9789174240726

Författarfoto: Johanna Jansson Omslagsfoto fram: Paul Hansen Omslagsfoton bak: Charles Hammarsten www.bonnierfakta.se

Den 19 juni 2010 blir det bröllop mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling från Ockelbo. Det är ett historiskt datum på många sätt. Kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath vigdes den 19 juni 1976.

Och 2010 är det precis två hundra år sedan Victorias anfader, Jean Bernadotte, valdes till Sveriges tronarvinge.

Victoria är inte född kronprinsessa. Hon fick den ställningen två och ett halvt år gammal, 1980, då riksdagen fattade beslut om full kognatisk tronföljd. Men ingen

svensk tronföljare har fått en så medveten utbildning. Med nyfikenhet, energi och entusiasm har blivande drottning Victoria I gått in för sin framtida uppgift.

Författaren Herman Lindqvist berättar här personligt och initierat om kronprinsessan.

Boken bygger på en serie samtal de haft och är därför till stor del Victorias egen berättelse.

Den är rikt illustrerad med cirka hundra färgbilder från prinsessans liv, de flesta tagna av Charles Hammarsten som har följt Victoria sedan födelsen.

ISBN 978-91-7424-072-6

9 789174 240726

VICTORIA Drottning med tiden

Herman Lindqvist skulle kunna kallas hovhistoriker, eftersom han har undervisat både kronprinsessan Victoria och prinsessan Madeleine i Sveriges historia. Men han är i lika hög grad svenska folkets historiker genom sina många tv-program och verket Historien om Sverige i elva delar, som har sålts i sammanlagt mer än fyra miljoner exemplar.

Herman Lindqvist föddes 1943 och började sitt yrkesliv som journalist. Under tjugo år bevakade han krig och katastrofer i alla världsdelar. År 1969 skrev han sin första bok, ett reportage om den ryska invasionen av Tjeckoslovakien. I sin skönlitterära debut Strax före deadline (1980) skildrade han sina upplevelser av de röda khmerernas maktövertagande i Kambodja.

Sedan 1990 har han varit författare på heltid. Utöver de historiska verken och biografierna har han skrivit skönlitterära böcker, deckare och kåserisamlingar. Victoria.

Drottning med tiden är hans femtioförsta bok.

VICTORIA Herman Lindqvist

Drottning med tiden B O N N I E R FA K TA

FÖRORD

Kronprinsessan Victorias liv är inte bara galamiddagar och högtidliga ceremonier. Det är också kontorsarbete i arbetsrummet på slottet. Här diskuterar hon den planerade boken med författaren.

Victoria har en given plats i framtidens svenska historieböcker. Hon kommer en dag att bli drottning av Sverige, den första regerande drottningen på över trehundra år, den sjuttionde regenten i den över tusen år gamla svenska monarkin. Skulle historien ta en annan väg och monarkin upphöra innan Victoria ärver kronan har hon ändå sin plats, som den sista länken.

Jag har haft privilegiet att under några år få prata historia med Victoria. Vi har tillsammans gått igenom hela Sveriges historia med betoning på våra regenter, deras liv och verk, både privatliv och livsverk, deras förtjänster och deras brister. Kronprinsessan var en intresserad, lyssnande och ifrågasättande elev. Det blev animerade samtal med många skratt, något annat är omöjligt med Victoria. Jag lärde känna henne som en djupt empatisk, varm och nyfiken ung kvinna med stark pliktkänsla och stor humor.

Under några dagar i juni detta år träffades vi i hennes arbetsrum på Stockholms slott, där kronprinsessan under många timmar svarade på mina frågor. Efteråt har hon noga läst vad jag skrivit. Hon har haft många synpunkter, alltid dikterade av hennes oro över att utlämna någon närstående. Denna text är resultatet av våra samtal.

Stockholm hösten 2009 Herman Lindqvist

5

victoria unik redan frÅn bÖrjan

Victoria döptes i Slottskyrkan den 27 september 1977 och gavs namnen Victoria Ingrid Alice Désirée.

Hon döptes i samma dopklänning som kungen själv en gång hade haft. Foto av Keystone/IBL

Halv nio på kvällen, torsdagen den 14 juli 1977, körde en svart bil från Stockholms slott i hög fart mot Karolinska Sjukhuset i Solna strax utanför Stockholm, där en stor skara svenska och utländska journalister och fotografer stod och väntade ivrigt. I bilens baksäte satt drottning Silvia, maskerad i peruk. Värkarna hade börjat, drottningens förlossning var nära.

