9789162281878

Monica Imborn

Britta Åsbrink

VÅRD- OCH OMSORGSARBETE

Monica Imborn

I Vård- och omsorgsarbete har författarna lagt tonvikten på hälsa, livskvalitet, praktiska färdigheter och kulturell mångfald. Boken är skriven på lättbegriplig svenska och förklaringar ges till medicinska begrepp.

Fallbeskrivningar hjälper den studerande att förstå teoretiska begrepp och resonemang.

Studieuppgifter och Reflektera och Diskutera bidrar till ökad förståelse, eftertanke, reflektion och problemlösning.

Boken är avsedd för studerande på Omvårdnadsprogrammet, kompetensutveckling av personal samt inför validering av kursen Vård- och omsorgsarbete.

Studiehandledning finns att hämta på www.bonnierutbildning.se

VÅRD- OCH OMSORGSARBETE

• Vilka kunskaper och färdigheter behövs i människovårdande yrken?

• Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt?

• Varför är det viktigt att respektera brukarens och patientens integritet och självbestämmande?

• Hur ska man dokumentera inom vård och omsorg?

Britta Åsbrink

ISBN 978-91-6228187-8

www.bonnierutbildning.se

(523-0283-5)

BONNIERS

Förord

Denna bok är avsedd för kursen Vård- och omsorgsarbete 200 poäng i Omvårdnadsprogrammet.

Vård- och omsorgsarbete är skriven för den reviderade kursplanen, som gäller från höstterminen 2008, och ger grundläggande kunskaper för arbete inom vård och omsorg. Boken kan användas i både ungdoms- och vuxenutbildning och är också lämplig inom introduktionsutbildning samt vid kompetensutveckling av personal. Den kan med fördel användas vid distansstudier.

Det finns många benämningar på den person som får vård och omsorg, t.ex. brukare, vårdtagare, kund och patient. I den här boken använder vi begreppet brukare, som är ett vedertaget begrepp inom socialtjänsten. Patient använder vi när texten handlar om sjukvård och frågor kring Hälso- och sjukvårdslagen.

Vi betonar hur viktiga kunskaperna om hälsa, livskvalitet, friskvård samt kost och näring är för brukaren och patienten.

Det är viktigt att de studerande har teoretiska kunskaper om kommunikation, bemötande och förhållningssätt, eftersom vård- och omsorgsarbete bygger på mötet mellan brukare och personal, samt mellan arbetskamrater.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, har vi valt att ta med i kapitlet Funktionsnedsättningar, övriga lagar finns samlade i kapitel 9.

Inför den första arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), som oftast görs inom äldreomsorgen, anser vi att den studerande behöver kunskaper om det normala åldrandet, demenssjukdomar och bemötande av en person som drabbats av en demenssjukdom. Vi har valt att skriva om Alzheimers sjukdom eftersom den är vanligast.

I kapitlet Anhörigomsorg framgår vilka möjligheter till hjälp och stöd som finns för dem som vårdar en anhörig eller närstående.

I kapitlet Stöd och hjälp i hemmet beskrivs de hushållsuppgifter som utförs i brukarens hem.

FÖRORD

s 1-10.indd 3

08-05-14 10.08.34

Yrkesrollen kräver även kunskap om omvårdnads- och social dokumentation, biståndsbedömning samt kunskaper om vård och omsorg vid livets slut.

Varje kapitel avslutas med studieuppgifter och i slutet av boken finns läs- och webbtips.

Vi hoppas att boken Vård- och omsorgsarbete kan göra kursen konkret och verklighetsnära, samt att den medverkar till att den studerande kan ge god vård och omsorg i sin yrkesutövning.

Monica Imborn

Britta Åsbrink

FÖRORD

s 1-10.indd 4

08-05-14 10.08.34

Innehåll 1. Hälsa och livskvalitet 11

3. Kommunikation 42

Hälsodefinitioner 12 Världshälsoorganisationens, WHO:s definition 12 KASAM-begreppet 13 Hälsa och livskvalitet 14 Hälsa ur ett samhällsperspektiv 16 Hälsa ur ett klassperspektiv 16 Barns och ungdomars hälsa 17 Vuxnas hälsa 19 Äldres hälsa 20 Mål för folkhälsoarbetet 21 Målområden 22 Olika myndigheters ansvar för folkhälsan 25 Globala folkhälsotrender 27 Hälsa ur ett historiskt perspektiv 29

Kommunikation 43 Envägskommunikation 44 Tvåvägskommunikation 44 Flervägskommunikation 44 Redskap i kommunikation 45 Verbal kommunikation 45 Icke-verbal kommunikation 45 Hinder i kommunikation 46 Avstånd och närhet 47 Beröring 48 Taktil stimulering 48 Det goda samtalet 50 Lyssna aktivt 50 Öppna frågor 50 Bekräftelse 51 Musik och sång 52

STUDIEUPPGIFTER 31

STUDIEUPPGIFTER 55

2. Friskvård 32

4. Funktionsnedsättningar 56

Faktorer som påverkar hälsan 33 Kost 33 Motion 37 Sex och samlevnad 39 Rökning 40 Alkohol 40

ICF-klassifikation 57 Handikappråd 58 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 58 Personkrets 59 Mål 59 Ansökan 59 Insatser 60 Uppföljning av insatser 62 Fysiska funktionsnedsättningar 62 Exempel på fysiska funktionsned sättningar 63

STUDIEUPPGIFTER 41

INNEHÅLL

s 1-10.indd 5

08-05-14 10.08.35

Psykiska funktionsnedsättningar 66 Exempel på psykiska störningar som kan ge funktionsnedsätt ningar 66 Sociala funktionsnedsättningar 68 Intellektuella funktionsnedsättningar 69 Grav utvecklingsstörning 69 Måttlig utvecklingsstörning 69 Lätt eller lindrig utvecklingsstör ning 70 Downs syndrom 70 Historik 71 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 71 STUDIEUPPGIFTER 76

5. Rehabilitering 77 Rehabilitering 78 Vardagsrehabilitering 79 Metoder för rehabilitering 82 Samverkan kring rehabilitering och habilitering 83 STUDIEUPPGIFTER 85

