9789171261847

skruvade bilar Matt Master

BOKFÖRLAGET MAX STRÖM

9 789171 261847 9 789171 261847

M AT T MASTER Matt Master

ISBN 978-91-7126-184-7 ISBN 978-91-7126-184-7

skruvade bilar

De kallas konceptbilar men är oftast trams, skräp eller bara rena misslyckanden. Matt Master från det brittiska teveprogrammet Top Gear har i denna bok samlat världens mest skruvade bilar, varav de flesta aldrig borde ha lämnat ritbordet. Resultatet är en katalog över bilindustrins samlade stolligheter – vilket naturligtvis också är hejdlöst rolig läsning.

BOKFÖRLAGET MAX STRÖM

innehåll förord

4 HIT MEN INTE LÄNGRE

5

1 MED OBEGRÄNSAD KREDIT Helicron No.1 8 Alfa Romeo Bat 7 10 Ford Nucleon 12 GM Firebird III 14 Renault Racoon 16 Renault Pangea 18 Citroën Osmose 20 Peugeot H2O 22 Jeep Hurricane 24 Suzuki PIXY 26

2 OFÖRNUFTETS TIDEVARV 28 Ghia Gilda 30 Renault Reinastella 32 volvo philip 34 Renault Argos 36 Renault Espace F1 38 Peugeot e-doll 40 Fiat Ecobasic 42 Peugeot Moovie 44 Tang Hua Book of Songs 46

3 METOD I GALENSKAPEN 48 Citroën C10 Coccinelle 50 Cadillac Cyclone 52 Renault Zoom 54 Volkswagen L1 56 Toyota POD 58 Toyota RiN 60 Citroën C-Cactus 62

6

64

Ford Gyron 66 Aston Martin Lagonda 68 Ghia Action 70 Italdesign Formula Hammer 72 Citroën Berlingo Coupé de Plage 74 Peugeot Moonster 76 Mazda Taiki 78

5 VÄLKOMMEN TILL DÅRHUSET amphicar 82 Moller M200G 84 Pontiac Firebird Trans Am Kammback 86 Honda Fuya-jo 88 Suzuki Mobile Terrace 90 Citroën C3 Pluriel 92 Ford SYNus 94 Honda WOW 96 Toyota Aygo DJ 98 Mercedes-Benz Bionic 100 Saab elbil 102 Chrysler Town & CountRy Blackjack 104

6 GUDOMLIG INSPIRATION Buick Y-Job 108 Ford Mustang 1 110 Chevrolet Astro 1 112 Ferrari 512 S Modulo 114 Aston Martin Bulldog 116 Maserati Birdcage 118 Maybach Exelero 120 Nissan Pivo 2 122 Honda Puyo 124 Aston Martin One-77 126

106

80

innehåll förord

4 HIT MEN INTE LÄNGRE

5

1 MED OBEGRÄNSAD KREDIT Helicron No.1 8 Alfa Romeo Bat 7 10 Ford Nucleon 12 GM Firebird III 14 Renault Racoon 16 Renault Pangea 18 Citroën Osmose 20 Peugeot H2O 22 Jeep Hurricane 24 Suzuki PIXY 26

2 OFÖRNUFTETS TIDEVARV 28 Ghia Gilda 30 Renault Reinastella 32 volvo philip 34 Renault Argos 36 Renault Espace F1 38 Peugeot e-doll 40 Fiat Ecobasic 42 Peugeot Moovie 44 Tang Hua Book of Songs 46

3 METOD I GALENSKAPEN 48 Citroën C10 Coccinelle 50 Cadillac Cyclone 52 Renault Zoom 54 Volkswagen L1 56 Toyota POD 58 Toyota RiN 60 Citroën C-Cactus 62

6

64

Ford Gyron 66 Aston Martin Lagonda 68 Ghia Action 70 Italdesign Formula Hammer 72 Citroën Berlingo Coupé de Plage 74 Peugeot Moonster 76 Mazda Taiki 78

