People by PostNord 1_2022 Svenska

PEOPLE

PEOPLE ETT MAGASIN OM OSS SOM GÖR VARDAGEN ENKLARE

#1 2022 ”Vilket team jag har – det här ordnar sig” sidan 58.

Drömmer om detaljer Därför är Rasmus rutiner rätt väg till nöjdare kunder.

#1 2022

165

PostNordare i detta nummer: Linnéa bränner gummi, Michael jobbar på sin karma, Xiaowen får en kemisk reaktion.

Och 162 till.

SILVER 2021

1

7

PEOPLE BY POSTNORD

ID.4 GTX

Find your nearest dealer on volkswagen.se

2

Energy consumption, mixed driving, 18.1-20.7 kWh/100 km.

PEOPLE BY POSTNORD

SLUTSATSEN*

PostNord

rörelse

→ Siv susar fram på små gummihjul, Jarkko har upptäckt nya muskler och Linnéa prejar folk av vägen. Oavsett om det handlar om rullskridskor, vikter, cyklar, rallybilar eller att gå 15 000 steg per dag i en gigantisk terminal – ­PostNordare rör på sig och gillar det.

I detta nummer möter du kollegor som sysslar med allt från roller derby till folkrace. Du får träffa team som trivs så bra tillsammans att de gärna utmanar varandra på en padel- eller badmintonplan efter jobbet. Och du får lyssna till de som inspirerar andra till att ta det där extra steget. * Redaktionen drar en högst ovetenskaplig slutsats om saker som förenar PostNordare, baserat på intervjuerna i magasinet.

Skanna QR-koden med din mobil.

Var är nyheterna?

People by PostNord är ett magasin om ­PostNords medarbetare. Du som har tillgång till intranätet c/o PostNord hittar nyheter och information där. Följ oss gärna på Instagram @peoplebypostnord.

BILDER BAKOM SCENEN

HELSINGBORG. Hela gänget på TPL-lagret på Hästhagen samlas framför Freddy Billqvists kamera.

Sidan 56.

KØGE. Anna Pozlewicz skjutsar vår fotograf Morten Germund med sin truck.

Allt för konsten. Sidan 18.

PEOPLE BY POSTNORD

Trevlig läsning!

PEOPLE BY POSTNORD

Följ oss på Instagram @peoplebypostnord

Silver i Publishing­ priset 2021

Yrkeskläder kan vara både en trygghet och en plåga. Det kan handla om funktionalitet och säkerhet, signalera auktoritet och skapa gemenskap – men det kan också innebära påtvingad dålig passform och ofrivilligt avsteg från rådande mode.

Med hjälp av den blå PostNord-uniformen visar vi vår yrkestillhörighet – och i uniformen blir vi automatiskt ambassadörer för PostNord. Därför är det inte bara viktigt att den fungerar varje dag, året runt och i alla väder, utan även att designen bygger varumärket och är så tilltalande att den bärs med stolthet.

Hösten 2022 blir det premiär för en uppdaterad uniform med justerad form och bättre funktion. Senast PostNord fick nya arbetskläder var 2017, men mycket har hänt sedan dess. Då var brevutdelning huvudsyssla för många.

I dag är det mestadels paketleveranser som gäller. Dessutom har PostNords varumärke redan fått ett lyft med nya färger och vänligare design, något som M A L I N N O RD É N också behöver synas i uniformen.

Chefredaktör, Om man tänker på det så är nog People by PostNord uniformen PostNords bästa reklamplats.

Alla brevbärare och förare som är ute i samhället och ser till att mottagarna får sina försändelser är representanter för företaget. I det här numret av People by PostNord får du träffa Sophia, Ylva, Mårten och Christina som alla jobbar med att ta fram den nya designen. Läs mer i Guiden på sidorna 29-39.

Vad är det egentligen som gör att man trivs på jobbet? Är det arbetsuppgifterna, mysiga lokaler eller trevliga kollegor?

På sidorna 51 till 57 har vi träffat två team på PostNord där medarbetarna trivs extra bra. I tidningen kan du även läsa om Siv som till vardags jobbar på ett kundcenter i Norge, men på fritiden tränar actionsporten roller derby. Vi träffar Linnéa som plötsligt blev huvudperson i en tysk dokumentär och Rezai som är kungen av truckkörning.

MAGNUS FOND

Så här har du nog aldrig sett PostNords vd! När koncerners varumärkesansvarige Sophia Kandell provade på jobbet som förare gick det åt skogen.

Men hon fick hjälp från högsta instans! Följ med på utdelningsrundan där PostNords vd Annemarie Gardshol bjuder på nya sidor av sig själv.

Välkommen!

Vår bästa ­reklamplats

Silver i Svenska Designpriset 2021

Chefredaktör: Malin Nordén Landsredaktörer: Robert Långström och Malin Dahlberg (SE), Michael Kirkeby (DK), Tea Manninen (FI) och Sigurd Bjerke (NO).

Form: Andreas Wirf Språkkoordinator: Louise Holpp. Övriga medverkande: Josephine Carr, Grethe-­Birgitte Friis Jakobsen, Salla Virkkunen, Rebecka Mathers, Haakon Nikolai Olsen och Fredrik Arvidsson.

Produktion: Spoon Tryck: V-TAB Mejl: peopleby@postnord.com

3

10

INNEHÅLL #1-22

12

Lotte tar ledningen.

Xiaowen blir inspirerad.

52

Julie dansar vidare.

62 Linnéa blir lite ställd.

16

Ilmo balanserar blodsockret.

36

Guled snackar uniform.

64 Allan staplar burar.

58

Nina tänker tillbaka.

4

PEOPLE BY POSTNORD

INDEX Vi är etta med i d er numm

Vi som är intervjuade:

Allan Stevnsvig 64 Andrea Schlechter 31 Anna Pozlewicz 18 Britta Clavilla 52 Cedric Chebib 56 Christian Østergard 23 Christina Bergström 32 David Larsson 23 Evelina Engström 14 Fredrik Heldmark 14 Gry Cecilie Røttereng 31 Guled Mahamoud 36 Göte Östby 14 Haxhi Restelica 44 Håkan Lindberg 19 Ilmo Strömberg 16 Jaakko Hermikoski 21 Janne Bäck 57 Jarkko Mäkelä 9 Jenni Saarela 9 Jesper Klena 50 John Obinna Ozor 66 Julie Appel 52 Jörgen Olin 47 Jörgen Seger 30 Karl-Johan Adenskog 56

Landry Ndikumasabo 15 Linnéa Andersson 62 Lis Bromberg Lund 50 Mads Boelt 57 Magdalena Hvenmark 41 Marcus Hydén 21 Marcus Österlund 43 Michael Morrison Hansen 52 Mikael Ruoho 31 Mårten Ericson 32 Nathalie Malmsten 11 Niels Østergaard 50 Niklas Edghill 56 Nina Bäckström 58 Petri Ikonen 10 Rasmus C. Hansen 49 Reine Sterby 43 Rezai Rahim 60 Ricard Karlsson 41 Siv Kristin Stakkestad 6 Sophia Kandell 32 Stine Sander 49 Tone Wåge 19 Vivi Nybom 38 Xiaowen Chen 12 Ylva Boske 32

Vi som är omnämnda: Almir Avdagic Anders Kardell Anna Askri Anna Lena Karlsson Antti Kiittelys Antti Lehtinen Aslam Waheid Axel Scheutz Godin Basit Noory Bengt Norén Camilla Nielsen Christian Nordling Christopher Wintersvahn Dennis Larsen Diakou Shabani Ebba Eriksson Edvin Turkic Eemeli Hakala Eero Markelin Egil Møller Nielsen Ehsan Sawwari Elin Nguyen Emile Zaidan

PEOPLE BY POSTNORD

31 56 35 41 9 21 35 25 60 46 65 35 56 56 36 14 56 31 10 25 56 6 56

Emma Egemar Eva Pedersen Fadi Mohammed Fishea Abera Fo Luong Frank Uzlastiran Fredrik Nilsson Hampus Schander Hannah Myrhed Hans Frankstedt Hans-Jørgen Andersen Hindreen Shareef Ibrahim El Jishi Jan Fredrik Jacobsen Jawed Nazari Jenny Röjgård Jesper Hjel Jimmi Køpke Joakim Erlandsson Johan Andersson Jola Pochec Jonathan Jirefalk Jussi Lindberg

41 19 56 31 56 31 56 25 32 43 31 60 56 6 60 35 56 31 43 43 19 56 31

Karin Gattmalm Kent Dahlqvist Lars Bryldt Christensen Lars Høeg Lars Lilleheie Schevik Lena Enlund Linda Jaregård Lotta Nilsson Malin Valentin Maria Mossestad Marie Nilsson Martin Redborn Matleena Sirviö Maud Johansson Melissa Kivikangas Micke Tunell Mikael Nordström Mikko Räisänen Mirco Graabæk Mogens Skøtt Mohammed Jabbar Monica Gardebäck Monica Sand

11 63 25 65 6 14 14 41 38 6 43 25 31 41 31 63 41 10 65 31 41 43 41

Morten Jakobsen Motaz Alharidi Muhammad Asim Måns Pihl Naija Bennoude Aidi Navid Nabavi Nicolay Bromark Niklas Hellgren Nikola Cica Olov Lundin Patrik Nilsson Patrik Vikegard Per Hall Per-Eric Lövbom Per-Håkan Bengtsson Peter Starkman Peter Sundman Petra Logje Philip Håkansson Piritta Häkkinen Ravi Kiran Kotty Raymond Iversen Raz Jabarkhil

31 56 31 56 41 41 31 63 56 11 41 56 41 43 43 63 56 31 56 16 25 31 56

Remzi Mehmeti Robin Schei Roman Nistor Sebastian Andersson Shah Masood Barna Sharro Abdulahad Sigrid Waldem Sigmund Chojnacki Sofi Enqvist Sofia Johansson Stefan Fought Ståle Knutsen Therese Karlsson Tiina Salmivuori Tomas Thern Torgny Elofsson Uran Zeka Victoria Svedberg Zeljko Gojkovic Åsa Holmgren Øyvind Skjøren

56 36 56 43 56 41 43 19 35 41 35 31 43 10 41 63 41 25 56 46 31

5

MIN PLATS / GYMNASTIKSALEN, AMALIE SKRAM VIDEREGÅENDESKOLE, BERGEN

”Jag kan varenda millimeter av vår hall” ”DET HAR VARIT tuffare att komma i väg efter pandemin. Jag har varit sliten, jag vet inte varför. Laget tränar måndag, tisdag och torsdag. I dag åker jag direkt efter jobbet.

Egentligen jobbar jag till sju, när träningen börjar, men vi ställer upp för varandra på jobbet och jag har kunnat göra ett schema så att jag hinner i tid.

När jag kommer till hallen tar jag på mig utrustningen och börjar skrinna. Kroppen blir långsamt varmare, plötsligt är den i gång och all trötthet försvinner. Jag har aldrig ångrat att jag gett mig iväg, inte ens när jag tvingat mig ut genom dörren. Det är adrenalinkicken när jag lärt mig att behärska en manöver, men också sammanhållningen. Jag får en boost av att vara med de andra i laget.

6

MÅNGA HAR SETT roller derby i filmen ’Whip it’. Ofta framställs sporten som våldsammare än den är, men det som stör mig mest är att spelarna verkar så taskiga.

Roller derby är den mest inkluderande sport jag upplevt. Alla är välkomna. Det är folk i alla åldrar och storlekar. Småbarnsföräldrar, studenter, projektledare, grafiska form­givare och folk som jobbar i butik. Jag både spelar roller derby och är domare. Jag har dömt matcher nere i Europa och det är lika överallt.

Motståndare kramar om varandra före och efter matcherna, ger varandra komplimanger.

hemmahall. Vi har det perfekta golvet, det är slätt och lagom blankt för både grepp och plogsladdar, men jag kommer att vara dödsnervös. Det är ett pirr, en spänning som byggs upp. Men när signalen går släpper det och sen känns allt fantastiskt.”

I MARS 2022 arrangerar mitt lag Wet City Rollers norska mästerskapen i roller derby. Jag kan varenda millimeter av vår

Närmaste kollegor: Elin Nguyen, Lars Lilleheie Schevik, Jan Fredrik Jacobsen och Maria Mossestad.

SIV KRISTIN ”ASSGUARDIAN” STAKKESTAD, JOBBAR MED KUNDSERVICE I BERGEN, NORGE. BERÄTTAT FÖR MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: PAUL S AMUNDSEN

PEOPLE BY POSTNORD

Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

PEOPLE BY POSTNORD

7

MISSA INTE

PEOPLE PÅ INSTAGRAM! Här hittar du det bästa ur tidningen samt unika filmklipp.

Följ oss redan i dag! @peoplebypostnord

8

PEOPLE BY POSTNORD

Pick up

Muskler, toalettrullar och kemiska reaktioner.

Pick up bjuder på snabba nedslag i ­PostNords värld på sidorna 9-16.

TEXT: LAURA IISALO FOTO: BENJAMIN SOUMELA

TJÄNSTECYKELN

RULLAR ÖVERALLT Efter nio månader hade Jarkko avverkat sina första tusen kilometer på elcykeln. Det kan han tacka PostNord och finska staten för.

ALLT FLER VÄLJER att cykla till jobbet och det är kanske inte så konstigt. Det är bra för musklerna, snällt mot plånboken och det gynnar miljön. Du får dessutom vara ute i friska luften och ensam med dina egna tankar en stund.

Allt det här har PostNord i Finland förstått. När finska staten införde möjligheten att köpa en tjänstecykel skattefritt var PostNord med på tåget direkt.

Lagerarbetaren Jarkko Mäkelä var en av de första att hoppa på erbjudandet. Valet föll på en elcykel från Haibike och efter nio månader hade han cyklat sina första tusen kilometer.

– Jag skulle aldrig byta elcykeln mot en vanlig cykel i dag. Nu kommer jag till platser som jag inte skulle kunna ta mig till annars.

– Jag tycker om att cykla på skogs­stigar i stället för vägar och har dessutom upptäckt helt nya muskler!

På cykel får man svettas lite, säger Jarkko.

BLAND DE MEDARBETARE som nappat på erbjudandet har de flesta valt en elcykel. Ett praktiskt alternativ för arbetspendling: resan till jobbet går snabbt och du blir mindre svettig, medan hemresan kan bli ett träningspass.

Jenni Saarela är HR-chef och glad att tjänstecykeln blivit så populär. Hon har själv köpt en cykel och lyckats få hela familjen att trampa ut i naturen.

– Jag har framför allt cyklat med barnen. Vi har gjort utflykter och cyklat i skogen, även lite längre bort vilket har varit oerhört trevligt. Cykling ger bra återhämtning, säger hon.

PEOPLE BY POSTNORD

Jarkko Mäkelä Gör: Lagerarbetare i Vanda, Finland.

Närmaste kollegor: Antti Kiittelys.

9

FYSIKLEKTIONEN / PAPPERSAVFALL

TEXT: LAURA IISALO FOTO: BENJAMIN SUOMELA

Allt blir till strimlor!

PostNord Strålfors genererar 87 ton pappersavfall i Finland varje år. En magisk maskin ger det liv igen.

– På ett år tillverkas 600 000 toarullar av det strimlade pappret, berättar Petri Ikonen.

Besparingar på → 20 000 euro När PostNord Strålfors i Finland köpte in en dokumentförstörare 2014 var det av rent ekonomiska skäl. ”Allt sekretessmaterial separerades från vanligt pappersavfall och hanterades av ett externt företag. Det blev dyrt. Inköpet av dokumentförstöraren har resulterat i besparingar på omkring 20 000 euro per år”, säger Petri Ikonen, projektledare på Strålfors.

säkerhet → IÖkad samband med inköpet fattade man samtidigt ett beslut om att inte längre separera pappersavfallet. I dag hanteras både sekretessmaterial och annat pappersavfall i huset på ett säkert sätt. ”Eftersom vi själva strimlar allt papper kan vi vara säkra på att kundernas sekretessbelagda dokument inte hamnar i fel händer. Det har ökat säkerheten”, säger Petri.

