9789162279967

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktör: Anja Aronsson. e-post: anja.aronsson@bonnierutbildning.se Grafisk form: Helen Miller Crafoord Bildredaktör: Iréne Berggren Rehabilitering & habilitering ISBN 978-91-622-7996-7

© 2007 Stefan Caplan, Hannu Sparre och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Hungary by Elanders Hungary, 2007

Förord

Människor som är i behov av rehabilitering eller habilitering har en utsatt position i samhället. Trots det stora utbud av insatser i form av stöd och hjälp som samhället kan erbjuda, är ett funktionshinder en stor påfrestning för individen, familjen och även för berörd arbetsplats. Fokusering på effektivitet och lönsamhet gör att många personer med funktionshinder faller genom maskorna i samhällets skyddsnät. Även om insatserna inom rehabilitering och habilitering är utvecklade och anpassade till den enskilde kommer en vardag, när kraven på personen blir större. Många gånger krävs en betydande styrka hos personen för att klara denna övergång.

Rehabilitering och habilitering är områden som involverar ett stort antal yrkeskategorier. De flesta som arbetar inom vård och omsorg kommer någon gång i kontakt med personer som får rehabilitering eller habilitering.

Personal inom vård och omsorg har viktiga uppgifter som förebilder och inspiratörer. De kan hjälpa personen att finna nya möjligheter och överbrygga svårigheter till nytt eller förändrat arbete. Personalen fungerar som coach och medspelare. Med olika medel ska de hjälpa personen att nå ett bra resultat i sin rehabilitering eller habilitering. Personalens roll blir att hitta olika motivationsfaktorer och viljan hos personen för en aktiv rehabilitering eller habilitering. Det kan även handla om en bra relation, ett uppriktigt engagemang och ett professionellt förhållningssätt. Att bygga upp en persons självförtroende kan innebära att vända situationen från ”trots ett funktionshinder” till ”tack vare funktionshindret”. Det handlar om att se möjligheter i stället för hinder. Lyckas personalen tillsammans med personen hitta vägar för detta, finns allt att vinna för alla inblandade. Även om personalen har en viktig roll i rehabiliteringen/habiliteringen, är det alltid personen som får rehabilitering eller habilitering som spelar huvudrollen.

Rehabilitering och habilitering är var för sig stora och omfattande områden. Att ge dessa båda ämnen rättvisa i den här kursboken är FÖRORD

inte möjligt. Vår tanke med boken är att förmedla grundläggande kunskaper till i första hand studerande inom Omvårdnadsprogrammets kurs Rehabilitering och habilitering. Vi har valt vissa sjukdomstillstånd/diagnoser för att visa exempel på olika rehabiliterings- och habiliteringsinsatser. Vårt syfte är att dessa ska inspirera den studerande att söka mera kunskaper. Habilitering och rehabilitering är områden som ständigt utvecklas. Det finns många lokala former av service, hjälp och stöd. Det är därför viktigt att komplettera med kunskaper om lokala förhållanden.

I texten använder vi patient när personen vistas på sjukhus eller rehabiliteringsklinik i andra fall brukare eller person.

Stefan Caplan och Hannu Sparre

FÖRORD

Innehåll 1. Rehabilitering och

4. Rehabilitering, arbetssätt

habilitering 8

och metoder 32

Vad är funktionshinder? 9 Omgivningsfaktorer 10 Rehabilitering 10 Habilitering 11 Modeller för rehabilitering och habilitering 13 Lagstiftning 14 Handikappombudsmannen 15 Handikappmål 15

Stroke/slaganfall 33 Akuta insatser vid stroke/slaganfall 33 Funktionsnedsättningar efter stroke/ slaganfall 35 Autonoma funktionsnedsättningar 35 Kognitiva funktionsnedsättningar 36 Afasi 36 Motoriska funktionsnedsättningar 37 Dysfagi 38 Dysartri 38 Perceptuella funktionsnedsättningar 38 Sensoriska funktionsnedsättningar 40 Rehabilitering efter stroke/slaganfall 40 Sjukgymnastik 41 Arbetsterapi 43

