9789162291730

Demensvården presenteras utifrån det palliativa arbetssättets fyra hörnstenar: symtomkontroll, kommunikation och relation, närståendestöd och teamarbete. Boken ska öka nyfikenheten och viljan att finna bra lösningar som gör den demenssjukes vardag meningsfull och aktiv.

En faktadel om demenssjukdomar inleder boken.

Varje kapitel avslutas med Tänk till!, frågor och funderingar, som manar till eftertanke och reflektion.

(9173-0)

Margareta Skog

www.bonnierutbildning.se

Vård och omsorg vid Vård och omsorg vid DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Margareta Skog

(Ur Kung Lear av William Shakespeare, år 1605)

Vård och omsorg vid DEMENSSJUKDOMAR

”Ack, låt bli att hånas! Jag är en gammal, svag och barnslig man på över åttio år, precis på timmen.

Uppriktigt sagt, så tror jag inte att jag är riktigt klok. Jag borde känna dig och mannen där, men jag är tveksam, för jag anar inte vad detta är för ställe.”

BONNIERS

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10 Redaktörer: Barbro Modin-Svensson, Gertrud Lanestrand Grafisk form: Helen Miller Crafoord Bildredaktör: Iréne Berggren Teckningar: Karin Lodin Vård och omsorg vid demenssjukdomar ISBN 978-91-622-9173-0

© 2009 Margareta Skog och Bonnier Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Printed in Slovenia by Korotan, Ljubljana 2009

00.Fo rsta sidorna.indd 2

09-10-22 09.38.49

Innehåll Personer du möter i bokens fallbeskrivningar 8

1 Konsten att vårda underlättas om man har kunskap om demenssjukdomar 13 Den demenssjuke är i första hand en unik person 14 Personen kommer alltid först 14 Vad är demens? 17 Ordet demens 17 Historisk tillbakablick 17 Definition och kriterier på demens 19 Andelen med demenssjukdom ökar med stigande ålder 19 Vad ger demens för symtom? 23 Stadieindelning vid demenssjukdom 25 De vanligaste demenssjukdomarna 28 Två huvudgrupper av demenssjukdomar 28 Alzheimers sjukdom 29 Vaskulär demens 29 Frontallobsdemens 31 Några andra vanliga demenssjukdomar 32 MCI och yngre personer med demenssjukdom 33

Vad händer i hjärnan och med minnet vid demens? 36 Hjärnans byggnad och funktion 36 Förändringar i hjärnan vid demens 36 Det är lättare att förstå om man vet hur minnet fungerar 39 För att veta vem man är behöver man minnas vem man varit 41 Hur minnen lagras och förändringar i minnet vid demens 41 Tänk till! 46

Demensutredning 47 Varför ska misstänkt demenssjukdom utredas och behandlas? 47 Hur en demensutredning kan gå till 48 Läkemedel vid demens 51 Läkemedel vid Alzheimers sjukdom 51 Övrig läkemedelsbehandling vid demens 52 Tänk till! 53

2 Ett professionellt förhållningssätt på etisk grund och ett pallitativt arbetssätt ger värdig vård 55 Att vårda personer med demenssjukdom kräver kunskap 56 Att bli sedd är ett grundläggande behov 56 Vad är god omvårdnad inom demensvård? 57 Tänk till! 58

INNEHÅLL

00.Fo rsta sidorna.indd 5

5

09-10-22 09.38.49

Ett professionellt förhållningssätt 59 Ökad kunskap väcker intresset 59 Viktigt att uppmärksamma symtom tidigt 62

Tänk till! 67

Etik och bemötande i demensvården 68 Begreppet etik i relation till det goda bemötandet 69 Etik och moral 70 Beskedligt och beskäftigt tvång 71 Etiska dilemman 72 Mötet med den demenssjuke 73

Tänk till! 80

Palliativt arbetssätt inom demensvården 81 Vad är palliativ vård? 81 Målet är god livskvalitet 83 Den palliativa vårdfilosofins fyra hörnstenar 86 Att tillämpa ett palliativt arbetssätt 92

Tänk till! 93

Att vara närstående 94 Att vara anhörigvårdare 95

Tänk till! 102

Etnicitet och mångkulturella aspekter inom demensvården 103 Begreppet etnicitet 103 Olika former av invandring 105 Invandrare med demenssjukdom 107

