9789162267469

HANDBOK i vård och omsorg

Helle Ploug Hansen & Britta Åsbrink

bonniers

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08- 696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Översättning och bearbetning till svenska förhållanden: Britta Åsbrink, omvårdnadslärare Redaktör: Anja Aronsson Grafisk form: Lena Eklund, Kolofon

Originalets titel: Teknikker og procedurer. En håndbog for sygeplejersker Helle Ploug Hansen, red., Munksgaard Danmark Mekanisk, fotografisk eller anden gengivelse af denne bog eller dele deraf er kun tilladt i overensstemmelse med overenskomst mellem Undervisningsministeriet og Copy-Dan. Enhver anden udnyttelse unden forlagets skriftlige samtycke er forbudt ifølge gældende dansk lov om ophavsret.

Handbok i vård och omsorg isbn 978-91-622-6746-9 © 2005 Britta Åsbrink och Bonnier Utbildning AB Första upplagan Andra tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Finland by Gummerus Printing 2008

Förord Denna handbok har sin utgångspunkt i den danska boken Teknikker og procedurer redigerad av Helle Ploug Hansen.

Jag har gjort vissa tillägg jämfört med originalet. Dessa är undersökningar och omvårdnadsåtgärder som förekom­ mer inom vård och omsorg i Sverige t.ex. basala hygien­ rutiner, desinfektion, sterilisering, svalgprov, näs- och svalg­ odling samt avföringsprov. Sondmatning, trycksårsprofy­ lax och hjärt- och lungräddning har jag också ansett bör vara med.

Handbok i vård och omsorg är lätt att slå upp i när man ska använda en speciell teknik eller metod. Den är inte avsedd som en lärobok utan vårdaren måste ha grundläggande kunskaper inom vård- och omsorgsarbete.

När det gäller delegering och dokumentation ska gällan­ de föreskrifter och lokala anvisningar följas. Jag har valt att använda benämningen vårdtagare som gemensamt be­ grepp för patient, brukare och boende och jag kallar vård­ tagaren för han.

Jag är omvårdnadslärare och har under 25 år ­undervisat inom Omvårdnadsprogrammet och olika vuxenutbild­ ningar för vårdbiträden och undersköterskor.

Britta Åsbrink

I N N EH ÅLL Förord 3 Inledning 4

Dödsfall, omhändertagande av ­avliden 34

A

F

Andningsfrekvens 9 Andningskontroll 10

B

Fotbad 37 Fotbad 38 Fotbad, vårdtagare med diabetes 40

Basala hygienrutiner 20

Förflyttning 42 Allmänt 42 Sitta upp i sängen 43 Högre upp i sängen, en vårdare 44 Högre upp i sängen, två vårdare 46 Vändning av vårdtagare, en ­vårdare 48 Sitta på sängkanten, två vårdare 49 Från säng till stol, en vårdare 50 Personlyft, två vårdare 52

Blodsockertest – elektronisk ­ mätning 21

H

Bakteriologiska undersökningar 11 Avföringsprov, fecesodling 12 Näs- och svalgodling, nasofarynxprov 13 Sputumprov 14 Svalgprov 15 Sårodling 16 Urinodling 18

Blodtrycksmätning 23 Auskultatorisk mätning 23 Digital mätning 25 Bäddning 26 Bäddning av tom säng 26 Bäddning med vårdtagare i säng 28

D

Decubitus (Trycksår s. 162) Desinfektion 32 Allmänt 32 Diskdesinfektor 33 Spoldesinfektor 33

Handskar 54 Ta på sterila handskar 55 Ta av orena handskar 56 Handdesinfektion 57 Handtvätt 58 Helavtvättning av sängliggande vårdtagare 59 Nedre toalett, kvinnor 62 Nedre toalett, män 63 Hjärt- och lungräddning (HLR), ­ vuxna 64 Medvetandekontroll 64 Fri luftväg 65 Stabilt sidoläge 66 Andningsstopp 67 Hjärtstopp 68

