9789171261472

(

BOKFÖRLAGET MAX STRÖM

DENNA BOK HAR PRODUCERATS MED STĂ–D AV:

POSTEN ORIFLAME SWEDBANK ADLIBRIS.COM EXPRESSEN

(

TACK ÄVEN TILL : Bonnier Utbildning, Grey Stockholm, PAR, Infodata och Samdistribution Š BokfÜrlaget Max StrÜm 2009 Š Text respektive fÜrfattare och Üversättare Š Foto respektive fotograf och bildbyrü RedaktÜrer: Saam Kapadia och Jeppe WikstrÜm Redaktion: Olivia Demant, Johan Tell, Kristian Wedel och Rolf Adlercreutz Grafisk form: Patric Leo. Original: Amelie Stenbeck-Ramel Praktikanter: Kristin BjÜrnsdotter och Sofia Engdahl Redaktionsrüd: Anton Abele, Anastasia Akoulov, Kerstin Bergeü, Gunilla Hammar SäfstrÜm, Tove Jonstoij och Minna ÖrnÊus. Faktagranskning: Peter Thunborg Omslagsfoto: Marc Riboud/Magnum Photos/IBL Bildbyrü Repro: Linjepunkt, Falun. Tryck: Graphicom, Verona, Italien 2009 ISBN 978-91-7126-147-2

REDAKTĂ–RER SAAM KAPADIA OCH JEPPE WIKSTRĂ–M

BOKFĂ–RLAGET MAX STRĂ–M

DENNA BOK HAR PRODUCERATS MED STĂ–D AV:

POSTEN ORIFLAME SWEDBANK ADLIBRIS.COM EXPRESSEN

(

TACK ÄVEN TILL : Bonnier Utbildning, Grey Stockholm, PAR, Infodata och Samdistribution Š BokfÜrlaget Max StrÜm 2009 Š Text respektive fÜrfattare och Üversättare Š Foto respektive fotograf och bildbyrü RedaktÜrer: Saam Kapadia och Jeppe WikstrÜm Redaktion: Olivia Demant, Johan Tell, Kristian Wedel och Rolf Adlercreutz Grafisk form: Patric Leo. Original: Amelie Stenbeck-Ramel Praktikanter: Kristin BjÜrnsdotter och Sofia Engdahl Redaktionsrüd: Anton Abele, Anastasia Akoulov, Kerstin Bergeü, Gunilla Hammar SäfstrÜm, Tove Jonstoij och Minna ÖrnÊus. Faktagranskning: Peter Thunborg Omslagsfoto: Marc Riboud/Magnum Photos/IBL Bildbyrü Repro: Linjepunkt, Falun. Tryck: Graphicom, Verona, Italien 2009 ISBN 978-91-7126-147-2

REDAKTĂ–RER SAAM KAPADIA OCH JEPPE WIKSTRĂ–M

BOKFĂ–RLAGET MAX STRĂ–M

4

5

DEN HÄR BOKEN började med en taxiresa i Göteborg. Vi talade om fred och det faktum att det inte varit krig i Sverige på 200 år. Taxichauffören, som hade flytt från Irak, suckade lite och sa: ”200 år av fred. Ni vet inte hur bra ni har det. Och om ni visste det så hade ni varit med om det som jag varit med om – och det önskar jag inte ens min värsta ovän.”

Hans reflektion fick oss att fundera över vårt eget förhållande till våld, krig, fred och trygghet. Det var då vi bestämde oss för att börja samla röster.

Vi gav oss ut på upptäcktsfärd i landet och blev bestörta över att så många människor känner sig otrygga. Våld eller hot om våld är vanliga inslag i vardagen för åtskilliga unga. Vi insåg att vi visserligen haft den stora freden i två sekel men alltför ofta saknar den lilla freden – den på gator och torg, i skolan eller hemma.

Vi har samlat över hundra röster i denna bok; skribenter, fotografer, artister, soldater, politiker, ungdomar och vuxna från alla tider. Vad de säger, ropar eller ibland bara viskar är egentligen en och samma sak: Det finns alternativ.

Det måste finnas alternativ.

Saam Kapadia Jeppe Wikström

4

5

DEN HÄR BOKEN började med en taxiresa i Göteborg. Vi talade om fred och det faktum att det inte varit krig i Sverige på 200 år. Taxichauffören, som hade flytt från Irak, suckade lite och sa: ”200 år av fred. Ni vet inte hur bra ni har det. Och om ni visste det så hade ni varit med om det som jag varit med om – och det önskar jag inte ens min värsta ovän.”

Hans reflektion fick oss att fundera över vårt eget förhållande till våld, krig, fred och trygghet. Det var då vi bestämde oss för att börja samla röster.

Vi gav oss ut på upptäcktsfärd i landet och blev bestörta över att så många människor känner sig otrygga. Våld eller hot om våld är vanliga inslag i vardagen för åtskilliga unga. Vi insåg att vi visserligen haft den stora freden i två sekel men alltför ofta saknar den lilla freden – den på gator och torg, i skolan eller hemma.

Vi har samlat över hundra röster i denna bok; skribenter, fotografer, artister, soldater, politiker, ungdomar och vuxna från alla tider. Vad de säger, ropar eller ibland bara viskar är egentligen en och samma sak: Det finns alternativ.

Det måste finnas alternativ.

Saam Kapadia Jeppe Wikström

12

13

OM DU INTE tar ställning mot en orättvisa, har du valt förtryckarens sida.

Om elefanten har sin fot på musens svans och du säger att du är neutral, kommer musen inte att uppskatta din neutralitet.

Desmond Tutu

Polisstyrkan har fått i uppdrag att avlägsna 200 indianer från deras hem i staten Manaus-Amazonas i Brasilien.

Myndigheterna har beordrat avhysningen i samband med en tvist om vem som äger marken som indianerna under lång tid bott på.

12

13

OM DU INTE tar ställning mot en orättvisa, har du valt förtryckarens sida.

Om elefanten har sin fot på musens svans och du säger att du är neutral, kommer musen inte att uppskatta din neutralitet.

Desmond Tutu

Polisstyrkan har fått i uppdrag att avlägsna 200 indianer från deras hem i staten Manaus-Amazonas i Brasilien.

Myndigheterna har beordrat avhysningen i samband med en tvist om vem som äger marken som indianerna under lång tid bott på.

14

15

VI MÅ HA olika religioner, olika språk, olika hudfärg, men vi hör allihop till samma människosläkte.

Kofi Annan

Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien. En tysk soldat i exekutionsplutonen vid namn Joseph Schultz tog stillsamt av sig sin hjälm, lade ifrån sig sitt gevär, gick fram till den enorma höstacken intill och ställde sig i raden av dödsdömda. Schultz sköts till döds tillsammans med bönderna.

Civilkurage är mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk. Uttrycket härrör från den tyske politikern Bismarck, som

1864 använde ordet ”Zivilcourage” om militärer som hade mod att även under svåra omständigheter säga sin personliga mening.

14

15

VI MÅ HA olika religioner, olika språk, olika hudfärg, men vi hör allihop till samma människosläkte.

Kofi Annan

Den 20 juli 1941 förberedde en trupp tyska soldater avrättningen av civila bönder i en by i före detta Jugoslavien. En tysk soldat i exekutionsplutonen vid namn Joseph Schultz tog stillsamt av sig sin hjälm, lade ifrån sig sitt gevär, gick fram till den enorma höstacken intill och ställde sig i raden av dödsdömda. Schultz sköts till döds tillsammans med bönderna.

Civilkurage är mod att stå för sin mening även när det innebär en personlig risk. Uttrycket härrör från den tyske politikern Bismarck, som

1864 använde ordet ”Zivilcourage” om militärer som hade mod att även under svåra omständigheter säga sin personliga mening.

48

49

JAG VET INTE hur det tredje världskriget kommer att utkämpas, men jag kan säga vad det fjärde kommer att utkämpas med – stenar!

Albert Einstein

Provsprängning av atombomb klockan 06.34 den 8 april 1951 på Enewetakatollen i Söderhavet. VIP-besökare

på ”Officerarnas strandklubb” ser från sina däckstolar hur bomben lyser upp Stillahavsmorgonen.

Sipri uppskattade i januari 2009 att kärnvapenmakterna hade 8 392 stridsberedda kärnvapenladdningar. Ryssland hade 4 834, USA 2 702,

Frankrike 300, Storbritannien 160, Kina 186, Indien 60–70, Pakistan 60, Israel 80. Ytterligare 15 000 kärnvapenladdningar finns i lager.

48

49

JAG VET INTE hur det tredje världskriget kommer att utkämpas, men jag kan säga vad det fjärde kommer att utkämpas med – stenar!

Albert Einstein

Provsprängning av atombomb klockan 06.34 den 8 april 1951 på Enewetakatollen i Söderhavet. VIP-besökare

på ”Officerarnas strandklubb” ser från sina däckstolar hur bomben lyser upp Stillahavsmorgonen.

Sipri uppskattade i januari 2009 att kärnvapenmakterna hade 8 392 stridsberedda kärnvapenladdningar. Ryssland hade 4 834, USA 2 702,

Frankrike 300, Storbritannien 160, Kina 186, Indien 60–70, Pakistan 60, Israel 80. Ytterligare 15 000 kärnvapenladdningar finns i lager.

74

75

TRYGGARE KAN INGEN VARA än den som lever i Sverige. Eller?

Ett typiskt år utsätts var tionde invånare för någon form av våld, hot eller trakasserier. Särskilt utsatta är ungdomar och ensamstående kvinnor med små barn. Dessa barn blir i sin tur offer för våldet när de tvingas åse hur mamma misshandlas eller själva blir slagna.

I ett av världens mest jämlika och barnvänliga länder borde vi kunna vara tryggare än så.

Anna Dahlberg

.

Enligt en undersökning från Storbritannien kostar förebyggande insatser för 20 ungdomar som riskerar att bli kriminella samhället cirka

2 miljoner kronor. Om man inte gör något och 20 ungdomar blir kriminella kostar det ungefär 250 miljoner kronor.

74

75

TRYGGARE KAN INGEN VARA än den som lever i Sverige. Eller?

Ett typiskt år utsätts var tionde invånare för någon form av våld, hot eller trakasserier. Särskilt utsatta är ungdomar och ensamstående kvinnor med små barn. Dessa barn blir i sin tur offer för våldet när de tvingas åse hur mamma misshandlas eller själva blir slagna.

I ett av världens mest jämlika och barnvänliga länder borde vi kunna vara tryggare än så.

Anna Dahlberg

.

Enligt en undersökning från Storbritannien kostar förebyggande insatser för 20 ungdomar som riskerar att bli kriminella samhället cirka

2 miljoner kronor. Om man inte gör något och 20 ungdomar blir kriminella kostar det ungefär 250 miljoner kronor.

84

85

DE KALLAR MIG bög och jävla blatte. Jag pratar med lärarna de säger att jag får vänta och se, se vad då?

Pojke, 15 år

JAG HAR MYCKET PROBLEM hemma och i skolan, jag blir typ mobbad, slagen och hotad, jag vågar knappt gå hem från skolan längre, jag är orolig hela tiden och kan inte koncentrera mej i skolan.

Pojke, ålder okänd

JAG ÄR JÄTTERÄDD för vad som ska hända i framtiden … ibland tänker jag på pappas och mammas barndom ifall dom saknar den lika mycket som jag saknar min.

Flicka, 14 år

År 2008 fick BRIS 21 848 mejl, samtal och chatt-kontakter från barn som mådde dåligt. 3 008 kontakter handlade om mobbning.

84

85

DE KALLAR MIG bög och jävla blatte. Jag pratar med lärarna de säger att jag får vänta och se, se vad då?

Pojke, 15 år

JAG HAR MYCKET PROBLEM hemma och i skolan, jag blir typ mobbad, slagen och hotad, jag vågar knappt gå hem från skolan längre, jag är orolig hela tiden och kan inte koncentrera mej i skolan.

Pojke, ålder okänd

JAG ÄR JÄTTERÄDD för vad som ska hända i framtiden … ibland tänker jag på pappas och mammas barndom ifall dom saknar den lika mycket som jag saknar min.

Flicka, 14 år

År 2008 fick BRIS 21 848 mejl, samtal och chatt-kontakter från barn som mådde dåligt. 3 008 kontakter handlade om mobbning.

94

95

FRED innebär i själva verket inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan alla stater och folk; samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, jämlikhet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.

Röda Korset

FRED innebär i mer begränsad betydelse frånvaro av krig (negativ fred) och markerar således avslutningen på ett krig eller ett tillstånd mellan två krig.

Ibland används begreppet i en vidare och mer utopisk mening (positiv fred) och avser då en strävan mot genuint fredliga relationer mellan sociala grupper och nationer.

Nationalencyklopedin

INGEN FRED UTAN UTVECKLING. Ingen utveckling utan fred. Varken fred eller utveckling utan respekt för mänskliga rättigheter.

Beslut vid FN:s världstoppmöte 2005

94

95

FRED innebär i själva verket inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan alla stater och folk; samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, jämlikhet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.