Tänk till! 111

3 Meningsfull vardag och bra vårdmiljö ger god livskvalitet 113 Aktiviteten måste anpassas till förmågan 114 6

Vardagsaktiviteter och kultur 117 Andra aktiviteter 125 Andra metoder att väcka minnen och känslor 127

Tänk till! 128

Vård- och boendemiljöns betydelse i demensvården 129 Boendemiljön i ordinärt och särskilt boende 129 Hjälpmedel 136 Vårdmiljön på sjukhus 138 En trädgård för alla sinnen 141

Tänk till! 145

4 Rätt vård- och boendeformer med bra dokumentation och säkerhetstänkande skapar trygghet 147 Vård- och omsorgskedjans aktörer 148 Att flytta 150

Tänk till! 152

Bistånd 152 Samordnad vård- och omsorgsplanering samt informationsöverföring 153 Dokumentation och levnadsberättelse är betydelsefull för god demensvård 155 Dokumentation av hälso- och sjukvårdsinsatser 156 Social dokumentation 156 Levnadsberättelsen 158 Kontaktman 159

Tänk till! 160

Säkerhet och juridiska aspekter för god demensvård 161

INNEHÅLL

00.Fo rsta sidorna.indd 6

09-10-22 09.38.50

Säkerhetsåtgärder 161 Juridiska aspekter 163 Övergrepp 167

Tänk till! 169

5 Vård och omsorg vid vanliga symtom hos personer som drabbats av demens 171 Kommunikationshinder 172 Vanliga åldersförändringaroch sjukdomar hos äldre 173 Specifika problem vid demens 174 Omvårdnadsåtgärder 176

Tänk till! 178

Måltider och undernäring 179 Vanliga åldersförändringar och sjukdomar hos äldre 179 Specifika problem vid demens 183 Omvårdnadsåtgärder 186

Tänk till! 191

Personlig hygien och munhälsa 192 Vanliga åldersförändringar och sjukdomar hos äldre 192 Specifika problem vid demens 195 Omvårdnadsåtgärder 195

Tänk till! 206

Sömnsvårigheter 207 Vanliga åldersförändringar och sjukdomar hos äldre 207 Specifika problem vid demens 208 Omvårdnadsåtgärder 209 Tänk till! 213

Oro, ångest och aggressivitet 214 Vanliga åldersförändringar och sjukdomar hos äldre 214 Specifika problem vid demens 215 Omvårdnadsåtgärder 216

Tänk till! 222

Akut förvirring och depression 223 Vanliga åldersförändringar och sjukdomar hos äldre 223 Specifika problem vid demens 226 Omvårdnadsåtgärder 228

Tänk till! 228

Falltendens och gångsvårigheter 229 Vanliga åldersförändringar och sjukdomar hos äldre 229 Specifika problem vid demens 230 Omvårdnadsåtgärder 232

Tänk till! 234

Kronisk smärta 235 Vanliga åldersförändringar och sjukdomar hos äldre 235 Specifika problem vid demens 236 Omvårdnadsåtgärder 237

Tänk till! 239

Livets slut 240 Ett värdigt slut på livet 240 Symtomkontroll 241 Kommunikation och relation 244 Närståendestöd 245 Teamarbete 247

Tänk till! 239

Demensvårdens A–Ö 251 Referenser och lästips 269 Register 275

INNEHÅLL

00.Fo rsta sidorna.indd 7

7

09-10-22 09.38.50

Personer du möter i bokens fallbeskrivningar

Anders Alm och hustrun Adela

Anders och Adela träffades och flyttade ihop för 15 år sedan.

De har båda varit gifta tidigare och har var sitt barn, Arne och Anna, från tidigare äktenskap. Adela känner sig trött och är orolig för Anders. De senaste två åren har han börjat glömma allt mer. Anders son, Arne, tycker att pappa är sig ganska lik, men Anders vill inte följa med ut på aktiviteter som förr.

Anders säger att han är trött och behöver vila. Anders har allt svårare att komma ihåg barnbarnens namn men skämtar bort det med att säga att, ”Lite glömsk får man vara när man är 72 år”. Adela har märkt att Anders ibland när han ropar på henne, säger ”Astrid”, dvs. hans tidigare hustrus namn. Adela vet inte hur hon ska tackla detta, hon blir lite svartsjuk när han säger ”Astrid, min lilla älskling, kom hit och titta …”. Adelas dotter Anna försöker stötta sin mamma så mycket hon kan men tycker att Anders son Arne kan ställa upp mer.

