maathai på s. 19

familj! Om Wangari Maathai kan se till att 30 miljoner träd planteras i Afrika inom 30 år, då borde vi barn kunna plantera minst en miljon träd i varje land i världen. Eller hur?

ett Wangari plantear av de trettio miljoner träden.

En presentation med konsekvenser Slutet för isbjörnarna var början.

Under måndag höll jag en presentation för klassen. Jag kallade den för ”Slutet för isbjörnarna”. Jag berättade om växthuseffekter och hur ökningen av CO2 i luften påverkar klimattemperaturen. Jag pratade också om hur träd binder CO2 och förvandlar det till syre. Träd hjälper till att göra växthusgaser ofarliga. Jag insåg att det behövs fler träd – vi måste bara se till att de planteras! I slutet av min presentation sade jag till mina klasskompisar: ”låt oss plantera en miljon träd i alla länder på jorden.” Sedan dess har vi planterat träd. Vi utgör ett bra exempel på klimaträttvisa. Jämfört med en afrikan släpper en amerikan ut 40 gånger så mycket CO2 i luften, och en europé släpper ut 20 gånger mer. Om alla hade rätt att släppa ut lika mycket, till exempel 1,5 ton CO2, skulle en person från Afrika som bara släpper ut ett halvt ton sälja rättigheterna till resterande 1,0 ton till någon annan, till exempel någon som vill köra runt i en stor bil. Personer skulle behöva betala lite mer för den här lyxen. I det här fallet skulle en person från Afrika få mer pengar för att inte påverka miljön lika mycket som de andra, och med de pengarna kan de göra bra

Frithjof Finkbeiner pratar x: om sin son, Feli

saker, som att bygga skolor och sjukhus. Det skulle kunna påverka det faktum att över 30 000 personer, framför allt barn, varje dag dör av svält och sjukdomar som är lätta att undvika. 30 000, i en otroligt rik värld.

Om Felix Finkbeiner Felix har alltid varit ett självständigt barn. Redan

och driven, han är vad vi i Tyskland kallar för en

vid sju års ålder reste han ensam under flera

”träborrare”, en hårdhudad person men på ett bra

timmar från vår lilla by Paehl, i fyra timmar med

sätt.

tåg, buss och spårvagn, till Augsburg och tillbaka. Han insisterade på att få gå i den internationella

När han var 9 år och fick idén att plantera träd

skolan där. Det var svårt för oss föräldrar. När han

över hela världen tyckte vi att det lät bra, men vi

bestämmer sig för något är han otroligt bestämd

tänkte inte så mycket på det – inte förrän i början av 2008, när något viktigt hände.

I början tyckte jag att det var häftigt hur intresserade de i klassen blev. Både mina klasskompisar och min lärare tyckte att det var en jättebra idé. Två dagar senare fick jag hålla presentationen framför representanter från varje klass i skolan. På torsdagen fick jag hålla den igen, framför rektorn! Snart fick jag åka runt med en bärbar dator till andra skolor för att förklara vad klimatkrisen är och berätta om min idé att plantera träd. Då var jag 9 år. Presentationen togs emot väl i skolan. Förmodligen för att många barn är lika oroliga för klimatkrisen som jag är, och de vill också göra något åt det. De kanske känner som jag gör, att de vuxna borde sluta prata och göra något åt saken. Jag tror att om barn inte hittar lösningar och tvingar vuxna att agera så kommer inget att hända på länge! Vi barn måste jobba tillsammans! Alla de stora problem vi står inför kan bara lösas på en global nivå. Klimatkrisen, de minskande resurserna, minskningen av biologisk mångfald, finanskrisen, klyftorna mellan rika och fattiga – allt detta går förmodligen inte att lösa så länge alla tycker och beter sig som att deras land ska ha mer än alla andra. Det kan inte finnas ett globalt kontrakt när alla bara tänker på sig själva. Det är först när vi ser oss själva som en global familj, som globala medborgare, och förstår att

När Felix var 5 år fick han en stor isbjörn av sin faster Michi I julklapp. Isbjörnen blev hans favoritdjur: pyjamas, T-shirt, kalendrar, affischer, sängkläder – allt hade isbjörnar på sig. När han gav presentationen om klimatförändringar visste han redan vad titeln skulle vara: ”Slutet för isbjörnarna”. Isbjörnarna och de arktiska björnarna var illa ute. Dags att göra något åt det. Dags att plantera träd.

framtiden inte är delbar, som vi kommer kunna hantera alla de här problemen.

Stiftelsen Global Marshall Plan, som grundades av

De skrev och rapporterade om det cirka 500

mig och min fru, organiserade World Commons

gånger” det var då som vi och vår stiftelse insåg

Forum i Berlin. En fantastisk tillställning med en

hur mycket barnen skulle påverka det här. Men

presskonferens, experter från hela världen, och

för barnen handlar det inte om ekonomisk tillväxt,

många viktiga och inflytelserika människor, men

inflytande eller omsättningssiffror, det handlar om

ingen från pressen kom dit. Inte en enda! En

deras framtid, deras liv. Deras trovärdighet och

månad senare organiserade Felix och hans vänner

ärligheten i syftet är något vi vuxna ofta saknar.

en egen presskonferens i litteraturhuset i München, och journalister stod i kö för att få komma in!

Vi växer! Många studenter har redan anslutit sig till vår kamp. Eleverna Gregor, Sascha www.plant-for-the-planet.org

och Christian, som kommer från Protestant Academy i Tutzing, skapade en hemsida, och över 100 elever hjälpte oss att skicka brev till andra skolor. Mina systrar Franziska och Flurina hjälpte mig, precis som mina föräldrar gjorde. Nu behövde vi bara hitta ett namn för rörelsen. På internet hittade jag ett projekt för barn som hette Plant-for-the-planet, som startades av UNEP 2003 (UNEP är FN*:s miljörådsavdelning, som ansvarar för att skydda miljön). Under en lång tid hade inget skett med projektet, men VI ville göra något och vi ville göra det direkt! Plant-for-the-planet betyder “plantera för planeten”, och namnet passade våra planer perfekt. FN (Förenta * Nationerna) är ett förbund som består av flera länder från hela världen. Dess stora uppgifter är: säkerhet i den fria världen, att följa internationella lagar, att skydda mänskliga rättigheter, och att främja internationellt samarbete

Eftersom alla på jorden måste jobba tillsammans var det mest logiskt att välja ett engelskt namn till organisationen. Det var det enda sättet för att människor med olika nationaliteter skulle kunna arbeta ihop. Vi barn vill göra våra röster hörda! Som av en tillfällighet matchade Wangari Maathai vår start med UNEP genom att lansera en egen “miljardträdskampanj” för vuxna. Tillsammans kallas kampanjerna för vuxna och barn för “Plant-for-the-Planet Billion Tree Campaign”. Den 28 mars 2007, två månader efter min presentation, planterade vi vårt första träd framför min skola. Kort efter det började andra skolor göra samma sak. Journalister från tidningar och radion kom och ville veta mer om idén. I November 2007 höll jag min första stora presentation, för Rotaryklubben i Weilheim, Tyskland. VD:n från Toyota i Tyskland var också där. Han kom upp på scenen framför alla människor och bad mig hålla sin presentation för 1 200 Toyotahandlare i Cologne den sjätte december. Jag tackade ja direkt. Innan jag åkte till Cologne blev det stressigt, för jag trodde att jag hade glömt mina anteckningar. Efter presentationen hittade jag dem – i en strumpa! Jag hade lagt dem där så att jag inte skulle glömma dem hemma… efter det har jag aldrig mer behövt anteckningar när jag hållit en presentation.

Vårt första träd planterades 28 mars 2007. Ett år senare kunde jag på en presskonferens berätta att vi redan hade planterat 50 000 träd. Historien om vad vi barn hade gjort för vår framtid rapporterades överallt: i tidningar, på TV, i radio, och på internet. I juni 2008 åkte jag till Norge för att hålla en presentation om klimaträttvisa framför 700 barn från 105 länder, på UNEP:s barnkonferens. Efteråt röstade barnen i ungdomsstyrelsen för UNEP för att jag skulle bli en av dem. Styrelsen består av sju barn, och alla representerar en världsdel. ”Min” världsdel är Europa och min uppgift är att förklara för så många som möjligt att vi verkligen måste göra något åt kriserna med klimatet, rättvisan och ojämställdheten – inte någon gång i framtiden, utan nu! Inte ens i min vildaste fantasi hade jag kunnat tro att Plant-for-the-Planet skulle bli en sådan succé! Men en viktig del av det var att vi barn skulle kunna jobba tillsammans – inklusive det faktum att inte bara jag, utan så många barn som möjligt, skulle få resa runt, ge presentationer och intervjuer, organisera informationstillställningar, och hålla trädplanteringsfester. Plant-for-the-Planet är ett meddelande som behöver ambassadörer!

Tillsammans kan vi uppnå mycket!

Idag är jag inte den enda som ger presentationer och håller trädplanterarfester. Över hela världen finns det 30 000 ambassadörer för klimaträttvisa, med barn från över 193 länder som arbetar med Plant-for-the-Planet. Och folk lyssnar på oss! Vår idé är smittsam! Ensam hade jag inte kunnat klara av alla presentationer och intervjuer. Vi var tvungna att få med oss fler barn. I början var många barn inte säkra på om de klarade av en sådan uppgift, men det är faktiskt inga problem alls! De behövde bara läsa på om klimatförändringar och lära sig presentera den informationen för andra människor. I slutet av oktober 2008 bjöd vi in elever till vår första ”akademi”, till ett möte i Sonnenberg, Tyskland. Varje skola i lägre Sachsen fick skicka två barn. Franziska, Gregor och jag gav presentationer på akademin och berättade för eleverna om våra upplevelser. Helt plötsligt verkade det inte så konstigt att de skulle kunna hålla presentationer, inte bara framför andra barn utan framför vuxna också. Nu fick

Mer information om akademierna och vad du kan lära dig av dem finns på s. 84.

barnen självförtroende nog att förklara för alla hur vi kan hantera dessa problem. Sedan dess har många akademier* hållits, och inte bara i Tyskland, Österrike

och Schweiz, utan också i Belgien, Benin, Brasilien, Kamerun, Chile, Kina,

Colombia, Dominikanska republiken, Frankrike, Ghana, Guatemala, Haiti, Indien, Indonesien, Italien, Kenya, Lesotho, Liechtenstein, Malawi, Mexiko, Nepal, Nederländerna, Nigeria, Filippinerna, Polen, Singapore, Sydafrika, Spanien, Tanzania, Thailand, Togo, Uganda, Förenade Arabemiraten, Storbritannien, USA, Zambia, och snart i många fler länder!

Framstående personer inom Plant-for-the-Planet För att se till att Plant-for-the-Planet sprids runt världen så fort som möjligt

nte. ka i Snac era. t Plan

behöver vi många ambassadörer för klimaträttvisa. Ända sedan början tänkte vi mycket på vem som skulle passa bäst för jobbet – förutom vi barn förstås. Vem skulle passa bättre än någon som är riktigt välkänd?! På kort tid fick vi många framstående* och inflytelserika personer att gå med i vår kamp, personer som

tyckte att vår idé var riktigt bra och som håller med om hur viktigt det är. Den här gruppen består bland annat av musiker, atleter, vetenskapsmän, politiker, och många andra högprofilerade personer i samhället.

Framstående *betyder också “fantastisk” – vilket gör oss glada, för det betyder att vi jobbar med många “fantastiska” personer!

De är bland annat: Harrison Ford (skådespelare), Gisele Bündchen (supermodell), HKH Haya Bint Al Hussein (prinsessa i Jordanien), Michael Stich (professionell tennisspelare), Seung Soo Han (premiärminister i Sydkorea), Masenate Mohato Seeiso (drottningen av Lesotho), Wei Wei (kinesisk popstjärna) och många fler. Vi säger inte det här för att skryta. Vi säger det för att vi är stolta över att så många kända och inflytelserika personer stöder oss! Vi är säkra på att vi kommer hitta många fler personer som också vill delta.

Peter M

affay

II Albert

of Mon

anden tta h iktig ä s å v ks på en du oc Vill r munnen on? ö s nframf känd per tart pla S r e e . d ng ol n a ell talki set G st Stop fick pri r den bä ö en . f j g n n e a i t Effi la kamp Osl a i l “ ne Soc få en natio inter som att eklam. – r 2010 ast för f car”

Rajend

a ra Pach

uri

aco

David S

uzuki

ri Wanga

Maatha

Wangari Maathai (1940-2011):

Mama Miti – Trädens mamma Den vanligaste anledningen till att människor planterar träd är att de vill använda dem senare, som bränsle för eld eller byggmaterial. Ibland kanske de vill ha frukt från träden, som äpplen, plommon, päron eller körsbär. Träd planteras ofta av estetiska skäl, och visst är det så att skönheten och charmen i de flesta parker och trädgårdar finns i de grönskande, vackra träden. För länge sedan planterades träd längs vägkanterna, för att ge resande och hästar skugga. Människor har alltid planterat träd för att förbättra miljön. De som till exempel designade antika städer visste att skogar och gröna delar kan förbättra luftens kvalitet om vinden blåser genom den innan den når staden. Därmed påbörjades en tradition: att plantera skogar på den sida av staden där vinden oftast kom från. Felix kom på idén till Plant-for-the-Planet när han läste om Wangari Maathai, en afrikansk kvinna som planterade träd för att rädda sitt land. För henne handlade det inte om att få trä eller frukt, inte ens om trädens skönhet: hon ville göra något som var till för fler personer än bara hon själv. Hon ville skapa något som kunde användas och avnjutas av alla. Wangari Maathai föddes i Kenya den första april 1940. När hon var liten skickade hennes mamma ofta ut henne för att samla trä, och berättade många historier om träden och buskarna i hennes afrikanska hemland. ”Ta inte torrt trä

1940

från undersidan av ett fikonträd. Det är en trädgud! Vi använder honom inte och vi vill inte hugga ner honom”,* brukade hon

säga. Många barn i Afrika har hört liknande råd… och glömt bort dem, men det gjorde inte Wangari. Hon kom ihåg all information om den levande världen, precis som en trädrot suger upp vatten. En annan sak som Wangaris mamma ofta sade till henne, och hoppades att det skulle bli hennes livsmotto, var ”sitt inte bara där, gå och plantera något!” Så småningom blev Wangari berömd för att hon gjorde just detta. Vi tar det början. Wangari hade tur: hennes intelligens och förmåga uppmärksammades av några missionärer. Tillsammans bestämde systrarna sig för att se till att den unga kenyanska flickan från landet kunde gå i en välkänd skola och få en bra utbildning. Wangari var så duktig i skolan att hon senare fick ett

Det *citat

här är ett från boken ”Träd räddar världen!“, som berättar om Wangari Maathais liv och historia. I den kan du lära 19 dig hur Wangari Maathai blev “Trädens mamma”, och en förebild för världen och särskilt för oss i Plantfor-the-Planet

Kenyanskt fikonträd

stipendium och kunde studera utomlands. Först reste hon till USA, och sedan till Tyskland för att studera biologi. 1971 blev hon den första

1971

kenyanska kvinnan att få en fil.dr. vid universitetet i Nairobi. Samma år blev hon den första professorn i veterinärmedicin.

Varför Wangari aktiverade sig Det var en specifik upplevelse som fick Wangari att vilja skydda miljön. Petra

Schäfer-Timpner skriver*: “När hon letade efter insekter i Nairobi för att studera

dem i sitt laboratorium såg hon till sin fasa att floderna var fulla av lera, och

läckte ut på gatorna, och att korna var utmärglade eftersom de inte kunde hitta

tillräckligt med gräs att äta. Hon insåg att insekterna inte var det värsta för Petra SchäferTimpner är författaboskap: det värsta var att miljön förstördes. Sedan upptäckte hon att hennes ren till boken “Träd räddar världen!” älskade fikonträd hade huggits ned för att göra rum för teodling. En å i närheten, som hon brukade leka i som barn, hade torkats ut med flit.”Wangari Maathai kunde se att förstörelsen av landet hade mycket att göra med det faktum att träden hade försvunnit. Under många år hade Kenyas regering huggit ner skogar för att plantera te och kaffe istället. Wangari hade redan varit med i NCWK (det nationella kvinnoförbundet i Kenya) i några år. Under nästa möte berättade hon för de andra kvinnorna om sin idé om ”plantering” för att skydda landet mot erosion och torka. Wangari var säker på att hennes kollegor visste att träd kunde ta hand om marken. Till och med under

mycket regn, som det är under regnsäsongen i Afrika, kan trädets rötter hindra värdefull mark från att sköljas bort.

Hela skogar förstördes!

Å andra sidan visste Wangari hur svårt livet kunde vara för människor i små byar, och hon visste att de inte hade råd att kämpa mot uttömningen av skogarna, när de samtidigt var tvungna att offra trät som de använde för att laga mat och hålla sig varma. De skulle i så fall såga av grenarna de satt på. Har någon verkligen rätt att be de fattiga, som redan har så lite, att hålla sig borta från träden? Det skulle vara som att inte ge en svältande person mat.

Träd tar hand om marken!

Wangari Maathai tog ett stort steg framåt med sin idé när hon deltog i den första kvinnokonferensen för FN, i Mexico City år 1975. Deltagare från 133 länder över hela världen höll med om att de tre områdena – kvinnor, utveckling och miljö – borde anses vara en och samma enhet.

1975

1977 bad NCWK Wangari (som redan då var en välkänd vetenskapare både nationellt och internationellt) att sätta sin idé om trädplantering i verket. Det var början på ”Green Belt Movement” (den gröna rörelsen)

Wangari Maathai ll delar ut frön ti byborna och över r ke ti li po r tyga

Green Belt Movement *

Daniel arap Moi var Kenyas president mellan 1978 – 2002. Även fast han valdes var han egentligen en diktator

Det var inte lätt i början. Polisen i den korrupta regeringen Moi* förstörde fröna som kvinnorna hade planterat. Rörelsen fick kämpa för att överleva redan från den första dagen. Men pionjärerna tappade inte modet. Så småningom fick Wangari ett löfte från en förening i Kenya, Forest Service, som lovade att ge dem en miljon plantor. Tyvärr bröt de sitt löfte när kvinnor började engagera sig i planteringsfester över hela landet. ”Bara för pengar”, sade en av dem till Wangari och hennes medhjälpare, och antydde dessutom att de inte tyckte om kvinnorna. Tyvärr fanns det inga pengar för att köpa 100 000 plantor, och definitivt inte en miljon! Människorna från Forest Service visste om det, och hoppades att de skulle kunna bli av med de “jobbiga” kvinnorna genom att bryta sitt löfte. Idén som räddade rörelsen var faktiskt ganska enkel: ”vi planterar egna plantor”. Det som hände var att kvinnor från landsbygden fick fyra amerikanska cent (ungefär trettio öre) för varje planta som de odlade där hemma. Det kanske inte låter som mycket, men för många av de här kvinnorna var det de första egna pengarna de tjänat under sina liv. För första gången kunde dessa kvinnor köpa saker till sig själva och sina familjer, saker som de dittills aldrig kunnat få. 1981 hölls det en FN-konferens i Kenyas huvudstad, Nairobi, på temat “förnyelsebar energi”. Det var ett bra tillfälle för Wangari att träffa många likasinnade

1981 22

personer, från hela världen. Kollegor från norska Forestry Board (skogsstyrelsen) erbjöd henne en liten lön, så att hon skulle få tid att jobba mer med Green Belt Movement, och stärka rörelsen. FN hjälpte också till med pengar, så att hennes organisation kunde börja betala sina anställda. Green Belt Movement utvecklades långsamt och försiktigt i början, men nu har organisationen blivit stark och frodig, precis som ett träd som växer i bra jord. Inget är starkare än en idé vars tid har kommit. Wangari nådde ännu mer succé genom att låta många utexaminerade gymnasieelever från Nairobi bli inspektörer i organisationen. Delegationer från hela Afrika öppnade sina dörrar för kvinnorna från Green Belt Movement – och hoppades att de också skulle kunna lära sig att skydda landets miljö på samma sätt som de inspirerande kvinnorna. Idén växte, och fortsatte att bära frukt.

Petra Schäfer Timpner skriver att: “1989 fick Wangari, tillsammans med moder Theresa, priset Woman of the World (världens kvinna). Hon fick priset av prinsessan Diana. Det gjorde att hela världen fick kunskap om Green Belt Movement. Wangari var mest glad över att världen äntligen såg de bra saker som hände i Afrika, stora saker som dessutom leddes av det initiativ afrikanska kvinnor tagit”. 2004 blev Wangari Maathai den första afrikanska kvinna som fick Nobels fredspris. Detta var den första gången som Wangaris beskyddande av miljön – och hennes motstånd mot Mois diktatorskap – erkändes som en fredsbevarande handling. Ledaren för Nobels fredspris kommitté, Ole Danbold Mjøs, sade att:

Wangari Maathai fick Nobels fredpris 2004

“fred på jorden är beroende av vår förmåga att ta hand om en levande miljö.” Priset hedrade både hennes ansträngningar för att skydda miljön, och hennes mod för att försöka förändra Kenyas regering. Tidigare, när Daniel arap Moi bara kandiderade, hade Wangari Maathai riskerat sin egen säkerhet genom att tävla mot honom – en modig handling som resulterade i att hon sattes i fängelse, där hon behandlades illa. När hon besökte Amnesty International tackade hon alla personer från många länder i världen, som gett sitt stöd när hon var fängslad: ”jag kan inte räkna hur många gånger de har räddat mitt liv och gjort vårt arbete möjligt.“

Green Belt Movement är aktiva i över 13 länder, och har startat över 4,034 plantskolor. Hittills har över 51 miljoner träd planterats av medlemmarna i rörelsen. Det var dessa som gav Wangari hennes smeknamn: ”Mama Miti”, som betyder ”trädens mamma” på Swahili. Swahili är modersmålet i Kenya.

Billion Tree Campaign När en koncern i USA berättade för Wangari Maathai att de planerade att plantera en miljon träd svarade hon spontant “det är jättebra, men vi behöver faktiskt plantera en miljard träd”. Idén om en kampanj för en miljard träd hade fötts, och den lanserades under FN:s klimatmöte COP12 i november 2006, i Nairobi, Kenya. Den lanserades av Wangari Maathai och HKH prins Albert II av Monaco,

2006

med stöd av UNEP. Vid samma tidpunkt under julen, fast 10 000 kilometer bort i Tyskland, läste Felix Al Gores bok ”En obekväm sanning”. Han lärde sig om Wangari Maathai på internet, kvinnan som inspirerade andra kvinnor i Afrika.

Plant-for-the-Planet barninitiativ

2007

Den 15 januari 2007 gav Felix sin första presentation om klimatkrisen inför sin klass. Han resonerade såhär: om kvinnor i Afrika kan plantera en miljon träd om året borde vi barn över hela världen kunna plantera en miljon träd i varje land i världen. Detta var starten på barninitiativet Plant-for-the-Planet. De vuxna i Billion Tree Campaign lyckades nå målet att plantera en miljard träd i november 2007. Felix och hans vänner i Plant-for-the-Planet nådde sitt miljonte träd i maj 2010.

Plant-for-the-Planet Billion Tree Campaign

2009

Den 21 september 2009 träffades Wangari och Felix för första gången i New York. De gick på en presskonferens från UNEP under FN:s samling. Wangari Maathai underströk behovet av kampanjen genom att säga “folk pratar för myck-

et. Vi pratar inte, vi jobbar. Utmaningen är nu att berätta för världen hur man gräver hål och planterar plantor. Jag tvekar inte på att vi kommer nå vårt mål.” Felix presenterade en ny kampanj i New York: “Stop talking. Start planting.” Wangari och Felix bestämde sig för att samarbeta i framtiden, genom Plant-

ari Wang s och de x a i f Fel träf hai Maat rsta gån fö rk, för w Yo i Ne 2009. gen r embe sept

for-the-Planets kampanj för en miljard träd. Felix gjorde bilderna till kampanjen ”Stop talking. Start planting.” tillsammans med Wangari Maathai, Gisele Buendchen och Jia Zibang. Två år senare, även denna gång i New York, bjöds både Felix och Wangari in av FN, för att tala inför FN:s samling. Detta var för att “det internationella trädåret” påbörjades den andra februari 2011. I sitt tal till FN föreslog Felix att han och Wangari Maathai skulle sätta ett nytt mål om 1 000 miljarder träd. Wangari gillade hans förslag. När Felix reste till Afrika i juli 2009 besökte han även Nyeri i Kenya, Wangaris hemstad, men Wangari var mycket sjuk. I Kenyas huvudstad Nairobi, på UNEP:s huvudkontor, hade Felix ett möte med förvaltningschefen Achim Steiner och godkände överlämnandet av Billion Tree Campaign till barnen i Plant-for-the-Pla-

Överlämning av Billion Tree Campaign, av Achim Steiner från UNEP och prins Albert II till barnen, i Durban i Sydafrika, december 2011

net. Wangari och Felix skulle sedan träffas på FN:s klimatmöte COP17 i Durban, i december 2011. Den 25 september 2011 gick denna inspirerande och underbara kvinna bort. Felix skrev i sin dagbok: ”Wangari, du var en så inspirerande person. Du kommer leva kvar i tusentals barn. Vi barn kommer att uppfylla din vision! Du kommer vara stolt över oss när du tittar ner på jorden!”

2011

När Mama Miti, trädens mamma, dog tog barnen över ansvaret för Billion Tree Campaign. 14 miljarder träd hade utlovats, och 12,5 miljarder träd hade planterats. Felix och hans vänner åkte till Durban i Sydafrika och talade till alla världens medborgare, och uppmuntrade dem till åtgärder: “två träd för varje medborgare är en bra sak. Men nu måste vi skynda på! Varje världsmedborgare borde plantera 150 träd för att uppnå 1 000 miljarder träd innan 2020. Vi kommer att fortsätta plantera träd tills vi har uppnått 1 000 miljarder träd. Wangari Maathai har visat att hon lyckades ge kvinnor i Afrika kraft genom att plantera träd. Genom att plantera träd tillsammans kommer vi lära oss förstå att vi är världsmedborgare, och att vi ger oss själva kraft genom en global rörelse för hållbarhet.” Överlämningen av trädräknaren från UNEP till barnen i Plant-forthe-Planet var en historisk händelse, och ett bevis på vilken kraft världens barn har. Varje regering, varje företag och varje medborgare rapporterar nu till barnen om hur många träd de lovar att plantera, eller redan har planterat.

Carolina Raphael

Jag bryr mig om konsekvenserna av den globala uppvärmningen

Jag är med i Plant-

och effekten på vår framtid och framtida generationer. Vi är många

for-the- Planet för att

människor på planeten och vi föddes inte för att förstöra den, även om

det är viktigt att vi tar hand

vi alltid har velat dominera, kontrollera, och manipulera allt levande på

om miljön tillsammans. Om

planeten. Vi hittar fler sätt att manipulera jorden, och effekterna blir större

vi äntligen börjar plantera

för varje år på grund av nya industrier och tekniker. Ni när vi börjar inse

träd kan vi kanske påverka

problemen vill vi förändra vårt beteende, men

klimatkrisen.

det är inte, men det är inte lätt att förändras,

Josia

det är en långsam process. Om alla jobbar

Jag är intresserad

tillsammans över hela världen kan vi få

av allt som rör klimatet. Jag tycker att det

förändringen att ske.

är viktigt att veta hur och varför miljökatastrofen Lea och Mira

blir värre. Vi har redan

Vi gick med för att det är viktigt att folk lär sig om klimat-

pratat lite om det under

förändringar. Det handlar om vår framtid! Vi tror att vi kan påverka världen

vissa presentationer i

även fast vi är barn. Vi måste inte lyssna på de som säger att ”man måste

skolan. Det var intressant

vara vuxen för att göra det där.” Vi tycker att Felix har en jättebra idé och vi

och jag var glad att jag

vill att så många som möjligt deltar, så att hans idé kan bli som en snöboll

kunde göra det med min

som rullar nedåt, som ständigt fortsätter att växa.

vän Jona. Vi har hjälpt varandra mycket.

Jona

Alina och Moritz

Jag gick med för att jag

Vi är med för att vi måste ta hand om framtiden. Politikerna pratar bara. Vi gör något! Varje

vill göra något för fram-

tiden. Vuxna säger mycket,

litet bidrag är bättre än stora löften. Vi har också väldigt

men de gör aldrig något åt

roligt.

det. De vägrar att agera för de tänker bara på nuet och deras egen bekvämlighet. De måste inte oroa sig för den här katastrofen,

Max, Szesima

Liam

för de kommer inte påverkas.

och Karoline

Jag har

Om bekvämlighet och pengar är

Vi är aktiva för att

varit aktiv

viktigare för vuxna än vi barn så

vi inte vill bli kända som generationen

sedan septem-

måste vi själva göra något, för de

som lät alla kustländer översvämmas av

ber 2010 och

gör det inte.

de stigande haven. Nej, vi vill bli kända

mitt mål är att få

som generationen som lyckades över-

Kina att också bli

komma den svåraste krisen människan

ett klimatoriente-

har stått inför.

rat land.

Varför gick jag med? Vi måste göra något! Att inte göra något och bara vänta på att de hemska förutsägelserna ska bli verklighet är förstås inte ett val. Ibland frågar vi oss själva om vi verkligen gör någon skillnad. ”Är det inte för sent…?” En vis man sade en gång: “Frågan om hjälp har kommit för sent eller i rätt tid kan inte alltid besvaras med ett enkelt ja eller nej. Men en sak är klar: de som ger upp har redan förlorat!”

Vi ger inte upp! Tvärtom – vi har precis börjat att ställa saker till rätta!

Jule och Merle Vi måste ta hand om framtiden, annars överlever vi inte. Med kampanjen från Plant-forthe-Planet gör vi något och har kul samtidigt. Genom det stora initiativet får vi mycket uppmärksamhet och vi får ständigt höra om vilken succé det är

Leon

Rufat

Jag gick med för att

Plant-for-the- Planet

jag vill hjälpa till att

är ett stort nätverk

rädda jorden – och det kan

som för samman barn från

bara ske om folk förstår

många länder. Tillsammans

Clara

mer om miljön. Jag vill

är vi starka och vuxna mås-

Det finns många anledningar: t.ex.vill

utbilda andra människor,

te lyssna på oss. Genom

jag att det fortfarande ska snöa när

förklara för dem att man

Plant-for-the-Planet kan jag

jag är gammal. Jag bryr mig om framtiden,

t.ex. inte behöver äta kött

bjuda in ännu fler barn till

och hur svårt människor i tredje världen har

varje dag, för köttprodukti-

våra kampanjer.

det. För mig handlar miljöskydd mycket om

onen släpper ut helt otroligt

socialt ansvar.

mycket CO2. Franziska

Julian I Indonesien såg och upplevde jag mycket

Jag tycker det är bra att vi kan hitta

mer förorening av miljön än här i Tyskland. Jag har sett skogar

vänner från hela

skövlas och konsekvenserna det kan leda till!

världen och

rädda planeten, samtidigt som vi har roligt. Lexam

Många jordskred som

Jag gick med för att Plant-for-the-Planet är ett demokratiskt

dödar massor av djur.

barninitiativ. Vi barn kan bara rädda framtiden genom

Föroreningen av luften

att bygga upp ett globalt nätverk och visa vuxna att vi är

genom avgaser från bilar

majoriteten på Jorden.

och mopeder har haft en stor effekt och det larmas regelbundet för smog i

Maiken Jag pratar med kompisar och alla andra om hur viktigt det är att rädda träd för att förbereda oss för den globala uppvärmningen. Framtiden är vår!

Jakarta.

Vad är klimaträttvisa? 42 Hur träd hjälper till att bekämpa klimatkrisen 46

“Behandla jorden väl: den har inte getts till dig av dina föräldrar, utan lånats till dig av dina barn. Bi ärver inte jorden från våra förfäder, vi lånar den från våra barn.“ Talesätt från amerikanska ursprungsinvånare

Vad betyder klimatförändring?

Ett klimat i kris

Ett klimat i kris När det är snöstorm i maj säger många “det beror på klimatförändringarna.” Eller när det regnar hela sommaren och det blir översvämningar säger folk – till och med på TV – att ”det är den globala uppvärmningen som orsakade detta.” Galet väder behöver dock inte bero på klimatförändringar, för klimatet och vädret är faktiskt två helt olika saker. Clara intervjuade Sven Ploeger, meteorologen på ARD (en tysk TV-kanal). I den här intervjun lärde vi oss mycket mer än skillnaden på vädret och klimatet, som du kan se här:

Claras intervju med meteorologen på en tysk TV-kanal. „Kan jag använda ditt förnamn?” “Ja, absolut! Herr Ploeger låter så gammeldags.”

“Sven, vad heter jobbet som du gör?” “Officiellt är jag en diplomerad

“Detsamma. Använd

meteorolog: Diplomet kommer från

gärna mitt förnamn.”

min utbildning. Eftersom jag berättar

Redan från början var intervjun med

om vädret kallas jag också för en

Sven Ploeger väldigt avslappnad.

väderman”

Nästan alla svar han gav mig var

“Hur länge har du arbetat

detaljerade och lätta att förstå.

som en väderman?”

“I ungefär 14 år nu.”