Röda Korset

FRED innebär i mer begränsad betydelse frånvaro av krig (negativ fred) och markerar således avslutningen på ett krig eller ett tillstånd mellan två krig.

Ibland används begreppet i en vidare och mer utopisk mening (positiv fred) och avser då en strävan mot genuint fredliga relationer mellan sociala grupper och nationer.

Nationalencyklopedin

INGEN FRED UTAN UTVECKLING. Ingen utveckling utan fred. Varken fred eller utveckling utan respekt för mänskliga rättigheter.

Beslut vid FN:s världstoppmöte 2005

13 6

137

OM DU VILL SLUTA FRED med din fiende, så måste du arbeta med din fiende. Då blir han din partner.

Nelson Mandela

JAG MOTSÄTTER MIG VÅLD. För när det verkar göra gott är det bara tillfälligt, ondskan däremot är permanent.

Mahatma Gandhi

VI UPPNÅR ALDRIG FRED i den yttre världen om vi inte uppnår inre frid.

Dalai lama

Sydafrikas nyvalde president Nelson Mandela tillsammans med vice president F W de Klerk efter Mandelas installationstal den 10 maj 1994. Några år tidigare var rollerna mer än ombytta: de Klerk var president och Mandela hade just släppts ur fängelse. På några få år hade Sydafrika förvandlats från en rasistisk apartheidstat styrd av vita till att bli en demokrati. Det skedde utan blodigt inbördeskrig. Den främsta orsaken var att Mandela och de Klerk bestämde sig för att lyssna på varandra och förhandla istället för att bekämpa varandra. Deras samarbete belönades med Nobels fredspris 1993.

Åren 2001–2010 utsågs av FN till Det internationella årtiondet för en freds- och ickevåldskultur för världens barn. FN uppmanade världens

länder att se till att barn ”lär sig att lösa tvister på fredlig väg i en anda av respekt för människors värde, tolerans och icke-diskriminering”.

13 6

137

OM DU VILL SLUTA FRED med din fiende, så måste du arbeta med din fiende. Då blir han din partner.

Nelson Mandela

JAG MOTSÄTTER MIG VÅLD. För när det verkar göra gott är det bara tillfälligt, ondskan däremot är permanent.

Mahatma Gandhi

VI UPPNÅR ALDRIG FRED i den yttre världen om vi inte uppnår inre frid.

Dalai lama

Sydafrikas nyvalde president Nelson Mandela tillsammans med vice president F W de Klerk efter Mandelas installationstal den 10 maj 1994. Några år tidigare var rollerna mer än ombytta: de Klerk var president och Mandela hade just släppts ur fängelse. På några få år hade Sydafrika förvandlats från en rasistisk apartheidstat styrd av vita till att bli en demokrati. Det skedde utan blodigt inbördeskrig. Den främsta orsaken var att Mandela och de Klerk bestämde sig för att lyssna på varandra och förhandla istället för att bekämpa varandra. Deras samarbete belönades med Nobels fredspris 1993.

Åren 2001–2010 utsågs av FN till Det internationella årtiondet för en freds- och ickevåldskultur för världens barn. FN uppmanade världens

länder att se till att barn ”lär sig att lösa tvister på fredlig väg i en anda av respekt för människors värde, tolerans och icke-diskriminering”.

14 2

143

DE BOMBADE den centrala grönsaksmarknaden i Gaza för två timmar sedan. 80 skadades, 20 dödades. Alla kom till Shifasjukhuset. Hades! Vi vadar i död, blod och amputerade kroppsdelar. Här finns mängder av barn, också gravida kvinnor. Jag har aldrig upplevt något så förfärande.

Nu hör vi stridsvagnar. Berätta vidare, sänd vidare, ropa det vidare.

Och GÖR NÅGOT! GÖR MER! Vi lever i historieboken, nu, alla!

Sms från Mads Gilbert som arbetade på Shifasjukhuset i Gaza under den israeliska attacken nyåret 2008/2009.

Israel invaderade Gazaremsan i december 2008 för att försöka stoppa den palestinska raketbeskjutningen av södra Israel. Cirka 1 300 palestinier dödades. Enligt palestinska källor var två tredjedelar civila, enligt israeliska källor en tredjedel. 13 israeler dödades, tre av dessa var civila.

Enligt FN:s hjälporganisation UNWRA finns det sammanlagt över 4,6 miljoner palestinska flyktingar i Libanon, Jordanien, Syrien, Västbanken

och Gaza. Palestinierna blev flyktingar då Israel bildades 1948 och då Västbanken och Gaza ockuperades av Israel i samband med kriget 1967.

14 2

143

DE BOMBADE den centrala grönsaksmarknaden i Gaza för två timmar sedan. 80 skadades, 20 dödades. Alla kom till Shifasjukhuset. Hades! Vi vadar i död, blod och amputerade kroppsdelar. Här finns mängder av barn, också gravida kvinnor. Jag har aldrig upplevt något så förfärande.

Nu hör vi stridsvagnar. Berätta vidare, sänd vidare, ropa det vidare.

Och GÖR NÅGOT! GÖR MER! Vi lever i historieboken, nu, alla!

Sms från Mads Gilbert som arbetade på Shifasjukhuset i Gaza under den israeliska attacken nyåret 2008/2009.

Israel invaderade Gazaremsan i december 2008 för att försöka stoppa den palestinska raketbeskjutningen av södra Israel. Cirka 1 300 palestinier dödades. Enligt palestinska källor var två tredjedelar civila, enligt israeliska källor en tredjedel. 13 israeler dödades, tre av dessa var civila.

Enligt FN:s hjälporganisation UNWRA finns det sammanlagt över 4,6 miljoner palestinska flyktingar i Libanon, Jordanien, Syrien, Västbanken

och Gaza. Palestinierna blev flyktingar då Israel bildades 1948 och då Västbanken och Gaza ockuperades av Israel i samband med kriget 1967.

18 0

181

VEM SA DET? `ABDU’L-BAHÁ (1844–1921) är en av Bahá’í-rörelsens grundare. Bahá’í är en världsomfattande sammanslutning av människor med olika nationalitet, kultur, religiös och social bakgrund, som verkar för fred, samarbete och harmoni mellan alla jordens folk. Citatet på s 130 är hämtat från en av Bahá’í-rörelsens skrifter om utbildning och är också motto för City Montessori School i Lucknow, Indien.

ADAM TENSTA (född 1983) heter egentligen Adam Momodou Taal Eriksson. Han är artist och engagerar sig ofta i viktiga samhällsfrågor. Ett exempel är projektet Get On Our Team som syftar till att inspirera ungdomar att engagera sig i vänner som har, eller är på väg att halka snett. ”Vi, jag och mitt team, har funderat över hur vi skulle kunna inspirera ungdomar att engagera sig i sin vardag. […] För mig, både som artist och privatperson, är engagemang nyckeln till att lyckas. Engagemang föder engagemang och med mycket engagemang och många engagerade skapar vi en bättre värld”, säger Adam Tensta. Texten på s 122 är hämtad från kampanjen.

ANTON ABELE (född 1991) engagerade sig mot gatuvåldet efter det att Riccardo Campogiani sparkades till döds utanför en skolfest på Kungsholmen i Stockholm 2007. Abele utsågs 2007 till årets stockholmare och belönades även med MTV:s fredspris Free Your Mind samma år. Efter dödsmisshandeln startade Abele en Facebook-grupp kallad ”Bevara oss från gatuvåldet” som snabbt fick över 100 000 medlemmar. Texten på s 68 är hämtad därifrån. Abele är engagerad i organisationen Stoppa gatuvåldet, som han även var med och grundade.

MILEN ALEM (född 1986) bor i Uppsala. Hennes berättelse nedtecknades för Polismuseets utställning ”Jag vill ju bara ha respekt” som handlade om ungdomsvåld. Texten på s 78 är en bearbetad version av den som var med i utställningen.

KOFI ANNAN (född 1938) är diplomat från Ghana som åren 1997–2006 var FN:s generalsekreterare. Han arbetar fortfarande med frågor om fred och säkerhet i världen.

Citatet på s 14 är en översättning från engelska.

ARISTOFANES (ca 445 f Kr– 385 f Kr) var en grekisk komediförfattare från Aten som skrev 40 komedier. Av de elva verk som bevarats har några blivit klassiker som under 2 500 år spelats återkommande på teaterscener världen över.

Lysistrate är hans kanske mest spelade (s 62). Texten är ett utdrag ur pjäsen i en översättning av Tord Bæckström (Forum 1968).

MAJA BACKLUND (född 1988) som citeras på s 114 är tränare i konflikthantering och ickevåld och fredsaktivist i nätverket Ofog, som genom direkta aktioner verkar mot kärnvapen och för avrustning. I sina aktioner använder Ofog sig ibland av civil olydnad. Maja tycker att det är okej att bryta mot lagen om det handlar om en aktion för fred, men att det alltid är fel att ta till våld.

LASSE BERG (född 1943) är författare, journalist och dokumentärfilmare. Han har i långa perioder varit bosatt i Afrika och har i hela sitt liv varit engagerad i frågor som rör tredje världen. Texten på s 6 har han skrivit för denna bok.

tidningen Arbetaren. Dessa så kallade dagsedlar var ofta träffsäkra kommentarer till nyhetshändelser och samhällsförändringar. Dagsedeln på s 56 är en av hans mest berömda och publicerades den 23 februari 1954.

världskriget och 25 år gammal när det andra bröt ut.

Krig är ett återkommande tema i hennes författarskap.

Texten på s 150–151 är ett utdrag ur romanen Smärtan i översättning av Marie Werup (Modernista 2007).

ANNA DAHLBERG (född 1969) är chef för Expressens ledarredaktion, hon har i många år arbetat med opinionsbildande texter och har tilldelats Guldpennan för sitt skrivande. Texten på s 74 är skriven för denna bok.

ALBERT EINSTEIN (1879–1955) var fysiker och en av världens främsta vetenskapsmän genom tiderna, mest känd för sin relativitetsteori. Albert Einstein var under senare delen av sitt liv engagerad för fred och mänskliga rättigheter.

Citatet på s 48 är en översättning från engelska.

DALAI LAMA är titeln på den tibetanska buddismens andlige ledare.

Nuvarande Dalai lama (född 1935) heter egentligen Tenzin Gyatso och är andlig och politisk ledare för den tibetanska självständighetsrörelsen. Tibet införlivades i Kina 1951 och Dalai lama tvingades fly från Tibet efter ett misslyckat uppror mot den kinesiska överhögheten 1959. Han lever sedan dess i landsflykt i Indien. Dalai lama är stark motståndare till krig men anser att till exempel andra världskriget var befogat för att göra slut på ondskan i de tyska och japanska regimerna. Nyckeln till fred är medkänsla, anser han. Citaten på s 106, 120 och 136 är översättningar från engelska.

BRIS står för Barnens rätt i samhället och är en ideell organisation som bistår barn som far illa. Citaten på s 84 är hämtade från organisationens hemsida.

TAGE DANIELSSON (1928–1985) var författare, poet, manusförfattare, filmregissör, skådespelare och komiker. Han regisserade bland annat filmatiseringen av Ronja Rövardotter och spelade Knorrhane i Saltkråkan. Han skrev också en lång rad böcker och dikten på s 52, ”Råd till ett nyfött barn angående i vilken ordning det bör skaffa sig sina övertygelser”, ingick i ett uppmärksammat tal som han höll på FN-dagen den 24 oktober 1982.

BUDDHA var grundare av den buddistiska religionen. Han hette Siddharta Gautama och levde som prins i norra Indien, troligen mellan år 563 f Kr och år 483 f Kr.

SÎLAN DILJEN (född 1978) är journalist på Sveriges Radio. Hennes text på s 66 är en bearbetad version av en krönika som publicerades i Uppsala Nya Tidning den 1 april 2007.

STIG DAGERMAN (1923–1954) var journalist och författare. Under tio år fram till sin död skrev han omkring tusen verser i

MARGUERITE DURAS (1914–1996) var en författare som föddes i Indokina av franska föräldrar. Hon var årsbarn med första

KLAUS ENGELL-NIELSEN (född 1968) är fredsaktivist, medlem i Centrum för konflikthantering och utbildar människor i ickevåld och konflikthantering. Ickevåldsblomman på s 64 har han skapat för sina utbildningar i ickevåld.

PETER ENGLUND (född 1957) är historiker, författare och sedan 2009 ständig sekreterare i Svenska Akademien. Han har skrivit ett stort antal böcker, ofta om historiska krig, men han har också rest i och skrivit om vår tids krigshärdar, bland annat Afghanistan och Irak. Citatet på s 8 är hämtat ur en artikel om första världskriget i Populär Historia, nummer 10 2008.

FELIPE ESTRADA (född 1968) är chef för enheten för forskning och utveckling på Brottsförebyggande rådet (Brå). Han har i många år forskat om ungdomsbrottslighet, våld och mobbning i skolorna. Texten på s 90 är skriven för denna bok och bygger på en av hans egna forskningsrapporter.

ANNE FRANK (1929–1945) var en tysk judinna som under andra världskriget greps av nazisterna. Hon dog troligen i tyfus i koncentrationslägret Bergen-Belsen i mars 1945, några veckor innan lägret befriades av brittiska soldater.

