9789162279615

Britt Hedman Ahlström Inger Andersson Höglund

Hedman Ahlström

Tips på diskussionsfrågor, litteratur och film anknyter till texten och ger en djupare förståelse.

En studiehandledning till boken finns på hemsidan.

PSYKIATRI PSYKIATRI

Andersson Höglund

Nya kapitel/avsnitt är bland annat: • Rättspsykiatri • Rehabilitering • Återhämtning och vad som hjälper en person att få tillbaka sin hälsa

PSYKIATRI

Författarna belyser den psykiatriska omvårdnaden och omsorgen genom att se människan i sitt sociala sammanhang.

Boken bygger på realistiska levnadsberättelser. I anslutning kring dessa samlas kunskaper som behövs för att ge människor med psykiska problem en god vård och omsorg.

Den tredje upplagan av Psykiatri är avsedd för kursen Psykiatri i Omvårdnadsprogrammet samt kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal.

Nya avsnitt har kommit till, många delar är omskrivna och strukturen är förändrad.

Psykiatri ISBN 10: 91-622-7961-0 ISBN 978-91-622-7961-5 ISBN 13: 978-91-622-7961-5

www.bonnierutbildning.se

(9533-2) Best.nr 622 -7961-5 (7961-5)

BONNIERS

Innehåll 1. Psykiatri 8 Historik 9 Psykiatrireformen 11 Handikappbegreppet 13 Utveckling av psykiska funktionshinder 13 Kännetecken på psykiska funktionshinder 14 Klassifikationssystem för funktionshinder, ICF 14 Psykisk hälsa och ohälsa 15 Teorier om människans psykiska utveckling 16 Sigmund Freuds teori om utveckling 16 Erik H. Eriksons teori om utveckling 19 Margaret Mahlers objektrelations teori 22 Daniel Sterns teori om barnets självutveckling 24 Olika sätt att se på psykiska problem och störningar 26 Psykodynamiskt synsätt 27 Socialpsykologiskt synsätt 28 Inlärningspsykologiskt synsätt 28 Medicinbiologiskt synsätt 29 Stress-sårbarhetsmodellen 29 Återhämtning 29 Återhämtningsprocessen 30 Ta reda på – diskutera – reflektera 32 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 33

2. Psykiatrisk omvårdnad 34 Omvårdnad 35 Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 35 Diagnossystem 36 Terapeutiska metoder 36

INNEHÅLL

Psykoanalytisk psykoterapi 37 Gruppterapi 37 Familjeterapi 37 Psykodrama 37 Gestaltterapi 38 Bildterapi 39 Rörelse- och avspänningsterapi 39 Psykiatrisk omvårdnad 39 Omvårdnadsprocessen 40 Dokumentation enligt Psyk-VIPS 40 Hummelvolls omvårdnadsallians 41 Kontaktmannaskap, parvård och gruppvård 43 Stöd till närstående 45 Vårdplanering för utskrivning 45 Psykiatrisk öppenvård 45 Ta reda på – diskutera – reflektera 47 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 48

3. Självmord och kriser 49 Självmord 51 Självmordsprocessen 51 Varför självmord? 51 Hur kan man förebygga? 52 Bedömning av självmordsrisken 52 Självmord bland barn och ungdomar 54 När någon tagit sitt liv 55 Självmordsprevention 56 Kriser 56 Utvecklings- och mognadskriser 57 Traumatiska kriser 57 Chockfasen 58 Reaktionsfasen 59 Reparations- eller bearbetningsfasen 59

Nyorienteringsfasen 60 Behandling 60 Kristerapi 60 Samtal 61 Psykofarmaka 61 Kristeam 61 Psykosomatiska tillstånd 61 Stress 61 Vad är psykosomatisk sjukdom? 63 Omvårdnad 63 Stöd till närstående 64 Ta reda på – diskutera – reflektera 65 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 66

4. Psykiska störningar hos barn och ungdomar 67 Barns sätt att uttrycka psykisk ohälsa 68 Depression 69 Schizofreni 72 Neuropsykiatriska tillstånd 72 Autism 72 Aspergers syndrom 73 Barn med MBD/DAMP och ADHD 74 Undersökningar 75 Behandling 76 Psykoterapi 76 Familjeterapi 76 Psykosocialt behandlingsarbete med familjer 77 Nätverksarbete 77 Psykofarmaka 77 Omvårdnad 78 Familjen 78 Barn till psykiskt störda föräldrar 79 Övergrepp mot barn 80 Lag om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 82 Barnorganisationer 82 Ta reda på – diskutera – reflektera 83 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 84