5 VÄLKOMMEN TILL DÅRHUSET amphicar 82 Moller M200G 84 Pontiac Firebird Trans Am Kammback 86 Honda Fuya-jo 88 Suzuki Mobile Terrace 90 Citroën C3 Pluriel 92 Ford SYNus 94 Honda WOW 96 Toyota Aygo DJ 98 Mercedes-Benz Bionic 100 Saab elbil 102 Chrysler Town & CountRy Blackjack 104

6 GUDOMLIG INSPIRATION Buick Y-Job 108 Ford Mustang 1 110 Chevrolet Astro 1 112 Ferrari 512 S Modulo 114 Aston Martin Bulldog 116 Maserati Birdcage 118 Maybach Exelero 120 Nissan Pivo 2 122 Honda Puyo 124 Aston Martin One-77 126

106

80

Förord Människor har tillverkat bilar i mer än hundra år och har hunnit bli ganska bra på det. Hjul, motorer, säten, vindrutor, eventuellt lite krom och läder, det är bara att följa den idiotsäkra mallen. Trodde vi, ja …

Av rädsla för att bli ifrånkörda, bokstavligt och bildligt, har bildesigners outtröttligt hittat på nya koncept. Kanske en amfibiemodell? Eller något riktigt spejsat? Inte det? Men har ni tänkt på vilka fördelar en kärnkraftsdriven kärra skulle kunna ha?

Alltför ofta har den där lysande idén som presenterats i styrelserummet mötts av en uppmuntrande klapp på axeln och ett obegränsat checkkonto istället för ett artigt leende och en bestämd knuff tillbaka till ritbordet igen.

Och redan efter ett par veckor står kanske en skinande ny fullskalig modell på plats, eller så finns långt framskridna planer på att visa den på en bilsalong, eller – chefens allra värsta mardröm – så finns redan en fullt utrustat modell färdig för produktion.

Här lyfts några av de mest skruvade krockarna mellan briljanta uppslag och galna påhitt. Fantastiska idéer som resulterat i groteska produkter när de bästa av intentioner vänts till sin motsats. Här finns bilar som känner av ditt humör eller styrs av sitt eget. Här finns rullande hundkennlar, bilar som vill vara båtar och bilar som vill vara flygplan.

Fast allt är inte bara dåligt. Några modeller skulle man vilja ge poäng bara för försökets skull. Andra skjuter kanske inte så långt över målet som man skulle kunna tro. Och så finns det de där enstaka som man bara inte kan låta bli att beundra. I alla fall på tryggt avstånd.

Förord Människor har tillverkat bilar i mer än hundra år och har hunnit bli ganska bra på det. Hjul, motorer, säten, vindrutor, eventuellt lite krom och läder, det är bara att följa den idiotsäkra mallen. Trodde vi, ja …

Av rädsla för att bli ifrånkörda, bokstavligt och bildligt, har bildesigners outtröttligt hittat på nya koncept. Kanske en amfibiemodell? Eller något riktigt spejsat? Inte det? Men har ni tänkt på vilka fördelar en kärnkraftsdriven kärra skulle kunna ha?

Alltför ofta har den där lysande idén som presenterats i styrelserummet mötts av en uppmuntrande klapp på axeln och ett obegränsat checkkonto istället för ett artigt leende och en bestämd knuff tillbaka till ritbordet igen.

Och redan efter ett par veckor står kanske en skinande ny fullskalig modell på plats, eller så finns långt framskridna planer på att visa den på en bilsalong, eller – chefens allra värsta mardröm – så finns redan en fullt utrustat modell färdig för produktion.

Här lyfts några av de mest skruvade krockarna mellan briljanta uppslag och galna påhitt. Fantastiska idéer som resulterat i groteska produkter när de bästa av intentioner vänts till sin motsats. Här finns bilar som känner av ditt humör eller styrs av sitt eget. Här finns rullande hundkennlar, bilar som vill vara båtar och bilar som vill vara flygplan.

Fast allt är inte bara dåligt. Några modeller skulle man vilja ge poäng bara för försökets skull. Andra skjuter kanske inte så långt över målet som man skulle kunna tro. Och så finns det de där enstaka som man bara inte kan låta bli att beundra. I alla fall på tryggt avstånd.

