Kompetensen m\u00E5ste s\u00E4kras

Kompetensen måste säkras

Sverige, vi har ett resultat! Efter 116 dagar fick Sverige äntligen en regering. Och det ser positivt ut för oss som gillar järnväg. Av regeringsförklaringen framgår att investeringsplanen för åren 2018–2029 ska fullföljas, att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas samt att ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik införs. Dessutom anser regeringen att det bör bli enklare att boka utlandsresa med tåg, bland annat ska Trafikverket ges i uppdrag att upphandla daglig nattågstrafik till flera europeiska städer.

När en verksamhet ska främjas, är den politiska lösningen att likt ett ymnighetshorn låta pengar strömma ned. Det är naturligtvis bra att satsningar sker och att järnvägssektorn får pekuniära resurser, men när det regnar manna från himlen har den fattige ingen sked. Dock saknar järnvägsbranschen inte skedar för omsätta pengar till spår, däremot finns det snart inga som kan använda skedarna…

Det stora hotet mot järnvägen är inte brist på pengar, det är bristen på kompetens och utbildad personal att rekrytera. I dag slåss alla om i stort sett samma resurser, oavsett om satsningarna sker i Danmark, Finland, Norge eller Sverige.

Enligt företrädare för järnvägsindustrin och närings livet utexamineras varje år cirka 80 nya järnvägstekniker i Sverige, medan det årliga rekryteringsbehovet är närmare 400 personer

under en överskådlig tid framöver. Liknande situation råder i de övriga nordiska länderna. Att företagen tvingas rekrytera personal från varandra är en kortsiktig lösning, därför är det nödvändigt att satsningarna på järnvägen också följs av satsningar på forskning och utbildning som kan försörja järnvägssektorn med kompetens.

De flesta järnvägsanknutna utbildningar som finns i dag arrangeras av företagen själva eftersom det inte finns utbildad arbetskraft att rekrytera i den omfattning som krävs för att klara drift, underhåll och utbyggnad av våra järnvägar. Men det är också viktigt att rekryteringsbasen breddas så att de som ska ut i arbetslivet får kännedom om den spännvidd av intressanta jobb som finns i sektorn.

Kanske är vi som redan arbetar inom järnvägsbranschen alltför dåliga på att berätta om hur roligt vi har på jobbet?