5. Ångest, tvångssyndrom och fobier 85 Ångest 86 Panikångest 87 Tvångssyndrom 87 Fobier 88 Social fobi 89 Hysteri 90 Försvarsmekanismer 90 Utveckling av ångest, tvångssyndrom och fobier 91 Behandling 93 Kognitiv terapi 93 Insiktsterapi 95 Fobiträning 95 Psykofarmaka 95 Omvårdnad 96 Stöd till närstående 98 Ta reda på – diskutera – reflektera 99 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 100

6. Ätstörningar 101 Anorexi och bulimi 102 Orsaker 103 Kultur 104 Fysiska symtom 106 Behandling 106 Stödförening 108 Omvårdnad och dokumentation 108 Stöd till närstående 109 Ta reda på – diskutera – reflektera 110 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 111

7. Affektiva störningar 112 Depression 113 Egentlig depression 114 Dystymi 115 Melankoliskt syndrom 115 Depression hos äldre 117 Utmattningssyndrom 119

INNEHÅLL

Mani 120 Orsaker 121 Behandling 122 Antidepressiva läkemedel 122 Litium 123 Psykologisk behandling 123 Ljusterapi 124 Elbehandling 125 Omvårdnad 125 Stöd till närstående 127 Ta reda på – diskutera – reflektera 129 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 130

8. Personlighetsstörningar 131 Allmänt om personlighetsstörningar 133 Borderline personlighetsstörning – emotionellt instabil personlighetsstörning 134 Dialogen 134 Ångest 136 Ont och gott 136 Separation 137 Gränser 138 Antisocial personlighetsstörning 138 Narcissistisk personlighetsstörning 139 Histrionisk personlighetsstörning 141 Behandling 141 Psykofarmaka 141 Psykoterapi 141 Miljöterapi 142 Kognitiv beteendeterapi, KBT 143 Dialektisk beteendeterapi, DBT 143 Omvårdnad 145 Stöd till närstående och samverkan med andra verksamheter 146 Ta reda på – diskutera – reflektera 147 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 148

Förvirringsymtom hos äldre 152 Schizofren psykos 153 Orsaker 156 Tidig intervention och psykosteam 156 Vård och behandling 158 Behandlingsmetoder 158 Ett självständigt liv, ESL 159 Antipsykosmedel – Neuroleptika 161 Läkemedel och äldre 163 Lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT 163 Regler för tvångsvård 164 Omvårdnad och dokumentation 166 Stöd till närstående, kontaktnät och samverkan med andra verksamheter 168 Stödföreningar 170 Ta reda på – diskutera – reflektera 170 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 171

10. Beroende och missbruk 172 Allmänt om beroende och missbruk 173 Alkohol- och tablettberoende 175 Alkohol 175 Bensodiazepiner 176 Analgetika 176 Narkotikamissbruk 176 Spelberoende 181 Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 183 Abstinens, avgiftning och behandling 183 Alkohol 184 Bensodiazepiner 186 Analgetika 186 Narkotika 186 Omvårdnad och dokumentation 187 Stöd till närstående 188 Samverkan med andra verksamheter 189 Stödföreningar 189 Ta reda på – diskutera – reflektera 191

9. Psykoser 149

LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 192

Allmänt om psykoser 150 Den kortvariga psykosen 151

INNEHÅLL

Psykiatri inlaga 2.indd 6

09-06-09 11.26.00

11. Rättspsykiatri 194 Dubbeldiagnos 195 Omvårdnad och dokumentation 196 Stöd till närstående och samverkan med andra verksamheter 197 Rättspsykiatri 197 Allvarlig psykisk störning 198 § 7-undersökning 199 Rättspsykiatrisk undersökning, RPU 199 Lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV 200 Vård, behandling och omvårdnad 200 Utskrivning 201 Ta reda på – diskutera – reflektera 202 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 202

12. Posttraumatiskt stresssyndrom 203 Orsaker och förlopp 204 Utlösande faktorer 207 Tortyr 207 Hot och våld 209 Våldtäkt 209 Katastrofer 210 Akut stressyndrom 210 Behandling 210 Traumatiserade barn 211 Asylprocessen 213 Att använda tolk 214 Omvårdnad och dokumentation 215 Stöd till närstående och samverkan med andra verksamheter 217 Ta reda på – diskutera – reflektera 218 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 218