6. Tekniska hjälpmedel 86 Olika typer av hjälpmedel 88 It-stöd i vård och omsorg 93 STUDIEUPPGIFTER 95

7. Gerontologi 96 Gerontologi 97 Det fysiska, biologiska, åldrandet 98 Skelett, leder och muskler 99 Könsorganen 101 Sinnesorganen 101 Hjärnan 101 Minnet 102 Fallolyckor 103 Riskfaktorer 104 Att förebygga fallolyckor 104 Det psykiska åldrandet 106 Gerotranscendensen 108 Det sociala åldrandet 109 Rollförändringar 109 Socialt nätverk 109 Den tredje åldern 110 Äldre med utländsk bakgrund 112 STUDIEUPPGIFTER 114

8. Anhörigomsorg 115 Anhörigomsorg 117 Vem är anhörigvårdaren? 118 Stöd till anhöriga 119 Anhöriganställning 120 Anhöriggrupper 120 Avlösning i hemmet 121 Avlösarservice 121 Dagverksamhet 121 Hemtjänst 122 Hemvårdsbidrag 122 Hemsjukvårdsbidrag 122 It-stöd 122 Korttidsboende eller växelvård 122 Närståendepenning 123 STUDIEUPPGIFTER 123

INNEHÅLL

s 1-10.indd 6

08-05-14 10.08.35

9. Vård och omsorg 124 Vård och omsorg i historisk belysning 125 Medeltiden 125 1800-talet 127 1900-talet 128 Vad är vård? 130 Definitioner av omvårdnad 130 Kända omvårdnadsforskare i Norden 132 Vad är omsorg och social omsorg?

133 Forskare inom social omsorg 133 Socialstyrelsens definition av vård och omsorg 134 Arbeta inom vård och omsorg – yrkesrollen 134 Vård- och omsorgsuppgifter 136 Kontaktmannaskap 138 Stimulera till kontakter och akti viteter 139 BOSA-projektet 140 STUDIEUPPGIFTER 141

Handläggning av ärenden 149 Dokumentation 149 Barn som far illa 150 Anmälan om missförhållanden, Lex Sarah 151 Tvångslagar inom vård och omsorg 151 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU 152 Lag om vård av missbrukare i vissa fall, LVM 152 Lag om psykiatrisk tvångsvård, LPT 153 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS 154 Allmänna skyldigheter 154 Delegering av medicinska uppgifter 155 Delegering av läkemedelshantering 156 Disciplinärenden 156 Anmälan enligt Lex Maria 157 Tystnadsplikt och sekretess 157 Patientdatalagen 159 STUDIEUPPGIFTER 159

10. Lagar inom vård och omsorg 142 Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 143 Socialtjänstlagen, SoL 144 Socialtjänstens mål 145 Kommunens ansvar 145 Socialnämndens uppgifter 146 Kvalitet inom socialtjänsten 147 Individuellt inriktade insatser 147 Rätten till bistånd 147 Särskilda bestämmelser för olika grupper 148

11. Verksamhetsfält 161 Kommunal verksamhet 162 Vård och omsorg 162 Kommunal hälso- och sjukvård 167 Rehabilitering 168 Privata vårdgivare 169 Samarbete mellan kommun och lands ting/region 169 Frivilliga organisationer 169 Framtidens socialtjänst 171 Landsting och regioner 172

INNEHÅLL

s 1-10.indd 7

09-03-11 09.47.15

Primärvård 173 Akutsjukvård 174 Nationell nivå 174 Riksdagen 174 Regering 175 Statliga myndigheter 175 STUDIEUPPGIFTER 176

12. Dokumentation 177 Omvårdnadsdokumentation 178 Individuell omvårdnadsplan 178 Social dokumentation 185 Biståndshandläggning 185 Genomförandeplan 188 Levnadsberättelse 189 Arbetsplan – detaljplanering av insatserna 190 Social journal 190 Biståndsbedömning för Anna Andersson 191 Genomförandeplan för Anna Andersson 194 Socialjournal för Anna Andersson 198 STUDIEUPPGIFTER 201

13. Bemötande och förhållningssätt 202 Mötet 203 Vad skapar förutsättningar för ett bra möte? 204 Möten i arbetslivet 205 Mötet med brukaren 206 Förhållningssätt 206 Personlighet 207 Empati 207

Sympati 209 Människosyn 209 Självbestämmande 210 Integritet 211 Värdighet och respekt 211 Människovärdesprincipen 212 Godhetsprincipen 213 Helhetssyn 213 Normalisering 213 Attityder – fördomar 213 Hur kan vi bli av med våra fördomar? 214 Bemötande av en person med demenssjukdom 215 Demens 215 Alzheimers sjukdom 216 Bemötande 216 STUDIEUPPGIFTER 219

14. Arbetsställningar och förflyttningsteknik 221 Arbetsmiljö inom vård och omsorg 222 Förflyttning 223 Förflyttningsteknik 223 STUDIEUPPGIFTER 234

15. Hygien 235 Smitta – Smittspridning 236 Smittämnen 236 Smittspridning 239 Livsmedelshygien 241 Basala hygienrutiner 244 Handdesinfektion 245 Desinfektion 248 Desinfektionsrum 248 Värmedesinfektion 249

INNEHÅLL

s 1-10.indd 8

09-03-17 11.50.20

Kemisk desinfektion 250 Sterilisering 250 STUDIEUPPGIFTER 251

16. Stöd och hjälp i hemmet 252 Olika former av stöd och hjälp 254 Planering och inköp av varor 254 Apoteksärenden 254 Post- och bankärenden 254 Hjälp vid måltider 255 Städning 256 Rengöring av hjälpmedel 261 Tvätt 261 STUDIEUPPGIFTER 263

17. Personlig vård 264 Personlig hygien 264 Övre toalett 265 Intimhygien 266 Duschning 267 Fot- och nagelvård 268 Munvård 269 Tandlossning 269 Hjälp med tandborstning 271 Tandprotes 272 Munvård när brukaren inte själv kan medverka 273 STUDIEUPPGIFTER 273

18. Mat – dryck – vila 274 Vårt behov av näring 275

Nedsatt aptit 277 Body Mass Index, BMI 277 Mat från olika kulturer 278 Specialkoster 279

Proteinreducerad kost 280 Celiaki (glutenintolerans) 280 Laktosintolerans 281 Vegetarisk kost 281 Gelékost 281 Kosttillägg och beriknings- produkter 282 Vårt behov av vätska 283 Intorkning 283 Övervätskning 284 Att få hjälp att äta och dricka 284 Vårt behov att tömma urinblåsa och tarm 285 Avföringsvanor 286 Inkontinens 287 Vårt behov av vila 289 Sömnbrist 289 Vårdsängen 290 STUDIEUPPGIFTER 291