“Har du sett några likheter

“I min presentation som klimatam-

mellan klimatförändringarna

bassadör för klimaträttvisa försöker

och vädret i Tyskland?”

jag alltid förklara klimatet som

“Inte från dag till dag. Under de sista

genomsnittstemperaturen, men det

100 åren har genomsnittstempera-

är ju en förenklad version. Kan du

turen i Tyskland stigit med cirka 1,1

förklara mer detaljerat vad det är?“

°C, och över hela världen har den

“Klimatet är inte bara genomsnittstem-

stigit med cirka 0,7 °C – resultatet av

peraturen på en plats, det är också

många års mätningar.

genomsnittlig nederbörd, och andra

Det kanske verkar lite, men jordens

väderförhållanden. Det är ett mått som

genomsnittstemperatur har bara stigit

avgörs på cirka 30 år. Därför gäller

med 4°C sedan den senaste istiden,

klimat både genomsnittet (väder), tid

vilket var cirka 11 000 år sedan. Om

och rymd.

vi fortsätter handla på samma sätt

Vårt globala klimat är alltså resultatet

kommer temperaturen stiga med

av 30 års genomsnittligt väder över

mellan 2 -4 °C under de kommande

hela världen. En viktig skillnad mellan

100 åren. Hittills har mönstret för

de två är att vi kan känna vädret, men

stormar i Tyskland varit relativt

inte klimatet.”

normalt. När atmosfären är varmare

“Men det finns likheter mellan

kan den absorbera mer vatten, så att

de båda, inte sant?”

det maximala antalet stormar förvän-

“Likheter på så sätt att båda två – väd-

tas stiga i framtiden på grund av det

ret och klimatet – har med de fysiska

varmare klimatet.”

delarna i vår atmosfär att göra. De är

“Vilka tips skulle du ge

dock rätt olika på andra sätt. Jag har

någon som vill göra något

en liknelse som rör sport, närmare

åt klimatförändringarna?”

bestämt volleyboll och fotboll. Båda

“Jag tror att det är viktigt att förklara

spelas med en boll. Men i en sport

för folk att vi kan göra mycket mot

försöker spelarna få bollen över nätet,

klimatförändringarna. Tappa inte

och i den andra sporten försöker de få

hoppet! Just nu finns det två faktorer

bollen in i nätet. Volleyboll och fotboll

som påverkar klimatet: naturen och

liknar varandra eftersom båda spelas

människan. Vi kan inte påverka vad

med en boll, men de båda sporterna

naturen gör, men vi kan kontrollera

spelas ändå med helt annorlunda

det vi gör. Till exempel förbrukar vi

regler.

dagligen 13,8 miljarder olja över hela

Detsamma gäller relationen mellan

världen.

vädret och klimatet.”

Vi måste fråga oss själva: hur använder jag energi i mitt liv? Å ena sidan kan jag spara energi, men jag

Vad Sven menar här förklaras närmare under temat ”klimaträttvisa” på s. 42

kan också börja använda alternativa

“Ja, absolut. Ta ekonomin som

energikällor. För att det ska hända

exempel. Om regeringen i land A säger

måste vi utveckla tekniken och

att ”vi höjer vår miljöstandard” svarar

använda den bättre. Varje person bör

näringslivet med att säga ”det kommer

inse att de kan bidra med något viktigt

höja våra kostnader – vi vill inte göra

för att skydda miljön. De måste bara

det.” Så de flyttar sina affärer till

aktivera sig. Att vänta på att någon

ett annat land, land ‘B.’ Det skulle

annan ska göra jobbet kommer inte

innebära en ekonomisk förlust för land

hjälpa. Avundsjuka hjälper inte heller:

A, så de bestämmer sig för att inte

bara för att min granne har en stor bil

göra något alls.”

betyder det inte att jag också måste

“Sven, vill du säga några

ha en. En bättre idé är att leva ett

avslutande ord?”

miljövänligt och enkelt liv.” “Vad gör du själv?” “Den el jag använder hemma kommer

“Ja. Jag vill tacka er alla, er framtid ser positiv ut. Fortsätt med det ni gör, ni är på rätt väg!”

från gröna källor och är förnybar. Jag

“Tack så mycket för denna

försöker spara så mycket papper som

insiktsfulla intervju!”

möjligt när jag jobbar.” “Argumentet att alternativa energikällor inte har utvecklats ordentligt är inte sant. Så varför har vi inte bytt till grön energi än?” “Alla förstår inte varför vi behöver göra den här förändringen. Sedan tjänar ett fåtal personer mycket pengar på

att förgifta miljön. Vi behöver faktiskt ett fast pris för utsläpp, över hela världen! * Ett vanligt argument mot detta är att “ren energi är för dyr!” Men i verkligheten är traditionell energi inte billigare, för miljökostnaderna måste någon gång betalas. Naturen kompenseras inte för det vi gör mot den. Vi har missförstått energins faktiska kostnad!” “Du har nämnt både moraliska och politiska anledningar. Kan du komma på något mer?”

Intervjun genomfördes av Clara, en ambassadör för klimaträttvisa från Augsburg, Tyskland.

Vädret är det vi upplever, idag eller om en månad. Klimatet är däremot genomsnittsvädret om 30 år. Det är bara när vädret rör sig i en riktning under flera decennier – till exempel om somrarna ständigt blir varmare och torrare, när de brukade vara kallare och våtare – som det är ett tecken på att klimatet förändras.

Klimatförändringar innan vår tid När människor nämner klimatförändringar svarar många med att rycka på axlarna. ”Klimatet förändras ständigt. Det är normalt!” Ja, det är sant. Jordens klimat förändras ständigt – men normalt sett går det i snigeltakt. Det har alltid skiftat mellan varma och kalla perioder och under de 11 000 år som gått sedan vår senaste istid har jordens genomsnittstemperatur bara stigit med 4 °C. Eftersom förändringen har skett under så lång tid har många djur och växter kunnat anpassa sig för att undvika obehagliga förändringar. Nu vet vi att glaciärerna kan hjälpa oss avgöra hur jordens klimat var för tusentals år sedan. Glaciärer är extra hjälpsamma för vetenskapsmän, och besvara frågor om när, var, hur länge och hur varma eller kalla saker var vid en viss tidpunkt. En glaciär är ett massivt istäcke som blir tjockare för varje år. Experter kan räkna ut glaciärens ”årsringar”, och på så sätt har de kommit fram till att Grönlands glacier

800 000 år gammal iskärna, som borrats från 3 200 meters djup!

måste vara över 200 000 år gammal, och att glaciären på Antarktis förmodligen är över 900 000 år gammal.

Vetenskapsmän tar långa, cylinderformade provexemplar, som kallas för iskärnor, från den här gamla isen. Dessa iskärnor – eller de små luftbubblor som finns i dem – är av stort intresse för vetenskapsmännen. De lär sig bland annat hur mycket metan (CH4) som finns i dem på 150, 170, eller 200 meters djup. De kan också undersöka hur mycket koldioxid (CO2) de innehåller. Om det finns ovanligt mycket koldioxid eller metan i bubblorna är det ett tecken på att klimatet var relativt varmt när bubblorna bildades.

Klimatskaparna Men vad har koldioxid (CO2) och metan (CH4) med klimatet att göra? Ganska mycket, faktiskt. Båda dessa gaser – och en del andra – utgör klimatet. De fungerar på samma sätt som en varm tröja hindrar värme från att lämna kroppen. Det beror på att när solstrålarna når jordens yta reflekteras en del av dem tillbaka, som om Jorden var en spegel, och resten görs om till värme. Den här värmen borde speglas tillbaka och fly ut i rymden, men det finns något som hindrar värmen från att försvinna: atmosfären – dess ”tröja”. Vissa av gaserna i atmosfären låter solstrålarna passera genom dem, medan solstrålarna reser mot jorden. Dessa gaser hindrar sedan värmen från att försvinna tillbaka ut – precis som taket i ett växthus. Därför kallas de här gaserna för växthusgaser. De viktigaste växthusgaserna är koldioxid (CO2), metan (CH4) och ånga. Vi kan främst tacka de här gaserna för att jorden har en bekväm temperatur på cirka 15 °C. Om det inte fanns några växthusgaser skulle genomsnittstemperaturen på jorden vara -18 °C! Inte alls lika behagligt!

Solljus

Värme reflekteras tillbaka ut i rymden Växthusgaser

Effekten av växthusgaser

Värmestrålning Jordyta

Förbränning av fossilt bränsle Skogsskövling

Växtlighet

!!!

et!

Här är problem

CO2-cykeln Atmosfär Hav

Jord

Havsväxter

Avsöndrar CO2 Absorberar CO2

Koldioxid stora cykeln Koldioxid (CO2) rör sig ständigt genom atmosfären. Växter absorberar gasen genom oändliga små porer på löven som bearbetar den för att skapa vävnad och mat åt växterna. Under den här komplicerade processen behandlas syre som rester och släpps så småningom ut i luften igen av den gröna växten. Men de här resterna från plantan är precis vad vi människor och andra djur behöver för att leva, eftersom vi andas in syre (O2) och andas ut koldioxid (CO2). Så det som kommer från löven på växter, buskar och träd används sedan igen – en perfekt cykel. Koldioxid (CO2) kommer inte bara in i atmosfären när djur och människor andas Ut. Faktum är att mer CO2 når atmosfären varje gång ett djur för och dess kropp ruttnar, eller när en gren på ett träd ruttnad, eller när en bit trä bränns. Växters och djurs död är som en stor utandning av CO2 tillbaka in i luften.

Var kol och olja kommer från Under jordens historia har det funnits en tid när klimatet var mycket varmare och våtare än det är idag. Det här var rena paradiset för växter. När stora träd och andra växter dör och kollapsar i träsk och sumpmarker täcks de genast av vatten och lera. I träsk och sumpmark, när stora träd och andra växter dör och kollapsar, täcks de genast av vatten och lera. Växter behöver luft för att förmultna, och det fick de inte i träsken. Därför stannade rötterna, stammarna och löven på de döda plantorna kvar i samma tillstånd i vattnet, där de började förvandlas till tjocka lager dött material. De döda plantorna pressades först till en salva som kallades för torv,

men när ett ännu tjockare lager sand och grus täckte dem förvandlades torven till träkol. Det är fortfarande samma koldioxid från löven, grenarna och rötterna, men istället för att fly ut i atmosfären lagrades den under marken, och förblev torv eller kol. Det var som om någon hade stoppat undan massor av CO2 i ett stort, underjordiskt bankfack. Olja bildas faktiskt på ett liknade sätt. Under flera hundratusen år har växter och

Hur kol och olja bildas

djur i haven dött, och samlats på havsbotten. På de platser där det fanns för lite syre för att kropparna skulle kunna brytas ned förvandlades kropparna till skämd

Växter och djur dör

lera. Under miljoner år växte de här ”kyrkogårdarna” i tjocklek, och tyngdes ständigt ner av ännu mer sand och andra material. Vikten skapade högre tryck och högre temperaturer (tryck genererar värme) tills det så småningom förvandlades till olja. Oljan är också som ett stort underjordiskt bankfack för CO2. Stora oljedepositioner, oavsett om de ligger på den arabiska halvön, i Venezuela, eller i det Kaspiska havet, är alltid ett tecken på att området ovanför dem bruka-

Resultatet är torv eller lera

de vara en gigantisk havsbotten för flera miljoner år sedan.

Rökiga skorstenar I tusentals år har vi människor bara bränt det som fanns ovan mark – framför allt trä, torv och gödsel – och under den tiden var allt i balans. Den (lilla) mängd koldioxid som vi släppte ut luften fångades upp av nya plantor och ”försvann” snabbt.

Andra lager genererar tryck 36

Vårt problem började när människor upptäckte att kol och olja var bra bränsle. Först grävde de upp kol, som hade legat precis under marken. Sedan utvecklade de metoder för att nå djupare kol och oljelager. Idag kallas de gamla skogar som pressats till kol, och havet som pressats till olja, för ”fossila bränslen”. Ordet ”fossil” kommer från latin, och betyder ungefär ”uppgrävd.” Vi människor gör också många andra saker som producerar stora mängder CO2.

Resultatet är kol eller olja

Ett stort moln CO2 släpps ut av våra många transportmedel, särskilt flygplan, bilar och båtar. Produktionen av energi och värme (som bland annat ger oss elektricitet!) skapar ännu större mängder gas. Vi släpper också ut mycket CO2 när vi skövlar eller bränner skogar. Hade det varit bättre om människan inte börjat gräva? Hade det varit bättre om vi lämnat kolet och oljan djupt under Jorden?

Utan “snabb energi” från kol och petroleum skulle industriåldern med all dess framgång (men även dess nackdelar och problem) aldrig ha uppstått. När olja och kol bränns släpps den mängd CO2 som de innehåller in i atmosfären igen, istället för att lagras under jord för evigt. På bara några få decennier har vi konsumerat hela jordens livsbesparingar. På ett enda år släpper vi ut lika mycket CO2 i luften som växterna hade absorberat och sparat ihop på mer än en miljon år! Ju mer koldioxid som släpps ut i luften, desto mer växthusgaser samlas i atmosfären, och ju mer växthusgaser det finns, desto varmare blir hela planeten. Inte konstigt att klimatet beter sig konstigt. Men det finns andra källor till CO2 som människor inte alltid tänker på. Till exempel kan många tänka sig landsbyggden där bönderna plogar fälten under våren, med stora traktorer som plöjer jorden i stora fåror. Om CO2 hade en färg – till exempel gul skulle den här bilden inkludera stora gula moln som drev över de nyplöjda fälten, och där jorden precis grävts upp skulle det se ut som att gul rök kom från skorstenar. Det finns otroligt stora mängder CO2 som lagras i jordens övre lager, som grävs upp och släpps ut vid plöjning. Det här är en stor orsak (men inte den enda) till att ekologiskt jordbruk har övergett den vanan. Ekologiska böner ”gräver” mer försiktigt, det vill säga att de löser upp jorden utan att frigöra stora moln CO2. Oron för klimatet är alltså en bra anledning att köpa ekologisk mat.

600

Människor som “klimatmotor”

37 400

Det är sant att klimatet alltid har förändrats. Den nuvarande förändringen sker dock i en fart som inte liknar något som

CO2-nivån idag

Avvikelser

Uppmätt CO2-koncentration

600.000

Temperatur i Celsius 500.000

300.000 Tid (år innan nutid)

200.000

CO2 ppm (partsmillion)

CO2-nivån om 45 år (om vi inte gör något åt det)

tidigare har skett på jorden.

Jordens temperatur idag 100.000 0

300 260 240 200

Metan och kon som syndabock Den dåliga nyheten först: metan är en växthusgas som är 25 gånger mer kraftfull än koldioxid. Den goda nyheten: metan är mycket ovanligt. Andelen koldioxid i atmosfären är nästan 400 gånger större än andelen metan. Därför bidrar den, trots sin styrka, mycket mindre till global uppvärmning än CO2.

Metan släpps ut från depåer, risfält, träsk och töande på vintern. Metan kommer också från djurens framsida och baksida – på riktigt! Varje gång en ko rapar eller fiser, som kor ofta gör, släpper de ut metan i luften. Eftersom vi människor (och särskilt rika människor)äter stora mängder biff finns det många kor, som rapar och fiser och utsätter atmosfären för ännu mer press. Korna kan dock förlåtas, för det är faktiskt vårt fel. Om djuren bara levde i naturen som det var

meningen, istället för att bo i lador och gödas med soja och majs, skulle världen se mycket annorlunda ut. För att få utrymme till att plantera all soja har stora delar av jordens regnskogar skövlats. På grund av detta försvinner jordens gröna ”lungor”, och kan inte spara lika mycket CO2 som förut. Det här har lett till ett stort utsläpp av CO2.Vi matar korna med sojabönor, och de rapar och fiser metan hela dagarna, så att vi kan äta kött varje dag. Måste vi verkligen äta så mycket kött?

Koncentrationen av CO2 och metan i luften är högre nu än någonsin under de sista 600 000 åren. Under de sista 1 000 åren har jorden aldrig varit så varm som den är idag. Genomsnittstemperaturen har stigit med 0,74 °C under de sista 100 åren. Tre fjärdedelars grad på bara ett århundrade! Förut skulle det ha tagit 2 000 år! “Ja, och...?” säger många. “Det är inte ens en hel grad! Varför oroar du dig så?!” Vi är oroliga för att det bara är genomsnittstemperaturen som har stigit med 0,74 grader. I vissa områden har det ändrats ännu mer. I till exempel Alaska har den stigit med 3 - 4 °C sedan 1950-talet och i västra Sibirien har den stigit med över

3 °C Sibirien sedan 1960-talet. Permafrosten i Alaska och Sibirien börjar redan töa, och på grund av det börjar byggnaderna och gatorna där förlora sina stabila underlag, och de börjar kollapsa. Vi är oroliga för att 0,74 grader bara är början. Vetenskapsmän har redan kommit fram till att inom ett århundrade kommer jordens temperatur att stiga ännu mer – i värsta fall 4 °C – om vi inte börjar kämpa emot detta, och gör det snabbt. Vi är oroliga för att även den lilla ökningen på 0,74 grader redan har börjat påverka vår planet stort, genom att havsytan stigit med över 15 centimeter under de sista 100 åren. Det beror på att isen från glaciärer på Grönland och Antarktis smälter alldeles för fort. Stora mängder av jordens vatten lagras och “förvaras” i glaciärerna och istäckena på Antarktis och Grönland, och det här vattnet smälter och fyller haven.

Smältandet innebär enligt experterna att världens hav kommer bli mycket farligare inom ett århundrande. Öar i Indiska oceanen, som Maldiverna, kommer nästan att översvämmas helt, kustlinjer kommer förändras för evigt, och städer i närheten kommer uppslukas av stigande vattennivåer. Eftersom 40 % av alla människor bor nära jordens kustområden kommer cirka 100 miljoner människor förlora sina hem och bli klimatflyktingar. På grund av de förändrade kustlinjerna kommer liv att förändras för evigt. Korallhav kommer inte kunna klara av de varmare temperaturerna, och miljarder djur i reven kommer att dö, ett i taget. Korallhav har också en beskyddande funktion: utan dem skulle naturens krafter få större tillgång till oskyddade kuster, vilket betyder att stormar och tsunamis* kommer orsaka fler dödsfall än de gjort hittills. Korallrev fungerar på ett sätt som liknar tropiska regnskogar: som hem för majoriteten av världens mångfald. Om vi förlorar reven kommer vi därför att förlora mycket av jordens mångfald. Medans vattnet stiger längs med kusten kommer andra delar av världen uppleva en spridning av ökenmark. Land där människor tidigare odlat mat kommer inte längre att vara fertil. Regnskogar och deras otroliga mångfald av växter och djur kommer torka ut och frätas sönder. Experter försöker lista ut när det kommer bli för varmt för att till och med regnskogarna ska överleva – men de är överens om att regnet kommer begränsa regnskogarnas förmåga att utgöra ett säkert hem för otaliga växter och djur. Många floder och vattendrag står inför ett likande hot. Vissa floder är beroende

Felix och andra ambassadörer för klimaträttvisa har genom åren lärt sig att det inte bara handlar om att rädda isbjörnar, det handlar om mänsklighetens framtid. Under en presentation i Geneve fick Felix en idé om ett ”lustigt” klistermärke, som hans vän Johann hjälpte till att utveckla. Idén nådde så småningom fram till Världsklimatmötet i Köpenhamn. Vuxna stod vid mötesplatsen mellan ”klimatpolitiker” och viftade med affischer på isbjörnar med texten ”rädda människan”.

av vatten från glaciärerna för att de ska kunna rinna, och när de inte får sin ”mat” från smältande snö och is (dvs. när glaciärerna försvunnit) kommer det inte finnas

några stora floder, eller ens små åar – för de kommer bara ”matas” då och då, när det regnar. Vi kan inte föreställa oss, ens i våra värsta mardrömmar, vad det skulle innebära. Till exempel skulle floden Ganges i Indien, och de miljontals människor som lever längs flodbanken och dricker vattnet, som kommer från glaciärer, försvinna. Svält skulle uppstå, och miljontals människor skulle behöva fly från torka och hunger, och flytta för att överleva. Områden som skulle påverkas mindre av klimatförändringar, rika länder – framför allt USA och många länder i Europa – skulle snabbt bli överbefolkade.

Vi vill stoppa det har!

Tsunamis är stora vågor som orsakas av jordbävningar i havet.

“Och för att stoppa den här hotande utvecklingen vill ni alltså bara plantera träd?” frågar folk. Ja! För det handlar inte bara om att rensa luften på CO2, det handlar om att jobba tillsammans för en ny framtid. Och genom att plantera träd över hela världen kommer vi barn börja se oss själva som en världsfamilj, som globala medborgare. Vi sitter inte bara stilla och frågar vem som ansvarar för kaoset, vi jobbar tillsammans för att lösa problemet. Det handlar också om att få andra att göra något! Vi vet förstås att fler av världens skogar som hugs ner eller förstörs än vad vi kan ersätta med Plant-for-the-Planet. Vi vet också att de unga träd och buskar vi Glaciären Aletsch i Schweiz, 1900 och 2005

planterar inte kan absorbera lika mycket CO2 som etablerade regnskogar. Men vi vet också att vi inte bara kan luta oss tillbaka och inte göra något alls. Vi hade redan en ganska stor grupp ambassadörer för klimaträttvisa. Vi kommer utan tvekan fortsätta växa eftersom de personer som har makt fortfarande inte gör tillräckligt för att rädda vår planets framtid.

Inte all is som smälter kommer få havsnivån att stiga

och iskuben smälter, kommer vattnet inte rinna över glaset. Och när isen i en damm smälter i slutet av vintern kommer dammen inte vara fullare än den tidigare hösten. Men om vi samtidigt lägger ett stort isblock i kanten av dammen kan det mycket väl få dammens

Vi har märkt ett vanligt missförstånd när vi har pratat

vattennivå att stiga när det smälter.

med människor, särskilt de som precis lärt känna vår rörelse. Missförståndet handlar om is och om vad

Detsamma gäller den is som “lagras” i glaciärerna

som händer runt världen när det töar. Många tror att

på varje kontinent. När glaciärerna smälter, som

när isberg smälter i havet så kommer havsnivån att

ett resultat av den globala uppvärmningen, kommer

stiga direkt. Det stämmer inte riktigt. När ett glas

vattnet att rinna ner i haven och höja havsnivåerna,

till exempel är 75 % fullt av både vatten och iskuber,

och översvämma kuster och kuststäder. Den största

Majoriteten av de politiker, industrialister, affärsledare och representanter för jordbruket som vägrar att agera kommer inte finnas kvar år 2040. Men det kommer vi

En ledtråd: är 2 meter tjock. Isen på Nordpolen . är 2 kilometer tjock Isen på Grönland

barn. Det handlar om vår framtid, våra liv! Det är därför vi använder begreppet klimatkris. Det visar hur allvarlig situationen är, och visar att vi människor måste göra något. Vi vet att vi har en lång väg att gå, men varje resa börjar med ett steg, och vi är redan på väg.

“Om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill gå långt, gå tillsammans (gammalt ordspråk)”

På grund av global uppvärmning kommer vädret att bli mer extremt. ”Århundrades katastrof inträffar redan med bara ett par års mellanrum.“

Vi måste gå snabbt och långt!

mängden kontinental is finns på Antarktis och på Grön-

till rymden. Utan det är risken för att jordens atmosfär

land. Det finns också stora mängder i Sydamerika,

ska bli varmare ännu större.

och i glaciärer i olika bergskedjor rund världen. Om de här stora speglarna (de flytande istäckena Betyder det att isen som redan finns i haven inte

runt polerna) smälter kommer jorden förlora sitt mest

påverkar klimatet? Nej! Is som smälter i haven har

effektiva ”kylskåp”. När solen lyser på vatten istäl-

faktiskt en stor effekt på klimatet. Det märks särskilt

let för is absorberas den upp till 90 % av all värme

när haven som är frusna under året eller under stora

och energi. Det gör att mer värme ständigt läggs till

delar av året förlorar sina istäcken. Det beror på att

jordens redan varma klimat, och slutar med att den

snö och is reflekterar solljus som en jättestor bit alu-

kontinentala isen smälter, och att havsnivåerna stiger,

miniumfolie: de skickar tillbaka 90 % av solstrålarna

ännu snabbare än förut.

Vad är klimaträttvisa? I genomsnitt producerar en person från Amerika 20 ton CO2 varje år, en person från Europa producerar 10 ton, en person från Kina producerar 6 ton och en person från Afrika’’ producerar knappt ett halvt ton. USA och Europa – tillsammans cirka en miljard människor – ansvarar för 60 % av all CO2 som släpps ut i luften. Resten av mänskligheten – cirka 6 miljarder människor – delar på resterande 40 %. Är det här rättvist? Självklart inte! Vår idé kanske låter konstig I början, men vi tycker att alla ska ha rätt till lika mycket CO2, oavsett var de bor eller var de föddes. Sett till dagens nivå CO2 i atmosfären skulle det innebära att varje person får cirka 5 ton koldioxid per år. Även om vi skulle lyckas dela upp CO2-utsläpp runt världen skulle vi fortfarande behöva förändra många andra saker. Ett genomsnittligt utsläpp om 5 ton CO2 skulle fortfarande vara för mycket, och så småningom leda till ett kaotiskt globalt

Tumregel: 4 ton CO2 = 4 graders temperaturökning (i Celsius) 1,5 ton CO2 = 1,5 graders temperaturökning (i Celsius)

klimat med hemska konsekvenser. Till exempel skulle havsnivåerna fortsätta stiga om vi inte minskar mängden CO2 som vi producerar. Eftersom nästan 40 % av befolkningen bor vid kusten skulle miljontals människor förlora sina hem och tvingas flytta. De personer som släpper ut minst CO2 skulle påverkas mest av alla. Är inte det väldigt orättvist?

Vi måste göra något åt det här. Vi måste göra CO2-utsläpp likadana för alla. Och vi måste minska mängden vi producerar med hälften, till 1,5 ton CO2 per år, för med den mängden kommer jordens atmosfär äntligen kunna återställa sig själv.* Vi har inget annat val!

Till och med vuxna måste förstå det här. De måste

20 t 1 amerikan

se att de här reglerna måste följas, precis

10 t 1 europé

4t 1 kines

0,5 t 1 afrikan

Koldioxidavtryck per person per år

som vi barn måste följa reglerna våra föräldrar bestämmer. Alla personer, oavsett om vi är små eller stora, oavsett om vi kommer från Afrika, Europa eller Amerika, behöver en lag som ser till att ingen släpper ut mer än 1,5 ton CO2 per år.

60% CO2-utsläpp Fram till FN:s klimatmöte i Köpenhamn

ca 1 000 000 000

2000 trodde folk att 2 ton CO2 och en motsvarande ökning med 2 °C skulle

människor USA + Europa

räcka.

ca 6 000 000 000 människor i resten av världen

Men på FN:s klimatmöte i Cancun 2010 förklarade representanterna från flera öar: mer än 2°C så kommer våra öar vara helt översvämmade. 1,5 °C eller 1,5 ton CO2 per år är gränsen.

40% CO2-utsläpp

Total CO2 emission

Vad händer om vi går över gränsen? Då borde vi få betala för det! Om vi producerar mer CO2 än vi borde, borde vi tvingas köpa extra ”föroreningsrättigheter” från länder som inte använder hela sin CO2-kvot. En person från Afrika kommer förmodligen bara att använda 0,5 ton av sina tilldelade 1,5 ton CO2, och därför borde de få sälja det oanvända 1 ton till personer som vill släppa ut mer än 1,5 ton CO2 per år. Pengarna som det afrikanska folket skulle tjäna kan användas till modern, miljövänlig teknik. De skulle kunna bygga skolor och sjukhus, utbilda läkare och lärare, och deras barn skulle inte behöva vara hungriga längre. Vi barn kallar det för äkta klimaträttvisa. Att handla med CO2 på det här sättet kommer också tvinga oss att ändra våra vanor. Om CO2 faktiskt kostade pengar och vi var tvungna att betala en CO2 –skatt på varje produkt vi köpte skulle CO2 –intensiva produkter snabbt bli mycket dyrare än miljövänliga produkter. På så sätt skulle vi vara mer uppmärksamma på vad vi handlar och hur vi lever. Ett exempel är druvor från Sydafrika och äpplen

från Chile, som transporteras runt världen och släpper ut massor av CO2. De skulle bli mycket dyrare. Detsamma skulle gälla bilar som konsumerar mycket gas och ”andas ut” stora moln CO2. De skulle drabbas av en särskilt hög CO2 –skatt. Fler personer skulle kanske börja resa med tåg igen, eftersom priset på flygbiljetter äntligen skulle stämma överens med den sanna kostnaden, inklusive den höga CO2 –skatten. Sedan klimatmötet 2005* har det här försöket att implementera klimaträttvisa kallats för ”utsläppshandel”. Ordet ”utsläpp” innebär vanligtvis allt som släpps ut i miljön, men i det här fallet handlar det oftast om utsläpp av växthusgaser (framför allt CO2).

FN:s klimatmöte hålls i olika städer i världen varje år.

Utsläppshandel: en enkel sak som är svår att göra Utsläppshandel fungerar egentligen precis som “hela havet stormar”

“Ja, det kan fungera… och? Ska vi bara byta ut utsläppsrättigheter mot förorening?” Det här är det vanligaste svaret som skeptiker ger oss när vi pratar om att använda utsläppshandel för att rädda miljön. Vi säger: ja, det kan fungera! Men idén bakom det måste förstås implementeras rättvist. Planen är följande: varje medlem i den europeiska unionen (EU) delar ut en så

kallad ”allokeringsplan” med ”föroreningslappar”* till alla kraftverk och företag

Vuxna kallar dem för “utsläppstillstånd”

som använder mycket elektricitet i deras respektive länder. Den som har en sådan lapp kommer få släppa ut en viss mängd växthusgaser under en viss tidsperiod. Nu är det dags för den viktigaste biten: för att planen ska fungera – det vill säga, för att släppa ut färre växthusgaser i luften – måste människor vara sparsamma med sina CO2–andelar. Det betyder att de som delar ut andelarna måste se till att färre CO2-utsläpp tillåts än vad som tidigare ansågs vara ”normalt”. Det är lite som att leka ”hela havet stormar”. Det fungerar bara när det finns för få stolar, eftersom bristen tvingar människor att vara alerta och arbeta hårt. Om det finns en begränsad mängd och stor efterfrågan kommer de att bli dyrare, eftersom

personer kommer vara villiga att betala mer för dem.

Joy [12, Krefeld, Tyskland] När jag hörde talas om den här idén första gången, att alla på Jorden skulle ha samma “föroreningsrättigheter”, tänkte jag för mig själv: “De är galna! Vi förorenar redan miljön alldeles för mycket – vad kommer hända när vi säger åt alla att de borde göra detsamma? Då kommer alla förorena miljön ännu mer, precis som man gör i Kina just nu! Och när vi är 50 år gamla kommer det finnas två miljarder fler människor på jorden än idag, och alla kommer vilja leva lika bekvämt som vi gör här…” Men när jag fick veta mer om idén med klimaträttvisa, särskilt att dess syfta är att begränsa föroreningar genom att rättvist dela ut det bland alla, blev jag jätteglad!

Prisökningar på “föroreningsmarknaden” kommer få en stark effekt: de kommer snart göra det billigare för energitillverkare och andra företag att utveckla nya tekniker, eller metoder som inte skapar lika mycket föroreningar, istället för att ständigt köpa nya utsläppstillstånd. De som investerar i ren energi kan sälja sina kvarvarande utsläppstillstånd till andra för att göra vinst, för de kommer inte behöva dem längre. Allt är bra hittills… eller är det verkligen det? Det här är en jättebra idé, men ibland när vuxna försöker hantera ett svårt problem implementeras det inte på ett bra sätt. När tidigare försök att skapa en utsläppsmarknad har misslyckats har man skrivit ut och distribuerat alldeles för många utsläppstillstånd (de som köpte dem behövde inte ens betala för dem!). Det fanns också alldeles för lite motivation för att kraftverk och andra stora föroringsenheter skulle förändras och börja producera renare energi och mer miljövänliga produkter. Så det kan förstås inte fungera! En sak är klar: vi behöver ett riktigt, rättvist och bindande globalt kontrakt som kan implementeras överallt! För att kunna gå framåt på ett avgörande sätt måste vi bekämpa den korruption som skadar vår framtid och förhindrar klimaträttvisa. Även om det är svårt måste vi definitivt ta den här chansen!

45 Franziska [13, Pähl, Tyskland] Jag måste erkänna att det tog ett tag innan jag förstod vad utsläppshandel innebar, men det är faktiskt ganska enkelt: varje år berättar vetenskapsmän hur mycket CO2 miljön (haven, träden, etcetera) kan absorbera, till exempel 15 miljarder ton. Vi kan sedan ta den summan och dela upp den på alla personer på jorden – till exempel 10 miljarder (det är lättare att räkna delat på 10). Det innebär att varje person får 1,5 ton CO2. Den som vill ha mer än så kan köpa mer på marknaden för CO2-rättigheter. Om många personer vill ha mer CO2 kommer priset stiga så mycket att det blir billigare att investera i grön teknik. Det som är riktigt viktigt för oss barn är att max 15 miljarder ton CO2 får släppas ut i atmosfären. Om varje barn på jorden får en födelserätt på 1,5 ton CO2 behöver vi inte oroa oss för att skänka pengar till välgörenhet eller utveckling. Klimaträttvisa blir enkelt! Därför vill vi se den här planen antas vid nästa klimatmöte.

Hur träden hjälper till att bekämpa klimatkrisen Majoriteten av alla människor vet att träd är bra för det globala klimatet, men de är också bra för det så kallade mikroklimatet (dvs. den omedelbara omgivningen). Anledningen till detta, och till att vi väljer att plantera träd, kommer kräva lite extra utrymme för att vi ska kunna förklara det. Vi barn från Plant-for-the-Planet har lärt oss att man verkligen behöver kunna förstå något noga om man vill kunna förklara det för andra på ett enkelt sätt, och för att snabbt och självsäkert kunna besvara deras frågor. Vi har lärt oss detta genom att ge föreläsningar och samla in donationer till träd. Det är viktigt att ha kunskap så att du alltid kan besvara nya frågor. Annars kanske viktigt! Kunskap är

du får en instabil grund att stå på. Därför kommer vi att förklara förhållandet mellan träd och olika delar av det globala klimatet. Som vi redan vet kan skogar absorbera koldioxid. En skog är dock inte precis likadan som en annan, precis som ett träd inte är precis likadant som alla andra träd. Tropiska skogar växer mycket fortare än skogar i Centraleu-

46 De tropiska skogarna är jordens lungor!

ropa. Därför absorberas mer CO2 i de skogar som ligger nära ekvatorn. Det är därför det är mycket värre för klimatet att förlora de tropiska regnskogarna. Det är därför som många av de donerade träden planteras i sydliga länder – i Afrika, Sydamerika och Centralamerika, och i Asien. Träden hjälper inte bara det globala klimatet, de kämpar också emot smittspridning genom att ”återta” land, bit för bit, medans de samtidigt ser till att grundvattennivåer stiger igen. När detta lyckas kan människor i närheten få mer vatten i sina floder och brunnar. Samtidigt kan vi inte underskatta skogarnas prestanda här på det norra halvklotet. När de växer reducerar dessa skogar den totala andelen CO2 i luften med en tredjedel!