Strimlande som bisyssla → Det är inte bara Petri och hans ­ ärmaste kollegor som använder maskinen. n Lagerarbetare så väl som kontorsmed­ arbetare strimlar papper vid sidan av sina andra arbetsuppgifter. Dokumentförstöra-

10

ren förvandlar pappret till pellets som är tillräckligt små för att uppfylla säkerhets­ standarderna men tillräckligt stora för att användas i vidare bearbetning.

Från pappersavfall → till toalettpapper Dokumentförstöraren har även en positiv påverkan på miljön. Enligt Petris beräkningar genererar Strålfors omkring 87 ton pappersavfall per år, varav 72 ton strimlas på plats.

Maskinen skapar små papperspellets som bearbetas, returneras, lagras och transpor­ teras för vidare behandling. Pelletsbitarna används bland annat som råvara i mjuk­ pappersproduktionen och under ett år ­tillverkas omkring 600 000 toalettpappersrullar av det strimlade pappret!

Stort ska det vara → PostNord Strålfors dokumentförstörare

Petri Ikonen Gör: Manager, Project Management Office på PostNord Strålfors i Vanda, Finland.

Närmaste kollegor: ”Mikko Räisänen och Tiina Salmivuori och Eero Markelin hör alla till Project Management Officeteamet.”

av märket HSM är cirka sex meter lång, tre meter hög och två meter bred. Enligt Petri skulle den kunna vara ännu större. ”Om man funderar på att köpa en dokumentförstörare så är det värt att köpa en så stor maskin som möjligt. Ju större, desto bättre!”

PEOPLE BY POSTNORD

TEXT: LINUS BRÄNNSTRÖM FOTO: SARA BOGREN

NATHALIE MALMSTEN / #GOALS

REKLAMNÖRDEN I en allt mer digital och stressig värld tror Nathalie Malmsten på postlådan.

Själv stressar hon av genom att dansa. ”VA?! JOBBAR MAN fortfarande med direktreklam?”

Sådana frågor kan Nathalie Malmsten få. Hon ansvarar för reklamdelen av all post som PostNord ­distribuerar i Sverige. Direktreklam ses av somliga som ”gammelmedia” men faktum är att den fortfarande spelar en viktig roll.

– Jag kan inte avslöja exakta siffror, men den adresserade direktreklamen är en m ­ ycket lönsam tjänst, säger Nathalie. Även om den totala reklamaffären har minskat de senaste åren, på grund av ­digitala alternativ, står den fortfarande för en betydande del av PostNords ­om­sättning på brevsidan i Sverige.

– 2021 gick ovanligt bra vad gäller adresserad direktreklam. Vi jämför alltid resultatet med föregående års siffror och detta är det bästa resultatet hittills sedan jag blev ansvarig för tjänsten.

Hon har varit på PostNord sedan 2012, men har jobbat med direktreklam i olika former ända sedan 1996.

– Jag tror mycket på postlådan som kommunikationskanal. Med digitaliseringen har vi fått väldigt mycket stress runt om oss och just den här typen av reklam stressar inte. Du kan titta på den när du har tid. Man har större chans

V

PEOPLE BY POSTNORD

Nathalie Malmsten Gör: Produktchef Marknadskommunikation i Stockholm, Sverige.

Närmaste kollegor: ”Min ’förlängda arm’ produktspecialisten Olov Lundin och projektledaren Karin Gattmalm, som jag både jobbar tajt med och ofta lunchar tillsammans med.”

att nå genom bruset och jag tror att den fortsatt har en plats i mediemixen.

Nathalie kallar sig skämtsamt för ­”reklamnörd”. Familjen brukar tävla i tvsoffan om vem som först kan pricka rätt ­varumärke i reklamfilmerna.

– Jag hoppas att jag får jobba med ­reklam i någon form i resten av mitt yrkesliv.

Ett annat mål är att kunna fortsätta dansa livet ut – eller åtminstone tills hon fyller 100.

Nathalie är gammal gymnast och dansen har varit med henne sedan hon var barn.

Under senare år har det främst handlat om dansklasser på gymmet, men numera dansar hon också vid en dansskola. Varje termin håller de en lite större uppvisning.

– 2016 hade jag en tråkig cancerhistoria.

Den gjorde att jag funderade mycket på om det var något jag ville förändra i mitt liv. Jag ville inte byta jobb, jag ville inte skilja mig eller flytta. Jag ville börja dansa mycket mer!

11

I BÖRJAN / XIAOWEN CHEN

! a l o H Sah l a

o, H a a h ll o i ,O ,N

n, C i a o

På Xiaowen Chens arbetsplats möts flera olika kulturer och i gångarna på terminalen kan man höra hälsningsfraser från hela världen.

MÅNGA SÄGER att New York City är en stor smältdegel. Kulturer samlas och vi åker dit för att bli inspirerade. Lite som på PostNords TPL-­terminal i Helsingborg med andra ord. E4, som den kallas, är stadens största e-handelsterminal med kunder som Footway, Verisure och Sector Alarm. Här bidrar Xiaowen Chen själv till den kulturella mosaiken genom att komma från Kanton, nära Hongkong i södra Kina.

– För tio år sedan fick min man möjlighet att arbeta i Sverige. Vi diskuterade beslutet och även om jag trivdes jättebra i Kina och med mitt jobb inom international trade, ville jag göra något nytt och öppna mina sinnen lite, berättar Xiaowen.

M

NÄR PARET KOM till Sverige upptäckte de ett jättefint land och en spännande kultur. Men språket var svårt.

Xiaowen studerade svenska för invand­ rare (SFI) när det en dag kom representanter från PostNord till skolan för att rekrytera folk.

– Jag ville träna min svenska mer än bara i skolan. Där lärde jag mig att läsa och skriva och förstå grammatiken, men eftersom min man ju också är sydkines hade jag ingen möjlighet att träna uttal hemma, skrattar Xiaowen.

12

HON ANMÄLDE SITT intresse och tre intervjuer senare började hon på TPL-lagret med packning, retur och inleverans. Det var mycket att lära.

– Jag var som en baby från början. Även om jag har gedigen utbildning från Kina, var det en annan företagskultur och inte minst kollegor från många olika länder.

JUST DET ÄR något Xiaowen uppskattar mycket. Utöver att hon lärt sig att säga ”hej” på språk som spanska (hola), grekiska (geia sas), arabiska (sahlan), italienska (ciao) och nu senast serbiska (zdravo), så är alla kollegors bakgrund en stor inspiration.

– Vi kan ställas inför exakt samma situation, men komma med helt olika idéer och lösningar. De här mötena skapar ”kemiska reaktioner” i vårt arbete. Det har inspirerat mig att tänka mer på ”varför” och vara öppen för nya insikter och kunskaper från mina kollegor.

XIAOWEN MENAR ATT kollegorna har inspirerat hennes ”själ och tänk” och har givit henne en mer rationell förståelse för samhället och världen i stort. På fritiden, när hon inte umgås med sin familj, läser hon mycket. Gissa vad?

– Filosofi och psykologi. Jag tror att i en diversifierad värld kan man lära sig mer, vilket gör ens tänkande mer fritt, öppet och tolerant.

”Vi kan ställas inför exakt samma situation, men komma med helt olika idéer och lösningar. De här mötena skapar ”kemiska reaktioner” i vårt arbete.”

PEOPLE BY POSTNORD

,P i , Sa l u t r

Any

am

Oi,

TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: FREDDY BILLQVIST

el

o u n g, A hl a n, H

r i , H o i, a b a S

vet

, Na m

as

ka

r, B

j

ur

o

on

Xiaowen Chen Gör: Terminalarbetare i Helsingborg, Sverige.

Närmaste kollegor: ”Många! Från en mängd olika kulturer som Sverige, Serbien, Grekland, Tyskland, Island, Mellanöstern, Afrika, Italien, Thailand och Vietnam. De är smarta, duktiga och kloka och jag har lärt mig jättemycket av dem!”

PEOPLE BY POSTNORD

13

ABC@POSTNORD

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: ANDERS DEROS

Ett förtroendeuppdrag När terminalen skulle öppna ett nytt företags­center – och det på rekordtid – fick medarbet­arna göra jobbet. ”Vi har lärt oss massor” säger Evelina och Fredrik.

DET LOKALA paket­ ombudet stängde plötsligt och ingen annan aktör i området kunde erbjuda tillräcklig kapacitet. Var skulle de boende i Landvetter hämta sina paket?

Lösningen blev att öppna ett företagscenter på Härryda paketterminal utanför Göteborg. En toppenidé! Men hur gör man det egentligen?

– Ha ha, ja det undrade vi också när vi fick frågan om att leda projektet, säger Fredrik Heldmark som tillsammans med gruppledarkollegan Evelina Engström ansvarat för allt från ombyggnation av ­fastigheten till rekrytering av personal.

D

Beslutet togs i april 2021 och det var ­ råttom. Målet var att allt skulle stå klart b tre månader senare.

– Det var en väldig tidspress. Vi behövde bland annat bygga en ny entré och skapa plats för en kundparkering, berättar Fredrik och Evelina fyller i: – Även om det var stressigt var det ­verkligen kul att uppdraget gick till oss som jobbar på terminalen. Det kändes som ett förtroende, säger Evelina.

FÖR ATT TA reda på vad det innebär att driva ett företagscenter bokade de studiebesök och kontaktade kollegor inom ­Post­Nord som gjort samma resa tidigare.

– Det var lite detektivarbete i början, konstaterar Fredrik.

Evelina Engström och Fredrik Heldmark Gör: Grupp­ledare på Härryda paket­terminal i Göteborg, Sverige.

Närmaste kollegor: ”Det finns många, men vi kan nämna Lena Enlund som samordnar skiften på Härryda och Linda Jaregård som kan hela terminalen på sina fem fingrar. Under projektet med företagscentret fick vi mycket hjälp av vår kollega Ebba Eriksson.”

14

ABC@POSTNORD Är du bra på att ge det där lilla extra? Eller känner du någon som är det? Berätta gärna för oss på peopleby@postnord.com

Evelinas utmaning var att rekrytera sexton personer precis i anslutning till semestrarna.

– Vi har varit öppna med personalen hela tiden. ”Vi måste lära oss det här tillsammans.” Fördelen är att de har fått utforma sina egna arbetssätt, säger Evelina.

Företagscentret invigdes den 28 juni 2021.

Vad har ni lärt er på vägen?

– Jag har fått ett större helhetsperspektiv på PostNords verksamhet, säger Fredrik.

– Jag har insett att man klarar mer än man tror, säger Evelina.

DET HÄR SÄGER Terminalchefen Göte Östby om Evelina och Fredriks insats: ”Vi gav två av våra duktiga grupp­ledare mandat och förutsättningar. Med mod, kunskap och dedikerade medarbetare kan man klara allt.

Tack till alla som varit inblandade i projektet.”

PEOPLE BY POSTNORD

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: MAGNUS LIAM KARLSSON

I HUVUDET PÅ / LANDRY NDIKUMASABO

32 % Sverige vs Burundi ”Jag är född i Burundi, utbildad i Storbritannien, boende i Sverige och gift med en kenyanska. Det har gett mig en öppenhet som jag har nytta av både på jobbet och privat. En intressant observation är att Burundi inte är så olikt Sverige.

Svenskar pratar mycket utan att säga något. Det kan vara helt tyst i ett rum, ändå pågår en intensiv konversation.

Precis så är det i Östafrika där människor är mer reserverade än i det pulserande Västafrika.”

40 % En daglig kamp ”Fritiden ägnar jag åt mina tre barn som är sex, fyra och ett år. De är sanna skandinaver. Allt är en förhandling. Varje morgon utspelar sig en strid om att knyta skosnören eller välja jacka. Trots att vintern kan vara utmanande för någon som är uppvuxen i ett tropiskt klimat trivs jag väldigt bra i Sverige. Det är ett samhälle som fungerar och jag känner att företagskulturen är väldigt öppen och inkluderande.”

”Vi måste sluta gå på magkänsla” NÄR DU LYSSNAR på musik på Spotify eller funderar på nästa Netflix-serie kommer plattformarna ofta med tips. ­Kanske Weeknds nya album? Eller varför inte en brittisk deckare? Det är ingen slump. Spotify och Netflix analyserar din användarhistorik och ger så precisa förslag att man ibland undrar om de kan läsa tankar.

– Det här gäller inte bara musik och film i dag. Alla branscher använder sig av data för att skapa en bättre kund­ upplevelse och effektivisera verksam­ heten. Det måste vi även göra på ­Post­Nord, säger Landry Ndikumasabo.

HAN JOBBAR I koncernens Analytics & Automation-team och är mitt upp i arbetet med göra PostNord mer datadrivet.

– Vi vill gå från att ta beslut baserade på erfarenhet och magkänsla och i PEOPLE BY POSTNORD

stället använda data om hur kunder och konsumenter agerar. Intuition och magkänsla är bra egenskaper, men de har sina begränsningar.

– Om vi lutar oss mot data kan vi ­reagera snabbare på förändringar och ge fler i organisationen mandat och ­trygghet att våga ta beslut.

28 % Ett nytt språk ”Jag talar fem språk; engelska, franska, swahili, kirundi och kinyarwanda. Jag har försökt lära mig svenska men det går inte.

Det sägs att det kan bli fullt på hårddisken.

Om du ska lära dig ännu ett språk måste något annat ut. Men jag har inte gett upp än. Jag kommer att fortsätta försöka, men det är tur att svenskarna är så bra på engelska och att jag jobbar i en inter­ nationell miljö på PostNord.”

DATA KAN ANVÄNDAS för att ta reda på var och hur konsumenterna helst hämtar sina paket, eller smartare sätt att hantera kunder. Men också till bättre resursplanering och att förutspå problem som kan uppstå på en terminal.

– Vi kan till exempel förutsäga när en sorteringsmaskin kommer att krångla.

Det låter kanske konstigt, men analyserna plockar upp små, små signaler i datan.

Det fina är att vi då kan planera för tiden maskinen står stilla.

15

MIN LISTA / ILMO STRÖMBERG

TEXT: LAURA IISALO FOTO: BENJAMIN SUOMELA

HAN HACKAR HÄLSAN Ilmo Strömberg mäter sömn, aktivitet och ­blod­socker. Och samlar resultaten i Excel. ­För PostNords egen influencer är hälsan allt.

ILMO jobbar som kvalitetschef på PostNord Finland och är med och leder klimatarbetet. Det blir förstås en hel del siffror och kalkylblad på jobbet, och kanske har det smittat av sig på Ilmos fritidsintresse – hälsa och välbefinnande på alla plan.

För fyra år sedan blev han intresserad av biohacking, det vill säga mätning av den egna kroppen. Förutom sömn, aktivitet

I

och återhämtning följer han även upp sitt blodsocker. Och för att få en helhetsbild av sin hälsa och återhämtning samlar han resultaten i ett kalkylblad.

– Det motiverar mig att göra nödvändiga livsstilsförändringar, förklarar han.

ILMO BESTÄMDE SIG för att börja dela med sig av sina tankar i en blogg som haft omkring 4 000 besökare i månaden som mest.

– Jag blev förvånad över hur många som visade intresse för det jag skrev. Det

tvingade mig att göra biohackingen och mätningen mer systematiskt och på så sätt har jag också blivit bättre på det jag gör, säger han.

Ilmo tränar styrketräning utomhus och har bland annat lärt sig den krävande muscle up-övningen som kombinerar chin-up och en dip.

– Jag minns fortfarande känslan när jag lyckades första gången efter ungefär ett års kamp. Under årens lopp har jag klarat ännu tuffare övningar. Träningen har lärt mig envishet och uthållighet, säger han.

Det långsiktiga målet är att hålla sig i så god form som möjligt så länge som möjligt och att upprätthålla en god livskvalitet.

– Jag vill kunna göra muscle-up-övningen även när jag är 70 år. Fast det viktigaste är förstås att jag är lycklig!

Ilmos tips för en bättre vardag

1

Balansera blodsockret ”Hemligheten bakom ett långt liv enligt många är kontrollen över blodsockernivåerna. Efter en måltid bör man arbeta i stående ställning eller gå ut på en promenad eftersom det dämpar blodsockerhöjningen och förbättrar effektiviteten.”