Den svarta bilen körde in i sjukhuset bakvägen, genom en kulvert, för att undvika pressuppbådet.

Det var första gången en svensk drottning skulle föda sitt barn på ett sjukhus. Alla prinsar och prinsessor före och efter Victoria har fötts på något av de kungliga slotten. Men av säkerhetsskäl hade drottningen valt att föda på sjukhuset. Silvia var trettiotre år gammal och det var hennes första förlossning.

Allt var väl förberett på Karolinska Sjukhuset där professor Ulf Borell var redo att ingripa om det skulle behövas. Barnmorskan hette Maj-Lis Westling, så av en ödets tillfällighet var det alltså en Westling som blev den första som såg och tog emot den nyfödda flickan. Ingen kunde då ana att namnet Westling med tiden skulle betyda något alldeles särskilt för Victoria.

Förlossningen gick fort och bra. Redan klockan 21.45 var barnet fött, en prinsessa. Hon vägde 3 250 gram och mätte 50 centimeter. En stund senare kom även kung Carl XVI Gustaf till sjukhuset, och redan efter några timmar kunde den unga kungliga familjen återvända till sin våning på Stockholms slott. Även återfärden från sjukhuset gick via en bakväg, allt för att undvika den stora presskåren som fortfarande väntade vid huvudingången.

En prinsessa hade blivit född, men ingen tronarvinge. Sommaren 1977 hade Sverige ännu inte kvinnlig tronföljd. Monarkin var fortfarande agnatisk, vilket innebar att kronan bara kunde ärvas av den äldste sonen i den kungliga syskonskaran. Därför hade Carl Gustaf blivit kung, trots att han hade fyra äldre systrar. Då Carl Gustaf föddes dånade 84 salutskott.

Victoria fick bara 21. Hon var ju varken prins eller tronarvinge.

I århundraden har drottningar tvingats föda med ett stort antal

9

vittnen sittande i rummet intill. Den sista gången detta genomfördes, med galaklädda höga ämbetsmän och personer ur hovet inom hörhåll från den kvidande drottningen, var då drottning Sofia födde blivande Gustav V på Drottningholm år 1858. Av tradition fanns vittnena där för att se till att den blivande tronarvingen inte byttes ut.

Vittnesfunktionen finns kvar, men är nu starkt reducerad. Då Victoria var född kallades riksdagens talman Henry Allard, statsminister Thorbjörn Fälldin och riksmarskalk Gunnar Lagergren upp till slottet, där statsfrun, tillika chefen för rikslottorna, Alice Trolle-Wachtmeister höll fram den nyfödda prinsessan så att vittnena kunde se att hon levde och att hon var en flicka. Av vittnena är Alice Trolle-Wachtmeister den enda som fortsatt att finnas i Victorias närhet under hennes hittillsvarande liv. I många år arbetade hon som statsfru, vilket innebar att hon var drottningens närmaste medarbetare och chef för drottningens hovstat. Numera är hon överhovmästarinna.

Dagen efter prinsessans födelse hölls konselj på slottet, där ledamöterna i den borgerliga trepartiregeringen fick veta att den nyfödda prinsessan skulle heta Victoria Ingrid Alice Désirée. Hon blev den sextionionde prinsessan av Sverige sedan Olof Skötkonungs dotter Ingegerd föddes mer än tusen år tidigare. Efter konseljen hölls en tacksägelsegudstjänst i Slottskyrkan.

Victoria hade ingen rätt till tronen. Inte ännu. Men bara några månader innan prinsessan föddes hade den förre landshövdingen och statsrådet Ingvar Lindell lagt fram sin enmansutredning om kvinnlig tronföljd, ett uppdrag han hade fått i december 1975. Frågan om kvinnlig tronföljd hade behandlats i riksdagen sedan 1952 , men alltid blivit avvisad. Riksmötet 1975/76 beslöt dock att frågan skulle utredas. Så samtidigt som Victoria år 1977 upplevde sin första sommar skickades Ingvar Lindells förslag på remiss till domstolar, länsstyrelser, kvinnoorganisationer och politiska partier, totalt tjugotre olika remissinstanser.

Debattens vågor gick nu höga. Det hade blåst vassa vänstervindar i Sverige under 1960 -talet och början av 1970 -talet. Trettiofyra socialdemokrater ledda av Nancy Eriksson hade 1966 lagt fram en motion som krävde att riksdagen skulle utreda hur monarkin kunde avskaffas och republiken införas. ”Det finns ingen plats för monarki i ett modernt samhälle”, förklarade motionärerna, medan Olof Palme förklarade att Sverige bara var ”ett pennstreck från republiken”.