Hur kan detta ske? Alla växter absorberar CO2–molekyler från luften genom dess löv och kanyler. Efter absorberingen delar de upp syreatomer och kolatomer från varandra, och förvandlar kolet till trä och genererar tillväxt. För att det här ska fungera måste en komplicerad kemisk process (som kallas för fotosyntes) ske i plantornas löv och kanyler. Om någon vill kunna förstå denna process måste de studera avancerad biologi eller botanik. Vad som är viktigt är resultatet: växter kan förvandla koldioxid till något fast (genom fotosyntes), och det är den huvudsakliga ingrediensen i trä. Så länge

äd lagAlla tr . 2 rar CO

detta trä inte bränns eller ruttnar kommer växthusgaserna förbli instängda i det. Växten lagrar kolet i sina stjälkar, grenar och rötter. Två exempel: en 35 meter hög tall med en diameter på 50 centimeter lagrar 0,7 metriska ton kol. Det betyder att för att växa till den här storleken behövde trädet absorbera 2,6 metriska ton CO2 från atmosfären. Bokträd har ännu fastare trä. Därför behöver de mer CO2 för att bygga sina fasta rötter, och under den processen skyddar de klimatet ännu mer. Ett bokträd med samma höjd och diameter som tallen i stycket ovan kan lagra 0,95 metriska ton kol. Detta motsvarar 3,5 metriska ton CO2 som absorberas från atmosfären – nästan ett helt metriskt ton mer! Ungefär en tredjedel av Tyskland är täckt av skogar, och inom dessa skogar lagras cirka 4,4 miljarder ton CO2 (när man konverterar från kol till koldioxid) – en otroligt stor mängd.

Koldioxid

CO2 lagringsträd Syre

Kol (C) lagras i träd, löv och rötter. Löv Rötter, delar av växter och organismer i jorden lagrar kol i jorden

Träd och skogar är inte bara våra vänner när det gäller kampen mot global uppvärmning. De erbjuder också stora fördelar för deras omedelbara omgivning – fördelar som man kan märka även utan mätinstrument. Låt oss prata om bokträdet igen. En solig sommardag kan det absorbera runt

9 400* liter CO2 genom löven och släppa ut samma mängd syre (O2) i atmosfären. Den som tror att det inte räcker bör

Var försiktig: 9 400 liter gas är inte samma sak som 9 400 liter vätska! 1 liter CO2 väger bara runt 1,96 gram, men det betyder att det andas in över 18 kilo CO2 varje dag!

först tänka på att för att varje bokträd ska absorbera 9 400 liter ren CO2 måste det först ta upp 24 737 kubikmeter luft. Det är ungefär lika mycket luft som finns i sju stora varmluftsballonger! Hur kan det inte räknas som en stor mängd? Men det är inte allt. Under en ”arbetsdag” på sommaren drar varje träd upp 6 000 liter vatten från marken – det motsvarar 40 fulla badkar. Av den här imponerande mängden vatten behöver träden bara en promille (0,1 %), cirka sex liter, för dess ”jobb” (fotosyntes). De resterande 99,9 % kommer ”andas ut” av trädet när vattnet förångas, och denna utandning kyler ner den omgivande luften samtidigt som den ökar fuktigheten. Tillsammans skapar de här två effekterna det svala, fuktiga skogsklimat som är så skönt under varma sommardagar. Städer med många gator och byggnader kan bli olidligt varma. Dessa städer kan

göra sitt ”klimat” mycket skönare genom att plantera många träd längs vägarna och genom att anlägga många små parker i närheten av var människor bor och arbetar. En annan bra sak är att träden filtrera ut många sorters dammpartiklar – cirka 80% - från stadsluften. När människor bestämmer sig för att hugga ner träd i städer för att göra plats för fler parkeringsplatser attackerar de inte bara skogarna – de attackerar stadsbornas lungor också.

Ett enda träd kan andas in såhär mycket luft på bara en dag!

Så när folk frågar oss om vår trädplanterarkampanj verkligen spelar roll kan vi säga: ja, både i en liten och en stor skala! Träd kan hjälpa oss kämpa emot klimatförändringar, genom att ta bort växthusgasen CO2 från luften och lagra den i sina kroppar. Och de förbättrar luften vi andas varje dag – något som ger oss stor lättnad, särskilt i stora städer. Vi planterar inte bara träd i vår globala kampanj. Framför allt vill vi utbilda och informera andra barn och tonåringar om klimatkrisen, och berätta om alla sätt som de kan engagera sig och göra något för klimatet. Våra träd är symboler – symboler för klimaträttvisa. UNESCO-läraren Gerhard de Haan sade en gång att vi elever från Plant-for-nthe-Planet var ”diplomater i gummistövlar”. Han sade så för att vi, till skillnad från många politiker och diplomater, vill vara aktiva – vi vill ta vår kunskap och göra något med den.

Vi barn planterar träd över hela världen för att rädda vår framtid.

Prata inte bara, plantera träd!

Om att göra det själv... Eller: om skolan och lärande för livet 58 Träd för Träd … Eller: den stora planterarfesten 66 Träd för södern … Eller: 20 euro = 20 träd

Vad vi kan göra

Vad alla kan göra … Eller: skydda klimatet hemifrån 52

Vår planet behöver ambassadörer för klimaträttvisa och framtiden… Eller: Plant-for-the-Planets akademier 84

tusen myggor som jobbar tillsammans kan få en noshörning att ändra riktning.”

Carolina (14), ambassadör för klimaträttvisa från Cancun, Mexiko

“En mygga kan inte göra något mot en noshörning, men

Vad alla kan göra... Eller: skydda klimatet hemifrån När vi tänker på vad en enda person kan göra för att begränsa effekterna av klimatförändringarna får man ofta en sjunkande känsla – en känsla av hopplöshet. ”Vad är poängen, jag är bara en enda person…”

Det finns bara ett bra svar: alla stora förändringar består av små sådana, och ett litet försök att göra rätt sak kommer leda till fler mindre försök, och fler kommer så småningom att leda till många, ända tills målet som först verkade omöjligt kan uppfyllas. Bra exempel är smittsamma! Det är värt att titta närmare på några exempel i vardagslivet, även några “självklara” sådana.

Vad är det för fel på trafiken? Ungefär hur många timmar radio skulle man behöva lyssna på om de ville räkna alla trafikrapporter och höra talas om varje trafikolycka som någonsin har skett. Ibland måste vi fråga oss själva om bilar verkligen gör livet lättare – särskilt när vi tänker på hur mycket avgaser de andas ut varje dag. De som inte bor i städer

skulle förstås ha det mycket svårare om de inte hade bilar, men är det verkligen nödvändigt att alla reser överallt i bil? Vi vill inte ge någon dåligt samvete för att de har en bil och använder den. Vi fokuserar mer på helheten, den otroligt stora mängden resor som kan undvikas om människor bara förändrar sina vanor. ”Det tar för lång tid att cykla”, hör vi ofta. Men det är inte sant när det gäller städer. Titta till exempel på staden München i Tyskland. Den har cykelvägar som tillsammans är mer än 1 200 kilometer långa! Medan bilförare måste sitta stilla och vänta vid trafikljus och köer kan cyklister nå din destination långt innan bilförarna.

CO2-utsläpp för varje 100 km

“Men att bara cykla några kilometer kommer inte göra något för att skydda klimatet”, säger många.

Men varför skulle det bara gälla ett par kilometer? Varje gång jag cyklar till mina musiklektioner eller idrottsträningen, istället för att mamma skjutsar mig med bilen, sparar jag 3 360 gram CO2. Om jag använder cykeln 30 veckor om året (när vädret tillåter) kan jag på egen hand hindra 100 kilo CO2 från att nå atmosfären – en imponerande mängd! Och semestrar då? Här är något att tänka på: varje flygresa från München till Palma de Mallorca och tillbaka släpper ut cirka 680 kilo CO2 i luften, per person. Rätt mycket va? Vi säger inte att alla måste sluta flyga – men måste vi verkligen göra det varje år?

Energislukare där hemma När min familj berättar för andra människor att vi bytte till energisnåla glödlampor för länge sedan skrattar de ofta, och frågar om vi vet att glödlampor knappt förbrukar någon energi alls i jämförelse med andra elektroniska saker hemma. Visst vet vi det, men vi vet också att när man lägger ihop flera småsaker kan man få ett väldigt stort resultat.

Jule [13, från Bremen, Tyskland] och Merle [13, från Bremen, Tyskland] När vi först tillfrågades om det vi gör hemma för att skydda klimatet tog det oss en stund att inse att vi inte gjorde något särskilt! Det beror nog på att vi elever i Plant-for-the-Planet tycker att det är självklart att skydda klimatet. Till exempel stänger vi ”automatiskt” av värmeelementet, lamporna, datorn och andra elektroniska maskiner när vi inte använder dem, eller när vi går ut ur rummet. Vi lämnar ofta bilen hemma och tar tåget istället, eller cykeln om det är sommar. Vi sparar vatten genom att ta korta duschar. Vi försöker spara energi när vi kan. Jule är vegetarian och Merle äter bara lite kött, vilket får en stor effekt. Och vi sopsorterar och återvinner alltid… och så planterar vi träd!

Varför skulle EU annars ha bestämt sig för att förbjuda traditionella glödlampor från och med 2012? Vi stöder den här idén, så starkt att vi hoppas att den implementeras snabbare och att alla får tillgång till energieffektiva glödlampor så snart som möjligt. Varje kilowattimme som inte konsumeras motsvarar 616 gram CO2 som sparas! Så ju snabbare denna nya standard implementeras, desto bättre är det. Det verkar som att kylskåp och frysar konsumerar rätt mycket energi – särskilt om de står på fel plats och används fel. Att ha kylskåpet bredvid spisen är en dålig idé. Den skulle hela tiden behöva kyla ned sig själv på grund av värmen från spisen. d i tskyd Klima pet å k kyls

Vad sägs om att lägga varm mat inuti kylskåpet? Det är ännu värre! Kylskåpet skulle behöva använda mycket mer energi för att kyla ner maten än vad det skulle göra om maten först fick svalna på bänken eller matbordet. Vad sägs om en frys i ett rumstempererat rum? Perfekt! Här är ett snabbt och enkelt tips för att reducera kylskåpets energiförbrukning: om det är inställt på 7 °C istället för 5 °C kan det använda upp till 15 % mindre elektricitet! I den andra änden av skalan finns det många sätt att spara energi när man lagar

Klimat s spisen kydd i

mat. Ibland är det så enkelt som att använda ett lock! De som lagar mat med ett lock skär ner energiförbrukningen med en tredjedel, och de som använder en tryckkokare istället för en normal kastrull skär ner energiförbrukningen med ytterligare 40 %. Det är lika enkelt att spara energi med en bakugn. Håll dörren stängd! Varje gång ugnens dörr öppnas försvinner 20 % av värmen, och mer energi måste användas för att ugnen ska nå sin normala temperatur igen. Ett extra tips för den som gillar te. De som värmer upp en liter vatten i en kastrull istället för i en tepanna på spisen sparar runt 32 gram CO2. Det blir en hel del i

längden! d i

Klimatskyd soptunnan

En enorm mängd CO2 kan sparas hemma genom att undvika slöseri. Varje kilo sopor slösar inte bara med pengar, utan det slösar också 320 gram CO2. Att undvika sopor är det bästa möjliga man kan göra för att skydda klimatet! Det bästa är förstås att eliminera så mycket som möjligt. Visste du att en glasflaska kan användas upp till 50 gånger, och en plastflaska upp till 25 gånger, innan man måste kasta dem? När du väl ska kasta dem, ska man då kasta dem i soporna? Nej! De ska återvinnas. Om vi sopsorterar och använder det vi kan, och sedan

Klimatskydd i hemmet

återvinner när vi är klara, kommer mängden sopor sjunka till en mycket mindre och mer lätthanterlig mängd. Du kan spara mest energi hemma när själva huset är ”klimatvänligt.” Det handlar

här boken. Som tur är finns det många informationskällor, till exempel om hur man isolerar fönstren med rätt material. Det finns också mycket

Grönelektricitet

information om mindre och lättare saker som du kan börja med att ändra när du vill anpassa huset för att spara så mycket energi som möjligt.

Byta elbolag?

Traditionell elektricitet

Det är frustrerande men sant: de stora företagen är envisa när det gäller att släppa taget om oansvarig teknik som kol och kärnkraft.

CO2-utsläpp i jämförelse

dock om så mycket information att vi inte kan berätta helt om det i den

Tyvärr lyssnar de inte tillräckligt på argument som våra. Men de förstår ett språk helt och hållet: pengaspråk. När de riskerar att förlora sina kunder och vinster måste de lyssna, oavsett om de vill det eller ej! Därför skulle det vara fantastiskt om så många som möjligt kunde byta till mer miljövänliga energibolag. Förändringen är faktiskt ganska enkel! Att byta till gröna energibolag är inte bara en politisk handling, det är också ett mer direkt sätt att skydda miljön på. Att generera grön energi skapar bara en tredjedel av mängden CO2 som produceras genom traditionella metoder. Om en familj på fyra personer använder grön elektricitet istället för traditionell elektricitet under ett helt år kommer de spara cirka 3 265 kilo CO2!

Hur mycket CO2 finns på tallriken? Du kan äta nyttig, ekologisk mat med få kalorier som är miljövänlig! Men hur?

55 d på Klimatskyd t de middagsbor

Ett par exempel från Tyskland: 500 grams jordgubbar från Tyskland skapar (under jordgubbssäsongen från maj till juli) 80 gram mindre CO2 än om samma mängd jordgubbar fraktas från Italien. Om man jämför med jordgubbar från Sydafrika skapar tyska jordgubbar 6 000 färre gram CO2. Dessutom sparar 500 gram ekologiskt smör 425 gram CO2 jämfört traditionellt smör, och ett kilo ekologiskt bröd skapar 1,1 kilo mindre CO2 än samma mängd traditionellt bröd. Mataffärer – till och med mer traditionella sådana – reagerar ganska pålitligt på kunders önskemål. När chefen för till exempel frukt- och grönsaksavdelningen

Klimatskyd d inköpslist på an

märker att kunder börjar bli intresserade av hur långt maten har rest innan den anländer till affären kommer butiken definitivt att reagera. De reagerar inte för att de helt plötsligt håller med om miljökrav som våra. Nej, de reagerar för att de vill attrahera vissa sorters kunder. Men det spelar ingen roll för oss. Det viktigaste är att miljövänliga produkter blir mer populära och att vanliga butiker börjar köpa in dem. Ibland är det dock lite svårare än det verkar vara i början. Exakt hur miljövänliga frukter och grönsaker är beror till stor del på om de skördats under sin faktiska säsong. Du kan läsa mer om det här under rubriken ”grejen med äpplen”. Det finns något som är viktigare än alla kilometer som maten rest, ekologiska äpplen, och återvunna metallburkar: ansvaret, det ekonomiska. Hållbara energikällor måste vara lika naturliga som till exempel svaret på frågan “får man stjäla?” Alla vet redan vad svaret är. Det är naturligt för oss – inte bara i hjärnan, utan även i hjärtat.

Grejen med äpplen: Ett äpple från Tyskland är inte automatiskt mer miljövänligt än ett äpple från Chile eller Nya Zeeland. Det beror på att det kräver mycket energi, och därmed släpper ut mycket CO2 i luften, att lagra ett äpple på ett kylt lager. Klimatvän-

liga, lokala äpplen är bara tillgängliga under skördesäsongen, från september till maj. Från och med juni och till nästa skörd i september är äpplena från Nya Zeeland bättre för klimatskydd trots att de fraktats runt halva jordklotet. Det är alltid bäst att köpa frukt som nyligen skördats – utan en lång lagring på ett lager och utan en transportsträcka på flera hundra mil. En jämförelse: ett kilo frukt eller grönsaker från ditt lokala område släpper i genomsnitt ut 230 gram CO2, ett kilo från ett annat europeiskt land släpper ut i genomsnitt 460 gram CO2, och om det fraktas med båt är vi redan uppe i 570 gram CO2. Om det fraktas med flygplan blir det hela 11 000 gram CO2 per kilo. Måste vi verkligen äta jordgubbar på vintern?

Om ett miljövänligt beteende är inpräntat för oss – när det känns som ett naturligt beteende – kommer vi redan ha vunnit en stor seger. Om vi däremot hela tiden måste påminna oss själva om varför det är dåligt att slösa förlorar vi värdefull tid, tid som vi skulle kunna tillbringa med att förbättra vårt beteende.

Därför måste vi ha mod nog att ta små steg! Mod, eftersom ju fler personer vi är, desto fler personer kommer delta och det kommer bli lättare och lättare!

Köttfri måndag Alla vet… nej, alla borde veta detta: att bli vegetarian betyder inte att man inte kan äta god mat. Faktum är att vegetarisk mat har en bra eftersmak: ett gott samvete. Den som äter mycket traditionellt kött släpper ut nästan dubbelt så mycket CO2 per år jämfört med någon som mestadels äter vegetarisk och ekologisk mat! Vad är köttfri måndag? En internationell rörelse som hjälper människor reducera sin köttkonsumtion med 15 % för att förbättra både sin egen hälsa och planetens hälsa. Det är ett initiativ från rörelsen The Monday Campaigns (måndagskampanjer), som samarbetar med Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health i USA. Varför köttfritt? I genomsnitt äter en amerikan 225 gram kött per dag – 45 % mer än USDA rekommenderar. Att äta köttfritt en gång i veckan kan minska risken för kroniska sjukdomar, och kan begränsa koldioxidavtrycket och spara på värdefulla resurser som färskt vatten och fossilt bränsle. En dag utan kött sparar lika mycket växthusgaser som en dag utan bilåkning. Kampanjen stöds av framstående personer, kändisar, och ledare som Michael Pollan, Al Gore, Sir Paul McCartney, Gwyneth Paltrow och Mario Batali. Det som fungerar i USA kan fungera lika bra i många andra länder i världen! Vi börjar redan kämpa för den här sortens förändring, och du kan också delta. Alla borde ta tjuren vid hornen och fråga sig själva om det verkligen är nödvändigt att äta så mycket kött.

Om att göra det själv… Eller: om skolan och lärande för livet Felix presentation i skolan – Münchens internationella skola i Starnberg at Percha – blev början på Plant-for-the-Planet. Det viktiga, kanske till och med viktigare än själva presentationen, var hur människor reagerade på den, särskilt hans lärare Tonianne Phillips och rektorerna Mary Seppala och Eif Phillips. Utan deras uppmuntran hade Plant-for-the-Planet förmodligen inte bildats. Om Felix klasskompisar inte varit så ivriga att delta i hans plan att plantera träd över hela världen hade hans idé förmodligen inte utvecklats. Många av oss barn har haft lika mycket tur som Felix, vi har fått stöd från både klasskompisar och lärare ända från början. Faktum är att skolorna har varit mycket viktiga för att Plant-for-the-Planet skulle lyckas. Det första vuxna oftast säger är dock inte uppmuntran, utan tvekan: “det är jättebra när barn tar ansvar och engagerar sig, men vad är poängen med att hålla på såhär? Barn borde njuta av sin frihet och låta vuxna oroa sig för den här sortens problem. Livet kommer bli allvarligt snart nog. Skolan är redan tillräckligt stressig: ni borde inte behöva oroa er för globala problem också, särskilt inte med så svåra problem för klimatkrisen och den kommande svälten. glDra inte skyg ra appar över vå ögon

Vi har alla hört det här svaret, eller liknande svar, förut. Många vuxna som tror att det är för svårt för oss att hantera förstår inte att det inte ens är hälften så svårt att inse verkligheten som det är att läsa om hoten mot miljön, och att se vår framtid på nyheterna och på TV, och få höra att vi inte kan göra något eftersom det redan är för sent. De flesta vuxna ser det bara från sitt eget perspektiv. För dem innebär framtiden bara 20, 30 eller 40 år, men för oss handlar de om 70, 80 eller till och med 90 år. Vi vill fortfarande kunna leva år 2 100. Om havsnivån stiger 1, 2 eller till och med 7 meter, kommer det handla om överlevnad för oss barn: för de vuxna är det bara en teoretisk fråga.

Vi gör det här för att vi vill ha en positiv framtid.

Vi vil l ha s töd!

Vem som än har upplevt detta vet följande: det finns inget bättre än att dela en tanke med andra, och arbeta tillsammans med dem för att förändra världen. Det ger oss mer, både av kraft och av mod! När det gäller frustration och överbelastning vill vi bara en enda sak: övertyga vuxna om att det inte är jobbigt att sträva efter en bättre framtid, det är både meningsfullt och roligt! Skolan kan verkligen vara en bra hjälp för oss barn, eftersom de ger oss fler möjligheter att engagera oss i autonoma och oberoende projekt. Ett bra exempel är Max, Szemina och Karoline. De går i skolan Protestant Community School i centrala Berlin, och i deras skola är planteringsfester med Plant-for-the-Planet otroligt lyckade.

Skolämne:

“ansvar“

Men det är inte allt. Det händer mycket positivt på den här skolan, eftersom de ger eleverna möjligheten att arbeta med sina egna idéer. Barn på många andra skolor får inte samma positiva uppmuntran. Vi tycker att det skulle vara fantastiskt om fler skolor gav sina elever samma slags möjligheter som skolan i Berlin. Maz, Szesima och Karoline har till och med berättat att de har ett skolämne som heter ”ansvar”, som påminner om etik, där de diskuterar samhällets strukturer och hur det skulle kunna se ut, eller hur det borde vara. Vi blev nyfikna på det här, och när Max förklarade vad det handlade om lärde vi oss att det här skolämnet handlar om att ta initiativ. När vi fick höra talas om det här tänkte vi att det skulle vara intressant att intervjua rektorn på skolan, Margaret Rasfeld.

Kära fröken Rasfeld, vad handlar skolämnet “ansvar” om? “Ansvar” innebär, i korthet, att varje barn engagerar sig i samhällsprojekt. Målet är att stärka deras personliga utveckling genom att öppna skolan och ge eleverna möjligheten att uppfylla sina egna idéer med sin egen drivkraft ”utanför” skolans väggar. Idéerna behöver inte ha ett socialt syfte, men i de flesta fall har de det ändå. Vad gör eleverna? Många går till sina gamla förskolor och arbetar där. Vissa hjälper till med det de kan, medan andra gör lekparkerna lite bättre genom att skapa små gångstigar eller lerhyddor för barnen. Andra forskar och läser på. Vissa har gjort små experiment som de lärt sig i kemin och fysiken, som är både intressanta och säkra för förskolebarn. De kontrollerar självklart att det är tillåtet innan de Socialt åtagande är spännande!

gör experimenten, så att de kan vara säkra på att allt går som det ska. Andra elever besöker ålderdomshem och spelar spel med de boende, läser för dem, och hjälper dem med träning så att de kan behålla koordination och rörlighet i händerna. Att kasta boll är till exempel en jättebra övning. Eller så kan de ordna ”mysterietimmar”. Barnen är extra hjälpsamma under “djurdagar”, när besökare tar med sina djur och de boende får njuta av deras sällskap. Vad lär sig eleverna av de här projekten? Barnen upplever förstås olika aspekter av livet som de kanske inte är bekanta med än, ibland till och med döden. Jag vet till exempel att en ung kvinna hade valt att besöka ett ålderdomshem för sitt ”ansvarsprojekt”. Sedan fick jag veta att ett dödsfall hade inträffat i hennes familj. Genom sina erfarenheter på ålderdomshemmet kunde hon vara till tröst för sin mamma och hjälpa henne hantera dödsfallet, vilket förde familjemedlemmarna närmare varandra. En annan elev

som valt en förskola kom mycket bättre överens med sin yngre syster, som hon alltid brukade bråka med. Hon säger att hon nu förstår hur små barn fungerar, och vad de behöver. Får samhället ut något av det här programmet? Ja, absolut. En grupp elever hade till exempel ingått ett partnerskap med en lekplats. De gjorde saker som att rapportera när utrustningen gått sönder, målade utrustningen för att hålla rost borta, plockade upp flaskor och papper, och städade upp på lekplatsen. De tog även med sig en massa spel som de

r för Åtgärde et l l samhä

lekte med när de var små, vilket var roligt för de mindre barnen där.

Med tiden kunde den nästan övergivna lekplatsen komma tillbaka till liv. Andra elever har fått träning och kunnat hålla guidade turer på museum, inte bara för sina kompisar utan för vuxna också. En fascinerande sak var när en grupp elever från sjunde klass gav gratis datorlektioner till de boende på ett ålderdomshem. De gjorde reklam för kursen genom att sätta upp flygblad på vårdcentraler och organiserade allting helt själva. Lektionerna som de gav pensionärerna motsvarade en lektion för en niondeklassare. De här sjundeklassarna lyckades till och med hjälpa en äldre dam som var rädd i början, och som trodde att allt hon gjorde på en dator skulle förstöra programmet. Datoreleverna har utvecklat en medvetenhet om långvarig kvalitet. De tänkte noga över vilka yngre elever som skulle få ta över kursen. Om någon verkligen ville ta över kursen var de tvungna att först vara med under en lektion. Det var en jättebra idé, och de gjorde det inte bara för att kunna skryta med att de undervisade i datorlektioner. De ville på riktigt att den här goda insatsen skulle leva vidare. Det är lärande för livet va? Ja, precis. Vissa tar med sig sina erfarenheter och utmaningar när de söker ett arbete som handlar om personligt ansvar. En flicka, vars föräldrar hade levt som flyktingar i Berlin, valde till exempel att arbeta på ett asylboende. Hon är från Albanien, och eftersom ingen på asylboendet pratade albanska kunde hon hjälpa personalen genom att arbeta som tolk. När elever tar på sig sådana uppgifter får de skolpoäng som motsvarar två till tre lektioner per vecka. Det är ingen förlust för dem, för under sina ”ansvarstimmar” lär de sig mer än de skulle göra

Det är lärande fö r livet va

på en vanlig lektion. Det här är en helt annan sak än när en lärare säger ”föreställ dig att du…” Det bästa sättet för eleverna att se hur de kan forma, ändra och förbättra världen är att uppleva saker själva – inte bara föreställa sig dem. Hur kom din skola i kontakt med Plant-for-the-Planet? Vi har anordnat tillställningar och aktiviteter för att skydda miljön förut. När jag fick ett flygblad från Felix Finkbeiner och läste om hans initiativ bjöd jag in honom för att bli en del av vårt program ”människor med budskap”, så att han kunde förklara mer om sin planteringskampanj för eleverna. Felix höll en presentation under en skolsamling i juli 2008, och vi bestämde att vi skulle plantera 100 000 träd i Berlin. Det är förstås ett stort antal, men när vi började tveka på om det var möjligt sade en av våra elever att ”vi är huvudstaden, vi måste vara en förebild för de andra!”

Mer om utbildningen för ambassadörer för klimaträttvisa finns på s. 84

Vi bestämde oss då för att börja hålla akademier för klimaträttvisa, och hittills har vi hjälpt 168 ambassadörer för klimaträttvisa*. De flesta av dem håller nu introduktionstal om klimatkrisen för andra elever. Vi har också bjudit in skogsvaktare och experter på trädvård för att berätta om vilka träd som är bäst att plantera, och var. Barnen har själva tagit på sig uppgiften att undersöka vilka platser som är mest effektiva att köpa frön från. Med hjälp av vårdcentraler och ekologiska restauranger har de haft en riktigt bra erfarenhet. Som lärare är det

n”En “ja, vi ka ! se el ev uppl

ibland svårt att genom ett brev försöka avgöra vad som kommer vara effektivt och ge långvariga resultat och vad som bara är en önskedröm. Skillnaden mellan de båda är precis som skillnaden mellan en festmåltid och en sida i en kokbok. Om du vill veta mer om aktiviteterna i vår skola kan du kolla in vår webbplats: www.ev-schule-zentrum.de Tack fru Rasfeld för en mycket intressant intervju!

Men det är inte det enda uppmuntrande exemplet. Joy och hennes kompis Luna påbörjade något fantastiskt i sin skola i Neuss. I september 2009 påbörjade de projektet “Aktivitet: Plant-for-the-Planet.” Deras mål var att visa andra elever hur viktigt klimaträttvisa är, och hur de tillsammans kunde jobba för att uppnå det målet. De har på egen hand utvecklat ett program som fortsatte i många veckor.

Sådana bra projekt finns förstås inte i varje skola. Men du kan förändra detta på din egen skola! Försök, det är faktiskt ganska lätt! Prata med dina föräldrar, dina klasskompisar och dina lärare, så kommer du se att det är ganska enkelt att starta ett projekt. Du kan till exempel ta med den här boken till din rektor och be om att han eller hon läser den. Efter ett tag kan du gå tillbaka och fråga om han eller hon vill stötta dig för att få igång planen. Om rektorn inte vill hjälpa dig kan du fråga en lärare du verkligen tycker om, och som är hjälpsam! Bara för att alla inte är jätteglada i början betyder inte det att du inte borde fortsätta försöka!

Bara för att visa att denna process är likadan för oss ska vi berätta om våra egna erfarenheter i skolan:

Program: “A ktivitet: Plant-for-the-Planet” Vecka 1

på vad eleverna vet Introduktion och ta reda . ing mn om global uppvär

Vecka 2

the-Planet och en Presentation av Plant-for.n sio avslutande diskus

Vecka 3

“Vad är klimaträttvisa?”

Raphael [12, Aichach, Tyskland] Svaren varierade. Vissa sa ”jag vill inte göra det där” och andra sa ”gud vilken dålig idé.” Mina föräldrar och min lärare, fröken Bueschl, stöttade mig till 100 %. De tycker att idén är lika viktig som jag.

“Hur kan vi implementera

Vecka 4 and 5

Global uppvärmning och för miljön.

det?” dess konsekvenser

klimatkrisen. Vad träd kan göra mot ng av fakta och de pni dju för Expansion och a. komplicerade förhållanden

Vecka 6

om klimatkrisen, och Se en film tillsammans sion. håll en avslutande diskus

Vecka 7 Josia [11, Duisburg, Tyskland] Vissa sa att det var coolt. Några i min årskurs kom till och med fram till mig och sade att de nu äntligen hade ett mål att försöka nå. Efter kort tid hade vi redan startat en elevklubb för Plant-for-the-Planet.

jöförändringar som Gör affischer om olika mil ing beror på global uppvärmn

Vecka 8 and 9

bassadörer Olika föreläsningar av am klimaträttvisa.

för

Vecka 10

för att sprida Skapa “handlingsplaner” kunskap internationellt.

Vecka 11

hålla planteringsparFörsök hitta stöd för att ed välgörenhetsintyn på skolor och förber samlingar.

Clara [12, Augsburg, Tyskland] I skolan försöker jag arbeta med hjälp av min rektor och en av våra lärare för att bilda en miljögrupp. Mina vänner gav mig smeknamnet “Klimat-Clara”, men jag tycker att det är coolt. En kompis gick till och med på en akademi i Augsburg. Mina klasskompisar var glada i början. Men efter ett tag hände det, som vanligt, att några av killarna i klassen började himla med ögonen när mina kompisar och jag kom på nya saker att göra för Plant-for-the-Planet. Så jag och mina vänner förklarade helt enkelt för dem hur allvarlig vår situation är och sade att om de inte kunde fatta det var det deras problem, inte vårt. Jag hoppas att vi kan plantera mer än en miljon träd och se till att återvunnet papper och bioprodukter används på så många sätt som möjligt i skolan (kopiatorer, tidningar, näsdukar). Vi kommer förmodligen behöva hjälp av fler aktivister för det.

Rufat [12, Baku, Azerbajdzjan Första gången jag hörde talas om Plant-for-the-Planet var under UNEPs Tunzakonferens i juni 2008. Felix höll en presentation om organisationen och ända sedan dess har jag uppdaterat mig genom att besöka deras webbplats. Det berörde mig verkligen, för den kunskap och information jag hittade på Plant-for-the-Planets webbplats matchade verkligen mina intressen.

Jag är medlem av Plant-for-the-Planets globala styrelse, för jag vill jobba ihop med barn från hela världen, barn som också vill förändra vår framtid. För att utbilda mina klasskompisar om Plant-for-the-Planet höll jag en 15 minuter lång presentation om klimatförändringar (med mina föräldrars tillstånd, förstås). Mina kompisar visste redan att jag var intresserad av frågor som berör vår framtid och utmaningarna vi kommer behöva hantera på grund av klimatkrisen, så när jag höll en presentation om Plant-for-the-Planet blev de också intresserade av det! Tillsammans har jag och mina vänner planterat cirka 1 000 träd i år. Jag försöker alltid motivera dem att plantera ännu fler. Vårt slutgiltiga mål är att öka antalet planteringsfester och kampanjer, att dela vår kunskap med andra, och att få så många människor som möjligt att engagera sig!