2

Satsa på sömnen ”Det är värt att ladda ned en app i datorn som på kvällen ändrar det blå ljuset till ett gult ljus, vilket inte har samma negativa inverkan på sömnkvaliteten.”

3

Hitta din egen grej ”Man bör ha trevliga fritids­ intressen och annat som man njuter av i livet. Den egna potentialen växer när man hittat sin passion.”

16

Ilmo Strömberg Gör: Quality System Manager & Climate Lead i Helsingfors, Finland.

Närmaste kollegor: ”Petri Ikonen och Piritta Häkkinen hör till mitt virtuella team.”

PEOPLE BY POSTNORD

FOKUS / TERMINALER I FÖRÄNDRING

E

I N M A R

L

T

Jaakko har full kontroll, Tone har stora förväntningar och Anna passar perfekt på jobbet.

PEOPLE BY POSTNORD

-

M O E O N B !

Möt medarbetarna som är spindlar i handelns nya nät och jobbar på terminalerna som växer snabbare än någonsin.

17

INGET S TOPPAR

Anna Pozlewicz är som en spegel av sin arbetsplats – ­livfull och ostoppbar. Och både hon och terminalen i Køge växer av nya utmaningar.

KØ GE TEXT: MARIE-LOUISE ARNFAST FOTO: MORTEN GERMUND

18

PEOPLE BY POSTNORD

Anna Pozlewicz – SVENSKARNA gillar gott vin och vi kan konstatera att inte alla handlar på System­ bolaget, skrattar Anna Pozlewicz.

Anna är team­ koordinator på terminalen i Køge utanför Köpenhamn. Hon skickar 24 000 flaskor vin till Sverige varje dag. Tjugofyratusen! Det är nätbutiken Vinotekets kunder som beställer som om det inte fanns någon morgondag.

På tre år har försäljningen ökat från 200 paket med vin per dag, till cirka 2 000.

– Det fyller totalt 60 pallar.

S

INGEN STOPPAR SVENSKARNA från att dricka vin. Inget stoppar e-handeln och PostNords terminaler från att växa med den. Och inget stoppar Anna. Ringsignalen på hennes mobiltelefon är ”Don't stop me now” av Queen. Det är ingen tillfällighet.

– Dels är jag ett stort fan, dels är det lite av ett motto för mig. Jag kan inte och kommer inte att stoppas. Jag kom till Danmark från Polen för tio år sedan, med min man och min son. I början hade jag olika städjobb. Nu är jag teamkoordinator här i Køge och samordnar dagens arbete för ett femtiotal kollegor. Och jag går en ledarskapskurs för att komma ännu längre.

Det danska uttrycket ”att bygga flygplanet medan man flyger” är en passande beskrivning av PostNords danska TPL-succé. Terminalen i Køge öppnades 2018 och har fått en flygande start. Det har varit konstant tillväxt.

HÅKAN LINDBERG ÄR chef för terminalen.

När vinet åker åt ena hållet åker Håkan åt det andra. Från hemmet i Helsingborg i Sverige tar det honom en timme och tjugo minuter att pendla över Öresundsbron. En traditionell resa till en allt annat än traditionell arbetsplats.

– Vi öppnade med 30 000 kvadratmeter under tak. I år expanderar vi med ytterligare 35 000 kvadratmeter i ett nytt TPL-lager.

Riggat för framtiden PostNord Norge öppnar en toppmodern anläggning i mars 2022. ”Det blir en helt ny vardag för oss”, säger distriktschef Tone Wåge.

– Vi är verkligen glada och stolta över att PostNord satsar så stort i Bergen, säger Tone Wåge.

PEOPLE BY POSTNORD

Ambitionen är att ha fördubblat vår verksamhet ännu en gång fram till 2024. Jag är säker på att ännu fler butiker, både traditionella och på nätet, kommer att efterfråga en total logistiklösning i framtiden. Vi är väldigt bra på att leverera den.

TROTS ATT EFTERFRÅGAN ökade ­explosionsartat under pandemin lyckades Anna och hennes kollegor hålla jämna steg.

– Här i Køge måste vi kunna växa ­tillsammans med våra kunder. Vi måste hålla ett öga på PostNords kunders affärer så att allt fungerar och blir en framgång, som till exempel med Vinoteket. Jag gillar den typen av utmaningar. Min bästa dag på jobbet är en annorlunda dag. Så är det ofta här och det passar mig perfekt, säger hon.

– I vår bransch handlar allt om att leverera i rätt tid och till rätt pris. Den nya t­ erminalen gör godshanteringen mer ­effektiv, speciellt när den nya dragningen av väg E39 öppnar hösten 2022. ÄVEN DRAMMEN UTANFÖR Oslo får en splitterny terminal. I september 2022.

– Mönstret för handeln har förändrats radikalt under pandemin. Vi har en tillväxt på 50 procent jämfört med i fjol. Redan före pandemin låg tillväxten på mellan 15 och 20 procent, säger Pål Eier som är direktör för produktionsutveckling.

UNDER 2015 HANTERADE PostNord i ­Norge ungefär 60 000 kollin per dag. Nu handlar

I POLEN JOBBADE Anna som geografi­ lärare. Det gör hon fortfarande. Nästan.

– Här får vi paket från hela världen. Om en kollega frågar var ett land ligger sätter jag en ära i att svara klart och tydligt och helst snabbt, skrattar hon.

– I övrigt saknar jag inte mitt gamla jobb. Jag saknar faktiskt inte Polen heller.

Vi gillar den skandinaviska livsstilen och nu har vi en dotter som också trivs här. Det finns alla möjligheter att utvecklas om man vill. ­Danskarna arbetar hårt, men de är också bra på att ha roligt och vi gillar båda delarna. Och så har jag själv börjat få smak för gott vin. Man kan lära sig mycket nytt genom sitt arbete.

det om 150 000 kollin en normal dag och ­uppemot 300 000 kollin under högsäsong.

– Vi investerar i nya terminaler och ­maskiner för att kunna sortera sådana ­volymer och samtidigt stå rustade för att möta den tillväxt vi tror kommer i framtiden.

Det finns inget som tyder på att det kommer att sluta efter pandemin. Därför planerar vi för en fortsatt årlig tillväxt på 15 procent fram till 2030, säger han.

Returer är också ett område som ­Post­Nord arbetar mycket med.

– Det är stora värden som binds upp i varor som är i omlopp, därför är ett effektivt retursystem lika viktigt som att få ut varorna till konsumenterna. På Langhus har vi startat ett fulfillmentcenter för de stora aktörerna.

19

TEXT: SISSEL FANTOFT

TONE ÄR DISTRIKTSCHEF för Bergen med omnejd. Hon och kollegorna har stora förväntningar på den nya terminalen.

– I den nya terminalen får vi en fantastisk och fullvärdig sorteringsanläggning. Det gör att vi kan hantera dagens paketvolym snabbt och effektivt, samtidigt som vi har riggat för framtiden.

Gör: Teamkoordinator på terminalen i Køge, Köpenhamn.

Närmaste kollegor: Sigmund Chojnacki, Eva Pedersen och Jola Pochec.

N TE R M I N A L E PÅ R S O M TÄ N K E

N Ö J L MI

Lokalerna värms upp med jordvärme och den energisnåla belysningen går på grön el. Nya terminalen i Tammerfors bidrar till målet om ett fossilfritt PostNord.

TEXT: SINI-MARIA MELANEN FOTO: BENJAMIN SUOMELA

20

PEOPLE BY POSTNORD

F FINLANDS TREDJE STÖRSTA stad ligger vackert beläget på en smal landtunga mellan två inlandssjöar; Näsijärvi och Pyhäjärvi.

Där har PostNord byggt en sprillans ny terminal. Den är inte bara modern, miljövänlig och välplanerad – det är också PostNords första egna sorteringsterminal i Finland.

– Tidigare fanns verksamheten i en underleverantörs lokaler. Den nya terminalen har gett oss full kontroll på hela leveranskedjan, säger den regionala driftschefen Jaakko Hermikoski.

ANTALET ANSTÄLLDA KOMMER på sikt att öka från femton till runt trettio, och en av de nya finesserna är en snabbare och bättre maskinsortering.

– Vi kan nu hantera upp till 5 000 paket i timmen.

Maskinen läser av, väger och sorterar paketen i rätt riktning innan de transporteras och levereras till rätt adress, förklarar Jaakko.

Jaakko Hermikoski Sammantaget har och Marcus Hydén terminalen bidragit till en effektivare verksamhet och Gör: ­Regional driftschef ett minskat antal hanteringsrespektive regionchef i omgångar för paketen.

Tammerfors, Finland.

– Arbetet går snabbare Närmaste kollegor: Jaakko och enklare och antalet och Marcus är varandras mänskliga fel minskar också närmaste kollegor. Även tack vare sorteringsmaskiterminal­chefen Antti Lehtinen nen, berättar regionchefen hör till det samman­svetsade Marcus Hydén. teamet på tre.

PEOPLE BY POSTNORD

TERMINALEN I Tammerfors är inte bara snabb – den är också grön. Byggnaden har tilldelats Green Building Council Finlands BREEAM-certifikat med betyget Mycket bra. Det gör att verksamheten bidrar till PostNords mål om att vara fossilfritt till 2030.

– Terminalen värms upp med jordvärme, den miljövänliga LED-belysningen använder grön el och man har förberett för laddning av elbilar med tanke på framtida investeringar, säger Jaakko.

Dessutom används ridåfläktar för att säkerställa

V IS STE D U AT T… …det byggs ytterligare en terminal i Vanda som kommer att bli dubbelt så stor som terminalen i Tammerfors?

att så lite värme som möjligt går förlorad.

Och terminalens dörrar har monterats med luftridåer som minimerar energiförlusterna vid lastning.

– Ingen värme går förlorad när transportbilarna ansluter till terminalen vilket gör arbetet behagligare även för medarbetarna som får jobba i en varm terminal, säger Marcus.

21

22

PEOPLE BY POSTNORD

FOKUS / NY LOGISTIK

”VI HAR SÄLLAN FEL

OM VAD SOM KOMMER ATT HÄNDA” De har i uppgift att förutse framtiden.

Trots att den förändras varje månad.

För att lyckas använder David Larsson och ­Christian Østergard allt från artificiell intelligens till sofistikerad robotik – och gamla hederliga rullburar.

TEXT: SAM SUNDBERG FOTO: CHRISTIAN GUSTAVSSON

PEOPLE BY POSTNORD

23

C CHRISTIAN ØSTERGARD SÅG klentroget på sin kollega. Något måste vara galet med koordinaterna.

Tre veckor hade gått sedan de inledde sitt experiment. 150 lastbärare hade försetts med gps-spårare och annan teknik, för att de nyfikna PostNord-strategerna skulle kunna följa vagnarnas väg från terminal till kund och – förhoppningsvis – tillbaka igen.

Testet gjordes på ungefär en promille av PostNords alla lastbärare, eller rullburar som de ofta kallas. I det logistiksystemet rullar 100 000 omkring, en självklar men ack så viktig del av det nordiska nätverket.

Problemet är att de små rackarna har en tendens att hamna på villovägar. Många försvinner i väg någonstans hos kunderna, ibland för att de glöms bort, ibland för att de fyller sin funktion så väl att de hamnar i kundernas egna logistikkedjor.

Förutom gps-sändare från Sigfox hade burarna försetts med temperaturmätare.

Enbart dessa avläsningar skvallrade om att somliga burar, som borde ha gått raka vägen till kund och sedan tillbaka, fick åka på en mängd äventyr. Varmt, kallt, varmt, kallt, varmt, kallt, varmt, kallt...

Men signalerna från en av lastbärarna hade försvunnit redan vid testets början.

Christian hade antagit att tekniken felade.

Men nu berättade Christians kollega att den gav signal igen. Koordinaterna var prydligt angivna och identifierade på kartan.

Christian kunde bara skratta och klia sig i huvudet.

– Sydney? Australien? Hur sjutton kom den dit?

CHRISTIAN ØSTERGARD OCH David Larsson är seniora strateger i teamet Nordic Strategy & Solutions. Nio medarbetare som har i uppdrag att förutsäga framtiden och se till att PostNord är förberett för den.

24

Christian Østergard Gör: Senior strateg, Nordic Strategy & Solutions.

PostNords utdelningsområde är geografiskt stort, från tyska gränsen i söder till där Norge tar slut och Barents hav tar över i norr. Behov och förutsättningar ser olika ut, men överallt ska leveranserna fram. I översvämning och i snöstorm. I högkonjunktur och i pandemi. I en tid då volymerna växer snabbt, samtidigt som kunderna kräver att det går snabbt, bekvämt och miljövänligt.

VI SKA ÅTERKOMMA till rullburarna.

Men Christians och Davids uppdrag är brett. Kort sagt ska de med framsynthet och uppfinningsrikedom se till att säkra PostNords konkurrenskraft i framtiden. Nya, snabbfotade utmanare kapar åt sig marknadsandelar i eftertraktade områden med skräddarsydda lösningar för stora kunder.

För PostNord gäller det att dra nytta av den befintliga infrastrukturen av terminaler, fordonsflottor och medarbetare. Att nyttja de massiva investeringar som gjorts under

”VI VILL KLARA HÄLFTEN AV ALLA NORDENS PAKET I EN OCH SAMMA MASKIN.” – DAVID LARSSON, SENIOR STRATEG, NORDIC STRATEGY & SOLUTIONS

PEOPLE BY POSTNORD

R

NN

OVATI O NE

R OVATI O NE

NN

OVATI ONE

3

R

NN

|I

OVATI ONE

|I

NN

|I

|I

R

TRE SPÄNNANDE INNOVATIONER INOM LOGISTIK 1. SJÄLVKÖRANDE LASTBILAR Einride erövrar världen med autonoma, eldrivna lastbilar. Den senaste är en flatbed som kan lastas med olika typer av containrar.

Lastbilarna är självkörande på nivå SAE 4, redo för vanliga vägar. Men tekniken kompletteras med mänsklig kompetens – lastbilsförare som övervakar körningen på distans.

David Larsson Gör: Senior strateg, Nordic Strategy & Solutions.

decennier och använda dem smartare.

– Om man kommer in på marknaden och skaffar sig tre stora kunder, då kan man i princip lägga in i sitt system exakt hur de här kundernas paket ser ut. Det är en mycket lättare uppgift än om man, som vi, vill klara hälften av alla Nordens paket i en och samma maskin, säger David.

Jag träffar honom och Christian digitalt, över Microsoft Teams en mulen höstdag.

För ovanlighetens skull sitter de tillsammans, i Arken i Solna utanför Stockholm.

Annars är de ofta ute och reser, träffar samarbetspartners, kunder och kollegor runt om i världen.

Sprungen ur Luleå Tekniska universitet har David alltid haft lättare för att räkna än skriva. Han har jobbat med transport och logistik i snart 27 år. Sedan 2015 på PostNord.

Christian pratar oklanderlig stockholmska trots att han bor i Köpenhamn. Han är

PEOPLE BY POSTNORD

resultatet av en svensk mor och en dansk far. Medan David är ingenjör är Christian utbildad i strategi och marknadsföring.

Han började arbeta på Posten redan under studierna, och blev kvar. Det började med brevsortering i Köpenhamn innan han fick förtroendet i olika ledarskapsroller i Post Danmark, gick vidare till Belgiska Posten, och sedan åter till PostNord.

Han konstaterar att PostNord har ett par stora fördelar jämfört med uppstickarna.

Det stora distributionsnätverket är en, den andra är att företaget sitter på väldigt mycket data.

– Den kombinerar vi med folk som känner till de fysiska processerna och hur folk agerar i våra flöden. Det ger väldigt bra ­resultat. Folk utan data blir inte bra, och data utan folk blir inte bra heller.

Utgångspunkten är analyser av den hårda data som teamet samlar. Genom dessa ska man kunna använda robotik, bildanalys,

2. ÅTERVINN DITT PAKET Finska Repack tillverkar förpackningar för e-handel som går att återvinna. Slutkunder kan välja RePack som miljövänligt fraktalternativ. När de packat upp sin vara lägger de kartongen i närmaste postlåda så att den returneras till RePack och kan återanvändas upp till 20 gånger.

