I DIN TRÄDGÅRD EVA ROBILD
Ståndort och växtvärden
Rätt växt på rätt plats handlar om att ge växterna optimala förutsättningar för att trivas. Växter är individer, precis som vi människor, och de ska behandlas som sådana och inte som något slags grön färg som piffar upp utemiljön. Men börja inte med växterna – börja med att skaffa dig kunskap om platsen.
Trädgårdens förutsättningar
SOL ELLER SKUGGA
På facks Pråk talar man om att varje växt har sin optimala ståndort, sin perfekta livsmiljö. Många växter har en bred ståndortsamplitud, det vill säga har en stor spännvidd vad gäller önskemål om livsmiljö. De är allroundväxter helt enkelt, medan andra har en extremt snäv ståndortsamplitud där väldigt speciella krav på växtmiljön måste uppfyllas.
Innan du väljer växter till din trädgård ska du alltså börja med att fundera på vilken typ av livsmiljö som finns där, eller om det finns flera olika typer – mest sannolikt finns där åtminstone både soliga och skuggiga områden. Ibland kan jordmånen skilja sig åt på olika platser, och olika delar av trädgården kan också ha olika mikroklimat.
De basala kriterierna är:
→ ljusmängd
→ jordmån
→ pH-värde
→ fuktighet
→ klimatzon
Du bör också ta hänsyn till följande om du vill vara säker på att du sätter rätt växt på rätt plats:
→ vindförhållanden
→ växtens växtsätt och karaktär
→ växtens konkurrenskraft
→ platsens själ (sammanhanget)
blanknäva , träjon , t h E k ing , och funkia i skuggig lundmiljö.
Ett soligt läg E i trädgården ska ha minst sex timmar sol under sommaren. Halvskugga betyder fyra till sex timmar och med skugga menas tre soltimmar eller färre.
Hur mycket en plats exponeras för sol och ljus kan dock variera. En plats som är solig på våren kan vara halvskuggig eller skuggig på sommaren när träd och buskar har slagit ut. Där trivs växter som blommar tidigt på våren, innan bladverket skuggar. På sommaren dominerar bladväxter som föredrar ett skuggigare läge. En rabatt på husets norrsida som inte skyms av några större växter eller andra byggnader kan vara relativt ljus, om än inte solig. Det räknas visserligen som ett skuggigt läge, samtidigt som det är stor skillnad mot läget under en tät gran till exempel.
Begreppet halvskugga kan vara svårt att definiera. Bortsett från att det kan handla om ljuset på husets norrsida kan det betyda den silande skuggan under ett träd som står soligt. Det är i regel skillnad på att växa i skarp morgonsol på husets östra sida och att få varm och mjuk kvällssol i väster, trots att båda kan räknas som halvskugga. Växter med blad som är känsliga för stark sol är särskilt utsatta just på östsidan och kommer då att trivas bättre någon annanstans, dit morgonsolen inte når.
Solmängden kommer förmodligen också att skilja sig över tid. En plats som är solig när du flyttar till ett nybyggt hus skuggas troligtvis av dina egna eller grannens träd och buskar några år senare. Ett nytt hus eller plank som uppförs senare kan också skapa skugga på tidigare solbelysta ställen. Det motsatta inträffar om du, grannen eller en storm fäller ett stort gammalt träd eller tar bort en stor buske. Plötsligt kan det vara full sol där det tidigare varit halvskugga.
Naturligtvis är det också skillnad på solens intensitet under olika årstider och vi vet av erfarenhet att det förekommer såväl regnsomrar med få soltimmar som solgassiga somrar.
Vissa växter reagerar kraftigt på de långa ljusa sommardygnen i norra delarna av landet genom att bli högre och blomma rikligare, medan andra inte uppskattar avsaknaden av nattvila och kanske inte ens vill sätta knopp förrän dag och natt är lika långa framåt höstkanten. Detta rör sällan inhemska växter utan sådana som har sitt ursprung på sydligare breddgrader.
Notera att även ett skuggigt läge innebär en viss ljusmängd. Inga växter överlever kompakt mörker under längre perioder.
växternas karaktär i olika lägen
v äxt P lats
s oligt och torrt
s oligt och fuktigt
s kuggigt och fuktigt
s kuggigt och torrt k änn E t E ck E n
Små, läderartade, håriga eller ofta gråa blad, ibland vintergröna. Ofta lågt eller krypande växtsätt.
Tunna medelstora blad. Ofta kraftigväxande perenner.