STUDIEUPPGIFTER 15

2. Coping 16 Copingbegreppet 17 STUDIEUPPGIFTER 18

3. Verksamheter inom reha-

bilitering och habilitering 19 Verksamheter inom rehabilitering 20 Medicinsk rehabilitering 20 Vårdplanering 22 Hemrehabilitering 23 Arbetslivsinriktad rehabilitering 25 Social rehabilitering 25 Psykiatrisk rehabilitering 25 Intresseorganisationer 26 Verksamheter inom habilitering 27 Boende i eget hem 28 Övriga boendeformer 28 Personligt stöd 29 Daglig verksamhet 31 STUDIEUPPGIFTER 31

STUDIEUPPGIFTER 44

Kranskärlssjukdom 45 Kärlkramp 45 Hjärtinfarkt 46 By-passoperation 48 Rehabilitering efter kranskärlssjukdom 49 Mobilisering 50 Belastningsprov 50 Sjukgymnastik 51 Konditionsträning 52 Ändrad livsstil 52 Undervisning 54 Arbetsträning 54 STUDIEUPPGIFTER 54

Inflammatorisk reumatisk sjukdom 55 Funktionsnedsättning 56 Aktivitetsnedsättning 56 INNEHÅLL

Rehabilitering vid reumatisk sjukdom 57 Sjukgymnastik 60 Kontrakturprofylax 60 Aktiv rörelseträning 60 Passiv rörelseträning 60 Arbetsterapi 61 STUDIEUPPGIFTER 61

Artroplastik 62 Artroplastik i höftleden 63 Sjukgymnastik 63 Artroplastik i knäleden 63 Sjukgymnastik 63 Anpassning av arbetsplatsen 64 STUDIEUPPGIFTER 64

Traumatisk hjärnskada 64 Rehabilitering vid traumatisk hjärnskada 65 STUDIEUPPGIFTER 65

Psykisk ohälsa 66 Rehabilitering vid psykisk ohälsa 66 STUDIEUPPGIFTER 66

5. Habilitering, arbetssätt

och metoder 67 Rörelsehinder 68 Cerebral pares 68 Funktionsnedsättning vid cerebral pares 69 Spasticitet 70 Dyskinesi 70 Ataxier 71 Andra funktionsnedsättningar 71 Habilitering vid cerebral pares 71 Sjukgymnastik 74 Downs syndrom 74

INNEHÅLL

Halls kriterier 76 Funktionsnedsättning vid Downs syndrom 76 Habilitering vid Downs syndrom 78 Autism och autismliknande tillstånd 79 Habilitering vid autism och autismliknande tillstånd 81 Habiliteringsplan 82 Stöd till anhöriga och närstående 82 STUDIEUPPGIFTER 84 FÖRDJUPNINGSUPPGIFT 85

6. Hjälpmedel 86 Förflyttning 87 Ståträning 89 ADL och boende 89 Kommunikationshjälpmedel 90 Teckenspråk 92 Teckentolk 92 Bildspråk 92 Punktskrift 93 Talböcker 94 Texttelefon 94 Bildtelefon 94 Kognitionshjälpmedel 94 IT-hjälpmedel 96 Stöd av logoped och talpedagog 97 Utprovning av hjälpmedel 97 STUDIEUPPGIFTER 98

7. Smärta och smärtlindring 99 Orsaker till smärttillstånd 101 Olycksfall 101 Inflammation 101 Överbelastning 101 Indelning av smärta 102 Olika former av smärta 102 Upplevelser av smärta 104 Omvårdnadsåtgärder vid smärta 104

Behandling av smärta 105 Läkemedel 106 Blockad 107 Akupunktur 107 Ultraljud 108 TENS 108 Fysisk träning 109