13. Rehabilitering 220 Socialpsykiatriskt arbetssätt 222 Närhetsprincipen 222 Normaliseringsprincipen 223 Självbestämmande och integritet 223 Socialtjänstens ansvar för psykiskt funktionshindrade 224

Ansökan om bistånd 224 Biståndsbedömning 224 Boendestöd 225 Gruppbostad 225 Stöd och service till vissa funktionshindrade 226 Personkrets 3 226 Insatser enligt LSS 227 Personligt ombud 228 God man 229 Samverkan med andra verksamheter 230 Brukarstyrd individuell plan 231 Arbetsinriktad rehabilitering 232 Case Management 232 Mäklarmodellen 233 Resursmodellen 233 ACT-modellen 233 Bostonmodellen 234 Fountain House 235 Ta reda på – diskutera – reflektera 236 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 236

14. Yrkeskompetens 238 Människosyn och värdegrund 239 Etik och livsfrågor 239 Självinsikt och självreflektion 240 Empati 241 Professionellt förhållningssätt 243 Samtal och kommunikation 243 Kommunikationshinder 245 Dubbla budskap 245 Överföring och motöverföring 245 Parallellprocess 246 Projektiv identifikation 246 Handledning 247 Ta reda på – diskutera – reflektera 249 LÄS – BEGRUNDA – FÖRDJUPa 249

Kursplan Psykiatri 251 Litteratur 252 Register 259

INNEHÅLL

Personen kan behöva hjälp att förankra sig i verkligheten, att få en realistisk uppfattning om sig själv och sina resurser. Omvårdnad kan också innebära att skydda någon från att skada sig. Någon kan behöva vägledning i att sätta gränser. Att ge personen möjlighet att i ord uttrycka en svår upplevelse eller situation kan vara till stor hjälp. Att förmedla hopp, när modet att leva sviker, är en viktig omvårdnadsåtgärd eller att undervisa om olika sätt att bemästra en svår situation.

Omvårdnadsprocessen Från den stunden en person kommer i kontakt med någon form av omvårdnad tills det att personen klarar sig själv sker en process. Kärnan i all omvårdnad är relationen mellan vårdaren och personen som är i behov av omvårdnad. Omvårdnadsprocessen är en metod att lösa problem utifrån vårdtagarens/brukarens situation. För att ge god omvårdnad gör vårdaren en bedömning av vårdsituationen genom att samla in information om hur vårdtagaren mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vårdaren och vårdtagaren planerar sedan den aktuella omvårdnaden tillsammans och i samråd genomförs och utvärderas den.

Dokumentation enligt Psyk-VIPS I Patientjournallagen (SFS 1985:562) står att legitimerad personal är skyldig att föra journal över de brukare/patienter som den har ansvar för. Sjuksköterskan ansvarar för att omvårdnaden dokumenteras i journalen. Även om övriga vårdare inte har skyldighet att dokumentera vården enligt Patientjournallagen, är det viktigt med kunskap om tillvägagångssättet. Den vårdare som är närmast brukaren ombeds ofta att vara delaktig. Dokumentation av mål, delmål och utvärdering måste ingå som en rutin i omvårdnadsarbetet. För att underlätta arbetet kan förtryckta blanketter eller särskilda dataprogram användas.

En modell att dokumentera efter är VIPS som står för Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet. VIPS bygger på omvårdnadsprocessens steg och struktureras genom sökord som blir vägledande i hur dokumentationen förs och var uppgifter om brukaren finns. Utifrån ett projekt som var brett förankrat bland svenska psykiatrisjuksköterskor har det skett en vidareutveckling och fördjup40

PSYKIATRISK OMVÅRDNAD

ning mot psykiatrisk omvårdnad. Den så kallade Psyk-VIPS växte fram.

Omvårdnadsprocessen är en metod för att lösa problem, och omvårdnadsmodellen det som ger en mening och ett innehåll i processtänkandet. Varje vårdenhet kan välja den omvårdnadsmodell som passar bäst för verksamheten.

