16

Vy tåg vann två upphandlingar

n Vy tåg, tidigare Svenska tågkompaniet har vunnit två trafikupphandlingar, dels den regionala tågtrafiken i Värm land, dels nattågstrafiken Stockholm och Luleå/Narvik. Vy tåg behåller därmed trafikuppdraget i Värmland som företaget haft i tio år.

Det nya avtalet omfattar nio år, från december 2020 till december 2029. Avtalet gäller för regional tågtrafik på Fryks dalsbanan (Torsby–Karlstad) och Värmlandsbanan (Charlottenberg–Kristinehamn).

Nattågstrafiken mellan Stockholm och Luleå/Narvik var Tågkompaniets första av tal som vanns 1999. Från 13 december 2020 blir Vy åter operatör för nattågstrafiken till och från övre Norrland.

Avtalet sträcker sig över fyra år med möjlighet till två års för längning, och det är Trafikverket som är beställare. Det rör sig om mer än 500 000 resor per år; två nattåg Stockholm–Narvik/Luleå samt dagtrafiken mellan Luleå och Narvik.

Övrig anbudsgivare var SJAB som lade anbud både på Värmlandstrafiken och på natt tågstrafiken.

Infranord får nytt uppdrag

n Infranord har tilldelats uppdraget basunderhåll Stockholm Syd, järnvägssträckan mellan Älvsjö, Gnesta och Nynäshamn. Uppdragsgivare är Trafikverket och kontraktet löper på fem år med ytterligare två optionsår. Anbudssumman uppgår till 443 miljoner kro nor. – Jag är stolt över att Infranord som marknadsledande järnvägsentreprenör i Sverige stärker positionen i Stockholm, en av Sveriges starkast växande marknader, säger Henrik Löf gren, vd för Infranord.

Startdatum för kontrak tet är den 1 oktober 2021. Inför starten avser Infranord att rekrytera ytterligare medarbetare.

Allt mer containergods från hela Sverige transporteras på järnväg till Göteborgs hamn. FOTO: GÖTEBORGS HAMN

Mer järnvägsgods till Göteborgs hamn

Containervolymerna ökar i Göteborgs hamn för andra året i rad.

En tydlig trend är att containergods från hela Sverige koncen treras till Göteborgs hamn i växande grad, och det sker via järnvägen.

Totalt transporterades 456000 TEU genom hamnen på järnväg, den största volymen i hamnens 400-åriga historia. Det visar Göteborgs hamns nyligen sammanställda godsvolymer för helåret 2019. – Växande järnvägsvolymer är positivt på många olika plan. Det understryker att Göteborg är hela Sveriges godsnav från norr till söder på ett tydligt sätt, och det är ett kvitto på att våra investeringar i hamnens järn vägsinfrastruktur och omlastningsmöjligheter är helt rätt väg att gå, säger Elvir Dzanic, vd på Göteborgs hamn.

Järnvägsburet container gods ökar även sett till andel. Över hälften av containergodset på fartyg tar tåget in eller ut ur hamnen på landsidan. Det är nivåer som ingen annan interna tionell storhamn når upp till. – Vi är stolta över järnvägsutvecklingen som också är miljöriktig, säger Elvir Dzanic. Gods på järnväg rimmar väl med hamnens nya miljömål att minska hela hamnens koldioxidutsläpp med 70 procent i hela Göteborgsområdet till 2030.

Bombardier uppgraderar Reginatåg

n Bombardier Transportation har tecknat avtal med Transitio om tungt underhåll och renove ring av 59 Reginatågsätt. Kontraktet uppskattas till cirka 280 miljoner kronor under en fem årsperiod. Leveranserna av de nyrenoverade tågen planeras starta i mitten av 2020 och fort sätta till mitten av 2024. –Vi är stolta över att fördjupa vår långsiktiga relation med Transitio och är starkt engage rade för att hjälpa kunderna, säger Marina Sundman, affärs chef Norden inom Bombardier Transportation.