Jule och Merle [13, Bremen, Tyskland] Människor reagerar olika på vårt engagemang för klimatskygg. Många i vår skola bryr sig faktiskt inte om problemet. Ibland får vi höra ironiska eller nedlåtande kommentarer om vårt motto, till exempel: ”Vad fint, ni bryr er så mycket om klimatet, men…” Men vi får många positiva reaktioner också. Under vår föreläsning blev några av lärarna avundsjuka eftersom vi lyckades fånga de andra elevernas uppmärksamhet, och alla lyssnade, deltog, och ställde frågor om vår presentation. Efteråt fick vi till exempel en kommentar: ”Det där var ett fantastiskt tal!” Barn som aldrig brukade vara uppmärksamma i skolan lyssnade och reagerade på vår föreläsning. Den var så bra att en lärare kom ihåg den ett år senare, och var imponerad av att vi fortfarande var aktiva. Eftersom vi inte hade fått stöd i skolan från början bestämde vi oss för att bli aktiva på fritiden. Vi ville äntligen bli ambassadörer för klimaträttvisa! När media rapporterade att en paneldiskussion om klimatförändringar skulle hållas i stadshuset gick vi självklart dit för att delta.

Joy [12, Krefeld, Tyskland] Jag tror att många av mina Klasskompisar tycker att det är en intressant idé, men de har fortfarande inte tillräckligt med motivation för att göra något själva. Jag tror att de känner sig maktlösa, även fast jag har förklarat att vi kan använda internet för att samla ihop stora grupper människor, grupper som kommer ha stort inflytande. Om jag också bara hade bott i Tyskland kanske miljöförstöringen inte hade verkat så akut för mig heller. Det är inte lika lätt för människor här att se förstörelsen på samma sätt som för människor i andra delar av världen.

Träd för Träd… Eller: det stora planteringsfesten

När vi frågade våra polska vänner Ula och Kamil varför de organiserade planteringspartyn i sin lilla stad Borek svarade de med att säga: “Vi gör det för att träd är världens lungor. Utan träd finns det inget liv. De är också en vacker symbol. I vår skola har vi en tradition där alla förstaklassare planterar ett träd bakom skolan. På så sätt kan vi se träden växa samtidigt som vi gör det. Träden finns dock kvar långt efter att eleverna har gått ut skolan. Vi organiserar planteringspartyn för att vi vill visa att vi kan göra något meningsfullt även fast vi är barn… Vi pratar inte bara som politiker gör: vi arbetar. 7 miljoner träd förstördes under den senaste stora stormen i vårt område, och det är en annan bra anledning att plantera fler!”

66 Max [12, Berlin, Tyskland] Vi får plantera träd i mark som

då kommer det finnas många som hjälper

staden har tillhandahållit. Vi har

till när det är dags för planteringspartyt! Vi

till exempel planterat en liten skog i Pankow, i

använder också T-shirts från Plant-for-the-

utkanten av Berlin. Efter att trädmyndigheten

Planet, affischer, och broschyrer för att sprida

gav oss mark där frågade vi en skogsvaktare,

nyheterna, och massmejl. Dessutom pratar

herr Franusch, vilka träd som passar området

vi ofta med media och ber dem stötta plant-

bäst och vilken tid som är bra för att plantera

eringskampanjerna genom att skriva artiklar i

dem. Såhär sprider vi nyheterna om våra

tidningar och prata om det på radio och TV.

planteringspartyn: om du ringer fem personer, och två av de personerna ringer två till, och de två ringer ytterligare två, och så vidare…

Vi håller med: Stop talking. Start planting. Nya trädplanterare måste ställa sig ett par frågor:

Hur hittar jag partners som kan delta? Hur ser jag till att så många som möjligt känner till tillställningen, och hur får jag dem att gilla det? Var kan jag plantera? Vilka träd växer på vilka platser? Var kan jag få unga träd ifrån? Vem kan dokumentera vårt planteringsparty? Låter det svårt? Det är inte hälften så svårt som det låter, för vi har redan organiserat många planteringspartyn själva, och fått mycket erfarenhet. Alla som vill organisera ett eget planteringsparty kan lära sig av våra erfarenheter, och behöver inte få lika mycket problem.

Den viktigaste regeln först: det är mycket enklare (och roligare!) när du jobbar tillsammans med andra.

67 Leon [13, Cologne, Tyskland] Vi hade jättekul när vi planterade.

Allt vi behöver för ett planteringsparty är en

Även fast det regnade och var lite

stadig spade och gummistövlar. Sedan kommer

kallt lyckades vi 30 barn plantera 1 000 träd på

skogsvaktarna visa oss var vi får plantera.

knappt två och en halv timme!

Många gånger har de redan förberett en linje av frön som bara behöver planteras. Sedan gräver

I början när vi vill organisera ett planteringsparty

vi barn hål som är djupa nog att täcka trädets

börjar vi med att mejla våra kompisar, sätta

rötter när plantan är i jorden. Efter det lägger

upp affischer på anslagstavlorna i skolan, och

vi den unga växten i hålet och trycker till jorden

berätta för alla vi träffar vad som håller på att

runt den, och börjar med nästa hål. Egentligen

hända.

är det ganska enkelt!

Hur man hittar partners som vill delta De bästa samarbetspartnerna hittar du bland dina kompisar och din familj. Oftast räcker det med att bara berätta om det planerade planteringspartyt, så blir de så intresserade att de genast frågar om de får vara med. Ditt svar blir självklart ”ja, ju rs! Hitta partne

fler desto bättre!” Att ge en presentation i skolan om klimatkrisen är också ett bra sätt att hitta människor som vill hjälpa till med ett planteringsparty. Initiativet till Plant-for-the-Planet började ju faktiskt med Felix presentation. Om du dessutom lägger till effekter till ditt tal, till exempel genom att hålla upp en spade och säga ”nu har vi pratat om klimatkrisen, men vad vill vi GÖRA åt den?” kommer du definitivt övertyga ett par av dina klasskompisar att vara med på partyt.

Var du kan hitta planteringsplatser Du kan förstås inte bara rulla upp armarna, ta tag i en spade, och börja gå runt och plantera små träd och buskar var du än vill. Om du gör det kan det bli så att platsen där du planterat redan nästa dag huggs ned för att ge utrymme för en ny fotbollsplan, eller en fabrik, eller något annat… och då kommer även alla träd och ditt hårda arbete huggas ned.

68 Josia [11, Duisburg, Tyskland]

Niklas [12, Cologne, Tyskland]

Mitt planteringsparty inträffade

Jag planterar träd inte bara för att

sommaren 2009, som en del av

jag vill göra något för miljön, utan

Miljödagarna i Duisburg. Felix och vår borgmäs-

också för att jag hoppas att vi kan jobba tillsam-

tare, som också planterade ett träd, var där. Felix

mans för att skapa en balanserad värld, när vi har

var sponsorn, eller kanske ”huvudsupportern”

slutat hugga ner regnskogarna. Det gör mig glad

av Miljödagarna (äntligen fick ett barn göra det!).

att se att varje träd någon planterar innebär små

Många journalister dök upp, och en del av dem

förändringar för miljön.

hade kameror. Sedan ställde sig flera av oss barn upp och berättade för dem vad vi redan hade gjort för Plant-for-the-Planet.

Marken där träden ska växa måste först upplåtas av sina ägare – ibland är det en privatperson, men många gånger kan det vara staden, kommunen eller landet – för detta syfte. Det bästa är om man kan fråga en skogsvaktare eller ett lokalt miljökontor om bra planteringsplatser.

n nsta någo ra! a t e t t Hi plan att

Ni kan också kontakta staden eller kommunen och fråga den som är ansvarig för parker och gröna ytor. Oroa er inte! Människor är nästan alltid öppensinnade och hjälpsamma när de arbetar med beslutsamma, unga människor. De kanske till och med hjälper er organisera ett planteringsparty!

Hur man hittar de bästa träden Nu har du hittat någonstans att plantera träd. Vad händer nu? Just det, hitta rätt trädplantor! De bör passa sin framtida plats. Skogsvaktare är de bästa att fråga om

Hitta

rätt

träd!

det här. De vet exakt vilka arter som växer bäst i solsken, och vilka som växer bäst i skugga, och till exempel det faktum att tallar föredrar sand medan alar föredrar ”våta” fötter. Eller så kan du helt enkelt titta i en trädbutik – det finns oftast utbildad personal där, som du kan be om råd.

69 Raphael [12, AAichach, Tyskland] Jag tog på mig ledarskapet för vårt

Senaste nytt: ett beslut fattades i barnstyrelsen

trädplanterarparty i december 2009.

den 5 februari 2010: stiftelsen Plant-for-the-Planet

Pappan till en av mina klasskompisar hade inte

kommer donera en stor bit mark till min skola, för

bara skänkt marken, utan han hade också gett

vår nästa trädplanteringskampanj i vår. Woohoo! Vi

oss träd. Vår lärare, fröken Bueschl, hade gjort

övertygade samhället!

ett schema för att se till att vi skulle plantera när det var fint väder. Det blev en succé! Vår klass planterade över 500 trädplantor, och lokalpressen var där och tittade på.

Hur och var du kan få tag i träd Du kan nästan alltid få trädplantor av skogsstyrelsen eller kommunen. Om du inte kan få det (fast det borde du få!) kommer du säkert kunna få donatorer eller andra sponsorer: gå bara till ett växthus, en skogsvaktare, eller en trädgårdsbutik i närheten, och fråga om de vill stötta dig och din trädplantering. Benedikt och hans aktionsgrupp för miljön, och deras kampanj “Spring för träden”, har samlat ihop många förslag på hur man hittar sponsorer. Du kan Få tag i tr äden!

läsa mer om detta i nästa kapitel. Enligt deras erfarenhet är det lättast att få sponsorer om de får veta att media kommer närvara under tillställningen.

2 000 träd på en enda eftermiddag!

Vad träd gillar… och vad de ogillar Ett par tips för trädplantering Av alla tips som finns gällande plantering finns det

Det finns också många som sysslar i trädgården på sin fritid och som kan vara till stor hjälp. Allt ett träd behöver för att må bra i sin nya miljö är lite känslighet när det planteras. Om det bara knuffas ner i marken kommer det inte kunna växa särskilt mycket.

ett som du aldrig får strunta i: ”Att plantera träd är inte en komplicerad process, men du kan fortfar-

Det viktigaste: rötterna behöver utrymme. För att

ande begå misstag.” Det är därför det är bra att

rötterna ska kunna växa behöver hålet där det

alltid (men särskilt under ditt första planteringsparty)

planteras vara dubbelt så djupt och brett som röt-

ha ett ”proffs” vid din sida, som kan förklara proces-

terna. Det är för att rötterna måste kunna växa utåt

sen och rätta till de misstag du begår – till exempel

i alla riktningar, precis som en bläckfisk som sprider

en skogsvaktare eller någon från skogsstyrelsen.

ut sina tentakler.

Hur du kan uppmärksamma ditt planteringsparty Det här för oss till den (nästan) viktigaste delen: har du övervägt att bjuda in media till ditt planterarparty? Vi vill trots allt att så många som möjligt ska få höra talas om vår idé, och att de ska inspireras av den. Ju fler, desto bättre! Det är alltid bäst att informera media om tillställningen så fort som möjligt.

! Sprid idén

Om du är för sent ute är det troligt att de redan är upptagna vid den specifika tidpunkten. Vi har haft extra bra erfarenheter med lokalnyheterna. Det beror på att våra planteringspartyn alltid är bra fototillfällen, så fotografer och TV-nyheter tycker ofta att vi är ett riktigt bra inslag. Tänk efter i förväg. Tänk särskilt på vem som vore bäst för att ge en kort intervju framför kameran. Det skadar inte om den personen övar lite i förväg också. Frågorna som ställs kommer att vara rätt förutsägbara, och det är bäst att ge korta och övertygande svar: ”Varför planterar ni träd? Hur kom ni på den här idén? Vad är ert mål? Hur reagerar andra barn, och hur reagerar vuxna på er kampanj?”

71 Innan trädet placeras i hålet bör du doppa dem

Ett annat litet tips: En liten jordhög runt stammen

i vatten en sista gång. Detta gör att trädet får

är till stor hjälp. Det gör att vattnet inte försvinner

tillräckligt med vatten för att överleva den första

direkt, utan att det sjunker ner i marken, där

tiden i hålet, tills rötterna har växt helt och trädet

trädet behöver det.

själv kan absorbera tillräckligt mycket vatten från marken.

Den bästa tiden på året att plantera ett träd är våren och hösten. De flesta träd har bäst

Träden bör inte planteras för djupt ner i marken.

chans för överlevnad under dessa säsonger. Det

Det är okej om man fortfarande kan se toppen av

viktigaste är att ingen blir besviken om vissa träd

rötterna ovanför marken, för om växten planteras

växer långsammare än de andra, eller inte blir lika

för djupt kan rötterna börja ruttna.

långt – det är helt normalt.

Hur din planteringskampanj kan bli ett riktigt party Har du tänkt på mat och dryck till planteringspartyt? Kan dina föräldrar hjälpa till? Några elever i Augsburg gjorde våfflor och sålde dem på en skolfest, och gav pengarna till Plant-for-the-Planet. Det är en jättebra sak att göra på ett planteringsparty! Din mormor eller farmor kanske kan baka kakor? Någon annan kanske kan göra en pastasallad och ta med? En tredje person kanske kan ta hand om bestick och tallrikar? Ni kanske till och med kan bli sponsrade av en mataffär eller kiosk och få lite trädgårdsmöbler eller förfriskningar av dem? Vår erfarenhet är att människor gärna hjälper till när vi förklarar vad vi ska göra och varför vi planterar träd. Vi har märkt att det är extra bra om du har på dig en T-shirt* från Plant-for-

Du kan beställa T-shirts och broschyrer på vår webbplats!

the-Planet när du letar efter sponsorer till ett planteringsparty. Det får folk

att känna att de bidrar till något som är väldigt viktig. Det visar också att ditt planteringsparty inte är en ”ensam” tillställning, utan att det är en del av något mycket större. Det kan vara svårt, men du kan försöka bjuda in kändisar från området (till exempel lokala politiker) till ditt planteringsparty. Det är bäst att bjuda in dem i förväg – och det är bra om du berättar för dem att lokaltidningen eller nyheterna också kommer vara där. Alla politiker älskar chansen att stå framför en kamera eller mikrofon!

72 ng!

Trädplanteri

Nu när du har organiserat allting – en planteringsgrupp, trädplantor, spadar, marken, mat och dryck – kan du äntligen sätta igång! För att lära dig plantera en växt så att den kan växa till ett hälsosamt träd som absorberar mycket CO2 under sin livstid är det bäst att fråga en skogsvaktare – gärna en som kan vara med på ditt första planteringsparty.

Att organisera ett planteringsparty (och att plantera massor av träd för klimaträttvisa) är något du verkligen kan vara stolt över! Ditt planteringsparty är ett globalt rop på rättvisa. Barn över hela världen planterar träd. Vi är som en stor, global familj, för vi barn kämpar för vår framtid för varje träd vi planterar. När vi har planterat en miljon träd i varje land på jorden kommer alla äntligen ha hört talas om oss, och de

www.plant-for-the-planet.org

kommer ta oss på allvar – och du kommer vara en del av det! Det här är vad dina träd kommer bidra till.

Hur man räknar sina träd För att hålla koll på hur många träd vi har planterat tillsammans är det både viktigt och nödvändigt att ”dina” träd inkluderas i både den nationella och den internationella kontrollräkningen. Därför behöver alla planteringspartyn börja med ett klick på internet. Du kan registrera ditt planteringsparty på vår webbplats. När det är klart kan du berätta hur många träd du vill plantera – ditt trädlöfte. Efter ditt planteringsparty är det jätteviktigt att du loggar in på webbplatsen igen och berättar hur många träd som faktiskt planterades.

ra dina

Registre träd!

Det finns barn från många olika städer som redan har lovat att plantera 100 000 träd i sina städer. Det är ett jättestort antal… men det går att uppnå, vilket har bevisats av alla kommentarer och den succé som planteringspartyn i Tyskland har uppnått. En annan viktig sak att veta är att varje träd som tillhör en viss planteringsgrupp inte måste planteras av just den gruppen, eller ens i deras område. Det totala antalet träd inkluderas alla träd som planteras över världen, som ett resultat av gruppens agerande. När en grupp till exempel samlar in pengar kan pengarna doneras till trädplantering i andra länder. Du kan läsa mer om det på nästa sida.

73 Else [12, München, Tyskland] och Miriam [12, München, Tyskland] Vi gick i sjätte klass på Ernst-Mach-Gymnasium i Haar, nära München. Vi fastnade direkt när vi fick höra talas om Plant-for-the-Planet. Vår lärare gav oss mer information, och vi gjorde efterforskningar på internet. Felix idé har inspirerat oss. För att lära oss mer blev vi ambassadörer för klimaträttvisa i mars 2009, på Plant-for-the-Planets akademi i Tutzing. Vi var jättestolta när vi höll diplomen i våra händer! Vi har redan hållit 25 presentationer, och några av dem var på tre andra skolor i vår kommun. Varje presentation är en ny upplevelse, för vi ställer många frågor till publiken och vi får alltid olika svar. I april 2010 bjöds vi in till en akademi för Plant-for-the-Planet i vår skola. Borgmästaren höll ett invigningstal och vi planterade 4 000 trädplantor, och tränade 25 nya ambassadörer för klimaträttvisa.

Träd för södern… Eller: 20 euro = 20 träd För varje euro som doneras kan ett träd planteras. Men vi vill inte bara plantera ett träd, vi vill plantera så många som möjligt – en miljon träd i varje land på jorden! När du vill organisera ett planteringsparty är det ofta möjligt att hitta sponsorer som kan erbjuda ekonomiskt stöd. Dina föräldrar, släktingar eller vänner kanske också vill hjälpa till. Du kan lära dig mer om hu man blir en r ambassadör fö klimaträttvi r sa i nästa kapi tel

När du har fått officiell träning som en ambassadör för klimaträttvisa kommer du kunna organisera ”officiella” insamlingar, och börja samla in pengar på andra platser, som i tunnelbanan eller på allmänna tillställningar. Vi har publicerat en lista på vår webbplats, där vi tagit upp de viktigaste frågorna runt insamlingar och donationer. Vi har till och med hittat företag och organisationer som ger oss ett generöst stöd i vår kampanj – som officiella sponsorer. Du kan läsa mer om hur en bra insamling och ett sponsorskap fungerar i slutet

Mer om Bene dikts idé på s. 82

av det här kapitlet. Vår vän, Benedikt*, har en jättebra idé om det här. Du kan till och med låta människor lova bort ett träd under olika presentationer. Du kan hålla presentationer på platser där många människor samlas, som planteringspartyn, skolor, mässor, prisutdelningar, och så vidare.

74 Karoline [14, Berlin, Tyskland] Första gången jag och mina komp-

där. Vi gick på tåget och sa “hej, vi är elever på

isar försökte samla in donationer

Evangelical School i centrala Berlin och jobbar

som ambassadörer för klimaträttvisa gjorde

för ett projekt som heter Plant-for- the-Planet. Vi

vi följande: på vår lunchrast gick vi ut (i våra

barn i Plant-for- the-Planet planterar träd för att

T-shirts från Plant-for-the-Planet och med bros-

rädda klimatet. En euro motsvarar ett träd, och

chyrer) och gick till Friedrichgatan i Berlin, för

det skulle göra oss jätteglada om vi fick en liten

den är alltid full av människor. Sedan insåg vi att

donation. Varje cent är till stor hjälp.”

det inte var en bra plan. De flesta bara nickade och passerade oss. Så vi bestämde oss för att åka tunnelbana och försöka samla in pengar

Berätta för din publik om klimatkrisen, om hur viktiga träd är, och att träd är det enda som kan filtrera och lagra CO2 från luften. Dela din framtidsvision med vuxna och imponera på dem genom att berätta att du fortfarande kommer leva år 2100. Som en ambassadör för klimaträttvisa kommer du få alla bilder du behöver för din presentation. Om du gillar att ge presentationer kan vårt kontor låta dig hålla tal på olika samlingar. Ännu fler träd kan planteras med en talaravgift. I slutet av ditt tal kan du be alla närvarande att lova bort ett träd direkt, och be dem berätta hur många träd de vill donera: för 20 euro kan vi plantera 20 träd.

Det här är det viktigaste: vi behöver framför allt pengar, för att kunna plantera träd där de gör störst skillnad – i sydliga länder. Det är mycket varmare där än i Europa. Därför växer träden snabbare och kan snabbare – genom sin förmåga att absorbera CO2 – hjälpa till att kämpa emot klimatkrisen än länder där träden växer långsammare. På grund av detta har vi ingått partnerskap med organisationer i Afrika, Sydamerika, Centralamerika och Asien. De här organisationerna använder pengarna som vi samlar in för att plantera träd för Plant-for-the-Planet. Varje euro som doneras förvandlas till ett träd. Här är ett par exempel:

Det gick mycket bättre, eftersom personerna i

kortet är lite som ett motto i vår skola, och det

tunnelbanan inte bara kunde ignorera oss och

fungerar ungefär som ett kvitto.

gå förbi. Vi samlade in pengar till 26 träd! På baksidan står det: “Mod att drömma. För Vi försöker också samla in pengar på torg och

detta MODIGA kort kommer ett träd att plant-

vid olika händelser i vår stad (till exempel på

eras”. Alla som skänker en euro får ett eget kort

marknader och mässor). När vi samlar in pengar

som tack.

tar vi alltid med våra MODIGA kort, för människor kan alltid behöva lite MOD. Det MODIGA

Mexiko (Centralamerika) Genom vår stiftelse Plant-for-the-Planet har vi barn varit skogsägare ända sedan 2014. Med hjälp av kapital från familjen Finkbeiner, donationer från deras släktingar, och många sponsorer under julen 2013, kunde vår barn- och ungdomsstiftelse köpa 32 miljoner kvadratmeter land i Campeche, Mexiko. Träden i det här otroligt bördiga skogsområdet hade nästan skövlats helt och hållet, så att en kinesisk investerare skulle kunna använda marken för sin metanrika risodling. Med hjälp av Plant-for-theFelix pappa organiserar återplanteringen. Här knäböjer han över 2 000 Mahognyplantor på Plant-for-thePlanets mark i Campeche. Om tio år kommer de här Mahognyplantorna vara lika stora som det de vilar mot.

Planet i Mexiko kunde vi köpa marken den 1 januari 2014. Det innebär att vi kan plantera flera miljoner träd på vår egen mark. 15-åriga Alina från Unterhaching, Bayern, besökte projektet i december 2013 tillsammans med hennes pappa Michael och ingenjören Raul Negrete, den vuxna VD:n för mexikanska Plant-for-the-Planet. Vi får just nu hjälp av en mexikansk skogsvårdsexpert för att planera hur vi bäst kan hantera den här skogsplanteringen. När vi skrev den första upplagan av Träd för Träd 2010 trodde ingen av oss författare att det här lilla initiativet från barn och ungdomar skulle ha så mycket egen mark på bara några år. Nu är alla våra ambassadörer skogsägare, på sitt eget lilla sätt.

Om 10 år kommer de här skövlade områdena täckas av stora träd igen, och de kommer absorbera hundratusentals ton CO2 varje år. Om vi gör möbler av trät om 20 år kommer kolet [‚C’] finnas kvar i trät i flera decennier. Vi kommer plantera nya träd direkt, vilka sedan kommer absorbera nytt CO2, och så fortsätter cykeln. Därför planterar vi premiumträ, som Mahogny, på vår mark Rancho Las Americas i Constitución, Campeche.

Malaysia (Asien)

Vi har planterat träd i Malaysia i flera år tillsammans med vår planteringspartner, skolan SMK Teloi Kanan. Vi är förstås riktigt nöjda med att det är elever som planterar mangrover här på kusten. Mangroveskogar är en paradismiljö för fåglar, reptiler, däggdjur, fiskar, musslor, krabbor och andra djur. Framför allt är alla mangroveskogar ett viktigt skydd mot stormar och tsunamis! Tack vare stödet från den lokala läraren och miljöaktivisten Kalaimani Supramania kommer vi kunna plantera flera tusen mangroveträd i Malaysia i framtiden.

Filippinerna, Indonesien och Thailand (Asien) Mangroveskogarnas viktiga funktion som ett kustskydd mot tsunamis och tropiska stormar visades tydligt under 2013, när en tyfon förvandlade Filipinernas kust till ett katastrofområde. Vi och våra planteringspartners har byggt upp mangroveskogarna längs kusterna i Filippinerna, Indonesien och Thailand sedan sommaren 2013. Bara under 2013 planterade vi över 400 000 träd i dessa tre länder.

Ecuador (Sydamerika) Gregor, som har varit en del av Plant-for-the-Planet ända sedan början och som gjort sin samhällstjänst i Ecuador, arbetade tillsammans med lokalbor i Ecuador för att plantera över 28 000 träd. Tillsammans med områdets ledare och andra Gregor på ett planteringsparty!

lokalbor kunde Edwin Bustamante, en miljöingenjör, återplantera skogarna i provinsen Pichincha. Tillsammans planterades 13 olika sorters träd. Tack vare det här återplanteringsprojektet kan de negativa aspekterna av skogsskövling (klimatförändringar, erosion, förlorad mångfald, osv.) saktas ned, och så småningom återställas.

Demokratiska republiken Kongo (Afrika) Den demokratiska republiken Kongo ligger i en av världens största, tropiska skogsregioner. Tyvärr har en otroligt stor mängd skogar i Kongo huggits ned, och fler och fler kala landområden har uppstått. De är extra känsliga för erosion. Trädplanteringar och den ”bra stämningen” bland lokalborna, som leder Plant-for-thePlanets arbete, gör mycket för att kämpa emot detta problem.

Costa Rica (Centralamerika) Tillsammans med vår partner “BaumInvest” har vi redan planterat 40 000 träd på mark i träda. Den unika mångfalden bland teakträd och andra lokala träsorter som har planterats där har varit jätteviktig för den biologiska mångfalden i området, och för kampen mot trädpest. En av träsorterna som planterats är mandelträd, vars frukt är mat för en sällsynt papegoja. De återplanterade områdena ligger dessutom längs floder. Plantorna för planteringskampanjen samlades faktiskt från området där de återplanterades! I vissa områden kunde träden till och med användas som en naturlig ersättning för staket.

En liten del av de 40 000 träden i Namibia

Namibia (Afrika) Med hjälp av barnen i Namibia och vår partnerorganisation “Träd för världen” har vi redan planterat över 40 000 träd! Förutom att absorbera CO2 har de här träden en annan viktig funktion: de bekämpar spridningen av ökenområden i norra Namibia.

Vi tycker att de här projekten är värda att donera till! Vi från Plant-for-the-Planet garanterar, tillsammans med en utbildad revisor, att ett träd planteras i ett av de här länderna för varje euro som doneras. Faktum är att en euro av det du betalade för den här boken också kommer att skänkas, så att ett till träd kan planteras! Tack!

79 Vad sägs om att “ge bort” ett träd som en present? En av våra kompisar gav sin farmor 50 träd som en födelsedagspresent, och hon älskade det! Det vackra donationsdiplomet hänger i hennes vardagsrum nu. Du kan till och med önska dig träd i födelsedagspresent eller i julklapp. Vi har en enda erfarenhet: att många reagerar öppensinnat på vår kampanj, och gärna hjälper till med en liten donation för att hjälpa oss nå vårt mål.

Det kommer förstås alltid finnas människor som är skeptiska, eller som reagerar negativt. Därför har vi satt ihop en lista på argument som vi stöter på ibland, så att vi kan komma på bra svar som vi kan dela med varandra. De kanske kan hjälpa dig också, när du försöker övertyga andra om att delta. Dock är vår erfarenhet, som sagt, att många människor verkligen gillar det vi gör och gärna skänker pengar eller tid för att hjälpa till.

Bra svar på dumma argument!

Argument – Jag skyddar redan klimatet. Jag kör så lite bil som möjligt. Svar 1: Bra! Tyvärr gör inte alla sin del. Så de

Argument – Men det kommer vara skönt med varmare väder!

Svar 1: Kommer det vara skönt med så varma somrar att barn och gamla dör av värmeslag? 80 Svar 2: Om den globala uppvärmningen fortsätter i den här takten kommer miljontals människor förlora sina hem – kan alla de bo hos dig?

som gör något måste jobba hårdare. Svar 2: Flyger du? Äter du kött? Sopsorterar du? Sparar du energi? Och så vidare… Alla kan börja med småsaker.

Argument – Men en person kan inte ändra på det! Svar 1: Det stämmer inte! När många personer gör en liten bit var kan de åstadkomma mycket

Argument – Jag bryr mig inte! Jag vill inte höra talas om det!

tillsammans. Vi kanske inte kan stoppa klimat-

Svar 1: Bryr du dig mer om dig själv än oss

Svar 2: Vi planterar träd. Ett enda träd kan

barn?

rengöra 24.000 kubikmeter luft varje dag. Under

Svar 2: Så du tycker att översvämningar över

dess livstid kan ett träd ta bort upp till tre ton

hela världen och glaciärernas försvinnande inte är

farlig koldioxid från atmosfären!

ett problem överhuvudtaget?!

förändringarna, men vi kan sakta ner dem, om alla gör sin del.

Argument – Va? Ni pratar om år 2050. Jag kommer vara död sedan länge då. Svar 1: Men de som KOMMER leva, som vi barn, vill ha en planet som fortfarande går att leva på. Svar 2: Har du inga barn… eller kompisar eller släktingar som har barn?

Argument – Klimatförändringar? Det är inget nytt

Argument – Men jag har redan planterat träd!

Svar: Det är jättebra, men snälla hjälp oss plantera fler! Om du vill att fler personer ska följa ditt bra exempel har vi en bra idé… (Berätta om nästa planteringsparty och hur de kan stödja det!)

Svar: Det är inget nytt. Men jorden har aldrig

Argument – Men ett par träd kommer inte göra något.

genomgått så snabba förändringar som idag. Det

Svar: Varje träd förvandlar CO2 till syre, och vi

beror på att nivån av CO2 i atmosfären stiger snab-

planterar ständigt fler och fler träd. Efter vår

bare än de någonsin gjort. Tänk på det här: under

första miljon kommer fler att komma, för VI BARN

många decennier har vi grävt upp mer och mer kol

planterar träd över hela världen, tillsammans. Vi

ut marken i form av kol, petroleum, och råolja, och

vet att träd bara är en liten del av lösningen, så

bränt upp den – vilket har gjort att mer och mer CO2

vi använder våra planteringskampanjer för att

släppts ut i luften. Detta kol tog lång tid att begravas

dra uppmärksamhet till det faktum att vi måste

under marken, men idag släpper vi tillbaka det ut i

fortsätta jobba tillsammans för att lösa andra

atmosfären nästan direkt. Vi släpper faktiskt ut lika

globala problem.

mycket CO2 på en enda dag, som lagrades under

träd i södern eller sponsrar * en planteringskampanj

Argument – Det här handlar om politik… Om de inte gör något, varför ska jag göra det?

i sin hemstad. Det är detta vi menar är vi säger att

Svar: Om många personer arbetar tillsammans

marken på en miljon dagar (2.738 år)! Det är också fantastiskt när en hel skolklass, klubb, eller annan stor grupp skänker pengar för att hjälpa till att plantera

allt är lättare och roligare när man jobbar tillsammans!

kommer politikerna behöva lyssna på oss, och hjälpa till. Du kan och bör vara en av de många personer som tvingar politiker att göra något.

Människor lär sig bäst av de som gjort liknande saker förut. Därför har vi samlat in åsikter och tips från medlemmarna i miljögruppen på gymnasieskolan Immanuel Kant High School i Tuttlingen, Tyskland. Här förklarar de hur de kom på idén att organisera ett ”spring för träden”-lopp. De här ungdomarna har gjort något helt otroligt!

* OBS! Om du donerar till oss, skriv ner namnet på din skola, namnet på din organisation, och staden (så att vi kan skriva ner ditt bidrag till träden)!

“Run4Trees” – Benedikts smarta idé för skolans miljögrupp Vår miljögrupp grundades av Benedikt Hitzler i mars 2008. Han är en mentor för natur- och miljöskydd, och är gruppens ledare. Idén till loppet föddes när Benedikt såg en broschyr från Plant-for-the-Planet. Alla tänkte på, och pratade, om global uppvärmning och politiker diskuterade hur man skulle kunna skydda världen från den. Diskussioner! Enligt oss var det det största problemet. Något måste göras, något mer än att bara prata. Och vad kunde VI göra åt det? Nu på en gång? Svaret fanns i broschyren från Plant-for-the-Planet, om trädplantering. Trädplantering? Det verkade praktiskt. Vi fick veta att stiftelsen Plant-for-the-Planet tar emot donationer så att träd kan planteras i Ecuador, Namibia, och på andra platser. Vi gillade det faktum att Plant-for-the-Planet garanterar att ett träd kommer planteras för varje euro som doneras. Vi pratade om hur vi kunde öka donationerna. Vi kanske skulle hålla en basketturnering och skänka inträdesavgiften till planteringskampanjen? Vi insåg snabbt att vi inte skulle kunna hitta tillräckligt med elever eller vuxna som skulle vara intresserade av att delta. Till sist fick Benedikt en lysande idé: ett lopp för träden! Under de följande veckorna marknadsförde miljögruppen tillställningen. Vi övertygade skolledningen, och fick också borgmästarens stöd för att leda tillställningen. Vi gjorde en film för att visa våra klasskompisar på lunchrasten, och på så sätt kunde vår idé om ”Run4Trees” utvecklas och växa.