Hårtvätt i säng 69 Hörapparat 71 Allmänt 71 Insättning bakom-örat apparat 72 Rengöring 74

I

Inhalation med hjälp av ­andningsapparat 76 Injektion 78 Allmänt 78 Uppdragning från ampull 79 Uppdragning från flerdosflaska 80 Subkutan injektion 82 Subkutan injektion, insulin med ­engångspenna 84 Subkutan injektion, insulin med ­flergångspenna 86

K

Kateter 87, Uridom 97 Kvarliggande engångskateter, ­ kvinna 88 Kvarliggande engångskateter, man 91 Intermittent katetrisering (RIK) 93 Borttagning av kateter 95 Uridom 97

L

Lavemang 98 Allmänt 99 Mikrolavemang och minilavemang 100 Oljelavemang 101 Vattenlavemang 102

M

Munvård 104 Munvård 105 Munvård, svårt sjuk vårdtagare 107 Tandprotes 109

N

Näsdroppar 112 Nässpray 113

O

Oxygenbehandling 114 Central anläggning 115 Oxygenflaska 117 Oxygenmask 118

P

Pulskontroll 120

R

Rakning 121 Rakning med rakhyvel 122 Rakning med rakapparat 123 Rakning, preoperativ 124

A S

Skjorta 128 Byte av skjorta till sängliggande ­vårdtagare 128 Sondmatning 131 Allmänt 131 Sondmatning med spruta 132 Sondmatning med aggregat 134 Perkutan endoskopisk gastro­stomi, (PEG) 136 Sterilisering 139 Stolpiller (suppositorier) 140 Stomi 141 Allmänt 141 Byte av påse 142 Byte av hudskyddsplatta 144 Tömning av påse 145 Sugning, övre luftvägar 146 Suturer, borttagning 149 Såromläggning 151 Steril metod 151 Ren metod 153 Dränage, omläggning 155

T

Temperaturmätning 157 Allmänt 157 I ändtarmen, rektalt 158 I munnen, oralt 159 I armhålan, axillart 160 I örat 161

Trycksår (Decubitus) 162 Definition 162 Uppkomst 163 Riskfaktorer 164 Förebyggande (Profylax) 166

U

Urin och avföring 167 Bäcken vid sängläge 168 Stickbäcken 170 Toalettstol 171 Urinflaska 173 Uridom (s. 97)

V

Venprovtagning 175

Ö

Ögon 178 Ögondroppar 179 Ögonprotes, insättning 180 Ögonprotes, uttagning och rengöring 181 Ögonsalva 182 Ögonsköljning 183 Ögonsköljning efter olycka med frätande vätska 185 Öron 186 Örondroppar 186 Egna anteckningar 187 Bildförteckning 192 Läs mer … 192

Bakteriologiska undersökningar 11 Avföringsprov, fecesodling 12 Näs- och svalgodling, nasofarynxprov 13 Sputumprov 14 Svalgprov 15 Sårodling 16 Urinodling 18

B

Basala hygienrutiner 20 Blodsockertest – elektronisk mätning 21 Blodtrycksmätning 23 Auskultatorisk mätning 23 Digital mätning 25

Bäddning 26 Bäddning av tom säng 26 Bäddning med vårdtagare i säng 28

11

B

BAKTERIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Urinodling

Urinodling Provet ska helst tas på morgonen eftersom urinen bör ha funnits i urinblåsan minst två timmar. Provet ska vara ett mittstråleprov, vilket innebär att vårdtagaren först kissar en liten mängd urin för att skölja urinröret. Vårdtagaren kissar därefter en liten mängd urin för urinprovet.

Du behöver w Engångshandskar och plastförkläde/skyddsrock w Eventuellt handfat med tempererat vatten (37 ºC) w Handduk och mild tvål w Provrör med kork w Rondskål w Bäcken för sängliggande vårdtagare

Så här gör du Uppegående vårdtagare

– Ta på handskar och plastförkläde/skyddsrock.