Texten på s 18 kommer från hennes dagbok, Anne Franks dagbok i översättning av Per Holmer (Norstedts Förlag 2005) och skrevs den 15 juli 1944. Även citatet på s 40 är hämtat från hennes dagbok.

18 0

181

VEM SA DET? `ABDU’L-BAHÁ (1844–1921) är en av Bahá’í-rörelsens grundare. Bahá’í är en världsomfattande sammanslutning av människor med olika nationalitet, kultur, religiös och social bakgrund, som verkar för fred, samarbete och harmoni mellan alla jordens folk. Citatet på s 130 är hämtat från en av Bahá’í-rörelsens skrifter om utbildning och är också motto för City Montessori School i Lucknow, Indien.

ADAM TENSTA (född 1983) heter egentligen Adam Momodou Taal Eriksson. Han är artist och engagerar sig ofta i viktiga samhällsfrågor. Ett exempel är projektet Get On Our Team som syftar till att inspirera ungdomar att engagera sig i vänner som har, eller är på väg att halka snett. ”Vi, jag och mitt team, har funderat över hur vi skulle kunna inspirera ungdomar att engagera sig i sin vardag. […] För mig, både som artist och privatperson, är engagemang nyckeln till att lyckas. Engagemang föder engagemang och med mycket engagemang och många engagerade skapar vi en bättre värld”, säger Adam Tensta. Texten på s 122 är hämtad från kampanjen.

ANTON ABELE (född 1991) engagerade sig mot gatuvåldet efter det att Riccardo Campogiani sparkades till döds utanför en skolfest på Kungsholmen i Stockholm 2007. Abele utsågs 2007 till årets stockholmare och belönades även med MTV:s fredspris Free Your Mind samma år. Efter dödsmisshandeln startade Abele en Facebook-grupp kallad ”Bevara oss från gatuvåldet” som snabbt fick över 100 000 medlemmar. Texten på s 68 är hämtad därifrån. Abele är engagerad i organisationen Stoppa gatuvåldet, som han även var med och grundade.

MILEN ALEM (född 1986) bor i Uppsala. Hennes berättelse nedtecknades för Polismuseets utställning ”Jag vill ju bara ha respekt” som handlade om ungdomsvåld. Texten på s 78 är en bearbetad version av den som var med i utställningen.

KOFI ANNAN (född 1938) är diplomat från Ghana som åren 1997–2006 var FN:s generalsekreterare. Han arbetar fortfarande med frågor om fred och säkerhet i världen.

Citatet på s 14 är en översättning från engelska.

ARISTOFANES (ca 445 f Kr– 385 f Kr) var en grekisk komediförfattare från Aten som skrev 40 komedier. Av de elva verk som bevarats har några blivit klassiker som under 2 500 år spelats återkommande på teaterscener världen över.

Lysistrate är hans kanske mest spelade (s 62). Texten är ett utdrag ur pjäsen i en översättning av Tord Bæckström (Forum 1968).

MAJA BACKLUND (född 1988) som citeras på s 114 är tränare i konflikthantering och ickevåld och fredsaktivist i nätverket Ofog, som genom direkta aktioner verkar mot kärnvapen och för avrustning. I sina aktioner använder Ofog sig ibland av civil olydnad. Maja tycker att det är okej att bryta mot lagen om det handlar om en aktion för fred, men att det alltid är fel att ta till våld.

LASSE BERG (född 1943) är författare, journalist och dokumentärfilmare. Han har i långa perioder varit bosatt i Afrika och har i hela sitt liv varit engagerad i frågor som rör tredje världen. Texten på s 6 har han skrivit för denna bok.

tidningen Arbetaren. Dessa så kallade dagsedlar var ofta träffsäkra kommentarer till nyhetshändelser och samhällsförändringar. Dagsedeln på s 56 är en av hans mest berömda och publicerades den 23 februari 1954.

världskriget och 25 år gammal när det andra bröt ut.

Krig är ett återkommande tema i hennes författarskap.

Texten på s 150–151 är ett utdrag ur romanen Smärtan i översättning av Marie Werup (Modernista 2007).

ANNA DAHLBERG (född 1969) är chef för Expressens ledarredaktion, hon har i många år arbetat med opinionsbildande texter och har tilldelats Guldpennan för sitt skrivande. Texten på s 74 är skriven för denna bok.

ALBERT EINSTEIN (1879–1955) var fysiker och en av världens främsta vetenskapsmän genom tiderna, mest känd för sin relativitetsteori. Albert Einstein var under senare delen av sitt liv engagerad för fred och mänskliga rättigheter.

Citatet på s 48 är en översättning från engelska.

DALAI LAMA är titeln på den tibetanska buddismens andlige ledare.

Nuvarande Dalai lama (född 1935) heter egentligen Tenzin Gyatso och är andlig och politisk ledare för den tibetanska självständighetsrörelsen. Tibet införlivades i Kina 1951 och Dalai lama tvingades fly från Tibet efter ett misslyckat uppror mot den kinesiska överhögheten 1959. Han lever sedan dess i landsflykt i Indien. Dalai lama är stark motståndare till krig men anser att till exempel andra världskriget var befogat för att göra slut på ondskan i de tyska och japanska regimerna. Nyckeln till fred är medkänsla, anser han. Citaten på s 106, 120 och 136 är översättningar från engelska.

BRIS står för Barnens rätt i samhället och är en ideell organisation som bistår barn som far illa. Citaten på s 84 är hämtade från organisationens hemsida.

TAGE DANIELSSON (1928–1985) var författare, poet, manusförfattare, filmregissör, skådespelare och komiker. Han regisserade bland annat filmatiseringen av Ronja Rövardotter och spelade Knorrhane i Saltkråkan. Han skrev också en lång rad böcker och dikten på s 52, ”Råd till ett nyfött barn angående i vilken ordning det bör skaffa sig sina övertygelser”, ingick i ett uppmärksammat tal som han höll på FN-dagen den 24 oktober 1982.

BUDDHA var grundare av den buddistiska religionen. Han hette Siddharta Gautama och levde som prins i norra Indien, troligen mellan år 563 f Kr och år 483 f Kr.

SÎLAN DILJEN (född 1978) är journalist på Sveriges Radio. Hennes text på s 66 är en bearbetad version av en krönika som publicerades i Uppsala Nya Tidning den 1 april 2007.

STIG DAGERMAN (1923–1954) var journalist och författare. Under tio år fram till sin död skrev han omkring tusen verser i

MARGUERITE DURAS (1914–1996) var en författare som föddes i Indokina av franska föräldrar. Hon var årsbarn med första

KLAUS ENGELL-NIELSEN (född 1968) är fredsaktivist, medlem i Centrum för konflikthantering och utbildar människor i ickevåld och konflikthantering. Ickevåldsblomman på s 64 har han skapat för sina utbildningar i ickevåld.

PETER ENGLUND (född 1957) är historiker, författare och sedan 2009 ständig sekreterare i Svenska Akademien. Han har skrivit ett stort antal böcker, ofta om historiska krig, men han har också rest i och skrivit om vår tids krigshärdar, bland annat Afghanistan och Irak. Citatet på s 8 är hämtat ur en artikel om första världskriget i Populär Historia, nummer 10 2008.

FELIPE ESTRADA (född 1968) är chef för enheten för forskning och utveckling på Brottsförebyggande rådet (Brå). Han har i många år forskat om ungdomsbrottslighet, våld och mobbning i skolorna. Texten på s 90 är skriven för denna bok och bygger på en av hans egna forskningsrapporter.

ANNE FRANK (1929–1945) var en tysk judinna som under andra världskriget greps av nazisterna. Hon dog troligen i tyfus i koncentrationslägret Bergen-Belsen i mars 1945, några veckor innan lägret befriades av brittiska soldater.

Texten på s 18 kommer från hennes dagbok, Anne Franks dagbok i översättning av Per Holmer (Norstedts Förlag 2005) och skrevs den 15 juli 1944. Även citatet på s 40 är hämtat från hennes dagbok.

18 2

183

CHRISTER FUGLESANG (född 1957) är Sveriges första rymdfarare. I december 2006 flög han som astronaut med rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen ISS. Han genomförde tre rymdpromenader under det 12 dygn långa uppdraget i rymden. Texten på s 104 är skriven för denna bok.

MAHATMA GANDHI (1869–1948) hette egentligen Mohandas Karamchand Gandhi. Han var en indisk advokat som blev förgrundsfigur i Indiens självständighetssträvanden från brittiskt styre. Gandhi skapade satyagraha, en filosofi som till stor del handlar om sanning och ”motstånd mot det onda genom aktivt ickevåldsmotstånd”. Metoden bidrog kraftfullt till Indiens självständighet och inspirerade rörelser för medborgerliga rättigheter och frihet runtom i världen. Citaten på s 54, 120 och 136 är översättningar från engelska.

MADS GILBERT (född 1947) är norsk läkare som ända sedan 1970-talet arbetat som frivillig läkare i olika konflikthärdar. Sms:et som återges på s 142 skickade han klockan 13.50 den 3 januari 2009 från Shifasjukhuset i Gaza. Det spreds snabbt till tiotusentals människor över hela Europa.

ULRIKA GRANN (född 1971) är forskare vid Karolinska Institutet och har även arbetat inom kriminalvården och vid Rättsmedicinalverket. Hennes forskning har bland annat undersökt sambanden mellan våldsbrott och alkohol.

Texten på s 124 är skriven för denna bok.

LAJLA HADZIC (född 1992) var 2009 elev på Sigrid Rudebecks Gymnasium i Göteborg. Texten på s 50–51 har hon skrivit för denna bok.

DAG HAMMARSKJÖLD (1905–1961) var generalsekreterare i FN (1953–1961) och djupt engagerad i fredsarbete. Han omkom i en flygolycka i Afrika 1961 under ett medlingsuppdrag för FN.

PAUL HANSEN (född 1964) är fotograf på Dagens Nyheter med hela världen som arbetsfält. Texten på s 140 är en förkortad version av en berättelse i hans fotoreportagebok Människa Människa (Bokförlaget Max Ström 2006).

ANN HELLSTRÖMER (född 1958) är socionom och har i 15 år arbetat med unga brottslingar. År 2000 tog hon initiativ till att skapa StödCentrum För Unga Brottsoffer och belönades 2009 med BRIS-priset för detta arbete. Texten på s 108 är en bearbetad version av en text som var med i Polismuseets utställning ”Jag vill ju bara ha respekt” som handlade om ungdomsvåld.

LOTTI HELSTRÖM (född 1952) är överläkare vid Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna kvinnor i Stockholm. Texten på s 126 är skriven för denna bok.

HELGA HENSCHEN (1917–2002) var en av Sveriges mest kända konstnärer. Hon har bland annat utsmyckat Tensta tunnelbanestation. Henschen var även poet och författare och arbetade för fred och för barnens och djurens rätt. Dikten på s 26 publicerades först i Flygblad (Prisma 1982). Den citeras ofta och lästes även på utrikesminister Anna Lindhs begravning 2003.

DANIEL HJORTH (född 1931) är förläggare och skribent. Texten på s 44 är ett utdrag och publicerades i Svenska Dagbladet den 22 december 2006.

JESUS är kristendomens centralfigur. Han levde i nuvarande Palestina. Vår tidräkning sägs börja med Jesu födelse men modern forskning har kommit fram till att han förmodligen föddes fyra år före år 0 och dog drygt 30 år senare.

GUNNAR JOHANSSON (född 1944) är journalist på Expressen och en av Sveriges mest erfarna utrikeskorrespondenter. Han har i mer än 30 års tid skrivit om det som kallades Östblocket och det som en gång var Sovjetunionen. Texten på s 38 är skriven för denna bok.

OSAMA ABU KABIR (född 1970) är en jordansk tankbilsförare som jobbade för stadsförvaltningen i Amman. Efter att ha anslutit sig till den muslimska missionsrörelsen Jama’at al-Tablighi reste han till Afghanistan, där han fängslades av talibanernas motståndare och överlämnades till USA:s militär.

Fängslandet av honom på Guantánamo rättfärdigades bland annat med att han greps med en digitalklocka från Casio, ett märke som medlemmar av al-Qaida sägs föredra eftersom vissa modeller kan användas för att detonera bomber. I november 2007 släpptes Osama Abu Kabir och återfördes till Jordanien där han försattes på fri fot. Dikten på s 34 har publicerats i boken Poems from Guantánamo: The Detainees Speak (red. Marc Falkof, University of Iowa Press, 2007). Översättningen är gjord av Harald Hultqvist.

SAAM KAPADIA (född 1971) är journalist och arbetar på Sveriges Television. År 1999 belönades han med Stora Journalistpriset för sin rapportering från kriget i Kosovo.

Saam Kapadia är en av bokens redaktörer och har varit huvudansvarig för att leta fram texterna till denna bok.

JONAS HASSEN KHEMIRI (född 1978) är författare och dramatiker. Texten ”Heathrow vs Hanin” på s 28–30 var ursprungligen ett kåseri skrivet och inläst av författaren för radioprogrammet ”God morgon, världen!” i Sveriges Radio P1 2006. Kåseriet ingår i boken Invasion! Pjäser noveller texter (Norstedts 2008).