3. IRONMAN ÄR HÄR Exoskelett kommer i två varianter, passiva och aktiva. Guardian XO från amerikanska Sarcos Robotics är av det senare slaget. En batteridriven maskin som ger bäraren styrkan att lyfta upp till 90 kilo utan ansträngning. Exoskelettets styrka ökar produktiviteten, och ska också minska skador. Allt till det facila priset av 900 000 kronor per år.

Vi jobbar med David och Christian Ravi Kiran Kotty, Lars Bryldt Christensen, Victoria Svedberg, Hampus Schander, Martin Redborn, Axel Scheutz Godin och Egil Møller Nielsen.

25

f­ inkalibrerade prognoser, artificiell intelligens, självkörande truckar och finkänsliga sensorer för att göra PostNords logistik­ nätverk ännu starkare och effektivare i framtiden. Mycket har redan börjat hända på olika håll i koncernen.

I Norrköping i Sverige har PostNord TPL ett av S ­ veriges modernaste lager, för kunden B ­ auhaus. Så kallade AGV (autonomous guided vehicles) används där för hantering av restemballage, och kommer i framtiden att bli ett stöd i plocket. Så kallad ”pick by voice” innebär att medarbetarna både får instruktioner i headset och checkar av sitt plock muntligt, så att de hela tiden har två händer fria. Videoanalys säkrar att rätt gods hamnar på rätt bil – ofta en el-lastbil från Einride som laddas med hjälp av Nordens största solcellsanläggning på ett tak.

På andra håll i världen har olika företag visat upp innovativa logistiksatsningar. Som Amazons paketlevererande drönare och Fords tvåbenta robot som ska kunna hoppa ut ur en självkörande lastbil, skutta uppför trapporna till ett hus och varsamt placera ett paket vid ytterdörren.

Men de senaste åren har hajpen kring autonoma fordon och futuristiska robotar dämpats.

– För tre-fyra år sedan trodde jag att det skulle gå snabbare med självkörande fordon. Det trodde alla, men det visade sig

26

paketleveranser. Åtminstone inga som är i närheten att leverera valuta för pengarna, annat än som huvudpersoner i fantasi­ eggande Youtubeklipp.

– Det existerar inte ännu. Vår ambition är att underlätta för brevbäraren eller paketleverantören, så att hens jobb blir så lätt som möjligt.

Det åstadkommer man genom att arbeta på flera fronter, med data som vägledning.

– Vi jobbar på allt, som hur vi smartast kan packa en bil, hur rutterna optimeras, ­vilka algoritmer och vilken data som ger bäst resultat. Vi vill veta så mycket som möjligt om varje leverans, så att den blir så smidig som möjligt och precis som kunden vill ha den, säger Christian.

↑ "Den här ska vi lära oss att jobba med snart. En visionstyrd truck från Indien", berättar David Larsson. vara svårare än förväntat. Vi är mer realistiska i dag, säger Christian.

David konstaterar att det ännu inte finns några tekniska lösningar för att automatisera

FASTÄN ROBOTREVOLUTIONEN dröjer tyder det mesta på att den är oundviklig.

Förr eller senare kommer människor och avancerade robotar att arbeta sida vid sida i sorteringsterminalerna. Många truckar och lastbilar styrs i framtiden av artificiell intelligens. Christian och David har tät kontakt med andra strateger runt om i Europa för att hålla sig långt framme i utvecklingen. De håller också noggrann koll på vad som händer i USA och Kina, som i flera avseenden ligger längst fram i den tekniska utvecklingen. På flera håll i världen använder man till exempel teknik för att styra bort oönskade beteenden.

PEOPLE BY POSTNORD

PEOPLE BY POSTNORD

27

YRA PE

YR

F

28

E

”MAN INSER ATT DET ÅTERSTÅR EN DEL ARBETE NÄR EN RULLBUR PLÖTSLIGT HAR HAMNAT I SYDNEY.”

RNA | D

TROTS DEN VÄXANDE skatten av data som PostNords nätverk genererar, har tiden sedan mars 2020 varit en lektion i ­ödmjukhet för futurister och prognos­ makare. Så även för gänget på Nordic ­Strategy & S ­ olutions. Pandemin kastade inte bara grus i det globala logistikmaskineriet, utan förändrade på kort tid hur vi konSNART STARTAR ETT pilotprojekt med sumerar. E-barometern visar att e-handeln en robot från indiska Tata som bland annat under första kvartalet 2021 omsatte över ska kunna lyfta rullburar. Den utvecklingen 50 procent mer än under samma kvartal är ytterligare en anledning till att man vill 2020. Den massiva tillväxten kunde varken ha bättre koll på lastbärarna. Man behöver mänsklig eller artificiell intelligens förutspå. inte bara kunna se var på världskartan de – Vi har sällan fel om vad som ska hända befinner sig. En robot ska också kunna veta i framtiden. Men när det gäller hur fort det exakt var i terminalen en rullbur finns, hur ska gå, så är vi ärligt talat ganska dåliga. den är uppställd och vad den innehåller.

Vi missbedömde självkörande bilar, hur – Då inser man att det återstår en del svårt det skulle vara. Miljöomställningen arbete när man upptäcker att en rullbur som pågår nu, den går ganska fort jämfört plötsligt har hamnat med vad många trodde. i Sydney, skrockar Robotisering av logistik Christian. fungerade inget vidare Rullburarna har för några år sedan, funnits i verksamheten men det verkar komma i ungefär samma form lösningar som fungerar sedan 1980-talet. Den bättre nu, säger David. synbara enkelheten är Christian håller med: bedräglig. Den perfekta – Pandemin har fått rullburen är lätt, stabil, allt att accelerera. Vi staplingsbar, ihopfällhar ändrat beteenden bar och lätt att lasta och preferenser väldigt för både människor och mycket på kort tid. robotar. Den ska passa Tiden går snabbare nu. in i en bil så effektivt Men data går också som möjligt, rulla lätt snabbare. Vi har större och passa in under datamängder, vi har diverse maskiner. Det är 5G och vi har möjligheen ekvation värdig den ter att räkna på saker mest avancerade AI. mycket mycket snabb– Det enkla är ofta det are. Vi har kollegor i svåra. Och hur mycket teamet som måste byta ny teknik vi än har nu så dator väldigt ofta nu för finns det ingen maskin att hänga med. Allt går som är mer central för snabbare. vår verksamhet än rullSå var det rullburen burarna, säger David. som hamnade i Sydney.

Lärdomen av experiHur kom den dit? mentet med gps-spårare Faktum är att ingen och temperaturmätare vet. Det finns fortfarande var att det finns mycket saker som inte ens all – CHRISTIAN ØSTERGARD, att vinna på att hålla data i världen kan svara SENIOR STRATEG, NORDIC bättre reda på lastbäpå.

STRATEGY & SOLUTIONS

LA

rarna. I dag lutar det åt att burarna kommer att förses med en handfull olika tekniker. Detta för att hålla ordning på dem och samla in data om deras rörelser. Data som kan bidra till bättre prognoser och nya arbetsmetoder.

PE

x

E A | D FYRA

Detta för att det sedan ska bli säkrare för människor att både arbeta och leva tillsammans med autonoma fordon och robotar.

– Man identifierar mönster och tar bort de som är oönskade. Så kan David ta fram en robot som fungerar bättre…

Christian hinner inte längre innan David, robotspecialisten, stoppar honom: – Nä nu måste jag säga, de robotar vi ska ha ska vara helt bombsäkra. Man ska kunna vara hur galen som helst i terminalen utan att någonsin skadas av en robot. Skriv det i stället!

LA

RN

A P EL ARNA

EF

4C |D

FRAMTIDENS LOGISTIK

4 X C – Convenience, Climate, ­Capacity och Cost är de fyra pelarna i ­framtidens logistik.

CONVENIENCE I dag tittar PostNords strateger på flera sätt att göra livet ­bekvämare för slutkunden, som: • Digitala lås: Lås till dörrar och större postlådor som kan öppnas temporärt för en leverans.

• Lördagsutdelning: Sedan mitten av november 2021 kan två miljoner hushåll i Sverige få paket levererade på lördagar.

• Automatiserade leveranser: ­Flera ­företag har experimenterat med drönare och robotar som kan leverera paket. Det ligger dock fortfarande en bit in i framtiden.

CLIMATE Med hjälp av AI och bildanalys ska man uppnå högre fyllnadsgrad i bilarna och optimerade rutter. Eldrivna fordon, från truckar till lastbilar, är viktiga för att minska verksamhetens koldioxidavtryck.

Men flera större städer vill nu minska ­biltrafiken oavsett drivmedel, vilket ställer krav på nytänkande.

CAPACITY PostNord planerar att fortsätta växa.

Men befintlig infrastruktur ska användas mer effektivt. Det stora nätverket av terminaler ska förbättras med hjälp av datainsamling och artificiell intelligens.

Denna kan förutspå flöden och hjälpa till med allt från inställning av sorteringsmaskiner till rätt bemanning.

I framtiden kommer sorteringsrobotar och självgående truckar att arbeta sida vid sida med människor i terminalerna.

COST Leveranserna blir mer bekväma om miljö­vänliga. Samtidigt måste kostnaderna hållas på en nivå som kunderna kan bära. ­Nyckeln är att skapa värde med hjälp av ­PostNords stora nätverk av ­terminaler – och uppgradera dem med teknisk innovation. Dataanalys spelar en viktig roll för att hålla nere kostnaderna. Ju bättre man kan förutse flödena, desto bättre kan man anpassa verksamheten efter dem.

PEOPLE BY POSTNORD

Guiden

Dressed for success 130 år efter våra första uniformer är det dags för ännu en ny modell. Vi synar Nordens mest kända blåställ i sömmarna.

30 38

Hoodies och halskragar.

Fyra PostNordare om ­uni­formen i dag och i morgon.

Den har alltid inspirerats av tiden vi lever i. Vivi Nybom tar oss med på en resa genom ­ postuniformens historia.

32 36

I slutet av 2022 kommer den.

Träffa gänget som utvecklar PostNords nya uniform.

Uniformen ska stå för säkerhet och omsorg, enligt Guled Mahamoud.

Se bilder och filmer!

Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

PEOPLE BY POSTNORD

29

Guiden

”EN MODERN HOODIE VORE FINT” JÖRGEN SEGER ser uniformen som ett verktyg.

Den förenklar arbetet när han kör gods i Gävle med omnejd eftersom han inte behöver presentera sig.

De blå kläderna blir som ett visitkort. Alla vet vem han är och varför han är där.

– Uniformen fungerar som skyddskläder.

Särskilt skorna med stålhätta som faktiskt kan rädda en från att få foten krossad. När man kör lastbil blir man också väldigt smutsig så det är bra att ha rejäla plagg som tål lite.

Vilka plagg tycker du är viktigast?

– Skyddsskor och en vind- och vattenavvisande jacka. Ibland när man kliver ur hytten och det hällregnar, då är det skönt med en riktigt bra skaljacka. Man tappar liksom gnistan om man blir blöt och fryser.

Vad tycker du saknas i dagens uniform?

– Jag skulle inte ha något emot en hoodie. En med lite modernare snitt, som har dragkedja och går lite högre upp på halsen. Jag tycker också att man skulle kunna byta ut reflexerna och göra något åt byxorna som är tjocka och klumpiga.

J

Jörgen Seger Gör: Lastbilsförare i Gävle, Sverige.

Närmaste kollegor: ”Jag vill inte nämna någon speciell. Alla är bra!”

30

PEOPLE BY POSTNORD

TEXT: MALIN DAHLBERG, SINI-MARIA MELANEN, MICHAEL KIRKEBY FOTO: ALEXANDER LINDSTRÖM, PRIVAT

"KUNDERNA KAN KÄNNA IGEN OSS VARJE DAG"

”KOMFORT ÄR OERHÖRT VIKTIGT”

GRY CECILIE RØTTERENG är produkt­ ionschef på Langhus i Oslo och ansvarar för avvikelsehantering på terminalen. Om något går snett med Gry Cecilie ett paket, då är det ­Røttereng hennes medarbetare Gör: Produktionssom rycker ut. chef på Langhus, Gry började på Norge.

PostNord 2016, men Närmaste kollegor: då inom kundservice ”Mina chefskollegor – ett jobb där man Raymond Iversen, inte bär uniform till Nicolay Bromark, vardags. När hon nu Øyvind Skjøren, jobbar i produktion Almir Avdagic och på terminal är det arStåle Knutsen och betskläder, skyddsskor distriktschefen och Post­Nord-blått som Frank Uzlastiran. gäller.

Fishea Abera och – Jag måste inte ha Muhammad Asim uniform när jag sitter är gruppledare för på kontoret, men jag mina serviceteam.” väljer att ha det. Det är bekvämt och praktiskt, och jag menar att uniformen skapar teamkänsla. Vi ingår alla i samma arbetslag, säger Gry och fortsätter: – Ibland när vi haft inhoppare från andra företag har de först kommit i sina vanliga arbetskläder, men ganska snart frågar de om de inte kan få låna PostNord-uniformen.

Just för att kunna känna sig som en del av helheten.

FÖR ANDREA ­SCHLECHTER i Sønderborg har uniformen en viktig funktion när hon kör runt med paket och brev i Sønder­ jylland nere vid gränAndrea Schlechter sen mot Tyskland.

Gör: ­Brevbärare – Alla kunder kan i Sønderborg, direkt se vilka vi är när ­Danmark. vi kommer. Den typen Närmaste kollegor: av igenkänning ger en ”Hans-Jørgen slags trygghet. Och Andersen, Morten ­internt bidrar uni­ formen till att skapa en Jakobsen, Jimmi Køpke och Mogens känsla av gemenskap Skøtt.” mellan kollegor. Men om min 16-årige son blev ombedd att bära uniform till skolan skulle han definitivt säga: "Nej tack, jag bestämmer”, haha.

Vilka plagg tycker du är viktigast?

– Det beror på säsong, men skyddsskorna är riktigt lätta och bekväma. Våra byxor, både de långa och de korta, är fina. De har många fickor. Det går nästan inte att få för många fickor, för handskanner, pennor, handsprit och annat. Det är mycket som vi behöver ha med oss.

Vad tycker du saknas i dagens uniform?

– Jag vet inte riktigt om vi saknar något i PostNord-garderoben. Jag tycker att vi har mycket att välja på. Men det vore bra med regnkläder som andas och samtidigt skyddar mot regnet. Och några korta ankel­ strumpor – de långa ser för fåniga ut när man går i shorts på sommaren!

MIKAEL RUOHO ÄR terminalarbetare i Åbo, Finland och tycker att uniformen är praktisk och dessutom kan vara till hjälp i vardagen.

– Här i Finland j­obbar ofta under­leverantörer i terminalen och då kan man lättare känna igen oss genom uniformen.

– Å andra sidan gör ju uniformen att vi ser likadana ut, men den egna personligheten kan ju framhävas på andra sätt än genom klädseln.

Den nuvarande uniformen har enligt

7

|T

|T

”Jag hoppas att de tar hänsyn till temperatur­­variationerna när de skapar den nya uniformen.” ­ ikael varit bra och bekväm, men det kan M bli kallt i terminalen på vintrarna.

– Jag hoppas att de tar hänsyn till temperatur­variationerna när de skapar den nya uniformen. Vi har ett fysiskt arbete och därför är komfort oerhört viktigt, påpekar han.

IPS | TI PS IPS | TIPS

IPS | TI PS

Är det något du vill ändra på i den ­nuvarande uniformen?

– Det är väl byxan som inte är särskilt anpassad för kvinnor. Jag tycker också att man ska se över de skyddsskor som vi har i terminalen. De är tunga och klumpiga och det är lätt att få skavsår. Kanske finns det bättre alternativ? Är det något plagg du saknar?

– På vintern blir det väldigt kallt i terminalen. Vi har tjocka jackor här på Langhus, men jag tror det vore bättre med ett underställ i ull. Så att man kan ta av sig den tjocka jackan och i stället klä sig enligt lager-på-­ lager-principen.

|T

Mikael Ruoho Gör: Terminalarbetare i Åbo, Finland.

Närmaste kollegor: ”Jussi Lindberg, Eemeli Hakala, Petra Logje, Matleena Sirviö och Melissa Kivikangas. Vi ansvarar gemensamt för verksamheten i terminallagret.”

|T

”Jag tycker också att man ska se över de skyddsskor som vi har i terminalen.