Eftersom beslutet om monarkiutredningen fattades då 1809 års grundlag ännu gällde satt kungen, Gustav VI Adolf, ordförande i regerings-

10

konseljerna. Det blev alltså han själv som fick klubba beslutet om att en kommitté skulle tillsättas för att utreda om Sverige skulle fortsätta att vara en monarki eller bli republik. Det var förmodligen första gången i världshistorien som en kung tillsatte en kommitté för att i demokratisk ordning undersöka frågan om han själv skulle bli avsatt. Det kan man verkligen kalla den svenska modellen!

Eftersom det inte fanns något brett folkligt stöd för riksdagsmännens republikanska iver ledde kommitténs arbete fram till en kompromiss.

Resultatet blev den nya riksdagsordningen och den nya regeringsformen som gjorde Sverige till en konstitutionell monarki. Kungen skulle finnas kvar som statschef, men utan politisk makt. Den nya regeringsformen trädde i kraft i januari 1975. Gustav VI Adolf var då död och hade efterträtts av sin sonson Carl Gustaf, som vid tjugosju års ålder blev världens yngste kung i samtiden.

Den 19 juni 1976 gifte sig kung Carl Gustaf med Silvia Sommerlath från Tyskland. Debatten om monarkin fortsatte, eftersom Ingvar Lindells enmansutredning om kvinnlig tronföljd fortfarande pågick. I oktober det året tillträdde den första borgerliga regeringen på fyrtio år, statsminister blev centerpartisten Thorbjörn Fälldin.

I början av år 1977 meddelades att drottningen var gravid. Borgerliga politiker, som ville stärka monarkin, ökade kraven på kvinnlig tronföljd.

I mars 1977, då drottningen var i femte månaden, var Lindell klar med sitt förslag om att kvinnlig tronföljd skulle införas i landet. Förslaget motarbetades från vänster. Den socialdemokratiske oppositionsledaren Olof Palme deltog inte alls i debatten, han ansåg frågan vara betydelselös.

De mest vänstersinnade politikerna menade att det inte fanns någon anledning att modernisera en så ärkereaktionär institution som monarkin.

Man ansåg att monarkin skulle självdö i brist på tronarvingar om kungaparet inte fick en son. Eftersom majoriteten av svenska folket uppenbarligen stödde monarkin var det politiskt smidigast att låta kung Carl Gustaf bli den siste monarken och sedan låta landet övergå till republik.

Bland de mest negativa till kvinnlig tronföljd var inte bara vänsterpartierna utan även Centerpartiets och Folkpartiets ungdomsförbund. De var emot allt som kunde stärka kungamakten. De krävde republik.

Men samtidigt fanns det starka krafter i samhället som arbetade för kvinnlig jämställdhet på alla områden, alltså även på tronen. För dem var frågan om kvinnlig tronföljd en jämlikhetsfråga.

Andra menade att lagen skulle ändras så att en prinsessa bara kunde ärva tronen om det inte fanns någon manlig tronarvinge då kungen dog. Så var det i Danmark just då. Det var därför Margarethe kunde bli drottning.

11

Faddrar vid dopet var bl a dåvarande kronprinsen Harald av Norge och kungens syster Désirée som här ses tåga ut ur Slottskyrkan bakom kungaparet.

Övriga faddrar var drottningens bror Ralf Sommerlath och dåvarande kron­ prinsessan Beatrix av Nederländerna.

12

13

Kronprinsessan Victoria har varit med om alla Nobelmiddagar sedan 1995.

54

55

94

95

116

daniel westling frÅn ockelbo till drottningholm

Daniel har tagit med Victoria på många spännande matcher och idrottstävlingar, som här, Red Bull Ultimate Driver i augusti 2005. Foto av Karin Törnblom/IBL.

Sommaren år 2000 var Victoria tillbaka i Sverige, tjugotre år gammal, frisk och glad. Prinsessan Madeleine berättar för mig att hon, som då var arton år, såg en tydlig skillnad. ”Victoria hade blivit så öppen och frimodig. Hon vågade tala med vem som helst. Hon hade förändrats. Jag ville vara som hon.”

Med livslusten kom också lusten att ta upp den fysiska träningen igen.

Men vart skulle hon gå? Bästa väninnan Caroline Kreuger rekommenderade sitt gym, Master Training på Regeringsgatan, en relativt nyöppnad, exklusiv träningslokal med en medlemsavgift på ca 1 000 kronor i månaden. Ingen blev antagen utan rekommendation från två medlemmar. En av tränarna hette Daniel Westling.