19. Observationer 292 Observationer av grundläggande kroppsfunktioner 293 Andning 293 Andningskontroll 294 Komplikationer vid inaktivitet 295 Cirkulation 295 Puls 295 Blodtryck 296 Komplikationer vid inaktivitet 298 Skelett, muskler och leder 299 Förebyggande åtgärder 299 Tarm och urinvägar 300 Kroppstemperatur 301 Temperaturmätning i munnen 301 Temperaturmätning i armhålan 301 INNEHÅLL

s 1-10.indd 9

09-03-11 09.47.38

Temperaturmätning i örat 302 Temperaturmätning i ändtarmen 302 Feber 302 Medvetande 303 Inspektion 304 Smärta 306 Trycksår 308 Orsaker till trycksår 309 Trycksårets olika stadier 309 Hur förebygger man trycksår? 310 Vad ska du göra om du upptäcker trycksår? 311 STUDIEUPPGIFTER 312

Reaktioner hos den döende 315 De anhörigas situation 316 Ta hand om den avlidne 317 Praktiska rutiner när man tar hand om den avlidne 317 Ta hand om den döde i hemmet eller i särskilt boende 318 Att leva tills döden kommer 319 Hjärndöd 321 Begravning 321 STUDIEUPPGIFTER 323

Mål för kursen Vård- och omsorgsarbete 324 Lästips 326

20. Vård och omsorg vid livets slut 313

Webbadresser 327 Register 328

Döden förr och nu 314 Att möta svårt sjuka och döende personer 314

10

INNEHÅLL

s 1-10.indd 10

09-03-11 09.47.50

Undvik att komma brukaren för nära utan dennes tillåtelse. Närhet och kroppskontakt kan av några uppfattas som angrepp eller hot och personen blir då spänd och orolig.

Beröring Med beröring uttrycker vi sympati, kärlek, förståelse och uppskattning av den vi talar med. Det har visat sig att äldre människor har ett stort behov av beröring – mer än personer i andra åldersgrupper.

Beröring, kramar, smekningar, att hålla någons hand är exempel på hur man kan förmedla trygghet. Hur man gör beror på den relation man har till personen. Det kan kännas naturligt att ge en kram till en av brukarna och lika naturligt att ge en annan brukare en klapp på kinden. Respektera om brukaren vill hålla en viss distans. Det finns också de som drar sig undan närhet. En del blir allmänt illa till mods, andra kan till och med uppleva att en smekning gör ont, fastän deras hud längtar efter beröring. Förklaringen till detta kan bero på tidigare upplevelser.

Beröring ger inte bara trygghet. Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi, beskriver hormonet oxytocin, som är en signalsubstans* som utsöndras i kroppen vid vänlig, fysisk beröring.

Kerstin menar att beröring är livsviktig och för de flesta så självklar att vi märker dess betydelse först när den uteblir. Oxytocin lindrar smärta, påskyndar sårläkning och sänker blodtrycket. Vi blir även mer sociala och nyfikna på vår omgivning. Verkningarna av oxytocin är inte bara tillfälliga, utan dröjer sig kvar en tid. De ger mersmak och gör oss ”beroende”.

Taktil stimulering Taktil stimulering innebär att medvetet och systematiskt beröra huden med strykningar och olika tryck eller enbart hålla händerna stilla. Metoden används utifrån personens behov och villkor.

Den som ger taktil stimulering masserar huden med händerna med mjuka och lugna strykningar. Det är viktigt att behandlingen sker med respekt, lyhördhet och med omtanke och intresse för mottagaren. Den som får taktil stimulering upplever att spänningar *Signalsubstans, ämne som bildas i en cell och har förmåga att påverka, ge en signal till en annan cell, dvs. framkalla någon ändring i denna cells aktivitet. Källa: NE.

48

KOMMUNIKATION

Kap.03.indd 48

08-05-14 10.15.02

Undersköterskan Susanne Johansson, ger taktil stimulering till en boende på Tullhuset i Örebro.

släpper och smärta lindras. Senare följer mer positiva effekter, t.ex. att mage och tarm fungerar bättre, sömnen blir bättre, oro och ångest minskar. Successivt förbättras också självkänslan och koncentrationsförmågan. Beröringen ger ett ökat välbefinnande och förbättrar personens kroppsuppfattning.

Inom vård- och omsorgsarbete arbetar man i många verksamheter med taktil stimulering. För personer med förvirringstillstånd eller demenssjukdomar samt personer med andra funktionsnedsättning har taktil stimulering visat god effekt, bl.a. stimulerar den till social kontakt. Beröringen blir ett sätt att kommunicera när andra sinnen inte fungerar. En empatisk och fysisk beröring försäkrar brukaren om att han är i trygga händer.

KOMMUNIKATION

Kap.03.indd 49

49

09-03-11 10.06.35

Svårigheter i vardagen

Hur personen klarar sin vardag beror på hans egen förmåga och vilket stöd samhället kan erbjuda honom. En del kan behöva hjälp och stöd för att klara av att bo i egen bostad, sköta sin personliga hygien, handla, laga mat, städa, planera vardagen, ha en meningsfull sysselsättning och ta kontakt med andra människor.

Andra kan leva ett ganska normalt liv men stöter ofta på svårigheter i vardagen. Många kan arbeta eller ha någon sysselsättning, t.ex. på en dagverksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar eller hos en intresseorganisation, t.ex. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH.

Sociala funktionsnedsättningar Personer som är alkohol- eller drogberoende, och som hamnat i kriminali­tet, arbetslöshet, långvarigt bidragsberoende eller varit sjukskrivna under en längre tid har oftast en social funktionsnedsättning.

De lever ofta ensamma och känner sig utanför samhällets gemenskap. Många saknar gemenskap med andra, de har kanske brutit upp från familjen eller lämnats ensamma när påfrestningarna blivit för stora. De saknar den dagliga kontakten och gemenskap med arbetskamrater som ett yrkesarbete ger. Det är viktigt att dessa personer får kontakt med socialtjänsten, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kanske någon frivilligorganisation. Många gånger behöver personen någon form av ”nystart”, t.ex. få behandling för sitt alkoholeller drogberoende, hjälp med att få ett arbete eller en bostad, på­ börja en utbildning eller stöd att komma ifrån kriminella kretsar.