Tunna, stora eller läderartade vintergröna blad. Ofta kraftigväxande perenner.
Medelstora blad, ibland städsegröna, hårda eller håriga.
Soligt och fuktigt
r abatt i gräsmattan
Att gräva bort gräsmattan för att anlägga en rabatt kan bli väldigt bra. Ju större, desto bättre. En rabatt som är bredare än två meter kan man arbeta mycket mer i djupled med, och på det sättet skapa tredimensionella planteringar.
Jordmånen avgör visserligen hur fuktighetshållande rabatten är, men om gräsmattan har trivts så gör många perenner det också. Genom att jordförbättra i samband med anläggningen kan man få en näringsrik, fuktighetshållande och väldränerad plats som passar för många perenner och blomsterlökar.
Ju närmare rabatten ligger din sittplats, desto större och högre upplever du den, medan en rabatt långt bort i blickfånget kan upplevas som ett »frimärke«. Vill du undvika detta gör du rabatten större och väljer växter som blir rejält höga.
Blir rabatten för bred att nå utifrån kan du lägga in några trampstenar för att underlätta skötseln och välja växter som är höga och stadiga, till exempel glansmiskantus, solbrud, höstflox eller kransveronika.
kantskär gräsmattan regelbundet för ett prydligt, lyckat resultat.
Prärierabatt
Med inspiration från amerikanska prärien och den holländska nya perennvågen kan du med hjälp av höga perenner och prydnadsgräs skapa en rabatt som påminner om en hög, vajande äng. För att riktigt komma till sin rätt behöver prärierabatten nå upp till en viss storlek. Detta är nämligen perenner som var och en kräver ett visst utrymme, och för att du ska få plats med ett större antal växter och få den rätta variationen i form och färg måste ytan vara åtminstone 5–6 kvadratmeter, gärna dubbelt så stor.
P räri E växt E r
Deschampsia cespitosa, tuvtåt E l
Echinacea pallida, läk E rudb Eckia
Echinacea sp., solhatt
Eutrochium maculatum, fläckflock E l
Filipendula rubra, am E rikanskt älggräs
Helenium Autumnale-Gruppen, trädgårds solbrud
Helianthus x laetiflorus, Präri E solros
Miscanthus sinensis, glansmiskantus
Monarda sp., t E mynta
Panicum virgatum, jungfruhirs
Rudbeckia subtomentosa, Präri E rudb Eckia
Sanguisorba tenuifolia, häng Pim Pin E ll
solhatt ’h ula danc E r’ , är en riktig präriemarkör, liksom solbrud och tuvtåtel.
Veronicastrum virginicum, kransv E ronika
Soligt och fuktigt
m ixed border
En kombination av perenner, rosor, vårlökar, buskar och låga träd för tankarna till England och deras så kallade mixed borders, alltså blandade rabatter. De har flera fördelar. Buskarna bildar en fin stomme i rabatten, som ger struktur i trädgården året om. Räknat till kvadratmeterpriset är buskar i regel också billigare än perenner, och mer långlivade.
Buskarna blommar vid olika årstider och är därmed med och sätter tonen för respektive säsong. Det är också ett bra sätt att få variation i höjd då de med tiden blir högre.
Välj arter som inte drar iväg för mycket i storlek och plantera eventuella träd så att de inte skuggar rabatten för mycket. Du kan även plantera in lägre
klätterväxter vid diskreta stöd/spaljéer. Blir det luckor kan du sätta ut sommarlökar, som dahlior, eller ettåriga sommarblommor. I bakkanten kan du med fördel välja marktäckare som tål mer skugga.
blandad E rabatt E r , där perenner kombineras med buskar, lökväxter samt två- och ettåringar, är mycket vanliga i Storbritannien, som här hos Beth Chatto där stäpplilja har huvudrollen i juni.