Arbetslivsinriktad rehabilitering 120 Samhall 122 Fritid 122 Handikappidrott 125 Lägerverksamhet 126 STUDIEUPPGIFTER 126

STUDIEUPPGIFTER 110

Bilagor 127 8. Sexualitet och samliv 111 Sexualitet 112 Funktionsstörningar 113 Förhållningssätt 113 Sexuella dysfunktioner 114 Fertilitet 115 STUDIEUPPGIFTER 117

9. Arbete, sysselsättning

och fritid 118 Arbetshandikapp 118

Arbetsmiljölag 127 Hälso- och sjukvårdslag 132 Lag om assistansersättning 136 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 140 Socialtjänstlag 146 Mål för kursen Rehabilitering /habilitering 152 Betygskriterier 153 Länkar 154 Litteratur 155 Register 156

INNEHÅLL

Kapitel 1

Rehabilitering och habilitering

Ottilia Christians, 13 รฅr, ser efter vad hon ska gรถra under dagen.

REHABILITERING OCH HABILITERING

Mål: Eleven skall

• • •

ha kunskap om begreppen rehabilitering och habilitering ha kunskap om aktuell och relevant lagstiftning inom området kunna medverka i planering samt rapportering och dokumentation av omsorgsarbete.

Anton, 45 år, är i Sälen på skidsemester med familjen, hustrun Sofia, och barnen Erik och Jenny. När Anton åker snowboard tillsammans med Erik, ramlar han, tar emot sig i fallet och skadar höger handled. Efter röntgenundersökningen på vårdcentralen konstaterar läkaren, att Anton fått en fraktur. När frakturen blivit fixerad och armen gipsad får Anton åka hem.

Han får råd om vad han ska göra om handen börjar göra ont.

Av sjukgymnasten får han instruktioner hur han ska träna handen. Det är ett träningsprogram med olika rörelser för att hålla den skadade handen så rörlig som möjligt medan den är gipsad.

Anton blir sjukskriven i fyra veckor.

Han har ett administrativt arbete och målet med behandlingen är att han ska få så bra funktion som möjligt i handen och att han kan återgå till sitt arbete efter sjukskrivningen.

Vad är funktionshinder?

WHO:s definition av rehabilitering, ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health), betyder Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa som bygger på tanken om en organnivå och en individnivå. En skada eller sjukdom på ett organ eller organsystem kan ge en funktionsnedsättning eller aktivitetsnedsättning på individnivå. Vid en bedömning av vilka rehabiliteringsinsatser som behövs utgår man från den enskilde individens sociala sammanhang. Detta gör man för att kunna ha ett helhetsperspektiv på rehabiliteringen.

ICF-klassifikationen beskriver två begrepp: Funktionstillstånd beskriver hur personen fungerar på kroppslig, personlig och social nivå med aktiviteter och delaktighet för hela kroppen.

Funktionshinder omfattar nedsättningar i funktion, begränsningar i delaktighet och aktiviteter som blir ett hinder för hälsan.

REHABILITERING OCH HABILITERING

Kapitel 2

Coping

Mål: Eleven skall

• kunna medverka i verksamheter som syftar till att upprätthålla och utveckla människors fysiska, psykiska och sociala förmåga samt möjlighet till meningsfullt arbete.

Marianne råkade ut för en trafikolycka för ett år sedan. Hon stod med sin bil vid ett trafikljus när en förare bakom henne förlorade kontrollen över sin bil och körde in i hennes bil.

Marianne var helt oförberedd och fick en kraftig stöt mot rygg och nacke. Hennes huvud kastades först framåt och sedan bakåt innan nackstödet tog emot. Först var hon mest chockad över det som hänt och kände bara stelhet och smärtor i ryggen. Hon genomgick en läkar- och röntgenundersökning som inte visade några skelettskador. Men allt eftersom veckorna gick började hon känna av smärtor i nacke och axlar och hade återkommande huvudvärk.

