LEDARE
NJT
Kompetensen måste säkras
S
verige, vi har ett resultat! Efter 116 dagar fick Sverige äntligen en regering. Och det ser positivt ut för oss som gillar järnväg. Av regeringsförklaringen framgår att investeringsplanen för åren 2018–2029 ska fullföljas, att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas samt att ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik införs. Dessutom anser regeringen att det bör bli enklare att boka utlandsresa med tåg, bland annat ska Trafikverket ges i uppdrag att upphandla daglig nattågstrafik till flera europeiska städer.
När en verksamhet ska främjas, är den politiskalösningen att likt ett ymnighetshorn låta pengar strömma ned. Det är naturligtvis bra att satsningar sker och att järnvägssektorn får pekuniära resurser, men när det regnar manna från himlen har den fattige ingen sked. Dock saknar järnvägsbranschen inte skedar för omsätta pengar till spår, däremot finns det snart inga som kan använda skedarna… Det stora hotet mot järnvägen är inte brist på pengar, det är bristen på kompetens och utbildad personal att rekrytera. I dag slåss alla om i stort sett samma resurser, oavsett om satsningarna sker i Danmark, Finland, Norge eller Sverige. Enligt företrädare för järnvägsindustrin och näringslivet utexamineras varje år cirka 80 nya järnvägstekniker i Sverige, medan det årliga rekryteringsbehovet är närmare 400 personer
NR 1 • FEBRUARI 2019 • ÅRGÅNG 145
under en överskådlig tid framöver. Liknande situation råder i de övriga nordiska länderna. Att företagen tvingasrekrytera personal från varandra är en kortsiktig lösning, därför är det nödvändigt att satsningarna på järnvägen också följs av satsningarpå forskning och utbildning som kan försörja järnvägssektorn med kompetens. De flesta järnvägsanknutna utbildningar
som finns i dag arrangeras av företagen själva eftersom det inte finns utbildad arbetskraft att rekrytera i den omfattning som krävs för att klara drift, u nderhåll och utbyggnad av våra järnvägar. Men det är också viktigt att rekryteringsbasen breddas så att de som ska ut i arbetslivet får kännedom om den spännvidd av intressanta jobb som finns i sektorn. Kanske är vi som redan arbetar inom järnvägsbranschen alltför dåliga på att berätta om hur roligt vi har på jobbet? MIKAEL PRENLER Huvudredaktör
Osaamista täytyy vahvistaa
R
uotsi, meillä on tulos! Ruotsi sai hallituksen lopulta 116 päivän jälkeen, mikä näyttää positiiviselta meidän kannalta, jotka pidämmerautateistä. Hallitusohjelmasta käy ilmi, että investointisuunnitelma vuosille 2018–2029 toteutetaan, uudet pääradat nopeille junillerakennetaan sekä joukkoliikenteen kansallinen lippujärjestelmä otetaan käyttöön. Lisäksi hallitus on sitä mieltä, että junamatkan varaamisen ulkomaille tulisi olla helpompaa, mm. Trafikverket´lle annetaan tehtäväksi hankkia päivittäistä yöjunaliikennettä useisiin Euroopan kaupunkeihin.
Tanskassa, Suomessa, Norjassa vai Ruotsissa. Rautatieteollisuuden ja elinkeinoelämän edustajien mukaan joka vuosi valmistuu noin 80 uutta rautatietekniikan osaajaa Ruotsissa, kun vuosittainen rekrytointitarve on lähemmäs 400 henkilöä. Vastaava tilanne vallitsee muissakin Pohjoismaissa. Toimintatapa, että yritykset ovat pakotettuja rekrytoimaan henkilöstöä toisiltaan, on lyhytaikainen ratkaisu. On välttämätöntä, että investointeja rautateihin myös seuraavat satsaukset koulutukseen ja tutkimukseen, jotka voivat ylläpitää rautatiesektorin osaamista.
Kun toimintaa edistetään, on tämä poliittinen
rautatiealan koulutukset, koska ei ole tarjolla koulutettua työvoimaa rekrytoitavaksi siinä laajuudessa, kun tarvittaisiin selvitäksemme rautateiden operoinnista, kunnossapidosta ja rakentamisesta. Mutta on myös tärkeää, että rekrytointipohjaa laajennetaan siten, että ne jotka tulevat työelämään saavat käsityksen sektorin mielenkiintoisista töistä. Ehkä me, jotka työskentelemme rautatietoimialalla, olemme liian huonoja kertomaan siitä, kuinka mukavaa meillä on työskennellä siellä.
ratkaisu runsaudensarven kaltainen eli annetaan rahan virrata. Luonnollisesti on hyvä, että panostuksiatapahtuu ja rautatiesektori saa rahallisia resursseja, mutta kun sataa mannaa taivaasta ei köyhällä ole lusikkaa. Kuitenkaan rautatiesektorilta ei puutu lusikoita muuttaa rahat raiteiksi, sitä vastoin pian ei ole ketään, joka voi käyttää lusikoita … Suurin uhka rautateille ei ole rahan p uute, vaan puute osaamisesta ja koulutetusta henkilökunnasta. Tänä päivänä kaikki toimijat käyttävät suuressa määrin samoja resursseja, huolimatta siitä tapahtuvatko panostukset
”I og med at jern banesektoren blir mer fragmentert, er det behov for et direktorat som gis myndighet til å ut øve sektorstyring.”
Nordisk Järnbane Tidskrift
Nykyisin yritykset järjestävät itse useimmat
MIKAEL PRENLER Päätoimittaja
Hans Henrik Kristensen, direktør for persontrafikk avtaler i Jernbanedirektoratet
Nu genomförs EU:s fjärde järnvägspaket DANMARK: Milstolpe för Fehmernförbindelse SVERIGE: Storsatsning på utbildning FINLAND: Nya järnvägsorganisationer NORGE: Drift och underhåll konkurrensutsätts
EU:s fjärde järnvägspaket ska ge förutsättningar för ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. FOTO: MIKAEL PRENLER
NJT NR 1 2019 Välkommen till årets första nummer av NJT. Läs bland annat om ny myndighets struktur inom järnvägsom rådet i Finland och att ett viktigt steg har tagits i arbetet med den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält. NJT presenterar också Jernbane direktoratets nya direktör för persontrafikavtal, Hans Henrik Kristensen, samt en inbjudan till den så kallade Brygge-kursen. Trevlig läsning!
INNEHÅLL
Ledare: Kompetensen måste
säkras
3
Sverige: Järnvägspaket för gemensam tågmarknad 4 Danmark: Standardisering
gør jernbanen mere attraktiv
6
Danmark: Tysk godkendelse
af Femerntunnelen
Krönika: Leveransförmågan
en fråga som berör
Kors&tvärs
8 9
10–17
Finland: Statligt bolag ska lyfta järnvägsbranschen 18 Finland: Reformering av trafikförvaltningen
19
Porträttet: Han vil gjøre
jernbanen mye mer kunderettet
20
NJS: Komplicerat föra över
underhåll
21
NJT NR 1 2019
3