Tack vare det enorma stöd vi fick från staden och skolan kunde vi börja leta efter sponsorer, vilket var krångligt. Sökandet pågick under sommarlovet. Många gånger fick vi fler frågor än svar: Hur kommer maten fungera? Vem ansvarar för broschyrer och affischer? När kommer alla lösa trådar att knytas ihop? Vi påbörjade slutfasen direkt efter sommarlovet – och vi hade fortfarande massor av problem! Det var svårt att skriva ut affischerna. Företaget som gjorde dem var försenade, och i början var lokaltidningen inte intresserade av att skriva om vår tillställning. Så förutom våra vanliga möten varje vecka höll vi flera extramöten under de sista två veckorna innan loppet. Det första extramötet (tre veckor innan loppet) var ett akutmöte. Då fanns det bara 20 anmälda deltagare, trots att man hade kunnat registrera sig i över 14 dagar. Vi höll det mötet på ett kontor på företaget Hitzler Solar (de gav oss några rum och utrustning för att förbereda oss), och vi bestämde oss för att samla ihop alla idéer,

problem och föreslag som vi hade skrivit upp på små lappar, och samla ihop dem i olika kategorier. Sedan sorterade vi dem efter hur akut det var, vilken deadline allt hade, och vem som ansvarade för att få allt klart i tid. Vem kunde se till att alla affischer kom upp till ett visst datum? Vem ansvarade för alla reklampartners som skulle delta? Vem kunde se till att alla skolor i området fick veta om loppet? Samtidigt hade vi varit ganska lyckosamma när det gällde att hitta sponsorer. Varje stad har förstås olika förutsättningar, men om man vill planera ett liknande lopp i sin hemstad tror vi att det är bra att börja leta sponsorer i vår egen lista på sponsorer: flera lokala företag, lokala politiska organisationer, kommunala instanser, själva staden, två banker, en radiostation, och en miljöskyddsorganisation. Många affärer och företag har låtit oss hänga upp affischer på deras kontor. Vi fick göra reklam för vårt lopp på en buss som körde genom hela staden. Nästan alla som rör sig ute ser bussen eller åker på den, och vår reklam täckte den. Reklamföretaget vi arbetade med satte dessutom upp cirka 200 affischer i området, och 82 av dem satt på gatlyktor. Få personer i vårt område missade nyheterna om vår tillställning. Men det var inte helt enkelt, och vi bör inte strunta i att berätta om våra misslyckanden. Det visade sig att det var jättesvårt att få stöd av lokala kändisar (till exempel politiker). De flesta avbokningar vi fick var på grund av att människor redan hade bokat upp sig den tiden. Men även utan ”framstående” frivilliga kom över tusen löpare till startlinjen, och de stöttades av över 60 frivilliga som organiserade loppet. I slutändan kunde vi skänka över 7 654 euro till Plant-forthe-Planet – tillsammans med 1 800 volontärtimmar och en fantastisk upplevelse för alla inblandade. Elever utan erfarenhet av att organisera stora tillställningar kan nu se att det verkligen går att förvandla stora idéer till verklighet. Idag finns det över 7 654 fler träd som växer i Namibia än det skulle ha funnits utan den här planteringskampanjen. Benedikts miljögrupp organiserade ett till lopp 2009, och den här gången tjänade de 8 000 euro. Det ledde till att ytterligare 8 000 träd planterades i Malaysia. Moritz (9 år) och Alina (10 år) har organiserat egna “Run4Trees” med sina föräldrars hjälp. Eleverna har lovat att plantera 100 000 träd för sitt samhälle, och båda anstränger sig ordentligt. Deras “Run4Trees” sker varje år nu, ända sedan 2010.

Vår planet behöver ambassadörer för klimaträttvisa och framtiden... Eller: Plant-for-the-Planets akademier För att vi barn och unga ska kunna kämpa för vår framtid behöver vi förstås så många som möjligt som stöttar oss. Vi har redan ett stort antal människor bakom oss, men det borde vara många fler! Vi behöver hitta de här personerna, och övertyga dem om att vi tillsammans kan göra något för att skydda klimatet, Alla kan göra de t, du också: prata med så många so m möjligt om klimat krisen och vad vi kan göra åt den

och för att skapa klimaträttvisa över hela världen. För att sprida detta viktiga budskap behöver vi ambassadörer – mer specifikt: ambassadörer för klimaträttvisa, och framtidsambassadörer. Vi barn och unga är de perfekta ambassadörerna! Om du har läst allt i den här boken hittills har du redan lärt dig en hel del om vad du behöver göra för att övertyga andra. Det är förstås bra när du får hjälp och

När det är möjligt förlänger vi kursen till flera dagar.

lär dig av vuxna, men det är alltid bäst när vi barn kan hjälpa varandra. Under våren 2008 kom vi fram till ett sätt att ”bemyndiga” ambassadörer för klimaträttvisa. Under en dag*– Under en dag kommer vi hålla i ’’akademier’’ där

vi barn lär oss om klamitkrisen av varandra. Lea och Mira [13 & 11, Erlangen, Tyskland]] I januari förra året läste vi i lokaltidnin-

Vi tyckte också att det var coolt att Felix, hans

gen, Erlanger News, att en klimataka-

systrar, och hans pappa var där. Det kom till och

demi skulle hållas på miljöstationen

med ett TV-team från ett populärt, tyskt barnpro-

Lias Grube i Eggolsheim, Tyskland.

gram, och de pratade om det på radion i Bayern,

I vår familj pratar vi mycket om kli-

Tyskland. Ett år senare, i slutet av februari 2010,

matkrisen och vår pappa jobbar med

höll vi och vår vän Elisabeth invigningstalet på aka-

miljö, så vi tänkte genast att det här

demin i Stuttgart, Tyskland. Det var fantastiskt! Vi

var något för oss. Det var en jättekall helg och det

planerar att hålla en akademi i vår hemstad, Erlan-

regnade massor, men tillställningen var underbar!

gen, så att fler barn från vårt område också kan

Tillsammans planterade vi 130 träd.

bli ambassadörer för klimaträttvisa.

Plant-forthe- Planets akademi med Zulus i Thousand Hills, Sydafrika

Plant-for-the -Planet Academy CITY MONTH XXth , 2015

Registration: www.plant-forthe-planet.org/ Participation en/academy/e and catering vent is free of charg e! Contact: Name of Instu tution Contact: Nam e Surname Adress Email, Telep hone

När vi skriver den här boken har vi redan genomgått träning för att bli ambasPreliminary 9:00

9:30

program:

Check-In

sadörer för klimaträttvisa. Vi har inte bara lärt oss mycket: vi hade också roligt 9:45

under tiden!

10:15 10:30 10:45 11:30 12:30

Welcome and

introduction Now we child ren save the world! Climate Justic e Ambassad or´s lecture Questions and discussion of the lecture Break

World Game: We citizenship and experience global climate justic e Rhetoric pract ice in working groups Lunch

Plant-for-the-P lanet Contact: Lindemannstras se 13 82327 Tutzing, Germany name@plant-fo r-the-planet.or Tel.: +49 8808 g 9345

Supported by: Thanks to xxx maki

ng this even

unterstützt das Umweltprogramm der Vereinten Nationen

t happen.

Vi erbjuder två akademier: en för barn som är 8 – 14 år, som vill lära sig vara 13:15

15:00

15:15

Planting party

Break

Venue: School / Instit ution Street and Num ber ZIP and City

ambassadörer för klimaträttvisa, och en för unga personer som är 15 – 21 år, World Café (grou p work): How can we motivate our friends, parents and teachers to help us with Planning our our goals? own first proje cts! Closing even t with parents, friends other interested people: We prese and projects, goals nt our and visions to and become the adults appo Justice Ambassad inted as Climate ors End of the Acad emy

Please note: NOTE

som vill bli framtidsambassadörer. I slutet av varje akademi kommer deltagarna 16:30

Our supporter

få ett certifikat som intygar att de är ambassadörer för klimaträttvisaYoeller ur Logo 17:30

framtidsambassadörer.

Invitation to the Plant-for-th e-Planet Academy in CITY on MONTH XXt h, 9:00 am to 5:30 2015 pm Children fight ing for global climate justi ce

I detta kapitel vill vi beskriva hur våra akademier fungerar och vilka intressanta saker du kan lära dig där. Plant-for-the-Pl anet Founda Sozialbank / tion Konto-Nr. 200 000 / BLZ 700 IBAN: DE1370 205 020500000020 0000 / BIC: BFSWD 00 E33MU

Event about the climate crisi s, free of charge

Vi har samlat många olika erfarenheter från barn som gått på våra akademier, och vi har lagt till lite bakgrundsinformation för att ge deras åsikter ett sammanhang.

Det vore förstås jättebra om du också kunde gå på en akademi. Du kan se en uppdaterad lista på våra framtida akademier på vår webbplats: www.plant-for-the-planet.org

Du kanske till och med vill starta en egen akademi, till exempel i skolan. Vi hjälper dig gärna! Kontakta oss för mer information.*

Vi har mycket *“hjälpsamt material” på vår webbplats för olika akademier, och du kan använda materialet när som helst.

Om du inte kan eller vill delta i en akademi kan du ändå lära dig mycket om dem i detta kapitel! Våra akademier följer alltid ett visst mönster, som har visat sig vara det bästa enligt våra erfarenheter. Träningen för att bli en ambassadör för klimaträttvisa består därför av olika ”byggklossar” – vi kallar dem för ”moduler”. Det viktiga är att vi barn lär oss av varandra på akademin. Därför är det viktigt att ha minst en ”utbildad” ambassadör för klimaträttvisa som kan vägleda de nya (vuxna kan förstås också ge stöd, genom att ge hjälpa till att leda tillställningen).

Akademi för ambassadörer för klimaträttvisa (8-14 år) Modul 1: Introduktion Eller: Höra och diskutera ett tal av en ambassadör för klimaträttvisa 86

e ingen utom rvös, för jag känd var jag ganska ne en ng gå sta v oss ett för m ledde leken) ga alla andra barn för k. Momos lärare (so rjade och jag såg ”-le bö dra in ran em va ad till någon a n ak nn lle är “N r vi kastade bo en rolig “lära kä Men sedan lekte vi den I händerna). Nä trå … av mo l Mo de d alla is en ll me mp t hö ko nä min runt (medan vi apat ett jättefint som vi skulle kasta i slutet hade vi sk h tan oc ys – rnn n ga ise t ta tor bry jättes . Det hjälpte till att ställa en lätt fråga var vi tvungna att vår cirkel.” trådar i mitten av

Efter en eller två lekar för att bryta isen kommer en redan utbildad ambassadör för klimaträttvisa att hålla en föreläsning som varar i cirka 45 minuter. ”Föreläsning” låter förmodligen lite tråkigt, men det är det faktiskt inte! Först av allt, vi barn att tycker det är mycket lättare att lyssna på varandra än på vuxna (även om vuxna inte vill låtsas om det…), så vi barn är fokuserade

under föreläsningarna på akademin även fast de innehåller massor av information. För det andra, har vi en jättebra PowerPoint-presentation som passar föreläsningen (som också skapats av barn och tonåringar). Den belyser ambassadörenens meddelande. För det tredje, är föreläsningen riktigt intressant… det handlar om vår framtid! Om du har läst kapitlet ”Vad innebär klimatförändringar?” vet du redan en hel del. Det kan ändå vara bra att läsa om materialet igen, och du kanske till och med lär dig något nytt. Ju mer du vet, desto lättare är det att övertyga andra att engagera sig. Efter föreläsningen diskuterar vi frågor och kursens innehåll. Vi gör oftast detta i mindre grupper, eftersom det kan göra samtalen mer detaljerade och djupgående. I slutet samlas vi i en stor grupp igen och pratar om vad vi har lärt oss. Här är ett exempel på en fråga och hur vi besvarade den: efter föreläsningen som Mira och Lea från Erlangen höll i Stuttgart sade en person i publiken (en framtidsambassadör) att även om glaciärerna smälter snabbt finns det också platser på Antarktis där de blir tjockare. Kan det stämma? Vi undersökte frågan och kom fram till att det stämmer. Även fast istäckena på Antarktis smälter finns det områden på den istäckta kontinenten där glaciärerna blir tjockare och tjockare. Man kan säga att den går emot trenden. Varför? För att när det packade isbältet (isen som flyter i havet runt Antarktis) smälter under den sydliga sommaren finns det mycket mer vattenånga i luften. Om fukten ovanför havet drivs mot land av de starka vindarna kommer det snöa mycket i dessa områden – och på grund av den kalla snön kommer isen att bli tjockare. Frågor som dessa är förstås mycket komplicerade, och ingen kan komma ihåg alla detaljer. Vi försöker dock besvara alla frågor så tydligt och detaljerat som möjligt.

Modul 2: Klimatkrisen Eller: Diskutera klimaträttvisa Under den andra modulen leker vi en lek som kallas för “världsleken”. Under den här leken lär vi oss om rättvisa, både när det gäller rikedom och när det gäller klimaträttvisa. Det är först när vi ser det framför våra egna ögon som vi verkligen kan förstå hur orättvis den nuvarande världsstrukturen är. För spelet: en liten del av världens befolkning har flest godisbitar, vilket symboliserar deras rikedom. För att bli så rika har de här små delarna av världen använt de fattigare ländernas resurser (olja, gas, metaller, etc.), och genom att använda dem har de orsakat den största delen av CO2–utsläpp, vilket i sin tur leder till global uppvärmning. De som har orsakat global uppvärmning behöver oftast inte ta de allvarligaste konsekvenserna… det får de länder som inte har lika mycket godis göra – de fattiga länderna!

d ”fläckar” det olika papper me n en kort rast låg frå ka ba a (som till m ck ko “När vi g att de här flä arn are på dem och så rm nä e ad elar: titt sd Vi rld t. vä på golve namn på olika var små kort med r) me for vi ka d oli va de på också ha jag var nyfiken rika, Sydamerika… me rda h en No oc , bit ien As lad Europa, ledaren, en chok herr Hoffmann, lek e lad n a da lär Se vi k ra. fic skulle gö r ”ingredienserna” Med hjälp av de hä er. I nd hä är. n ra ge vå i nin ballong och energiförbruk lade rikedomarna de , för lad ok ist ch ttv ite orä r oss hu rldsdel och jättel många barn i en vä d et me r ck dä my jag de d ha a) slutet sto och Nordamerik r (särskilt Europa ela a sd vilk rld åg vä ins dra vi r an medan blev ännu värre nä mer choklad. Det et ck gt! oli my h otr lt oc he rn r t va färre ba rar mest CO2 – de der som produce för att förändra de ra världsdelar och län gö n ka vi d börja prata om va att s stå för s os k Det fic orättvisor vi såg.”

Modul 3: Retorik & Stil Eller: Att lära sig hålla korta föreläsningar “Min kompis Se bastian, som län ge har varit en att gå på en ak ambassador fö ademi) förklar r klimaträttvisa ade först hur m (och som över upp texten med an inte bör hå talade mig tyst röst. Han lla tal: genom tit att stirra på et tade bara på sin obekväm… de t papper och läs a anteckninga t var definitivt a r eller på marke inte ett bra tal, n, och kändes Hans första ta för inget han fö väldigt l var så dåligt rsökte säga va at t vi r tydligt eller öv började skratta extra dålig. ertygande. – men inte på ett elakt sätt, för Sebastian Vi övade seda försökte vara n på att förbät tra varandras framför gruppe tekniker utan at n var jag faktisk t såra varandra t rätt nervös… . När det var m man kan förbät men sedan va in tur att hålla tras med bara r det en jättebr tal nå gr a upplevelse at a små tips och om klimatet i sk t se hur snabbt tricks! Två veck olan – och de or senare höll t var riktigt rolig jag min första t.” föreläsning

Retorik är ett ord som kommer från antik grekiska, och det betyder “vältalighet”. Retorik besvarar frågan: hur och med vilken attityd bör jag prata för att övertyga andra? Det sägs att den här konstformen utvecklades för över 2 500 år sedan på torgen i antikens Grekland, där talare försökte dra till sig publikmassor och övertyga dem att just deras åsikt var den rätta. Vi har nog alla upplevt att det inte är lätt att föra vidare det vi vet till andra. Allt vi vill göra är att få andra att veta och förstå det som vi vet och förstår. Vägen från huvudet genom munnen till lyssnarens öra och hjärna är inte alltid så enkel som vi vill att den ska vara. Det här kan bero på flera anledningar. Till exempel är det lätt att bli för upphetsad, att blanda ihop viktiga delar med mindre viktiga delar, att tappa tråden i ett tal, eller att känna sig obekväm framför en publik – men de flesta publikmassor vill inte få dig att känna dig obekväm. I vissa skolor får eleverna öva på att prata fritt framför sin klass, men inte ens då är det hur enkelt som helst.

Som ambassadörer för klimaträttvisa pratar vi ofta framför grupper, både små och stora. Att förklara och utbilda är vår specialitet, så det är extra viktigt att öva på att hålla tal. Därför erbjuder våra akademier lektioner i retorik. Den bästa övningen är att arbeta tillsammans i grupper: 1. Kom ihåg att prata högt och tydligt – försök att inte mumla! Försök att prata i en normal hastighet, inte för snabbt eller för långsamt. 2. Det är bra om du kan använda ord som är extra viktiga och minnesvärda. Här är ett litet exempel från vår föreläsning om klimat: ”Vad är Plant-forthe-Planet? Enkelt – ett barninitiativ som planterar träd för klimaträttvisa. 2007 höll den då 9-åriga Felix Finkbeiner en presentation om klimatkrisen i skolan…” 3. Titta på publiken ibland och sök deras blickar! Det kommer ge dig chansen att se om någon inte förstår det du säger. 4. Se till att du star rakt och på båda benen (det är inget skämt, det hjälper faktiskt!) 5. När flera personer håller en presentation tillsammans får ni inte fåna er när det är någon annans tur! Alinas retoriska kunskaper!

Modul 4: Plantering Eller: Vi planterar och förbereder nya planteringsaktioner “Det var spännande och roligt att titta på och att delta. Vissa av oss had arbetat med jord förut, e aldrig och var lite känsliga. Sko gsv aktaren gav oss bara ett leende och sa: ”Det är stort jord – inte gift!”. Ibland var han tvungen att räd våra alltför välmenande da träd från avsikter. De korta växtern a kunde knappt synas öve vi fick lära oss att skugga r jorden.. är extra bra för dvärgar, och att sol kan vara rikt skadligt för dem.” igt

Våra akademier hålls oftast på hösten eller våren, de perfekta säsongerna för att plantera träd. Vi kan förstås inte hålla planteringspartyn under akademierna, men om det är möjligt går vi utomhus och planterar några träd under en experts vägledning – helst med hjälp av en skogsvaktare. Annars planterar vi groddar i krukor, små och unga plantor som senare kan planteras i jorden. Vi kan och kommer förstås plantera fler groddar i framtiden, men det är viktigt att vi lär oss göra det ordentligt först, innan vi försöker göra det själva. Det här är jätteviktigt, så att vi är ordentligt förberedda på att leda stora planteringspartyn när akademin är klar!

Modul 5a: Världscafé Eller: Vi samlar idéer på hur andra kan engagera sig ra h satt vid fy grupper, oc a ik ol i s ra os ortera om vå , delade upp edia att rapp vi tillbaka in m ck få gi t at en t et ig ke uppnå mål en var myc rena händer t diskussion r: ”Hur kan vi “När vi hade tte sig rldscafét va tyckte jag at e vä r tig fö äk t ne upper och sa llm är kommunfu terade alla gr olika bord. Äm a ro m g ta am en på t m et ch r in skrivit. Affis Eftersom m affisch. Efte barnen hade idéer på en aktiviteter?” a ra dr vå ett an n la al de da r r att se vad Vi skrev ne Det fanns re fischerna fö drar etc.)?” intressant… af äl ör på rf fischfa af de r, a ta ra dr tit och de an rare, föräld t bord, och å gånger till vid ett anna era vuxna (lä tv iv s ot Det os m . vi ?” på n er e dde ”hur ka h andra elev till. Vi flyttad nästa bord ly vi vänner oc de till några r la ra vi ire h sp oc , in och ”hur r nerskrivna ringsparty” par bra idée r vi ett plante ra se ni ga or m på!” erna löd ”hur a idéer vi ko hur många br var otroligt

Världscafét ger oss möjligheten att arbeta på olika frågor i små grupper. Alla idéer på affischerna, som redan skrivits ner av andra barn, kan fortsätta och kompletteras med våra egna idéer.

Modul 5b: Arbeta i skolgrupper Eller: Vi agerar! 92

Den stora samlingen idéer från världscafét kommer sedan användas som basen för vårt framtida arbete och vårt agerande i skolgrupper. Här samlas alla barn från en skola runt en affisch för att arbeta med specifika projekt: hur vill vi arbeta med Plant-for-the-Planet på vår skola? För att skapa en effektiv handlingsplan skriver vi ned exakt ”Vad” vi planerar, ”Vem” av oss barn som kommer utföra en viss handling i skolan, och ”När” vi ska ha uppnått målen. I slutet skriver vi ner alla mål, löften och planer på stora affischer. Våra skolaffischer är inte bara en påminnelse för oss barn, det är också ett sätt att visa vuxna att vi tar vårt arbete för klimaträttvisa på allvar.

“Vi var fem stycken från vår skola, och tillsammans tänkte vi på hur vi ville arbeta med Plant-for-thePlanet i framtiden. Vi hade redan kom mit på massor av idéer under Värld scafét. Sarah tog på sig ansvaret för att organisera ett infor mationsstånd om Plant-for-the-Planet i vår skola. Efteråt ville Lisa skriva en artikel om skolpartyt, och hon ville ta en bild med sin faster som sitter i kommunstyrelsen, där mottot ”Sluta prata. Börja plant era.” syntes. Antonia längtade till skolp artyt . Hon bestämde sig för att hålla ett tal om Plant-for-the-Planet och akademin nästa vecka. De andr a barn en i skolan borde ju också få information om klimatkris en. Leon och Niklas tyckte mycket om att orga nisera träd, så de tog på sig ansvaret för att organiser a ett till planteringsparty.”

Modul 6: Vår första föreläsning Eller: Vi presenterar våra mål för vuxna tation framför r första presen vå lla hå e ull sk r vi igt ville jag dela n scenskräck nä där. Men samtid r va “Jag hade reda e ar lär ra av vå för hela världen eftersom flera jag ville berätta h oc vuxna, särskilt , de or gj vi ker vår skola med a spännande sa te vi tillbaka till med mig av all på akademin åk en äll kv r hä n r de om dem… efte .” te sik i ål m nya

Akademin har inte nått sin höjdpunkt än: i slutet av akademin bjuder vi alltid in så många vuxna som möjligt (föräldrar och lärare, men ibland också borgmästaren) så att ambassadörerna för klimaträttvisa kan berätta om allt de lärt sig under akademin. Det här gör oss inte bara stolta över oss själva – vi får också känna hur det är att ta ansvar för våra mål framför vuxna. Dessutom är det en jättebra upplevelse att förklara något för vuxna som de vuxna inte visste så mycket om.

Sedan Plant-forthe-Planet grundades har mer än 46 000 ambassadörer för klimat93 rättvisa utbildats, på 550 akademier. Genom våra akademier har vi fått erfarenhet i 48 länder och vi vet att detta fungerar. Det är därför vi vill starta akademier i alla länder, och vi kommer därför att öppna kontor i tio nya länder per år.

Akademier för framtidsambassadörer (15 – 21 år) Vi är ambassadörer och lobbyister för framtiden. Genom globala konsultationer har vi utvecklat en trestegsplan för att rädda vår framtid. Även om vi kämpar för rätt sak måste vi övertyga andra om att våra idéer är värdefulla, och övertyga makthavarna om att implementera vår trestegsplan för att rädda framtiden. Därför erbjuder vi en extra akademi för ungdomar, där de kan bli ”certifierade framtidsförhandlare”. På dessa akademier tränar vi ungdomar varandra genom att ge många praktiska exempel på hur vi kan förhandla med företagsledare, borgmästare, premiärministrar och regeringar. Vi måste veta exakt vad vi vill, och hålla huvudet kallt i stressiga situationer. Matthias Schranner, en erkänd expert på förhandlingar, har hjälpt oss utveckla innehållet i den här akademin (www.schranner.com). Han ledde gisslanförhandlingar för polisen under många år. Idag utbildar han ledare för kända företag. Han har hjälpt oss ta fram en strategi i sju steg, för att vi ska kunna uppnå Alla ambassadörer får en “träd-shirt”. Det är en T-shirt som är gjord av fibrer från Tencel, vilket är ekologiskt skördat av det 94 australiska företaget Lenzing. Fibret görs sedan om till en T-shirt i Tyskland.

våra mål under en förhandling: 1. Hur analyserar vi den andra parten och dennes motiv? 2. Hur kämpar vi för våra mål med en tydlig strategi? 3. Hur övertygar vi någon med rätt argument? 4. Hur kan vi leda en förhandling? 5. Hur visar vi vår styrka? 6. Hur bryter vi ned motstånd mot våra argument? 7. Hur ser vi till att avtalet följs? Kunskap är den enda tillgång som inte minskas när vi delar den. Vi utvecklar just nu en lärandeplattform online. Målet är att barn och unga människor ska kunna utbildas som ambassadörer och öka sin kunskap. Snart kommer vi även erbjuda annat innehåll, som kunskap om världsekonomi, globala regeringar, och energiomställning. Få mer information om hur du kan delta på vår webbplats: www.plant-for-the.planet.org.

Det finns tusentals barn och ungdomar i världen. Vi blir fler och fler varje dag. Vi tror på en kollektiv intelligens och inte på tanken om ”en stor man”: en enda person kan inte förändra världen, men en global rörelse kan göra det. Tillsammans med UNEP organiserade vi globala möten under barn- och ungdomskonferenser i Norge under 2008, i Sydkorea 2009, och i Japan 2010. Flera tusen personer deltog! Vi satt med bärbara datorer, och när någon av oss fick en idé kunde alla andra se det och reagera, och dessutom lägga till sina egna idéer och rösta på andras. Dessa möten ledde till att vi kunde utveckla vår trestegsplan. Vi presenterade den här planen under FN:s samling i New York, den andra februari 2011: 1. Vi vill plantera 1 000 miljarder träd (1 000 000 000 000) innan år 2020! Det finns tillräckligt med utrymme för de här träden på planeten, och det behöver inte tävla med jordbruk eller bostäder, eller ökenområden. 2. Bevara fossila bränslen i marken! Teknologin finns redan, så vi kan leva på 100 % förnybar energi senast 2050. 3. Bekämpa fattigdom genom klimaträttvisa! Låt oss dela upp den resterande budgeten, cirka 600 miljarder ton CO2, bland alla globala medborgare. Denna mängd gör att vi kan undvika att öka genomsnittstemperaturen med mer än 2°C. Om vi delar upp det får vi 1,5 ton CO2 per person och år. Den som vill använda mer måste betala de som använder mindre. Vi kallar det för ”klimaträttvisa”.

Under UNEP:s barnkonferens i Sydkorea 2009 sade Felix: ”Kan alla som vill plantera en miljon träd i sitt land komma upp på scen?”. Natalia från Polen berättar hur hon engagerade sig: ”Min kompis Milena och jag åkte till UNEP:s barn- och ungdomskonferens i Sydkorea, där vi såg Felix presentation. Jag tänkte först att jag absolut ville 95 plantera en miljon träd i mitt land… men är det möjligt? Sedan såg jag hur många andra barn som gick upp till Felix på scenen, och jag tänkte: ”Vi barn kan definitivt klara det, tillsammans!”

Allt skulle vara okej Vi människor vet mycket och klarar av mer och mer, men vi står också inför extrema utmaningar. Vi unga människor ärver inte bara en gigantisk skuld från de vuxna, men också ett helt berg av olösta problem och utmaningar: 1. Befolkningsmassan fortsätter öka, och om ett par år kommer nästan 50 % fler människor leva på Jorden, och alla kommer vilja ha den resursrika livsstil som finns i Europa och USA idag. Det här kommer kräva mer av jorden än den klarar av. I mars 2013 höll Felix en predikan i en kyrka i Schwabing, München, som skrevs ut i en broschyr som hette ”Allt skulle vara okej”. Du kan hitta talet på Youtube genom att söka på “Felix Kanzelre- de” (endast på tyska). Under det första året efter dess publicering beställdes över 50 000 kopior 96 av broschyren “Allt skulle vara okej”. Broschyren finns även på engelska. Den går att beställa för 1 euro i vår butik på www. plant-for-theplanet. org i förpackningar om 6, 13 eller 50 kopior. Ingen fraktavgift tillkommer inom Tyskland.

2. Ett löfte gavs runt tiden vi föddes, år 2000: implementationen av FN:s utvecklingsmål, de så kallade milleniemålen. Målen skulle uppfyllas senast 2015, men löftet bröts. Det fanns tydligen inga pengar.

Du visste om det, så vad gjorde du? Är den här historiska frågan tillåten, och kommer den ställas oftare och oftare under de kommande åren? För 70 år sedan bestämde sig syskonen Sophie och Hans Scholl för att kämpa i Tyskland. De är förebilder för modiga elever. De kämpade med det de kunde göra, nämligen broschyrer. De pekade ut orättvisor. Diktaturen 1943 var inte en oundviklig naturkatastrof, och på samma sätt har global fattigdom också skapats av människor. Det gäller klimatkrisen och det ekonomiska systemet också.

Varför är hållbarhet inte en del av vår överlevandsplan? Vi borde lära oss av de skogsbrukare som ”upptäckte” begreppet för 300 år sedan. Den saxiska generalen Carl von Carlowitx myntade begreppet hållbarhet år 1713. Allt som skogsbrukare skördar, kan de tacka sina förfäder för. Allt skogsbrukarna arbetar för, under hela livet, gör de för de kommande generationerna. Vissa företag är stolta över sina förtjänster. Men är det verkligen en framgång att göra vinst på oss barn, på samma sätt som man skördar träd utan att återplantera dem?

Övergången till förnybar energi är nödvändig för vår överlevnad Vi kan just nu se mycket lyckade resultat från kärnkraft- och kolindustrin som kämpar mot övergången till förnybar energi, som de menar är för dyr. Även om

Energiöv snabbare ergång går än en lä att betala genhet!

hela övergången till förnybar energi kostar Tyskland 1 000 miljarder euro innan år 2050 har det bevisats att kärnkraft- och kolindustrin tjänat större summor än så under de senaste decennierna. Dessutom tillkommer en stor kostnad för kärnkraftspill. I Tyskland importerar vi dessutom gas och olja för över 100 miljarder euro varje år. Till skillnad från Ryssland och Förenade Arabemiraten får vi inte en räkning från solen. Energiövergång går snabbare att betala för än en lägenhet. Vi måste kämpa för energiövergång – hela världen, och många unga människor, tittar på Tyskland. Om tyskarna lyckas övergå till förnybar energi kommer inte ett enda land kunna påstå att det inte fungerar. Mycket mer står på spel än bara röster och diskussioner i Tyskland. Om lobbyisterna lyckas ändra på majoritetens önskningar kommer vår framtid se dyster ut. Vi måste förhindra detta! Att skuldsätta sig och låta framtida generationer betala den är oftast inte hållbart. Övergången till förnybar energi är dock annorlunda: ju snabbare vi påbörjar övergången, desto snabbare kan vi spara flera 100 miljarder euro per år. Med dessa besparingar kan vi snabbt betala tillbaka våra skulder. Därför ber vi barn och ungdomar regeringen att ta ut ett lån, så att vi kan påbörja energiövergången så fort som möjligt. Allt skulle vara okej om vi lyckades plantera 1 000 miljarder träd innan år 2020, och på så sätt visa att mänsklighetens framtid är viktig för oss. Människor lyckades ta sig till månen på bara tio år. Det är mycket lättare att plantera träd. Allt skulle vara okej om vi tillsammans, genom att plantera träd, såg oss själva som en global familj, och tillsammans försökte hantera de andra utmaningarna mänskligheten står inför. Allt skulle vara okej om vi vaknade och gjorde det rätta.

På ett företagsmöte för VW i Wolfsburg, i juni 2013, sade Felix: ”Hållbar utveckling 97 är inte ett tillval, det är en rättighet för alla barn.

Vi barn är globala medborgare och världspolitiker... Eller: tänka och agera som globala medborgare 114

Vår vision

Vi är jordens barn... Eller: vårt globala planteringssamhälle 100

Vad skulle vi barn göra? Eller: vår trestegsplan för att rädda vår framtid 118 Vi är framtidsambassadörer... Eller: hur vi kämpar för vår framtid 122

“Vi kommer inte kunna hålla vuxna ansvariga eftersom de kommer vara döda, och vi kommer få lösa problemen som de inte kunnat lösa själva.“ Felix (14)

Vi är jordens barn… Eller: vårt globala planteringssamhälle Plant-for-the-Planet började som ett litet frö i Tyskland 2007, och sedan dess har det växt över hela världen. Det var när Felix kallade upp alla barn på scen för att plantera en miljon träd, i Sydkorea 2009, som vi verkligen blev en global rörelse. Information om aktiviteter i andra länder finns på vår webbplats. Här kan internationella planteringsgrupper rapportera om sina nya kampanjer och tillställningar, och på så sätt dela dem med resten av världen. Det här gör att globala kampanjer kan startas, och att nya vänskapsband kan knytas. Det är jättebra om till exempel en ambassadör för klimaträttvisa i Duisburg kan se bilder på träd i Afrika som planterats av barn i Plant-for-the-Planets nätverk. Uppgifterna som väntar oss som ambassadörer för klimaträttvisa är egentligen likadana över hela världen, även om detaljerna självklart skiljer sig åt. Det är vårt jobb, från A som i Argentina till Ö som i Öland, att plantera träd, informera andra, och sprida kunskap. Vi har redan aktiva barn i över 100 länder, och det finns flera planteringsgrupper och rapporter om deras aktiviteter på vår webbplats. Vi har redan fått så mycket feedback och så många rapporter från Plant-forthe-Planets grupper över hela världen att vi bara kan ta upp en liten del av dem i den här boken. Du kan se fler bilder och berättelser från olika internet på de respektive webbplatserna och i vårt månatliga nyhetsbrev.

100

Argentina Vanina startade en planteringskampanj i sitt område den 21 september. ”Vi planterade arter som hör hemma i Patagonien: nires, Nothofagus dombeyi och berberi – och alla plantor kom från vårt eget växthus! Den 10 oktober organiserade Daom Club från Buenos Aires ett initiativ för trädplantering. Nästan 100 barn, och vissa vuxna, planterade 50 träd i ett område med lite vegetation. Otroligt!”