Hummelvolls omvårdnadsallians Jan Kåre Hummelvoll, Doctor of Public Health och sjuksköterska i psykiatri, har utvecklat en omvårdnadsmodell där mötet (alliansen) mellan vårdaren och vårdtagaren är viktigt. Han betonar också att vårdtagaren själv spelar en aktiv roll i omvårdnadsplanen. Den här modellen är bra att använda inom psykiatrisk omvårdnad. Det centrala för omvårdnaden är vårdtagarens upplevelser ”här och nu”. För att hjälpen ska nå fram är det viktigt att mötas i vårdtagarens föreställningsvärld. Detta leder till att vårdaren inte enbart blir problemorienterad utan lär känna vårdtagaren som en hel människa. Mindre vikt läggs vid sjukdom och istället främjas utvecklingsmöjligheter och resurser. Det är viktigt att vårdtagaren själv tar ansvar för sina

Hummelvolls omvårdnadsplan

PSYKIATRISK OMVÅRDNAD

41

Rickard är 9 år och har en del problem i skolan. Hans lärare ringer hem till föräldrarna, Eva och Ove, och säger att Rickard ofta är inblandad i slagsmål, har svårt att sitta stilla på lektionerna och pratar hela tiden. När han får tillsägelse blir han arg och skriker. På utvecklingssamtalen berättar läraren att Rickard sällan gör sina läxor och att han ibland är otrevlig mot både klasskamrater och lärare.

Rickard är äldst i en syskonskara på fyra bröder. När Eva fick Rickard var hon väldigt ung. Hon levde ett tag med Rickards pappa men de skilde sig. Efter några år träffade hon Ove och de fick i snabb följd tre pojkar.

I familjen känner Rickard sig utanför och längtar efter sin pappa. Rickard har aldrig känt sig riktigt accepterad av Ove. Hans styvsyskon kommer alltid i första hand tycker han.

När Rickard var sex år började han kissa i sängen och på dagis var han mycket orolig och rastlös. Han fick träffa en barnpsykolog på BUP, Barn och- ungdomspsykiatriska mottagningen, som gjorde en utredning om vad Rickards problem kunde bero på. Efter några samtal hos psykologen mådde Rickard lite bättre.

Eva försöker få Rickards pappa att engagera sig i sin son, men han har en ny familj att ta hand om. Rickard blir mer och mer besvärlig både hemma och i skolan och berättar att han har svårt att sova, att han har ont i magen och i huvudet.

När läraren ringer till Eva och berättar att Rickard kastat sten på en kamrat, förstår Eva att de behöver hjälp. Hon kontaktar skolkuratorn som ber Eva och Ove att åter söka hjälp på BUP. Där beslutar man att göra en neuropsykologisk utredning.

Barns sätt att uttrycka psykisk ohälsa Symtom på psykisk ohälsa hos barn uppstår nästan alltid i ett samspel där barnets aktuella situation, minnen, föreställningar från tidigare erfarenheter i livet och ärftliga faktorer ingår. Det är därför svårt att förstå symtomen utan att se dem i relation till den miljö som omger barnet. Det finns många teorier om varför barn mår psykiskt dåligt: 68

PSYKISKA STÖRNINGAR hos barn och ungdomar

• Intrapsykiska teorier handlar om psykologiska reaktioner inom människan. Psykodynamiska orsaksmodeller används och då utgår man bland annat från Freuds, Eriksons, Mahlers och Sterns utvecklingsteorier (kap. 1).

• Interpersonella teorier handlar om förhållandet människor emellan. Psykiska problem kan uppstå hos barnen om förhållandet mellan familjemedlemmarna är dåligt. Rickards ilska beror bland annat på att hans egen pappa inte brydde sig om honom och att styvpappan inte behandlade honom på samma sätt som de andra barnen.

• Strukturella teorier beskriver hur barn påverkas av miljön runt dem. För små barn är det förhållandet i familjen som formar dem, men familjen formas i sin tur av förhållandena i samhället. Dålig boendemiljö, långa arbetsdagar, lång resväg eller arbetslöshet påverkar föräldrarna negativt, vilket sedan påverkar barnen.

Lärarna och kamraterna i skolan förstod inte Rickards problem.

De tog avstånd ifrån honom och Rickard kände sig ännu mer ledsen och övergiven.

Barn visar på olika sätt att de inte mår psykiskt bra. Vid känslomässiga påfrestningar och stressituationer under uppväxten kan barn reagera med beteendeavvikelser. Exempel på beteenderubbningar kan också vara ofrivilliga rörelser, harklingar eller blinkningar (ticks), nagelbitning, talrubbningar, aggressionshämning eller aggressivitet.