MARTIN LUTHER KING JR (1929–1968) var USA:s ledande medborgarrättsaktivist och en av världens främsta förespråkare av ickevåld.

1965 ledde Martin Luther King tre marscher från Selma till Montgomery i den amerikanska delstaten Alabama. I

fem dagar vandrade 25 000 människor med målet att alla skulle få rösträtt, oavsett hudfärg. Senare samma år undertecknade USA:s dåvarande president Lyndon B Johnson Rösträttslagen (The Voting Rights Act).

I samband med ”Marschen mot Washington för arbete och frihet” den 28 augusti 1963 samlades över 200 000 människor i Washington för att höra King tala. Ett utdrag ur talet som han höll, ”I Have a Dream”, återges på s 118. Det anses av många vara ett av världshistoriens mest betydelsefulla. King mördades på ett hotell i Memphis, Tennessee. Mordet ledde till kravaller i mer än 100 amerikanska städer. Citatet på s 54 är en översättning från engelska.

ASTRID LINDGREN (1907–2002) var Sveriges mest populära barnboksförfattare och är även mycket känd utomlands. Hennes böcker har sålts i mer än 145 miljoner exemplar och ingen svensk författare har översatts till så många språk.

Texten på s 77 är hämtad från det uppmärksammade tacktal hon höll då hon mottog de tyska bokhandlarnas fredspris 1978.

MATHILDA LINDGREN (född 1983) är forskare i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet och har skrivit texten på s 24 för denna bok. Forskningsstudien som hon refererar till är gjord 2008 av Erica Chenoweth och Maria J. Stephan och heter ”Why Civil Resistance Works: The Strategic Logic of Nonviolent Conflict”.

JOHN LENNON (1940–1980) var en av medlemmarna i The Beatles och en av de största popikonerna genom tiderna. Yoko Ono är en konstnär och artist som 1969 gifte sig med Lennon. Texten på s 160 är ett utdrag ur texten till låten ”Imagine” som gavs ut på skiva 1971. En annan av hans mest kända låtar är ”Give Peace a Chance” från 1969.

OLOF LUNDBERG (född 1978) är fredsaktivist från Umeå. Texten på s 60 är en förkortad version av en artikel som han skrev på Aftonbladets debattsida den 26 mars 2003. Det var kort

18 2

183

CHRISTER FUGLESANG (född 1957) är Sveriges första rymdfarare. I december 2006 flög han som astronaut med rymdfärjan Discovery till den internationella rymdstationen ISS. Han genomförde tre rymdpromenader under det 12 dygn långa uppdraget i rymden. Texten på s 104 är skriven för denna bok.

MAHATMA GANDHI (1869–1948) hette egentligen Mohandas Karamchand Gandhi. Han var en indisk advokat som blev förgrundsfigur i Indiens självständighetssträvanden från brittiskt styre. Gandhi skapade satyagraha, en filosofi som till stor del handlar om sanning och ”motstånd mot det onda genom aktivt ickevåldsmotstånd”. Metoden bidrog kraftfullt till Indiens självständighet och inspirerade rörelser för medborgerliga rättigheter och frihet runtom i världen. Citaten på s 54, 120 och 136 är översättningar från engelska.

MADS GILBERT (född 1947) är norsk läkare som ända sedan 1970-talet arbetat som frivillig läkare i olika konflikthärdar. Sms:et som återges på s 142 skickade han klockan 13.50 den 3 januari 2009 från Shifasjukhuset i Gaza. Det spreds snabbt till tiotusentals människor över hela Europa.

ULRIKA GRANN (född 1971) är forskare vid Karolinska Institutet och har även arbetat inom kriminalvården och vid Rättsmedicinalverket. Hennes forskning har bland annat undersökt sambanden mellan våldsbrott och alkohol.

Texten på s 124 är skriven för denna bok.

LAJLA HADZIC (född 1992) var 2009 elev på Sigrid Rudebecks Gymnasium i Göteborg. Texten på s 50–51 har hon skrivit för denna bok.

DAG HAMMARSKJÖLD (1905–1961) var generalsekreterare i FN (1953–1961) och djupt engagerad i fredsarbete. Han omkom i en flygolycka i Afrika 1961 under ett medlingsuppdrag för FN.

PAUL HANSEN (född 1964) är fotograf på Dagens Nyheter med hela världen som arbetsfält. Texten på s 140 är en förkortad version av en berättelse i hans fotoreportagebok Människa Människa (Bokförlaget Max Ström 2006).

ANN HELLSTRÖMER (född 1958) är socionom och har i 15 år arbetat med unga brottslingar. År 2000 tog hon initiativ till att skapa StödCentrum För Unga Brottsoffer och belönades 2009 med BRIS-priset för detta arbete. Texten på s 108 är en bearbetad version av en text som var med i Polismuseets utställning ”Jag vill ju bara ha respekt” som handlade om ungdomsvåld.

LOTTI HELSTRÖM (född 1952) är överläkare vid Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna kvinnor i Stockholm. Texten på s 126 är skriven för denna bok.

HELGA HENSCHEN (1917–2002) var en av Sveriges mest kända konstnärer. Hon har bland annat utsmyckat Tensta tunnelbanestation. Henschen var även poet och författare och arbetade för fred och för barnens och djurens rätt. Dikten på s 26 publicerades först i Flygblad (Prisma 1982). Den citeras ofta och lästes även på utrikesminister Anna Lindhs begravning 2003.

DANIEL HJORTH (född 1931) är förläggare och skribent. Texten på s 44 är ett utdrag och publicerades i Svenska Dagbladet den 22 december 2006.

JESUS är kristendomens centralfigur. Han levde i nuvarande Palestina. Vår tidräkning sägs börja med Jesu födelse men modern forskning har kommit fram till att han förmodligen föddes fyra år före år 0 och dog drygt 30 år senare.

GUNNAR JOHANSSON (född 1944) är journalist på Expressen och en av Sveriges mest erfarna utrikeskorrespondenter. Han har i mer än 30 års tid skrivit om det som kallades Östblocket och det som en gång var Sovjetunionen. Texten på s 38 är skriven för denna bok.

OSAMA ABU KABIR (född 1970) är en jordansk tankbilsförare som jobbade för stadsförvaltningen i Amman. Efter att ha anslutit sig till den muslimska missionsrörelsen Jama’at al-Tablighi reste han till Afghanistan, där han fängslades av talibanernas motståndare och överlämnades till USA:s militär.

Fängslandet av honom på Guantánamo rättfärdigades bland annat med att han greps med en digitalklocka från Casio, ett märke som medlemmar av al-Qaida sägs föredra eftersom vissa modeller kan användas för att detonera bomber. I november 2007 släpptes Osama Abu Kabir och återfördes till Jordanien där han försattes på fri fot. Dikten på s 34 har publicerats i boken Poems from Guantánamo: The Detainees Speak (red. Marc Falkof, University of Iowa Press, 2007). Översättningen är gjord av Harald Hultqvist.

SAAM KAPADIA (född 1971) är journalist och arbetar på Sveriges Television. År 1999 belönades han med Stora Journalistpriset för sin rapportering från kriget i Kosovo.

Saam Kapadia är en av bokens redaktörer och har varit huvudansvarig för att leta fram texterna till denna bok.

JONAS HASSEN KHEMIRI (född 1978) är författare och dramatiker. Texten ”Heathrow vs Hanin” på s 28–30 var ursprungligen ett kåseri skrivet och inläst av författaren för radioprogrammet ”God morgon, världen!” i Sveriges Radio P1 2006. Kåseriet ingår i boken Invasion! Pjäser noveller texter (Norstedts 2008).

MARTIN LUTHER KING JR (1929–1968) var USA:s ledande medborgarrättsaktivist och en av världens främsta förespråkare av ickevåld.

1965 ledde Martin Luther King tre marscher från Selma till Montgomery i den amerikanska delstaten Alabama. I

fem dagar vandrade 25 000 människor med målet att alla skulle få rösträtt, oavsett hudfärg. Senare samma år undertecknade USA:s dåvarande president Lyndon B Johnson Rösträttslagen (The Voting Rights Act).

I samband med ”Marschen mot Washington för arbete och frihet” den 28 augusti 1963 samlades över 200 000 människor i Washington för att höra King tala. Ett utdrag ur talet som han höll, ”I Have a Dream”, återges på s 118. Det anses av många vara ett av världshistoriens mest betydelsefulla. King mördades på ett hotell i Memphis, Tennessee. Mordet ledde till kravaller i mer än 100 amerikanska städer. Citatet på s 54 är en översättning från engelska.

ASTRID LINDGREN (1907–2002) var Sveriges mest populära barnboksförfattare och är även mycket känd utomlands. Hennes böcker har sålts i mer än 145 miljoner exemplar och ingen svensk författare har översatts till så många språk.

Texten på s 77 är hämtad från det uppmärksammade tacktal hon höll då hon mottog de tyska bokhandlarnas fredspris 1978.

MATHILDA LINDGREN (född 1983) är forskare i freds- och konfliktvetenskap vid Uppsala universitet och har skrivit texten på s 24 för denna bok. Forskningsstudien som hon refererar till är gjord 2008 av Erica Chenoweth och Maria J. Stephan och heter ”Why Civil Resistance Works: The Strategic Logic of Nonviolent Conflict”.

JOHN LENNON (1940–1980) var en av medlemmarna i The Beatles och en av de största popikonerna genom tiderna. Yoko Ono är en konstnär och artist som 1969 gifte sig med Lennon. Texten på s 160 är ett utdrag ur texten till låten ”Imagine” som gavs ut på skiva 1971. En annan av hans mest kända låtar är ”Give Peace a Chance” från 1969.

OLOF LUNDBERG (född 1978) är fredsaktivist från Umeå. Texten på s 60 är en förkortad version av en artikel som han skrev på Aftonbladets debattsida den 26 mars 2003. Det var kort

18 4

185

efter att den amerikanska fredsaktivisten Rachel Corrie ställt sig i vägen för och blivit överkörd och dödad av en schaktmaskin som tillhörde den israeliska armén.

NELSON MANDELA (född 1918) är politiker och statsman. Han var den förste sydafrikanske president (1994–1999) som valts genom demokratiska val. Innan dess hade landets raspolitik, apartheid, hindrat fria och demokratiska val för alla landets medborgare. Nelson Mandela var ledare för ANC, en organisation som kämpade för de svartas rättigheter under apartheidtiden. Under denna tid var han en framträdande företrädare för den fredliga kampen, men han kunde också förespråka våld som sista utväg. Han satt fängslad i 27 år och var under denna tid en viktig symbol för kampen mot apartheidregimen både inom och utanför Sydafrika. Övergången till ett mer försonligt budskap under 1980-talet banade väg för Mandelas frigivning 1990. Efter sitt presidentskap har Nelson Mandela fortsatt att engagera sig i politiska och diplomatiska frågor. Han har belönats med över 100 utmärkelser, däribland Nobels fredspris 1993 tillsammans den vite nationalistledaren F W de Klerk för det samarbete som ledde till att apartheid kunde avskaffas med fredliga medel. Citaten på s 120 och 136 och är översättningar från engelska.

MISS LI (född 1982) heter egentligen Linda Carlsson och är musiker och låtskrivare från Borlänge. Hon slog igenom via sin My Space-sida där hon snabbt fick över 4 000 vänner. Texten på s 80 är ett utdrag från texten till låten ”I Heard of a Girl” (National 2009).

MUHAMMED är grundaren av religionen islam. Han föddes omkring år 570 i Mekka som Muhammad ibn ‘Abdull¯ah och dog den 8 juni 632 i Medina i nuvarande Saudiarabien. Muhammed betraktas av muslimer som Guds budbärare och profet.

MARTIN NIEMÖLLER (1892–1984) var tysk ubåtsofficer under första världskriget. Han blev sedan präst, vände sig mot nazisterna och internerades under andra världskriget som statsfiende

i koncentrationslägren Saschenhausen och Dachau, men överlevde. Hans dikt har aldrig publicerats i eget namn utan återgivits muntligen och vid olika tillfällen nedtecknats. Översättningen på s 148 är gjord av Åsa Jonason och Hans-Jacob Nilsson och ligger med stor sannolikhet närmast Niemöllers ursprungliga dikt.

sociala förändringen sedan vi lämnade grottan”, säger han. Texten på s 42 har han skrivit för denna bok.

Polismuseets utställning ”Jag vill ju bara ha respekt” som handlade om ungdomsvåld.

SIPRI är ett av världens främsta institut för freds- och konfliktforskning.

ROSA PARKS (1913–2005) var en av de mest kända svarta medborgarrättskämparna i USA. Citatet på s 116 är en sammanställning och översättning av Parks egen beskrivning av händelsen.

SUSAN var barnsoldat i Uganda. Hennes berättelse på s 144 är hämtad från en intervju av människorättsorganisationen Human Rights Watch i Gulu, Uganda i maj 1997 och ingår i faktabladet ”Barnsoldater” utgivet av Rädda Barnen.