Förutom det tunga tungt underhållet genomförs tekniska och komfortmässiga uppgraderingar, såsom byte av inre mattor, yttre färg, renove ring av säten, interiörbelysning, samt installation av extra strömavtagare med styrutrustning och nya strålkastare.

Totalt uppgraderas 59 Reginatågsätt, varav 54 tågsätt med två vagnar och fem tågsätt med tre vagnar.

Bombardier har tecknat avtal med Transitio om uppgradering av 59 Reginatågsätt. FOTO: BOMBARDIER TRANSPORTATION

Nya Mälartåg i trafik

Det nya Mälartåget sattes i trafik i mitten av december 2019.

De första sträckorna som trafikeras av de nya tågen är Örebro–Eskilstuna–Stockholm i Mälardalen och Uppsala–Gävle som trafikeras av Upptåget.

De nya tågen tillsammans med fler avgångar är ett viktigt steg i den fortsatta satsningen på framtidens regionaltågstrafik i Mälardalen som nu upphandlas av Mälardalstrafik Mälab. – Det är glädjande att kunna hälsa välkommen ombord på Mälartåg. Tågen är speciellt framtagna för att passa regionalt pendlande och är tillsammans med införandet av nya och tätare turer en viktig del i arbe tet för att förenkla människors livspussel i Mälardalsregionen, säger Kristoffer Tamsons (M), ordförande i Mälardalstrafik Mälab samt trafikregionråd i Region Stockholm.

Totalt ska 33 Mälartåg successivt sättas i trafik fram till våren 2021. De nya tågsätten har 333 sittplatser och 24 fäll stolar. De fasta sittplatserna har arbetsbord med tillgång till wifi, läslampor och eluttag. Det finns även gott om plats för större bagage, barnvagnar och cyklar ombord. Alla entrédörrar har insteg i nivå med plattform och tågen uppfyller de senaste kraven på tillgänglighet.

De nya dubbeldäckartågen är tillverkade av schweiziska Stad ler Rail.

Det nya Mälartåget sattes i trafik i samband med tidtabellsskiftet 15 december 2019. FOTO: MÄLARDALSTRAFIK

Byggstart för Varbergstunnel

n Den 19 december 2019 startade bygget av Västkustbanans dubbelspår genom Varberg och en tunnel under staden. Syftet med projektet är att skapa bättre pendlingsmöjligheter, öka säkerheten när plankorsningar försvinner, skapa en bättre miljö och levande stads kärna när spåren läggs i en tunnel.

Dubbelspår genom Varberg och en tunnel under staden ska skapa en bättre miljö och levande stadskärna. ILLUSTRATION: ABAKO

MTR Tunnelbanan får ny vd

n Caroline Åstrand blir ny vd för MTR Tunnelbanan. Hon har idag rollen som senior vice president för SJ AB:s produktdivision, där hon haft ett övergripande lönsamhetsansvar för bolagets upphandlade affärer och trafiklinjer samt ingått i SJ:s koncernledning. Hon ersätter Johan Oscarsson som har utsetts till ny vd för Strukton Rail.

Caroline Åstrand tillträder rollen den 1 augusti och ersätts av Bjarni Skipper som har utsetts till tillförordnad direktör för SJ AB:s produktdivision och kommer att ingå i SJ AB:s koncernledning.

Bjarni Skipper har varit i SJ AB sedan 2001, har tidigare arbetat som produktchef och har i dag ansvar för fordonsprogram och trafikplanering i sin roll som chef för trafikprogram och planering inom SJAB:s produktdivision. Caroline Åstrand

Fritzon lämnar flera uppdrag

n Som NJT tidigare meddelat, lämnar SJ AB:s vd Crister Fritzson sin post under våren. I och med att han lämnar SJ AB, avgår han även som ordförande för CER – Community of European Railways and Infrastructure Companies.

