9789174240511

innehåll inledning

Känn din hund

allt hänger ihop

Om hur hela livet påverkas av arv och upplevelser. vargen i soffan Om hundens biologiska arv och olika rasers förutsättningar. den viktiga valptiden Om uppfödarens och tikens roll och om socialisering. fungera i familjen Om trygghet, miljöträning, social gemenskap och sysselsättning. lätt att lära – på gott och ont Om inlärningsprinciper och om hur hunden associerar. när kroppen krånglar Om sjukdomar, hälsa och hormoner.

… och dig själv

i andra änden av kopplet Om hundägaren och varför man väljer att ha en hund. att handskas med hundar Om metoder, etik, kärlek och snabba lösningar. planera för förändring Om långsiktiga förändringar och tålamod. litteratur register "

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 3

2010-04-23 11.19

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 8

2010-04-23 11.19

Allt hänger ihop En gammal dam sitter och vilar i en solstol i sin trädgård en varm sommare$ermiddag. Sara går förbi med sin rottweiler Flisa och stannar för att prata lite. Flisa sätter sig vid Saras fötter och tittar nyfiket på myrorna som kryper över gräsmattan. När det är dags att säga hejdå sträcker damen ut sin hand för att klappa Flisa. Det är då det händer.

Flisa morrar till från botten av sin djupa bröstkorg och hugger damen i handen. Hon biter inte så hårt, men damen drar tillbaka handen och en tand river upp ett sår så att blodet rinner. Kvällen slutar på akuten där damen blir omplåstrad och får en stelkrampsspruta. Sara är förtvivlad men också förbryllad e$ersom hon inte kan se att Flisa ha$ någon särskild anledning att bita damen.

Sedan den dagen går Flisa alltid kopplad. Hon får fortsättningsvis bara komma i närheten av folk som hon redan känner väl och tycker om. Sara skaffar också en munkorg som Flisa får bära när det är mycket människor omkring dem. Även om det aldrig mer händer någon liknande olycka, kan Sara inte känna sig helt lugn när hon och Flisa är ute och går. Och ju mer misstänksam omgivningen blir mot Flisa i den skräckinjagande munkorgen, desto mindre verkar Flisas förtroende för människor bli.

Rottweilern Flisa är ett bra exempel på att det ofta är många olika faktorer som bidrar till att en hund utvecklar ett besvärligt beteende. Som enskild händelse är episoden med den gamla damen svår att förstå, men om vi tittar närmare på Flisas hela bakgrund och livssituation blir den mer begriplig. Faktum är att Flisa hade flera anledningar till att inte känna sig trygg, något som till slut ledde till att hon reagerade med aggressivitet.

9

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 9

2010-04-23 11.19

Flisa var en äldre rottweilertik och en duktig tävlingshund. Hon hade alltid varit lättlärd och samarbetsvillig, men på gamla dagar hade den vaksamma sidan hos henne vuxit till ett stort problem.

Vänner som kom på besök kände sig hotade, och så fort något hördes utanför huset skällde hon. Ibland var det svårt för Sara att få någon nattro när den stora hunden låg vid hennes fötter och morrade ut i mörkret. Ett annat problem som blivit värre med åren var Flisas hotfulla beteende gentemot andra hundar, och på grund av det kunde Sara till slut inte längre tävla med henne.

När Flisa hämtades av Sara hos uppfödaren var hon en tillgiven och glad valp. Båda hennes föräldrar hade däremot ganska lätt för att ta till ett aggressivt beteende, och mamman hade ett bryskt sätt att hantera valparna. När Flisa var tre månader gammal blev hon överfallen av en vuxen labrador på gatan utanför huset där Sara bodde.

Trots att hon var så liten svarade hon med ilska och försökte kraftfullt försvara sig. Som Sara minns det var det nog efter den händelsen som Flisa började bli reserverad mot andra hundar. När Sara och Flisa gick sin första kurs på hundklubben hade Flisa börjat skälla och göra arga utfall mot de andra kursdeltagarnas hundar. Instruktören rådde Sara att skrika ”nej” och rycka rejält i Flisas koppel varje gång det hände. Sara var ambitiös och tränade enligt kursledarens anvisningar, men Flisa fortsatte att uppträda hotfullt mot hundar hon mötte. Problemen blev inte bättre utan gradvis värre. Varje gång de mötte andra hundar blev situationen upprörd och kaotisk. Sara ryckte i kopplet och skrek ”nej” allt vad hon orkade, medan Flisa skällde och gjorde våldsamma utfall.

