ulliga gullIga ekollon

På hösten brukar jag plocka jackfickorna fulla av ekollon och ha dem som någon sorts meditativ stressboll. Det är väldigt lugnande att hålla om de där små lena ekollonen, det är samma sak med kastanjer. Och ekollonens små hattar får mig alltid på glatt humör. Sätt en ekollonhatt på ett ägg som får sig två prickar som ögon och vips blir ägget en farbror i basker. Här är det inte ägg, utan underbara små ulliga bollar, som får ekollonhatt. Har du inte testat att våttova är det dags nu.

du beh Ö ver

→ tovningsull

→ tesil/tekula

→ såpa

→ hett vatten

→ ekollonhattar

→ limpistol

1. Dra av en lagom stor bit ull och fyll en tekula.

2. Häll upp riktigt hett vatten från kranen i en kastrull eller bunke och doppa ner den fyllda tesilen. Rör runt så att ullen blir genomblöt.

3. Ta upp silen, öppna den och se till att all ull är inuti silen. Droppa några droppar såpa på ullen och sänk ner silen i det varma vattnet igen.

4. Skaka silen kraftigt i vattnet och ta sedan upp och fortsätt skaka den, gärna i en diskho då det kommer att skvätta. Vänd ullen i tesilen då och då.

5. Öppna silen och se hur ullen har bildat en liten boll. Upprepa med lite såpa, vatten och skakningar tills önskad storlek och densitet på ullkulan har uppnåtts.

6. För att få en hård ullkula kan du doppa den i det varma vattnet, rulla den väldigt lätt mellan fingrarna och sedan successivt öka trycket.

7. Rulla den färdiga ullkulan mellan händerna så att den blir lite oval. Lägg åt sidan för att torka.

8. Klicka lite lim inuti en ekollonhatt och fäst på den tovade ovala ullkulan.

9. Ekollonet är nu redo att bindas upp, sys fast eller att dekorera höstbordet med.

Jag får ofta frågan om varför jag gillar julen så mycket. Det svar jag landar i är att alla sinnen får sig en fest under denna ljuvliga tid på året. Julmusik sprider stämning överallt, även i en kö i matbutiken, ljusslingor lyser upp den mörkaste tiden på året, ljusstakar och pappstjärnor glimrar fint i alla fönster. Nostalgiska smaker som man längtat efter hela året ger minnen vid första sippen av bubblig kall julmust. Varma kläder och mycket textilier i hemmet sveper in oss i julstämning. Det som på en millisekund får mig att färdas bakåt i tiden, att hamna i föräldrahemmets funkiskök på 80­talet och som får hela mig att känna att »nu är det julafton« är doften av puttrande varm rödkål på spisen. Skalad clementin, söt glögg och nybakade pepparkakor i all ära men inget slår rödkålen, för det är bara på julafton den fyller hela köket med väldoft. För mig är julen en magisk fest i två akter. Vi har december med en nedräkning och uppladdning där jag försöker att låta varje dag innehålla något extra. Pynta hemmet i glitter och ljus, pepparkaksbak på en tisdag efter skolan, adventsmys med vänner och kollegor, paketinslagning ensam i köket – allt detta är en del av den fest som julen bjuder på.

Akt två är själva julafton. Det viktigaste då är att vara tillsammans, få träffa nära och kära som det kanske har gått månader sedan jag såg sist. Som barn var det mina utflyttade äldre bröder som kom hem och fyllde huset. Då spelade det ingen roll hur mycket mat som stod på bordet eller hur pyntat det var – vi var tillsammans.

Julens magi, vad är det egentligen? Det finns det nog lika många svar på som det finns julgranskulor. Men det fina är att magin inte går att köpa eller ta på, det är en ovärderlig känsla som kan spridas av oss alla. En stund att ge. Oavsett om man är religiös eller ej är det en högtidlig tid att dela med andra.