LENA VICTORIN (född 1975) är journalist och författare till en bok om civilkurage med titeln Take a look at dig själv. Citatet på s 72 är hämtat från en intervju i Helsingborgs Dagblad den 21 januari 2009.

ANNIKA PERSSON (född 1968) är journalist och frilansmedarbetare på Dagens Nyheters kultursida. Hennes text om den misshandlande grannen (s 132) är skriven för denna bok.

Texten om Fadime (s 112) är hennes egen bearbetning av en text som ursprungligen publicerades på Expressens kultursida.

KIEFER SUTHERLAND (född 1966) är skådespelare och spelar huvudrollen som Jack Bauer i den amerikanska teveserien 24. Citatet på s 32 är hämtat från en teveintervju på kanalen Fox.

CLAES PETERSSON (född 1979) är journalist på Aftonbladet. Texten på s 10 är en förkortad och omskriven version av en artikel som först publicerades i Aftonbladet den 13 juni 2009.

KIM PHUC (född 1963) var ett av Vietnamkrigets oskyldiga offer och fångades på bild av fotografen Nick Ut då hon 1972 flydde undan ett amerikanskt bombanfall. Idag driver hon bland annat Kim Phuc Foundation, en stiftelse som hjälper barn som skadats av krig. Texten på s 96–100 är hennes egen berättelse, nedtecknad av Jeppe Wikström.

JOHAN ROCKSTRÖM (född 1965) är professor och miljöforskare. Han har i flera år bott i Afrika och på nära håll arbetat med miljöfrågor och är idag chef för Stockholm Environment Institute. Han anser att vi måste förändra vår livsstil om vi ska kunna förhindra klimatförändringarna, men att vi ändå inte behöver börja leva som på stenåldern igen: ”Problemen kan fortfarande lösas på ett sätt som inte tar oss tillbaka till grottan. Men lösningen innebär den mest omvälvande

MODER TERESA (1910–1997) var en albansk romersk-katolsk nunna som ägnade sitt liv åt att vårda döende fattiga i Calcutta, Indien. Vatikanen har inlett processen för att helgonförklara henne. Citatet på s 146 är en översättning från engelska.

DESMOND TUTU (född 1931) är före detta ärkebiskop i Kapstaden i Sydafrika. Han är en ledande aktivist för mänskliga rättigheter och var en ledargestalt i kampen mot apartheid. För detta belönades han 1984 med Nobels fredspris. Tutu är en varm förespråkare av ubuntubegreppet (s 20) och påpekar att ”bara tillsammans kan vi vara mänskliga”. Citatet på s 12 är en översättning från engelska.

JOHANNA LINGAAS TÜRK (född 1992) var 2009 elev på Sigrid Rudebecks Gymnasium i Göteborg. Texten på s 70 har hon skrivit för denna bok.

SEBASTIAN TÖRNFELDT (född 1971) är läkare på Södersjukhuset. Texten på s 92 är en bearbetad version av en text som var med i

MIKAELA VUORIO är mamma till Pekka-Eric Auvinen som dödade åtta skolkamrater i en skola i Jokela i Finland och sedan tog sitt eget liv. Citatet på s 82 kommer från en intervju med Mikaela Vuorio i SVT:s Aktuellt den 11 mars 2009.

KRISTIAN WEDEL (född 1971) är författare och journalist på GöteborgsPosten. Hans texter på sidorna 16, 88, 110 och 134 har skrivits för denna bok.

SUSANNA WIBERG (född 1969) är lärare på Söderbymalmsskolan och utbildad i medling. Texten på s 138 är skriven för denna bok.

JEPPE WIKSTRÖM (född 1963) är fotograf och författare. Han är förläggare på Bokförlaget Max Ström som han var med och grundade 1994. Han är också initiativtagare till denna bok och en av dess redaktörer.

DARIN ZANYAR (född 1987) är artist och sångare och slog igenom i teveprogrammet ”Idol” 2004. Texten på s 86 är från låten ”What if” som skrevs 2009 av Johan Alkenäs, Davis Jassy, Niclas Molinder och Joacim Person. Darin framför låten som stöd för organisationen Friends arbete mot mobbning.

LARS ÅNGSTRÖM (född 1955) är politiker och fredsaktivist. Tidigare var han ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Citatet på s 46 är hämtat från underlaget ”Argument i vapendebatten” utgivet av Svenska Freds 2001.

18 4

185

efter att den amerikanska fredsaktivisten Rachel Corrie ställt sig i vägen för och blivit överkörd och dödad av en schaktmaskin som tillhörde den israeliska armén.

NELSON MANDELA (född 1918) är politiker och statsman. Han var den förste sydafrikanske president (1994–1999) som valts genom demokratiska val. Innan dess hade landets raspolitik, apartheid, hindrat fria och demokratiska val för alla landets medborgare. Nelson Mandela var ledare för ANC, en organisation som kämpade för de svartas rättigheter under apartheidtiden. Under denna tid var han en framträdande företrädare för den fredliga kampen, men han kunde också förespråka våld som sista utväg. Han satt fängslad i 27 år och var under denna tid en viktig symbol för kampen mot apartheidregimen både inom och utanför Sydafrika. Övergången till ett mer försonligt budskap under 1980-talet banade väg för Mandelas frigivning 1990. Efter sitt presidentskap har Nelson Mandela fortsatt att engagera sig i politiska och diplomatiska frågor. Han har belönats med över 100 utmärkelser, däribland Nobels fredspris 1993 tillsammans den vite nationalistledaren F W de Klerk för det samarbete som ledde till att apartheid kunde avskaffas med fredliga medel. Citaten på s 120 och 136 och är översättningar från engelska.

MISS LI (född 1982) heter egentligen Linda Carlsson och är musiker och låtskrivare från Borlänge. Hon slog igenom via sin My Space-sida där hon snabbt fick över 4 000 vänner. Texten på s 80 är ett utdrag från texten till låten ”I Heard of a Girl” (National 2009).

MUHAMMED är grundaren av religionen islam. Han föddes omkring år 570 i Mekka som Muhammad ibn ‘Abdull¯ah och dog den 8 juni 632 i Medina i nuvarande Saudiarabien. Muhammed betraktas av muslimer som Guds budbärare och profet.

MARTIN NIEMÖLLER (1892–1984) var tysk ubåtsofficer under första världskriget. Han blev sedan präst, vände sig mot nazisterna och internerades under andra världskriget som statsfiende

i koncentrationslägren Saschenhausen och Dachau, men överlevde. Hans dikt har aldrig publicerats i eget namn utan återgivits muntligen och vid olika tillfällen nedtecknats. Översättningen på s 148 är gjord av Åsa Jonason och Hans-Jacob Nilsson och ligger med stor sannolikhet närmast Niemöllers ursprungliga dikt.

sociala förändringen sedan vi lämnade grottan”, säger han. Texten på s 42 har han skrivit för denna bok.

Polismuseets utställning ”Jag vill ju bara ha respekt” som handlade om ungdomsvåld.

SIPRI är ett av världens främsta institut för freds- och konfliktforskning.

ROSA PARKS (1913–2005) var en av de mest kända svarta medborgarrättskämparna i USA. Citatet på s 116 är en sammanställning och översättning av Parks egen beskrivning av händelsen.

SUSAN var barnsoldat i Uganda. Hennes berättelse på s 144 är hämtad från en intervju av människorättsorganisationen Human Rights Watch i Gulu, Uganda i maj 1997 och ingår i faktabladet ”Barnsoldater” utgivet av Rädda Barnen.

LENA VICTORIN (född 1975) är journalist och författare till en bok om civilkurage med titeln Take a look at dig själv. Citatet på s 72 är hämtat från en intervju i Helsingborgs Dagblad den 21 januari 2009.

ANNIKA PERSSON (född 1968) är journalist och frilansmedarbetare på Dagens Nyheters kultursida. Hennes text om den misshandlande grannen (s 132) är skriven för denna bok.

Texten om Fadime (s 112) är hennes egen bearbetning av en text som ursprungligen publicerades på Expressens kultursida.

KIEFER SUTHERLAND (född 1966) är skådespelare och spelar huvudrollen som Jack Bauer i den amerikanska teveserien 24. Citatet på s 32 är hämtat från en teveintervju på kanalen Fox.

CLAES PETERSSON (född 1979) är journalist på Aftonbladet. Texten på s 10 är en förkortad och omskriven version av en artikel som först publicerades i Aftonbladet den 13 juni 2009.

KIM PHUC (född 1963) var ett av Vietnamkrigets oskyldiga offer och fångades på bild av fotografen Nick Ut då hon 1972 flydde undan ett amerikanskt bombanfall. Idag driver hon bland annat Kim Phuc Foundation, en stiftelse som hjälper barn som skadats av krig. Texten på s 96–100 är hennes egen berättelse, nedtecknad av Jeppe Wikström.

JOHAN ROCKSTRÖM (född 1965) är professor och miljöforskare. Han har i flera år bott i Afrika och på nära håll arbetat med miljöfrågor och är idag chef för Stockholm Environment Institute. Han anser att vi måste förändra vår livsstil om vi ska kunna förhindra klimatförändringarna, men att vi ändå inte behöver börja leva som på stenåldern igen: ”Problemen kan fortfarande lösas på ett sätt som inte tar oss tillbaka till grottan. Men lösningen innebär den mest omvälvande

MODER TERESA (1910–1997) var en albansk romersk-katolsk nunna som ägnade sitt liv åt att vårda döende fattiga i Calcutta, Indien. Vatikanen har inlett processen för att helgonförklara henne. Citatet på s 146 är en översättning från engelska.

DESMOND TUTU (född 1931) är före detta ärkebiskop i Kapstaden i Sydafrika. Han är en ledande aktivist för mänskliga rättigheter och var en ledargestalt i kampen mot apartheid. För detta belönades han 1984 med Nobels fredspris. Tutu är en varm förespråkare av ubuntubegreppet (s 20) och påpekar att ”bara tillsammans kan vi vara mänskliga”. Citatet på s 12 är en översättning från engelska.

JOHANNA LINGAAS TÜRK (född 1992) var 2009 elev på Sigrid Rudebecks Gymnasium i Göteborg. Texten på s 70 har hon skrivit för denna bok.

SEBASTIAN TÖRNFELDT (född 1971) är läkare på Södersjukhuset. Texten på s 92 är en bearbetad version av en text som var med i

MIKAELA VUORIO är mamma till Pekka-Eric Auvinen som dödade åtta skolkamrater i en skola i Jokela i Finland och sedan tog sitt eget liv. Citatet på s 82 kommer från en intervju med Mikaela Vuorio i SVT:s Aktuellt den 11 mars 2009.

KRISTIAN WEDEL (född 1971) är författare och journalist på GöteborgsPosten. Hans texter på sidorna 16, 88, 110 och 134 har skrivits för denna bok.

SUSANNA WIBERG (född 1969) är lärare på Söderbymalmsskolan och utbildad i medling. Texten på s 138 är skriven för denna bok.

JEPPE WIKSTRÖM (född 1963) är fotograf och författare. Han är förläggare på Bokförlaget Max Ström som han var med och grundade 1994. Han är också initiativtagare till denna bok och en av dess redaktörer.

DARIN ZANYAR (född 1987) är artist och sångare och slog igenom i teveprogrammet ”Idol” 2004. Texten på s 86 är från låten ”What if” som skrevs 2009 av Johan Alkenäs, Davis Jassy, Niclas Molinder och Joacim Person. Darin framför låten som stöd för organisationen Friends arbete mot mobbning.

LARS ÅNGSTRÖM (född 1955) är politiker och fredsaktivist. Tidigare var han ordförande för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen.

Citatet på s 46 är hämtat från underlaget ”Argument i vapendebatten” utgivet av Svenska Freds 2001.

18 6

187

VEM TOG BILDEN? Försättsblad samt omslagets baksida Foto: Sune Jonsson / Västerbottens Museum. Färg mot stridsvagn. I augusti 1968 befann sig fotografen Sune Jonsson och journalisten Dag Lindberg i Prag på uppdrag av tidningen Vi. De var på plats under två veckor för att skildra ”Pragvåren” men fick istället bevittna Warszawapaktens militära inmarsch i Prag den 21 augusti. s1 Foto: Erik G Svensson. Stockholm den 22 juni 2009.

Carl Fredrik Reuterswärds skulptur ”Non-Violence” finns utställd på en rad olika håll i världen. Det som kan kallas originalet står framför FN:s högkvarter i New York.