Crister Fritzson har varit ordförande för CER sedan maj 2017. Ordförandeskapet har base rats på hans roll som ordförande för Branschföreningen tågoperatörerna (BTO), som är medlem i CER. I och med att Crister Fritzon nu lämnar ordförandeskapet för CER lämnar han också rollen som vice ordförande för den europeiska delen av UIC, den internationella järnvägsunionen.

Tillförordnad ordförande i CER blir Andreas Matthä, vd för österrikiska ÖBB. Crister Fritzon Berlintåget på väg mellan Malmö och Trelleborg.

FOTO: SNÄLLTÅGET

Fler nattåg mellan Malmö och Berlin

n Under 2020 utökar Snälltåget antalet avgångar med nattåget Malmö–Berlin med 150 procent. Det innebär att nattåget kommer att avgå varje kväll under sommaren 22 juni–30 augusti, istället för tre gånger i veckan som tidigare år. Dessutom utökas antalet avgång ar under vår och höst. För att möta den ökade efterfrågan har Snälltåget köpt ytterligare tio liggvagnar. Vagnarna kommer att sättas i trafik efter att de genomgått en teknisk uppgradering under våren.

Cargonets ARE-tog på Ofotbanen. FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Cargonet vil satse på Narvik–Malmø

Cargonet vil nå starte en direkte godstogrute mellom Narvik og Malmø. Ved å kjøre direkte til Malmø kan transporttiden for fisk sørover reduseres med opptil ti timer.

Cargonet planlegger nå for å komme i gang et daglig tog med fisk fra Troms og Finn mark som skal kjøre direkte til Malmø.

Toget vil bruke cirka 27 timer på turen sørover. Fra Malmø vil fisken sendes videre med bil, ferje eller tog til kontinentet. I dag kjøres all fisk sørover til Alnabru i Oslo for omlasting til biltransport der.

Sparer ti timer

–Vi kan spare opp mot ti timers transporttid ved å kjøre direkte til malmø og job ber nå med sikre tilstrekkelige volumer for togene også nord over igjen fra Malmø, opplyser direktør Erik Røhne i Cargo net til Moderne Transport.

Togene vil bli lastet opp med fersk fisk i Narvik og Kiruna og i løpet av våren skal det kjøres noen prøvetransporter. Fra høsten av er det så meningen å komme i gang med daglige avganger.

Cargonet tjener nå penger på virksomheten sin igjen, og oppnådde i 2019 en punkt lighet i sine transporter på 96 prosent, – som er den beste noensinne.

Østfoldbanen bør fortsatt gå gjennom både Fredrikstad og Sarpsborg, viser nye vurderinger. FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Østfoldbanen bør gå gjennom byene

Østfoldbanen bør også i framtida gå gjennom både Fredrikstad og Sarpsborg. Andre alternativer vil heller ikke være billigere enn å gå gjennom byene, viser nye vurderinger.

Det har vært en omfattende debatt om Østfoldbanen trasé for nytt dobbeltspor i søndre del av Østfold. Jernbanedirektoratet har på oppdrag fra Samferdselsdepartementet vurdert om det kan være alternative tiltak som kan gjennomføres på Østfold banen for å få til en mer effektiv togframføring og økt frekvens til Fredrikstad og Sarpsborg.

Kostnadsøkning

Bakgrunnen for disse vurderingene er den store kostnadsøkningen som Bane Nor har avdekket for utbyggingen av Østfoldbanen på strekningen fra Haug Råde gjennom Fredrikstad og Sarpsborg.

For at jernbanen skal fylle sin funksjon må den fortsatt gå gjennom byene, viser vurderingene. Det er heller ikke funnet enklere tiltak langs eksisterende bane som vil kunne gi en økning i frekvensen som er lagt til grunn for utbyggingen av intercitystrekningene.

Dobbeltspor

Vurderingene viser at andre alternativer ikke blir rimeli gere enn å bygge banen i det alternativet som så langt er lagt til grunn. Ved en alternativ trasé føring vil også store investeringer i fornyelse av den gamle banen komme i tillegg da denne i et slikt alternativ må beholdes også av hensyn til godstrafikken.