Barn kan också reagera psykosomatiskt som Rickard gjorde när han fick sömnrubbningar och ont i magen. Andra exempel på psykosomatiska reaktioner är huvudvärk, migrän, hjärtklappning, astma, sängvätning och affektkramper (s. 90).

Depression Det finns ofta flera orsaker till depression hos barn. Svåra händelser i livet som mobbning, fysisk och psykisk misshandel, sexuellt utnyttjande eller fysisk sjukdom kan finnas i bakgrunden. Besvikelser, som att inte få det betyg man tänkt sig eller tycka att man misslyckats på annat sätt, kan medverka till att en depression utvecklas. Förluster av olika slag, som att förlora en invand miljö vid flyttning, att förlora någon förälder eller kamrat eller på annat sätt tappa kontakten med viktiga personer i ens liv, kan vara utlösande händelser.

Föräldrars sjukdom, fysisk eller psykisk, ekonomiska problem eller relationsproblem är påfrestande livsförhållanden för ett barn.

PSYKISKA STÖRNINGAR hos barn och ungdomar

69

17. Koppla diskussionen från föregående fråga till utvecklingspsykologiska teorier. Förändras din syn på omhändertagande enligt LVU? 18. Ta reda på vad som står om barn och ungdomars rättigheter i FN:s barnkonvention.

19. Hur arbetar barnorganisationerna för att konventionen ska följas i Sverige?

20. I maj 2009 överlämnade regeringen propositionen Vissa psykiatrifrågor m.m. (2008/09:193) till riksdagen. Förslagen i propositionen handlar om att lagstadga vissa av huvudmännens skyldigheter gent­ emot människor med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning, och deras barn. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Ta reda på närmare vad förslagen innebär.

Läs – begrunda – fördjupa Cederblad M. (2001). Barn och ungdomspsykiatri. Liber.

Cederblad M. (2003). Från barndom till vuxenliv. Gothia.

Cronström S. (2003). Dansa med träben, maskrosbarn och andra – om överlevnadens konst och pris. Mareld.

Dyregrov A. (1999). Små barns sorg. Rädda Barnen.

Fristorp L. & Kollarik P. (2003). Överlevnadshandbok för dig som har en psykiskt sjuk förälder. Rädda Barnen.

Hayden T. (2002). Vackra barn. Natur och Kultur.

Hayden T. (2005). Skymningsbarn. Natur och Kultur.

Hornby N. (1998). Om en pojke. Forum.

More C. & Waltré E. (2001) Råd till föräldrar när den psykiska hälsan vacklar.

Rädda Barnen.

O´Dell T. (2002). Avvägar. Natur och Kultur Pocket.

Olsson G. (2004). Depressioner i tonåren – ung, trött och ledsen. Gothia.

Osten S. (1994). Papperspappan. Rabén & Sjögren.

Osten S. (1998). Flickan, mamman och soporna. Bromberg.

Pelzer D. (2002). Pojken som kallades det. Månpocket.

Pipping L. (2004). Kärlek och stålull. Gothia förlag.

Skerfving A. (2005). Att synliggöra de osynliga barnen – om barn till psykiskt sjuka föräldrar. Gothia.

FILM Barns sorg är randig. Rädda Barnen informationsservice 08-698 90 20.

Den bästa av mödrar Hon kommer med vinden.

84

PSYKISKA STÖRNINGAR hos barn och ungdomar

Psykiatri inlaga 2.indd 84

09-06-09 11.26.43

Kapitel 5

Ångest, tvångssyndrom och fobier

ÅNGEST, TVÅNGSSYNDROM OCH FOBIER

85

Kapitel 7

Affektiva stรถrningar

112

AFFEKTIVA STร RNINGAR

Susanne vaknar tidigt och tankarna snurrar kring hur hopplöst allting är. Det är lika segt att komma igång den här morgonen som alla andra morgnar, tänker Susanne. Hon är tvungen att mobilisera krafter för sina tre barn som ska till skolan.

Susanne är ensamstående sedan sju år och hon har sedan fem år tillbaka återkommande depressioner. Hon känner sig sliten och framförallt otillräcklig.

Susanne hade länge vägrat inse att hon var sjuk trots att hon blev trött på ett sätt som hon inte kunde förklara. Hon trodde att hon hade järnbrist och kontaktade en läkare på vårdcentralen. Läkaren sa att det var depression och ordinerade antidepressiva läkemedel. Hon erbjöds också att gå i en samtalsgrupp som leddes av en sjuksköterska.