– Be vårdtagaren att först kissa lite i toaletten för att ­skölja urinröret. Därefter ska han kissa en liten mängd urin i en ren rondskål eller engångsburk. Resten av uri­ nen får komma i toaletten.

– Häll över urinen från rondskålen eller burken i provröret utan att röra vid kanten på röret och locket.

– Ta av handskarna och plastförkläde/skyddsrock (s. 56)

18

Handdesinfektion

före + efter

BAKTERIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR Urinodling

– Sätt på namnetikett eller märk provröret enligt lokala anvisningar.

– Provet ska omgående lämnas till laboratoriet. Provet får förvaras högst två timmar i kylskåp.

Sängliggande vårdtagare När vårdtagaren är sängliggande behöver du först hjälpa honom med nedre toalett innan provet tas (s. 62, 63).

Så här gör du – Ta på handskar och plastförkläde/skyddsrock.

– Placera ett bäcken under vårdtagaren (s. 168).

– Vårdtagaren kissar först lite i bäckenet.

– Sätt en ren rondskål i bäckenet och be därefter vård­ tagaren att kissa lite i rondskålen.

– Ta bort rondskålen, låt resten av urinen komma i ­bäckenet.

Gör sedan som beskrivits ovan.

19

B

B

BASAL A HYGI EN RUTI N E R

Basala hygienrutiner SOSFS 2007:19 – Arbetskläder ska ha korta ärmar och bytas dagligen ­eller oftare vid behov. Händer och underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken.

– Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, omedelbart före och efter ­varje direktkontakt med en patient samt före och efter användning av handskar.

– Vid synlig smuts på händerna, tvätta med vatten och ­flytande tvål innan de desinfekteras. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras.

– Vid vård av en patient med gastroenterit ska ­händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desin­ fektion.

– Skyddshandskar, engångsförkläde av plast eller en skydds­rock ska användas, om det finns risk för att ­händer eller arbetskläder kommer i kontakt med kropps­ vätskor eller annat biologiskt material.

– Skyddshandskar ska tas av direkt efter ett arbets­ moment och bytas ut mellan olika arbetsmoment.

20

B

B LODS OC KE RTE ST Elektronisk mätning

Blodsockertest, elektronisk mätning Blodsockerhalten mäts vanligtvis i kapillärblod från ett finger. Du kan även mäta blodsockerhalten i blod från ör­ snibben. Blodsockerapparater ser olika ut och det är därför viktigt att läsa bruksanvisningen noga.

Handdesinfektion

före + efter

Du behöver w Blodsockerapparat w Testremsor (kontrollera hållbarhetsdatum) w Lansett eller autoinjektor w Tork w Varmt vatten w Engångshandskar

Så här gör du – Kontrollera att apparaten är kodad till de testremsor som du använder och att den är rätt inställd.

Figur 1.

– Placera testremsan i apparaten.

– Låt vårdtagaren tvätta händerna med varmt vatten för att stimulera blodcirkulationen.

– Ta på handskar.

– Stick i ytterkanten av ett finger, undvik pekfingret (fig. 1).

– Håll fingret neråt och pressa ut en droppe blod.

– Torka bort den första bloddroppen för att undvika ­vävnadsvätska i provet.

21

F

FÖR F LYTTN I NG Från säng till stol, en vårdare

Från säng till stol, en vårdare

Handdesinfektion

före + efter

Du behöver w Gåbälte

Vårdtagaren kan stödja på båda benen Så här gör du – Placera stolen eller rullstolen parallellt med sängen. Är det en rullstol måste den låsas.

Ta bort armstöd och fotstöd som är närmast sängen.

– Hjälp vårdtagaren att sitta upp på sängkanten (s. 49).

Figur 1.

– Låt honom vila lite.

– Har vårdtagaren kraft i armarna kan han ta tag i din armbåge samtidigt som du tar tag i hans (fig. 1).

– Hjälp vårdtagaren upp i stående ställning.