Marianne kontaktade läkaren igen och beskrev sina besvär.

Läkaren konstaterade att hon fått en whiplashskada (pisksnärtskada).

Marianne och läkaren kom överens om en rehabiliteringsplan där hon skulle få smärtlindrande behandling och sjukgymnastik.

Hon fick även kontakt med en kurator.

Målet med rehabiliteringen var att stärka Marianne i hennes situation och ge stöd i copingprocessen (s. 17). Hon fick möjlighet att genom samtal med kuratorn bearbeta konsekvenserna av olyckan och via smärtlindring och sjukgymnastik hitta vägar att hantera och minska den funktionsnedsättning som huvudvärken och smärtorna i nacke och axlar orsakade.

16

COPING

Marianne blev sjukskriven på deltid. Hon kunde själv anpassa sina arbetstider och arbeta de dagar som hon hade minst ont.

Eftersom hon själv var delaktig i rehabiliteringen och fick samtalsstöd av kuratorn fick hon möjlighet att bearbeta sin situation i stället för att vara rädd och undvika situationer som framkallade smärtor och efterföljande ångest.

Copingbegreppet Ett begrepp som ofta förekommer i samband med rehabilitering och habilitering är coping. Ordet kommer från psykologisk forskning och betecknar en persons olika sätt eller strategier att hantera påfrestningar och förändringar vid t.ex. förlust, sjukdom eller kris. Personen kan reagera på olika sätt efter en krisupplevelse, som t.ex. en trafikolycka med efterföljande förlamning. Detta trauma ger en psykisk Både styrka och mod behövs för att ta sig upp för en trappa i rullstol.

COPING

17

Arbetsplatsen: chef/arbetskamrater

Arbetsförmedlare

Handläggare på Bostadsanpassningsenhet

Biståndshandläggare

Läkare

Arbetsterapeut

Audionom Psykolog Anhöriga/ Närstående

Kurator

Sjukgymnast Vård- och omsorgspersonal/ personlig assistent

Sjuksköterska Logoped

Ortopedtekniker

Personal på Hjälpmedelscentral

Handläggare på Försäkringskassan

Skissen visar att det är flera yrkesgrupper som är involverade i rehabilitering.

Vårdplanering

Vårdplaneringen är till för att göra övergången från sjukhus till hem eller annat boende så smidig och trygg som möjligt för patienten.

Socialstyrelsen ger anvisningar för hur samverkan ska ske vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård (SOSFS 2005: 27). Här anges hur en vårdplanering ska gå till och vilka moment som ska ingå. Detta för patientens säkerhet och för att kvalitetssäkra de aktuella verksamheterna. Följande moment ingår i vårdplaneringen: • inskrivningsorsak samt hälso- eller funktionstillstånd vid inskrivningen, • vilka som varit ansvariga för patientens vård, behandling och rehabilitering inom den slutna vården, 22

VERKSAMHETER INOM REHABILITERING OCH HABILITERING

• sammanfattning och utvärdering av genomförd vård, behandling och rehabilitering samt eventuella komplikationer som tillstött i den slutna vården, • patientens aktuella hälso- och funktionstillstånd, • patientens upplevda hälsotillstånd, • riskbedömning utifrån patientens hälsotillstånd, • patientens arbetsförmåga, • närstående, förvaltare eller god man, • andra kontinuerliga läkarkontakter än de som namngivits i vårdplanen.

All information gällande vårdplaneringen ska dokumenteras skriftligt och utgöra en del av patientens journal.

När patienten blivit utskriven från sjukhuset kan fortsatt rehabilitering ske på olika sätt. Dels kan sjukhusets sjukgymnast ta emot för behandling på mottagning dels finns dagrehabilitering, som tar vid när patienten kommit hem. På dagrehabiliteringen får personen träning och aktivering ett antal gånger i veckan för att ytterligare träna upp eller bibehålla en funktion för att klara ADL eller för att kunna återgå till sitt arbete.