En trinnvis utbyggingsstrategi for Østfoldbanen der første trinn er å få fram dobbeltsporutbyggingen til Seut rett før Fredrikstad, vil sammen med en mindre ombygging av Fredrikstad stasjon kunne gi to tog i timen til Fredrikstad i grunnrute.

Østfoldbanen

Oslo

Fredrikstad

Bonus for god start på Sørlandsbanen

Go-Ahead Norge vil få utbetalt 30 millioner kroner i oppstartbonus etter trafikkstarten på Sørlandsbanen, Jærbanen og Arendalsbanen.

Det er klart etter at Jernbanedirektoratet har gjennom gått alle rapporter fra trafikkavviklingen ved oppstarten.

Hele bonusen kunne falt bort hvis Go-Ahead ikke hadde kjørt alle sine tog i henhold til rute plan det første driftsdøgnet.

Tidvis slitsomt

Bonusen kunne også blitt redusert hvis en rekke andre krav gjennom oppstartsfasen ikke hadde blitt oppfylt.

Blant disse kravene var at alle nødvendige tillatelser og rutiner skulle være på plass, og at sam arbeid med de ansatte og deres organisasjoner var etablert. – Det har tidvis vært slitsomt å brøyte vei. Mange har jobbet utrolig hardt for å sikre at Go-Ahead kunne levere superservice, 100 pro sent regularitet og nær 100 pro sent punktlighet til våre reisende fra dag én, sier administrerende direktør Cathrine Elgin i Go-Ahead Norge – Jeg er utrolig stolt av og im ponert over våre medarbeidere. Nå gleder jeg meg til fortsettel sen. Vi skal vise oss tilliten verdig, sier hun. Cathrine Elgin

Go-Ahead har hatt en god start på sin drift av Sørlandsbanen, Jærbanen og Arendalsbanen. Her bytter passasjerer tog til Arendalsbanen på Nelaug. FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Det blir flere godstog på Nordlandsbanen. Her på Helgelandsterminalen i Mo. FOTO: NJÅL SVINGHEIM

Nytt godstog på Nordlandsbanen

n Cargonet setter fra i vår opp et nytt godstogpar på Nordlands banen. Toget skal frakte matvarer nordover og oppdrettsfisk sørover. Det er første gang på flere år at Cargonet setter opp flere tog.

Det nye togparet på Nord landsbanen betyr en overflytting av gods fra veg til bane på 13000 vogntog årlig og er første nye godstogpar etter flere år med nedgang for Cargonet.

Bakgrunnen for at det nye toget kommer på skinnene er et samarbeid mellom matvaregrossisten Asko, speditøren Meyership og oppdrettsselskapet Nova Sea.

Det nye godstoget på Nord landsbanen skal ha daglige avganger og vil få stopp for av- og pålasting i Mosjøen, Mo i Rana, Fauske og Bodø og vil bety en kapasitetsøkning på bane på 50 prosent på disse stedene. – Det er veldig positivt og gjør at vi greier å opprettholde stop pemønsteret som har vært ganske tynt eksempelvis til Mosjøen, sier direktør Erik Røhne i Cargonet i en pressemelding.

Han mener dette står som et viktig bevis på at vareeiere nå går foran og har ambisjoner for bærekraftig frakt. –Vårt fokus fremover vil være vekst, sier Erik Røhne.

För svensk tillväxt

Norrbotniabanan skapar möjligheter för människor och företag runt hela Europa. Banan är en förutsättning för svensk tillväxt och ett fossilfritt Sverige 2045. Läs mer på norrbotniabanan.se

Projekter har fået serviceeftersyn

Transportminister Benny Engelbrecht iværksatte i efteråret et såkaldt serviceeftersyn af de mange igangværende og planlagte projekter på den danske jernbane frem mod 2030.