Azerbajdzjan I november 2010 åkte Rufat till Baku. Det var där som det första barnforumet i Azerbajdzjan ägde rum, med stöd från utbildningsministern. Rufat såg till att initiativet från Plant-for-the-Planet prioriterades. Barn i Azerbajdzjan vill också organisera akademier och kunna utbilda ambassadörer för klimaträttvisa. Tillsammans vill de starta ett nätverk bestående av barn i olika länder.

Belgien I Oktober 2011, för att hedra vår hjälte Wangari Maathai, hölls den första akademin i Bütgenbach. De nya ambassadörerna för klimaträttvisa kunde visa vad de gick för vid ett stort planteringstillfälle, där de planterade flera tusen träd. I november 2013 utbildades nya ambassadörer för klimaträttvisa i Bryssel, och mer än 500 träd planterades.

Benin Mer än 84 skolor är aktiva i Benin: ”Vi vill plantera 5 000 träd varje månad. Det kommer finnas 100 miljoner träd i alla regioner i Benin år 2017!” Den första akademin i Benin hölls i slutet av 2013, och mer än 60 barn deltog.

Bolivia ”Vi deltar också i Plant-for-the-Planet. Tack och lov så är det här inget nytt för oss: vårt planteringsinitiativ är redan 17 år gammalt. Vår skog har växt och består nu av över 70 000 träd. Under nästa planteringsår kommer vi lägga till ytterligare 7 000 träd…”

Brasilien Initiativet blev en stor hit i Brasilien 2012: tillsammans med brasilianska organisationer och lokala myndigheter organiserade vi 11akademier direkt. Nästan 600 barn har utbildats som ambassadörer för klimaträttvisa. Iago Hairon från Cachoeira utbildades på en akademi, och är nu en medlem av Plant-for-thePlanets världskommitté. ”Som en medlem av världskommittén har jag ambitiösa

101

planer. Jag vill prata med mitt lands regering, för att stärka arbetet med klimatförändringarnas effekter. Jag tror att vi kan bli en generation ambassadörer som bekämpar klimatförändringarna, och Plant-for-the-Planet kan vara till stor hjälp när vi försöker nå detta mål. Jag tror att utbildning om miljön är det bästa sättet att skapa en generation som bryr sig om hållbarhet. Därför tror jag på Plant-forthe-Planet. Jag tror att vi kan skapa en bättre värld.” Chile Chiles första akademi ägde rum i slutet av november 2013 i Santiago de Chile, med 41 nya ambassadörer för klimaträttvisa. Fler akademier är planerade under 2014.

Colombia En vecka efter den första akademin i sitt slag i Colombia hade landet redan fått ytterligare 100 träd och nästan 40 nya ambassadörer för klimaträttvisa. Den 15 juni 2012 höll skolan Colegio Agustin Nieto Caballero i Bogota en mycket lyckad akademi för Plant-for-the-Planet. Ett TV-team kom för att filma hela dagen, för de nationella nyheterna. Kameramannen, nyhetsuppläsaren och andra deltagare blev mycket imponerade av hur motiverade barnen var och hur mycket de redan visste. Barnen bidrog med mycket av sin egen kunskap och sina idéer under introduktionspresentationen och världsspelet. Det bästa med dagen var självklart planteringen. Alla elever deltog och planterade entusiastiskt 100 träd på skolans område. Träden, varav några var mer än 1,5 meter höga, var särskilt utvalda för att matcha det lokala klimatet och jorden. Därför planterades ek, kautschuk, körsbärsträd och alar.

102

Dominikanska republiken Sedan 2011 har Santa Lola Foundation, vår partnerorganisation i Dominikanska republiken, börjat använda ett pilotprogram för en innovativ modell: Plant-for-the-Planets akademier i flera olika stadier. Först bildas en Plant-for-the-Planet-klubb. Medlemmarna träffas varje lördag, och organiserar alla teman för en ”normal” akademi steg för steg: världsspelen, retorikträning, och självklart planteringsinitiativet. På den sista dagen av akademin får deltagarna avge ett löfte och ta emot sina certifikat. Mellan april och maj 2013 utbildades en till generation klimatambassadörer.

Egypten Vid konferensen “klimatprat i Kairo” i September 2012 spelades ett videomeddelande upp från Felix för de 300 deltagarna. Efter det fick besökarna i Kairo se en 45 minuter lång dokumentär av Carl Fechner som heter ”För att jag lever längre än du.” Såhär reagerade människorna i Kairo: „Videomeddelandet är briljant och berörde verkligen publiken. Felix fick långa applåder här i Kairo (…) Vi ville lägga upp videon på vår webbplats och/eller på Facebook, för att nå fler intresserade människor i Egypten. Filmen fick ett entusiastiskt mottagande, både av eleverna och av de vuxna. Vi kommer vidta alla åtgärder för att se till att filmen visas i så många skolor som möjligt. Sedan kanske vi kommer kunna starta en akademi i Kairo.”

Filippinerna Vi kom verkligen igång med akademier och planteringstillfällen i Filippinerna år 2013. I slutet av sommaren hade vi hållit 25 akademier, som nästan 2 000 entusiastiska barn deltagit i. En av dessa är Luz, en 14-årig ambassadör för klimaträttvisa: „Jag deltog i akademin eftersom jag ville göra vår planet grönare. Jag planterar träd och tar hand om dem medan de växer, precis som en mamma som tar hand om sitt barn tills det kan stå på egna ben. Ända sedan jag deltagit i akademin har jag tillbringat tid med att samla plantor och återvinna plastförpackningar till vår trädodling. Jag skulle vilja odla 300 träd till innan december.”

Frankrike Efter den första tysk-franska akademin på tåget från Paris till Stuttgart, där de första franska ambassadörerna utbildades 2010, har ytterligare tre akademier hållits i Frankrike: två i huvudstaden Paris och en i Nice. Felix har också fört diskussioner med den vice borgmästaren i Nice om hur Frankrikes femte största stad kan plantera 52,5 miljoner träd för sina 350 000 invånare – 7,5 miljoner träd per år. Staden kan egentligen bara plantera cirka 10 000 träd på allmän mark, men med hjälp av en smart kampanj planerar de att uppmuntra sina invånare att plantera träd i sydliga länder. Nice kan bli den första franska staden som börjar arbeta tillsammans med Plant-for-thePlanet, särskilt eftersom företagen Accor och Yves Rocher redan har planterad över 3 miljoner respektive 26 miljoner träd, och har lovat att plantera ytterligare 24 miljoner.

103

Förenade Arabemiraten Ledaren för Plant-for-the-Planets barnstyrelse, Kehkashan, har gjort det igen – för tredje gången. Innan hon blev ledare, den 1 juli 2013, hade hon organiserat tre akademier i Förenade Arabemiraten. Hon skriver: ”Vår akademi den 8 juni var höjdpunkten på en mycket lyckad miljövecka. Vi nådde vårt mål: 95 elever och 5 lärare, från mer än 10 skolor från hela landet, deltog. Vi använde flera unika metoder för att förklara klimaträttvisa för barnen, inklusive en pjäs som jag har skrivit. Den heter ”Ett grönt liv” och spelades upp av alla gruppmedlemmar. Förutom presentationer och två utställningar erbjöd akademin även en frågesport om miljön, och vi planterade 100 trädplantor. Dagen slutade med att alla deltagare skrev ner sina löften på ett träd som vi målat. Vi döpte det till ’Hoppets träd.’” Sammanlagt har redan 5 akademier hållits i Förenade Arabemiraten.

Ghana Organisationen “ungdomsvolontärer för miljön” hjälpte till att starta den första akademin i Ghana, vid Frälsningsarméns skolkomplex i Mamprobi, Accra. Från alla 12 skolor deltog tre elever och en lärare vardera. Efter den första lyckade akademin i Accra fick barn i Kumasi också möjligheten att bli ambassadörer för klimaträttvisa, den 12 december 2012. Mohammed Rabiu är en ambassadör för klimaträttvisa och medlem i Plant-for-the-Planets världskommitté: ”Mitt engagemang i Plant-for-the-Planet började på en akademi i oktober

104

2012. En del av mitt kampanjarbete har varit att organisera ”gröna klubbar” i cirka 10 skolor, och varje klubb har cirka 20 medlemmar. Min avsikt är att öka antalet klubbar i skolorna, och på så sätt öka antalet klimatambassadörer. Jag vill organisera ett antal akademier och plantera minst 200 träd per klubb. Om det är möjligt vill jag starta ett projekt som heter ”Träd för livet” för att plantera träd i mitt område.”

Guatemala Den första akademin i Guatemala ägde rum 13 augusti 2011 i förorten San Marcos, ett av de fattigaste områdena i Guatemala, vilket i sin tur är ett av Sydamerikas fattigaste länder. Det skrämde inte deltagarna, som fick lära sig om klimatkrisen och utveckla sin egen handlingsplan. De var påhejade av Andrea Nava, en ambassadör för klimaträttvisa från Guatemala City, och barnen från olika skolor namngav till och med sina träd. Deltagarna kom från

folkgruppen Mam, ättlingar till Mayafolket, och bor nära Centralamerikas högsta vulkan (Tajumulco, som är 4 220 meter hög). Ytterligare 10 akademier har redan hållits i Guatemala.

Haiti Nio skolor bjöds in för att delta i den första akademin i Haiti, den 20 juni 2014. Alla skolor kom från området Robillard, I norra Haiti. Barnen planterade 650 fruktträd och skogsträd. Ännu fler akademier ska hållas i november.

Kamerun Barnen från ”Little Angels of the Environment” (miljöns små änglar) lovade att plantera träd för klimaträttvisa i Kamerun. Mellan de 29 och den 31 juli planterade 30 barn träd på stranden i Kribi. Många vuxna hjälpte till, och miljöministern uppmuntrade till och med barnen att dela med sig av sin kunskap och diskutera sina aktiviteter med familjerna och i skolorna. Kameruns första akademi anordnades den 9 mars 2013, i Bamenda, vid ministeriet för ungdomar och politisk utbildning. Nio skolor bjöds in från närliggande områden. Elever från sex av dem deltog, och alla hade med sig en lärare. Några föräldrar deltog också i akademin. Tillsammans utbildades 25 elever till ambassadörer. Den andra akademin, med 50 deltagare, hölls i Mamfe på hösten.

Indien Indiens första akademi för Plant-for-the-Planet hölls den 14 augusti 2012, i skolan Vivekananda Senior Secondary School. Suman Kasana, som organiserade akademin, sade: ”Vid den första Plant-for-the-Planet-akademin i tisdags deltog 371 skolbarn från Vivekananda Public School i Rajoti, Khretri, Rajasthan. Presentationen delades upp i två grupper – alla kunde inte vara i samma grupp på grund av platsbrist – och följdes av trädplantering (15 träd) på skolans mark, och ännu mer plantering bland kullarna mittemot skolan. En till bra nyhet är att skolan redan har sagt att de ska starta en klimatklubb, och lovat att fortsätta plantera träd och hålla akademier i området för att utbilda nya ambassadörer för klimaträttvisa.”

105

Indonesien Den indonesiska ön Bali höll två akademier för Plant-for-the-Planet i augusti. Två privatskolor, Christian Kalama Kudos School och den internationella skolan Gandhi Memorial, uppmuntrade sina elever att engagera sig i Plant-for-the-Planet som ambassadörer för klimaträttvisa. I juni upptäckte Bagus, en medlem i Plant-for-the-Planets globala styrelse, en möjlighet att organisera en akademi för Plant-for-the-Planet. En kort tid senare, i slutet av september, blev hans akademi en verklighet. Det var den första akademin som hölls på Java, Indonesiens största ö. Bagus vill organisera fler akademier under 2014.

Italien I Italien finns det ambassadörer för klimaträttvisa nästan överallt, från så norra områden som tysktalande Tyrolen till så sydliga områden som Medelhavsön Sardinien. Giovanni från Sassari, en ambassadör för klimaträttvisa, är särskilt aktiv: “Jag har varit med i Plant-for-the-Planet sedan 2011 och har redan planterat 150 träd. Förra juni organiserade jag Sardiniens första akademi. 25 barn från lågstadiet deltog. Jag vill hjälpa fler barn engagera sig i framtiden. Därför samarbetar jag med lokala myndigheter och organisationer. Dessutom håller jag föreläsningar på olika skolor för att uppmuntra fler barn att engagera sig.” Kanada Clara från Kanada skriver: ”Vi har redan planterat 500 träd i Montreal,

106

och tänkt extra mycket på hotade arter. Jag tror att vi behöver träd här i Montreal, för staden har för många bilar och inte tillräckligt med grönska. Allt som gör staden grönare är värt ansträngningen. I Kanada tillbringar dessutom flest 13-åringar och 14-åringar minst en sommar i mer ödsliga regioner för att plantera träd. Jag har själv planterat tusentals – och i år kommer vi plantera igen!”

Kenya I juli 2011 utbildades mer än 1 400 barn i Kenya. Den första akademin hölls i Kayole Soweto, ett av de värsta slumområdena i Nairobi. Trots den svåra miljön lyssnade barnen noga och deltog helhjärtat i studiegrupperna. Även om lokalen var fylld till bristningsgränsen var alla deltagare lugna och fokuserade. Felix reste

till Kenya 2013, där han träffade Stephen Njoroge. Stephen började plantera träd 2009, när han var nio år gammal, och har redan planterat 15 000 träd. Han har också startat en klubb med 5 000 medlemmar. Stephens mål är att bli en röst för Afrikas barn.

Kina Kina planterar flest träd på Jorden. Kinas skogsminister Jia Zhibang och den kinesiska superstjärnan Wei Wei stödjer kampanjen ”Stop talking. Start planting.” Den första akademin i Kina ägde rum i november 2009. 70 barn från skolan School No. 1 i Guilin, en stad med en miljon invånare, var entusiastiska över att få skapa ett globalt nätverk. Tillsammans med Felix och sångaren Wei Wei planterade de första 26 träden på skolans lekplats. Barnen från Plant-for-the-Planet syntes på omslagen till flera tidningar i Kina som ett resultat av det första planteringsinitiativet, och de fick till och med vara med på TV! I slutet av 2013 fanns det 14 akademier i Kina.

Lesotho 500 barn deltog i den första akademin i ett av världens fattigaste länder. Det var en riktig höjdpunkt. Lesothos miljöminister sade i sitt tal att han insåg att han hade begått ett misstag genom att bara ha litat på vuxna. Han lovade att rätta till detta misstag och börja lita på barn. Dessutom lovade han barn från alla Lesothos områden att de skulle få gratis plantor från regeringens alla trädplanteringar. Drottningen av Lesotho sade att det var en sann ära att se Lesotho gå med i Plant-for-the-Planets globala nätverk.

Lebanon ”Varje år organiserar vi ett planteringstillfälle i Bekaadalen för att bekämpa skogsskövling. I år planterade vi 5 000 barrväxter på berget Kab-Elias, där det hade brunnit förra sommaren. Sedan 2006 har vi planterat mer än 30 000 barrväxter i Bekaadalen”, sade Nour.

107

Liechtenstein ”För våra barnbarns framtid” är Morgenlandfestivalens motto. Vad passar bättre än att ge den yngre generationen en chans att prata? Det var därför som Felix bjöds in för att tala på festivalen i maj 2011. Han uppmanade Liechtensteins regering att höja skatten och investera ”en procent eller en promille i en fond för barnens framtid. Era skatter kommer fortfarande vara låga”, sade han till rådet som leds av dr. Renate Muessner. Hon är minister för miljö, välfärd och hälsa, och hennes råd representerar en femtedel av Liechtensteins regering. De barn som ville fick möjligheten att delta i en akademi för Plant-for-the-Planet. Under en hel helg kunde barnen koncentrera sig på klimatkrisen och lära sig vad de själva kunde göra.

Luxemburg Den 30 mars 2012 deltog 82 barn i den första akademin för Plant-for-thePlanet i Luxemburg, som hölls på konstcentret Miersch Arts Center. De fick lära sig mycket om klimatförändringar, klimatkrisen, globalt medborgarskap, och en global fördelning av tillgångar. De fick lära sig hur de själva kunde bli aktiva. De planterade sina första träd och utvecklade egna projekt.

Malawi Den globala aktivisten Joseph Kenson Sakala har redan organiserat Malawis andra akademi för Plant-for-thePlanet. Den hölls den 17 augusti 2013, i huvudstaden Lilongwe. Cirka 50 elever från sex lokala skolor deltog, och fick lära sig om Plant-for-the-Planets arbete. Barnen såg verkligen fram mot att planteringssäsongen skulle börja. Den globala aktivisten Joseph Kenson Sakala har

108

redan organiserat Malawis andra akademi för Plant-forthe-Planet. Den hölls den 17 augusti 2013, i huvudstaden Lilongwe. Cirka 50 elever från sex lokala skolor deltog, och fick lära sig om Plant-for-the-Planets arbete. Barnen såg verkligen fram mot att planteringssäsongen skulle börja i december, så att de kunde hålla sitt löfte och plantera massor av träd!

Mexiko En stark rörelse har bildats i Mexiko efter Felix tal i mars 2010, i Playa del Carmen. Hela sju Plant-for-the-Planet-klubbar har bildats i delstaten Quintana Roo. Dessa klubbar är mycket aktiva: de planterar träd och organiserar akademier. På bara fyra månader hade barnen i de mexikanska klubbarna planterat mer än 50 000 träd, organiserat flera akademier, och publicerats i media över 50 gånger. Och det är bara början! Barnen, med sin bas i Quintana Roo, the vill utbilda minst 2 000 nya ambas-

sadörer för klimaträttvisa i hela Mexiko, och uppmuntra dem att engagera sig i Plant-forthe-Planet. Borgmästaren i Playa del Carmen påbörjade en kampanj i oktober 2013, och planterar träd tillsammans med sina kollegor varje lördag. Hans mål: en miljon träd innan år 2016. Han skänkte en kontorsbyggnad till vår mexikanska Plant-for-the-Planet-avdelning, som grundades 2013.

Nepal Rajan säger: ”Även fast våra plantor och växter är små just nu kommer alla kunna dra nytta av dem om 10 år. Vi har överväldigats av deras entusiasm och barnens engagemang.” Träden kommer inte bara lagra kol, de kommer också minska de negativa effekterna av erosion och översvämningar. Fem Plant-for-the-Planet-akademier har redan hållits i Nepal, och de har fått extra mycket stöd av Sagar, den före detta ledaren för Plant-for-the-Planets globala ungdomsstyrelse.

Nigeria Den första Plant-for-the-Planet-akademin i Nigeria hölls i februari 2013, med 55 barn från 10 skolor. Akademin hölls på privatskolan Infant Jesus Academy, som har både en förskola, en skola och ett gymnasium, och som ligger nära Kabong i området Rubuka Road. Miljön där är stenig och var en bra möjlighet att plantera träd för att ge skugga.

Papua Nya Guinea Den 5 juni deltog 65 elever från Kikoriskolan i Papua Nya Guinea i den första akademin i Oceanien. Osbourne Terry, lärare i geografi och historia på skolan, organiserade akademin. Terry hade planerat ett speciellt program för miljöutbildning flera månader i förväg. Han ordnade den här akademin som en avancerad kurs för sina elever, och flera stycken av dem var intresserade. Extra många elever som läste geografi, biologi och jordbruk deltog. Skolans administrativa personal hyrde en lastbil för att frakta materialet till Kikori. Resan blev svårare än planerat på grund av tufft väder och förseningar. Böcker, t-shirts och annat material från Träd för Träd anlände till sist till skolan, bara tre dagar innan akademin. Efter detta kunde akademin äntligen börja. Eleverna planterade sammanlagt 65 träd, och lärde sig mycket om klimaträttvisa. I slutet utsågs alla närvarande elever till ambassadörer för klimaträttvisa.

109

Polen Tre Plant-for-the-Planet-akademier har redan hållits i Polen. Efter den första akademin 2010 tog det sin lilla tid innan en andra akademi kunde hållas, men den ägde rum i Opole i september 2013 och var en jättehärlig tillställning. 81 barn från 17 olika skolor deltog, och flera akademier håller på att planeras i Polen.

Österrike Som värd för hela 22 akademier hittills är Österrike ett av de länder där vi barn är mest aktiva som ambassadörer. Inte bara det: barn i Österrike har kommit på så många bra idéer för att plantera fler träd, som att skriva egna låtar och att hålla insamlingskampanjer för att donera träd till Albanien.

Schweiz Våra schweiziska ambassadörer är stolta över att ha organiserat åtta Plant-forthe-Planet-akademier. Under 2014 planerar vi att sätta upp en separat schweizisk rörelse för att öka vårt engagemang.

Senegal ”Vi planterade eukalyptusträd i Brikama förra året, så att det är mer skugga runt idrottsfälten. Sedan dess har träden växt mer än två meter. Vår partnerskola i Berlin stöttar oss. I början av december skickade våra vänner i Berlin en donation, som vi använde för att plantera ännu fler träd.”

Singapore 110

Den förra ledaren för Plant-for-the-Planets globala styrelse, Shanisse från Singapore, återvände till den internationella skolan South Asian United World College den tredje oktober 2013 tillsammans med några vänner. Deras mål var att utbilda en till grupp ambassadörer för klimaträttvisa. Felix påbörjade arbetet ett och ett halvt år tidigare, och skolan fortsätter med detta arbete, i spåren av grundaren Kurt Hahn: ”Tack vare vår klass ’Var förändringen’, vars mål var att uppmuntra elever att göra ett positivt bidrag till samhället, fick barn lyssna på oss och lära sig om Felix, om Wangari Maathai, och självklart om klimaträttvisa och det arbete som barn över hela världen gör. Efter presentationen planterade vi Pandan (Pandanus amaryllifolius) i skolans trädgård – en växt som är välkänd i södra Asien för dess användning i sötsaker och traditionell mat.”

Spanien Den 23 juni 2011 utbildades mer än 60 nya ambassadörer för klimaträttvisa av Felix Finkbeiner i Maristesskolan i Girona. Som ett resultat av detta lanserades ett nätverk från Plant-for-the-Planet i Spanien: entusiastiska barn deltog i Sevilla, Barcelona, Madrid och framför allt på Gran Canaria. Spaniens pris, Felipe, uppskattade initiativet så mycket att han fotograferade sig tillsammans med Felix för att stödja vår kampan ”Stop talking. Start planting.” Bilden hamnade snabbt på första sidan av alla stora tidningar i Spanien. Storbritannien 10 akademier har hållits i Storbritannien, och många fler är planerade. I juni 2013 cyklade 10-åriga Brianna över den 2,5 km långa Forthbron i Skottland. Varför? För att samla in trädlöften. “Plant-for-the-Planet kom till vår skola för några månader sedan och utbildade oss till ambassadörer för klimaträttvisa. En dag när jag var på väg till skolan såg jag att massor av träd höggs ner när gräset klipptes. Träden var bara små plantor – männen som klippte gräset kanske inte ens såg dem.” Brianna bestämde sig för att göra något åt saken. Hon samlade inte bara in pengar för att plantera 950 träd i sydliga länder: hon övertygade också sin egen stad att återplantera trädplantorna.

Sydafrika Efter att Plant-for-the-Planet hade lanserats i de fyra afrikanska länderna Tanzania, Kenya, Lesotho och Sydafrika i juli 2011 förberedde sig många barn och ungdomar på att prata med de vuxna på COP17, den sjuttonde klimatkonferensen från FN, som hölls i Durban mellan den 28 november och den 8 december 2011. Barnen var rädda för att alla ledare från den vuxna världen bara skulle prata och inte göra något för att hantera klimatkrisen, och den rädslan var befogad! Därför utbildade barnen från Plant-for-the-Planet så många barn som möjligt på akademier i Sydafrika, så att de kunde gå på konferensen, göra sina röster hörda, och kräva klimaträttvisa. I oktober och november organiserades flera akademier i olika sydafrikanska länder. Sydafrikanska lärare utbildades för att kunna organisera fler akademier i framtiden, och för att hjälpa barn- och ungdomsinitiativ slå rot i landet. De sydafrikanska barnen kommer att plantera träd för att rädda planeten.

111

Tanzania I augusti 2012 hölls en akademi i Tanzania i samarbete mellan kyrkan Eine Welt Jesuskirche och skolan Ernst-Mach Gymnasium i Haar, München. Edwin Busl, en instruktör på Ernst-Mach Gymnasium, rapporterade: ”Vi hade redan planerat en akademi på två skolor, men upptäckte i sista stund att sommarlovet hade skjutits upp från juni till augusti, eftersom regeringen räknade folkmängden och lärarna bidrog mycket till det. Som ett resultat av detta var vi tvungna att begränsa oss till en skola, men som tur var lyckades vi få tag i 80 intresserade elever och ett par lärare. Vi upptäckte till vår förtjusning att konceptet bakom Plant-for-the-Planet var mycket uppskattat. En lärare vid namn Nelson Mbamba bidrog med expertis och engagemang (han sköter redan en liten trädodling och diskuterar miljöfrågor i skolan). Dessutom ligger skolan (Primary School Igando) i ett område som planerar att återplantera skog på 20 hektar, och de har bett oss hjälpa till. (Citat: ”Om vi inte förändrar något kommer vi bo i en öken om fem år”).”

Thailand Den 14 oktober 2013 hölls den fjärde Plant-for-the-Planet-akademin i Ratchaburi, Thailand. Istället för de förväntade 40 deltagarna kom över 100 elever, från två lokala skolor. Trots att de hade lov ville eleverna plantera träd, lära sig om klimatskydd, och planera egna tillställningar. Akademin hölls i utbildningscentret ”Learning Centre for a Self-Sufficient Economy.” En bra ekonomi är Thailands kungs teori: det betyder att människor inte borde använda mer än de har, och bara använda det de behöver. Det är ett

112

viktigt steg i att bekämpa klimatkrisen. Eleverna planterade 100 mahognyträd på utbildningscentrets mark. De här träden, som ursprungligen kom från USA, är värdefulla i Thailand tack vare deras dyrbara trä.

Togo Var ligger Togo på kartan? I Västafrika, förstås. Men nu finns landet också på Plant-for-the-Planets karta över ambassadörer för klimaträttvisa, som har deltagit i en Plant-for-the-Planet-akademi. Mer än 100 barn från skolor i staden Kpalimé blev våra första representanter i Togo. Akademin började 06.45 på morgonen, i skolan Kpodzi. Det är den största skolan i området, med över 2 500 elever, och det är den äldsta och mest prestigefulla skolan. I slutet av akademin hade 136 lövträd planterats på skolans mark.

Uganda ”Området vår skola ligger i har ledig mark nära oss, där vi kan plantera 14 000 träd. Det skulle vara perfekt att ingå partnerskap med en tysk skola…”

Ungern ”Vår klimatklubb ordnar aktiviteter för Plant-for-the-Planet. Klubben har 11 000 medlemmar och vårt mål är att plantera en ”klimatskog”, där alla medlemmar har varsitt eget träd. Vi har även bjudit in andra skolor, och reportrar…”

USA De första akademierna hölls på östkusten, i New York och Washington, i början av 2011. Idén spreds till Seattle och Kalifornien under 2013, och fyra akademier anordnades. En av våra nya ambassadörer från Seattle, 12-åriga Zoe, höll ett tal framför Seattles miljögrupp: ”Medan vuxna bara pratar om vad man borde göra så har vi redan löst problemet och hittat lösningen… och vi har redan börjat göra idén till verklighet.” Zoe avslutade sitt tal till politikerna med att säga: ”Tack för att ni tar mig på allvar, för jag kommer fortfarande finnas kvar när ni inte finns hos oss längre!”

Zambia Man planterar mycket i Zambia, och Lucky och alla hans vänner – fler än 40, för alla T-shirts tog slut snabbt – vill plantera så många träd som möjligt. Deras mål är att plantera en miljon träd. De vill till och med trycka upp egna T-shirts, så att alla kan få varsin. Länderna som vi har nämnt hittills är bara av några där kampanjer för Plantfor-the-Planet har ägt rum, eller planeras. Det händer också många saker i Armenien, Australien, Bahrain, Bangladesh, Belize, Bermudaöarna, Bosnien och Hercegovina, Botswana, Brunei, Burma, Burundi, Cooköarna, Costa Rica, Tjeckien, Kongo, Danmark, Dominica, Ecuador, Etiopien, Fiji, Gambia, Grekland, Honduras, Island, Irak, Israel, Elfenbenskusten, Japan, Kazakstan, Kuwait, Kirgizistan, Laos, Lettland, Litauen, Makedonien, Madagaskar, Malaysia, Malta, Mongoliet, Moçambique, Namibia, Nederländerna, Nicaragua, Norge, Pakistan, Palestina, Paraguay, Peru, Portugal, Rumänien, Ryssland, Samoa, Seychellerna, Slovakien, Slovenien, Somalia, Sri Lanka, Sydkorea, St. Lucia, Surinam, Swaziland, Sverige, Syrien, Trinidad och Tobago, Turkiet, Ukraina, Uzbekistan, Vietnam, Zimbabwe …

Och det här är bara början!

113

Vi barn är globala medborgare och världspolitiker… Eller: tänka och agera som globala medborgare Varje träd vi planterar med våra egna händer, och varje euro som vi förvandlar till ett träd på det södra halvklotet, är ett äkta och ett viktigt bidrag till kampen mot klimatkrisen. Vi ser fram emot att se varje träd på jorden planteras istället för att skövlas!

Men vi är inte naiva. Vi tror inte att vi kan rädda hela världen genom att bara plantera träd. Om vi vill skapa en positiv framtid måste vi göra mer. Mycket mer.

Hållbar utveckling*

Hövding Swan, från en indianstam, förklarade “hållbarhet” för oss: “För varje beslut vi äldre fattar tänker vi på huruvida 114 det kommer vara bra för den sjunde generationen efter vår.”

Hållbar utveckling är “utveckling som uppfyller den nuvarande generationens behov utan att kompromissa med framtida generationers möjlighet att uppfylla sina behov.” Vi barn definierar hållbarhet såhär: ”livet idag bör inte ske på bekostnad av framtiden, och på bekostnad av någon som lever i framtiden.”

Under det senaste mötet för ambassadörer för klimaträttvisa berättade ett barn om en rapport han hade sett om ett experiment som gjordes med apor: om du låter en apa välja mellan att få en banan nu eller sex bananer senare kommer apan alltid välja att få en banan nu. Det är en bra jämförelse. För oss barn handlar framtiden om 70, 80 eller till och med 90 år till, men för vuxna handlar det bara om 20 eller 30 år till. Så om de vuxna beter sig som apor kommer vår framtid utan tvekan att se rätt dyster ut.

höver Vi barn be t gör regler – de å! ks oc n de värl

Genom att leva mer bekvämt idag, istället för att tänka på framtida generationers behov, kommer vi människor bete oss som aporna, i experimentet. Även om vi barn ofta hatar att följa regler håller alla med om att vi behöver dem. Utan regler skulle vi förmodligen aldrig göra våra läxor, utan bara spela TV-spel

hela tiden. Vuxna påminner lite om barn. Det är därför vi ambassadörer för klimaträttvisa är övertygade om att vi behöver globala lagar och regler för våra handlingar. I kapitlet “Vad alla kan göra” kan du läsa om att alla borde köra mindre bil, alltid använda ett lock när vi lagar mat, ersätta alla våra traditionella glödlampor med energisnåla lampor, äta mindre kött, byta elbolag, och så vidare… och det här är frivilliga handlingar. Men hur många har redan gjort det här? Fem, sex, eller sju procent? Över 90 % av alla människor har inte utfört några förändringar alls. De flesta lever fortfarande enligt mottot ”varför skulle jag göra något för nästa generation? Jag kommer inte kunna förändra något, vad jag än gör.” Vi kan ta bilar som exempel. När vi barn föddes lovade tyska biltillverkare att sluta tillverka bilar som släppte ut mer än 120 gram CO2 per kilometer. De bröt det löftet, och nu finns det fler och fler bränsleslukande stadsjeepar än någonsin. Under UNEP:s senaste barn- och ungdomskonferens pratade vi med massor av barn från andra länder, och fick veta att skatten på stadsjeepar är mycket lägre i Tyskland än i till exempel Frankrike, Storbritannien eller Norge. I Tyskland beskattas många terrängfordon som om de vore företagsbilar. Den som kör en stor bil får alltså fler förmåner. Vi behöver bara titta på vägarna för att se resultatet av dessa regler – eller snarare resultatet av bristen på regler. Här i Tyskland kör hundratusentals personer terrängfordon, men i länder med smartare skatter är antalet mycket lägre. Vi kan också titta på trafiken i luften. Precis som med bilar misslyckas reglerna för luftburen trafik att räkna med CO2-utsläpp. Flygbränsle för internationella flygresor är skattefritt över hela världen. Finansministrarna i EU skulle introducera en ny skatt på flygbränsle 2005, men turistindustrin protesterade. Så nu kan alla flyga runt jorden till ett billigt pris. Det kommer så småningom att bli dyrt för oss barn. Folk tycker inte bara att de alltid borde flyga till sin destination – de fraktar också massa värdelösa föremål runt världen i flygplan, bara för att det är billigt. För billigt. Ingen behöver äta jordgubbar från andra sidan jordklotet på vintern! Detsamma gäller köttkonsumtionen. Förr i tiden åt våra farföräldrar bara kött en gång i veckan. Kött är numera så billigt att människor, särskilt de i rikare länder, äter kött varje dag. Om vi kommer överens om globala regler, som säger att varje produkts pris bör reflektera mängden CO2 som skapas under tillverknings-

1992 handlade det första FN-mötet om hållbarhet. Sedan höll ett barn tal för första gången: Severn Suzuki (13 år) i Rio de Janeiro, Brasilien. Tyvärr är det lika sant idag som det var då. Hennes tal kunde upprepas ord för ord vid Rio+20. Det är sorgligt att vi inte har hittat en mer hållbar livsstil efter 20 år. Men det är säkert att vi barn och unga har bättre kontakt idag än för 20 år sedan. Severns video har visats 20 miljoner gånger under de senaste 20 åren. Idag kan vi nå och 115 mobilisera 20 miljoner människor på två dagar. För oss barn är hållbarhet den enda chansen för överlevnad, och den enda chansen för vår framtid.

processen, skulle kött vara mycket dyrare och de flesta människor skulle äta mindre kött (och leva hälsosammare liv). Alla vi ambassadörer för klimaträttvisa håller med om att vi planterar så många träd som möjligt för att vi vill ha ett stabilt klimat. Vi har också lärt oss att vi behöver fokusera på att etablera rätt regler och lagar över hela världen – så att de som fortfarande inte insett hur viktigt det är att göra något åt klimatkrisen ”tvingas” göra som resten av befolkningen.