Figur 2.

– Vårdtagaren snurrar ett kvarts varv och kan nu sätta sig på stolen.

– Om vårdtagaren inte kan ta tag i din armbåge sätter du ett gåbälte runt hans ­midja (fig. 2).

Vårdaren får ett stadigt tag och det känns ­behagligt för vårdtagaren (fig. 3).

Figur 3.

50

FÖR FLYTTN I N G Från säng till stol, en vårdare

Vårdtagaren kan stödja på ett ben Så här gör du – Placera vårdtagarens stol eller rullstol parallellt med sängen. Om vårdtagaren kan stödja på höger ben ska stolen stå på höger sida med ryggstödet mot huvud­ ändan och tvärtom om vårdtagaren kan stödja på vänster ben (fig. 4) – Be vårdtagaren ta tag i stolens/rullstolens armstöd som är längst bort och vrida det ben som han kan stödja på och flytta sig över till stolen.

Figur 4.

51

F

H

HJÄ RT- OCH LU NGR ÄDD N I N G Medvetandekontroll

Hjärt- och lungräddning (HLR), vuxna Hjärt- och lungräddning görs vid andnings- och hjärtstopp.

Det är viktigt att du larmar ambulans så att sjukvårdsper­ sonal kan fortsätta hjärt- och lungräddning så fort som möjligt.

Medvetandekontroll Så här gör du – Kontrollera om personen är vid medvetande.

– Försök väcka personen genom att skaka hans skuldror och ropa ”Hur mår du?”

– Reagerar personen? Stanna kvar, personen kan bli sämre.

– Är personen medvetslös? Kontrollera andning och puls.

– Ring vid behov 112.

64

HJÄ RT- OC H LU NGR Ä D D N I N G ( H LR) Fri luftväg

Fri luftväg Så här gör du Böj personens huvud bakåt genom ett lätt lyft med två fingrar under hakan. Lägg din ena hand på personens ­panna och pressa pannan bakåt (fig. 1).

– Se om bröstkorgen höjs.

– Lyssna efter andningsljud.

– Känn efter eventuell luftström mot din kind (fig. 2).

– Kontrollera pulsen på halsen.

– Kontrollera om det finns slem eller några lösa före­ mål i personens mun.

– När personen andas, lägg honom i stabilt sidoläge.

– Ring 112.

Figur 1.

Figur 2.

65

H

I

I NJ EKTION Subkutan injektion, insulin med engångspenna

Subkutan injektion, insulin med engångspenna

Handdesinfektion

före + efter

Insulin ska ges i underhudens fettvävnad.

Det resorberas olika snabbt dels beroende på vilken insulintyp du använder till exempel snabbverkande eller långsamt verkande in­ sulin, dels var du injicerar (fig. 1). Snabbast re­ sorberas insulin i buken där snabbinsulin bör ges, därefter i sätet (stussen). Långsammast sker resorptionen i låret. Du bör växla injek­ tionsställen för att undvika förhårdnader.

Växla aldrig mellan t.ex. buk och lår.

Engångspenna består av spruta, kanyl och in­ sulin i ett ­system. Pennan innehåller 300 I.E. (Internationella En­heter) insulin. Varje vård­ tagare ska ha sin egen insulin­penna. Det finns risk för smitta om du använder samma penna till flera vårdtagare även om du by­ ter kanyl.

Långverkande insulin och blandningsinsulin ska blandas noga genom att du vänder pennan upp och ner tio gånger. Detta behövs inte vid snabbverkan­ de insulin.

84

Figur 1. Injektionsställen för insulingivning.

I NJ EKTION Subkutan injektion, insulin med engångspenna

I

Du behöver w Engångspenna w Spritsudd

Så här gör du – Kontrollera att pennan innehåller ordinerat insulin.

– Ta av pappersskyddet på kanylen och skruva på kany­ len på pennan.

– Ta bort det yttre och inre skyddet på kanylen.

– Ställ pennan på 2 enheter och håll pennan uppåt.