Mange steder i Danmark er de daglige passagerer i togtrafikken berørt af lange sporspærringer og erstatningskørsel med bus med betragtelige rejsetidsforlængelser – det er hårdt for DSB at kunne levere attraktiv kollektiv trafik i sådanne situa tioner. Når der så oveni opstår forsinkelser i arbejdernes afslut ning, så er passagerernes tålmodighed virkelig sat på prøve.

Politisk kritik

Banedanmark har problemer med at kunne få nok ressour cer til at validere projekterne, så de kan opnå myndighedsgod kendelse og dermed ibrugtagningstilladelse. Dermed opstår der en uheldig ”dominoeffekt”, som dels forsinker de planlagte fornyelser, dels gør dem dyrere med politisk kritik til følge.

Mange meninger er der om Banedanmarks kompetencer og om hele organiseringen af den danske jernbanetrafik og en tydelig mangel på en natio nal transportplan, som vi kender det fra blandt andet Norge og Sverige.

Selve rapporten om serviceeftersynet var ikke færdig ved redaktionens slutning, men for lydender i den danske pressse tyder på, at Banedanmark vil bede politikerne om flere penge til at kunne vedligeholde det danske, statslige jernbanenet de næste ti år.

Skal vi have en bro over Kattegat? Her er Øresundsbroen.

FOTO: RENE STRANDBYGAARD

Fast forbindelse over Kattegat undersøges

Den danske regering ser store perspektiver i en fast Kattegatforbindelse, som vil kunne binde Østog Vestdanmark tættere sammen.

En fotbindelse vil forkorte rejsetiden mellem landets to største byer med op til halvanden time for både bilister og togrejsende.

Regeringen har derfor videreført forundersøgelsen af pro jektet på finansloven, ligesom regeringen nu har offentlig gjort delkommissorierne for undersøgelserne.

Klima- og miljøaspekter

Regeringen er optaget af, at vi med forundersøgelsen får be lyst de klima- og miljømæssige aspekter ved at anlægge en fast Kattegatforbindelse. – Det er afgørende, at vi undersøger en kombineret vejog jernbaneforbindelse og ikke bare en ren vejforbindelse, som den forhenværende minister oprinde ligt ønskede, siger trans portminister Benny Engelbrecht og fortsæt ter: – Det er nemlig helt naturligt, at vi også ser på forbindelsen med kli ma- og miljøbriller fordi al infrastruktur har en betydning for, om vi planlægger efter et grønnere Danmark i fremtiden. Tænk sig, hvis en ny Kattegatforbindelse grundet de markant kortere rejsetider mellem Jylland og Sjælland for eksempel kan nedbringe antallet af indenrigsflyvninger. Benny Engelbrecht

Inviterer forligskredsen

Første analyse af projektet blev igangsat af forligskredsen bag Aftale om en grøn transportpolitik, hvorfor transportminister Benny Engelbrecht vil invitere forligskredsen til en drøftelse af projektet.

Den daværende regering tilbød de øvrige partier i den grønne forligskreds at tilslutte sig aftalet om at igangsætte forundersøgelsen.

Ren vejforbindelse

Den daværende transport-, bygnings- og boligminister stillede dog som betingelse for at indgå i aftalen, at partierne skulle forpligte sig til at igang sætte en VVM-undersøgelse af en ren vejforbindelse, såfremt der ved forundersøgelsens af slutning ikke kunne anvises finansiering til en kombine ret vej- og jernbaneforbindelse. Den betingelse kunne Socialdemokratiet ikke acceptere og valgte derfor ikke at tilslutte sig aftalen.

KILDE: TRANSPORTOG BOLIGMINISTERIET

Nordhavn kobles på metronettet i marts

Lørdag den 28. marts åbner den nye metrolinje M4. Linjen kobler Nordhavn til metronettet og sikrer dobbelt så mange afgange mellem Østerport og København H.

Et halvt år efter åbningen af M3 Cityringen slår linje M4 nu dørene op for passagerer i marts. Med åbningen af M4 kan passa gererne mellem København H og Østerport se frem til dobbelt så mange afgange – og de mange, som enten bor eller arbejder i Nordhavn, vil blive koblet på metronettet.