1 1

Med COMPANY obegränsad CREDIT CARD kredit Det finns fullständigt exempel på With open accesshårresande to the company’s vanvettiga affärsprojekt människor coffers and the bosssom letting go of kan the sätta igång cheferna släppt och reins, it’snär nothing short ofbromsen terrifying idémakarna fått full tillgång till företagens what some people come up with in kassakistor. the name of business.

1 1

Med COMPANY obegränsad CREDIT CARD kredit Det finns fullständigt exempel på With open accesshårresande to the company’s vanvettiga affärsprojekt människor coffers and the bosssom letting go of kan the sätta igång cheferna släppt och reins, it’snär nothing short ofbromsen terrifying idémakarna fått full tillgång till företagens what some people come up with in kassakistor. the name of business.

15 År 1958 Jo, vi har sett sådana här förut. De kallas flygplan.

GM Firebird III Medan man på Ford ägnade sin kraft åt att klyva atomer, hade teknikerna på General Motors inte lika höga vetenskapliga ambitioner, fast de var lika mycket uppe i det blå. Firebird-projektet var ett försök att sätta in jetmotorer i bilar som skulle rulla på landsvägar. Det betydde i praktiken ett slags jetplan utan vingar. Den första modellen lär ha kommit upp i 160 km/tim redan på 1:ans växel, för att sedan förlora allt väggrepp redan på 2:an. Nästa modell försökte man göra lite mer användarvänlig genom att förse den med fyra säten istället för ett, och ett par strålkastare, men det var också allt. Ingen flygvärdinna ingick.

När det blev dags att presentera Firebird III hade man för länge sedan övergett alla försök att förneka modellens ursprung i flygplansindustrin.

Den hade fått sittbrunnskupoler, styrspak istället för ratt och inte mindre än sju minivingar och stjärtfenor. Dessvärre inget flygledartorn att montera på garaget. Bilen var faktiskt också utrustad med finesser som luftkonditionering och farthållare, något som måste betraktas som ganska imponerande 1958.

De blev dock tvungna att utrusta den med en bensinmotor för att den över­ huvudtaget skulle fungera, eftersom jetmotorn omedelbart blev överhettad så fort den användes.

15 År 1958 Jo, vi har sett sådana här förut. De kallas flygplan.

GM Firebird III Medan man på Ford ägnade sin kraft åt att klyva atomer, hade teknikerna på General Motors inte lika höga vetenskapliga ambitioner, fast de var lika mycket uppe i det blå. Firebird-projektet var ett försök att sätta in jetmotorer i bilar som skulle rulla på landsvägar. Det betydde i praktiken ett slags jetplan utan vingar. Den första modellen lär ha kommit upp i 160 km/tim redan på 1:ans växel, för att sedan förlora allt väggrepp redan på 2:an. Nästa modell försökte man göra lite mer användarvänlig genom att förse den med fyra säten istället för ett, och ett par strålkastare, men det var också allt. Ingen flygvärdinna ingick.

När det blev dags att presentera Firebird III hade man för länge sedan övergett alla försök att förneka modellens ursprung i flygplansindustrin.

Den hade fått sittbrunnskupoler, styrspak istället för ratt och inte mindre än sju minivingar och stjärtfenor. Dessvärre inget flygledartorn att montera på garaget. Bilen var faktiskt också utrustad med finesser som luftkonditionering och farthållare, något som måste betraktas som ganska imponerande 1958.

De blev dock tvungna att utrusta den med en bensinmotor för att den över­ huvudtaget skulle fungera, eftersom jetmotorn omedelbart blev överhettad så fort den användes.

21 År 2001 Bara om du vill vakna naken på en öde parkering med en njure mindre.