Intellektuella funktionsnedsättningar Intellektuella funktionsnedsättningar räknas till medfödda funktionsnedsättningar. De är medfödda hjärnskador som kan bero på genetiska skador tidigt i fosterlivet, ärftlighet eller på att mamman haft en infektion under graviditeten. Det kan också bero på svår infektion före 2–3 årsåldern, t.ex. hjärnhinneinflammation. Även senare i livet kan den kognitiva förmågan påverkas av sjukdom och yttre våld.

Utvecklingsstörning är ett begrepp som också används. Det är en medicinsk diagnos som betyder att den biologiska utvecklingen har störts under fosterstadiet eller under barnets första år.

68

FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

Kap.04.indd 68

09-03-11 10.17.51

Mats och Linda är kända från tv-serien ”En annan del av Köping”.

Utvecklingsstörning delas in i tre olika grader, där man utgår från Piagets och Kyléns utvecklingsteorier.

Grav utvecklingsstörning

En person som har en grav utvecklingsstörning befinner sig här och nu. Det som inte finns inom synhåll finns inte och tidsuppfattning som framtid, i morgon, dåtid och igår finns inte. Personen kan kommunicera med få ord eller ljud. Personer med grav utvecklingsstörning har ofta även ett svårt rörelsehinder.

Måttlig utvecklingsstörning

Personer med en måttlig utvecklingsstörning kan säga korta meningar och förstår bilder eller tecken. Det innebär t.ex. att de kan gå till affären och handla om de får bilder på varor de ska köpa. De kan även känna igen pengar och betala det varorna kostar. De vet vad de ska göra i nästa vecka eller vad de gjorde förra veckan. Rörelsehinder för en person med måttlig utvecklingsstörning innebär en nedsatt finmotorik.

FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR

Kap.04.indd 69

69

08-05-14 10.16.25

Vardagsrehabilitering innebär att vårdpersonal aktivt stödjer brukaren i vardagssituationer.

allt mindre beroende av hjälp. Detta leder till att han kan fortsätta sitt liv med så hög livskvalitet som möjligt. Vardagsrehabilitering innebär ständig aktivering i vardagen och kan utföras av all personal och med alla brukare. Detta skapar möjligheter att vara aktiv med det som man fortfarande klarar av. Både personal och anhöriga är viktiga i rehabiliteringsarbetet.

80

REHABILITERING

Kap.05.indd 80

08-05-14 10.17.33

För att vardagsrehabiliteringen ska fungera på ett bra sätt ska den ingå i beslutet om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) eller Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Det bör finnas en individuell omsorgsplan som är utarbetad med tydliga mål och med en återkommande uppföljning av rehabiliteringsinsatserna. Den individuella omsorgsplanen ska upprättas tillsammans med brukaren och dennes anhöriga eller närstående.

Vardagsrehabilitering för äldre

FoU i Väst/GR, Forsknings och utvecklingsenheten inom Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och 12 närliggande kommuner, har arbetat fram ett material om vardagsrehabilitering för äldre. För äldre personer handlar det om att bevara största möjliga funktionsförmåga efter de önskemål och behov som de har. Äldre behöver träna för att behålla olika förmågor, t.ex. balans, styrka och rörelseförmåga.

Det är viktigt att vardagsrehabiliteringen sker hela tiden och inte bara vid vissa träningstider. Vård- och omsorgspersonalen deltar därför i rehabiliteringen, dvs. de arbetar utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt. Detta innebär att de låter brukaren göra så mycket som möjligt själv även om det tar lite längre tid. De arbetar ”med händerna på ryggen” och ger hjälp och stöd när brukaren själv inte kan.

Det är viktigt att anhöriga får information om vad vardagsrehabilitering innebär. Det är lätt att de annars blir överbeskyddande och tar över funktioner som brukaren har tränat på. Det kan vara svårt för personalen att ”arbeta med händerna på ryggen”. Det känns som att inte göra sitt jobb och dessutom går det snabbare om man gör det själv. Om brukaren ska bli så självständig som möjligt får personalen inte ta ifrån honom hans möjligheter till utveckling och att klara sig själv. Det har visat sig att, för äldre personer ger hushållsuppgifter motsvarande konditionsträning som promenader. Det är därför viktigt att uppmuntra brukaren till att göra så mycket som möjligt själv.

Resultatet, och vilka möjligheter brukaren har att återfå ett så normalt och självständigt liv som möjligt, beror på hur stor funktionsnedsättningen är och vilka funktioner som drabbats. Möjligheterna att komma tillbaka är beroende av fysiska, psykiska, och sociala faktorer. När brukaren känner att det inte är värt att kämpa eller att han kanske är deprimerad påverkar det resultatet och det tar längre tid att återfå funktionsförmågan.

REHABILITERING

Kap.05.indd 81

81

08-05-14 10.17.34

Kronologisk ålder är personens ålder i år. Den säger inget om förmåga och funktion. En del personer verkar äldre än deras kronologiska ålder och en del upplevs som yngre.

Biologisk ålder är kroppens fysiologiska förändringar i t.ex. celler, vävnader och organ.

Psykologisk ålder är personligheten, vem man är, inlärningsförmågan och minnet samt förmågan att anpassa sig till omgivningens krav och förväntningar.

Social ålder beskriver mer funktionen och rollen man har. Det kan vara som studerande, yrkesverksam eller pensionär. Rollerna förändras under livet.

Man kan se livet som en process som ständigt pågår. Vi utvecklas och förändras under hela livet. Jan Helander, psykolog och åldringsforskare, talar om det långa mognandet. Idag blir vi allt äldre och efter pensioneringen har de flesta många och friska år framför sig.

Det fysiska, biologiska, åldrandet Alla organ och celler åldras. Olika organ åldras olika snabbt även hos en och samma individ. Alla kan se skillnader på en yngre och äldre person. Huden förändras med åldern, den blir mindre elastisk och rynkor blir mer synliga. Det beror på att de kollagena och elastiska trådar som finns i bindväven tillbakabildas. Talgkörtlarna producerar mindre fett och svettkörtlarnas funktion minskar. Det gör att huden torkar ut och blir tunnare. Äldre personer har svårare att klara värme och kyla. Det gör att cirkulationen förändras, vilket också gör att äldre har svårare att reglera värme och kyla. Hudens pigmentering förändras genom pigmentförskjutningar som bildar upphöjda, bruna pigmentfläckar i huden.