Flere besøgende

Samtidig kan hele kvarteret Nordhavn se frem til flere besøgende til blandt andet de mange fine rekreative mulighe der i området. I perioden 12.–26. januar er M4 blevet koblet sammen med M3 Cityringen, da linjerne deler styresystem og tog samt spor og stationer på stræk ningen Østerport til København H.

I denne periode har M3 Cityringen været lukket, så tilkoblingen af M4 kunne foregå godt og sikkert.

Frem mod åbningen af linje M4 vil der i den kommende tid skulle testkøres på hele stræk ningen, mens stationerne Nordhavn og Orientkaj gennemgår den sidste finish.

To ekstra stationer

Med åbningen af M4 Nordhavn kommer det samlede antal metrostationer i Køben havn og Frederiksberg op på 39 metrostationer. Arbejdet med at etablere en metrostrækning til Nordhavn og Orientkaj blev ved taget i 2014 – godt tre år efter Cityringen.

Den nye metrolinje M4 kobler Nordhavn til metronettet. KORT: METROSELSKABET

– M4 til Nordhavn har på mange måder stået lidt i skyg gen af anlægsarbejdet på Cityringen. Det er sådan set positivt, for anlægsarbejdet på stationerne Nordhavn og Orientkaj er for løbet helt efter planen. Entreprenøren har haft godt styr på såvel sikkerhed som tidsplaner. Det er tilfredsstillende, og vi glæder os nu til at få åbnet en ekstra metrolinje, som vil glæde passagerer fra København H til Orientkaj, siger Jørn Neergaard Larsen, bestyrelsesformand i Metroselskabet.

KILDE: METROSELSKABET

Let’s talk smart

• Analytics • Traffic Management • Integration • Automation • Security Get on speaking terms with your diverse infrastructure.

RAIL

www.cactusrail.se

Rekordår för tågresandet

Under 2019 gjordes rekordmånga tågresor inrikes inom fjärrtrafiken, 14,2 miljoner resor, vilket är 9 procent fler än föregående år.

Största orsaken till ökningen är tågbiljetternas sänkta pris. Därtill kommer förbättrat ut bud i tågturer, satsning i tjänster på tåget samt förnyelserna i de digitala kanalerna som har ökat det miljövänliga tågets popularitet.

Liksom under de föregående åren ökade inrikesresandet inom fjärrtrafiken jämnt under hela året. Mest ökade resandet på rutterna Helsingfors–Uleå borg, Helsingfors–Rovaniemi samt mellan Helsingfors och Jyväskylä. – Vi är verkligen glada över den kraftigt ökade tillväxten av tågets popularitet under de senaste åren. Den allt billigare prissättningen har bidragit till att antalet resor har ökat. Från 2015 har gjorda inrikes fjärrtågresor ökat med 26 procent. Förra året restes det med inrikes fjärrtåg mer än någonsin förr, säger direktören för VR:s persontrafik, Topi Simola.

Lägre priser

VR har sänkt priserna betydligt de senaste åren. Inom fjärrtrafiken har studerande, barn, beväringar och perso ner i civiltjänstgöring från och med 30 december 2019 fått rabatterade priser. Förutom inrikes har också resandet mel lan Ryssland och Finland ökat kraftigt. Förra året gjordes det totalt 560 000 resor med Al legrotåget mellan Helsingfors och St.Petersburg, en ökning med 15 procent.

Även resorna med Tolstoitåget mellan Helsingfors och Moskva, som trafikeras av Ryska järnvägen, ökade. Det gjordes totalt över 600000 resor med tåg mellan Ryssland och Finland gjordes totalt, en ökning med 16 procent jäm fört med 2018. KÄLLA: VR GROUP

Två anbudsgivare konkurrerar om Helsingforsregionens trafik som idag körs av VR. FOTO: SOILE LAAKSONEN

Två operatörer vill köra i Helsingfors

Helsingforsregionens trafik (HSL/HRT) fick två anbud vid sin upphandling av tågtjänster. Vinnaren kommer att tillkännages i maj.