8

PERSONER DU MÖTER

0.Personer i boken.indd 8

09-10-22 09.40.19

Britta Broqvist och maken Bruno samt barn och barnbarn

Britta är 89 år och har vårdat sin make Bruno sedan han för tio år sedan fick en stroke. Det första tecknet på att Britta själv var sjuk var att hon började få problem med minnet. Det kom smygande, ingen i familjen kan egentligen säga när det började.

En gång glömde hon bort ett läkarbesök och en annan gång lämnade hon strykjärnet på. Med tiden började Britta föra anteckningar som stöd för minnet och hon skaffade en almanacka.

Hon blev själv orolig när hon allt oftare fick leta efter välbekanta ord och almanackan blev svårare att hitta. Med tiden tappade hon tråden i samtal som hon förde med Bruno. Sonen Bo sade att, ”Mamma börjar bli lite gammal och gaggig”. Britta kände sig allt mer förtvivlad och orolig, ”Håller jag på att bli tokig?”, tänkte hon, men behöll sin rädsla för sig själv. Ibland grät hon sig till sömns.

Britta fick maginfluensa och måste läggas in på sjukhus. Hon hade svårt att förstå var hon var. Britta tyckte att människor drog och slet i henne och ville att hon skulle dricka. När sonen Bo kom på besök uppträdde hon förvirrat.

PERSONER DU MÖTER

0.Personer i boken.indd 9

9

09-10-22 09.40.22

Conny Carlsson och hustrun Cecilia

Conny är 61 år och sjukskriven från sitt arbete som lastbilschaufför på ett stort åkeri. Han är gift med Cecilia sedan 25 år tillbaka. Hon är hans stora kärlek och vän i livet, de har haft det bra tillsammans och rest mycket. Jakt och fiske har varit Connys stora intressen. De har två barn med familjer som bor i närheten. Conny och Cecilia bor i radhus med trädgård, som de sköter med stort intresse. Vänkretsen är stor.

Conny är mycket ordningsam och har skött familjens praktiska och ekonomiska frågor. Cecilia arbetar som distriktssköterska på en vårdcentral nära hemmet.

Conny är sedan några år personlighetsförändrad, han är rastlös, utåtagerande och orolig. Han uppträder ofta omdömeslöst och försätter Cecilia, och ibland barnen, i pinsamma situationer. Conny har åkt fast för fortkörning. För något år sedan köpte han en motorbåt utan att rådfråga Cecilia, vilket gjorde henne mycket ledsen. Conny har inte rökt tidigare men har nu börjat röka.

Hans besvär uppmärksammades först på jobbet. Conny fick allt svårare att klara av arbetet och började fråga hur han skulle köra till olika orter, ställen som han besökt tidigare. Företagshälsovården kopplades in och man trodde inledningsvis att Conny var utarbetad och kanske drack lite för mycket alkohol.

Han är nu sjukskriven sedan sex månader tillbaka. Han uppträder allt mer utåtagerande.

10

PERSONER DU MÖTER

0.Personer i boken.indd 10

09-10-22 09.40.24

Dora Dickenstein, sonen Daniel, dottern Dwojra samt barnbarn

Dora, 87 år, bor på ett särskilt boende som specialiserat sig på vård och omsorg av äldre från andra kulturer. Hon är från Polen och kom till Sverige med de vita bussarna 1945. Dora befriades från koncentrationslägret efter den tyska kapitulationen. Hon var den enda överlevande i sin familj och endast 20 år gammal.

Dora hade turen att, enligt henne själv, komma till Sverige och hon har trivts i alla dessa år. Hon gifte sig efter några år med David och de fick barnen Daniel och Dworja. David läste medicin och arbetade många år som läkare. Dora var hemma med barnen.

Till Doras stora sorg dog David i cancer för sju år sedan.

Hon hade då redan börjat få symtom på Alzheimers sjukdom men klarade sig hemma ytterligare några år med hjälp från hemtjänst. Familjen har inte levt helt efter de judiska traditionerna men med stigande ålder har det blivit allt viktigare för Dora. Nu, när demenssjukdomen har påverkat hennes minne, gör mycket från ungdomsåren sig påmint. Barnen är mycket tacksamma för att Dora har fått en plats i ett gruppboende, där personalen har kunskap om de boendes traumatiska upplevelser och om de ritualer som gäller kring mat och andra frågor. Dora känner sig tryggare och lugnare när vårdaren Chaja arbetar, eftersom hon kan tala polska och hebreiska.