Susanne är på väg ur en depressionsperiod och nu arbetstränar hon på halvtid. Hon arbetar från klockan tio till tre på sitt gamla arbete men på en annan avdelning. Hon hinner handla och göra ärenden innan barnen kommer hem från skolan. När hon kommer hem är hon tvungen att vila en stund för att orka med resten av dagen.

Efter skilsmässan har Susanne kämpat för att livet ska vara som vanligt för henne och barnen.

Ja, det var tufft ett tag tänker Susanne.

Fabriken där hon arbetat sedan tonåren, varslar om uppsägning och Susanne är osäker på om hon ska få behålla sitt arbete.

Hon är 39 år och vet inte var hon annars ska få arbete. En ny oro har smugit sig på henne.

Depression Orden ”deppad” och ”nere” används ofta i dagligt tal för att beskriva när det känns motigt och tungt. Det brukar vanligtvis inte vara en depression i psykiatrisk mening där utdragen nedstämdhet, hopplöshet och meningslöshet är några av kännetecknen. Depressionssjukdomar ligger bakom en stor del av ohälsan i hela världen.

Bortfall i produktivitet och arbetsoförmåga följer i dess spår. Det är fler kvinnor än män som får depressioner och man vet inte varför det är så. Depressioner kan ha väldigt olika symtombild och helt olika AFFEKTIVA STÖRNINGAR

113

Det finns olika behandlingskollektiv och dagvårdsverksamheter för personer med personlighetsstörning. De arbetar oftast miljöterapeutiskt och ger stödjande behandling och social träning.

Miljöterapi

Att arbeta miljöterapeutiskt innebär att använda det dagliga livets aktiviteter. I de aktiviteterna finns utrymme för personlig omvårdnad, social utveckling och att träna företeelser som brukaren inte behärskar tillräckligt.

Miljön utformas så att den blir en utvecklingsresurs för brukarna som vistas där. Den anpassas organisatoriskt och innehållsmässigt till brukarnas behov av förändring och utveckling. Miljön används för social träning, ökad självkännedom, ökat ansvarstagande och minskat beroende. Både personal och brukare är ansvariga och delaktiga i verksamheten och dess utveckling.

Personalens arbete styrs av i vilken grad brukaren är beredd att ta sitt ansvar och se sitt behov av förändring.

Symtomtolerans innebär att olika beteenden får komma till uttryck utan att de hindras. Personal och brukare försöker istället till142

PERSONLIGHEtSSTÖRNINGAR

sammans utforska och tala om dem, och brukaren får en ökad förståelse och kännedom om sig själv. Genom att arbeta på detta sätt med symtomtolerans konfronteras brukaren med verkligheten och klarar så småningom av den bättre än tidigare. Efter alla aktiviteter bör personalen ge feedback. Det innebär att se tillbaka på vad som har hänt i gruppen och reflektera över det.

Kognitiv beteendeterapi, KBT

De kognitiva och beteendeterapeutiska metoderna KBT och DBT har visat goda behandlingsresultat för personer med personlighetsstörningar, framförallt av borderlinetyp.

KBT är en terapiform som vuxit fram ur beteendeterapi och kognitiv terapi. Beteendeterapi baseras på antagandet att människors beteenden är inlärda och att beteenden stärks och utvecklas beroende på vilka konsekvenser de har för oss. Kognitiv terapi utgår från att människors problem huvudsakligen orsakas av hur vi tolkar det som händer oss.

Dialektisk beteendeterapi, DBT

Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en framgångsrik behandlingsmetod för personer med personlighetsstörning och framförallt för kvinnor som skadar sig själva och är självmordsbenägna. DBT är en integrativ behandling och bygger på inlärningsteori, kognitiv teori, dialektisk filosofi och zenbuddhistisk filosofi. Inlärningsteori/beteendeterapi utgör själva kärnan i behandlingen.

Innan starten av DBT-behandlingen behövs en diagnostisk intervju och bedömning av personens psykiska status. Innan man påbörjar en terapi måste det finnas skäl att tro att behandlingen kommer att hjälpa personen med de specifika svårigheter hon har. DBT är en behandlingsmetod som syftar till att hjälpa personer med många och komplexa problem. För att möta personens behov på ett så effektivt sätt som möjligt används olika behandlingskanaler som löper parallellt, t.ex. individualterapi, färdighetsträning och telefonkonsultation.