Anbudet avser HRT:s tågtjänst, som nu täcker ringbanan, strandlinjen från Helsingfors till Sjundeå och huvudlinjen från Helsingfors till Kervo.

Äger tågflottan

För närvarande har trafiken köpts direkt från VR Group. Tågtrafiken kommer fortsätt ningsvis att köras med tåg från företaget Pääkaupunki seudun Junakalusto, som ägs av städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla.

Tar över nästa sommar

En utvärderingsprocess pågår nu med särskilt fokus på kvalite ten på anbuden och dess ekonomiska hållbarhet. HRT kommer inte att tillkännage framste gen i anbudsutvärderingsprocessen förrän HSL-styrelsen har godkänt anbudsbeslutet. Styrel sen för HRT avser att behandla ärendet vid sitt möte den 5 maj.

Den vinnande operatören kommer att börja driva HSL-tåg den 27 juni 2021. Syftet med anbudsprocessen är att förbättra kvaliteten på järnvägstjänsterna och samtidigt ge HSL mer kontroll över typen av pendel tåg som trafikerar Helsingforsregionen som en del av hela det regionala transportsystemet.

Flera kommuner

Samkommunen Helsingforsregionens trafik (HRT) har ansvarat för planeringen och organiseringen av kollektivtrafiken i medlemskommunerna samt för utarbetandet av en trafiksystemplan för Helsingforsregionen från 2010. Medlemskommuner är Helsing fors, Esbo, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Sibbo, Sjundeå, Tusby och Vanda. KÄLLA: HSL

Ny teknik ska minska störningarna i tågtrafiken

n Växlarna har en nyckelroll för att tågtrafiken ska fungera smi digt och utgör en betydande del av bannätets underhållskostna der. I fjol orsakade fel i växlar mer än 5000 störningar i trafi ken i Finland.

För att effektivisera övervak ningen av växlarnas skick har VR Fleetcare, bolaget för under håll av spårmateriel, och Trafikledsverket, som ansvarar för utveckling och underhåll av Fin lands järnvägar, inlett ett pilotprojekt där data samlas in och analyseras för att få realtidsinformation om en växels skick.

Under testskedet har VR Fleetcare installerat sju mätstationer på växlars ställverk vid de viktigaste trafikplatserna på olika håll av bannätet. De mäter funktionen av cirka 80 växlar. Mätningsdata ger en möjlighet att upptäcka växelns begynnande fel som syns i växel drivens avvikande funktion och i bästa fall kan trafikstörningar orsakade av felet förhindras. KÄLLA: VR GROUP

I utbildningen ingår studiebesök i både EU-parlamentet och Antwerpens hamn.

FOTO: COLIN CHARMAN

Inbjudan till 58:e ETCR Seminar 29 juni–10 juli vid College of Europe i Brygge

n European Training Centre for Railways (ETCR) inbjuder till den 58:e årgången av ETCR Seminar, eller den så kallade Bryggekursen, som anordnas i samarbete med College of Europe och European Union Agency for Railway.

n Detta årliga tvåveckorsseminarium, som behandlar EU:s transportpolitik och den senaste utvecklingen av järnvägen i Europa, är en unik möjlighet att arbeta i en internationell miljö och bygga upp ett internationellt nätverk med kollegor från många av Europas länder.

n Sök nu! Årets kurs arrangeras den 29 juni–10 juli vid College of Europe i Brygge. Ansökan ska göras senast den 17 juni på ETCR:s webbplats: etcr.eu. Där finns även kursprogram och ytterligare information.

”Det var två fantastiska veckor då jag lärde mig massor om den europeiska järnvägssektorn och fick ett imponerande nätverk. Jag kan varmt rekommendera utbildningen.”

NJS president

Per Olof Lingwall som var elev år 2004

FINLAND Ny plan för trafiksystemet

Arbetet med Finlands första riksomfattande trafiksystemplan för 2021–2032 fortskrider och planen förväntas bli färdig våren 2021. Vid ett diskussionsmöte i januari presenterade kommunikationsministeriet planens preliminära mål 2020.