Hemrehabilitering

Efter den akuta fasen vid en sjukdom/skada är det viktigt att rehabiliteringen fortsätter. Efter vårdplanering tar ofta en fas av hemrehabilitering vid. Det är viktigt att personen får fortsätta träna och prova sina förutsättningar i sin vanliga miljö. Det är också viktigt att personen får ta reda på vilka insatser som kan behövas eller vilka hjälpmedel som krävs i hemmet eller på arbetsplatsen.

Personalen inom hemrehabiliteringen är vanligen anställd av kommunen. De yrkesgrupper som främst är involverade är biståndshandläggare, hemtjänstpersonal, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. I många fall blir det aktuellt med bostadsanpassning då personen kommer hem. Det kan t.ex. handla om att anpassa ett badrum där badkar byts ut mot dusch för att öka tillgängligheten eller förhöja en toalett för att underlätta t.ex. för en höftledsopererad eller för en person som drabbats av en stroke. När hjälpmedel som rollator eller rullstol används kan det bli fråga om att ta bort trösklar och bredda dörrar. Arbetsterapeuten har här en given roll. Hon samordnar insatserna och hjälper den enskilde med ansökan.

VERKSAMHETER INOM REHABILITERING OCH HABILITERING iN HÄR

23

Philip Ongaro, arkitekt, får hjälp av Lena Hamelius, arbetsterapeut, när han gör beräkningar.

För en person som drabbats av stroke är det viktigt att veta att en försämring kan ske under de första dygnen. Orsaken till detta är att en eventuell propp kan växa sig större eller att ödem utvecklas kring det skadade området i hjärnan. Ett vanligt sätt att minska risken för nya proppar är att ge antikoagulationsbehandling (blodförtunnande).

Denna behandling blir oftast livslång.

Om skadan orsakats av en blödning är det viktigt att detta fastställs och att antikoagulationsbehandling inte ges.

Många patienter med stroke har hypertoni (högt blodtryck) som ska behandlas på sedvanligt sätt med ändrad kost samt läkemedel.

Inkontinens är vanligt förekommande, ofta med återkommande urinvägsinfektioner som följd. I det akuta skedet behöver patienten ofta en kateter, KAD, vilket alltid medför en ökad risk för urinvägsinfektion. Patienter, som kan kissa utan hjälpmedel, har ibland problem med att kunna tömma hela blåsan, och urin blir kvar i blåsan, residualurin. Med hjälp av en ultraljudsapparat kan vårdpersonal 34

REHABILITERING, ARBETSSÄTT och METODER

kontrollera om det finns urin kvar i blåsan. Vid urinvägsinfektion ges antibiotika och/eller antikolinergika (kramplösande) medicin.

Förstoppning är ett vanligt problem och flera orsaker kan finnas.

Det vanligaste är dock immobilisering (inaktivitet) samt fel kost.

Maten ska vara fiberrik. Många patienter dricker otillräckligt. Det kan bero på att patienten har en svalgpares (s. 38). Då sätts vanligtvis en sond ner i magsäcken. Via sonden ges flytande kost. Ett alternativ kan vara att en PEG (Percutan endoskopisk gastrostomi) sätts in genom bukväggen direkt till magsäcken. I denna får patienten sin föda i form av energi- och näringsrik sondkost.

Funktionsnedsättningar efter stroke/slaganfall Funktionsnedsättningen medför oftast att personen blir oförmögen att tillgodose sina behov och att nå sina uppsatta mål i livet. Det kan handla om oförmåga att klara av det dagliga livet, att äta, sköta sin hygien, toalettbesök, matlagning, förflyttning och/eller att inte längre kunna utöva sitt yrke och sina fritidsaktiviteter. För många måste rehabiliteringsprocessen innefatta hjälp att hitta nya vägar att nå sina mål eller att finna nya meningsfulla mål och därmed kunna uppnå en god livskvalitet.