PERSONER DU MÖTER

0.Personer i boken.indd 11

11

09-10-22 09.40.26

Den demenssjuke är i första hand en unik person

Du säger dement, Läkaren säger Alzheimers sjukdom, Vi säger Anders.

Den demenssjuke måste först och främst ses som en unik person.

God omvårdnad kan i många fall förhindra att avvikande beteende uppkommer, t.ex. skrik, vandring, plockighet. De som verkligen vet hur det är att vara demenssjuk är de personer som själva har drabbats. Vi friska kan bara försöka förstå. Att arbeta med demenssjuka innebär att vara del i ett mysterium som kräver nyfikenhet och ”detektivarbete” för att hitta de goda lösningarna.

För en utomstående är det omöjligt att helt förstå den demenssjukes värld. Men ökad kunskap, inlevelse och ett etiskt förhållningssätt hos dem som vårdar underlättar den sjukes svåra situation. Det är få sjukdomstillstånd som berör de närstående i sådan omfattning som demens.

Personen kommer alltid först Under de senaste decennierna har kunskapen om demens och skadorna på hjärnan ökat. För tio år sedan talade man om ”dementa”.

I dag sätter vi människan först och talar om en person som har en sjukdom, man säger alltmer ”person med demens” eller ”den demenssjuke”. Detta är ett sätt att betona att alla är unika personer med sina personliga egenskaper och intressen men som p.g.a. av demenssjukdom behöver vård och stöd. Att sträva efter att se 14

1.indd 14

DEN DEMENSSJUKE ÄR I FÖRSTA HAND EN UNIK PERSON

09-10-22 11.00.27

HÄLSA OCH LIVSKVALITET

1.indd 15

15

09-10-22 11.00.31

Vad händer i hjärnan och med minnet vid demens?

Hjärnans byggnad och funktion Hjärnan är ett mycket komplext organ och det är där våra sinnesintryck bearbetas, våra tankar, känslor och handlingar formas och det är där våra minnen lagras. Det normala åldrandet innebär många förändringar. Syn och hörsel försämras, minnet sviktar ibland och orken räcker inte alltid till. Att veta hur hjärnan normalt fungerar är en bra hjälp för att förstå de förändringar som uppträder vid demens.

Människans nervsystem kan indelas i 1) nervsystemets uppbyggnad och 2) nervsystemets funktion.

Hjärna

Nervsystemets uppbyggnad

Nervsystemet kan delas in i en central och en perifer del. Till det centrala nervsystemet (CNS) räknas storhjärnan, hjärnstammen, lillhjärnan och ryggmärgen.

Till det perifera nervsystemet räknas alla de nerver som förbinder hjärnan och ryggmärgen med kroppens övriga delar.

Ryggmärg

Nervsystemets funktion

Nervsystemet delas in i en somatisk och en autonom del. De båda delarna samverkar för att kroppen ska fungera optimalt och ändamålsenligt. Det

36

1.indd 36

VAD HÄNDER I HJÄRNAN OCH MED MINNET?

09-10-22 11.01.34

somatiska nervsystemet kontrollerar viljestyrda aktiviteter, t.ex. kan man bestämma sig för att gå eller sätta sig. Det autonoma nervsystemet står inte under viljans inflytande. Man kan t.ex. inte bestämma hur många slag hjärtat ska slå. Det autonoma nervsystemet samordnar inre funktioner som hjärtverksamhet, andning, matspjälkning etc.

Storhjärnans olika lober

Storhjärnan har en veckad yta (barken) och består av två halvklotformade delar, den högra och den vänstra hjärnhalvan.

Storhjärnan är uppdelad i lober, inom vilka man finner olika centra för specifika funktioner.

En viss funktion är inte enbart lokaliserad till ett specifikt centrum utan kan också finnas representerad inom andra delar av hjärnan.