Så här berättar Victoria om deras möte: ”Caroline sa att det var ett litet ställe, väldigt lugnt. Inga konstigheter.

Där kunde man vara sig själv och privat. Okey, tänkte jag, jag går väl dit och provar. Jag älskar att träna. Det var bra där och på den vägen är det.

Daniel var där. Vi blev goda vänner. Jag kände en väldig trygghet med honom från första stund. Vi lärde känna varandra under ett år. Jag tyckte om honom. Han stod med bägge fötterna på jorden. Han var full av energi.

Målmedveten. Driven. Stort hjärta. Ärlig. Okonstlad och med en märklig humor, som jag lärde mig att tycka om.”

Victoria skrattar kärleksfullt då hon berättar vad som hände: ”Det var inte meningen att det skulle bli någonting. Men på något sätt var det nog meningen ändå. Vi började träffas i hemlighet. Fast först var vi bägge oroliga för att vi skulle förlora den vänskap vi kände för varandra. Nej, tänkte jag, vänskapen är så mycket mer värd än att ha ett förhållande. Jag tänkte så, men det går ju inte alltid att styra sina känslor.

Vi höll det helt hemligt i över ett halvår, och berättade inte för någon, inte för bästa vännerna heller. Jag träffade Daniels föräldrar och tyckte om dem på en gång. De är fantastiska. Fina jordnära personer med oändlig värme.

Man förstår varför Daniel är som han är.

Vi har otroligt roligt ihop. Det är något vi ofta säger till varandra, att det

117

Kronprinsessan genomförde sitt offentliga program som om ingenting hänt. Daniel drog sig, helt enligt schemat, tillbaka. Han var visserligen förlovad med kronprinsessan, men hans offentliga program skulle inte börja på allvar förrän de gift sig. Onsdagen den 27 maj reste kronprinsessan med sina släktingar, kronprinsarna av Danmark och Norge, till Grönland.

Sedan 2007 då de möttes på forskningsfartyget Odens polarexpedition turas de om att inbjuda varandra till att studera något viktigt miljöproblem i ett av de tre nordiska länderna. Förra året besökte de Svalbard, nu gällde det klimatförändringen på Grönland. Ju längre bort från sin älskade hon reste, desto närmare operation kom Daniel. Victoria var djupt oroad, men visade inga tecken på att någonting ovanligt höll på att hända. Hon mötte media på Grönland, där allt nu handlade om natur och miljö. Hon hade kommit för att representera Sverige, och det gjorde hon alldeles perfekt, trots sin oro.

Daniel och hans far kördes under största diskretion till Karolinska Universitetssjukhusets anläggning i Huddinge. De genomgick EKG och lungröntgen. De fick lugnande medicin och sövdes ner. Operationen tar normalt två till tre timmar. Den nya njuren opereras in strax ovanför ena ljumsken, de gamla njurarna lämnas kvar.

Operationen gick bra. Efteråt fick Daniel immundämpande mediciner för att förhindra att kroppen skulle stöta bort den nya njuren. Daniel hade de bästa förutsättningar. Han var ung, vältränad och hade hela livet ätit näringsriktig mat, men trots det var han tvungen att vara mycket försiktig under tre månader efter operationen. Det finns alltid risk för blodpropp eller lunginflammation. Men redan efter någon dag var Daniel uppe och gick i sjukhuskorridorerna. Allt tydde på att transplantationen var lyckad, men Daniel behövde regelbundna läkarkontroller under några månader efter operationen. Resten av livet måste han också fortsätta med mediciner och kontroller.

Operationen gav stora rubriker i media. Reaktionen från allmänheten blev en stark våg av sympati för Daniel, som fick ta emot hundratals krya-på-dig-hälsningar i alla former. Han var i daglig telefonkontakt med Victoria på Grönland, mer än 300 mil därifrån. Hans far mådde också bra, men var naturligtvis trött efter operationen och kommer att vara trött en lång tid framöver. Han kommer att i all framtid tvingas leva med nedsatt njurfunktion. Några veckor efter ingreppet, under midsommarhelgen, kunde Daniel, hans far och Victoria promenera i naturen kring Ockelbo.

Och en månad efter transplantationen opererade läkarna bort dialysslangen som funnits kvar i kroppen ifall någon komplikation skulle tillstöta. Då

144

Victoria i magnifik klänning på vännerna Ellen Stendahls och Jan Dinkelspiels bröllop i Katarina kyrka i augusti 2009.

145