Varje löv binder CO2. Vår nya kampanj 2012.

Vi borde lära oss av historien! Vi ambassadörer för klimaträttvisa håller oss uppdaterade om vad som händer i världen – det är inte bara vuxna som läser tidningar och tittar på nyheterna. På grund av detta har vi insett att våra regeringar mycket hellre ger pengar till banker och bilföretag än till vanliga människor, som behöver dem bättre. Vi har länge vetat att 30 000 människor svälter ihjäl varje dag. Många av dessa 30 000 människor är barn. De svälter i en rik värld. Vid G8-mötet i Storbritannien 2005 samlades ledare från de åtta rikaste länderna i världen och lovade att fördubbla hjälpen de skickar till Afrika innan år 2010. Det skulle bli 30 miljarder amerikanska dollar. Hjälpen till Afrika är dock fortfarande 20 miljarder mindre än den borde vara – så de har brutit sitt löfte. 20 miljarder

116

är ungefär lika mycket pengar som bankirerna på Wall Street* betalade ut i

*Börsen

i New York kallas för den viktigaste börsen i världen.

bonusar till sig själva i slutet av 2009 – ett år efter att regeringen räddade dem – med skattebetalarnas pengar. Vi barn har redan frågat oss själva varför vuxna inte gör något åt dessa orättvisor – de läser väl också tidningarna?! Istället för att hjälpa människorna i fattiga länder låter vi dem klara sig själva, och de drabbas värst av de allvarligaste konsekvenserna av global uppvärmning, som vi i de rika länderna har hjälpt till att orsaka. Vi barn är inte klimatforskare. Vi förstår varken det globala finanssystemet eller världsekonomin. Vi barn vet inte om det kommer vara klimatforskarna eller klimatskeptikerna som visar sig ha rätt. Ingen vet idag om världshavens nivåer kommer stiga med 0,2 eller 2,0 meter i slutet av århundradet. Men det finns tre saker som vi barn är säkra på:

Barn och ungdomar är extra bekymrade för global fattigdom och klimatkrisen. Tre fjärdedelar av barn och ungdomar ser fattigdom och klimatförändringar som den största globala utmaningen. Två tredjedelar av barn och ungdomar ser klimatförändringar som ett existentiellt hot mot mänskligheten. Bertelsmannstudien 2009 / Shell ungdomsstudie 2010 Många av oss kommer leva till slutet av detta århundrade. För varje ton kol som vi tar upp ur marken i form av petroleum, kol och råolja, och sedan släpper ut i atmosfären som CO2, förstärker vi växthuseffekten ännu mer. Vi har redan den teknik som behövs för att vi ska kunna lämna petroleum, kol och råolja i marken (och uran, för vi barn gillar inte dödligt atomavfall). Mängden mineralolja, naturlig gas och kol som vi tar från jorden och bränner varje dag motsvarar den mängd som jjorden solen absorberar på en miljon dagar. Vi har redan släppt ut dessa avfallsprodukter i atmosfären i flera decennier. Därför förstärks alltid växthuseffekten, och temperaturen stiger. Som ett resultat av global uppvärmning drabbas vissa regioner av fler och fler översvämningar, och andra av mer torka. Det är människor från de fattiga delarna av världen, som behöver förlita sig på naturen, som lider mest av klimatkrisen och dess konsekvenser. Detta trots att de bidragit minst av alla till den globala uppvärmningen. Varför antar vi inte att klimatforskarna har rätt (eller att det till och med är mycket värre än de har kommit fram till) och ändrar vårt beteende? Om vi om 40 år inser att den globala uppvärmningen inte var så farlig som de förutspått kan vi vara glada och nöjda över att vi inte skadat vår planet på ett oåterkalleligt sätt.

117

„Varje generation behöver en ny revolution.“ Thomas Jefferson (1743 – 1826, president i USA)

Vad ger oss mod? Historien har visat oss att varje grupp måste kämpa för sin framtid. Kvinnor har kämpat för sina rättigheter, och kämpar fortfarande, över hela världen. Ett klassiskt exempel är Wangari Maathai i Afrika. Människor som Martin Luther King i USA och Nelson Mandela i Sydafrika har också behövt kämpa för mänskliga rättigheter. Vi barn kanske inte har något annat val än att kämpa för våra rättigheter och vår egen framtid. 2007 var vi bara en liten grupp barn, men idag, år 2012, är vi några tusen och även om vissa inte lägger märke till oss kommer vi växa under de kommande åren. När vi är ännu fler kommer de inte kunna ignorera oss längre… Under UNEP:s barn- och ungdomskonferens i Sydkorea, i augusti 2009, samlades 800 barn från nästan 100 länder från hela världen. De antog ett gemensamt uttalande inför klimatmötet i Köpenhamn. Även om det inte hindrade mötet från att bli ett misslyckande är det värt att notera att vi barn lyckades formulera ett gemensamt uttalande.

118

Vad skulle vi barn göra? Eller: vår trestegsplan för att rädda vår framtid Vi barn har tänkt mycket på vad vi skulle göra om vi ledde världens regeringar och förberedde oss för att samlas på nästa klimatmöte. Vad skulle vi göra för att rädda vår framtid? Vi har samlat våra svar på den här frågan och skapat en trestegsplan för att rädda vår framtid.

1. Låt oss plantera 1.000 miljarder träd innan år 2020. Det är bara 150 träd per person!

IPCC* är 95% säkra på att den största orsaken till global uppvärmning är den

Vi vill skydda de befintliga skogarna, och vi vill plantera 1 000 miljarder nya träd.

koldioxid som

Träd är de enda ”maskinerna” som delar upp “CO2” och binder “C”. Träd är dess-

människor pumpar

utom små ”sockerfabriker”. Under de sista 200 åren har cirka hälften av världens

ut i luften genom

skogar gått förlorade. Idag finns det cirka 3 000 miljarder träd i våra skogar. Detta

t.ex. agaser.

antal är en uppskattning som gjorts med hjälp av satelliter. I Tyskland räknade

IPCC:s femte

skogsvaktarna alla träd 2008, och kom fram till att det var cirka 7 miljarder träd.

uppskattnings-

Baserat på vår studie är det mycket möjligt att plantera nya skogar på en miljard

rapport

hektar, som inte tävlar med andra användningsområden (jordbruk, bosättningar,

publicerades 2013.

och så vidare), och som inte ligger i ökenområden. Genom att förvandla hektar till

www.ipccch.ch

kvadratmeter, det vill säga 10 000 miljarder kvadratmeter, kan vi lättare förstå att vi kan plantera ett träd per 10 kvadratmeter. Därför är det tillgängliga utrymmet som passar återplantering mer än tillräckligt för att plantera 1 000 miljarder nya träd.

1 000 miljarder träd låter som en gigantisk summa, med över 12 nollor, men några exempel visar att det är möjligt: kineserna planterade 2,7 miljarder träd år 2009, som ett bidrag till UNEP:s kampanj för en miljard träd. Om alla planterar

*IPCC

= Intergovernmental Panel on Climate Change (en internationell panel för klimatförändringar)

150 träd under de kommande tio åren kommer vi att nå 1 000 miljarder träd år 2020. Vi kan definitivt uppnå detta genom att arbeta tillsammans. Det är inte så svårt, och det är inte omöjligt längre. Så varför vill vuxna fånga CO2 i marken och kalla det för CCS? CCS står för ”Carbon Capture and Storage”, som betyder ”fånga och lagra koldioxid”. Ingen är 100 % säker på att CCS kommer fungera, och ingen kan vara säker på att det inte är farligt att trycka ner CO2 i jorden. Kommer den stanna kvar där för evigt? Vad händer om den inte gör det? Vem vill bo nära en avfallszon full av CO2? Det finns många frågor att besvara… ibland är det riktigt svårt att förstå vuxna! Varför använder de inte den säkra CCS-metoden via träden, som redan har fungerat i flera miljoner år? Att plantera träd anses vara en barnlek och vi kan spara kol i träden, men också i trämöbler, trähus och så vidare, i flera år. Vuxna vill investera massor av pengar i att forska om CCS. Varför investerar vi inte samma summa pengar i skogsplantering – en effektiv CCS-metod som har funnits i flera miljoner år? Om varje människa på jorden planterade 150 träd inom de kommande tio åren skulle 1 000 miljarder träd planteras totalt. De som inte har plats i sina egna närområden kan donera pengar för att plantera träd i sydliga länder. Träd växer snabbare i tropiska regioner, och därför absorberar de mer CO2.

119

Om 1 000 miljarder träd skulle planteras skulle det lagra mer kol, och det skulle absorbera och lagra ytterligare 10 miljarder ton CO2. En sådan minskning av atmosfärens CO2 behövs verkligen. Dessa 10 miljarder ton CO2 kan agera som en slags tidsbarriär, som ger oss mer tid att effektivt reducera vår utsläppsnivå. Förut räknade vi på att vi skulle kunna tillåta 15 miljarder ton CO2, men vi släppte ut 31 miljarder ton år CO2 2010. Utsläppen ökade faktiskt med 5 % från 2009 till 2010, istället för att minska. Om denna trend håller i sig för varje år kommer vi ha använt hela vår CO2-budget på 600 miljarder ton år 2024. Om vi istället bibehåller samma nivå utsläpp varje år, på 31 miljarder ton CO2, kommer vi istället ha använt hela vår CO2-budget på 600 miljarder ton år 2029, och därmed ha skapat en temperaturökning om 2°C. Båda Den 9 december 2009, framför kanslit i Berlin, Tyskland.

dessa resultat måste förhindras – och att plantera träd kommer vara en viktig faktor i denna kamp! 1 000 miljarder träd över hela världen – det miljonte trädet i Tyskland Tyvärr kommer vi barn inte kunna plantera 1 000 miljarder träd själva. Vi kommer behöva lite hjälp från vuxna. Men vi har redan uppnått mycket själva! Vi barn har varit upptagna i flera år, och jobbat på att plantera en miljon träd i varje land på Jorden. I Tyskland tog det oss bara tre år att plantera en miljon träd! Den 4 maj 2010 planterades det miljonte trädet i Petersberg nära Bonn, tillsammans med miljöministrar från Danmark, Tyskland, Kanada, Mexiko och Turkiet.

120

2. Lämna fossila bränslen i marken. Noll utsläpp år 2050! Vi människor måste få ner vår utsläppsnivå av CO2 till noll senast år 2050. Tekniken för en CO2-fri framtid finns redan. Det skulle vara möjligt att byta till förnybara energikällor för HELA världens energibehov (utan att behöva använda kärnkraft) senast år 2050, med hjälp av att förlita sig på importerade fossila bränslen (olja, gas och kol) är också en stor anledning till Europas skulder. De 27 EU-länderna spenderar över €400 miljarder per år för att importera råmaterial. Vi skulle inte behöva fler räddningspaket från EU om vi äntligen skulle byta till framtidens energikällor.

3. Bekämpa fattigdom genom klimaträttvisa! Låt oss dela upp den resterande budgeten på cirka 600 miljarder ton CO2 bland alla världens invånare. Den som vill använda mer får betala den som använder mindre. Vi kallar det för ”klimaträttvisa”. För att begränsa den framtida uppvärmningen till endast 2°C, som utlovades av regeringsledarna i Köpenhamn, kan endast 600 miljarder ton CO2 släppas ut innan år 2050. Om vi producerar mer

CO2 än så kommer temperaturen stiga med mer än 2°C. Klimatforskare förklarar att om genomsnittstemperaturen stiger med mer än 2,3 – 2,4 grader kommer isen på Grönland smälta helt. Det innebär att havsnivån skulle stiga med 7 meter. Om vi delar upp våra 600 miljarder ton CO2 på 40 år innebär det att vi får använda 15 miljarder ton CO2 per år. Under 2010 producerades 31 miljarder ton CO2. Hur kan vi dela upp dessa 15 miljarder ton CO2 på ett rättvist sätt bland jordens befolkning? Borde det fortsätta som idag, där USA och Europa producerar över 60 %? För oss barn finns det bara en lösning: alla får lika mycket, det vill säga 1,5 ton CO2 per person och år. Då har vi även räknat med att befolkningen ska öka till mellan nio och tio miljarder människor innan år 2050. Så vad händer med de som vill använda mer? Det är enkelt: den som vill ha mer måste betala mer. Om en person i Europa vill producera 10 ton CO2 kan han göra detta, men han måste köpa den rättigheten från andra människor, till exempel människor i Afrika som i genomsnitt bara producerar 0,5 ton CO2. Att utöva klimaträttvisa på det här sättet säkerställer alltså att fattighet kommer utrotas. Det afrikanska folket kan använda pengarna de tjänar för att investera i mat, utbildning och sjukvård. De kan också lära sig av våra misstag med kol, mineraloljor och andra fossila bränslen. Istället kan de generera energi med hjälp av solen och andra förnybara källor, och släppa ut så lite CO2 som möjligt. Det gör att de kan sälja den mängd CO2 som de inte använder. 2°C kanske inte låter som mycket, men det skulle innebära en gigantisk skillnad för oss barn. Vi är inte helt säkra på vad som skulle förändras, men vi vet till exempel att när temperaturen var 5°C lägre än idag så låg det ett två kilometer tjockt lager is över en stor del av Europa. Även om vi lyckas hålla oss under 600 miljarder ton CO2 fram till år 2050 är det bara 75 % säkert att genomsnittstemperaturen stiger med mindre än 2°C. Ingen vet exakt vad som kommer att hända.

Den 4 maj 2010 på Petersberg i Bonn, Tyskland.

121

Vi är framtidsambassadörer... Eller: hur vi kämpar för vår framtid Vet du vad en lobbyist är? Lobbyister är personer som påverkar policys, det vill säga vad regeringar och parlament fattar för beslut, så att rätt lagar följs. De bryr sig inte så mycket om mänsklighetens framtid, utan mer om sina företags framtid. Vi unga personer, som är 15 år och äldre, kallar oss själva för framtidsambassadörer. Vi framtidsambassadörer kämpar inte för affärer eller företag: vi kämpar för vår framtid. Så vi måste agera som lobbyister för vår framtid. Vi kämpar för framtiden och hållbarhet, och vi gör det för våra egna intressen.

Regeringsledare Vi har skickat brev till alla regeringsledare två gånger, i juli 2010 och september 2011, så att de skulle kunna diskutera våra förslag och lösningar. För att se till att breven kom fram, och för att spara pengar på Här lämnar vi över brevet till USA:s president Barack Obama på den 122 amerikanska ambassaden i Berlin

frimärken, lämnade vi barn över dem direkt till regeringsledarna i huvudstaden. Resten levererade vi till ambassaderna i Berlin, den 1 juli 2010. Vårt brev till regeringsledarna hade följande fråga som rubrik: “Har du någon plan för att rädda vår framtid?” Svaren som vi fick finns publicerade på vår webbplats. Vi tyckte det var viktigt att alla barn över hela världen fick möjlighet att läsa de här svaren, kommentera dem, och diskutera dem. Vi barn var säkra på att åtminstone hälften av alla regeringsledare skulle svara. Tyvärr svarade

bara 15 av nästan 200 regeringar. Dessa 15 var Angola, Burkina Faso, Kanada, Danmark, Tyskland, Kenya, Libanon, Malta, Montenegro, Marocko, Mexiko, Sverige, Schweiz, Syrien och USA. Vissa svar var vaga och innehöll få löften. Vi var chockade. Kunde det verkligen vara så att vår framtid inte var viktig för våra regeringsledare? Är det verkligen barnens uppgift att rädda vår framtid? Vem skulle kunna hjälpa oss barn att kämpa för att rädda vår framtid?

Förenta Nationerna Yugratna, i den globala styrelsen 2011/2012, vid FN:s möte i New York 2009.

Klimatet vet inte att det finns gränser på kartor, och klimatkrisen kan inte lösas av en enda regeringsledare. Vi försökte hitta på bra ursäkter för varför regeringsledarna inte svarade oss, till exempel att de hade för mycket att göra. Varje regering ansvarar ju egentligen bara för sitt eget folk, som valt dem. Varje regering vill ju bli omvald, och vill inte riskera detta. Det kanske vore bättre för oss att rikta oss till det internationella samhället och Förenta Nationerna och berätta för dem om vår trestegsplan för att rädda framtiden. Det kan vi definitivt göra! När träffar regeringsledarna varandra för att diskutera hur man ska rädda framtiden för oss barn? Vi tittade på Förenta Nationernas webbplats för att hitta organisationer som skulle kunna vara intresserade av vår trestegsplan. Förutom FN, med sitt plenum i New York, hittade vi andra organisationer som kan vara viktiga för oss barn. UNEP, miljöprogrammet som har sitt huvudkontor i Nairobi, Kenya.

UNFCCC* med sitt huvudkontor i Bonn, Tyskland. UNFCCC står för ”klimatkonventionen”, och är en organisation som arbetar för att upprätthålla den konvention som har undertecknats av 194 länder. CBD har sitt huvudkontor i Montreal, Kanada. CBD står för ”convention on biological diversity”, och betyder “konventionen för biologisk mångfald.” UNFF, ett skogsforum som har sitt huvudkontor i New York City, USA. UNCCD, en konvention för att motverka skogsskövling, i Bonn, Tyskland. De här fem var tillräckligt för tillfället. Vi skulle ändå inte kunna göra mer under det första året. Alla dessa organisationer håller regelbundna möten, och bjuder in regeringar och regeringsledare. Vi fick snart höra talas om några tillställningar som är viktiga för oss.

UNFCCC = United Nations Framework Convention on Climate Change.

123

UNEP: miljöprogram UNEP är en mycket viktig organisation. Den koordinerar alla FN:s miljöaktiviteter. Den nuvarande förvaltningschefen Achim Steiner och hans team har börjat Grönland har an förlorat näst r sex gånger me an 2002 ismassa mell der de – 2011 än un en. år föregående rer iä ac gl a ng Må (som ger oss ) kan dricksvatten lt och he a nn vi förs hållet. (den femte apuppskattningsr CC, IP ån fr porten 2013)

arbeta på Billion Tree Campaign, tillsammans med Wangari Maathai och prins Albert II. Wangari Maathai har varit en stor inspiration för Felix, och Felix har varit en stor inspiration för resten av oss barn. Vi barn har fått igång fler och fler barn, som har fortsatt kedjan genom att inspirera andra. Achims företrädare, den före detta förvaltningschefen Klaus Toepfer, har sedan 2007 varit ett skyddshelgon för barninitiativet Plant-for-the-Planet. Under sin period som förvaltningschef för UNEP startade Klaus en juniorstyrelse för barn över hela världen, UNEP/TUNZA. Barn väljer en representant för varje världsdel vartannat år, och de barnen utgör den här styrelsen. Dessutom organiserar UNEP en barnkonferens varje år. Flera hundra barn deltar i den här konferensen, ofta från mer än 100 länder. De här mötena är riktigt coola. Man får träffa barn från hela världen, och upptäcka att de tänker på samma sätt som du gör. De är också oroliga för framtiden och miljön. Man kan skaffa många nya vänner där, och bilda ett bra nätverk. Om du vill delta i nästa konferens kan du registrera dig här: www.unep.org/tunza. UNEP stöttar också FN:s fyra andra

Vi barn åkte inte till Köpenhamn, men vi demonstrerade framför det tyska kansliet den 9 december 2009.

underorganisationer.

UNFCCC: klimatkonventionen När alla regeringar träffas kallas dessa möten för ”Conference of the Parties” och förkortas som ”COP”, och det är organisationens huvudmöten. Klimatmötet i Köpenhamn 2009 var COP15. UNFCCC:s huvudkontor ligger i Bonn.

124

Ecuadors president Rafael Correa planterar tillsammans med oss barn och tar ett kampanjfoto med Alessa från Mexiko

1997 hölls COP3 i Kyoto, i Japan. Det här mötet, som blev rätt känt, resulterade i Kyotoprotokollet. Kyotoprotokollet var ett avtal som ingicks av många regeringar, och handlade om reglerna och riktlinjerna för att reducera växthusgaserna innan 2010. Kyotoprotokollet var ett av de första globala miljökontrakten, men det upphörde tyvärr 2012 . Den 15:e klimatkonferensen hölls i Köpenhamn, 2009. Mer än 100 000 människor från hela världen, varav många var ungdomar, kom till Köpenhamn, men COP15 blev ändå ett misslyckande. Världens ledare kunde inte komma överens om ett nytt kontrakt, som kunde ersätta Kyotoprotokollet. Det enda löfte som världsledarna kom överens om var att genomsnittstemperaturen inte ska stiga mer än 2°C. Vi var mycket besvikna och arga på resultatet. Vid nästa möte, COP16 som hölls i Cancun, Mexiko, i december 2010, bar ungdomar T-shirtar med texten ”Ni har pratat längre än vi har levt. Säg inte att ni behöver mer tid!” Inga konkreta planer

”När en av alla dessa politiker som bara pratar och inte gör något ler åt löpsedlarna önskar jag att jag hade ett klistermärke med texten ”Stop talking. Start planting.”, sade Andreas på ett ambassadörsmöte i Possenhofen, Tyskland.

fastslogs i Cancun heller. En bra sak från Cancun var att vissa öländer meddelade att de inte kunde stötta målet att tillåta en uppvärmning med 2°C, för deras länder skulle redan vara översvämmade vid det laget.

Öländerna har bett de andra regeringarna förstå att de bara kan acceptera ett mål som begränsar den maximala ökningen med 1,5°C. Under den 16:e konferensen (COP16) i Cancún bjöd vi barn in alla deltagare att plantera ett träd med oss – vi planterade 193 träd. Det skulle vara så coolt om de vuxna planterade minst ett träd tillsammans med oss barn i början av varje konferens. Vi skulle kunna plantera ett träd för varje deltagare, för varje deltagande land, och för varje deltagande grupp. Då skulle de vuxna kanske tänka mer på barn när de fattar beslut om vår framtid. Den prisvinnande filmen REVOLUTION www.therevolutionmovie.org visar vår planteringskampanj. I nästa scen kan man se unga personer som tvingas bort av vakterna under en fredlig demonstration. Filmen frågar: evolution eller revolution?

125

+2°C +4°C +5°C

de ollera Okontr v a p p utslä sgaser växthu p rma up ä v kan upp d e m n jorde ,7 °C till 3 femte IPCC:s , 2013 t r o p p a r

11 december, den mörkaste dagen för framtiden. COP17 i Durban, Sydafrika, hölls den 11 december 2011 och blev en katastrof för vår framtid. Regeringarna kom överens om att de inte skulle skriva på ett nytt kontrakt förrän år 2020. Det betyder att det inte kommer finnas några bindande avtal under 2013, 2014, Sex unga kanadensare vänder ryggen mot Kanadas regering under COP17 i Durban, Sydafrika.

2015, 2016, 2017, 2018 och 2019, och att alla länder kan släppa ut obegränsade mängder CO2. Regeringsledarna bröt sitt löfte om att begränsa ökningen av genomsnittstemperaturen till mindre än 2°C. Utan ett löfte om att reducera växthusgaserna från och med 2012 har målet om 2°C blivit helt omöjligt. Vissa forskare förutspår en ökning med så mycket som 4°C eller 5°C. Som om det inte var tillräckligt hände en till dålig sak: bara ett par timmar efter att den kanadensiska miljöministern återvände från Durban sade han att Kanada drog sig ur Kyotoprotokollet. Kyotoprotokollet sade att Kanada var tvunget att reducera sina CO2–utsläpp med 6 % innan år 2012, jämfört med 1990. Men 2010 var utsläppen 35 % över 1990 års nivå! Beslutet att dra sig ur protokollet kommer göra att den kanadensiska regeringen sparar cirka 11 miljarder euro i straffavgifter, förklarade den kanadensiska regeringen. Fem dagar tidigare kastades sex unga kanadensare ut från FN:s klimatförhandlingar i Durban, Sydafrika. Matthew, Sonia, Brigette, Meghan, James och Karen

Francesco från Sydafrika och Annie från Kanada tillsammans med två barn från Japan berättade om sin 126 världssyn på COP10, konferensen för biologisk mångfald i Nagoya.

förklarar varför: “När Kanadas miljöminister höll sitt invigningstal till de samlade länderna ställde vi oss upp i tystnad och vände våra ryggar mot honom. Vi bar T-shirtar med texterna ”Människor före föroreningar” och ”Vänd ryggen mot Kanada.” Säkerhetsvakterna från FN kastade ut oss, tog våra brickor, och tvingade oss att lämna byggnaden. En person kan stå upp för något. Sex personer kan stå upp för något. Men när vi är flera hundra, tusen, eller miljoner som väljer att stå upp mot vår regering och kämpa för ett alternativ till våra nuvarande tillvägagångssätt, då kan vi alla skapa en säker miljö igen.”

Först choklad, sedan en bojkott. Under CPO19 i Warszawa delade vi ut 25 000 bitar förändringschoklad till deltagarna, och på insidan av pappret stod en inbjudan, där vi bad dem fatta rätt beslut. All den här chokladen hjälpte dock inte, eftersom Warszawa

visade världen att miljön inte längre är viktig för makthavarna. De sociala organisationerna blev så besvikna att de bestämde sig för att lämna konferensen i protest. Klimatkonferensen i Paris 2015 kommer att vara viktig. Om du är en ambassadör för klimaträttvisa och är över 18 år kan du ansöka via vårt kontor.

CBD: Konventionen för biologisk mångfald Vartannat år träffas olika regeringar för att prata om biologisk mångfald. För tillfället finns det 180 djurarter och växtarter som blir utrotningshotade varje dag, och utrotning är permanent. I oktober 2010 hölls det tionde mötet, COP10,

Vi sex presenterar vår trestegsplan för att rädda framtiden i salongen på FN:s möte i februari 2011.

i den japanska staden Nagoya. Annie, Clara, Felix och Francesco, från juniorstyrelsen UNEP-Tunza, deltog och pratade. Den här konferensen lyckades, och slutade med att Nagoyaprotokollet undertecknades. COP11 hölls i oktober 2012 i Hyderabad (Andhra Pradesh), Indien.

UNFF: skogsforum När olika regeringar samlades för att påbörja det internationella skogsåret i februari 2011, på FN:s möte i New York, tog vi chansen att berätta om vår trestegsplan. Filmen och det utskrivna manuset finns på vår webbplats. Talets titel var ”om skogar, apor och myggor.” Vi jämförde vuxnas beteende med en apas, och vädjade till världens barn genom att säga att tusen myggor kan få en noshörning att ändra riktning.

UNCCD: Konvention mot skogsskövling Denna FN-konvention fokuserar på fastlandet. 41 % av Jorden täcks av fastland, och över 2 miljarder människor bor på det. UNCCD stöder skogsprojekt över hela världen för att bekämpa skogsskövlingen på fastland. Vi barn samarbetar med UNCCD för att plantera träd på fastlandet.

127

Vi barn håller tal på kongressen i Quintana Roo i México.

Parlament Efter att vi fått så få reaktioner från regeringsledarna tvingades vi tänka på alternativa vägar: om regeringsledarna visade så lite intresse för våra förslag måste vi själva se till att viktiga lagar för framtiden stiftas och efterföljs. I de flesta länder är det parlamenten som stiftar lagar, framför allt i demokratiska länder. Vi tror att den lättaste lösningen skulle vara om parlamenten bestämde att alla medborgare i deras länder var tvungna att plantera 150 träd innan år 2020. Det är en enkel, men effektiv lag. Kommuner och landsting skulle också kunna bestämma det här. Om ett land redan har så många träd att de inte kan plantera fler kan de helt enkelt plantera träd i sydliga länder, antingen själva eller genom att donera pengar. Många samhällen har systerstäder, många skolor har systerskolor, många företag har dotterbolag i andra länder, och dessutom finns internet. Alla – både rika och fattiga – kan arbeta tillsammans och komma på hur de kan hjälpa varandra. De fattigare länderna i sydliga länder kan erbjuda något mycket värdefullt, nämligen ett tropiskt klimat, där träden växer dubbelt eller tre gånger så fort som i Europa, vilket gör att de binder mer CO2.

Be din kommun om stöd med skogar och planteringspartyn. Vårt mål är att plantera 1 000 miljarder nya

pengar på att plantera träd. Din kommunstyrelse

träd – antalet träd vi har plats för på Jorden.

kommer kanske svara att man inte får ta pengar

Nu finns det mer än sju miljarder människor på

från kommunen och ge till andra länder. Börja

planeten, så vi vill plantera 150 nya träd för

128 varje person. De nya träden kommer konsumera en fjärdedel av den CO2 som människor

med att fråga hur många träd styrelsen kan plantera per person med hjälp av redan existerande resurser för skogen och barnen i din grupp. De

skapat. Prata med din kommunstyrelse och

kanske svarar 20, 10 eller 5 träd… men till och

be dem plantera 150 träd för varje person i

med ett träd per person är en stor succé.

området eller staden. En stad med 50 000 invånare skulle då plantera 7,5 miljoner träd.

Det var vad Clara och Alexandra gjorde i

Kommunen kanske säger att det inte finns så

Augsburg, Tyskland. Med hjälp av borgmästaren

mycket ledig mark i området. Då kan du berätta

kom de två tjejerna överens med skogsstyrelsen

för dem att man kan plantera träden i Afrika,

om vissa datum under flera år, när skogsmästa-

Asien eller Sydamerika istället. Det är mycket

re skulle dela ut plantor och plantera träd med

smartare, eftersom träden växer snabbare i

befolkningen. Clara och Alexandra bjuder inte

sydliga länder, och binder upp till fyra gånger

bara in sina kompisar till planteringspartyn,

så mycket CO2. Det finns mer utrymme för

utan företagen också – både ledare och deras

träd, och människorna är fattiga och kan tjäna

anställda.

Parlamentet i staten Quintana Roo i Mexiko var det första parlament som bjöd in oss barn. Det var en stor ära, eftersom det var första gången någon som inte var medlem i kongressen fick tala till kongressen. Och vi var dessutom barn! Vi tog den här chansen den 22 april 2011, och presenterade för första gången vårt lagförslag om att varje medborgare borde plantera 150 träd. Bara ett år senare, den 13 april 2012, skrev Felix och Luis (14) på ett kontrakt tillsammans med borgmästaren i Chetumal, huvudstaden i Quintana Roo, om att de 140 000 invånarna i staden skulle plantera 150 träd var innan år 2020.

Trestegsplan för stater, städer, samhällen och företag Alla ambassadörer för klimaträttvisa (8 – 14 år) eller framtidslobbyister (15 – 21 år) har inte möjlighet att kontakta sina regeringar, men alla ambassadörer eller framtidslobbyister kan kontakta sina politiker eller företagsledare för att berätta om trestegsplanen på en lokal, nationell eller företagsomfattande skala. Vi vill berätta om fyra metoder som används av framtidslobbyister.

Lokalbefolkningen och barnen planterar träd

la över gränser (Verhandeln im Grenzbereich).

och lovar att donera ett antal träd under åren

Han brukade vara polis, och var specialist

fram till 2020. Träden planteras sedan i Asien,

på att förhandla med kidnappare. Matthias

Afrika och Sydamerika. Om ett företag har

hjälper oss barn och ungdomar, så att vi kan

10.000 anställda borde det lova att plantera

förhandla mer effektivt i framtiden. Louis (9) i

1,5 miljoner träd. Företag kan donera var som

Pfaffenhofen, Tyskland, förhandlade med sin

helst, även utomlands. Clara och Alexandra

borgmästare i flera månader och represen-

hoppas att de når ett mål på 40,5 miljoner

terade också Plant-for-the-Planet på ett möte

träd – 150 träd per invånare i Augsburg. Varje

för kommunstyrelsen. Luis (14) i Chetumal,

träd binder i genomsnitt 10 kilo CO2 per år –

Mexiko, fick sin borgmästare

så träden skulle reducera CO2 med 405 000

att plantera 150 träd per

ton per år!

invånare.

Så tro på dig själv, och boka in ett möte hos kommunen. Du kan övertyga dem. Lär dig förhandla på Plant-for-the-Planets akademi för framtidsambassadörer. Då får du även ett exemplar av Matthias Schranners bok Förhand-

Louis (9) förhandlade med sin borgmästare

129

1 . Gran Canaria ligger utanför Afrikas kust och tillhör Spanien. 2. Chetumal, huvudstaden i Quintana Roo, Mexiko. 3. Kenya. 4. Den tyska staten Hessen. Gran Canaria: tillsammans med Gran Canarias president, José Miguel Bravo de Laguna, har vi barn tagit fram en trestegsplan för att Gran Canaria ska kunna bli den grönaste ön innan år 2020. 1. År 2020 måste öns energi komma från sol och vindkraft istället för fossila bränslen. 2. Från och med 2020 ska regeringen inte tillåta fordon som drivs av fossila bränslen: endast elektriska fordon skall tillåtas. 3. Eftersom varje global medborgare måste plantera 150 träd ska Gran Canarias 830 000 invånare ansvara för planteringen av 120 miljoner träd: 10 miljoner på själva ön, och 110 miljoner i närliggande afrikanska länder. De miljontals turister som kommer till Gran Canaria varje år kan bidra ekonomiskt till att hjälpa Gran Canaria bli den grönaste ön i världen. Chetumal: Ett år efter att vi pratade framför parlamentet i Quintana Roo har Luis (14) från Chetumal och Felix undertecknat ett kontrakt med borgmästaren i Chetumal, som säger att de 140 000 invånarna i staden kommer plantera 150 träd var – sammanlagt 21 miljoner träd – och att staden ska försöka implementera de andra två stegen i vår trestegsplan Ett historiskt ögonblick. Det första kontraktet mellan en stad och barnen i Plant-forthe-Planet 130 undertecknades 13 april 2012.