Tryck på hatten och spruta ut de första dropparna.

Detta för att få bort luft som finns i kanylen (fig.1).

Nollställ på nytt.

– Ställ nu in dosen genom att vrida tills rätt siffra syns i fönstret = den ordinerade mängden. Varje steg är 2 I.E.

Figur 1. Tryck på hatten och spruta ut de första droppar­ na för att få bort den luft som finns i kanylen.

– Om den ordinerade dosen är 20 I.E. och mer, t.ex. 24 I.E., vrid ett helt varv och sedan 4 I.E. – Om synlig smuts finns på huden tvätta med spritsudd och låt torka.

– Injicera enligt ordination genom att hålla pennan rakt, i 90º vinkel mot huden.

Efterarbete Ta av kanylen och lägg i burk för stickande och ­skärande föremål. Är pennan tom kastas den i sopsäck. Den ­penna, som används förvaras i rumstemperatur hos vårdtagaren. I övrigt ska insulin förvaras i kylskåp ­ 2–8 ºC. Insulin i rumstemperatur håller en månad.

När du tar en ny penna ska du skriva datum på den.

85

N VÅRD Undertitel H UVU D ORDMU

Munvård Munvård ska göras minst två gånger/dag. Vid behov ska dessutom munnen sköljas och läpparna smörjas. En vård­ tagare som själv inte kan borsta sina tänder ska erbju­ das hjälp. Det är viktigt att tandborsten är av god kvalitet. ­Ibland kan tandkräm vara för starkt och då kan du använda munvatten eller koksaltlösning. Det är desinficerande och minskar risken för svampinfektion.

Handdesinfektion

före + efter

Du behöver w Tandborste/elektrisk tandborste w Tandborstglas w Tandkräm med fluor w Tandtråd/tandstickor w Handduk w Rondskål till sängliggande vårdtagare w Engångshandskar och plastförkläde/skyddsrock

Så här gör du – Ta på plastförkläde/skyddsrock.

– Hjälp vårdtagaren upp i sittande ställning i sängen eller om det är möjligt till handfatet. Om vårdtaga­ ren inte kan sitta upp i sängen hjälper du honom att ligga på sidan för att undvika att vätska kommer ner i luftrör och lungor.

– Lägg handduken under vårdtagarens haka.

– Ta på handskar.

105

M

M

MU NVÅR D Undertitel H UVU DORD

– Be vårdtagaren att skölja munnen med vatten (kallt eller tempererat efter önskemål) och spotta ut i rondskålen.

– Ta ca 1 cm tandkräm på fuktad, mjuk tandborste.

– Borsta med små gnuggande rörelser. Se till att borst­ en följer tandköttskanten och tandytorna. Bör­ ja längst bak och borsta först utsidan av tänderna. ­Borsta tand för tand längs hela tandraden. Borsta ­sedan insidan av tandraden. Avsluta med att borsta tandytorna.

– Låt vårdtagaren skölja munnen efteråt. Observera att fluortandkräm verkar bäst utan sköljning.

– Torka kring munnen med handduken.

– Använd tandtråd och/eller tandstickor för att ta bort beläggningar mellan tänderna (fig. 1a–e).

– Smörj läpparna med cerat eller vaselin.

– Ta av handskarna och plastförkläde/skyddsrock (s. 56).

Efterarbete Skölj tandborste och tandborstglas ordentligt. Tand­ borsten bör stå i glaset med borsten uppåt.

Figur 1 a–e.

106

SÅROML ÄGG N I NG Ren metod

Såromläggning

Handdesinfektion

Ren metod

Se inledningen Steril metod s. 151. Vid omläggning med Ren metod används rena, desinficerade instrument, rena för­ band och rena engångshandskar.

före + efter

Till rengöring av såret används kranvatten. Ren metod ­används vid t.ex. omläggning av trycksår.