Samma konstverk finns numera också på en lång rad andra platser, bland annat i Berlin, i Göteborg (vid korsningen Kungsportsavenyn/ Engelbrektsgatan), i Malmö (vid Skeppsbron) och i Täby Centrum norr om Stockholm. Skulpturen på bilden står på Sergelgatan i centrala Stockholm. s4 Foto: Jan Collsiöö / Scanpix. Duvor på vägen utanför Margretetorp Gästgifvaregård i Skåne. Detta fotografi utsågs till Årets Bild 1981. s7 Foto: Hans Hammarskiöld / NordicPhotos. s 8–9 Foto: Francesco Zizola / Noor. Rom, Italien, den 15 februari 2003. s 11 Foto: Privat. s 12–13 Foto: Luiz Vasconcelos / Reuters / Scanpix. ManausAmazonas i Brasilien den 10 mars 2008. s 14–15 Foto: Okänd. Krigsmuseet, Belgrad. Jugoslavien 1941.

s 17 Foto: Privat. 1917. s 19 Foto: akg-images / Scanpix. 1940. s 20–21 Foto: Reza / Webistan. Burundi i Afrika 1994. s 22–23 Foto: Bernie Boston / RIT Archive Collections. Utanför Pentagon i Washington 1967. Skådespelaren George Harris protesterar mot Vietnamkriget. s 24–25 Foto: Serra Antoine / Corbis / Scanpix. Serbien den 9 oktober 2000. s 27 Foto: Ralph Nykvist / NordicPhotos. Malmö 1967. s 29 Foto: Andrew Winning/Reuters/Scanpix. London den 12 december 2008. s 31 Foto: Dan Joyce / Corbis / Scanpix. New York den 11 september 2001. Bilden är tagen sekunden innan det andra kapade planet flyger in i det andra av World Trade Centers torn. s 33 Foto: Anthony Mandler / Fox / TV4. Kiefer Sutherland som Jack Bauer. s 35 Foto: Ola Torkelsson. Guantánamo på Kuba den 20 januari 2009. s 36–37 Foto: Jean-Marc Bouju / AP / Scanpix. Fångläger utanför AnNajaf i Irak den 31 mars 2003. En irakisk fånge tröstar sin fyraårige son i ett amerikanskt fångläger.

Den amerikanska militären ville inte skilja far och son åt. Bilden utsågs till världens bästa pressbild från 2003, World Press Photo. s 38–39 Foto: Alexandra Avakian / Contact Press Images. Berlin i november 1989. Berlinmuren rivs av unga människor som tröttnat på ett delat Europa. s 40–41 Foto: Joakim Roos / MOMENT. Göteborg 2002. Jolia (till höger) är 15 år och syns här tillsammans med sin klasskamrat i Hammarkulleskolan i Göteborg. Bilden togs i samband med att skolan höll en manifestation mot att Jolia skulle utvisas från Sverige. Efter sex års väntan fick hon till slut stanna. Fotografen Joakim Roos har i många år dokumenterat situationen för flyktingar som håller sig gömda i Sverige. s 42–43 Foto: Koene Ton / Gamma / Eydea Presse / IBL Bildbyrå.

Provinsen Darfur i Sudan 2008. Zanussi Nimir vid flyktinglägrets enda pump. Vattnet räcker inte och alla är ständigt törstiga. s 44–45 Foto: Frank Hurley / PhotoResearchers / IBL Bildbyrå. Ypres i Belgien den 29 oktober 1917. s 46–47 Foto: Kapoor Baldev/Sygma/Corbis/Scanpix. Gränsen mellan Pakistan och Indien den 1 juni 1999. s 48–49 Foto: Amerikanska flygvapnets 1352:a fotoflottilj, bildbehandling och copyright Michael Light. Ön Runit i Söderhavet den 8 april 1951. s 50–51 Foto: Mark Milstein / Red Dot / Scanpix. Volujak, Jugoslavien, den 19 maj 1993. Kropparna efter Admira Ismic och Bosko Brckic ligger på Vrbanjabron i Sarajevo. Admira var en muslimsk kvinna och Bosko en serbisk man. De två

blev kända i världen som ”Romeo och Julia i Sarajevo” på grund av sin kärlek, som gick över de etniska gränserna.

När de försökte fly från den belägrade staden sköts de kallblodigt ner. Efter att de skjutits levde de i ytterligare flera timmar utan att någon av de stridande parterna gjorde något för att ingripa. s 52–53 Foto: A-M Pettersen / Scanpix. 1981. s 54–55 Foto: Patrick Persson / PPP. Malmö september 2008. s 56–57 Foto: Jack Esten / Hulton-Deutsch Collection / Corbis / Scanpix. Budapest november 1956. s 58–59 Foto: Jeff Widener / AP / Scanpix. Cangan Boulevard i Beijing den 5 juni 1989. Mannen protesterar mot den blodiga massakern på demokratiaktivister på Himmelska fridens torg i Peking. Stridsvagnen försöker svänga förbi mannen men han flyttar sig hela tiden och fortsätter ihärdigt att stå i vägen. Detta kom att bli en av den moderna historiens mest kända aktioner av civilkurage. s 61 Foto: Saif Dahlah / AFP / Scanpix. Västbanken den 7 november 2003. s 63 Foto: Per Landén / Bohusläningen. Uddevalla 2006. s 65 Foto: Marc Riboud / Magnum Photos / IBL Bildbyrå. Utanför Pentagon i Washington DC den 21 oktober 1967.

Demonstrationen fick den amerikanska opinionen att börja vända sig mot kriget. s 67 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2009.

18 6

187

VEM TOG BILDEN? Försättsblad samt omslagets baksida Foto: Sune Jonsson / Västerbottens Museum. Färg mot stridsvagn. I augusti 1968 befann sig fotografen Sune Jonsson och journalisten Dag Lindberg i Prag på uppdrag av tidningen Vi. De var på plats under två veckor för att skildra ”Pragvåren” men fick istället bevittna Warszawapaktens militära inmarsch i Prag den 21 augusti. s1 Foto: Erik G Svensson. Stockholm den 22 juni 2009.

Carl Fredrik Reuterswärds skulptur ”Non-Violence” finns utställd på en rad olika håll i världen. Det som kan kallas originalet står framför FN:s högkvarter i New York.

Samma konstverk finns numera också på en lång rad andra platser, bland annat i Berlin, i Göteborg (vid korsningen Kungsportsavenyn/ Engelbrektsgatan), i Malmö (vid Skeppsbron) och i Täby Centrum norr om Stockholm. Skulpturen på bilden står på Sergelgatan i centrala Stockholm. s4 Foto: Jan Collsiöö / Scanpix. Duvor på vägen utanför Margretetorp Gästgifvaregård i Skåne. Detta fotografi utsågs till Årets Bild 1981. s7 Foto: Hans Hammarskiöld / NordicPhotos. s 8–9 Foto: Francesco Zizola / Noor. Rom, Italien, den 15 februari 2003. s 11 Foto: Privat. s 12–13 Foto: Luiz Vasconcelos / Reuters / Scanpix. ManausAmazonas i Brasilien den 10 mars 2008. s 14–15 Foto: Okänd. Krigsmuseet, Belgrad. Jugoslavien 1941.

s 17 Foto: Privat. 1917. s 19 Foto: akg-images / Scanpix. 1940. s 20–21 Foto: Reza / Webistan. Burundi i Afrika 1994. s 22–23 Foto: Bernie Boston / RIT Archive Collections. Utanför Pentagon i Washington 1967. Skådespelaren George Harris protesterar mot Vietnamkriget. s 24–25 Foto: Serra Antoine / Corbis / Scanpix. Serbien den 9 oktober 2000. s 27 Foto: Ralph Nykvist / NordicPhotos. Malmö 1967. s 29 Foto: Andrew Winning/Reuters/Scanpix. London den 12 december 2008. s 31 Foto: Dan Joyce / Corbis / Scanpix. New York den 11 september 2001. Bilden är tagen sekunden innan det andra kapade planet flyger in i det andra av World Trade Centers torn. s 33 Foto: Anthony Mandler / Fox / TV4. Kiefer Sutherland som Jack Bauer. s 35 Foto: Ola Torkelsson. Guantánamo på Kuba den 20 januari 2009. s 36–37 Foto: Jean-Marc Bouju / AP / Scanpix. Fångläger utanför AnNajaf i Irak den 31 mars 2003. En irakisk fånge tröstar sin fyraårige son i ett amerikanskt fångläger.

Den amerikanska militären ville inte skilja far och son åt. Bilden utsågs till världens bästa pressbild från 2003, World Press Photo. s 38–39 Foto: Alexandra Avakian / Contact Press Images. Berlin i november 1989. Berlinmuren rivs av unga människor som tröttnat på ett delat Europa. s 40–41 Foto: Joakim Roos / MOMENT. Göteborg 2002. Jolia (till höger) är 15 år och syns här tillsammans med sin klasskamrat i Hammarkulleskolan i Göteborg. Bilden togs i samband med att skolan höll en manifestation mot att Jolia skulle utvisas från Sverige. Efter sex års väntan fick hon till slut stanna. Fotografen Joakim Roos har i många år dokumenterat situationen för flyktingar som håller sig gömda i Sverige. s 42–43 Foto: Koene Ton / Gamma / Eydea Presse / IBL Bildbyrå.

Provinsen Darfur i Sudan 2008. Zanussi Nimir vid flyktinglägrets enda pump. Vattnet räcker inte och alla är ständigt törstiga. s 44–45 Foto: Frank Hurley / PhotoResearchers / IBL Bildbyrå. Ypres i Belgien den 29 oktober 1917. s 46–47 Foto: Kapoor Baldev/Sygma/Corbis/Scanpix. Gränsen mellan Pakistan och Indien den 1 juni 1999. s 48–49 Foto: Amerikanska flygvapnets 1352:a fotoflottilj, bildbehandling och copyright Michael Light. Ön Runit i Söderhavet den 8 april 1951. s 50–51 Foto: Mark Milstein / Red Dot / Scanpix. Volujak, Jugoslavien, den 19 maj 1993. Kropparna efter Admira Ismic och Bosko Brckic ligger på Vrbanjabron i Sarajevo. Admira var en muslimsk kvinna och Bosko en serbisk man. De två

blev kända i världen som ”Romeo och Julia i Sarajevo” på grund av sin kärlek, som gick över de etniska gränserna.

När de försökte fly från den belägrade staden sköts de kallblodigt ner. Efter att de skjutits levde de i ytterligare flera timmar utan att någon av de stridande parterna gjorde något för att ingripa. s 52–53 Foto: A-M Pettersen / Scanpix. 1981. s 54–55 Foto: Patrick Persson / PPP. Malmö september 2008. s 56–57 Foto: Jack Esten / Hulton-Deutsch Collection / Corbis / Scanpix. Budapest november 1956. s 58–59 Foto: Jeff Widener / AP / Scanpix. Cangan Boulevard i Beijing den 5 juni 1989. Mannen protesterar mot den blodiga massakern på demokratiaktivister på Himmelska fridens torg i Peking. Stridsvagnen försöker svänga förbi mannen men han flyttar sig hela tiden och fortsätter ihärdigt att stå i vägen. Detta kom att bli en av den moderna historiens mest kända aktioner av civilkurage. s 61 Foto: Saif Dahlah / AFP / Scanpix. Västbanken den 7 november 2003. s 63 Foto: Per Landén / Bohusläningen. Uddevalla 2006. s 65 Foto: Marc Riboud / Magnum Photos / IBL Bildbyrå. Utanför Pentagon i Washington DC den 21 oktober 1967.

Demonstrationen fick den amerikanska opinionen att börja vända sig mot kriget. s 67 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2009.

18 8

189

s 68–69 Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix. Kungsträdgården i Stockholm den 12 oktober 2007. s 71 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2009. s 72–73 Foto: Hans Runesson / Dagens Nyheter / Scanpix. Växjö den 13 april 1985. Kvinnan som i vredesmod angriper en av nynazisterna med sin handväska hade haft släkt som suttit i nazisternas koncentrationsläger. Bilden har utsetts till 1900-talets bästa svenska nyhetsbild. s 75 Foto: Jeppe Wikström. Stockholm 2009. s 76–77 Foto: Jacob Forsell / Expressen / Scanpix. Göta Lejon i Stockholm den 14 november 1987. Bilden är tagen i samband med Astrid Lindgrens 80-årsdag. Detta tillfälle var också första gången sedan det kalla kriget inletts på 60-talet som USA:s och Sovjetunionens ambassadörer satte sig sida vid sida. s 79 Foto: Elias Lindén. Uppsala 2009. s 81 Foto: Peter Claesson. Göteborg 2009. s 82–83 Foto från Lehtikuva / Scanpix. Odaterad bild från internet där Pekka-Eric Auvinen poserar med en pistol. Hans alias på nätet var ”Sturmgeist89” och dödsskjutningen av åtta personer i skolan i Jokela ägde rum efter det att han varnat på YouTube att ett blodbad skulle äga rum. s 85 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2009. s 87 Bild: Maria Miesenberger. Utan titel (Flicka och träd), 1993.

s 89 Foto: Paul Hansen/Expressen/Scanpix. 1999. Paul Hansen följde Milorad Stankic i flera år efter det att han brännskadats svårt i diskoteksbranden i Göteborg. s 90–91 Foto: Fredrik Funck / Dagens Nyheter / Scanpix. Bromma gymnasium i Stockholm den 20 december 2001. s 93 Foto: Per Ranung. 2009. Beslagtagna vapen hos Polisen i Stockholm. s 95 Foto: Ferdinando Scianna / Magnum Photos / IBL Bildbyrå.