Kanske finns det bättre alternativ?”

IPS | TIPS

”UNIFORMEN SKAPAR ­TEAMKÄNSLA”

Så tar du hand om dina arbetskläder

PostNords uniform är slitstark och tålig, men självklart håller den längre om du tar hand om den.

1. Förvara dina arbetskläder på ett rent och torrt ställe. Häng upp på krokar eller vik ihop plaggen på en hylla. Undvik att slänga dem i en stor hög på varandra.

2. Alla plagg som bärs närmast kroppen ska tvättas i 60 grader kulörtvätt annars finns en risk att de inte bli rena och börjar lukta svett efter ett tag. Övriga kläder tvättas i 40 grader kulörtvätt.

3. Blanda inte ljust färgade plagg med kraftigt kulörta. Vänd alla plagg ut och in, så håller färg och tyg längre.

4. Smuts hårdnar med tiden och blir svårare att få bort ju längre du väntar. Du behöver därför tvätta dina arbetskläder regelbundet. Antagligen oftare än du tror.

5. Tips: Använd en fuktig trasa för att torka bort lös smuts och grus innan du lägger in kläderna i tvättmaskinen. Töm fickorna på stenar, skräp och andra småsaker.

6. Ytterkläder med vatten­avvisande yta får gärna torkas i torkskåp då och då eller strykas på svag värme – då aktiveras vatten­avvisningen.

7. Använd inte sköljmedel, det försämrar funktionen i tyget.

Du vet väl att… …basbyxorna har dubbla fållar? Sprätta bort den turkosa fållen och vik ner så blir ­byxorna fyra centimeter längre!

→ Det blir inte en helt ny uniform, men en rejäl uppfräschning av designen. Sophia Kandell, Mårten Ericson, Hannah Myrhed, Christina Bergström och Ylva Boske är alla involverade i projektet.

32

PEOPLE BY POSTNORD

Guiden

En uniform FÖR FRAMTIDEN

3 000 medarbetare har sagt sitt. I slutet av 2022 kan du dra på dig arbetskläder med ­uppdaterad design, hållbara material och framför allt – en bralla för alla!

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: KRISTINA SAHLÉN

PEOPLE BY POSTNORD

33

KONCERNENS varumärkesspecialist ­Sophia Kandell är säker på att den nya byxan kommer att bli uppskattad. Hon har själv varit ute på terminal och testat den nuvarande uniformen ”in action” så att säga.

– Jag vet hur det känns att bära bildäck i en stram byxa och hur jackan glider upp i ryggslutet när man hoppar in i bilen. Det och allt annat som kollegorna i Produktion har delat med sig av är ovärderlig information i ett sådant här projekt, säger hon och fortsätter: – När vi började se över designen blev det också tydligt att den uniform vi har nu utformats i en tid då brevbäring var huvudsysslan. I dag Sophia Kandell, levererar vi allt fler Brand Specialist & paket, så vi behöver Insight Manager. skapa plagg som är smidiga vid tunga lyft och som har större synlighet i trafiken.

A| KT

A A KT | FA |F

34

generellt passar sämre för kvinnor. Den nya byxan ska vara bekväm när man rör sig mycket och genomför tunga lyft, därför är den förstärkt med stretchpartier och en mycket bättre passform, säger Mårten Ericson som är Verksamhetscontroller inom Produktion i Sverige.

FA KTA

I SLUTET AV 2022 lanseras den nya uniformen som ska möta paketbäringens nya krav på synlighet i trafiken och gå i linje med PostNords uppdaterade varumärkesidentitet.

Projektet startade med en stor enkät där 3 000 medarbetare fick tycka till om sina arbetskläder. Hela 74 procent uppgav att de trivs i sin uniform och är stolta över att bära den, men enkäten visade också att vissa plagg behöver förbättras, till exempel västen och Mårten Ericson, Verksamhetscontroller. dambyxan.

– Vi fick in många bra tips och synpunkter. Just byxan har vi jobbat extra mycket med. Dagens byxa är bylsig, stum och med en kort gren som

↑ Den PostNord-blå färgen blir kvar men läderskärpet i den nuvarande kollektionen ersätts av ett canvasskärp.

A KTA | FA |F

A| KT

NÄR DEN SENASTE uniformen lanserades 2017 plockades flera fickor bort. Det miss­ taget gör ingen om. Det blev proteststorm när brevbärare och förare plötsligt inte hade någonstans att stoppa nycklar, pennor, mobiltelefoner och annat som måste finnas nära till hands.

– Kollegor mötte en i dörren och fräste ”ge tusan i våra fickor”. Det var superjobbigt, för jag förstod dem.

Den dåvarande designern tyckte att det var snyggare utan, men plaggen måste också vara praktiska och fungera i vardagen. När vi nu tar fram en ny kollektion har det varit viktigt Christina Bergström, att lyssna på använInköpsadministratör. darna, säger Christina Bergström som själv varit brevbärare och numera jobbar på Inköpsservice med ansvar för PostNords uniformer i Norden.

FA KTA

N • En vanlig månad 2021 låg det

kläder till ett värde av 23 633 003 SEK på PostNords lager i Helsingborg.

• 2020 levererades det 146 922 plagg till ett värde av 17 567 229 SEK till medarbetare i Finland, Danmark och Sverige.

• Mest efterfrågade plagget varierar. När det kommer en ny kollektion vill alla ha det nya. Men statistiskt sett är t-tröjan i bomull det mest populära plagget. Det levererades cirka 40 000 t-tröjor i dam- och herrmodell under 2020.

• Minst efterfrågade plagg är cykelmössan som finns i två storlekar. ”Vi trodde att det skulle bli en storsäljare då vi fått önskemål från verksamheten om cykelmössor under cykel­ hjälmarna i stället för toppluvor”, säger Christina Bergström.

• 8 000 cykelmössor finns på lager. Sedan 2017 har det endast levererats 581. ”En riktig hyllvärmare, som vi kallar artiklar som ingen köper av”, säger Christina.

PEOPLE BY POSTNORD

UNDER ARBETET HAR projektgruppen även rannsakat uniformen ur ett hållbarhetsperspektiv. Till exempel har t-tröjan i 100 procent bomull miljöcertifieras och dagens läderskärp kommer att bytas ut mot ett canvasbälte av armétyp.

– Det är inte etiskt eller tidsenligt att använda animaliska material om vi kan undvika det, dessutom har canvasbältet en stor fördel då det enkelt kan anpassas till olika kropps­storlekar, säger Sophia och fortsätter: – För oss har det varit viktigt att ifrågasätta alla detaljer som kan minska uniformens miljö­påverkan. Fleece Ylva Boske, är mjukt och gosigt, Designspecialist. men släpper ut mikro­ plaster när man tvättar det. Vi ser också till att varje plagg ska hålla längre, till exempel genom en vindlist över dragkedjan som skyddar mot smuts och väta.

Plaggen i PostNords uniform håller i snitt

PEOPLE BY POSTNORD

för 700 tvättar, så återbruk blir en viktig parameter framåt.

– Vi behöver bli bättre på att jobba ­cirkulärt och se till att kläder som används till exempel av våra många ­extrajobbare under sommar eller peak återinförs i produktions­cykeln, säger Sophia.

VISUELLT SKA DEN nya uniformen kännas framåtlutad och snabb, men också trygg och vänlig. Den som har ansvar för att uppnå det är designspecialisten Ylva Boske.

– Det handlar inte om att ta bort den ­starka identitet som PostNords uniformer redan har. Målet är att det ska finnas en igenkänning, men att uttrycket ska bli modernare och följa PostNords nya visuella identitet, säger Ylva.

– Den övergripande designen kommer också att få en ökad synlighet i trafiken samt fler och större reflexer för att synas bättre i mörker.

DET ÅTERSTÅR EN hel del att göra innan PostNords medarbetare kan lägga vantarna på de nya plaggen, men hela gänget hoppas förstås på succé.

– Det absolut roligaste med det här projektet är att få designa något som kommer att få så stor betydelse för PostNords medarbetare i vardagen. Designen ska inte bara bygga varumärket och se tilltalande ut, här ska den också fungera varje dag, året runt och i alla väder. Det är en superkul utmaning, säger Ylva och Sophia fyller i: – Det har varit väldigt kul och lärorikt att sätta sig in arbetsvardagen för våra förare, terminalarbetare och brevbärare och förstå hur viktig plaggens utformning är för kvaliteten på jobbet. Hur placeringen av varje liten ficka faktiskt spelar roll.

Vi ingår i arbetsgruppen: Sophia Kandell, Brand Specialist & Insight Manager, Ylva Boske, Designspecialist, Anna Askri, Sourcing Manager, Sofi Enqvist, Inköps­analytiker, Christina Bergström, Inköps­administratör, Mårten Ericson, Verksamhetscontroller.

Representanter från Produktion: Stefan Fought (SE), Christian Nordling (DK), Aslam Waheid (NO) och Jenny Röjgård (TPL).

35

Guled Mahamoud Gör: Huvudskyddsombud på Langhusterminalen i Oslo, Norge.

Närmaste kollegor: Robin Schei och Diakou Shabani.

36

PEOPLE BY POSTNORD

Guiden

MYCKET MER ÄN YTA ”Arbetskläder är en fråga om säkerhet och omsorg. De måste passa den situation man är i”, säger Guled Mahamoud.

TEXT: MARIE-LOUISE OLSEN FOTO: LEIKNY HAVIK SKJÆRSETH

Ä

ÄR MAN VAN att vara ute i naturen i Norden vet man skillnaden mellan att röra sig i bekväma plagg och sådana som inte är det.

– Blir man blöt eller för varm är det inte kul, helt enkel, säger Guled Maha-

moud och tillägger: – Jag tränar löpning och då gäller det att ha rätt kläder i förhållande till vädret. Annars blir träningspasset inte den där stunden jag behöver.

Guled Mahamoud är huvudskyddsombud på PostNords terminal i Langhus strax söder om Oslo och har jobbat på PostNord i mer än tio år. Han är både på kontoret och i produktionen.

– På fritiden och när jag jobbar på kontoret klär mig i vad jag skulle kalla ’casual’. Ofta skjorta och jeans. Men när jag jobbar i produktionen har jag självklart på mig uniformen, våra arbetskläder. Annars känner jag mig inte trygg.

Hur menar du?

– Det är ett fysiskt aktivt jobb och för mig är arbetskläder en fråga om säkerhet. Det är till exempel viktigt med material som både skyddar och är följsamma, så att det är lätt att röra sig.

Passform är otroligt viktigt, och att det finns rätt storlekar. Vi jobbar ofta i mörker, så det måste finnas reflexer så att man syns.

– Sen vill jag gärna både känna mig och se fräsch ut hela dagen. Man blir svettig och alla paket är inte helt rena, så gärna ett material som är lätt att borsta av.

Han gör en paus, och fortsätter: – Men det är bara den fysiska aspekten. Jag tänker även på vilka signaler mina kläder skickar till andra.

Jag trivs på jobbet, tycker att jag har ett bra jobb. Alltså vill ha arbetskläder som signalerar det. Jag vill att mina arbetskläder ska berätta för min omgivning att min arbetsgivare tycker att jag är viktig, att de bryr sig om mig. Jag vill att plaggen ska vara tillverkade i material som håller hög kvalitet och att detaljerna är omsorgsfullt anpassade för det ibland ganska tunga jobb vi utför på PostNord.

Tror du att det går att ta fram en uniform som alla kan identifiera sig med?

– Det är nog inte lätt, men jag tror det går om man verkligen funderar över vilka olika funktioner kläderna ska ha, både fysiskt och mentalt. Att de ska stå för säkerhet och omsorg, till exempel. Och att man sen kompromisslöst genomför det.

”Jag vill att mina ­arbetskläder ska ­berätta för min ­omgivning att min ­arbetsgivare tycker att jag är viktig, att de bryr sig om mig.”

PEOPLE BY POSTNORD

37

Guiden

GULD OCH REVOLVRAR – EN UNIFORM HISTORIA Året är 1893. För brevbärare gäller blå livrock med guldknappar. Åtminstone i stan.

Lantbrevbärare har en betydligt mer ­spännande uniform.

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: KRISTINA SAHLÉN

I 1800-TALETS Sverige Eller på vintern – vargpäls! var uniformen en signal – Det var rätt mycket postrån på den om att du var statens tiden. Lantbrevbärarna behövde kunna ­tjänare. Tullen, Posten ­försvara sig. Vissa bar även en låsbar väska och ­järnvägspersonalen i metall, lite som ett bärbart bankfack, – i princip alla bar ­berättar Vivi. mörkblå ullrockar med krusi­dulliga guldknappar. De Ogifta kvinnor → sökes! var svårt att skilja dem åt.

– Guldöglor längst nere Antalet e-handlade paket ökar på rockärmarna blev lösningen kraftigt i dag. Faktum är att för postpersonalen. Inte långt utvecklingen såg likadan ut efter fick alla brevbärare ett när det gällde brev i slutet av identifikationsnummer på 1800-talet. 1850 skickades sju kragen, ungefär som på kramiljoner brev på ett år i Sverige.

Vivi Nybom, vallpolisens hjälmar i dag. Det 1900 hade det ökat till 260 milUtställningsproducent var inte populärt, berättar Vivi joner. Och bara 20 år senare var på Postmuseum, Nybom, utställningsproducent antalet 626 miljoner brev per år.

Stockholm. på svenska Post­museum.

För att möta behovet öppnades poststationer runtom i Sverige och eftersom för lantbrevbäraren det var brist på personal rekryterades även → ISkydd Postmuseums samlingar finns ett kvinnor. ”beklädnadsreglemente” från 1893. Det är en – De första kvinnorna anställdes 1863, slags broschyr som talar om vilken utrustning men de måste vara myndiga, det vill säga som ingår i postiljonens arbetsvardag. Det 25 år och ogifta. mest uppseendeväckande är de attiraljer lantbrevbärare har att välja på – svärd, reMer guld, högre lön → Uniformen volver med hölster, signalhorn och skinncape. användes länge för att

I

38

markera hierarki inom Posten. Antalet vinklar i ­mössmärken och tjockleken på guld­öglorna markerade rang och lön. Det var först på 1980-talet som man inte längre kunde se på uniformen vilken lönegrad en brevbärare hade.

Militärt blev sportigt → Den militäriska, mörkblå designen höll i sig ända till 1960-talet. Då blev uniformen i Sverige för första gången blågrå. På 1970-talet ersattes ordet ”uniform” med ”tjänstedräkt” och de blanka knapparna försvann, allt för att komma bort från det militäriska arvet. Sedan dess har postens uniformer blivit allt mer sportiga och funktionsinriktade.

– Om man tittar på materialval, färger och snitt kan man konstatera att uniformen alltid har följt tidens mode, säger Vivi.

→ Malin Valentin, chef för Postmuseum i Stockholm, i uniformsrock från 1893.

PEOPLE BY POSTNORD

Udda fakta!

Visste du att Sverige och Danmark inte hade ”postal fred” förrän 1735? Fram till dess var det helt okej att anfalla varandras postpersonal. Det var helt enkelt en del av krigföringen att se till att viktiga meddelanden inte kom fram.

PEOPLE BY POSTNORD

39

DET

VARDAGSDRAMAT / VATTENLÄCKAN I HALLSBERG

IN FORSADE

ALLT BÖRJADE SOM det nästan alltid gör – som en helt vanlig dag.

Lastbilar lossades, försändelser sorterades. Personal anlände till jobbet och gick hem från jobbet. Det dracks kaffe och gjordes planer för den kommande helgen. Den 7 juni 2021 var en strålande sommardag i Hallsberg utanför Örebro – 23 grader i skuggan och hela sommaren var fortfarande ett löfte.

Men så plötsligt var det någon som ropade. Till en början var det svårt att höra vad personen sa och så här i efterhand är det ingen som kommer ihåg vem det var som upptäckte vattnet först. Men vatten var det, alldeles för mycket vatten. På helt fel ställe.

Det forsade upp ur golvet.