Citroën Osmose En vänstervriden utopi om framtidens bilsamhälle, eller som Citroën med egna ord beskriver sin modell Osmose: ”En bil som skapar ett helt nytt förhållande mellan gångtrafikanter och bilister.” Typ samåkning. Med tanke på att det vanliga mötet inte så sällan slutar i plötslig och för tidig död, så kanske det här är en god sak – men hur radikala var man egentligen på Citroën? Inte så särskilt eftersom Osmose i grund och botten bara är en korsning mellan en dubbeldäckare och en minitaxi, fast en som man alltså måste köpa själv innan man kan börja skjutsa andra. Högst tveksam affärsidé. Det fiffiga med Osmose är att man kan annonsera sitt färdmål med hjälp av en bildskärm framtill, så att fotgängare på gatan inte bara vet vart bilen är på väg utan också kan hoppa på och följa med om de vill. Knappast idealiskt om man har en otrohetsaffär eller är på flykt undan rättvisan. Och även om Citroën ska ha en eloge för sitt fram­­synta miljötänkande, är nog Osmose i dyraste laget som ersättning för de hand­skrivna skyltar som unga liftare står med i rondellerna.

21 År 2001 Bara om du vill vakna naken på en öde parkering med en njure mindre.

Citroën Osmose En vänstervriden utopi om framtidens bilsamhälle, eller som Citroën med egna ord beskriver sin modell Osmose: ”En bil som skapar ett helt nytt förhållande mellan gångtrafikanter och bilister.” Typ samåkning. Med tanke på att det vanliga mötet inte så sällan slutar i plötslig och för tidig död, så kanske det här är en god sak – men hur radikala var man egentligen på Citroën? Inte så särskilt eftersom Osmose i grund och botten bara är en korsning mellan en dubbeldäckare och en minitaxi, fast en som man alltså måste köpa själv innan man kan börja skjutsa andra. Högst tveksam affärsidé. Det fiffiga med Osmose är att man kan annonsera sitt färdmål med hjälp av en bildskärm framtill, så att fotgängare på gatan inte bara vet vart bilen är på väg utan också kan hoppa på och följa med om de vill. Knappast idealiskt om man har en otrohetsaffär eller är på flykt undan rättvisan. Och även om Citroën ska ha en eloge för sitt fram­­synta miljötänkande, är nog Osmose i dyraste laget som ersättning för de hand­skrivna skyltar som unga liftare står med i rondellerna.

35 År 1952 Sex framför säkerhet i 50-talets Sverige? Funkade sådär.

Volvo Philip 1952 råkade någon på Volvo krocka med ordet design efter att företaget de senaste 25 åren endast blivit förknippat med säkerhet. Eftersom man var osäker på vad design egentligen betydde vände man blicken mot USA för inspiration. I rock’n’rollens hemland sprudlade en sexuell revolution och de vräkiga bilarna kom mer och mer att se ut som jättelika fallossymboler med vågade stjärtfenor. Mitt i detta sökte Volvo sin framtid. Och de döpte den till Philip.

Volvo Philips försök att förflytta Grease till det frusna och timida Sverige innehöll sexig femtiotalsstyling, meningslös V8-kraft och lyx i form av auto­ matisk växellåda.

Den svenska marknaden hade dock andra idéer. Den brydde sig inte om usla växellådor eller törstiga V8-motorer, och den saknade även den sexuella besatthet som Philips enorma motorhuv gav uttryck för.

Philip lades i malpåse och den svenska synden fick vänta ett tag till.

35 År 1952 Sex framför säkerhet i 50-talets Sverige? Funkade sådär.

Volvo Philip 1952 råkade någon på Volvo krocka med ordet design efter att företaget de senaste 25 åren endast blivit förknippat med säkerhet. Eftersom man var osäker på vad design egentligen betydde vände man blicken mot USA för inspiration. I rock’n’rollens hemland sprudlade en sexuell revolution och de vräkiga bilarna kom mer och mer att se ut som jättelika fallossymboler med vågade stjärtfenor. Mitt i detta sökte Volvo sin framtid. Och de döpte den till Philip.

Volvo Philips försök att förflytta Grease till det frusna och timida Sverige innehöll sexig femtiotalsstyling, meningslös V8-kraft och lyx i form av auto­ matisk växellåda.