Aspra på Sicilien 1981. s 97, 99, 101, 102–103 Foto: Nick Ut / AP / Scanpix. 8 juni 1972. Efter att fotografen Nick Ut tog bilden, lyfte han in den nioåriga flickan Kim Phuc i bilen och körde henne till sjukhus. Han räddade hennes liv och bilden kom att bli en av historiens mest kända krigsbilder.

De andra som springer på bilden är (från vänster) Phan Thanh Tam, som är Kims lillebror och som förlorade ett öga i bombattacken, Phan Thanh Phouc, Kims yngsta lillebror, och Kims kusiner Ho Van Bon och Ho Tinh Thing. s 104–105 Foto från Nasa. Den 13 december 2006. s 106–107 Foto: Jens Assur / Expressen / Scanpix. Tränaren rättar till elevens uppställning. Santi Spiritus på centrala Kuba den 6 juni 1999. s 109 Foto: Anders Ryman. Uppsala 2003. s 110–111 Foto: Lars-Erik Lindén / Expressen / Scanpix. Göteborg den 15 juni 2001. Kravaller under EU-toppmötet i Göteborg.

Med pistolen skjutklar tittar polisen efter den som kastade gatstenen i huvudet på kollegan.

s 129 Foto: Lasse Pettersson / Scanpix. Årsta utanför Stockholm.

s 113 Foto: Peter Hoelstad / Dagens Nyheter / Scanpix. Den mördade kurdiska flickan Fadime Sahindals grav i Uppsala den 4 februari 2002.

s 131 Foto: Becca Young Williams / Benton Park Photography.

City Montessori School i Lucknow, Indien 2006.

s 115 Foto: Frida Klingberg / Ofog. Karlskoga den 17 juni 2008.

Bilden är tagen under nätverket Ofogs aktionsvecka mot svensk vapenindustri. Ofog arbetar för fred med fredliga metoder, bland annat genom ickevåldsaktioner. s 117 Foto från Montgomery Sheriffs Department / AP / Scanpix.

Montgomery i Alabama i USA den 12 februari 1956. Rosa Parks fotograferas av den lokala polisen efter det att hon arresterats. s 119 Foto: Callie Shell / Aurora Photos / Nordic Photos. Den 1 mars 2008. Barack Obama slet ut flera par skor under sin intensiva presidentvalskampanj. Fotografen Callie Shell följde Obama på nära håll under hela kampanjen. s 120–121 Foto: Jonas Lindkvist / Dagens Nyheter / Scanpix. Salem december 2008. Organisationen ”Stoppa nazismen – aktivt ickevåld” protesterar mot högerextremisternas marsch i Salem. s 123 Foto: Oskar Kullander / Svenska Dagbladet / Scanpix.

Stockholm den 10 juli 2007. Artisten Adam Tensta. s 125 Foto: Dalmas / Scanpix. Falun den 11 juni 1994. s 127 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2008.

s 133 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2009. s 135 Foto: Drago Prvulovic / Scanpix. Hollstorp den 6 oktober 2007. En 15-årig pojke sköts ihjäl och en 16-åring skottskadades allvarligt vid bråket på en gård i Hollstorp utanför Rödeby, norr om Karlskrona. s 136–137 Foto: Juda Ngwenya / Reuters/Scanpix. Sydafrika den 10 maj 1994. s 138–139 Foto: Tomas Ohlsson. Haninge 2009. s 141 Foto: Paul Hansen . 1995. Skolfotot på Kenneth hittades i familjens sönderskjutna bostad i Sarajevo när fotografen Paul Hansen var där tillsammans med Kenneths pappa Izet. s 142–143 Foto: Hatem Omar / AP / Scanpix. Rafah i Gaza den 27 december 2008. Denna dag dödades 155 personer och över 300 skadades allvarligt i kriget mellan Israel och palestinska Hamas. s 145 Foto: Kim Ludbrook / EPA / Scanpix. Gulu i norra Uganda den 19 februari 2006. Barnsoldaten Jospeh Opiro blev skjuten av sin befälhavare för att han inte bar tillräckligt med proviant. Han lämnades i bushen och förmodades vara död, men överlevde och kunde lämna sitt skakande vittnesmål.

18 8

189

s 68–69 Foto: Jonas Ekströmer / Scanpix. Kungsträdgården i Stockholm den 12 oktober 2007. s 71 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2009. s 72–73 Foto: Hans Runesson / Dagens Nyheter / Scanpix. Växjö den 13 april 1985. Kvinnan som i vredesmod angriper en av nynazisterna med sin handväska hade haft släkt som suttit i nazisternas koncentrationsläger. Bilden har utsetts till 1900-talets bästa svenska nyhetsbild. s 75 Foto: Jeppe Wikström. Stockholm 2009. s 76–77 Foto: Jacob Forsell / Expressen / Scanpix. Göta Lejon i Stockholm den 14 november 1987. Bilden är tagen i samband med Astrid Lindgrens 80-årsdag. Detta tillfälle var också första gången sedan det kalla kriget inletts på 60-talet som USA:s och Sovjetunionens ambassadörer satte sig sida vid sida. s 79 Foto: Elias Lindén. Uppsala 2009. s 81 Foto: Peter Claesson. Göteborg 2009. s 82–83 Foto från Lehtikuva / Scanpix. Odaterad bild från internet där Pekka-Eric Auvinen poserar med en pistol. Hans alias på nätet var ”Sturmgeist89” och dödsskjutningen av åtta personer i skolan i Jokela ägde rum efter det att han varnat på YouTube att ett blodbad skulle äga rum. s 85 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2009. s 87 Bild: Maria Miesenberger. Utan titel (Flicka och träd), 1993.

s 89 Foto: Paul Hansen/Expressen/Scanpix. 1999. Paul Hansen följde Milorad Stankic i flera år efter det att han brännskadats svårt i diskoteksbranden i Göteborg. s 90–91 Foto: Fredrik Funck / Dagens Nyheter / Scanpix. Bromma gymnasium i Stockholm den 20 december 2001. s 93 Foto: Per Ranung. 2009. Beslagtagna vapen hos Polisen i Stockholm. s 95 Foto: Ferdinando Scianna / Magnum Photos / IBL Bildbyrå.

Aspra på Sicilien 1981. s 97, 99, 101, 102–103 Foto: Nick Ut / AP / Scanpix. 8 juni 1972. Efter att fotografen Nick Ut tog bilden, lyfte han in den nioåriga flickan Kim Phuc i bilen och körde henne till sjukhus. Han räddade hennes liv och bilden kom att bli en av historiens mest kända krigsbilder.

De andra som springer på bilden är (från vänster) Phan Thanh Tam, som är Kims lillebror och som förlorade ett öga i bombattacken, Phan Thanh Phouc, Kims yngsta lillebror, och Kims kusiner Ho Van Bon och Ho Tinh Thing. s 104–105 Foto från Nasa. Den 13 december 2006. s 106–107 Foto: Jens Assur / Expressen / Scanpix. Tränaren rättar till elevens uppställning. Santi Spiritus på centrala Kuba den 6 juni 1999. s 109 Foto: Anders Ryman. Uppsala 2003. s 110–111 Foto: Lars-Erik Lindén / Expressen / Scanpix. Göteborg den 15 juni 2001. Kravaller under EU-toppmötet i Göteborg.

Med pistolen skjutklar tittar polisen efter den som kastade gatstenen i huvudet på kollegan.

s 129 Foto: Lasse Pettersson / Scanpix. Årsta utanför Stockholm.

s 113 Foto: Peter Hoelstad / Dagens Nyheter / Scanpix. Den mördade kurdiska flickan Fadime Sahindals grav i Uppsala den 4 februari 2002.

s 131 Foto: Becca Young Williams / Benton Park Photography.

City Montessori School i Lucknow, Indien 2006.

s 115 Foto: Frida Klingberg / Ofog. Karlskoga den 17 juni 2008.

Bilden är tagen under nätverket Ofogs aktionsvecka mot svensk vapenindustri. Ofog arbetar för fred med fredliga metoder, bland annat genom ickevåldsaktioner. s 117 Foto från Montgomery Sheriffs Department / AP / Scanpix.

Montgomery i Alabama i USA den 12 februari 1956. Rosa Parks fotograferas av den lokala polisen efter det att hon arresterats. s 119 Foto: Callie Shell / Aurora Photos / Nordic Photos. Den 1 mars 2008. Barack Obama slet ut flera par skor under sin intensiva presidentvalskampanj. Fotografen Callie Shell följde Obama på nära håll under hela kampanjen. s 120–121 Foto: Jonas Lindkvist / Dagens Nyheter / Scanpix. Salem december 2008. Organisationen ”Stoppa nazismen – aktivt ickevåld” protesterar mot högerextremisternas marsch i Salem. s 123 Foto: Oskar Kullander / Svenska Dagbladet / Scanpix.

Stockholm den 10 juli 2007. Artisten Adam Tensta. s 125 Foto: Dalmas / Scanpix. Falun den 11 juni 1994. s 127 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2008.

s 133 Foto: Elias Lindén. Stockholm 2009. s 135 Foto: Drago Prvulovic / Scanpix. Hollstorp den 6 oktober 2007. En 15-årig pojke sköts ihjäl och en 16-åring skottskadades allvarligt vid bråket på en gård i Hollstorp utanför Rödeby, norr om Karlskrona. s 136–137 Foto: Juda Ngwenya / Reuters/Scanpix. Sydafrika den 10 maj 1994. s 138–139 Foto: Tomas Ohlsson. Haninge 2009. s 141 Foto: Paul Hansen . 1995. Skolfotot på Kenneth hittades i familjens sönderskjutna bostad i Sarajevo när fotografen Paul Hansen var där tillsammans med Kenneths pappa Izet. s 142–143 Foto: Hatem Omar / AP / Scanpix. Rafah i Gaza den 27 december 2008. Denna dag dödades 155 personer och över 300 skadades allvarligt i kriget mellan Israel och palestinska Hamas. s 145 Foto: Kim Ludbrook / EPA / Scanpix. Gulu i norra Uganda den 19 februari 2006. Barnsoldaten Jospeh Opiro blev skjuten av sin befälhavare för att han inte bar tillräckligt med proviant. Han lämnades i bushen och förmodades vara död, men överlevde och kunde lämna sitt skakande vittnesmål.

19 0

191

s 147 Foto: Thomas Löfqvist / Sydsvenskan / IBL Bildbyrå. Syster Marianne på besök i fängelset i Malmö några år innan polisen bröt upp dörrarna till Alsike kloster. Mannen är en flykting från Bangladesh som ska utvisas från Sverige.

Syster Marianne ger honom den sista trösten som medmänniska efter det att han har försökt ta sitt liv. s 149 Foto: akg-images / Scanpix. Nazisternas koncentrationsläger i Buchenwald i Tyskland. Bilden är tagen den 11 april 1945 då amerikanska soldater befriade lägret. s 150–151 Foto: Robert Capa / Magnum Photos / IBL Bildbyrå.

Chartres i Frankrike den 18 augusti 1944. En ung fransyska löper gatlopp genom Chartres gator. Hennes huvud har rakats med våld för att alla ska se att hon varit tillsammans med en tysk soldat. På armen bär hon barnet hon fått med soldaten. I bakgrunden (bakom mannen med den vita påsen) anar man den unga kvinnans mamma som även hon straffats på ett liknande sätt av stadens invånare. s 153 Foto: Astakhov Dmitry / Topfoto / Scanpix. Röda torget i Moskva den 9 maj 2008. s 154–155 Foto: Magnus Hallgren / DN / Scanpix. En soldat i den svenska Isaf-styrkan i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan förföljs mest av nyfikna barn, men också här ökar våldet och motviljan mot utlänningarnas närvaro.

s 161 Foto: Annie Leibovitz / Contact Press Images. New York, USA, 8 december 1980. John Lennon och hans hustru Yoko Ono fotograferades av Annie Leibovitz bara några timmar innan han sköts till döds. Bilden är den sista som togs på Lennon. s 163 Foto: Philip Laurell / Johnér. s 165 Foto: Paul Hansen. Kabul i Afghanistan 1996. s 167 Foto: Lars Tunbjörk / NordicPhotos. Skara sommarland 1989. s 169 Foto: Gerald Waller / LIFE. En sexårig föräldralös pojke från Österrike har just fått ett par nya skor av Röda Korset efter andra världskrigets slut. s 171 Foto: Micke Berg / NordicPhotos. Krukmakargatan i Stockholm 1978. Kvarteret Mullvaden skulle, trots omfattande protester rivas. Då ockuperade unga människor fyra bostadshus. Ockupationen inleddes den 20 oktober 1977 och avslutades med att polisen stormade husen nästan ett år senare, den 25 september 1978. Husen revs senare och ersattes av nybyggda hus med bostadsrätter. Ockupationen var den första större i Stockholm och i en opinionsundersökning året efter utnämndes hela aktionen till en av landets främsta opinionsbildare.

en mer öppen och tillåtande tillvaro – hela denna optimistiska process kom att kallas Pragvåren. Den slutade tvärt med att Warszawapaktens makter med Sovjetunionen i spetsen invaderade Tjeckoslovakien den 21 augusti, då de fruktade att landet skulle bryta sig loss från de övriga sovjetiska satellitstaterna i östblocket. Under invasionen ockuperades gatorna av mellan 5 000 och 7 000 stridsvagnar. De följdes av mellan 200 000 och 600 000 soldater. Under invasionen dödades 72 tjecker och slovaker och hundratals skadades fram till den 3 september 1968. Den allmänna oppositionen tystnade inte i och med ockupationen, utan fortsatte att göra motstånd.