karaktärsbuskar för rabatt
Acer palmatum Dissectum-Gruppen, flikbladig ja Pansk lönn
Buddleja davidii, syr E nbuddl E ja
Buxus microphylla, småbladig buxbom
Callicarpa bodinieri var. giraldii, glasbär
Cephalanthus occidentalis ’Fiber Optics’, bollbusk E
Chaenomeles x superba, hybridros E nkvitt E n
Chamaecyparis obtusa ’Nana Gracilis’, ja Pansk
äd E lcy Pr E ss
Clethra alnifolia, konvaljbusk E
Cornus florida, blomst E rkorn E ll
Cotinus coggygria, PE rukbusk E
Daphne mezereum, tibast
Deutzia x rosea, ros E nd E utzia
Euonymus planipes, körsbärsb E nv E d
Exochorda ’The Bride’, lit E n Pärlbusk E
Hamamelis x intermedia, hybridtrollhass E l
Heptacodium miconioides, jasmintry
Hibiscus syriacus, frilandshibiskus
Hippophae rhamnoides ’Hikul’, havtorn
Hydrangea serrata, P ur P urhort E nsia
Juniperus communis ’Oskeladden’, E n
Magnolia stellata, stjärnmagnolia
Physocarpus opulifolius ’Little Devil’, smälls Pir E a
Pieris japonica, ja Pansk buskrosling
Rhododendron vaseyi, fjärilsazal E a
Rosa Polyantha-Gruppen, P olyantaros
Salix lanata, ullvid E
Sambucus nigra ’Black Lace’, fläd E r
Syringa meyeri ’Palibin’, dvärgsyr E n
Thuja occidentalis ’Little Giant’, tuja
Viburnum x bodnantense, hybridk E jsarolvon
Weigela florida, ros E n Prakttry
PE rukbuskarna klipps ner hårt varje vår, både för att bladverket ska få en intensivare röd färg och för att de inte ska växa sig för stora för platsen (överst).
rödbladig fläd E r är en fin uppstickare i rabatten, och kan enkelt hållas i schack med beskärning.
Rabatt i lager på lager
i England talar man om layered planting, alltså lager på lager. Varje kvadratmeter maxas med växter för att rabatten ska vara intressant under en lång period på året. Basen utgörs av växter med en lång säsong. Det betyder inte att de behöver blomma länge, men de ska vara vackra under en stor del av året.
Grunden i planteringen kan utgöras av buskar eller perenner, men ofta består den av en kombination av växter där även mindre träd, bambu, barrväxter, prydnadsgräs, vårlökar och sommarlökar, ettåriga och tvååriga blommor samt ormbunkar och klätterväxter planteras där det passar. Allt för att både förlänga och maxa säsongen så att intrycket ska bli så maffigt som möjligt.
värden för lång säsong
→ Växter med vacker form
→ Bladverk med vacker form/färg/struktur
→ Vintergrönt/städsegrönt
→ Vackert och/eller tidigt bladutspring
→ Intressant stam/grenverk/bark på vintern
→ Lång blomningstid
→ Bär efter blomningen
→ Vackra fröställningar
→ Vacker höstfärg
→ Doftande bladverk
På vår E n har den formklippta järneken och oxbäret på väggen sällskap av den vackra tulpanen ’Belle Epoque’.
På sommar E n skiftar intrycket och istället framträder malva och gillenia samt den remonterande floribundarosen ’Schneewittchen’. Den som önskar kan lägga till fler lager, såsom snödroppar tidigt på våren och en högre ettårig sommarblomma, till exempel rosenskära, för mer sensommarblomning.
strand iris är en av de perenner som står länge efter blomning och får vackra fröställningar.
f örsommar
PE riod E n som kan kallas sen vår eller tidig försommar är kort men intressant eftersom det känns som om årstiderna möts i ett grönt fyrverkeri. Samtidigt som många vårblommor är på sin höjdpunkt börjar knopparna på försommarens perenner slå ut. De mer senblommande arterna och sorterna av narcisser och tulpaner samspelar med perennerna. Det sker antingen genom att de blommar intill de gröna skott som skjuter upp underifrån eller genom att blomma samtidigt, vilket ger härliga kombinationer i form och färg. När det blir lyckat blir det väldigt vackert! Vissen lökblast kan gömmas under de uppvuxna perennerna.
Det är också på försommaren du upptäcker vad som frösått sig, vilka växtdelar som följt med lite för dåligt nedbruten kompost och vad som kommit med vinden från andra sidan staketet. Att lära sig att se skillnad på önskade och oönskade växter är jätteviktigt för att kunna rensa på ett bra sätt. Se till att få med så mycket rötter som möjligt på tistlar, maskrosor, kirskål, kvickrot och andra fleråriga ogräs. Ju noggrannare du är den här tiden på året, desto mindre jobb får du resten av säsongen.
Kom ihåg att spara frösådder från de ettåriga och tvååriga växter du vill ha kvar, som fingerborgsblomma, vallmo, ringblomma och purpurklätt.