Sara var alltid mycket mån om sin hund. När det tidigt visade sig att Flisa led av en kronisk sjukdom började Sara bekymra sig mycket för hennes hälsa och gjorde allt för att Flisa skulle må så bra som möjligt. Det ständiga pysslandet med hunden gjorde att de två fick en mycket nära relation. Flisas humör hängde tydligt ihop med hur hon mådde för tillfället. Sara märkte att Flisa var mer benägen att vakta när sjukdomen hade övertaget. En olycka hade dessutom skadat Flisas hörsel. På gamla dagar hörde hon dåligt, vilket verkade göra henne än mer osäker och vaktbenägen.

10

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 10

2010-04-23 11.19

vi analyserar flisa ﹙och sara﹚

Flisa är vårt favoritexempel på att man måste försöka se till hela hundens liv, och lite till, för att förstå ett visst beteende. Faktorer som hänger ihop med arv, uppväxt och livsmiljö samverkar och gör varje levande individ unik. Låt oss göra en övergripande analys av Flisas liv för att visa hur vi menar. det biologiska arvet

Från sina vilda förfäder har våra hundar ärvt en vilja att försvara sig mot individer som gör intrång i de områden eller zoner som de anser tillhör dem själva och den egna gruppen. Det medfödda zonförsvaret (läs mer om det längre fram i boken) är olika starkt hos olika hundar och rottweiler är en ras där man genom avel valt att behålla mycket av hundens vaktande beteenden. Individer som tillhör samma ras kan ärva olika mycket av de rastypiska egenskaperna, och Flisa hade ärvt en hel del av egenskapen att bevaka zonen närmast den egna kroppen, runt sin familj och platsen där de bodde. Hon hade dessutom föräldrar som ibland uppträdde aggressivt, något som hon kunde ha ärvt rent genetiskt eller fått som ett socialt arv.

Sara hade inte funderat särskilt mycket kring vad det skulle innebära att ha just en rottweiler. Hon hade heller inte tänkt på att det kunde vara bra att bekanta sig med Flisas föräldrar. Om hon gjort det, och ändå bestämt sig för att köpa Flisa, hade hon varit bättre förberedd. Kanske kunde hon ha undvikit vissa av de situationer som väckte Flisas aggressiva och vaktande egenskaper. uppväxtmiljön

Redan i valphagen utsattes Flisa för ganska hårda tag av sin hundmamma. Många beteenden tar form tidigt i livet och miljön hos uppfödaren spelar stor roll, liksom livet som valp och unghund i den nya familjen. Om de hundar och människor som valpen möter är aggressiva och våldsamma finns det stor risk att just sådana sidor väcks hos valpen. Flisas medfödda vilja att vakta och försvara sig triggades och trappades upp när andra individer kränkte gränserna för hennes försvarszoner och utsatte henne för obehag.

11

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 11

2010-04-23 11.19

träningsmetoder

Att träna sin hund i att hantera olika situationer är förstås bra, men det finns metoder som kan få motsatt effekt. Det är inte alltid hunden lär sig det man avser. Flisa tappade tidigt tilltron till andra hundar och därför kände hon sig sannolikt mycket osäker när hon kom till kursen på hundklubben. Att banna henne och rycka i kopplet när hon försökte få de andra hundarna att hålla sig på avstånd gjorde förmodligen mer skada än nytta. Det Flisa lärde sig av träningen var att det verkligen hände obehagliga saker när andra hundar kom nära!

Om stämningen mellan henne och Sara inte blivit så upprörd varje gång en annan hund dök upp hade hon nog känt sig tryggare. Det hade varit bättre om Sara visat sig lugn och fokuserat mer på att lära in ett nytt beteende än att gräla över det gamla. Oavsett om träningen lyckats eller inte hade hon åtminstone inte förvärrat situationen.

