Islänningarna badar för hälsan – och för att hälsa (på varandra)

Att Island är känt för sina varma källor vet många, inte minst de miljontals turister som genom åren besökt Blå Lagunen eller någon av de heta källorna i naturen i samband med en vandring. Men att även de varma poolerna i simhallarna fungerar som en mötesplats för islänningarna, det är kanske mindre känt. En varm bubbelpool fungerar som en plats för samtal och möte på samma sätt som bastun i Finland och fikan i Sverige.

TEXT: IDA BERG

Isimhallen Vesturbæjarlaug, byggd 1961 i centrala Reykjavík, durrar centrifugen för badkläder för jämnan. Instruktionerna på lockets insida är tydliga: Sätt in badkläderna i centrifugen, tryck ner locket i 5-8 sekunder, öppna och ta ut dina snabbtorkade badkläder.

Den här lilla men högljudda apparaten möjliggör att snabbt kunna återkomma till simhallen, att inte behöva vänta innan badkläderna torkat. Och islänningarna återkommer – de flesta flera gånger i veckan, många varje dag, några flera gånger om dagen.

I omklädningsrummen pryds väggarna av skyltar med budskap om vikten av att duscha naken och bruka ordentliga mängder tvål och schampo. Duschar du med badkläder på, eller inte tvålar in dig tillräckligt noggrant – då får du veta det. Simhallen är en helig plats, där rätt ska vara rätt och rent ska vara rent.

Jag blir alltid väldigt förvånad när jag träffar folk som säger att de aldrig badar – jag förstår det bara inte.

Efter en grundlig dusch kan du stega ut till bassängerna. Ja, alla bassänger är belägna utomhus och har besökare i alla väder. Bassängerna varierar i temperatur och storlek. I barnbassängen kastas det boll och i längdbassängen tränar ungdomar och några motionärer. Några få väljer att kyla sig i den tolvgradiga lilla bassängen. Men absolut flest människor sitter i de varma poolerna, heitir pottar, som varierar i värme från 36 upp till 44 grader, och slappnar av.

Här träffas och möts islänningarna, och medan de rofyllda stegen ner i värmen tas, görs en tyst överenskommelse genom blickar. Välkommen hit och välkommen in i diskussioner om politik, samhälle, vardag och fest. Känner vi inte varandra ännu, så gör vi det sannolikt efter badet.

En snabb rundfrågning i poolen visar att många kommer hit för det sociala, som för all del hänger ihop med det allra vanligaste svaret: för att må bra. De flesta som badar i poolerna upplever att det varma vattnet har en positiv effekt på kropp och sinne, och värmen i kombination med frånvaron av musik, telefoner och andra störningsmoment ger möjlighet till maximal avslappning. Hälsoeffekten upplevs till och med så stor att flera kommuner på Island valt att ge personer med olika typer av sjukdomar, skador eller diagnoser fritt inträde till simhallarna.

Tinna Hilmarsdóttir jobbar på simhallen Vesturbæjarlaug. Foto: Ida Berg.

Tinna Hilmarsdóttir jobbar på simhallen Vesturbæjarlaug, och tar emot i snitt 3 000 badande islänningar en vanlig dag. Hon säger att det blev tydligt inte minst under pandemin, hur mycket simhallsbesöken betyder för människorna.

– Vi var tvungna att hålla stängt i perioder under corona, man märkte att folk saknade det. Under en tid kunde vi endast ta in begränsat antal besökare, då var många arga på kösystemet och längtade in.

Själv bor Tinna nära simhallen och badar flera gånger i veckan, ofta innan eller efter jobbet. För henne är det en möjlighet att koppla av i det varma vattnet.

”Hälsoeffekten upplevs så stor att flera kommuner på Island valt att ge personer med olika typer av sjukdomar, skador eller diagnoser fritt inträde till simhallarna.”

En som tagit badandet till nästa nivå är Hrafnhildur Brýnjólfsdóttir, som för tillfället håller på med projektet att testa alla simhallar på Island. Något hon fortsatte med efter en utmaning på jobbet.

– Vi hade en tävling på jobbet 2012 som gick ut på att prova så många pooler som möjligt under sommaren. Den sommaren besökte jag alla simhallar i Västfjordarna och dessutom en hel del varma källor i naturen. I samband med tävlingen fick jag en lista på alla bassänger, och när tävlingen var slut fick jag idén att prova alla på listan.

På listan finns 137 simhallar, men sedan listan skrevs 2012 har sju av dessa stängts, och Hrafnhildur har provat 123 av dem. Hon har alltså några kvar, men har avverkat största delen. Bland de hon testat finns en klar favorit.

– Poolen i Heydalur i Ísafjarðardjúpur är utan tvekan den som jag varmt rekommenderar till alla. Det är en fantastisk upplevelse. Poolen ligger i ett gammalt utedass som förvandlats till ett slags växthus med druvodling, jordgubbar och all sorts växtlighet, och den lantliga miljön var ständigt närvarande – på väggarna hängde sadlar och ridutrustning för hästar.

Varför tror du att det är så populärt att bada bland islänningar?

– Simning är sammanflätad med vår historia och kultur. Det finns simbassänger överallt och vi lär oss att simma i skolan med lektioner i simning varje vecka. Vi kan tacka det varma vattnet vi får från de varma källorna till bassängerna. Jag blir alltid väldigt förvånad när jag träffar folk som säger att de aldrig badar – jag förstår det bara inte. Baden, och resorna dit, har gett mig och min familj oändliga äventyr.

Hrafnhildur Brýnjólfsdóttir har provat 123 av 130 simhallar. Foto: privat.

Hur ofta badar du och varför?

Foto: privat

Gísli, Reykjavík:

– Jag badar varje dag, en timme mitt på dagen. Det är bästa tiden för en liten paus. Badet ger mig fysisk och mental balans, och jag har det som en rutin på samma sätt som att ta min fiskleverolja och borsta tänderna.

Foto: privat

Birna María & Elísabet, Reykjavík:

– Jag (Birna María) badar vanligtvis fyra gånger i veckan, men nu är mitt barnbarn (Elísabet) här på besök från Danmark, så då badar vi varje dag. Hon saknar möjligheten till lugna bad när hon inte är på Island. För mig handlar det om värmen och känslan av att vara i vatten. När simhallen var stängd under pandemin badade jag i havet tillsammans med några andra galna människor.