Du behöver w Engångshandskar, 2 par, och plastförkläde/skyddsrock w Omläggningsskål med tempererat vatten 37 ºC (låt ­vattnet rinna en stund från kranen). w Tork eller kompresser w Eventuell sårspruta w Rent nytt förband w Ren handduk w Avfallspåse (eventuellt tejp att fästa påsen med).

Så här gör du Uppegående vårdtagare

– Ta på handskar och plastförkläde/skyddsrock.

– Kan vårdtagaren komma till duschen kan du tvätta rent såret där. Använd mild duschtvål. Duschstrålen bör inte vara för hård. Efter duschen klappas huden runt såret torr med ren handduk.

– Lägg på förband.

– Ta av handskar (s. 56) och plastförkläde/skyddsrock.

153

S

S

SÅROM L ÄGG N I NG Ren metod

Sängliggande vårdtagare

Handdesinfektion

– Fäst avfallspåsen så att du lätt kan komma åt den.

– Duka upp tillbehören på ett bord eller rullvagn.

– Ta på handskar och plastförkläde/skyddsrock.

före + efter

– Ta bort det gamla förbandet och lägg det i avfalls­ påsen.

– Byt handskar.

– Tvätta såret med fuktade tork eller kompresser.

– Skölj eventuellt såret med vatten.

Använd sårspruta (fig. 1).

– Klappa området runt såret torrt med en ren handduk. Torka inte själva såret.

– Eventuell pasta eller salva som sitter kvar ­torkas bort med lite olja.

– Lägg på nytt förband och fäst med t.ex. tejp.

– Ta av handskarna (s. 56) och plastförkläde/­ skyddsrock.

154

Figur 1.

T

TRYC KSÅR Definition

Trycksår (Decubitus) Definition ”Ett trycksår är en vävnadsskada som uppkommer efter en period med otillräcklig eller upphävd blodförsörjning i ett område, vanligtvis förorsakat av högt tryck.

Försämrad blodförsörjning leder till syre- och näringsbrist i vävnaden. Detta tillsammans med försämrad borttrans­port av avfallsprodukter från cellernas ämnesomsättning kan ge upphov till lokal vävnadsskada.” (SoS-rapport 1997:7)

162

Handdesinfektion

före + efter

TRYCKSÅR Uppkomst

Uppkomst Trycksår kan uppkomma var som helst på kroppen där hu­ den utsätts för tryck. De flesta trycksår uppstår där benut­ skott ligger nära huden och belastningen blir stor på en li­ ten hudyta. Utsatta ställen är: öron, axlar, skulderblad, armbågar, stjärt, höfter, knän, fotknölar och hälar (fig. 1).

Skjuvning Skjuvning uppstår när en person som sitter glider neråt (fig. 2). Då förskjuts huden och den underliggande vävna­ den i förhållande till varandra. De små blodkärlen sträcks eller brister och blodflödet stoppas. Detta kan även ske vid vändning av vårdtagaren.

Figur 1. Utsatta ställen för trycksår.

Figur 2. Skjuvning.

163

T

Handbok i vård och omsorg innehåller nästan 100 praktiska omvårdnadsuppgifter alltifrån sondmatning och förebyggande av trycksår till blodsockertest och Hjärt- och Lungräddning (HLR).

Metoderna är beskrivna i detalj, illustrerade med pedagogiska teckningar och placerade i alfabetisk ordning. För vissa omvårdnadsuppgifter krävs delegering av sjuksköterska.

Ur innehållet: Bakteriologiska undersökningar – Basala hygienrutiner – Blodtrycksmätning – Förflyttningar – Katetrisering – Såromläggning – Venprovtagning.

Handboken kan användas som en uppslagsbok för studerande på APU, vårdpersonal på sjukhus, sjukhem, äldreboenden, gruppboenden, inom hemsjukvård samt kommu­nens hemtjänst.

ISBN 91-622-6746-9 isbn 978-91-622-6746-9

789162 267469 Best. nr 622-6746-9 (8927-0) (6746-9)

9

www.bonnierutbildning.se

000