Men det är viktigt att inte bara se till Saras, Flisas och instruktörens brister. Bortsett från mötena med andra hundar hade lydnadsträningen på hundklubben präglats av ett positivt samarbete och gett bra resultat. Förmodligen hade en hund med Flisas förutsättningar fungerat ännu sämre med en mindre aktiv ägare. Det faktum att Flisa trots allt var en väluppfostrad hund kan vara anledningen till att inga riktigt allvarliga incidenter inträffade. sjukdom och fysiska åkommor

Att Flisas sjukdom gjorde henne missmodig och irriterad är lätt att förstå. Antagligen kände hon sig också tidvis rädd och utsatt när kroppen inte fungerade. Om de fysiska problemen går att bota kan ett besök hos veterinären göra underverk. I Flisas fall hjälpte behandlingen bara delvis, men blotta kunskapen om hur sjukdomen påverkar hundens humör kan göra att ägaren förstår hunden bättre och kanske ställer lägre krav på vad den ska klara av. relationen mellan ägare och hund

Förhoppningsvis är livet tillsammans givande, inte bara för ägaren utan också för hunden. Att en del hundar känner sig otrygga eller oönskade i sina familjer är dessvärre en förekommande orsak till 12

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 12

2010-04-23 11.19

problem. I en sådan situation brukar ingen vara tillfreds. Men även i en kärleksfull samvaro kan det finnas källor till bekymmer. Saras stora omtanke om Flisa skapade en nära relation, men den kom att präglas av oro över Flisas hälsa. Det är troligt att samvaron påverkas negativt om hundens behov, äkta eller inbillade av ägaren, helt får styra det gemensamma livet.

Beteendet vi ser Den unika individens känslor och handlande individen Mognad Åldrande Smärta/sjukdom Obehagliga händelser Positiva händelser Vardagslivet Miljöträning Socialisering Ägarens personlighet och attityd Andra människors attityd och behandling av hunden, till exempel uppfödarens roll Mycket tidiga erfarenheter

höga ambitioner

Saras tävlingsambitioner kan ha blivit övermäktiga för Flisa i takt med att hon upplevde andra hundar och människor som alltmer hotfulla. Förmodligen hade hennes liv blivit bättre utan de pressande situationerna på hundklubben, förutsatt att Sara fortsatt att aktivera Flisa på andra sätt. Ära och medaljer är inget som hundar strävar efter. Det är ett mänskligt problembeteende.

Livmodermiljö – erfarenheter före födseln Hanens gener

rasen

Tikens gener

Arvet från vargen

pyramidmodellen Vilka byggstenar i modellen har betytt mest för hur din hund beter sig? Var i pyramiden befinner de sig? Utgör de den breda basen eller den lite smalare toppen? Om exempelvis en hund som är mycket rädd för andra hundar fick sina avgörande negativa erfarenheter tidigt i livet (i basen på pyramiden) kan det vara svårare att göra något åt det senare i livet. Om hunden utsattes för negativa erfarenheter som vuxen (högre upp i pyramiden) finns det goda möjligheter att träna bort rädslan.

Finns det någon byggsten som du fortfarande kan

påverka, till exempel genom att miljöträna hunden I kommande kapitel går vi näreller ändra på något i dess livsmiljö? mare in på de pusselbitar som formar en hunds personlighet.

Trots att de presenteras separat är det viktigt att komma ihåg att alla delar samverkar. Man kan tänka sig hundens beteende som toppen på en pyramid. När du läser vidare kan det vara bra att bläddra tillbaka och titta på pyramidmodellen då och då.

13

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 13

2010-04-23 11.19

Sysselsättning för hunden Göm godis i lägenheten och låt hunden leta. Ju duktigare hunden blir, desto klurigare kan gömställena vara. Kanske klarar den av att dra i ett snöre för att få fram ett godispaket som gömts under soffan?

Lägg ut godbitar på en gräsmatta eller stick in dem i barken på trädstammar och låt hunden leta.

Göm leksaker i högt gräs och låt hunden leta.

Tappa något, gärna en skojig leksak, när ni är ute och går på en stig. Hunden får sedan springa tillbaka och leta. Börja med ett litet avstånd och öka e er hand. Det kan vara praktiskt att lära hunden att leta upp en handske, nycklar eller en plånbok.