Terapin är indelad i distinkta faser med olika mål i vilka man använder delvis olika metoder. Först kommer orienteringsfasen då terapeuten och personen lär känna varandra. De primära målen här är att skapa en allians, ge personen den information denne behöver för att ta ställning till om han vill gå i DBT och att stärka hennes PERSONLIGHEtSSTÖRNINGAR

143

Kapitel 10

Beroende och missbruk

172

BEROENDE OCH MISSBRUK

”Hej Ulla, jag vill tala med dig, säger Anna-Karin. Jag ser att du är berusad och vill att du lägger ifrån dig ditt arbete och går hem. Jag kör dig hem.” Innan Anna-Karin säger adjö till Ulla säger hon: ”I morgon ska du komma nykter till jobbet. Jag vill prata med dig om ditt alkoholberoende.”

Ulla är 53 år och arbetar som löneadministratör på ett större företag. Hon har två vuxna barn 27 och 29 år gamla. Ulla skilde sig när barnen var i tonåren. Efter några år som ensamstående träffade hon Lars. Han flyttade hem till Ulla när barnen flyttat hemifrån. Lars är säljare på ett elektronikföretag och är ofta ute och reser. Han har inga egna barn.

Förra torsdagen var det personalfest. På förfesten hann Ulla dricka flera glas vin och under kvällen blev det fler. Hon minns knappt hur och när hon kom hem. Dagen därpå ringde hon till jobbet och sa att hon fått maginfluensa eller var det kanske något i maten som hon blivit sjuk av? På fredag eftermiddag går hon till Systembolaget och köper två bag-in-box och en flaska vodka. Det ska väl räcka över helgen. Lars är borta på helgkonferens och barnen har sitt.

Ulla oroar sig för mötet med sin chef Anna-Karin nästa dag.

Ulla vet att det blivit mycket vin den senaste tiden. Ibland, när Lars varit ute och rest, har hon druckit två flaskor vin på kvällen om hon inte hunnit somna innan. Det har även hänt att hon druckit på morgonen och tagit med sig vin till jobbet i en flaska.

Allmänt om beroende och missbruk De senaste årtiondenas forskning och snabbt växande kunskap om beroende har lett fram till en definition, som täcker alla beroendeskapande droger. Definitionerna återfinns i DSM IV och ICD 10. De droger som kan framkalla beroende är alkohol och i stort sett all slags illegal narkotika, men också tobak och några grupper receptbelagda läkemedel.

Beroende av en drog innebär att den används på ett skadligt sätt vilket leder till funktionsnedsättning eller lidande för personen. Personen måste ha minst tre av följande kriterier inom loppet av en och samma tolvmånadersperiod för att man ska kalla det för beroende: BEROENDE OCH MISSBRUK

173

Kapitel 11

Rättspsykiatri

194

RÄTTSPSYKIATRI

En ung kvinna, Linda, hittas död och svårt misshandlad i sin lägenhet. Direkt blir Olle, hennes sambo, misstänkt. Han är påverkad av droger och nekar till alla anklagelser. Så småningom ska Olle genomgå en rättpsykiatrisk undersökning.

Olle är 21 år. Som barn var han mycket för sig själv och hade svårt med sociala relationer. Han ville ha allt på ett speciellt sätt och när det inte blev som han hade tänkt blev han förvirrad och fick ångest. Olles mamma hade missbruksproblem och lämnade familjen innan han började skolan. Olles pappa hade en liten gård tillsammans med sin bror och där växte Olle upp.

Han hade det svårt i skolan och inga kamrater. ”Låt pojken vara ifred”, sa Olles pappa när det kom klagomål från skolan.

Olle hamnade i olika gäng som drev runt på stan, sniffade, rökte hasch och drack alkohol. Under högstadiet var Olle sällan i skolan. Skolan, socialtjänsten och BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin, försökte alla hjälpa Olle, men ingen lyckades. När han var fjorton år blev han psykotisk och vistades en tid på en barnpsykiatrisk avdelning. Där fick han diagnoserna Aspergers syndrom, schizofreni och drogmissbruk. När Olle lämnade den barnpsykiatriska avdelningen. skrevs en samverkansplan mellan honom själv, socialsekreteraren och en behandlare på barnpsyk.