Den svenska marknaden hade dock andra idéer. Den brydde sig inte om usla växellådor eller törstiga V8-motorer, och den saknade även den sexuella besatthet som Philips enorma motorhuv gav uttryck för.

Philip lades i malpåse och den svenska synden fick vänta ett tag till.

67 År 1961 Fullt möjlig. Man skulle kunna kalla den ”motorcykel”.

Ford Gyron Här har man verkligen ansträngt sig för att komma på en ny idé. Om den sedan fungerar är en annan historia. Fyra hjul är ju en gammal beprövad tanke. Tre hjul är inte så lyckat, det har historien visat. Men vad sägs om två?

Fast då är det väl bara en motorcykel? Inte om man jobbade åt Ford på 60-talet.

Gyron-modellen var ett seriöst försök att ta fram en tvåhjulig bil – med fram- och bakhjul placerade som på en cykel – och som sedan stabiliserades med hjälp av gyroskop. Med stabilisera menade man att fordonet inte skulle välta så fort man vågade sig på försöket att svänga runt ett hörn. När man ville stanna tvingades Gyron fälla ner två små stödben ur sitt inre, ungefär som stödet på en motorcykel. Och i själva verket, när man tittar lite närmare, så var väl det här inget annat än en ovanligt bred motorcykel, eller hur? Fast med tak och grejer. Inte så konstigt kanske att den enda existerande modellen av Gyron hastigt och lustigt försvann i en eldsvåda. Försäkringsbolaget verkar inte ha höjt ett ögonbryn.

67 År 1961 Fullt möjlig. Man skulle kunna kalla den ”motorcykel”.

Ford Gyron Här har man verkligen ansträngt sig för att komma på en ny idé. Om den sedan fungerar är en annan historia. Fyra hjul är ju en gammal beprövad tanke. Tre hjul är inte så lyckat, det har historien visat. Men vad sägs om två?

Fast då är det väl bara en motorcykel? Inte om man jobbade åt Ford på 60-talet.

Gyron-modellen var ett seriöst försök att ta fram en tvåhjulig bil – med fram- och bakhjul placerade som på en cykel – och som sedan stabiliserades med hjälp av gyroskop. Med stabilisera menade man att fordonet inte skulle välta så fort man vågade sig på försöket att svänga runt ett hörn. När man ville stanna tvingades Gyron fälla ner två små stödben ur sitt inre, ungefär som stödet på en motorcykel. Och i själva verket, när man tittar lite närmare, så var väl det här inget annat än en ovanligt bred motorcykel, eller hur? Fast med tak och grejer. Inte så konstigt kanske att den enda existerande modellen av Gyron hastigt och lustigt försvann i en eldsvåda. Försäkringsbolaget verkar inte ha höjt ett ögonbryn.

77 År 2001 Möjligen i ett parallellt universum där bilar saknar all praktisk funktion.

Peugeot Moonster Än en gång har den svåra balansgången mellan demokratiska ambitioner och lusten att vilja smita iväg på fyratimmarsluncher resulterat i en bil som är så oanvändbar att företagets årliga designtävling framstår som ett helt menings­ löst jippo. Det var år 2000 som den stora allmänheten för första gången bjöds in för att göra Peugeots jobb, och det kom in tusentals designförslag från 80 olika länder. Från en framvaskad lista på inte mindre än femtio, var domarna dumma nog att välja det här förslaget, Moonster.

Moonster, denna obegåvade stollighet av en ung man vid namn Marko Lukovic, har varken motor, kraftöverföring eller ens fjädring. Och trots namnet och utseendet har den inga rymdteknologiska egenskaper heller, utan är istället tänkt att fungera som transportmedel i stadsmiljö i en förhållandevis näraliggande framtid. Lukovic påstod att det glänsande formgjutna aluminium­ skalet skulle föra tankarna till delfiner, och att de meterhöga hjulen skulle påminna om benen på ett djur. För allas bästa bör vissa sköna lirare alltid hållas inlåsta.

77 År 2001 Möjligen i ett parallellt universum där bilar saknar all praktisk funktion.