Håret blir grått på grund av att pigmentet melanin, som bestämmer hårfärgen, försvinner. En del får grått hår redan i 30-årsåldern.

Det är stora skillnader mellan olika individer när håret börjar bli grått. Detta beror på ärftlighet. Håret blir också tunnare när vi blir äldre.

98

GERONTOLOGI

Kap.07.indd 98

10-01-25 11.44.31

Skelett, leder och muskler

I och med det normala åldrandet minskar bentätheten. I 30-årsåldern har vi maximal benmassa som sedan minskar under resten av livet. Benvävnaden hos kvinnor minskar betydligt de första tio åren efter klimakteriet med risk för benskörhet, osteoporos. Hos män minskar benvävnaden först efter 70 års ålder. Åldrandet påverkar lederna som blir stelare. Ledbrosket, som från början är glänsande, blir gulaktigt och mindre elastiskt när vi blir äldre. Broskskivorna i ryggraden sjunker ihop och vi blir kortare och får en mer böjd hållning. Kroppsvikten minskar från 70-årsåldern, vilket beror på att cellmassan och kroppsvätskan minskar. Skelettet utgör 20 % av kroppsvikten. Vi blir kortare, lättare och torrare med åren.

GERONTOLOGI

Kap.07.indd 99

99

08-05-14 10.21.09

der. Utgångspunkterna beror på ekonomiska förutsättningar, hälsotillstånd men även de förutsättningar som styrs av det sociala nätverket.

Har man ett begränsat socialt nätverk och inte förmåga och kraft att skapa nya kontakter kan pensioneringen även i dagens samhälle upplevas negativt och inte ge förutsättningar för en god livskvalitet. Äldre med utländsk bakgrund

Många äldre med utländsk bakgrund kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare för 40–50 år sedan och många av dem har bott i Sverige under större delen av sitt liv. De är svenska medborgare, kan språket och känner sig hemma med den svenska kulturen. De känner sig inte som ”invandrare” och tycker inte att de har behov av en vård och omsorg som är anpassad till deras kultur. De har samma behov av hemtjänst, dagverksamhet och äldreboende som de flesta andra äldre.

På Dalians äldreboende i Göteborg bor många äldre med utländsk bakgrund.

Kap.07.indd 112

08-05-14 10.21.31

För äldre som nyligen flyttat till Sverige kan det vara annorlunda.

Idag är många äldre med utländsk bakgrund ”anhöriginvandrare” eller flyktingar från krigsdrabbade områden. Många är över 65 år när de kommer till Sverige och har därför inte tagit del av t.ex. undervisning i svenska språket.

De som är mest utsatta är de som tvingats fly från sitt hemland och inte har några anhöriga som kan stötta dem. Det tar längre tid att anpassa sig i ett nytt land när man blir äldre. Äldre flyktingar kan också känna att de har tvingats lämna sitt livsverk utan möjlighet att bygga upp något nytt. Här kan det finnas behov av vård och omsorg som är anpassad till deras kultur och religion.

Det är viktigt att tänka på att äldre med utländsk bakgrund inte är någon homogen grupp utan individer med väldigt skiftande behov.

Det är därför viktigt att det finns flerspråkig och kulturkompetent personal inom äldreomsorgen. Flerspråkig personal som känner till kulturen och traditionerna i det land den äldre kommer ifrån, kan vara en trygghet. Personal som kan laga den mat personen är van vid, översätta tidningstexter, skriva brev, ha kunskap om hemlandets högtider och traditioner samt kunna samtala om religiösa och existentiella frågor är en viktig del i denna kulturkompetens. Inom äldreomsorgen har det skett en ökning av personal med utländsk bakgrund. Kommunen försöker ta till vara denna kompetens och så långt det är möjligt för att tillmötesgå den enskildes önskemål om att få någon personal, som talar sitt hemlands språk.

I flera av landets kommuner finns äldreboenden och dagverksamheter för äldre med utländsk bakgrund, t.ex. för äldre greker, finländare, estländare, iranier, arabisktalande och assyrier/syrianer.

Frivilliga organisationer, kyrkor och samfund, invandrarorganisationer, pensionärsorganisationer och Svenska Röda Korset har verksamheter för äldre med utländsk bakgrund både för dem som bor i eget boende och för dem som bor på äldreboenden.

Suomikoti är ett finskt äldreboende och korttidsboende i stadsdelen Enskede i Stockholm och på demensboendet Distansgatan i Borås finns två enheter för finsktalande. I stadsdelen Rinkeby i Stockholm finns äldreboenden för spansktalande och för persisktalande. Dagverksamhet för persisktalande finns i stadsdelen Kista i Stockholm samt i Malmö.

GERONTOLOGI

Kap.07.indd 113

113

08-05-14 10.21.31

Vem är anhörigvårdaren?

Plötsligt händer något, en familjemedlem drabbas av en stroke, en hjärtinfarkt eller blir svårt skadad i en trafikolycka. En tidigare frisk och självständig person blir plötsligt beroende av andra. Det kan också vara en anhörig som drabbas av en demenssjukdom, där sjukdomen är en utdragen process under flera år, eller ett barn som föds med en omfattande funktionsnedsättning och behöver hjälp under resten av sitt liv. Det finns således många olika situationer som gör att en eller flera personer blir anhörigvårdare.

Familjebanden är starka. Många ser det som en självklarhet att ställa upp när en anhörig behöver hjälp. Utan att den anhörige tänker på det glider han in i omsorgsarbetet allt eftersom hjälpbehovet ökar.

Många kanske inte tänker på eller vet att det finns hjälp att få av samhället. En del kan tycka att samhällets insatser inte är anpassade till deras anhöriga. Många vill försöka klara sig själva så länge de orkar och kan. De vill ogärna släppa in främmande människor i sitt hem eller i sitt privatliv. Det kan också finnas en misstro mot samhällets insatser. Traditioner gör att många anhöriga tar på sig ett stort omsorgsarbete. De får skuldkänslor om de inte ställer upp. Äktenskapslöftet ”i nöd och lust”, som makarna gav varandra när de gifte sig är djupt rotat och det löftet kan för många vara svårt att bryta.