Ett samspel sker ständigt mellan vänster och höger hjärnhalva, vilket är en förutsättning för att människan ska kunna handla, tänka och känna. En skada i höger respektive vänster hjärnhalva ger olika symtom eftersom de två halvorna har egna ”ansvarsområden”.

Höger hjärnhalva uppfattar helheter, sköter vårt bildseende, bearbetar våra känslor, styr våra konstnärliga färdigheter och vår kreativitet.

I denna hjärnhalva behandlas det som har med den spatiala (rumsliga) orienteringen att göra, t.ex. hur vi uppfattar och agerar när vi kommer in i ett rum. Personen får ofta en försämrad självinsikt, vilket innebär att han är obekymrad, förnekar sin sjukdom och dessutom är omed­ veten om den. Han råkar ofta ut för olyckor eftersom han slarvar och är snabb i motoriska aktiviteter trots att kroppen inte hänger med.

Autonoma funktionsnedsättningar

En stroke kan också medföra funktionsnedsättningar i det autonoma nervsystemet. Den förlamade sidan har ofta försämrad cirkulation, vilket leder till lägre temperatur och ökad svettning. Ofta minskar besvären med svettning efter något år.

REHABILITERING, ARBETSSÄTT och METODER

35

Psykisk ohälsa Matilda är 35 år och ligger på en kirurgisk vårdavdelning i väntan på operation av sitt högra bröst. För tre veckor sedan fick hon besked om att knölen hon känt i sitt bröst är en cancertumör. Då hon blev uppringd av läkaren som gav henne den smärtsamma nyheten tappade hon kontrollen över sitt liv. Först var hon paralyserad men efter några dagar dök många frågor upp i hennes huvud. Kommer hon att klara sig? Hur ska det gå för barnen och mannen? Måste de ta bort hela bröstet? Ja, frågorna är många. Det fanns inte alltid svar på hennes frågor.

Hon känner sig nedstämd och ledsen, ensam och utlämnad.

Personalen på avdelningen är medveten om hur patienterna på deras avdelning mår och känner sig. De har utvecklat en metod i förhållningssätt och bemötande som de arbetar efter. Läkaren som ska operera Matilda har besökt henne ett par gånger innan operationsdagen för att lämna information. Vårdpersonalen sitter ofta ner och pratar med henne.

Rehabilitering vid psykisk ohälsa

Personal inom rehabiliteringsverksamheter kommer ofta i kontakt med människor som lider av psykisk ohälsa. Denna är ofta relaterad till den sjukdom patienten vårdas för. Det handlar ofta om en oro och ångest för den situation patienten befinner sig i. Det är viktigt att vara lyhörd och observant för patientens bekymmer. Ibland räcker dock inte kunskaperna till utan en vidare hänvisning till psykiatrin måste ske i form av en psykiatrisk konsultation.

STUDIEUPPGIFTER 1. Varför tror du att människor kan må psykiskt dåligt när de ligger på sjukhus även om de inte har en allvarlig sjukdom?

2. Varför ska vårdpersonal som arbetar med rehabilitering ta hänsyn till patientens/brukarens psykiska hälsa?

66

REHABILITERING, ARBETSSÄTT och METODER

Kapitel 5

Habilitering, arbetssätt och metoder

Mål: Eleven skall

• ha kunskap om hur omgivningen tillsammans med närstående och vårdare samspelar med den enskilda människans handlingsutrymme • kunna uppfatta och förstå samt kommunicera med människor som har behov av rehabilitering och habilitering • kunna medverka i verksamheter som syftar till att upprätthålla och utveckla människors fysiska, psykiska och sociala förmåga samt möjlighet till meningsfullt arbete.

Jonas föddes två veckor för tidigt. Mamma Ulla och pappa Per var mycket oroliga under hela graviditeten eftersom Jonas inte riktigt följde de utvecklingskurvor som barnmorskan hänvisade till. Förlossningen blev svår och långdragen. Jonas låg fel och behövde vändas i sista stund för att kunna förlösas på vanligt sätt. Under Jonas två första månader var allt ganska normalt och föräldrarna kunde äntligen börja hoppas att problemen var över.

