förord
mina hjältar i köket
6
Jag har alltid älskat att baka och har gjort det så länge jag kan minnas. Mamma har faktiskt varit ganska flitig med oss på bakningsfronten och jag minns särskilt starkt hur hon brukade knyta på oss hucklen kring huvudet och satte igång med storbak. Mormor var även hon en flitig bagerska och jag kommer ihåg att jag redan som tre–fyraåring stod på en liten stol i hennes kök och kletade ut muffinssmet i små formar. Det bästa var att man fick slicka skålen efteråt. Det missade jag aldrig. De bästa recepten går i arv mellan nära och kära och de kan i vissa fall bakas i flera generationer och till och med förvaltas som rena skatter. Det är det som är så häftigt med bakning. Jag är inte av den sorten som håller recept hemliga och har aldrig förstått poängen i att göra det. Varför det, när man kan ge sin omgivning och sig själv så många lyckliga stunder med goda, härliga och underbara bakverk? När jag var liten var jag hedersmedlem i en liten bakklubb som hette muffinsmaffian. Den bestod av mig, vår granne tant Elsa och ett gäng pantertanter i Härjedalen. Hur många vet jag inte exakt, eftersom jag misstänker att Elsa mest hittade på klubben för att roa mig. Och OM jag tyckte att det var spännande! Klubben gick ut på att brevväxla (för det gjorde man på den tiden) recept, som sedan provbakades och skrevs in i en liten söt anteckningsbok. Jag tog varje chans jag fick att springa över till Elsa, som lärde mig att baka underbara muffins, matbröd, bullar och härliga sockerkakor. Jag kommer ihåg att jag då tyckte att det var helt fantastiskt och så här i efterhand tycker jag att det var ett rent genidrag av Elsa att bygga all denna mystik kring bakning och recept. För det är verkligen magi i köket att baka. För ett litet barn (och säkert många vuxna också inklusive mig) är det otroligt fascinerande att man kan skapa dessa vackra och goda bakverk från ett par ägg, en påse mjöl och lite strösocker. Att baka med sina barn eller barnbarn är verkligen en fantastisk aktivitet och det känns toppen att göra någonting kreativt tillsammans. Det är något som för samman generationer och för mig har det blivit både en lång romans och många varma minnen av vänner och släktingar. Hoppas ni också får uppleva det – livet är saft och bullar! Kram Leila