Kvinnor står för den största delen av den informella omsorgen. Den vanligaste anhörigvårdaren är en äldre kvinna som vårdar sin åldrande man eller en dotter som vårdar sina föräldrar och svärföräldrar. Det beror på traditioner och på att kvinnor i allmänhet är friskare, lever längre och att de är gifta eller sammanboende med män som ofta är några år äldre än de själva. Döttrar som hjälper sina föräldrar har ofta ett eget yrkesarbete och ett omsorgsansvar för den egna familjen.

De flesta män och kvinnor blir aldrig anhörigvårdare, men totalt är cirka var femte yrkesverksam person anhörigvårdare. Lever man i ett parförhållande, och den ena råkar ut för en sjukdom eller funktionsnedsättning, som gör att han behöver daglig hjälp och omsorg, krävs även ett organiserat anhörigstöd från samhällets sida. Den som vårdar en anhörig ska orka med sitt yrkesarbete och sitt hemarbete, och att vårda den anhörige och ha krafter kvar till sociala kontakter och fritidsaktiviteter.

Hos många anhörigvårdare finns en stark vilja att ställa upp och hjälpa till. Men den anhörige har också ett stort behov av att kunna 118

ANHÖRIGOMSORG

Kap.08.indd 118

10-01-25 11.46.57

Makarna får via Action-datorn kontakt med hemtjänsten och vårdcentralen samt andra anhörigvårdare.

fortsätta att leva ett eget liv, utan att omsorgsarbetet tar all tid i anspråk. Denna situation kan många gånger innebära att anhörigvårdaren slits mellan att hjälpa sin make/maka/sambo och att få möjlighet att tänka mer på sig själv.

Stöd till anhöriga Om någon i en familj drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning påverkar det alltid de övriga familjemedlemmarna. Följderna för de anhöriga påverkar i sin tur brukarens livssituation och möjligheterna att klara påfrestningarna. Många som vårdar sina anhöriga lever under både fysiskt, psykiskt och socialt påfrestande förhållanden och har därför stort behov av olika stödinsatser. Därför är det viktigt med hjälp och stöd till de anhöriga från samhällets sida. Detta blir indirekt även ett stöd och en hjälp till brukaren.

ANHÖRIGOMSORG

Kap.08.indd 119

119

08-05-14 10.22.52

Tystnadsplikten regleras även i Socialtjänstlagen 15 kap. 1 och 2 §§ och i Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 29 §.

Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en patients hälsotillstånd gäller även i förhållande till patienten själv, om det med hänsyn till ändamålet med hälso- och sjukvården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till patienten.

För offentlig verksamhet gäller Sekretesslagen (1980:100).

Kap. 7 i Sekretesslagen handlar om sekretess inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården med hänsyn till främst skyddet för den enskildes personliga förhållanden som sjukdom eller familjeförhållanden.

Vård- och omsorgspersonal får inte avslöja något om de patienter och brukare de möter. Även efter att personal slutat sin anställning gäller tystnadsplikten. Som personal får du inte heller röja uppgifter om patientens eller brukarens tillstånd om det anses skada denne.

Det finns undantag då tystnadsplikt och sekretess inte gäller: • den enskilde samtycker att information lämnas ut • då myndighet begär information, t.ex. Socialstyrelsen, polis eller åklagare • gentemot anhöriga till minderåriga barn • då det finns misstanke att minderåriga barn utsatts för misshandel eller sexuella övergrepp 158

LAGAR INOM VÅRD OCH OMSORG

Kap.10.indd 158

08-05-14 10.27.05

• då den enskilde har utsatts för skada eller risk för allvarlig sjukdom i samband med den vård som ges.

Den som har huvudansvaret för vården ska göra anmälan till Socialstyrelsen.

Patientdatalagen (SFS 2008:355) Enligt Patientdatalagen är personal som har legitimation skyldig att dokumentera, dvs. föra journalanteckningar. Alla omvårdnadsaktiviteter ska antecknas i journalen. Detta för att man ska kunna utvärdera vården. Patienten har rätt att läsa sin egen journal och få en genomgång av den med hjälp av sakkunnig personal för att kunna förstå innehållet.

Socialstyrelsen har i föreskriften SOSFS 2008:14 (M) angett vilka krav som ska ställas på journalföring, hantering och förvaring av pappers- och datajournaler. I föreskriften finns även bestämmelser om att språket i journalen och omvårdnadsdokumentationen bör vara lättförståeligt och inte innehålla kränkningar. Verksamhetschefen ansvarar för att upprätta rutiner för förvaring av pappers- och datajournaler samt omvårdnadsdokumentationer.

STUDIEUPPGIFTER 1. Vad menas med att Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen är skrivna utifrån en humanistisk människosyn?

2. Vad menas med ramlag?

3. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen finns vissa krav på hur hälso- och sjukvården ska arbeta. Redogör för kraven och reflektera över vad de innebär.

4. Vad innebär det att kommunen har det yttersta ansvaret för kommuninvånarna?

5. Enligt Socialtjänstlagen ska socialtjänsten medverka i samhällsplanering och skapa en god samhällsmiljö. Ge exempel på vad det kan innebära.

6. Vilka grupper ska socialtjänsten speciellt arbeta och planera insatser för?

7. Vilka olika insatser kan ingå i ett bistånd enligt Socialtjänstlagen?

LAGAR INOM VÅRD OCH OMSORG

Kap.10.indd 159

159

09-03-11 10.46.58

STUDIEUPPGIFTER 1. Ta reda på vilka olika nämnder det finns i din kommun.

2. Ta reda på vilka olika typer av äldreboenden som finns i din kommun.

3. Diskutera i grupp hur ni vill att äldreomsorgen ska se ut när ni blir gamla.

4. Gör ett studiebesök hos en frivillig organisation i din kommun.

5. Ta reda på om det finns privata vårdgivare i din kommun och vilka verksamheter de bedriver.

6. Ta reda på om det finns något samarbetsprojekt mellan kommunen och landstinget/regionen i din kommun.

7. Vad innebär det att Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet?

8. Vad skiljer Socialstyrelsen från länsstyrelsen?

9. Vad ansvarar medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för?

10. Gör ett studiebesök i kommunhuset/stadshuset eller i riksdagshuset.

WEBBTIPS www.riksdagen.se www.socialdepartementet.se www.tunstall.se (trygghetslarm)

176

VERKSAMHETSFÄLT

Kap.11.indd 176

08-05-14 10.33.14

Kapitel 12

Dokumentation

DOKUMENTATION

Kap.12.indd 177

177

08-05-14 10.34.00

I boken Det räcker inte att vara snäll beskriver Ulla Holm sin definition av empati: Empati betyder att fånga upp och förstå en annan människas känslor och att vägledas av den förståelsen i kontakten med andra. Det är alltså fråga om både en inre process av att nå förståelse och ett sätt att kommunicera denna förståelse, inte bara i ord utan i alla de handlingar som riktas mot den andra.