Det breda folkliga motståndet i Tjeckoslovakien mot invasionen överraskade den ryska militären. Motståndet uttrycktes i ett flertal ickevåldsaktioner. I Prag och i andra städer i republiken hälsades Warszawapaktens trupper med rop och ifrågasättanden och förebråelser.

All form av hjälp och samarbete nekades de invaderande styrkorna. De fick ingen assistans

med mat och vatten. Befolkningen satte upp skyltar och plakat som fördömde invasionen. Grafitti med fördömande budskap mot sovjetledarna målades på väggar och trottoarer. Den 19 januari 1969 satte studenten Jan Palach eld på sig själv på Wenzelplatsen i Prag, för att protestera mot de förnyade inskränkningarna i yttrandefriheten. Det var en av de händelser som gav stort medialt eko runt om i världen och förstörde Sovjetunionens försök att tysta motståndet. Till slut, i april 1969, gav Warzawapakten delvis vika och återinförde vissa av Dubˇceks reformer. s 192 Foto: Levine Heidi / Sipa / Scanpix. Betlehem på Västbanken den 4 december 2007. Ett av den brittiske gatukonstnären Banksys verk. Den unga flickan visiterar en israelisk soldat.

Eftersättsblad: Foto: Peter Claesson. Lettland 2008.

Vaktavlösning vid fredsmonumentet i Riga.

TACK ÄVEN TILL: JOSEFINE ADNER, PETRA AHSTON INKAPÖÖL, FREDRIK AXEGÅRD, THOMAS AXÉN, LONE BACH-BORIUS, DANIEL BACKMAN, VICTORIA BERGMARK, KEVIN BILLINGHURST, TOMAS BJÄLLERSTEDT, NENNE BODELL, PER-ANDERS BROBERG, MAGNUS BRÄNNSTRÖM, NILGUN CARLSON, ROBERT COTTE, INGRID DAHLBERG, AGNES EK, JAN ELIASSON, EVA ERNFORS, MARCUS ERIXSON, CLAES FAGERSTRÖM, LARS FAHLÉN, MOHAMMAD FAZLHASHEMI, LASSE GULLSTRAND, ANNELIE GUSTAFSSON, PONTUS GÖRANSSON, ROBERT HANSEN, SVEN HAGSTRÖMER, ANDERS HOLME, BIBBI JOHANSSON, THOMAS C JOHANSSON, JAAK KRUUSMÄGI, TINA LANDGREN, ERIK LARSSON, JONAS

s 156–157 Foto: Stefan Hyttfors / Expressen / Scanpix. 1999. Kosovoalbanska flyktingar vid Kosovos gräns till Makedonien. Här bildades ett ingemansland där flyktingarna inte kunde påverka sin framtid. Röda Korsets brödutdelning var många gånger enda chansen att få något att äta. s 159 Foto: Paul Hansen. Kabul i Afghanistan 1996.

s 173 Foto: Helene Schmitz / Bildhuset / Link Image. s 174–175 Foto: DPA / Scanpix. Prag i dåvarande Tjeckoslovakien 1968. I början av 1968 inledde den nye generalsekreteraren i det tjeckoslovakiska kommunistpartiet, Alexander Dubˇcek, en mer liberal politik. Efter många år av förtryck började många i Tjeckoslovakien tro på

LEMBERG, ULRIKA LÖFHOLM, MATS LÖTHÉN, CALLE MARKSTEDT, THOMAS MATTSSON, PER MOSSBERG, PETTER NILSSON, PM NILSSON, LARS G NORDSTRÖM, ANNIKA NORLIN, ANDERS NORMAN, MARCUS NYSTRÖM, BJÖRN ODLANDER, ERIK OLSSON, ROSE-MARIE OTTER, RINKEBYSKOLAN I STOCKHOLM, MATS SCHAGERSTRÖM, DAVID SCHWIELER, SIGRID RUDEBECKS GYMNASIUM I GÖTEBORG, JEFFREY SMITH, PIA STOLTZ, JOAKIM STRÖMHOLM, CHRISTER SUNDBERG, PÄR SVÄRDSON, JENNY SWEDBERG, BJÖRN TALLÉN, TORE THALLAUG, PETER WALLENSTEEN, BENGT WESTERBERG, PER-HÅKAN WESTIN, FRIDA WIBERG, ÖRJAN WIDEGREN, PETER WIGSTEIN, LARS WIRÉN, MICHAEL WOLF, PER YNG, ANTONIO ZANELLA, CALLE ZETTERLUND, STEN ÅKERBLOM, KLAS ÅMARK, SARA ÖHRVALL, PER ÖRNÉUS, ÖRTAGÅRDSSKOLAN I MALMÖ … OCH ALLA ANDRA SOM HAR BIDRAGIT TILL DENNA BOK.

19 0

191

s 147 Foto: Thomas Löfqvist / Sydsvenskan / IBL Bildbyrå. Syster Marianne på besök i fängelset i Malmö några år innan polisen bröt upp dörrarna till Alsike kloster. Mannen är en flykting från Bangladesh som ska utvisas från Sverige.

Syster Marianne ger honom den sista trösten som medmänniska efter det att han har försökt ta sitt liv. s 149 Foto: akg-images / Scanpix. Nazisternas koncentrationsläger i Buchenwald i Tyskland. Bilden är tagen den 11 april 1945 då amerikanska soldater befriade lägret. s 150–151 Foto: Robert Capa / Magnum Photos / IBL Bildbyrå.

Chartres i Frankrike den 18 augusti 1944. En ung fransyska löper gatlopp genom Chartres gator. Hennes huvud har rakats med våld för att alla ska se att hon varit tillsammans med en tysk soldat. På armen bär hon barnet hon fått med soldaten. I bakgrunden (bakom mannen med den vita påsen) anar man den unga kvinnans mamma som även hon straffats på ett liknande sätt av stadens invånare. s 153 Foto: Astakhov Dmitry / Topfoto / Scanpix. Röda torget i Moskva den 9 maj 2008. s 154–155 Foto: Magnus Hallgren / DN / Scanpix. En soldat i den svenska Isaf-styrkan i Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan förföljs mest av nyfikna barn, men också här ökar våldet och motviljan mot utlänningarnas närvaro.

s 161 Foto: Annie Leibovitz / Contact Press Images. New York, USA, 8 december 1980. John Lennon och hans hustru Yoko Ono fotograferades av Annie Leibovitz bara några timmar innan han sköts till döds. Bilden är den sista som togs på Lennon. s 163 Foto: Philip Laurell / Johnér. s 165 Foto: Paul Hansen. Kabul i Afghanistan 1996. s 167 Foto: Lars Tunbjörk / NordicPhotos. Skara sommarland 1989. s 169 Foto: Gerald Waller / LIFE. En sexårig föräldralös pojke från Österrike har just fått ett par nya skor av Röda Korset efter andra världskrigets slut. s 171 Foto: Micke Berg / NordicPhotos. Krukmakargatan i Stockholm 1978. Kvarteret Mullvaden skulle, trots omfattande protester rivas. Då ockuperade unga människor fyra bostadshus. Ockupationen inleddes den 20 oktober 1977 och avslutades med att polisen stormade husen nästan ett år senare, den 25 september 1978. Husen revs senare och ersattes av nybyggda hus med bostadsrätter. Ockupationen var den första större i Stockholm och i en opinionsundersökning året efter utnämndes hela aktionen till en av landets främsta opinionsbildare.

en mer öppen och tillåtande tillvaro – hela denna optimistiska process kom att kallas Pragvåren. Den slutade tvärt med att Warszawapaktens makter med Sovjetunionen i spetsen invaderade Tjeckoslovakien den 21 augusti, då de fruktade att landet skulle bryta sig loss från de övriga sovjetiska satellitstaterna i östblocket. Under invasionen ockuperades gatorna av mellan 5 000 och 7 000 stridsvagnar. De följdes av mellan 200 000 och 600 000 soldater. Under invasionen dödades 72 tjecker och slovaker och hundratals skadades fram till den 3 september 1968. Den allmänna oppositionen tystnade inte i och med ockupationen, utan fortsatte att göra motstånd.

Det breda folkliga motståndet i Tjeckoslovakien mot invasionen överraskade den ryska militären. Motståndet uttrycktes i ett flertal ickevåldsaktioner. I Prag och i andra städer i republiken hälsades Warszawapaktens trupper med rop och ifrågasättanden och förebråelser.

All form av hjälp och samarbete nekades de invaderande styrkorna. De fick ingen assistans

med mat och vatten. Befolkningen satte upp skyltar och plakat som fördömde invasionen. Grafitti med fördömande budskap mot sovjetledarna målades på väggar och trottoarer. Den 19 januari 1969 satte studenten Jan Palach eld på sig själv på Wenzelplatsen i Prag, för att protestera mot de förnyade inskränkningarna i yttrandefriheten. Det var en av de händelser som gav stort medialt eko runt om i världen och förstörde Sovjetunionens försök att tysta motståndet. Till slut, i april 1969, gav Warzawapakten delvis vika och återinförde vissa av Dubˇceks reformer. s 192 Foto: Levine Heidi / Sipa / Scanpix. Betlehem på Västbanken den 4 december 2007. Ett av den brittiske gatukonstnären Banksys verk. Den unga flickan visiterar en israelisk soldat.

Eftersättsblad: Foto: Peter Claesson. Lettland 2008.

Vaktavlösning vid fredsmonumentet i Riga.

TACK ÄVEN TILL: JOSEFINE ADNER, PETRA AHSTON INKAPÖÖL, FREDRIK AXEGÅRD, THOMAS AXÉN, LONE BACH-BORIUS, DANIEL BACKMAN, VICTORIA BERGMARK, KEVIN BILLINGHURST, TOMAS BJÄLLERSTEDT, NENNE BODELL, PER-ANDERS BROBERG, MAGNUS BRÄNNSTRÖM, NILGUN CARLSON, ROBERT COTTE, INGRID DAHLBERG, AGNES EK, JAN ELIASSON, EVA ERNFORS, MARCUS ERIXSON, CLAES FAGERSTRÖM, LARS FAHLÉN, MOHAMMAD FAZLHASHEMI, LASSE GULLSTRAND, ANNELIE GUSTAFSSON, PONTUS GÖRANSSON, ROBERT HANSEN, SVEN HAGSTRÖMER, ANDERS HOLME, BIBBI JOHANSSON, THOMAS C JOHANSSON, JAAK KRUUSMÄGI, TINA LANDGREN, ERIK LARSSON, JONAS

s 156–157 Foto: Stefan Hyttfors / Expressen / Scanpix. 1999. Kosovoalbanska flyktingar vid Kosovos gräns till Makedonien. Här bildades ett ingemansland där flyktingarna inte kunde påverka sin framtid. Röda Korsets brödutdelning var många gånger enda chansen att få något att äta. s 159 Foto: Paul Hansen. Kabul i Afghanistan 1996.

s 173 Foto: Helene Schmitz / Bildhuset / Link Image. s 174–175 Foto: DPA / Scanpix. Prag i dåvarande Tjeckoslovakien 1968. I början av 1968 inledde den nye generalsekreteraren i det tjeckoslovakiska kommunistpartiet, Alexander Dubˇcek, en mer liberal politik. Efter många år av förtryck började många i Tjeckoslovakien tro på

LEMBERG, ULRIKA LÖFHOLM, MATS LÖTHÉN, CALLE MARKSTEDT, THOMAS MATTSSON, PER MOSSBERG, PETTER NILSSON, PM NILSSON, LARS G NORDSTRÖM, ANNIKA NORLIN, ANDERS NORMAN, MARCUS NYSTRÖM, BJÖRN ODLANDER, ERIK OLSSON, ROSE-MARIE OTTER, RINKEBYSKOLAN I STOCKHOLM, MATS SCHAGERSTRÖM, DAVID SCHWIELER, SIGRID RUDEBECKS GYMNASIUM I GÖTEBORG, JEFFREY SMITH, PIA STOLTZ, JOAKIM STRÖMHOLM, CHRISTER SUNDBERG, PÄR SVÄRDSON, JENNY SWEDBERG, BJÖRN TALLÉN, TORE THALLAUG, PETER WALLENSTEEN, BENGT WESTERBERG, PER-HÅKAN WESTIN, FRIDA WIBERG, ÖRJAN WIDEGREN, PETER WIGSTEIN, LARS WIRÉN, MICHAEL WOLF, PER YNG, ANTONIO ZANELLA, CALLE ZETTERLUND, STEN ÅKERBLOM, KLAS ÅMARK, SARA ÖHRVALL, PER ÖRNÉUS, ÖRTAGÅRDSSKOLAN I MALMÖ … OCH ALLA ANDRA SOM HAR BIDRAGIT TILL DENNA BOK.

L채s mer och diskutera vidare p책 www.peacepower.se