Hjässlob

Pannlob

Tinninglob Nacklob

Hjärnans och ryggmärgens vätskerum

Hjärnan och ryggmärgen har en mjuk konsistens och är kroppens ömtåligaste delar. De ligger skyddade av skallbenen och ryggraden och omges av ett vätskefyllt rum, som står i förbindelse med hålrum inne i storhjärnan. Vätskan (liquor) omspolar hjärna och ryggmärg med ett jämnt tryck. Skallbenen är hårda och kompakta och tillåter ingen ökning av vätskevolymen, vilket är viktigt att känna till vid demensutredning.

Nervceller

Nervsystemet innehåller milliarder nervceller. Nervcellen (neuronet) består av en cellkropp med flera små utskott (dendriter) och ett längre utskott (axon). Impulser fortleds snabbt från nervcell till nervcell eller från nervcell till muskel. Impulser från det centrala nervsystemet ut till periferin sker via muskelstyrda nervceller (motoriska neuron).

Impulser från det perifera nervsystemet in till centrala nervsystemet sänds via sensoriska nervceller (sensoriska neuron). Hjärnan överöses av impulser i form av ljus, ljud, dofter, beröring, värme, kyla, etc.

VAD HÄNDER I HJÄRNAN OCH MED MINNET?

1.indd 37

37

09-10-22 11.01.36

Episodiskt minne

Episodminnet är självbiografiskt, dvs. ”Det vi upplevt”. Dramatiska eller oväntade händelser minns vi lättare än vardagsepisoder. Det episodiska minnet försvinner först vid demenssjukdom, dvs. välkända episoder i ens liv såsom giftermål, arbete finns inte längre kvar.

Semantiska minnet

I vårt semantiska minne lagrar vi fakta, dvs. ”Det vi vet”. Det är mer abstrakt kunskap och vårt inre uppslagsverk som t.ex. siffror, bokstäver och multiplikationstabeller och fakta som t.ex. att Köpenhamn är huvudstad i Danmark. De semantiska minnesbilderna försvinner senare i sjukdomsprocessen. I det semantiska minnet finns också metaminnet. Metaminnet gör att vi kan bedöma om vi ska lägga ner tid på att försöka plocka fram något. Det talar om för oss om vi har kunskap. Vi vet snabbt om det är någon idé att försöka tänka efter om vi kan det ryska ordet för demens.

Sist in och först ut

Det man lärt sig i unga år finns kvar längre än det man lärt sig senare i livet. Det gäller bl.a. procedurminnen och modersmål. Det kan vara svårt att hålla isär modersmål och ett nytt inlärt språk i början av demenssjukdomen. Senare kan det nya språket helt falla i glömska. Detta gäller också namn och händelser, dvs. minnen som kom sist in kommer att vara det som glöms först.

Den som vill veta mer om minnet kan läsa ”Minnets möjligheter”, Derwinger, A. (2005) Att få göra det man kan och det man tycker om

Många demenssjuka skriver lappar, antecknar och skaffar almanackor. I början av sjukdomen är dessa knep till stor hjälp men med tiden ökar minnesproblemen.

Hushållsarbete kan med tiden bli allt svårare att utföra självständigt. Att hitta ingredienserna, att veta i vilken ordning de ska användas, ta rätt mängd, komma ihåg vad som redan är gjort och vad som ska göras. Att förenkla, att dela upp arbetsuppgifterna eller att göra dem tillsammans kan bli nästa steg, dvs. att få vara delaktig utan att ha huvudansvaret. I långt framskridet stadium kan det räcka med att få känna delaktighet genom att få sitta och titta på.

44

1.indd 44

VAD HÄNDER I HJÄRNAN OCH MED MINNET?

09-10-22 11.02.10

VAD HÄNDER I HJÄRNAN OCH MED MINNET?

1.indd 45

45

09-10-22 11.02.16

Det är lättare för den demenssjuke att använda stor muskelgrupper än små och det kan vara bättre att göra saker där man inte behöver vänta på resultat, t.ex. kan det vara lättare att plocka in disken i diskmaskinen, än att plocka ur (eftersom man då måste veta var porslinet ska stå). Boule, bowling och att kasta kubb är aktiviteter som kan ge glädje för stunden, vem som vinner är kanske inte av så stor betydelse.

Episoder av psykisk klarhet

Episoder av psykisk klarhet innebär att personen helt plötsligt säger eller gör något som är relevant för situationen. Den demenssjuke som inte talat på länge säger plötsligt ”Tack för hjälpen” eller ”Det var skönt att få håret kammat”. Andra exempel kan vara att den sjuke plötsligt hittar på en plats han har besökt för länge sedan. Dessa episoder är vanligast när personen inte utsätts för stress och krav. Många vårdare tycker att dessa episoder är det som ger mening åt arbetet.