Olle fick en praktikplats på en bilverkstad och en handledare som också deltog i samverkansplanen. Till en början gick det bra för Olle men så småningom började han använda tyngre droger, gjorde inbrott och misshandlade människor. Han dömdes till skyddstillsyn, vård inom socialtjänsten och för ett år sedan till vård på ett behandlingshem. Där träffade han Linda.

De skrevs ut samtidigt och han flyttade hem till henne.

Olle har svårt med nära relationer men lyckas ofta få kvinnor att ta hand om sig. När de ställer krav blir han arg och misshandlar dem.

Dubbeldiagnos Med dubbeldiagnos menas oftast att en person har fått både en missbruks- och psykiatrisk diagnos i sin journal. Det kan också finnas personer som har trippeldiagnoser. Olle hade till exempel en neuropsykiaRÄTTSPSYKIATRI

195

Kapitel 13

Rehabilitering

220

KOLUMNTITEL IN HĂ„R

Med rehabilitering menas att en person ska få tillbaka de funktioner han hade innan han blev sjuk, eller lära sig att leva med sitt funktionshinder och hantera vardagen på ett annat eller nytt sätt. Man vill förhindra att konsekvenserna av ohälsa och sjukdom blir till problem för den enskilde.

Brukaren ska återvinna ett liv och en tillvaro som blir så meningsfull och rik som möjligt. Personen måste återfå en plats i samhället.

Närstående spelar en viktig roll. Exempel på rehabiliterande verksamhet är enheter med speciell uppgift att rehabilitera personer med psykos, ångestsyndrom, depression eller ätstörningar. Enheterna kan ha olika inriktningar men ofta ingår social träning och träning i olika vardagssysslor som matlagning, inköp och städning. Ibland finns även träningslägenheter där brukare kan träna enskilt eller i grupp på sådant som de möter i vardagen.

Habiliteringen innebär att lära sig funktioner som man inte kunnat tidigare. Insatserna främjar utvecklingen så att funktionshindret begränsar personen så lite som möjligt.

Rehabilitering är en process som kan pågå under många år. Kriterierna för att en rehabilitering har varit framgångsrik är att brukaren fungerar socialt och upplever sig må bra. Bägge kriterierna måste vara uppfyllda för att rehabiliteringen ska anses som lyckad. Fokus i rehabiliteringen ligger inte på funktionsnedsättningen, diagnosen eller svårigheterna utan på brukarens resurser och möjligheter om vad han vill och kan uppnå. En analys av individens resurser, förmågor och möjligheter är utgångspunkten vid psykiatrisk rehabilitering.

Rehabilitering förutsätter samverkan s. 231. Inom psykiatrisk omvårdnad kan det vara svårt att definiera var behandlingen slutar och rehabiliteringen tar vid. I flera verksamheter löper dessa båda parallellt och i andra avlöser de varandra under längre perioder. Det kan vara av värde att göra denna urskiljning och samtala med brukaren.

Skillnaden mellan behandling och rehabilitering kan beskrivas så här: Behandling del av helhet kort tid professionell hjälpare personens kompetens underordnad kan utvärderas målinriktat

Rehabilitering hela livssituationen långt tidsperspektiv personen själv kompetens och förmåga avgör tempot utvärderas processrelaterat

REHABILITERING

221

Britt Hedman Ahlström Inger Andersson Höglund

Hedman Ahlström

Tips på diskussionsfrågor, litteratur och film anknyter till texten och ger en djupare förståelse.

En studiehandledning till boken finns på hemsidan.

PSYKIATRI PSYKIATRI

Andersson Höglund

Nya kapitel/avsnitt är bland annat: • Rättspsykiatri • Rehabilitering • Återhämtning och vad som hjälper en person att få tillbaka sin hälsa

PSYKIATRI

Författarna belyser den psykiatriska omvårdnaden och omsorgen genom att se människan i sitt sociala sammanhang.

Boken bygger på realistiska levnadsberättelser. I anslutning kring dessa samlas kunskaper som behövs för att ge människor med psykiska problem en god vård och omsorg.

Den tredje upplagan av Psykiatri är avsedd för kursen Psykiatri i Omvårdnadsprogrammet samt kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal.

Nya avsnitt har kommit till, många delar är omskrivna och strukturen är förändrad.

Psykiatri ISBN 10: 91-622-7961-0 ISBN 978-91-622-7961-5 ISBN 13: 978-91-622-7961-5

www.bonnierutbildning.se

(9533-2) Best.nr 622 -7961-5 (7961-5)

BONNIERS