Empati innebär att leva sig in i en annan människas situation och ta in hennes känslor. I vård- och omsorgsarbete är det viktigt att som personal ha en viss distans till brukaren och en yrkesmässig relation till denne. I ditt arbete träffar du många brukare under en dag och måste då ha förmåga att sätta dig in i deras olika behov, önskemål och situationer. Kan du göra det utan att ta på dig ett djupt känslomässigt engagemang för varje brukare har du ett yrkesmässigt, empatiskt förhållningssätt.

Det är möjligt att träna upp förmågan att bedöma människors situation, vilka behov de har och hur och varför de reagerar som de gör i olika situationer. Att kunna se och möta det unika hos varje individ är nödvändigt för att bäst kunna anpassa sitt arbetssätt och

Kap.13.indd 208

08-05-14 10.35.34

ge den bästa möjliga vården och omsorgen. Det handlar om att känna in en annan människas upplevelser. När vi möter brukaren med empati går vi utanför våra egna värderingar och ser situationen och problemen ur dennes perspektiv.

Reflektera

Hur blir vård- och omsorgsarbetet när personal har en bristande empatisk förmåga?

Hur blir relationen mellan personal och brukare?

Sympati En god vän till dig berättar att han just blivit bestulen på sin dator.

Du lyssnar och förstår att han är nedstämd och arg. Du tycker synd om honom efter det som hänt, men du går inte in i hur han känner det, utan du håller en viss distans.

När vi känner sympati för någon har vi en välvillig förståelse eller medkänsla, men behåller en viss distans. Vi kan känna sympati, tycka synd om någon och förstå henne eller honom, men vi går inte in i den andres känslor eller upplevelser utan håller ett visst avstånd.

Reflektera

Sen en tid tillbaka arbetar du hos en brukare som nyligen fyllt 50 år. Han har en demenssjukdom. Du tycker synd om honom för att han, har fått den sjukdomen och är i behov av andras hjälp, när han i stället borde vara aktiv och ha kvar sitt yrkesarbete.

Hur hanterar du en situation där personal engagerar sig alltför mycket i brukarens situation?

Människosyn Vårt synsätt och våra värderingar har stort inflytande över vad vi gör i arbetet och hur vi gör det beror på vår människosyn. Alla bär med sig en medveten eller omedveten grundläggande livsåskådning. Den innehåller oftast ideologiska, politiska och religiösa komponenter, där vår människosyn och våra grundläggande värderingar ingår.

BEMÖTANDE OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT

Kap.13.indd 209

209

08-05-14 10.35.35

Kan brukaren själv ta tag i sänggrinden på den sida han ska vändas till, kan du vända honom genom att dra i draglakanet från andra sidan. Använd draglakan med glidtyg på baksidan, som underlättar vändning och förflyttning.

Dra samtidigt som du gör tyngdöverföring från ditt främre ben till det bakre. Du kan behöva rätta till huvudkuddar så att brukaren ligger bekvämt.

226

ARBETSSTÄLLNINGAR OCH FÖRFLYTTNINGSTEKNIK

Kap.14.indd 226

08-05-14 10.37.22

Vändning i säng, två vårdare

• Be brukaren vända huvudet åt det håll som han ska vändas och att lägga armen på den sidan över bröstet • lägg det ena benet över det andra • den ena vårdaren fattar tag över höften och skuldran och vänder genom att göra tyngdöverföring, samtidigt som den andra vårdaren drar i draglakanet genom tyngdöverföring • rätta till huvudkuddarna så att brukaren ligger bekvämt.

Hjälp att sitta på sängkanten, två vårdare

Båda vårdarna står på samma sida om sängen.

• Be brukaren vända sig på sidan eller hjälp honom att vända sig • höj huvudändan • en av er håller ena handen under hans skuldra och den andra på hans höft • den andra hjälper till att föra hans ben över sängkanten samtidigt som ni hjälper honom upp i sittande ställning genom att trycka på hans höft • arbeta med rak rygg.

ARBETSSTÄLLNINGAR OCH FÖRFLYTTNINGSTEKNIK

Kap.14.indd 227

227

08-05-14 10.37.27

Basala hygienrutiner Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvård m.m. SOSFS 2007:19:

2 §. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner:

• Arbetskläder ska ha korta ärmar och bytas dagligen eller oftare vid behov. Händer och underarmar ska vara fria från armbandsur och smycken.

• Händer ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient och både före och efter användning av handskar.

• Vid synlig smuts på händer, tvätta med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras.

• Vid vård av en patient med gastroenterit (tarminfektion) ska händer alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion.

• Skyddshandskar, engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att händer eller arbetskläder kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material.

• Skyddshandskar ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment.

Basala hygienrutiner innebär att vårdaren skyddar sig själv och andra från smitta genom • god handhygien med handdesinfektion och om så krävs handtvätt • att använda handskar • att använda skyddskläder, som skyddsrock eller plastförkläde • att använda skydd för hår, ögon, mun och näsa vid speciella tillfällen.

Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all vård och behandling och är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vård och omsorg.

Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste av alla smittvägar.

Direkt kontaktsmitta från ett infekterat sår eller nagelbandsinfektion

244

HYGIEN

Kap.15.indd 244

08-05-14 10.40.42

utgör största smittrisken. Indirekt kontaktsmitta via förorenade händer är den smittväg som har störst betydelse inom vård och omsorg.

Handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel görs före och efter alla vård- och undersökningsmoment. Behållare med handdesinfektionsmedel ska finnas lättillgänglig, helst vid varje vårdsäng, så att personalen lätt når behållaren.