Peugeot Moonster Än en gång har den svåra balansgången mellan demokratiska ambitioner och lusten att vilja smita iväg på fyratimmarsluncher resulterat i en bil som är så oanvändbar att företagets årliga designtävling framstår som ett helt menings­ löst jippo. Det var år 2000 som den stora allmänheten för första gången bjöds in för att göra Peugeots jobb, och det kom in tusentals designförslag från 80 olika länder. Från en framvaskad lista på inte mindre än femtio, var domarna dumma nog att välja det här förslaget, Moonster.

Moonster, denna obegåvade stollighet av en ung man vid namn Marko Lukovic, har varken motor, kraftöverföring eller ens fjädring. Och trots namnet och utseendet har den inga rymdteknologiska egenskaper heller, utan är istället tänkt att fungera som transportmedel i stadsmiljö i en förhållandevis näraliggande framtid. Lukovic påstod att det glänsande formgjutna aluminium­ skalet skulle föra tankarna till delfiner, och att de meterhöga hjulen skulle påminna om benen på ett djur. För allas bästa bör vissa sköna lirare alltid hållas inlåsta.

83 År 1961 I början av 60-talet var allt möjligt. I slutet av decenniet kunde vi stryka simmande bilar från listan.

amphicar 1960-talet var ett årtionde präglat av storslagna idéer, frigörelse, djärva upp­­finningar och mängder av hallucinogena droger. Uppenbarligen även i Tyskland, där världens enda massproducerade amfibiebil såg dagens ljus 1961.

Amfibiebilen tillverkades under fem år, och på den tiden spottade man ur sig 4 000 bilar, varav de flesta fann vägen till USA, vilket kanske inte är så förvånande. Även om den på sitt sätt måste betraktas som en triumf inom det helt onödiga området vattentäta motorer, blev bilen ett misslyckande av flera andra skäl. Den såg skrattretande löjlig ut uppe på land, och när den låg i vattnet såg den ut som om den höll på att sjunka. Den var också fruktans­ värt dyr – inte minst när man betänker att det finns billigare alternativ som broar och färjor. Det var också en usel bil och en ännu sämre båt. Trots det lyckades två Amphi­cars korsa engelska kanalen 1968, i en storm dessutom, påstås det. För den bedriften måste vi alla ta av oss hatten. Och varna våra barn för riskerna med partydroger.

83 År 1961 I början av 60-talet var allt möjligt. I slutet av decenniet kunde vi stryka simmande bilar från listan.

amphicar 1960-talet var ett årtionde präglat av storslagna idéer, frigörelse, djärva upp­­finningar och mängder av hallucinogena droger. Uppenbarligen även i Tyskland, där världens enda massproducerade amfibiebil såg dagens ljus 1961.

Amfibiebilen tillverkades under fem år, och på den tiden spottade man ur sig 4 000 bilar, varav de flesta fann vägen till USA, vilket kanske inte är så förvånande. Även om den på sitt sätt måste betraktas som en triumf inom det helt onödiga området vattentäta motorer, blev bilen ett misslyckande av flera andra skäl. Den såg skrattretande löjlig ut uppe på land, och när den låg i vattnet såg den ut som om den höll på att sjunka. Den var också fruktans­ värt dyr – inte minst när man betänker att det finns billigare alternativ som broar och färjor. Det var också en usel bil och en ännu sämre båt. Trots det lyckades två Amphi­cars korsa engelska kanalen 1968, i en storm dessutom, påstås det. För den bedriften måste vi alla ta av oss hatten. Och varna våra barn för riskerna med partydroger.

85 År 1974 Tekniken lever kvar. Hos eldrivna gräsklippare och … ja, det är väl bara där …

Moller M200G Om man får för sig att tillverka en flygande bil och väljer en design inspirerad av 50-talets onda utomjordingar, tar man alltid en viss risk. Hjälp, är det här den attack från Mars som vi alltid har fruktat? Nej, det är bara doktor Moller på väg till snabbköpet. För det är inget flygande tefat utan en högst verklig och faktiskt tillverkad skapelse av amerikanen doktor Paul Moller. M200 är en av de första och mest onödiga flygande bilar som satts i ”produktion”.