Träna hunden i att balansera på eller krypa under stockar, sätta sig på stenar eller hoppa över diken, mot beröm och belöning.

Låt hunden springa och bära med sig ett föremål från en person till en annan. När hunden förstått kan avståndet mellan personerna få bli längre. Kanske kan hunden samtidigt få leta e er mottagaren?

Låt hunden gå längs en stig och leta upp en person som gömt sig vid sidan av. När hunden känner lukten av den gömda personen, eller kanske hör en gren som går av, kan den få lämna stigen och springa fram. Den upphittade personen berömmer, bjuder på godis eller leker glatt med hunden.

re långdistanslöpare än andra, och riktigt små raser får ta många steg för att komma en mil. Innan hundkroppen är fullvuxen ska den inte utsättas för alltför stor påfrestning. Kom ihåg att när hunden får använda hjärnan blir den snabbare trött. Efter en kilometer av klurig spårning tar hunden gärna en tupplur – något den knappast gör efter en lika kort promenad.

70

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 70

2010-04-23 11.20

Det är bra att variera hundens motionsformer så att den inte bara erbjuds koppelpromenader på asfalterade gator utan också får sträcka ut i full frihet på ett fält, följa vindlande skogsstigar, simma i en sjö eller klättra i berg. Balansövningar på anvisade trädstockar eller murkrön och hopp över vattenpölar eller betonggrisar är också stimulerande övningar, som samtidigt tränar samarbetsförmågan. Att låta hunden bära klövjeväskor eller dra en kärra kan vara andra bra sätt att motionera den – men se först till att du har rätt utrustning och kunskap om hur många kilo din hund tål att bära eller dra utan att ta skada.

avancerade övningar

träna ihop!

Varför inte passa på att motionera själv när du ändå är ute med hunden? De flesta medelstora och stora hundar är bra löparkamrater. Om du inte vill springa kan du kanske träna genom att öka längden på promenaden och takten – det klarar även mindre hundar att hänga med på.

En del hundar passar bra som draghjälp för löpare, cyklister och skidåkare (för detta krävs att du har viss kunskap och rätt utrustning – fråga på närmaste draghundsklubb). Kanske kan din hund gå med på golfrundan och rent av dra dina klubbor? Små hundar är också bra kamrater på golfbanan eller vid curlingplanen.

Om man har med sig hunden när man cyklar på grus- eller asfaltsvägar kan man inte hålla särskilt hög fart, inte ens om man har en stor hund. Men om man cyklar på mer svårtrampade ställen, som skogsstigar, kan hunden lättare hänga med i ett tempo som också ger dig själv träning. En liten hund kan sitta i cykelkorgen medan du cyklar på i god fart på landsvägen, för att sedan få springa bredvid genom ett skogsparti.

För att få hjälp med övningar som kan vara lite svårare (svårare för ägaren, men inte nödvändigtvis för hunden) kan det vara bra att läsa en bok, gå en kurs eller låta någon mer erfaren person visa hur det kan gå till. På många av Svenska Brukshundklubbens nära 300 lokala klubbar runt om i landet kan man få lära sig att lägga spår, träna sök, rapport, uppletande och agility. Specialklubbar för olika raser kan ha kurser i aktiviteter som passar just din hundras. Det kan exempelvis handla om dragträning, vallning, olika former av jaktrelaterade övningar eller kapplöpningar.

Ta reda på vad kursledaren har för utbildning, och om han eller hon är erfaren och har ett etiskt förhållningssätt som stämmer överens med ditt eget. Kom ihåg att det är du själv, och inte kursledaren, som har det yttersta ansvaret för att inte hunden utsätts för några obehagliga situationer och hårdhänt behandling.

71

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 71

2010-04-23 11.20

låt andra hjälpa till

Det finns ganska många människor som skulle vilja ha en hund att gå ut med, men som av olika skäl drar sig för att skaffa en egen. Kanske bor det en sådan person nära dig? När man känner att man har svårt att hinna ge sin hund tillräckligt mycket träning och stimulans, kan det vara en bra lösning att släppa in fler människor i dess liv. En dagmatte eller daghusse kan vara en utmärkt lösning för hunden som ofta ligger hemma och väntar medan familjen är ute på annat. Men se bara till att alla som lämnas ensamma med hunden delar dina åsikter om hur den ska hanteras.