Episoderna är svåra att förklara men de visar att bakom sjukdomen finns människan ändå kvar. Vi får aldrig glömma att den demenssjuke levt ett helt liv och att förvärvad kunskap och erfarenheter kanske finns där. Problemet är snarare att hjärnskadan gör det svårt att plocka fram minnen.

Tänk till!

1. Man kan påminna den demenssjuke att vattna blommorna genom att ställa en vattenkanna bredvid blommorna. Vad kan man göra om den sjuke ständigt vattnar blommorna så att de dör? Försök att komma på några kreativa lösningar, förutom plastblommor.

2. Vad kan man göra för att få den demenssjuke att torka bordet, bläddra i tidningar, sopa golvet osv.?

3. Fundera över ord som senil, gaggig, Alzheimer light. Finns det fler sådana ord? Vad tycker du om dessa ord?

46

1.indd 46

VAD HÄNDER I HJÄRNAN OCH MED MINNET?

09-10-22 11.02.16

Demensutredning

Adela har på eget initiativ beställt tid på vårdcentralen, för hon känner att allt inte är som det ska med Anders. Efter övertalning följer han med. För att hitta en förklaring till symtomen gör husläkaren en kroppslig undersökning och tar blodprover för att utesluta t.ex. ämnesomsättningsrubbning eller vitamin B12-brist. De psykiska funktionerna undersöks också, för att utesluta att orsaken är en depression. De intellektuella funktionerna undersöks med MMT (Mini Mental Test). Läkaren skriver en remiss för röntgenundersökning av hjärnan. Anders försöker dölja sin glömska genom att besvara läkarens frågor på ett trevligt sätt. Anders förnekar att han har några direkta problem med minnet. Som tur är kan Adela lägga till uppgifter så att bilden av Anders problem blir tydligare för läkaren. Anders remitteras till minnesmottagningen på den geriatriska kliniken för fortsatt utredning och behandling. Han är irriterad på Adela, även om han innerst inne är glad för att hon finns vid hans sida. Allt känns så skrämmande och framtiden är oviss. Tankarna snurrar i huvudet. Hur ska framtiden bli? Hur länge kommer Adela att orka och vilja ställa upp?

Adela känner både sorg och lättnad. Hon visste att något var fel, men hur ska det bli nu? Kan Anders köra bil?

Varför ska misstänkt demenssjukdom utredas och behandlas?

• För att fastställa att det är demens och utesluta andra sjukdomar som kan åtgärdas.

• Individen och de närstående har rätt att veta vad som hänt.

• Det krävs en diagnos innan man kan behandla med läkemedel.

Tidig diagnos är särskilt viktig idag när det finns läkemedel, t.ex. vid Alzheimers sjukdom.

DEMENSUTREDNING

1.indd 47

47

09-10-22 11.02.18

Etik och bemötande i demensvården

68

2.indd 68

HÄLSA OCH LIVSKVALITET

09-10-22 11.13.04

Som tidigare sagts är kunskap viktigt för en god vård och omsorg.

Arbetet med den demenssjuke innefattar också begrepp som ödmjukhet, generositet, uppskattning, självförtroende, harmoni och respekt. Att ges möjlighet att samtala om etik, livsfrågor och arbetsvillkor har stor betydelse för arbetstillfredsställelsen och yrkesidentiteten och inte minst för vårdens kvalitet.

Etik och moral handlar om att reflektera över frågeställningar och att fatta beslut. Att lösa etiska problem är svårt och något som vi måste lära oss. Om etiska problemen förblir olösta känner vi lätt olust och arbetet känns tungt och svårt.

Etiska värderingar är grunden för svensk lagstiftning

De övergripande målen och de grundläggande etiska värderingarna tydliggörs i de lagtexter som styr vården och socialtjänsten i Sverige.

I Hälso- och sjukvårdslagen poängteras att målet är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Här anges dessutom att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde utan hänsyn till ålder, hudfärg, trosuppfattning, kultur, handikapp eller sjukdom, kön, nationalitet, politisk åsikt eller social status. Socialtjänstlagen betonar att socialtjänsten ska inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser, under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation. Lagtexterna bygger på en humanistisk människosyn, som utgår ifrån att människan är fri, ansvarig, skapande och social.