Kenya: I Kenya, Wangari Maathais hemland, får varje barn lära sig att om man inte planterar tillräckligt med träd kommer ”andras luft att andas”. Under de senaste fem åren har 1 419 personer och organisationer planterat 495 miljoner träd i Kenya. Den 19 april 2012 förklarade flera av dessa organisationer att de planerar att fördubbla detta antal till en miljard, senast slutet av 2012. Felix och Faridosa, en framtidslobbyist från Nairobi, har gratulerat dem, och menar att Kenya förtjänar mycket beröm för detta mål. År 2020 kommer de 40 miljoner invånarna ha planterat 150 träd var, eller totalt sex miljarder träd. Det tar lite längre tid under de första åren, men när människorna börjar lära känna processen är fantastiska framsteg möjliga, som att dubbla antalet träd med jämna mellanrum. Hesse: Hesses finansavdelning bad oss om ett förslag på hur staten kunde implementera trestegsplanen. Du kan läsa om vårt detaljerade bidrag i samlingen ”klimatneutralitet i Hesse”. Följande är ett utdrag:

Med dess sex miljoner invånare borde Hesse starta en kampanj för en miljard träd. De 100 största företagen i Hesse kan börja genom att plantera 75 miljoner träd för sina nästan 500 000 anställda. Hesse har förmodligen inte tillräckligt med utrymme för dessa träd, men klimatet bryr sig inte om var träden står. Träd i tropiska länder binder faktiskt mer CO2 än träd i Hesse. Andelen rika människor mot fattiga på jorden är 1:5. Hesse kan använda sina befintliga partnerskap i länder på det södra halvklotet och/eller bilda nya partnerskap med områden som har minst 30 miljoner invånare. Vi i Plant-for-the-Planets nätverk kan ordna så att två afrikanska länder blir deras partners, nämligen Kenya och Lesotho. Hesse kan också bidra med teknik till partnerskapen, och tack vare utvecklingssprång kommer de andra parterna inte begå samma misstag som vi gjort. De kan gå direkt från cyklar till elektriska bilar, och förse sina hem med solenergi på samma gång. Tack vare partnerskap med biltillverkare kan elektriska fordon säljas till nedsatta priser som passar personer med lägre inkomster. Därför kan Hesses partners, Kenya och Lesotho, tillsammans klara av att bibehålla en nivå på 1,5 ton CO2 per person och år under en lång tid.

Framtida avgift från den privata sektorn

Vår chokladkampanj och chokladgrupp i oktober 2012 i München, Tyskland.

Vi har också tänkt på hur företag kan hjälpa oss. Många företag gör redan mycket för att hjälpa oss, men vi vill gå ett steg längre. Vi hoppas att en hel bransch kan hjälpas åt. När det gäller framtiden borde företagen inte se sig själva som konkurrenter, de borde jobba tillsammans. Vi visste direkt vilken bransch vi ville rikta oss till först. Alla barns favorit, såklart: choklad- och godisbranschen. I maj 2011 dök en möjlighet upp när det schweiziska företaget Buhler, som är världsledande på marknaden för teknik för kakaotillverkning, bjöd in sina kunder från hela världen. De bjöd även in Felix som talare. Tillsammans föreslog Felix och cheferna på Buhler att varje chokladtillverkade skulle investera en euro för varje ton choklad de sålde, som en slags framtidsavgift som skulle gå till en framtidsfond för barnen. Det skulle bara vara 0,01 % av deras årliga omsättning, vilket betyder att vi skulle få 1 euro för varje 10 000 euro de tjänade. Det är

131

nästan ingenting för den privata sektorn, men det är en jättestor chans för barn att plantera träd, ge andra barn kraft, och främja hållbarhet. Reklambyrån Leagas Delaney – som redan kom på idén till vår kampanj ”Stop talking. Start planting.” – har tagit fram en kampanj för hela chokladbranschen: Såhär ser vår nya choklad ut

”Brunt är det nya gröna.” Buhler tillverkade 20 000 chokladmynt och kallade dem för framtidsmynt, och Felix skickade genast förslaget till olika företag i Düsseldorf maj 2011. Inte en enda företagsrepresentant ställde upp på detta löfte, vilket gjorde Felix chockad och besviken. Men han gav inte upp, och de första 60 företagen från 12 länder ställde upp på idén om en framtidsavgift i januari 2012 på mottagningen för nätverket Sweet Global Network, och i februari 2012 på MMM-kongressen och mötet för organisationen YPO Global Leadership. Några av dessa företag var Bahlsen, Becks Cocoa, BrandLogistics, Brandt, Buhler, Chocolats Halba, Chocri, Confi serie Heilemann, Dehner, DMV Diedrichs Markenvertrieb, Farbtex, Heads! Personalberatung, Lanwehr Confiserie, Pit Süsswaren, SweetTec, S&R Vertrieb, Targetmedia, Trolli, Viba Nougat und Zott. Vi hoppas att många företag från olika branscher kommer att engagera sig. Framtidsavgiften skänks till stiftelsen Plant-for-the-Planet och kommer enbart att investeras i akademier över hela världen, och trädplantering på södra halvklotet.

12 bitar förändringschoklad flög ut ut i universum med Albert Einstein, som 132 nådde den internationella rymdstationen 15 juni 2013 – två bitar för varje astronaut. Astronauterna blev jätteglada. www. into- the-chocosphere.org

”Change Chocolate” – vår första Plant-for-the-Planetprodukt När vi förberedde förslaget om en framtidsavgift för chokladbranschen behövde vi mycket choklad. Att tillverka 100 gram choklad producerar 300 gram CO2. Vi fick också veta att den största delen av de två miljoner kakaoplockarna är barn som måste jobba på kakaofält istället för att gå i skolan. Eftersom vi i de rika länderna betalar väldigt lite för bönorna behöver bönderna billig arbetskraft i form av barn, eftersom de inte har råd att anställa vuxna. På vårt möte i den globala styrelsen kom vi på idén att tillverka egen choklad, som både är rättvist för barn och som är CO2–neutralt. Bönderna borde tjäna tillräckligt med pengar för att skicka sina barn till skolan (vilket skulle vara rättvist) och vi kompenserar för CO2-utsläppet med jordbruk, genom att plantera träd. Om bönderna planterar värdefullt trä kan de sedan sälja det för att tillverka möbler, vilket kompenserar för CO2-utsläpp under en lång tid och dessutom ökar familjens inkomst. Vi har

hittat en tillverkare av utsökt schweizisk choklad, Chocolate Halba, och vi har hittat en expertfirma som kommer plantera värdefullt trä med bönderna, Pur Projet. Vi har döpt vår choklad till ”förändringschoklad” och har övertygat de första återförsäljarna om att sälja vår choklad. En del av priset för våra chokladkakor går till stiftelsen Plant-for-the-Planet för att utbilda fler barn och för att plantera fler träd. Ekologisk förändringschoklad har funnits sedan september 2013, och den säljs i samarbete med Alnatura. Alla ingredienser är ekologiska och rättvisa – och för var tredje chokladkaka som säljs planterar vi ett träd, eftersom 0,33 cent av priset på 1,25 euro går till Plant-for-the-Planet. Förändringschokladen blev den mest populära rättvisechokladen i Tyskland under det år den släpptes på marknaden. Att rädda världen har aldrig smakat så bra.

Vårt första globala politiska parti Vi tycker att reaktionerna från regeringsledarna, eller snarare bristen på reaktioner, är en tydlig och smärtsam signal. Vi har förstått. Vi kommer behöva ta framtiden i våra egna händer, vi kommer behöva göra något, och vi kommer inte kunna förlita oss på de vuxna. Vi har ofta diskuterat tanken att grunda ett eget politiskt parti på våra möten. Vårt parti skulle i så fall vara ett världsparti, faktiskt det första världspartiet, med medlemmar i varje land på jorden. Vår trestegsplan för att rädda framtiden skulle vara partiets plattform, och grunden för världens första globala parti. Våra äldre medlemmar, över 14 år, har arbetat på det här projektet sedan vårt årliga möte i början av 2011. När vi är gamla nog kommer vi att grunda ett eget ”världsmedborgarparti”.

ens a i barn g g i l r ö b "Världen er, Grönemey Herbert gare tysk sån

händer”

133

Ungdomsmöte Ungdomarna bland oss har bestämt sig för att hålla en global ungdomskonferens, som kallas för ett ungdomsmöte, där vi kan utbyta idéer med våra jämnåriga. Det första mötet kommer att hållas under 2015 och vi kommer föra samman ungdomar från hela världen, som tillsammans med kända vetenskapsmän kommer jobba på en tiostegsplan för att begränsa temperaturökningen med 2°C. Ungdomsmötet kommer att hållas i Tutzing i Tyskland, där vi i framtiden vil hålla en konferens om ett aktuellt ämne Den globala barnstyrelsen för Plant-for-thePlanet 2014/2015: Dev (10) från Indien, Dong (11) från Kina, Franziska (12) från Tyskland, Gballe Estell (11) från Elfenbenskusten, Giovanni (14) från Italien, Guru Vishnu (12) från Indien, Harshla (14) från Fiji, Hima Ann (10) 134 från UAE, Kdealya (12) från Malaysia, Kehkashan (13) från UAE, Kitty (14), från Kina, Lénárd (10) Från Kanada, Linda Michell (13) från Mexiko, Wren (13) från USA.

varje år. Du kan hitta mer information om detta på http://www.plant-for-the-planet.org/de/informieren/youth-summit.

Vår demokratiska struktur Vi barn är redan ledare och auktoriteter inom vårt eget initiativ och vår stiftelse! Som en del av vår demokratiska struktur har vi redan tusentals lokala grupper för Plant-for-the-Planet över hela världen. Alla dessa organisationer hjälper till att stärka vårt internationella nätverk och koncentrera vår kraft och vårt inflytande.

Du kan starta en egen Plantfor-the-Planet-klubb! Våra Plant-for-the-Planet-klubbar är de viktigaste, aktiva delarna av Plantfor-the-Planet. De fattar egna beslut och ansvarar själva för det de gör. Dessa grupper har också mycket makt, eftersom det är de som utser medlemmarna i den globala styrelsen en gång om året, en styrelse för barn (8 – 14 år) och en för ungdomar (15 – 21 år). I den första globala styrelsen kom de flesta barn från Tyskland, men i de globala styrelserna 2012/2013 kom både ordföranden och den vice ordföranden från Asien. Vi distribuerar sätena i proportion till världens befolkning. Genom att stödja lokala Plant-for-the-Planet-klubbar i deras arbete kan vi barn i den globala styrelsen övervaka de globala aktiviteterna som barninitiativet tar sig för. Vi barn i den globala styrelsen bestämmer den generella strategin och organisationens policys. Vi representerar vår organisations åsikter och pratar med media och allmänheten. Vi väljer alltid nya medlemmar på våren, och fram till den 1 juli arbetar medlemmarna i den förra styrelsen med att lämna över kontrollen till nästa globala styrelse och nästa generation barn och ungdomar från Plant-for-the-Planet. Omval är inte möjliga. Vår globala styrelse består av 14 barn, 14 ungdomar, och en vuxen. Vi behöver en vuxen för att ta hand om vissa uppgifter, som ekonomi och juridik. Den här vuxna väljs av andra vuxna och kommer från Plant-for-the-Planets styrelse. Den 31 januari 2010, under det tredje årliga mötet, grundande vi, de 21 författarna till den här boken, stiftelsen Plant-for-the-Planet. Vid den här tiden hade Felix bjudit in oss till sitt hem i en liten by som heter Paehl. Det var där som vi bestämde oss för att skriva den här boken, och där vi officiellt grundade den här styrelsen. Med stiftelsen Plant-for-the-Planet kan vi stödja Plant-for-the-Planet-klubbarna via organisationen, och finansiera deras aktiviteter. Stiftelsen Plant-for-the-Planet ingår avtal med nationella och globala partners i olika företag och institutioner.

Den globala ungdomsstyrelsen för Plant-for-thePlanet 2014/2015: Aman (17) från Indien, Denrick Nesbert (20) från Sydafrika, Gauri (15) från UAE, Jorge Cesar (21) från Mexiko, Kailash (17) från USA, Limbert Gabriel (16) från 135 Mexiko, Luis (17) från Mexiko, Marie (15), från Tyskland Mohammed Rabiu (19) från Ghana, Rebecca (20) från Tyskland, Shiela Marie (17) från Filippinerna, Simran (15) från UAE, Sudeep (18) från Nepal, Yugratna (18) från Indien.

Lär dig att bli en programkoordinator på ett träningscenter Vi bjuder in intresserade unga människor och vuxna, som är 18 år eller äldre, från hela världen till ett träningsprogram på ett av våra två internationella Plant-for-thePlanet “centro de preparación” (förberedelsecenter) i Playa del Carmen, Mexiko.

träningscenter: Playa del Carmen i Mexiko och Uffing am Staffelsee i Tyskland. Du kommer få träning i att bli en programkoordinator och kunna utbyta idéer med aktiva unga och vuxna. Efter träningen kommer du kunna organisera akademier som en programkoordinator i ditt eget land. Du bestämmer om du vill organisera akademier på halvtid, till exempel för att bekosta din skolgång, eller om du vill göra det på heltid. Oavsett hur du gör så kommer du bli belönad för att du hjälper oss utbilda tusentals barn. Ansök redan nu till träningsprogrammet eller för att bli programkoordinator på international@plant-for-the-planet.org.

Jag spelar roll – vi är viktiga Alec Loorz (16) från Kalifornien är också engagerad i Plant-for-the-Planet, och han bjöd in oss att delta i sin “jag spelar roll”-marsch den 8 maj 2011. Vi tyckte att det var en jättebra idé. Plant-for-the-Planet-klubbar från fem städer – Augsburg, Cancún, Cologne, Dresden och München – deltog också I kampanjen. Det var jätteroligt. Polisen stängde av vägar bara för vår skull och dirigerade om trafiken. Vi höll upp pappträd, affischer som vi skrivit ut och gjort själva, och i början och slutet av marschen höll vi ett massmöte. På kvällen hade vi tappat våra röster efter att ha skrikit så mycket under marschen. Det är ganska enkelt att hålla en

136

demonstration. Man behöver bara hitta en vuxen som kan ansöka om tillstånd hos myndigheterna. I demokratiska länder har alla rätt att uttrycka sig. Det betyder att alla kan ansöka om att ordna en demonstration.

del av Som en an imatpl vår kl or p t r och vå rågade jekt f s dratal n vi hu n å r f re d forska den va l r ä v hela ra ö g r e öv vi beh änsa t begr för at nink ö r u at temper C. ° ll +2 gen ti

Om du ska hålla en demonstration kan du beställa en trädaffisch som är 1,5 x 1,1 meter hög. Kontakta oss på info@plant-for-the-planet.org om du är intresserad av detta. Du och dina vänner kan använda den på internationella klimatkonferenser eller framför stadshuset, ambassaden eller andra myndighetsbyggnader. ”Demonstration” kommer från det latinska ordet demonstrare = visa. Genom en demonstration kan vi visa för andra att framtiden är viktig. Alec och hans vänner har stämt USA:s regering på grund av följande anledningar: om ett företag häller ut gift i ett allmänt område är regeringen tvungen att repa-

rera området och jaga den som förorenat. När företag förstör klimatet och vår framtid med sina produkter är regeringen också skyldig att reparera klimatet, som är allmän egendom och därmed samhällets att reparera. Vi kan inte välja barn och unga, men vi kan klaga.

Vi vill rösta! Vi vill att alla ska kunna rösta så fort de vill och kan – oavsett vilken ålder. Det är trots allt en grundläggande princip att ”all makt utgår från folket”. Trots detta finns det 14 miljoner personer i Tyskland som inte får rösta – bara för att de är under 18 år. Det skulle kunna finnas en standardålder (14 eller 16) där man officiellt bjuds in till att rösta, men alla som vill borde få göra det. Alla barn kommer inte rösta, men några kommer definitivt att göra det! Det faktum att mer än ett dussin barn deltar i vår ”vi vill rösta”-kampanj är tillräckligt med bevis för det. Flera ambassadörer från Plant-for-the-Planet, som är mellan 10 – 17 år, ansökte om att få rösta sommaren 2013, och fick sina ansökningar nekade. Vi hade ingen representant vid det tyska valet till Bundestag 2013. Därför höll vi en protest mot valet när politikerna träffades i november. Det tog ett par månader, men i maj 2014 nekades vår överklagan officiellt av Bundestag. Tillsammans med vår advokat och ”stiftelsen för framtida generationers rättigheter” förberedde vi en stämningsansökan, och skickade in den 7 juli 2014. Vi gjorde detta eftersom det inte bara är hemskt att utesluta unga personer, det är också skadligt för demokratin och skapar en orättvisa mellan generationerna. Vårt mål är att varje person ska få rösta så fort han eller hon vill och kan. Om unga människor vill delta i samhället borde ingen lag i världen stoppa dem! Många representanter från media har sedan dess rapporterat om våra handlingar och har därmed sett till att frågan diskuteras ofta. Nu behöver vi bara vänta och se om hovrätten kommer att acceptera vår protest. www.wir-wollen-waehlen.de

Vårt kontor Vi barn behövde också ett sekretariat, det vill säga assistenter som organiserar allt, och de behöver ett kontor. De första månaderna efter Felix tal, och efter hans första träd, kunde han och hans vänner fortfarande besvara alla mejl själva. Gregor Hintler och Sascha Suaheli, gymnasiestudenter från Tutzing, skapade webbplatsen. Sedan blev det mer och mer att

Invigningen av vårt trähus den 1 juli 2011 137 med Peter Maffay.

göra, hela tiden. Felix fick en idé och lade fram följande förslag för sina föräldrar: ”Om vi barn samlar in pengar kan en assistent faktiskt jobba hemma hos oss, på dagtid.” Felix föräldrar, som alltid har gett oss stöd och varit volontärer, höll med och Felix och hans vänner skrev 40 brev till olika företag. Företaget Toyota var det första som svarade, och som gav oss pengar. Den första assistenten anställdes i december 2007. Den andra och tredje anställdes under 2008. Våra två skyddshelgon är Klaus Töpfer och prins Albert av Monaco.

Under sommaren 2011 städade föräldrarna ut det andra, tredje och fjärde rummet, för vid det laget arbetade tolv assistenter hemma hos Felix föräldrar i Paehl. Det fick inte plats några bilar, cyklar eller gräsklippare i garaget – de stod på terrassen, och i garaget satte föräldrarna upp hyllor och började förvara alla böcker som ambassadörerna för klimaträttvisa skulle få under akademierna. Precis innan huset och garaget blev alldeles för trångt fick ägaren till affärskedjan Tengelmann, familjen Haub, veta om situationen och gav organisationen ett nytt hem i Tutzing under hösten 2011, med mer än 200 kvadratmeter kontorsutrymme och 70 kvadratmeter lager, mittemot tågstationen och med en utsikt över Starnbergsjön. Som en symbol för vårt nya hem kommer vi påbörja invigningsfesten med att bygga ett trädhus vid Starnbergsjön. Det kommer vara världens mest

Plant-forthe-Planet får råd av en internationell grupp experter

intelligenta trädhus. Vårt hus kommer vara sammankopplat med flera andra hus över hela världen, och utbyta de senaste nyheterna. Trädhuset kommer bli något i stil med en symbol för att vi barn i världen kopplas samman med varandra med hjälp av träden.

Tack till alla vuxna som tar oss på allvar! Vi är glada över att många vuxna bjuder in oss som talare. Det är riktigt roligt när vi får berätta för äldre personer om hur vi barn ser framtiden, vad vi känner när vi läser nyheterna, och vad vi tänker och känner när ytterligare ett klimatmöte

138

misslyckas. Om du vill bjuda in oss för att tala så kommer vi gärna. Vi gör det alltid frivilligt, och lägger hela vår lön på nästa akademi, där vi barn utbildar ytterligare 80 barn som deltar i vårt arbete. Vi föredrar att hålla en akademi samma dag som vårt tal är, och på samma plats. Då kan barnen lära sig plantera träd, hålla tal, och lägga hela sin lön på nästa akademi, etc. När någon frågar vad han eller hon kan göra svarar vi alltid: ”bjud in 80 barn från 10 – 20 skolor, som är mellan 8 – 12 år, till en akademi. En ambassadör för klimaträttvisa som redan har deltagit i en tidigare akademi kommer och utbildar de 80 barnen.” Det är det bästa du kan göra för oss. Vi är också glada över hur mycket uppmärksamhet och alla de priser vi får från vuxna från hela världen:

Bayerische Staatsmedaille für Plant- for-the-Planet; den bayerska statsmedaljen till Felix Finkbeiner (från Bayerns miljömyndighet); B.A.U.M. Miljöpris 2009, i ungdomskategorin; Pris för unga miljöhjältar 2010 (från organisationen ”Action for Nature” i USA); GWA Social Effie 2010 – för ”Stop talking. Start planting.”; 21st Century Superhero (Global Tolerance und UNESCO); Humanity4Water Award 2011, Category Polar Bear; Hamburg Social Oskar 2012, Silver Aw burger (Herbstempfang); Success for Future Award 2011 (Krug Mediapool); European University Social Responsibility Award 2012; Sea Award 2012 (Sustainable Entrepreneurship); Winspiration Award 2012; You and Peace Ecology Award 2012; Citizen Culture Award 2013 (Bayerska parlamentet); Klimatveckan 2013 “Mest inspirerande unga personen” HONOUR OF EKOTOPFILM 40:e IFSDF 2013; One World Family Award 2013; Reineccius- Medaille 2013 (staden Steinheim, Tyskland); Tyska Kulturpriset 2014 (stiftelsen Kulturförderung, Tyskland); 17:e Global Fervent for Love of Lives Medal 2014 (stiftelsen Chou Ta-kuan) Vi är också glada över hur mycket media rapporterar om oss. Under de första fem åren har vi varit med i över 10 000 mediareportage. De gör så att fler och fler vuxna och barn får lära sig om oss. Vi tackar verkligen alla personer som låter oss prata med dem och därmed sprida vår vision över världen. Tack till alla privatpersoner, företag och institutioner som gett oss pengar, eftersom det var med hjälp av det som vi kunde göra så mycket och grunda vår barnstiftelse. Till alla barn och vuxna som inte skämmer bort oss, utan som också kämpar tillsammans med oss för vår framtid: tack! Vi letar efter förebilder som vill hjälpa oss och som lovar att plantera nya träd för vår framtid. Individer

1 000 träd

Företag

1 000 000 träd

Stora företag

1.000.000.000 träd

Hjälp oss rädda vår framtid!

139

Sociala medier Internet har potential – Låt oss följa det arabiska exemplet! ”En mygga kan inte göra något mot en noshörning, men tusen myggor kan tillsammans få en noshörning att ändra riktning.” Med hjälp av internet kan vi nå tusentals personer och berätta för dem om våra aktiviteter! Till exempel använder mer än 800 miljoner Facebook. Vi kan alla jobba för att utöka vår globala familj! Facebook: “Stop talking. Start planting.”: facebook.com/plantfortheplanet Twitter: Twitter.com/pftp_int Vad kan man göra?

S.D. Fü rst Alb ert ihre Fre unde we II von Monac Helfen auch Sie rden weltweit o unterstützt gemein 1.000 Mil mit im sam mit Kampf für Klim liarden Bäum der UN e pflanze agerec die 14htigkei t auf ww n. Das sind jährige Maike 150 Bä n. w.plan ume pro Sie und t-for-th e-plan Person. et.org

Bli ett fan av vår facebooksida ”Stop Talking. Start planting.“ (“Sluta prata. Börja plantera.”) och ”Die Gute Schokolade“, och marknadsför vår sida på din vägg. Bjud in dina vänner också! Lägg upp bilder på din facebooksida och tagga dig själv och dina vänner! Spela in din egen film, ladda upp den på YouTube, och publicera länken på vår

140

facebooksida! Gå med i vårt globala samhälle på www.plant-for-the-planet.org: Ladda upp bilder och rapportera om dina aktiviteter, och publicera länken på din egen facebooksida.

Den arabiska revolutionen visade oss att internet har möjlighet att föra människor samman och hjälpa dem använda sina styrkor. Låt oss använda internet för att dra till oss uppmärksamhet. Om ungdomarna i den arabiska världen kunde göra det, då kan vi också det!

Paris, COP21

Tillsammans kan vi uppnå mycket! Internet låter oss kommunicera i grupper och koordinera våra handlingar. Många så kallade flashmobs har uppstått bara för att någon haft en kreativ idé. Dessa flashmobs drar till sig otroligt mycket uppmärksamhet! Föreställ dig att tusen barn står framför sina regeringsledare i huvudstäderna under ett klimatmöte. Eller att barnen träffar ambassadörer och planterar träd. Många träd. Om det inte är möjligt att plantera träd kan de till exempel vifta med pappersträd, som barnen i Berlin gjorde framför sitt kansli den 9 december 2009, när klimatmötet i Köpenhamn pågick.

Att uppleva det här ger mod!

Vi har skrivit den här boken tillsammans med medlemmarna i Plant-for-thePlanets globala styrelser för barn och ungdomar.

2 upphöjt till 33 är 8 miljarder. Om två personer övertygar ytterligare två om att en bra idé, och dessa fyra sedan övertygar fyra andra inom en månad, då kommer hela mänskligheten dela samma idé om bara 32 månader. Vi vet att de 30 000 barn som deltog i våra akademier bara är början. Vårt mål är att nå en miljon barn innan år 2020. Vi kommer alltid arbeta för att uppmuntra många fler barn över hela världen, och visa dem att bra saker kan uppnås om man arbetar tillsammans. Vi slutar inte där. Vi kommer fortsätta plantera ända tills klimaträttvisa uppnås och framtiden kan räddas! Nästan varje skola har en partnerskola någonstans i världen. När du har läst den här boken kan du förklara för dem hur Plant-for-the-Planet arbetar. Bjud in dem att plantera träd med dig. Träd är vår symbol för klimaträttvisa. Träd är en symbol för vår framtid. Att påbörja och bli en del av ett omfattande globalt nätverk har blivit mycket lättare tack vare internet. Alla kan delta – var de än befinner sig i världen. Vi måste kämpa tillsammans för vår framtid.

141

Om inte vi, vem? Om inte nu, när? Genom att arbeta tillsammans över gränserna har vi barn i världen en äkta chans att skapa en säker och lycklig framtid!

Franziska sade en gång att “om vi ser oss själva som en världsfamilj kan vi övervinna både klimatkrisen och fattigdom”.

Vi håller med! Abhisekh, Alberto, Alec, Alina, Aman, Andrea, Anting, Antonella Ambra, Antonia, Ariane, Ashmita, Ava, Bagus, Cameron, Carolin, Carolina, Casey- May, Caterina, Clara, Clara Madeleine, Daria, Denrick Nesbert, Dev, Dharmendra, Dong, Else, Erik, Eva, Evelyn, Fatima, Felipe, Félix, Fern- anda, Franziska, Franziska Sophie, Gauri, Gballe Estelle, Giovanni, Guru Vishnu, Hanna, Harshla, Hiba, Hima Ann, Himangi, Iago Hairon, Jessica, Jona, Jorge Cesar, Josia, Joy, Kailash, Kartik, Kdealya, Kehkashan, Kitty, Jule B., Jule S., Julian, Karoline, Laura, Laxman, Lea, Lena A., Lena S., Lénárd, Leon, Liam, Limbert Gabriel, Linda Michell, Lione, Luis Angel, Luisa, Madhav, Madhumita, Maiken, Martha, Max, Melik-Sina, Merle, Mira, Miriam, Mohammed Rabiu, Moritz, Nayeli, Niklas, Nitipong, Nour, Pablo, Paulina, Priyankha, Radhika, Raphael, Rebecca, Rufat, Sagar, Shanisse, Shiela Marie, Shraddha, Shubham, Simran, Sudeep, Svenja, Szesima, Toni, Viacheslav, Wan Rui, Wren, Yifan, Yue, Yugratna, Yun Qi Vicki och alla andra medlemmar i Plant-for-the-Planet.

142

Är du en av oss? Bli medlem, du också! Alla kan bli medlemmar, till och med vuxna, men det är bara vi barn och unga som har rätt att rösta och utse medlemmar i våra globala styrelser.

Plant-for-the-Planet är en global organisation. Du kan också bli medlem. Besök vår webbplats för att registrera dig: http://www.plant-for-the-planet.org/en/support/membership Om du inte kan registrera dig online kan du ringa oss på +49 (0) 8808 9345 eller mejla members@plant-for-the-planet.org

143

Kontakt Plant-for-the-Planet Lindemannstr. 13 82327 Tutzing, Germany Tel. +49 (0) 88 08 93 45 Fax +49 (0) 88 08 93 46 www.plant-for-the-planet.org info@plant-for-the-planet.org Vi är alltid tillgängliga via vår webbplats. Den växer varje dag tack vare många barn och ungdomar.

Särskilda e-postadresser Frågor om att delta/

Frågor om donationer: donation@ plant-for-the-planet.org

Spanien IBAN: ES40 2013 1707 0502 0020 9621

För vårt månatliga nyhetsbrev: newsletter @plant-for-the-planet.org

BIC/SWIFT: CESCESBBXXX

Donationskonton Plant-for-the-Planet Foundation Tyskland IBAN DE13 7002 0500 0000 200000 BIC BFSWDE33MUE

organisera en Plant-forthe-Planet-akademi: academy@ plant-for-the-planet.org

Schweiz IBAN: CH06 0077 8202 4545 1200 1

Mexiko Bank: BBVA BANCOMER Account number: 0193447065 Clave interbancaria: 0126 9400 1934 4706 59 BIC/SWIFT: BCMRMXMMPYM

Plant-for-the-Planet anses vara en välgörenhetsorganisation av skattemyndigheten GarmischPartenkirchen i Tyskland, och kan ge dig ett avdragsgillt kvitto för donationer i vissa länder.

BIC/SWIFT: LUKBCH2260A

144

www.plant-for-the-planet.org

Bildrättigheter Såvida inte annat anges kommer bilderna i den här boken från Plant-for-the-Planets arkiv. Förlaget har gjort allt vi kan för att avgöra alla bildkällor. Allt vi har missat går att göra anspråk på. Kampanjfoton: Andreas Biedermann, Anita Bischoff, Per Eriksson, Annette Koroll, Andreas Müller, Thomas Rosenthal, Bernd Schumacher, Markus Seidel and Jens Umbach. Akademifoton: Andreas Biedermann Porträtt av ambassadörer för klimaträttvisa: Andreas Mueller, Illustrationer: Carsten Abelbeck. s. 11, t.h., Riemann; s. 11, b.l., Wanjira Mathai; s. 15, Frankfurter Allgemeine Zeitung, Augsburger Allgemeine und The Korea Herald; s. 18, dpa; s. 19, epubli GmbH (www.epubli.de); s. 20, Fritz Pölking/Okapia; s. 21, epa-Bildfunk; s. 23, dpa; s. 25, b. Shane Doyle Photography; s. 30, t., meteomedia; s. 30, b., DigitalVision; s. 33, l., Digital Vision; s. 33, r., dpa; s. 40, Sammlung Gesellschaft fürökologische Forschung/ Schweizerisches Alpines Museum Bern; s. 41, l., Jason Branz – Fotolia.com; s. 41, r., Martina Topf – Fotolia. com; s. 46, guentermanaus Fotolia. com; s. 48, Creativ Collection; s. 49, Christine Anrather; s. 56, Photodisc; s. 57, Creativ Collection; s. 60, Margret Rasfeld; s. 71, Mittelschwäbische Nachrichten; s. 87, Claus-Peter Lieckfeld och Veronika Straaß; s. 88, Backarts; s. 117, 118, Leagas Delaney; s. 119, Kids vs. Global Warming; s. 121, 122, Michael Setzpfand; s. 123, Andreas Biedermann; s. 125, Michael Setzpfand; s. 127, Canadian Youth Delegates; s. 128 d., CBD, s. 136, 137, Andreas Müller; s. 139 d., Bettina Kelm.

Felix Finkbeiner och hans vänner har startat Plant-for-thePlanet för att plantera en miljon träd i varje land i världen, och de har satt upp ett mål för sig själva: alla ska plantera 150 träd innan år 2020.

l december 2011 gav FN:s miljöråd, UNEP, ut den officiella trädräknaren till barnen från Plant-for-the-Planet. Det här var ett historiskt steg och ett bemyndigande av barn över hela världen. Nu rapporterar alla regeringar, företag och medborgare hur många träd de planterar. 12,6 miljarder träd har planterats på fem år, och deras mål är 1 000 miljarder innan 2020 – 150 träd per medborgare ”Om vi lyssnar på klimatforskarna och agerar nu, och det visar sig att vi hade fel om 20 år, så har vi inte gjort något fel. Men om vi inte lyssnar på dem och det visar sig att vi hade fel, så kommer det vara för sent för att rädda vår framtid.“

”Vi kan inte bara låta vuxna ta hand om vår framtid!“

Barn och unga i världen vill inte vänta på att vuxna ska ta tag i

Felix Finkbeiner

de globala utmaningarna längre. De har mycket att göra: de vill rädda sin framtid – träd för träd. ”Vi har främst skrivit den här boken för människor som vi: barn och tonåringar. Det är vi som får ”betala priset” om vuxna inte klarar av att lösa de här globala problemen. Med den här boken vill vi visa hur bra det är att engagera sig. Vi kommer att berätta vår historia och varför vi agerar och gör det vi kan, så att vi kan få en positiv framtid. Vi vill visa dig hur spännande det är att lära sig mer om vår värld, klimatet, och relationen mellan de båda – och hur roligt det är att jobba ihop med barn från hela världen. Vi kommer förstås också berätta hur du kan bli en av oss och själv bli aktiv. Att bara prata om saken får inte glaciärerna att sluta smälta. ”Sluta prata. Börja plantera!“

supports the United Nations Environment Programme