Barn, egna och andras, brukar tycka om att gå ut med hundar.

Många gånger har hundar väldigt trevligt ihop med barn, men man ska vara försiktig med att låta barn och hundar vara ensamma ute på promenad, även om hunden är liten och lätthanterlig. Olyckor och svåra situationer, som när lösa hundar kommer framspringande, kan vara alltför farliga och besvärliga att hantera för ett barn. Ibland kan det också vara svårt att veta i förväg hur barnen, eller deras kompisar, behandlar hunden om de till exempel blir irriterade på den. Men om du låter barnen vara med när du själv går ut med hunden och försöker lära dem hur man ska göra, har du kanske god hjälp att se fram emot när barnen blir tonåringar och bättre lämpade att ta ansvar. tid för vila

Vikten av att man sysselsätter sin hund är något som har blivit ganska uppmärksammat i Sverige under de senaste åren, vilket är positivt. Men även om det inte alls är lika vanligt som motsatsen, händer det att hundägare ger sina hundar för mycket att göra. En hund som aldrig får koppla av blir lätt stressad. Det är viktigt att valpar och hundar känner att de kan lägga sig och vila utan att bli störda av barn eller vuxna. Att vänja sin hund vid att livet ska gå i full fart från morgon till kväll kan också vara dumt av andra skäl. Den dagen man själv blir sjuk, byter jobb eller skaffar barn blir det svårt att leva upp till hundens förväntningar. Bäst är då om hunden från början lärt sig att alla dagar inte är riktigt lika händelserika.

Att ha en hund som kan sitta lugnt mitt på gågatan medan man 72

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 72

2010-04-23 11.20

pratar med en gammal bekant är väldigt praktiskt. Ju lättare det är att ta med sig hunden, desto oftare brukar den få följa med. Så både hunden och ägaren har mycket att vinna på slappna-av-träningen, som kan vara ett naturligt inslag i miljöträningen. När man kommer till ett nytt ställe är det bra att slå sig ner på någon lämplig sittplats och visa hunden att man inte behöver göra något särskilt. När hunden är lugn får den beröm. Så kan man exempelvis vänja den vid att vistas bland andra hundar på en hundklubb, innan man försöker få den att gå fot, hoppa över hinder eller springa efter apporter. I början kan korta stunder av avslappning vara nog så svåra för en sprallig unghund, men träningen är mycket värdefull. Ibland måste en hund helt enkelt finna sig i att vänta, och kan den göra det på ett avslappnat sätt mår den bättre under tiden.

Att koppla av och samla krafter så fort det blir rast är också något som tjänstehundar och andra hårt arbetande hundar måste lära sig för att vara uthålliga i längden. uppfostra, leka och träna

Vänsterarmen har blivit två decimeter längre, känns det som. Hunden visar sig ha superkrafter och du nästan flyger fram i andra änden av kopplet, samtidigt som du försöker rädda äggen i matkassen. Så passerar en cykel. Din hund kastar sig efter cyklisten och är mycket nära att repa en ny, fin bil. Som om det inte räcker börjar den stormskälla så att folk runtomkring får hålla för öronen. Surt föser du in hunden i bilen och svär att aldrig mer ta med den till torget när du ska handla.

Alla hundar måste inte vara guldmedaljörer i lydnad, men det finns en del saker de behöver kunna för att vardagen ska fungera bra.

Både ditt och hundens liv blir enklare och mindre konfliktfyllt om ett visst mått av vardagslydnad övats in. Dessutom, när omgivningen uppskattar din hunds goda uppförande, slappnar du själv av och förmedlar automatiskt en känsla av lugn till hunden. Omvänt kan sura miner från förbipasserande göra dig stressad, vilket genast brukar smitta av sig eftersom hundar är mästare på att avläsa kroppsspråk.