Driven av wankelmotorer som överför kraften till något som liknar vanliga bordsfläktar, kan Mollers tvåsitsiga tefat hovra hjälpligt över nästan vilken yta som helst. Sedan kan den liksom wobbla framåt och bakåt medan alla blundar hårt av skräck. Ett exemplar som kan lyfta upp till tre meter kostar 90 000 dollar, och vill man komma ännu högre får man punga ut med 450 000 dollar.

Doktor Moller menade på fullt allvar att den skulle gå att sälja till den stora allmän­heten som en rolig grej, till militären för att döda människor med (förhopp­nings­vis inte piloterna) och till räddningstjänsten för att undsätta människor i skyskrapor, en i taget.

85 År 1974 Tekniken lever kvar. Hos eldrivna gräsklippare och … ja, det är väl bara där …

Moller M200G Om man får för sig att tillverka en flygande bil och väljer en design inspirerad av 50-talets onda utomjordingar, tar man alltid en viss risk. Hjälp, är det här den attack från Mars som vi alltid har fruktat? Nej, det är bara doktor Moller på väg till snabbköpet. För det är inget flygande tefat utan en högst verklig och faktiskt tillverkad skapelse av amerikanen doktor Paul Moller. M200 är en av de första och mest onödiga flygande bilar som satts i ”produktion”.

Driven av wankelmotorer som överför kraften till något som liknar vanliga bordsfläktar, kan Mollers tvåsitsiga tefat hovra hjälpligt över nästan vilken yta som helst. Sedan kan den liksom wobbla framåt och bakåt medan alla blundar hårt av skräck. Ett exemplar som kan lyfta upp till tre meter kostar 90 000 dollar, och vill man komma ännu högre får man punga ut med 450 000 dollar.

Doktor Moller menade på fullt allvar att den skulle gå att sälja till den stora allmän­heten som en rolig grej, till militären för att döda människor med (förhopp­nings­vis inte piloterna) och till räddningstjänsten för att undsätta människor i skyskrapor, en i taget.

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 First published in 2009 by BBC Books, an imprint of Ebury Publishing A Random House Group Company.

Copyright Š Matt Master 2009 Matt Master has asserted his right to be identified as the author of this Work in accordance with the Copyright, Designs and Patents Act 1988.

All rights reserved. No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system, or transmitted in any form or by any means, electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise, without the prior permission of the copyright owner.

The Random House Group Limited Reg. No. 954009.

Addresses for companies within the Random House Group can be found at www.randomhouse.co.uk A CIP catalogue record for this book is available from the British Library ISBN 978 1 846 07807 1 The Random House Group Limited supports The Forest Stewardship Council (FSC), the leading international forest certification organisation.

All our titles that are printed on Greenpeace approved FSC certified paper carry the FSC logo. Our paper procurement policy can be found at www.rbooks.co.uk/environment

Commissioning editor: Lorna Russell Project editor: Christopher Tinker Copy-editor: Helen Armitage Design: Smith & Gilmour, London Picture researcher: Giles Chapman Production controller: Antony Heller Colour origination by Altaimage Ltd, London Printed and bound in Singapore

by Tien Wah Press Picture Credits BBC Books would like to thank the following for providing photographs.

While every effort has been made to trace copyright holders, we would like to apologise should there be any errors or omissions.

Page 9 Helicron No.1 courtesy of Mick Walsh; p.82 Amphicar courtesy of Collections/Getty Images; p.86 Pontiac Firebird Trans Am Kammback supplied

by Magic Car Pix (www.magiccarpix. com), courtesy of Richard Dredge.

All other pictures sourced from the Giles Chapman Library and from the manufacturers; particular thanks to Jackie Allard and Chrysler UK (p.105), Bruce Calkins and Moller International (p.84), Rachelle Chamberlain and Suzuki GB plc (pp.80–1 and 90), and Kate Thompson of Volkswagen Group UK (p.56) for their help in tracking down images.