–Vi befinner oss i ett viktigt skede av beredningen. Riktlinjerna för målen styr i stor utsträckning slutresultatet, eftersom åt gärdsprogrammet för den riksomfattande trafiksystemplanen kommer att byggas upp utifrån de uppställda målen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.

Han leder den parlamentariska grupp som styr beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen.

Under planeringen kartläggs Finlands hela transportinfrastruktur från trafiknäten till tjänsterna. Samtidigt skapas en enhetlig syn på hur systemet ska utvecklas och finansieras under de följande tolv åren. Den riksomfattande trafiksystemplanen ger långsiktighet i transportpolitiken. –Hittills har trafiksystemet och dess behov granskats en regeringsperiod i taget. Nu utarbetar vi för första gången en riksomfattande trafiksystemplan för tolv år framåt. På detta sätt främjar vi välfärden på ett långsiktigt och förutsägbart sätt i hela Finland, fortsätter Timo Harakka.

Synpunkter samlas in

Kommunikationsministeriet samlar in olika aktörers synpunkter på de föreslagna målen för den riksomfattande trafiksystemplanen. Svaren överlämnas till den parlamentariska styrgruppen som fastställer planens mål i februari.

Som grund för diskussionen har den parlamentariska styrgruppen dragit upp följande huvudlinjer för målen i den riksomfattande trafiksystemplanen: 1. Servicen och funktionerna i arbetsmarknadsområdena utvecklas genom att tillgängligheten mellan stadsregionerna förbättras. 2. Den internationella tillgängligheten till de olika regionerna i Finland förbättras. 3. Transporternas effektivitet och funktionssä kerhet förbättras. 4. Tillgängligheten till arbetsplatser och tjäns ter genom hållbara färdsätt förbättras och ökningen av personbilstrafiken i stadsregionerna bryts. 5. Vägtrafiksäkerheten förbättras mot samma säkerhetsnivå som inom andra transportsätt och mot den i EU antagna nollvisionen. 6. Trafiksystemets samhällsekonomiska effektivitet förbättras. 7. Andelen hållbara färdsätt ökar och växthus gasutsläppen från trafiken minskar i linje med det nationella målet för minskning av utsläp pen från trafiken.

”Nu utarbetar vi för första gången en riksomfattande trafiksystemplan för tolv år framåt. På detta sätt främjar vi välfärden på ett långsiktigt och förutsägbart sätt i hela Finland.” Timo Harakka, kommunikationsminister

8. Trafiksystemet gör det möjligt att utnyttja viktig information och att utnyttja ny teknik fullt ut.

I år bereds också åtgärdsprogrammet för den riksomfattande trafiksystemplanen i växelverkan med olika aktörer. Regionala workshoppar ordnas den 10 mars i Helsingfors, Villmanstrand, Rovaniemi och Vasa. Vid mötena samlar kommunikationsministeriet in idéer och uppslag för beredningen av åtgärds programmet. Närings-, trafik - och miljöcentralerna bjuder in bland annat företrädare för företag, organisationer och kommuner till workshopparna.

Beslut 2021

Planutkastet färdigställs hösten 2020 och då bedöms också konsekvenserna av det. Planen lämnas till riksdagen i form av en redogörelse i början av 2021, varefter statsrådet fattar be slut om den.

Trafiksystemet består av trafiknätet, tjänster, stödåtgärder för trafiksystemet (till exempel information och trafikledning) samt alla färdsätt, det vill säga vägtrafik, järnvägstra fik, sjöfart och flygtrafik. Den riksomfattande trafiksystemplanen innehåller ett åtgärdsprogram om hur trafiknätet planeras, byggs och underhålls samt hurdana trafik-, transportoch mobilitetstjänster som upphandlas. I planen inkluderas ett tolvårigt statligt finansieringsprogram. ARJA AALTO