Oavsett om man vill träna sin hund helt själv eller väljer att ta 73

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 73

2010-04-23 11.20

med den till en lydnadskurs är det bra att först reflektera över vad som egentligen är viktigt att lära in. En del kurser syftar till att lära in tävlingsmoment som inte är så värst användbara utanför träningsplanen, andra är direkt inriktade på vardagslydnad. Har man gott om tid och stort intresse kan man förstås träna in både vardagslydnad och tävlingslydnad. Annars är det viktigare att hunden kan gå någorlunda städat i kopplet och passera andra människor och hundar utan att ställa till bråk, än att den kan gå fot exakt vid din sida och hämta träapporter utan att göra tandavtryck i dem.

Ofta är det lättare sagt än gjort att uppfostra hundar, och vissa innebär en större utmaning än andra. Men med tålmodig och konsekvent träning kan det mesta förbättras. Det är lika bra att börja tidigt. När man busar med sin härliga lilla berner sennen-valp är det lätt att glömma att den ganska snart blir en stökig unghund som kan välta möbler, barn och äldre släktingar. Hundar av liten ras kan också utsätta omgivningen för stora påfrestningar om de är ouppfostrade.

Valpar behöver inte drillas i avancerade lydnadsövningar men måste lära sig att man inte rusar ut i trafiken, äter kläder eller testar tänderna på barnens fötter. Det är bra att tänka igenom hur man vill att hunden ska uppföra sig som vuxen i olika vardagssituationer och tidigt börja arbeta mot de målen. Kräv inte för mycket bara. Lär istället valpen att det är trevligt att träna och att göra rätt!

Att på ett lättsamt sätt träna in konster, lekar och annat som egentligen inte har något praktiskt syfte är ett jättebra sätt att vänja sin hund vid att samarbeta. Om valpen märker att människor är utmärkta lekledare, är det lättare för oss att konkurrera med andra frestelser såsom rådjurslukt och bortflyende katter. Resultatet kan bli en hund som alltid håller ett öga eller öra riktat mot lekledaren och förväntansfullt kommer så fort man kallar. Själva övningen i att pröva sig fram för att göra så som människan tänkt sig är en bra grund för fortsatt uppfostran och träning. På samma sätt hålls den vuxna hunden alert och samarbetsvillig med hjälp av trevliga övningar, som att leta efter gömt godis och gömda leksaker eller göra cirkuskonster.

74

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 74

2010-04-23 11.20

Fundera på Har hunden fått någon miljöträning sedan den lämnade uppfödaren? Har den blivit tränad på de platser där du vill att den ska fungera bra? Vad kan du göra för att rätta till eventuella brister?

Har det hänt något otäckt i hundens liv som kan ha satt sina spår?

Hur hanterades situationen? Går det att göra något åt problemet nu? Eller är du tvungen att undvika att hunden hamnar i situationer som påminner om det otäcka som hänt?

Fick hunden fortsätta med sin sociala träning e er det att den lämnade uppfödaren? Träffade den någon människa, hund eller annat djur som utsatte den för obehag? Hur kan du i så fall träna den så att den återfår förtroendet för andra individer? Är hunden i spökåldern just nu? Om inte, hur reagerade människor i hundens omgivning när den var i spökåldern? Blev den tröstad på ett sätt som kan ha förstärkt känslor av obehag? Blev någon arg på den?

Har hunden ha möjlighet att känna sig som en respekterad medlem i en grupp? Var har den vistats på dagarna? Var har den sovit?

Har den fått följa med på olika aktiviteter? Hur kan du tillfredsställa dess behov av gemenskap framöver?

Har hunden fått tillräckligt med motion och mental stimulans?

Hur kan du tillfredsställa behovet av rörelse och aktivitet?

Hur ser en vanlig dag ut för hunden? Vad gör den under största delen av tiden?

Kan hunden vara ensam? I så fall, hur länge? Om den inte kan vara ensam behöver du kanske hjälp med att träna den?

Har hunden levt i en stressande miljö? Får den tillräckligt med lugn och ro? Kan den slappna av? Kan du hjälpa den att bli bättre på att koppla av?

Har hunden fått någon uppfostran? Förväntar du dig att den ska kunna saker som ingen har lärt den? Har den tränats i att samarbeta? Har den, ur sin synvinkel, någon anledning att lyssna på dig?

75

KANNDINHUND_INLAGA_TRYCK.indd 75

2010-04-23 11.20