Begreppet etik i relation till det goda bemötandet Etikens uppgift är att visa på skillnaden mellan idealen och verkligheten och att stå upp för de värderingar som leder till gott bemötande. ”Att alla människor har samma värde är detsamma som att alla människor har samma rättigheter och samma rätt att få dem respekterade och att ingen människa i detta avseende är förmer än någon annan.”

(Hedenius 1982 s. 19).

ETIK OCH BEMÖTANDE

2.indd 69

69

09-10-22 11.13.06

kan bero på hunger, kränkning av kroppsrevir, befogad ilska eller t.ex. sug efter att få röka. Nattlig vandring kan vara tecken på hunger eller sökande efter toaletten eller bero på över- eller understimulering under dagen. Det är viktigt att göra rätt tolkning av orsakerna till det ändrade beteendet. Det finns annars en risk att man på felaktiga grunder ger t.ex. lugnande läkemedel mot något som egentligen är uttryck för brister i omvårdnaden, naturliga reaktioner eller en dålig vårdmiljö.

Sätt in en eller flera åtgärder. Den tolkning vårdarna gör av problemet kommer att styra val av åtgärder. Demenssjukdom gör ofta att den sjuke inte själv kan ge en förklaring vilket gör att en eller flera åtgärder måste sättas in. Det kräver tid, kunskap, erfarenhet och inte minst uppfinningsrikedom för att lösa dessa vårdsituationer.

Exempel: Dora blir lugn när hon ser sin sjuarmade ljusstake, Britta kan gå själv till sin plats i köket när hon ser sin röda kudde i stolen, Conny känner sig trygg när han har bilnyckeln och mobiltelefon i fickan.

Utvärdera och dokumentera. Det är mycket viktigt att utvärdera insatta åtgärder. Om för många åtgärder sätts in kan det vara svårt att avgöra vilken eller vilka som verkligen gav lindrande effekt. Det är viktigt att resultaten från utvärderingen dokumenteras så att man inom teamet vet hur det gick och man kan tillämpa samma åtgärd om problemet återkommer.

Upprepa vid behov. Om de insatta åtgärderna inte ger önskad effekt måste situationen omprövas och delarna i cirkeln upprepas.

Anders Alm har fått diagnosen vaskulär demens.

Han har alltid sovit bra men har sedan en tid tillbaka vaknat vid 3-tiden på natten och till hustrun Adelas förtvivlan börjat vandra. Hon har beställt tid hos husläkaren för att få recept på sömnmedel till Anders. Men läkaren trodde att Anders vandrande orsakades av smärtor i benen, p.g.a. försämrad blodcirkulation. Med tanke på att Anders har en vaskulär demens så är det ganska troligt. Varma sockor och lite bengymnastik innan sänggåendet minskade hans besvär.

88

2.indd 88

PALLIATIVT ARBETSSÄTT

09-10-22 11.13.56

Britta blev ordinerad smärtstillande tabletter mot värk i ryggen som orsakades av små sprickor i kotorna p.g.a. benskörhet. Hon hade tidigare vandrat runt i gruppboendet men har nu till personalens och medboendes glädje slutat med det. Man kan i första hand kanske tro att det beror på hon har blivit lugnare och kommit till ro.

Men i själva verket har hon svår värk som gör att hon inte kan gå som tidigare. När Britta började äta och vandra runt i gruppboendet igen så var det ett tecken på att beteendeförändringen orsakades av ryggvärk och att tablettbehandlingen hade effekt.

Kommunikation och relation – Andra hörnstenen

Även om symtomkontrollen fungerar så blir det ingen fullgod vård om inte kommunikationen med och relationen till den sjuke, de närstående och arbetskamraterna fungerar. Demenssjukdom medför nästan alltid att rollerna i familjen och tidigare relationsmönster ändras. Ju längre sjukdomen fortskrider desto mer sviktar den demenssjukes autonomi. Därför är en uppriktig och kontinuerlig kommunikation med närstående och den demenssjuke av största vikt. Samtalet mellan den sjuke, de närstående och vårdaren är nyckeln till hur bra samspelet blir. Om man lär känna den demenssjukes personlighet och reaktionsmönster kan man som vårdpersonal bidra till att ge trygghet, ”våga vara nära”, och därmed underlätta kommunikationen både för den sjuke, de närstående och för egen del.