När Jonas var på ett läkarbesök för en infektion vid 6 månaders ålder gjordes en extra läkarundersökning, just därför att förlossningen varit så komplicerad och för att lugna föräldrarna.

Läkaren kunde då konstatera att vissa tidiga reflexer fanns kvar hos Jonas och att andra reflexer inte hade utvecklats riktigt som de borde. Ulla och Per hade inte sett något anmärkningsvärt förutom att Jonas ibland kunde var lite slö och mindre livlig än man kanske kunde vänta sig att en 6 månaders baby skulle vara.

Läkaren talade om för föräldrarna att Jonas behövde observeras extra noga den närmaste tiden för att läkaren skulle kunna upptäcka eventuella förändringar i Jonas utveckling.

HABILITERING, ARBETSSÄTT och METODER

67

Talböcker

Talböcker och taltidningar är en stor tillgång för den som inte kan läsa själv. Talböcker finns att låna på bibliotek. Kan personen inte själv hämta talböcker på biblioteket, kan han få dem hemskickade med posten. Studerande på gymnasieskolor och universitet/högskolor kan få sin kurslitteratur inläst som talböcker.

De flesta av landets dagstidningar finns som taltidning, antingen som kassett, cd eller digitalt överförda via nätet till personens dator.

Texttelefon

Texttelefon är ett ovärderligt hjälpmedel för många personer med hörselnedsättning. Med hjälp av texttelefonen kan personen ringa som vanligt men får hjälp av en förmedlingscentral att få sitt samtal uppläst i vanlig telefon. Har mottagaren en texttelefon skrivs meddelandet ner på hans texttelefon.

Bildtelefon

För att underlätta kommunikationen med släkt och vänner som bor på annan ort använder många en bildtelefon. Kommunikationen sker över internet med hjälp av dator och webbkamera. Man kan skriva meddelanden till varandra för att förtydliga det man säger.

Detta kan underlätta kommunikationen om personen har t.ex. afasi eller en hörselskada.

Kognitionshjälpmedel Katrin, 10 år, föddes med ett funktionshinder. Hon utvecklade aldrig något talat språk. Hon har svårt att både göra sig förstådd och att förstå vad människor omkring henne vill säga. Hon har svårt att koppla ihop saker och händelser och får svårt att se sammanhang och förstå att saker är beroende av, eller orsakas av, varandra. Katrin blir då självklart frustrerad och ofta arg. Oförstående människor tror kanske att hon blir arg för att hon inte får sin vilja igenom. Vanligtvis är det så att hon inte vet vad en person i omgivningen menar när denne försöker kommunicera med henne.

Katrin har lärt sig att förstå vissa rutiner genom att koppla ihop föremål med vissa händelser. Hon vet att en gaffel betyder

94

HJÄLPMEDEL

mat. När det är middagsdags brukar mamma Kerstin komma in på Katrins rum med en gaffel för att Katrin ska förstå att det är dags för mat. Katrin vet också att en jacka betyder att det är dags att gå ut och att skolväskan betyder att det är dags att åka till träningsskolan. I skolan tränar Katrin och med olika hjälpmedel för att förbättra sin kommunikation.

Personer med svårigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information (kognitiva funktionshinder) har särskilda behov av hjälpmedel som underlättar deras förmåga att kommunicera och uppfatta sin omvärld.

Det är viktigt att omsorgspersonal som hjälper personen har insikt och förståelse för hans funktionshinder. Bemötande och förhållningssätt spelar här en viktig roll. En annan viktig uppgift är att skapa en miljö som gynnar ett positivt beteende.

Hjälpmedel för ADL kan exempelvis vara stöd vid tandborstning.