Handdesinfektion är en både snabb och effektiv metod för att minska bakteriemängden på huden. Bakteriemängden minskas mycket effektivare med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel än med handtvätt med tvål och vatten. Det är viktigt att handdesinfektionsmedlet innehåller glycerol för att hindra uttorkning av huden. Är händerna synligt smutsiga eller känns kladdiga ska de tvättas med tvål och vatten samt torkas noga före handdesinfektion. Handtvätt före desinfektion görs vid kontakt med personer som har tarminfektioner (gastroenteriter) även om handskar använts. Etylalkohol har sämre effekt vid synligt smuts och vid tarminfektioner, därför rekommenderas handtvätt före handdesinfektionen.

(Läs mer om basala hygienrutiner i Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Socialstyrelsen 2006 och om MRSA på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se) Handdesinfektion

Så här gör du: • Ta rikligt med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, 2–4 ml, beroende på händernas storlek, t.ex. Alcogel som innehåller etylalkohol med glycerol. För att undvika spill på golvet kan du ta medlet i två omgångar från behållaren.

• Gnid in händer fingrar, nagelband, mellan fingrarna, tumme, tumveck, handflata, handrygg och underarmar tills händerna är torra. Genom att hela tiden gnida händerna mot varandra tills medlet avdunstat blir desinfektionen effektivare och samtidigt gnids glycerolen in i huden.

HYGieN

Kap.15.indd 245

245

08-05-14 10.40.48

Kapitel 16

Stöd och hjälp i hemmet

Kap.16.indd 252

08-05-14 10.42.01

Kajsa går andra terminen på Omvårdnadsprogrammet. Hon gör sin arbetsplatsförlagda utbildning inom hemtjänsten. Hon tycker att det är både spännande och intressant. På morgonen, innan de går till de brukare som ska få hjälp, berättar Kajsas handledare om dem och visar den genomförandeplan (s. 189) som finns för varje brukare. Tillsammans läser de genomförandeplanen för Bengt Olsson. I den står det att Bengt idag ska få tillsynsstädning och tvätt. Kajsa funderar en stund men till slut måste hon fråga handledaren vad tillsynsstädning innebär. Hon får till svar att det finns ett schema för tillsynsstädning som personalen följer. Det innebär bland annat att plocka undan kläder som ligger framme, ta hand om disk, slänga sopor och städa badrum. Idag ska de tvätta hos Bengt. Kajsa undrar hur det går till att tvätta åt någon annan, handtvätt eller i tvättstuga funderar hon vidare. Handledaren förklarar att de tvättar i tvättstugan och att hon har bokat en tvättid. Handtvätt gör personalen endast i undantagsfall, t.ex. om det är en stickad tröja som behöver tvättas.

När en person på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning inte klarar sin personliga hygien, matinköp, matlagning, städning och tvätt har han rätt att få hjälp och stöd av kommunens hemtjänst.

För att personen ska kunna få hjälp och stöd görs en biståndsbedömning. Vid ett hembesök gör biståndshandläggaren en bedömning av personens behov av hjälp och stöd för att han ska klara av att bo kvar hemma.

Läs mer om biståndsbedömning på s.187.

I Socialtjänstlagen regleras rätten till bistånd i 4 kap.1 §: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.

Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.

Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.

STÖD OCH HJÄLP I HEMMET

Kap.16.indd 253

253

08-05-14 10.42.02

STUDIEUPPGIFTER 1. Vilka kontroller är viktiga att göra när du observerar en persons grundläggande kroppsfunktioner?

2. Hur kontrollerar du andningen på en person och vad är viktigt att tänka på när du gör kontrollen?

3. Vad kan ytlig andning bero på?

4. Reflektera över vad du kan göra för att underlätta och stödja en person som har andnöd?

5. Hur påverkas personens andning och cirkulation vid långvarigt sängläge?

6. Hur kontrollerar du pulsen och vad ska du tänka på?

7. Hur kontrollerar du blodtrycket och vad ska du tänka på?

8. Vad beror det på att äldre personer ofta känner yrsel?

9. Hur påverkas skelett och muskler vid långvarigt sängläge?

10. Vad kan du göra för att undvika att en person får svårt att tömma tarmen?

11. Reflektera över hur vi reagerar psykiskt vid långvarigt sängläge.

Vad kan du som vårdare göra för att underlätta för personen?

12. Vad är feber och vad räknas som feber?

13. Vilka är de säkraste sätten att göra temperaturmätningar på?

Motivera ditt svar?

14. Hur vårdar du en brukare/patient som har feber?

15. Redogör för olika grader av medvetande.

16. Vad är viktigt att tänka på när du vårdar en medvetslös person?

17. Varför reagerar vi på olika sätt vid smärta?

18. Vad menas med akut smärta respektive kronisk smärta?

19. Vad kan du göra för att lindra smärta?

20. Hur definieras trycksår?

21. Nämn fem orsaker till att trycksår kan uppkomma.

22. Vilka är symtomen på ett begynnande trycksår?

23. Vad kan du göra för att undvika att trycksår uppkommer.

24. Redogör för varför vissa personer riskerar att få trycksår.

WEBBTIPS www.vardalinstitutet.net www.1177.se www.akademiska.se

312

OBSERVATIONER

Kap.19.indd 312

09-03-11 12.43.53

Kapitel 20

Vård och omsorg vid livets slut

VÅRD OCH OMSORG VID LIVETS SLUT

Kap.20.indd 313

313

08-05-14 10.47.52

Monica Imborn

Britta Åsbrink

VÅRD- OCH OMSORGSARBETE

Monica Imborn

I Vård- och omsorgsarbete har författarna lagt tonvikten på hälsa, livskvalitet, praktiska färdigheter och kulturell mångfald. Boken är skriven på lättbegriplig svenska och förklaringar ges till medicinska begrepp.

Fallbeskrivningar hjälper den studerande att förstå teoretiska begrepp och resonemang.

Studieuppgifter och Reflektera och Diskutera bidrar till ökad förståelse, eftertanke, reflektion och problemlösning.

Boken är avsedd för studerande på Omvårdnadsprogrammet, kompetensutveckling av personal samt inför validering av kursen Vård- och omsorgsarbete.

Studiehandledning finns att hämta på www.bonnierutbildning.se

VÅRD- OCH OMSORGSARBETE

• Vilka kunskaper och färdigheter behövs i människovårdande yrken?

• Vad innebär ett rehabiliterande förhållningssätt?

• Varför är det viktigt att respektera brukarens och patientens integritet och självbestämmande?

• Hur ska man dokumentera inom vård och omsorg?

Britta Åsbrink

ISBN 978-91-6228187-8

www.bonnierutbildning.se

(523-0283-5)

BONNIERS