PE r E nn E r och vårlökar som blommar samtidigt
aubr E tia – krokus
j ordviva – Pärlhyacint
j ulros – snödro PPE
löjtnantshjärta – tul Pan (sena sorter)
n unn Eört – narciss
rysk blåstjärna – kry Pflox
tovsi PPa – tul Pan (tidiga sorter)
P E r E nn E r och vårlökar som avlös E r varandra
b alkansi PPa – s PE tsmössa
b oll-lök – blodormrot
h undtandslilja – sockblomma
k rokus – P ur P urm E jram
n arciss – funkia
s nödro PPE – k aukasisk förgätmig E j
t ul Pan – Pion
gullviva och tul Pan samt till höger narciss och stor nunn Eört är vackra tillsammans (övre raden).
tul Pan och lukt Pion samt till höger ormöga och Pion (nedre raden).
FÖRBEREDA VÄXTPLATSEN
OCH PLANTERA
n yinkö P ta växt E r ska planteras så snart som möjligt. Helst ska du gräva innan du handlar. Om jorden i krukan är torr placerar du krukan i en hink med vatten och låter den stå tills det bubblat klart. Lyft därefter upp krukan och låt den rinna av. Nu är den genomfuktig, vilket påskyndar etableringen.
Perenner planteras normalt på samma höjd som i krukan. Pioner kan blomvägra om de hamnar för djupt, ovansidan av roten/knölen ska vara högst 3–4 cm under ytan. Om du köper barrotade knölar är det särskilt viktigt att vara uppmärksam på detta!
Var noga med att träd och buskar inte hamnar för djupt, för då kan de få svårt att andas. Eftersom marken blir mjuk i samband med grävning kan vedartade växter med fördel planteras 2–3 cm ovan marknivå, som på en svagt sluttande kulle, så att de inte riskerar att hamna i en grop när jorden sjunkit ihop efter ett år. Fruktträd ska alltid planteras med ympstället ovan jord, annars stannar de i tillväxten och riskerar att dö.
Undantag bland de vedartade växterna är rosor, klematis och videväxter. Rosor är ympade på annan grundstam och denna måste komma under jord för att inte skjuta skott. Ympstället bör hamna 10–15 cm under jord. Äevn klematis kan med fördel planteras djupt. Salix (vide, sälg, pil) skjuter rötter från stammen och bör också planteras ungefär 10 cm djupare än i krukan
Genom att de första åren hålla cirka en kvadratmeter fri från växter runt träd eller buskar, en så kallad trädring, etablerar de sig bättre.
gräsmattan har fått stryka på foten för en helt ny rabatt. Jordförbättra, sätt ut växterna och plantera!
1 – g räv bort eventuell gräsmatta och rensa noga bort ogräset. Finns det svårbekämpade ogräs som kirskål, åkerfräken, åkervinda, kvickrot och parksallad på platsen bör jorden sållas så att inga rotbitar finns kvar.
2 – g räv ig E nom jord E n ett eller två spadtag djupt. Ju hårdare jord, desto viktigare att gräva igenom jorden på djupet. Det gäller särskilt om det kört maskiner på tomten i samband med nyeller ombyggnad.
3 – d u kan nu välja om du vill tillföra mer humus till jorden. Sprid då ut 5–10 cm kompost eller barkmull kombinerat med näring (till exempel kogödsel, biokol, hönsgödsel) över hela ytan och vänd ner detta ett spadtag.
4 – k ratta ytan jämn.
5 – Plac E ra ut växt E rna i sina krukor enligt din skiss. Justera vid behov.
6 – Plant E ra! Klipp gärna 3–4 jack i rotsystemet i jordklumpen, särskilt om det ser ut som om rötterna har snurrat runt i krukan, innan du sätter ner den i jorden.
7 – t ryck till jord E n runt varje planta. Perenner kan stabiliseras med händerna medan det kan behövas en stövelklack runt jordklumpen på större buskar och träd. Sätt en stör till varje träd, 2–3 stycken kan behövas till större träd och på vindutsatta platser. Bind dem mot stammen med ett mjukt naturband, till exempel sadelgjord av jute.
8 – vattna ig E nom Plant E ring E n ordentligt. Till stora buskar och träd kan det vara smart att lägga ut en bevattningssäck som fylls med vatten 1–3 gånger i veckan under växtsäsongen de första 2–3 åren. Placera säcken vid stören och inte vid stammen där det kan bli för fuktigt.
kli PP några jack i rotsystemet, så stimulerar du plantan att sätta fler rötter.