– Jag förstod inte riktigt varifrån det kom, men mycket vatten var det. Någon sa att

A

500 000 liter vatten forsade in i terminalen i H ­ allsberg. Alla maskiner kunde ha kortslutit och miljoner stod på spel. Då klev vardagshjältarna fram.

TEXT: KALLE DIXELIUS FOTO: HENRIK GUSTAFSSON NICANDER

40

PEOPLE BY POSTNORD

det lät som att en motor stod och gick. Att det var pumparna i sprinklerrummet som gick för fullt. Vi tittade in i rummet och då såg vi att det var ungefär fyrtio centimeter vatten över hela golvet, säger Ricard Karlsson, tekniker på PostNords terminal i Hallsberg och tvättäkta vardagshjälte.

Han såg sig omkring. På dörren till sprinklerrummet stod namnet på företaget som hade installerat systemet. En googling senare satt han i telefon med dem. Efter flera samtal hit och dit fick han veta det han befarade. Huvudkranen satt i sprinkler­ rummet, som nu var helt dränkt i vatten.

Att gå in var förenat med livsfara. Vattnet kunde vara strömförande.

– Då var enda alternativet att hitta en annan avstängning, en så kallad servis, någonstans på marken. Det är en stor kran.

Men ingen visste var den var. Till slut hittade vi en ritning där den fanns utmärkt. Då kunde vi stänga av vattnet.

Hur lång tid tog det?

– Det kändes som en evighet.

Magdalena Hvenmark är terminalchef på Hallsberg: – Jag tror att det tog ungefär fyrtiofem minuter.

Hur illa hade det kunnat bli?

– Illa. Utan Ricards och Annas insats hade vi fått in mycket mer vatten i själva produktionslokalen. Och vad kostar en brev­ sorteringsmaskin? Det är miljonbelopp. Det forsade in vatten. Worst case scenario hade alla våra maskiner kortslutit.

ANNA, JA. För det är inte bara Ricard Karlsson som kan titulera sig hjälte efter dramat i Hallsberg. Parallellt med hans jakt efter huvudkranen, stod nämligen Magdalena och lokalvårdaren Anna Eriksson i rummet där vattnet steg upp från golvet. De insåg att de måste få bort vattnet så det inte trängde in i produktionslokalen. Anna hämtade då vattenskrapor från dusch­rummet och berättade att det fanns brunnar under de tunga mattorna på golvet.

– Men brunnarna fungerade inte. Då stack Anna ned handen i det där äckliga vattnet och ryckte upp vattenlåset. Det sa bara schlurp och allt vatten försvann.

Vi lyckades säkra att det inte kom in mer vatten i produktionslokalen, berättar ­Magdalena.

SEDAN DESS HAR underleverantören som skötte städningen på terminalen bytts ut.

Anna arbetar någon annanstans i dag.

Men hon hann få ett blomsterfång och ett presentkort som tack för sin insats. Och har alltid en plats i Hallsbergterminalens hjärta.

Magdalena fortsätter: – Samtidigt med allt det här försökte Ricard hitta var man stänger av vattnet. Jag har en minnesbild av att jag satt i telefon konstant, med HR, kommunen, media, kriscentralen på PostNord. Då såg jag Ricard och blev helt lugn. Jag minns att jag tänkte ”fasen vilket team jag har – det här ordnar sig”.

ALLT GICK ALLTSÅ bra till slut. Brand­kåren hjälpte till att tömma ut en vattenmängd som motsvarade en 25-meters simbassäng, 500 kubikmeter – eller 500 000 liter om man så vill. Terminalen har efteråt firat insatsen med tårta. Och inget ont som inte har något gott med sig. Nu finns det en uppdaterad akutpärm för hur man ska gå till väga om något liknande händer igen. Telefonnummer till alla relevanta instanser, underleverantörer och kommunen.

Ritningar över hela byggnaden – och så vidare.

– Jag visste inte att det fanns så mycket kunskap om huset hos de som jobbar med teknik och service. Det tar jag med mig, säger ­Magdalena.

← Från vänster längst bak: Patrik Nilsson, Monica Sand, Uran Zeka, Emma Egemar, Tomas Thern, Ricard Karlsson, Mikael Nordström, Per Hall, Anna Lena Karlsson, Maud Johansson, Sharro Abdulahad, Sofia Johansson, Mohammed Jabbar, Navid Nabavi, Lotta Nilsson, Naija Bennoude Aidi och ­Magdalena Hvenmark.

PEOPLE BY POSTNORD

41

UPPDRAGET / MARCUS ÖSTERLUND

SNILLEBLIXTEN

i Lund

42

PEOPLE BY POSTNORD

Marcus Österlund Gör : Skyddsombud och brevbärare.

Närmaste kollegor: ”Joakim Erlandsson, Sebastian Andersson, Hans Frankstedt, Therese Karlsson, Monica Gardebäck, Per-Håkan Bengtsson, Johan Andersson, Sigrid Waldem och Marie Nilsson.”

Varannandagsutdelning. Utrustningen var inte anpassad för det nya sättet att dela ut brev. Det var då Marcus och Reine fick en lika självklar som briljant idé.

TEXT: KALLE DIXELIUS FOTO: FREDDY BILLQVIST

N

NÄR APOLLO 13 befann sig långt ute i rymden, på väg till månen, gick allt åt skogen. Plötsligt ökade mängden koldioxid. Astronauternas liv var i fara och teknikerna på jorden fick en brådskande uppgift: få en fyrkantig slang att passa i ett runt hål – utan att använda något annat än det som fanns i rymdkapseln.

UNGEFÄR SÅ VAR det för Marcus Österlund och Reine Sterby – brevbärare i Lund i södra Sverige – när de uppmanades att hitta en lösning för det nya sättet att dela ut post. Den befintliga utrustningen var inte alls anpassad för varubrev. Det behövdes ett säkrare, enklare och mer effektivt sätt. Men helst utan att använda annat material än det som redan finns.

– Vi insåg tidigt att de dagar vi kör den tunna slingan och bara delar ut varubrev, då fungerade inte utrustningen i bilarna speciellt bra. Hur kunde vi ta fram ett nytt och bättre bord utan att behöva lägga till nytt material? Vad kunde vi ta av det som redan fanns att använda? Då blir det ju billigast, enklast och effektivast, säger Marcus.

De mätte, räknade och tänkte. Varubreven måste stå stadigt så att de inte åker omkring inne i bilen vid kraftiga inbromsningar eller gupp.

De måste vara lätt åtkomliga för brevbäraren. Och allra helst ska det vara enkelt att lasta in dem i bilen.

SNILLEBLIXTEN VAR LIKA enkel som självklar.

– Blåbackar. Vad kan vi göra med dem? För det vore ju allra bäst om vi kunde ta med blåbackarna in i bilen. Då slipper man lasta om, och varubreven står stabilt och bra i dem.

Sagt och gjort. De började skissa på en lösning tillsammans.

– Vi frågade oss: ”Hur ska vi göra för att bara kunna sätta ned bordet i bilen?” Det får ju inte bli så många nya moment.

Sedan tidigare fanns det ett hål där det gamla bordet satt.

– Det måste vi förstås använda eftersom det redan sitter i alla bilar!

Så jag började rita på hur det skulle kunna se ut, berättar Reine, som för tillfället har tjänstledigt från sitt arbete på PostNord för att bli – just det – civilingenjör.

SKISSEN LEVERERADES TILL maskinförvaltare Per-Eric Lövbom, som gjorde verklighet av idén. Och resten är, som det brukar heta, historia.

– Mottagandet blev fantastiskt, säger Marcus och fortsätter: – Vi fick ju hit prototypen som Per-Eric hade tillverkat och det blev mer eller mindre huggsexa om att använda den. När vi hade testat den skickade vi den till ett annat kontor där de har mycket mer bilbrevbärning än vi och de ville knappt lämna tillbaka den till oss. ”Varför ska vi göra det?” undrade de.

Varför tror ni att bilbordet blev så populärt?

– För att man slipper lasta om. Det är bara till att ta en blåback från skåpet och sätta in den i bilen. Det underlättar väldigt mycket.

Dessutom ser man väldigt bra vad det står på varubreven. Det blev väldigt bra väldigt snabbt.

Reine instämmer.

– Fast det känns inte som en snilleblixt. Det känns som om vem som helst hade kunnat komma på det här egentligen, men jag tror ändå inte att vi hade kunnat hitta en bättre lösning.

PEOPLE BY POSTNORD

43

INSPIRATÖREN / HAXHI RESTELICA

EN LY LAG K S IN

P IR ATÖRE N

SP

IR ATÖRE N

|

IN

IN

I

|

P NS

IR ATÖ R E N SP

IR ATÖREN

| 44

|

PEOPLE BY POSTNORD

YHÖRD KAPTEN Han skulle bli fotbollsproffs. Men när en allvarlig skada grusade planerna fick Haxhi Restelica nytta av sitt driv på ett helt annat sätt. Nu är han chefen som vill hjälpa medarbetarna att ta hans jobb.

TEXT: LINUS BRÄNNSTRÖM FOTO: FREDDY BILLQVIST

PEOPLE BY POSTNORD

45

H HAXHI RESTELICA MINNS fortfarande den där dagen som om det var i går.

Han var 18 år gammal och hade varit borta från fotbollen i nio månader på grund av en allvarlig knäskada. Den andra på kort tid. Efter att ha tvingats till operation lyckades Haxhi aldrig riktigt nå samma nivå som han hade före skadan – då han som mittback var högaktuell för ungdoms­ landslaget samtidigt som han fick träna med Landskronas allsvenska lag.

Beskedet var jobbigt. Det blev inget nytt kontrakt med Landskrona BoIS. – Det var jättetungt. Jag var 100 procent övertygad om att det var fotboll som skulle gälla för min del. När jag gick i skolan var jag så säker på att jag skulle bli fotbollsproffs att jag inte ens funderade på något annat, berättar han.

”Jag var 100 procent övertygad om att det var fotboll som skulle gälla för min del. När jag gick i skolan var jag så säker på att jag skulle bli fotbollsproffs att jag inte ens funderade på något annat.”

46

Efter mötet i klubbstugan satt Haxhi kvar länge i sin bil på parkeringen.

– Jag funderade nog i en halvtimme. ”Okej, nu blir jag inte fotbollsproffs. Den dörren är stängd. Vad gör jag nu?”.

SPOLA FRAM BANDET 17 år och Haxhi är chef för brevterminalen i Malmö. För 500 medarbetare. Hur hamnade han här?

– Om jag hade gjort den här resan utanför PostNord hade det handlat om sju olika arbetsgivare. Jag har varit lastbilschaufför och transportledare, sedan gick jag över till styckegodsterminalen där man jobbar med pall samt tunga försändelser och vidare till paketterminalen där man jobbar mycket med e-handel. Och nu brevterminalen där vi jobbar mer utifrån samhällsuppdraget.

Men allt började med en praktikplats på dåvarande Poståkeriet. Eftersom Haxhi skulle bli fotbollsproffs förklarade han för syokonsulenten på högstadiet att han ville gå en gymnasieutbildning ”där man inte får mycket läxor.” Det blev fordons- och transportprogrammet där han bland annat fick ta lastbilskort. Efter praktiken, som mest gick ut på att släpa tunga möbler i trapphus, fick han sommarjobb – sedan dess har han varit kvar i postvärlden.

– PostNord är ett fantastiskt företag där utvecklingsmöjligheterna är enorma. Jag har utvecklats karriärmässigt uppåt, men också mycket i sidled. Där handlar det om att vara modig och utmana sig själv och prova på nya saker.

Det har varit en framgångsfaktor för mig och jag vill kunna ge samma möjligheter till mina medarbetare.

Han menar att det finns två olika sorters ledarskap.

– Det ena är att du håller hårt i allting för att, lite elakt sagt, framstå som oersättlig.

Visst, man kanske tryggar sin anställning men man hämmar sin egen utveckling och man hämmar också utvecklingen för alla andra.

– Jag förespråkar den andra sorten. Jag försöker sprida så mycket av min kompetens som möjligt till mina medarbetare så att de en dag kan ta mitt jobb. Det finns två sätt för dem att göra det på. Antingen att jag har tagit ett steg vidare i karriären och de kommer upp via en naturlig återväxt, eller att de utvecklats så pass mycket att de går om mig. Oavsett vilket så har jag lyckats, då har jag vidareutvecklat en medarbetare till att faktiskt kunna ta det här steget.

Delegering, coachning och att ha förtroende för medarbetarna ser Haxhi också som vägen till att själv kunna utvecklas.

– Genom att involvera fler frigör jag också utrymme för mig själv att reflektera och jobba med min egen utveckling.

Till exempel är Haxhi med i det tränar­ team som håller i utbildningar om att leda i förändring. De görs för samtliga chefer och ledare inom PostNord i Sverige.

ÄVEN PÅ FRITIDEN är han numera tränare.

Han har hoppat in för att leda division 3-klubben FK Besa – en förening i Lands­ krona som han själv var med och grundade FÖR HONOM HAR det kommit naturligt. efter den egna fotbollskarriären.

Redan när Haxhi spelade fotboll i pojklagen – Det sportsliga i all ära, men syftet är lärde han sig taktikpärmen utantill. Han framför allt att jobba med ungdomar i kom med egna förslag om hur matcherna utanförskap. skulle läggas upp. Inte heller Vi vill plocka bort dem i yrkeslivet har han varit blyg från gatan, dra in dem i för att vädra sina åsikter föreningslivet och sedan om hur saker och ting skulle vidare in i arbetslivet. kunna förbättras, utvecklas De senaste fem åren har och effektiviseras. vi bidragit till att runt – Jag har alltid varit 45 personer har fått en sådan som person. Jag anställning, genom att försöker se förbättrings­ använda vårt breda möjligheter i allt jag gör. kontaktnät, säger han stolt.

Det dröjde inte länge Alla år med lagidrott Haxhi Restelica förrän hans förslag och har också gett honom Gör: ­Terminalchef idéer väckte chefernas värderingar som han bär på Malmö brevintresse. Efter att ha kört med sig i sitt arbete. terminal, Sverige. lastbil i Helsingborg fick – Det viktigaste jag har Närmaste kollegor: han chansen som transport­ med mig är att alla i laget ”När jag behöver ett ledare. Efter det har han är precis lika mycket värda. bollplank ringer jag oftast jobbat som produktionschef En anfallare kan inte göra Bengt Norén, som är på olika terminaler innan 20 mål utan sina lag­ terminalchef i Alvesta, han till slut fick det jobb han kamrater. Det är samma och Åsa Holmgren, som är har i dag. sak i arbetslivet. Någon terminalchef på Toftanäs.

– Jag har kunnat göra behöver vara målvakt, Det är naturligt att kontakta min resa på grund av min någon behöver vara den dem för att bolla terminal­ positiva inställning till att få där mittfältaren och någon relaterade frågor.” nya arbetsuppgifter. Tidigt i behöver vara anfallaren min karriär fick jag en massa som vågar vara lite modig arbetsuppgifter delegerade till mig som och utmana. Vi har ett gemensamt mål och gjorde att jag utvecklades och var redo vi ska ta oss dit tillsammans. för nästa steg när det väl var dags.

PEOPLE BY POSTNORD

HAXHI | S

AX

H

S A GT O M I|

H

T OM HAX

H I | SAG

T

M

AG

O

”Under de tre år jag har haft förmånen att ha Haxhi som medarbetare och kollega tycker jag att han har utvecklat såväl sin terminal som sitt ledarskap. Det är en förmån att ha honom i mitt team och att få följa hans resa. Haxhi är Region Syds egen Zlatan, alltid en hög leveransförmåga och han berömmer såväl sitt team som sig själv, vilket jag älskar!”

JÖRGEN OLIN, REGIONCHEF SYD, SVERIGE

PEOPLE BY POSTNORD

47

Hur gör man kunderna nöjda? Det är nöten PostNord måste knäcka. I Danmark har med­ arbetarna redan nötknäpparna i högsta hugg.

TEXT: MARIE-LOUISE ARNFAST FOTO: MORTEN GERMUND

Tillsammans för FOKUS / KUNDRESAN

NÖJDARE KUNDER 48

PEOPLE BY POSTNORD

D DET ÄR FANTASTISKT att kunna göra positiv skillnad för någon – men det är inte alltid så lätt. Det vet Stine Sander som är chef för Parcels, Retail & Communication på PostNord Danmark. Bakom hennes långa titel ligger ett konstant fokus på hur kunderna upplever PostNords service och ett ständigt pågående arbete för att hela tiden förbättra kundupplevelsen.