Om personen är negativt inställd till att borsta sina tänder kan en tandkräm med ”godissmak” användas för att skapa ett positivt intryck av tandborstning. Målet med dessa hjälpmedel är att skapa en Handi II är en handdator som används som kalender, anteckningsbok för både tal och skrift och för att lyssna på musik.

HJÄLPMEDEL

95

Kapitel 9

Arbete, sysselsättning och fritid

Mål: Eleven skall

• kunna medverka i verksamheter som syftar till att upprätthålla och utveckla människors fysiska, psykiska och sociala förmåga samt möjlighet till meningsfullt arbete • kunna medverka i planering samt rapportering och dokumentation av omsorgsarbete • ha kunskap om hur omgivningen tillsammans med närstående och vårdare samspelar med den enskilda människans handlingsutrymme.

Ove, 45 år, har drabbats av en hjärtinfarkt. Nu ligger han på en medicinsk vårdavdelning och funderar på livet. Vad hände? Varför hände det? Vad ska hända med mig nu?

Ove arbetar på en skola som vaktmästare och jobbet innebär en del tunga lyft. Men så stressigt tycker han inte jobbet är. En annan fråga han grubblar över är om han kan fortsätta jobba eller om det är sjukpension som kommer att gälla? I samma ögonblick kommer läkaren in till Ove och ska diskutera hans utskrivning.

Arbetshandikapp Många människor, som drabbas av sjukdom eller olycksfall, har en anställning, ett yrkesarbete. Därför ska rehabiliteringen, efter det att den medicinska behandlingen är avslutad, knytas till arbetsplatsen.

Det är viktigt att skilja på begreppen funktionshinder och arbetshandikapp. Uttrycket arbetshandikapp används av exempelvis

118

ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH FRITID

Arbetsförmedlingen, när ”en arbetssökande på grund av fysiskt, psykiskt eller socialt handikapp har, eller förväntas få, svårigheter att få eller behålla ett arbete på arbetsmarknaden”.

WHO har definierat uttrycket arbetshandikapp enligt följande: • skada, sjukdom eller annan störning hos en person i fysisk eller psykisk bemärkelse, • funktionsnedsättning, vilken leder till en nedsatt begränsning av personens funktionsförmåga, • handikapp är följderna av denna funktionsnedsättning och det står i relation till individen och dennes omgivning.

Arbetshandikapp har många orsaker, t.ex. olycksfall, bullerskador, förslitningsskador i leder och muskler, eksem eller skador p.g.a. kemiska ämnen. Medfödda handikapp, t.ex. ryggmärgsbråck, medför en funktionsnedsättning, som kan medföra att möjligheten till ett arbete minskar.

För att förhindra att en person med arbetshandikapp måste sluta sitt arbete bör arbetsuppgifterna anpassas till dennes funktionsnedsättning.

Kristoffer Olofsson skadades svårt i en mc-olycka. Han fortsätter som bilskollärare i sin specialanpassade bil.

AFFEKTIVA STÖRNINGAR

119

De flesta som arbetar inom vård och omsorg kommer någon gång i kontakt med vuxna och barn som får reha­ bilitering eller habilitering. De ska hjälpa brukaren att finna nya möjligheter och överbrygga svårigheter vid en förändrad livssituation.

Boken innehåller arbetssätt inom rehabilitering vid t.ex. stroke, kranskärlssjukdom, reumatoid artrit och olika smärttillstånd samt arbetssätt inom habilitering vid t.ex. cerebral pares, Downs syndrom och autism.

I det nya kapitlet om coping beskrivs de förmågor och strategier som personen använder för att hantera påfrest­ ningar och förändringar vid t.ex. förlust, sjukdom eller kris.

Fallbeskrivningar ger den studerande möjlighet att få kunskap om rehabiliteringsprocessen.

Rehabilitering/habiliterin författare Stefan Caplan och Hannu Sparre

ISBN 978-91-622-7996-7

www.bonnierutbildning.se

Best.nr 622-7996-7 (7996-7)