Det är viktigt att tänka på att vårdare som är ivriga, fullt sysselsatta och på väg bort kan av den demenssjuke och de närstående uppfattas som att de är osäkra eller stressade, att rutiner är viktigare än mänsklig kontakt eller i värsta fall att den sjuke eller de närstående är betydelselösa.

Det är en stor och svår uppgift att orka skapa en förtroendefull relation med en demenssjuk person och att orka stödja de närstående och möta deras sorg. Det kräver förutom goda kunskaper i kommunikation också stöd i teamet. Den demenssjuke kan inte alltid ge vårdaren feedback på goda vårdinsatser, vilket gör det viktigt att inom arbetsgruppen kommunicera och bekräfta varandra när någon gör något bra.

PALLIATIVT ARBETSSÄTT

2.indd 89

89

09-10-22 11.13.58

Robot och tygdjur

Om det inte går att ha levande djur i vården så finns det idag mycket avancerade ersättningar som visat sig ha god effekt på demenssjuka.

Det finns s.k. robothundar, robotkatter och robotsälar. De är inte bara mjuka och söta, utan de ger en påtaglig bekräftelse till personen som klappar den. Genom att det konstgjorda djuret blinkar med sina långa ögonfransar och ger ifrån sig välmående ljud får den demenssjuke ett omedelbart gensvar.

144

3.indd 144

VÅRD- OCH BOENDEMILJÖNS BETYDELSE

09-10-22 11.20.48

Det finns plyschkatter eller hundar i frotté med varmvattenflaska och svans och tassar med fyllning. Varmvattnet ger tygdjuret en behaglig tyngd och det avger ”kroppsvärme”.

Konstgjorda djur kan väcka etiska frågeställningar och bör diskuteras i personalgruppen och med närstående. De närstående kan tycka att det är ”pinsamt” att mamma eller pappa som varit en framgångsrik yrkesmänniska nu sitter och kelar med ett låtsasdjur.

Tänk till!

1. Varför är det viktigt att med omsorg välja ut de föremål som omger den demenssjuke?

2. Vad har namnskylt och kläder för symbolvärden i vården?

3. Var ligger personalrummet och hur är det skyltat? Hur uppfattas detta av den demenssjuke och de närstående, tror du?

4. Kan ett gruppboende ses som ett hem och kan hemmet fungera som en plats för fullgod vård? Eller vad menas med hemlik miljö?

5. Vad menas med handikappanpassning för den demenssjuke?

6. Finns det risk för att hjälpmedel ersätter mänsklig kontakt?

Ge exempel.

7. Vilka etiska frågeställningar kan uppkomma i samband med användandet av hjälpmedel?

8. Diskutera ” Rätt produkt till rätt person utifrån individuell riskanalys”. Vad innebär det?

9. Vad innebär begreppet ”en trädgård för alla sinnen”?

10. Ska personalen få ha mobiltelefon på jobbet?

11. Läs patientfallet med Bruno och Britta, s. 143. Gjorde Bruno rätt när han gav Britta ett låtsasdjur? Vilka etiska aspekter tycker du finns?

VÅRD- OCH BOENDEMILJÖNS BETYDELSE

3.indd 145

145

09-10-22 11.20.51

Demensvården presenteras utifrån det palliativa arbetssättets fyra hörnstenar: symtomkontroll, kommunikation och relation, närståendestöd och teamarbete. Boken ska öka nyfikenheten och viljan att finna bra lösningar som gör den demenssjukes vardag meningsfull och aktiv.

En faktadel om demenssjukdomar inleder boken.

Varje kapitel avslutas med Tänk till!, frågor och funderingar, som manar till eftertanke och reflektion.

(9173-0)

Margareta Skog

www.bonnierutbildning.se

Vård och omsorg vid Vård och omsorg vid DEMENSSJUKDOMAR DEMENSSJUKDOMAR Margareta Skog

(Ur Kung Lear av William Shakespeare, år 1605)

Vård och omsorg vid DEMENSSJUKDOMAR

”Ack, låt bli att hånas! Jag är en gammal, svag och barnslig man på över åttio år, precis på timmen.

Uppriktigt sagt, så tror jag inte att jag är riktigt klok. Jag borde känna dig och mannen där, men jag är tveksam, för jag anar inte vad detta är för ställe.”

BONNIERS