– Vi mäter kontinuerligt hur företags­ kunder och konsumenter upplever vår ­service. I båda fallen jämför vi med våra ­närmaste konkurrenters resultat. Och ­naturligtvis håller vi ett vakande öga på vad konsumenterna skriver om oss på Trustpilot.

← ”Jag ser många positiva förändringar i mina arbetsflöden. Allt går så smidigt och det underlättar mitt arbete”, säger terminal­ arbetaren Rasmus C. Hansen.

PEOPLE BY POSTNORD

POSTNORD DANMARK HAR gjort ett ordentligt lyft när det gäller anseende och är på väg att komma i kapp sina främsta konkurrenter på paketsidan. Kunder och konsumenter ger högre betyg för servicen och på Trustpilot får PostNord fler stjärnor än tidigare. Men det finns fortfarande utrymme för förbättringar, säger Stine.

– Vi har fördelen av att vara ett välkänt varumärke. Alla vet vilka PostNord är och har en åsikt om vår service. Vi är den största aktören på paketmarknaden och våra volymer är så stora att om bara några få procent av paketen inte levereras vid rätt tidpunkt eller på rätt plats gör vi upp till en halv miljon danskar besvikna varje månad.

– Det är många människor. Därför måste vi ständigt fundera på hur vi kan bli bättre.

Inte bara när det gäller leveranskvalitet, utan också när det gäller vår kommunikation och våra produkter.

LEVERANSGRADEN I DANMARK är 97 procent. Nio av tio paket levereras inom 24 timmar och det informerar PostNord om i både tv- och radioreklam, i aviseringar och mejl till konsumenterna, men de flesta danskar vet fortfarande inte att PostNords leveranskvalitet är så hög.

– ”Om det vore så väl”, det är vad de flesta danskar säger när de får höra talas om vår leveransgrad. Varje paket, brev eller fraktförsändelse som levereras är därför ett tillfälle att visa konsumenten att vi på PostNord är snabba och effektiva. Vi kan bara lyckas med det när alla medarbetare fokuserar på att hålla det löftet varje dag, säger Stine.

49

”Vi har fördelen av att vara ett välkänt varumärke. Alla vet vilka PostNord är och har en åsikt om vår service.”

– STINE SANDER, CHEF FÖR PARCELS, RETAIL & COMMUNICATION

NIELS ØSTERGAARD ÄR brevbärare i Aalborg och håller med om att kunderna måste få den service de förväntar sig.

– Det är viktigt att alltid följa riktlinjerna, men ibland måste man även bjuda till lite extra. Jag kan till exempel ta med ett paket från en företagskund, så att kunden själv

inte behöver lägga tid på att returnera det. Även för privatkunder är det viktigt att ge lite extra service ibland.

– Om en kund har beställt leverans till sin hemadress, men inte svarar när man ringer på, då kan jag när jag kör förbi adressen igen ringa kunden och fråga om det går bra

att lämna paketet. Även om kundnöjdheten är mycket större nu jämfört med för några år sedan, träffar Niels ibland personer som vill framföra kritik.

Niels – Då måste man lugnt Østergaard lyssna så att man förstår vad problemet är, undersöka det och ­återkomma till kunden så snart som möjligt.

I princip har kunden alltid rätt och man ­måste försöka sätta sig in i kundens situation. Men om man går in med ett leende och en positiv attityd och vet att man alltid gör sitt bästa, då får man oftast nöjda kunder.

”VI HAR STORT INFLYTANDE PÅ KUNDNÖJDHETEN”

”VIKTIGT ATT RÄTTA TILL MISSTAGEN SNABBT”

”POSTNORDS RYKTE ÄR BÄTTRE I DAG”

LIS BROMBERG LUND är brevbärare i Holbæk och har jobbat inom posten i 31 år.

– Som brevbärare har man stort inflytande på kundnöjdheten. Lis Bromberg Lund Visserligen träffar jag inte kunderna personligen lika ofta som tidigare, men jag hinner nog hälsa på var tionde kund i alla fall.

Om mottagarna inte är hemma som av­talat för att ta emot sina paket ringer Lis dem för att höra om hon eventuellt kan lämna försändelserna någonstans.

– Det brukar de uppskatta. Nyligen hade jag ett extra stort, värdefullt paket att leverera. Då ringde jag i god tid i förväg och berättade exakt när jag kunde vara där och kunden var oerhört tacksam.

Det mottagarna kan vara missnöjda med är när ett paket inte har levererats som förväntat.

– Då måste vi försöka lösa det så snart som möjligt. Jag tycker att vissa kunder är orättvist hårda mot oss på sociala medier och att tonen ibland är otrevlig och inte helt sanningsenlig. Personligen upplever jag att de allra flesta är nöjda.

RASMUS C. HANSEN jobbar på Køge paketterminal sedan två år tillbaka.

– Min inverkan på kundnöjdheten handlar främst om att hjälpa Rasmus C. ­Hansen till att få släpvagnarna fyllda med rätt paket till rätt destinationer. Om ett paket hamnar på fel plats får kunden inte sitt paket i tid. Å ena sidan är det ett rutinarbete, å andra sidan kräver det uppmärksamhet och noggrannhet. Man måste vara försiktig och om ett misstag begås måste det snabbt rättas till. Och självklart måste paketen hanteras på rätt sätt så att de inte skadas.

JESPER KLENA sköter expedieringen av lastbilar från Taulovs paketcentral till Køge och Brøndby paketterminaler.

Han har varit anställd inom PostNord i 15 år.

Jesper Klena – I mitt jobb är det viktigt för kundnöjdheten att jag får i väg lastbilarna till Køge och Brøndby i tid och med rätt paket. Annars finns risken att sista ledet får försenade eller felaktiga paketleveranser.

De första bilarna skickas ut klockan 17.00, och de sista 02.00 på natten. Ibland går en paketsorteringsmaskin eller en bil sönder, och då är det viktigt att lösa problemet snabbt. Till exempel genom att skicka över paketen osorterade så att sorteringen kan göras i Køge eller Brøndby, eller genom att skaffa fram en ny bil.

– Det kräver ett ständigt vakande öga över produktions- och transportleden och ett gott samarbete med produktionsledarna.

Det händer också att ett paket tappas bort och då gäller det att sätta in alla nödvändiga resurser för att snabbt hitta det.

– Jag märker en tydlig förbättring av kundnöjdheten, inte minst när jag pratar med familj och vänner. PostNord har ett mycket bättre rykte än tidigare, säger Jesper.

↑ ”Ansvaret för kundnöjdhet ligger inte på en specifik enhet inom PostNord. Det är varje medarbetare som varje dag påverkar vad kunderna tycker om servicen”, säger Stine Sander.

50

”Jag ser också många positiva förändringar i mina arbetsflöden.”

Han upplever att kundernas uppfattning om PostNord blivit mycket bättre.

– Jag märker det hos familj och vänner.

Jag ser också många positiva förändringar i mina arbetsflöden – allt går så smidigt och det underlättar mitt arbete.

PEOPLE BY POSTNORD

OB J PÅ L E S IV

BET | TRIV SE LP Å

J O BB

ET T | T

IVS R T T| E BB

I V S E L PÅ J O B B E | TR

E L PÅ J O BB ET |T R

FOKUS / TRIVSEL PÅ JOBBET

IV

O

R

HIGH FIVES k SE

LP

L P Å

J

& hö g t i t a O B B E T | TRI VS E ÅJ

Vad är det som gör att man trivs på jobbet? ­Uppgifterna, kollegorna, cheferna eller en perfekt ­överskruvad forehand? Svaret är all of the above.

Följ med till arbetsplatserna där de funnit magin.

PEOPLE BY POSTNORD

51

52

PEOPLE BY POSTNORD

BRA KARMA att hjälpa varandra Britta Clavilla, Michael Morrison och Julie ­Appel dansar över generationsgränserna.

TEXT: MARIE-LOUISE ARNFAST FOTO: MORTEN GERMUND

ARBETSDAGEN är slut, men lik väl sliter du så svetten rinner.

Kollegorna skriker åt dig. Pulsen är hög.

Visst låter det hemskt? Men lyssna en gång till. Det är nämligen Holstebros kanske bästa arbetsplats vi pratar om.

– Vi har många sociala evenemang, som badminton, dart, bordtennis och padel, men också fredagsmys varannan månad efter jobbet. Här möts vi över generationsgränserna och har roligt tillsammans. Det finns plats för alla. Vi unga kan ta med oss lite Nik & Jay, och de äldre kan ta med sig Kim Larsen eller Abba.

Sedan dansar vi till varandras musik.

FOCUS backar upp henne. Holstebroteamet får skyhöga poäng när det kommer till psykosocial arbetsmiljö. En av hemligheterna är att många av de 40 medarbetarna också umgås på fritiden.

ORDEN KOMMER FRÅN brevbäraren Julie Appel. Hon skulle egentligen bara ta ett sabbatsår efter gymnasiet – nu har hon varit på brevbärarkontoret i Holstebro, Danmark, i två år. Enligt henne den bästa arbetsplatsen i stan.

PostNords medarbetarundersökning

I TEAMET ÄR det praxis att köra ut och hjälpa en kollega när man är klar med sin rutt.

Om det behövs, vill säga. Någon kanske har ovanligt mycket på sin rutt en dag eller har råkat ut för något oförutsett, som punktering. ”Det ger bra karma att hjälpa varandra”, som Michael Morrison Hansen säger.

A

PEOPLE BY POSTNORD

KOLLEGAN BRITTA CLAVILLA har varit en drivande kraft. Med 25 år på PostNord – de senaste tio åren som arbetsplatsombud – har hon en god känsla för vad som krävs för att skapa en bra arbetsmiljö.

– Vi känner varandra på ett annat sätt eftersom vi också har något gemensamt utanför arbetstiden. Då kan man lägga armen om en kollega om det är något som trycker. Och vi är mer villiga att hjälpa varandra om någon har svårt hinna med sin rutt en dag. Det är viktigt för en god stämning på jobbet, säger hon.

53

↓ Michael Morrison, Britta Clavilla (nere till vänster) och Julie Appel (till höger) får skyhöga poäng i PostNords medarbetarundersökning. Eller ja, deras arbetplats får det. En del av hemligheten till att medarbetarna mår så bra i Holstebro är att de hjälper varandra och umgås på fritiden.

Han leder teamet i Holstebro och jobbar mycket med att skapa trygghet.

– Vissa vill gärna prova något nytt. Men de flesta tycker att det är en stor trygghet att veta exakt vad de ska göra under dagen. Att ha en fast rutt. Det ger i regel också den bästa leveranskvaliteten och skapar goda kundrelationer. Det är något jag strävar efter, säger Michael och fortsätter: – Naturligtvis är inte allt idylliskt i Holstebro, men vi gör mycket för att tala öppet om problem och ta itu med dem tidigt, innan de växer sig stora. Vi har ömsesidig respekt för varandra. Det innebär att vi bra på att söka lösningar och kompromisser när det uppstår en konflikt.

54

PEOPLE BY POSTNORD

UT MED DET

BARA! Jobbet är utmanande – både fysiskt och mentalt. Ändå s­ tormtrivs medarbetarna. Vad är hemligheten?

TEXT: LINUS BRÄNNSTRÖM FOTO: FREDDY BILLQVIST

PEOPLE BY POSTNORD

55

↑ Från vänster längst bak: Fredrik Nilsson, Motaz Alharidi, Raz Jabarkhil, Remzi Mehmeti, Fadi Mohammed, Niklas Edghill, Edvin Turkic, Nikola Cica. Vänster längst fram: Jonathan Jirefalk, Anders Kardell, Philip Håkansson, Emile Zaidan, Christopher Wintersvahn, Fo Luong, Måns Pihl, Zeljko Gojkovic, Karl-Johan Adenskog, Peter Sundman, Ehsan Sawwari och Cedric Chebib. Frånvarande: Ibrahim El Jishi, Roman Nistor, Patrik Vikegard, Shah Masood Barna, Jesper Hjel och Dennis Larsen. ”LAGRET ÄR TUFFT. Det är ett tungt jobb i en riskfylld miljö. Du är instängd i en plåtlåda utan fönster hela dagen.”

Orden är Cedric Chebibs. Han är produktionsledare inom PostNord TPL – ­närmare bestämt på Hästhagen i Helsingborg – och han vet vad han pratar om. Innan han blev chef jobbade han själv som truckförare på det 13 500 kvadratmeter stora lagret.

Men trots den krassa beskrivningen har arbetsplatsen ett högt resultat i PostNords medarbetarundersökning FOCUS. Tillsammans har medarbetarna på lagret hittat ett sätt att arbeta som gör att de trivs på sitt tuffa jobb. De har blivit en sammansvetsad grupp som jobbar för varandra.

– Alla vet de dagliga målen och hjälps åt för att uppnå dem, säger gruppledaren

L

56

Karl-Johan Adenskog, vars mål är att få gruppen att fungera på bästa möjliga sätt.

En väg dit är dagliga morgonmöten. Alla på lagret deltar och ordet är fritt.

– Alla får säga sitt och jag förespråkar att det ska vara rättvist och att vi är ärliga.

Ibland kan något vara jobbigt att säga, men ut med det bara! Förr eller senare kommer det fram ändå, säger Cedric.

Att det är en förhållandevis liten arbetsplats bidrar till att medarbetarna vågar göra sina röster hörda.

– Många har jobbat här länge och vi känner varandra väl. Vi litar på varandra och vi litar på våra chefer. Då vågar man prata om förbättringar som kan göras och förändringar som behövs, säger truckföraren Niklas Edghill.

När ett förslag dyker upp är Cedric inte sen med att prova det.

– Det är ju den bästa idén som vinner. Vi kör på och testar. Det ger också motivation,

”Alla får säga sitt och jag förespråkar att det ska vara rättvist och att vi är ärliga.”

– CEDRIC CHEBIB, PRODUKTIONSLEDARE INOM POSTNORD TPL

PEOPLE BY POSTNORD

US

F CU

OM POSTNORD FOCUS

N

O

O

N ST

S | O M POST

O RD FOC

POST N OR D

O

M |O

RD

FO CU S | O M

P

”ALLA BEHÖVER BIDRA” DEN PSYKISKA och sociala arbets­miljön mäts varje år som en del av medarbetarundersökningen PostNord FOCUS. Den tar tempen på arbetsglädje och lojalitet. I undersökningen får medarbetare svara på frågor om allt från arbetsvillkor och ergonomi till samarbete, beteenden och hur de uppfattar sin närmaste chef.

– Det är så klart skillnad på hur man upplever sin arbetsplats och Mads Boelt, vad som påverkar nordisk HR-specialist på PostNord. arbetsglädje och trivsel mest. Men en av de faktorer som spelar stor roll genomgående är ett gott ledarskap.

Detta är i sin tur beroende av att det finns arbetsprocesser på plats och en bra och respektfull dialog. Alla behöver aktivt bidra till att skapa en bra arbetsmiljö, säger Mads Boelt, nordisk HR-specialist på PostNord.

JANNE ÄR HELT HUNDRA att ‘oj, det här var min idé och nu jobbar vi så’, säger han.

Niklas håller med.

– Det motiverar också till att hitta fler lösningar, andra saker som kan förbättras, säger han.

TILL SYNES ENKLA saker kan göra underverk för trivseln. Som att en medarbetare får nya skor eller en ny tröja direkt när han eller hon ber om det. Det handlar också om att få feedback, både när man gjort något bra och när man gjort något dåligt. Att känna sig involverad och motiverad.

– Ända sedan jag började på PostNord har jag känt mig uppskattad, jag har känt att jag har gjort ett bra jobb. Jag har varit på andra arbetsplatser där det inte har varit så och det ger en väldigt dålig känsla. Man jobbar hårt men får inte det beröm som man känner att man förtjänar. Här jag alltid fått det. Att känna sig uppskattad gör att man

PEOPLE BY POSTNORD

trivs väldigt bra, säger Niklas.

De lägger också extra mycket tid på att lära upp nyanställda – allt för att de ska känna sig välkomna och få alla verktyg som behövs för att klara av ett utmanande jobb.

För att medarbetarna ska trivas ännu ­bättre arbetar de just nu med att bredda kompetenserna. Chansen att klättra inom företaget är också en morot.

– Jag började själv som plockare. Att man får chansen att avancera och prova på att ta mer ansvar gör att alla hjälps åt. Det bygger en väldigt trevlig arbetsmiljö, säger Karl-­Johan.

Sedan är det ju också så att man helt enkelt gillar varandra på TPL-lagret.

– Vi kan vara sociala, prata och skämta eftersom vi jobbar så nära varandra. Det gör att arbetet blir roligare och mer njutbart i en annars ganska tuff miljö, det är stärkande, säger Niklas.

100 POÄNG av 100 möjliga. Kan man verkligen få det? Jajamen. Det vet Janne Bäck, produktionsledare på PostNord TPL:s terminal i Helsingborg, Sverige. I den årliga medarbetarundersökningen FOCUS fick han just betyget 100 av 100 på hela fyra frågeställningar, bland annat ”Min chef bryr sig om Janne Bäck, mig som person.” produktionsledare – Det ska vara på PostNord TPL. ett öppet klimat där alla ska kunna komma och prata. Jag har alltid dörren öppen för att markera att man alltid är välkommen. Det är viktigt att lyssna och visa att man tar sig tid för samtal. Jag försöker bjuda på mig själv, säger han.

57

TIDSRESAN / NINA BÄCKSTRÖM

NINA FiCK TILLBAKA SINA

MINNEN Om någon frågade dig vad du gjorde på jobbet för exakt tio år sedan skulle du antagligen inte ha en aning. Men brevbäraren Nina Bäckström vet.

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: PAVEL KOUBEK

EN VINTERDAG 2011 sorterade Nina och hennes kollegor på brevbärarkontoret i Säffle tre burar med paket. Du kanske undrar hur hon kan veta det? Jo, brevbäraren Nina Bäckström har nämligen björnkoll på vad som hände den dagen.

Hon har fått tillbaka sina minnen från svenska Postmuseums insamling av dagboks­anteckningar från 2011. Med jämna mellanrum samlar museet in minnen från PostNords medarbetare i Sverige. Det kan handla om allt från vad de har ätit till frukost till vad de gör under en arbetsdag. Ju mer detaljerat desto bättre. Målet är att samla ögonblicksbilder ur vardagen. Anteckningarna kan avslöja mycket om förändringar i verksamheten, men också vad som faktiskt är sig likt. Lite som ett brev till framtiden.

– Jag blev så snopen när jag fick tillbaka anteckningarna.

Jag minns inte alls att jag hade varit med i insamlingen. Det är nästan så att man blir lite rädd för sig själv, skrattar Nina och fortsätter: – Men det var väldigt roligt att läsa. Jag hade skrivit ner allt från att jag klev upp till att jag släckte lampan i sängen. En detalj som förflyttade mig tillbaka till den dagen var att vi hade bytt fönster hemma. Jag kunde precis se det framför mig.

Brevbäraryrket har förändrats mycket på tio år, med allt fler paket och varubrev, digitala hjälpmedel och nya arbetsuppgifter.

– Tänk bara det här att vi prickade av paketen manuellt förr i tiden och dag blippar vi i telefonen. Då hade vi tre burar paket, i dag är det snarare tio burar. Det har hänt jättemycket både på PostNord och i samhället.

E

NÄR NINA INTE jobbar ägnar hon sig åt friluftsliv. Köra fyrhjuling, grilla korv, leka med katterna Bull och Månmörker och hunden Turbo, samt ta hand om familjens 300 kor. Jo, ni läste rätt. En hord av idisslande nötdjur som ska ha mat, vatten och kärlek.

– Jag har inte bott på landet så länge, men trivs jättebra. Jag känner att det här är min plats på jorden när jag skrotar runt i lång­kalsonger, toppluva och gummistövlar.

58

PEOPLE BY POSTNORD

Nina Bäckström Gör: Brevbärare i Säffle, Sverige.

Närmaste kollegor: ”Åh jag kan absolut inte välja. Alla på brevbärarkontoret i Säffle!”

PEOPLE BY POSTNORD

59

N O G Ö D E M N E K C A N I SKILLS / REZAI RAHIM

Hade det varit oljefärg under hans hjul hade terminal­golvet föreställt Mona Lisa. Rezai Rahim har förvandlat truck­ körning till en konstart.

TEXT: LINUS BRÄNNSTRÖM FOTO: LINA ALRIKSSON

SPLIT VISION. Ett begrepp som man ofta hör i idrottens värld.

Det kan handla om en fotbollsspelare som tycks se vad som händer bakom ryggen – samtidigt som hon eller han verkar kunna förutspå framtiden och alltid lyckas vara på rätt plats vid rätt tillfälle.

Men det kan också handla om en truckförare på paketterminalen i Växjö.

Rezai Rahim läser hela tiden av sin omgivning – både för säkerhetens skull och för att ligga minst ett steg före. ”Du skannar även nästa och nästa och nästa sak som behöver göras. Planeringen av din körning sker hela tiden, man ser dig aldrig köra en längre sträcka utan något på gafflarna,” har tidigare terminal­ chefen Tonny Johansson skrivit på jobb­ sajten LinkedIn. Själv säger Rezai att det handlar om fokus.

– Jag fuskar aldrig. Jag fokuserar på att hålla samma nivå hela tiden, åtta timmar per dag. Innan jag startar trucken planerar jag hur jag ska köra så att jag ska hinna allting. Tomma gafflar? Aldrig.

S

60

NÄR HAN KOM till Sverige från Afghanistan för nio år sedan hade han aldrig varit i närheten av en truck. Att ta truckkort såg Rezai som en chans att dryga ut kassan samtidigt som han studerade – det var så han hamnade på PostNord.

Han pluggar fortfarande vid sidan av heltidsjobbet.

Dessutom tränar han på gym flera gånger i veckan.

– Jag gillar att ha något att göra. Det är tråkigt att sitta hemma, säger han och skrattar.

Ett mål för framtiden är att få chansen att köra större fordon.

– Jag vill gå någon bra utbildning, kanske lastbilsförare.

Hans split vision lär komma väl till pass även där.

Rezai Rahim Gör: Terminalarbetare i Växjö, Sverige.

Specialförmåga: Kör truck med split vision.

Närmaste kollegor: Basit Noory, Hindreen Shareef, Jawed Nazari.

PEOPLE BY POSTNORD

Följ oss på Instagram #peoplebypostnord

”INNAN JAG ­STARTAR TRUCKEN PLANERAR JAG HUR JAG SKA KÖRA SÅ ATT JAG SKA HINNA ­ALLTING. TOMMA GAFFLAR? ALDRIG.”

PEOPLE BY POSTNORD

61

UTANFÖR BOXEN / LINNÉA ANDERSSON

På bilen sitter en lapp med texten ”Kan jag få din autograf?” En kollega sjunger ”Moviestar”.

En a ­ nnan hälsar på tyska. Så har det varit sedan en dokumentärfilmare bestämde sig för att följa ­Krokoms våghalsigaste lantbrevbärare.

TEXT: MALIN DAHLBERG FOTO: GÖSTA FRIES

62

PEOPLE BY POSTNORD

Känd från tysk tv DE SKOJAR SÅ klart, kollegorna på brevbärarkontoret i Krokom. Och kanske är det inte så konstigt att de retas lite med filmens huvudperson.

Det är ju inte varje dag ett tyskt filmteam dimper ner i byn.

Allt började med att lantbrevbäraren ­Linnéa Andersson åt lunch och hamnade bredvid en reporter på lokaltidningen Östersunds Posten. Hon berättade om sin arbetsvardag. Hur hon kör 32 mil på Valsjöbynturen med dagliga fikastopp hos mormor

D

och morfar i Skärvången. Om dagarna som rymmer såväl skog, sjöar och fjäll, som möten med djur och människor. Och om sin stora hobby – folkrace.

DET BLEV ETT stort reportage i tidningen, och sen var det inget mer med det. Tills en tysk dokumentärfilmare ringde.

– Hon hade sett reportaget och frågade om jag ville vara med i en dokumentär om Jämtland. Jag blev förstås lite ställd, jag menar det var inte ens svensk tv, utan tysk!

Lilla jag som är uppvuxen i Sikås, en by med kanske 200 personer, skulle bli en av huvudpersonerna i en tysk dokumentär.

– Först blev jag chockad, men sedan glad.

Jag tänkte ”hur ofta händer sådant här?” och tackade ja.

TV-TEAMET KOM till Krokom i augusti 2021 och filmade i fyra omgångar under två veckors tid. De följde bland annat med på

den långa postturen genom det vackra jämtländska landskapet, men var lika fascinerade av Linnéas våghalsiga fritids­intresse.

– Hela familjen är motorintresserad.

Mina föräldrar körde folkrace redan innan jag var född. Vi har fyra bilar, men bara en som går…halvt. Under en tävling började det brinna under bilen. Det kunde ha blivit farligt, eftersom det vara ­soppaledningen som lossnat. Filmteamet var där, men ­missade hela dramat!

Hur var det att ha ett filmteam i hasorna?

– Visst var det ovant med kameran, men samtidigt tyckte jag att det var kul.

Jämtland är ju min hembygd, här är jag ­uppvuxen och trivs.

– Jag hoppas också att min medverkan kan bidra till att fler människor förstår hur vi jobbar inom PostNord.

Dokumentären om Jämtland sänds i tysk tv under våren 2022.

Linnéa Andersson Gör: Lantbrevbärare i Krokom, Sverige.

Närmaste kollegor: ”Kent Dahlqvist, Peter Starkman och Micke Tunell. Även min chef Torgny Elofsson och gruppledare Niklas Hellgren. De ställer alltid upp på en kopp kaffe och surr när tiden finns på jobbet, hör av sig när man är sjuk för att kolla läget och ska alltid höra hur det har gått på folkracetävlingar. Jag känner verkligen att de bryr sig om mig.”

PEOPLE BY POSTNORD

63

PRYLEN / PAKETBUREN

TERMINALENS BÄSTA VÄN Det finns ett föremål som är helt oumbärligt på terminalen. Det går på fyra hjul, kan bära tungt och snart får medarbetarna i Danmark 14 500 nya. Det ska Allan se till.

TEXT: MICHAEL KIRKEBY FOTO: MORTEN GERMUND

I MÅNGA LÄNDER har posthornet fått stå som symbol för posttjänsten, men egentligen borde det vara ett betydligt vardagligare föremål. En låda på hjul. Den fyrkantiga trådburen, som ­används för att transportera alla sändningar mellan terminaler och distributionshubbar, är ju faktiskt helt omöjlig att klara sig utan.

Och i Danmark kan medarbetarna snart se fram emot en ordentlig uppdatering av det klassiska hjälpmedlet.

– Det är hög tid. Vissa av containrarna vi använder i dag är från början av 1980-talet.

De var gamla redan när jag började på posten som tomtenisse 2003, säger Allan Stevnsvig som har fått i uppdrag att leda testning och inköp av inte mindre än 14 500 nya paketburar i Danmark under de kommande tre åren.

Målet är hitta en lättare lastbärare som är enklare att hantera. Ett annat krav är att det ska framgå mycket tydligare på burarna att de kommer från PostNord.

– Det skapar bra varumärkeseffekt och stärker kännedomen om oss.

En fördel med de nya typerna av paket­ burar är att de går att stapla, vilket är bättre för både klimatet och ekonomin.

– De är lite som kundvagnar. Om lastbilen rymmer 33 fulla burar när vi lämnar terminalen kan vi få plats med 110 tomma burar när vi kör tillbaka. Det betyder att vi kan ställa in

I

64

← Allan Stevnsvig är logistik­planerare på PostNords terminal i Frederica.

två av tre körningar med tomma burar.

Det minskar koldioxid­avtrycket och ­sparar naturligtvis både tid och pengar.

Håller de nya lika länge?

– Jag tror inte det. De nya har fler rörliga delar, men är också mycket mer användarvänliga i vardagen.

Men vänta, visst sa du tidigare att du började på posten som tomtenisse?

– Ja, haha. Vi kallades så, vi som tog hand om julpost med dekorationer och glitter som inte kunde sorteras i maskin.

Sedan dess har jag bland annat jobbat som produktionsledare och ­planerare och jag är väldigt nöjd – det finns många spännande möjligheter inom PostNord.

PEOPLE BY POSTNORD

Allan Stevnsvig Gör: Logistik­planerare på PostNords terminal i Frederica, Danmark.

Närmaste kollegor: ”Lars Høeg, Mirco Graabæk, Camilla Nielsen, och det finns många andra runt om i landet som jag yrkesmässigt inte skulle klara mig utan.”

PEOPLE BY POSTNORD

65

ILLUSTRATON: JOHAN HÖRBERG

Å ANDRA SIDAN / BRON SOM VAR BORTA

”Allting försvann!”

99,9 procent av alla arbetsdagar flyter på som vanligt. Men så kommer dagen där du gör en h ­ ögersväng och plötsligt befinner dig i fritt fall.

DEN 18 AUGUSTI 2021 svängde John Obinna Ozor av i Koppsla­ hyttan utanför Borlänge som han alltid gör när han delar ut morgontidningen. Klockan var tre på natten. Det regnade och sikten var dålig, men han kunde se att det var vatten överallt.

Efter tre dagars kraftig nederbörd hade omgivningen förändrats. Rejält.

Han kom inte längre än 20 meter innan vägen plötsligt försvann under honom. Den lilla bron var borta! Han ställde sig på bromspedalen och drog i handbromsen, men det var för sent. Hans blå Volkswagen Caddy föll fyra meter.

– Allting försvann. Bilen dök

66

med fronten ner i bäcken som hade förvandlats till en strid fors, berättar John.

Han vet inte hur många varv han slog runt. Bilen följde med i vattenströmmen och han kunde inte öppna dörren. Som tur är var ena fönstret lite öppet.

– Jag visste inte hur jag skulle komma ut. Men när bilen fylldes på med vatten gick det till slut att öppna dörren och jag kunde ta mig ut.

VATTNET FORSADE SNABBT. John kunde inte känna efter hur djupt det var, så han slog på bilens varningsblinkers och klättrade upp på taket. Hans mobiltelefon hade spolats bort,

så det var bara att hoppas på det bästa.

– Jag fick vänta i två timmar.

Virkestransporter som körde förbi såg mig inte. Sen kom en kille som troligen var på väg till jobbet.

Han såg ljusen. Han stannade till och jag ropade på honom.

När polisen kom försökte de nå John i trettio minuter. Det gick inte. De tvingades skaffa fram en båt. En polisman med ett rep runt midjan lyckades till slut få i land den nedkylda föraren som fick värma sig i en ambulans.

Det tog flera dagar innan man lyckades bärga bilen.

– Jag pratade med chefen samt fick ett telefonnummer att ringa om jag behövde mer stöd, men jag kände att jag kunde hantera det själv.

Tankarna kommer dock varje gång John passerar olycks­ platsen: ”Tänk om jag inte klarat det?” Men han säger att han kan släppa det rätt snabbt.

– Jag ska gå vidare och ha mitt liv. Jag säger många positiva saker till min hjärna. Jag tänker ibland på varför jag inte var snabbare med att svänga.

Men det var ju inte möjligt.

ROBERT LÅNGSTRÖM OCH MIKAEL MORIN

JOHN KLARADE SIG utan fysiska skador.

PEOPLE BY POSTNORD

DRY ACTIVE COMFORT

favoriten är tillbaka.

Denna tidlösa crossover-kollektion har genom åren omvandlat svett till glädje över hela världen – och passar perfekt till de flesta aktiviteter.

Om du vill ha ett enda underställ till all din träning, så är detta förmodligen det bästa val du kan göra.

Upptäck på craftsportswear.com.

Tillgänglig i flera färger.

Gör rum för sovmorgon Tillsammans med vår samarbetspartner Scandic Hotels får du som PostNord-anställd rabatt* på kedjans hotell i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Tyskland. Boka på postnordplus.com *Gäller endast på fritiden och ej på signaturehotell