Jag heter Dante och nu ska du få veta en hemlighet. Det finns en plats som inte många känner till. Den platsen
heter Dimmornas gränd och ligger i Klockornas dal. Här är husen gamla och gatlyktorna lyser svagt om kvällen. Och det finns portaler som gör att man kan färdas genom tid och rum. I alla
fall kan jag och min kompis Paloma göra det. När klockorna slår och dimman sveper in, då vet vi att det är dags. Följ med du också …
Det är eftermiddag och Paloma och
jag sitter på konditoriet och fikar.
Konditoriet är gammalt och mysigt
och ligger i början av Dimmornas gränd. Här jobbar Selma och hennes
man Omar.
Selma bakar och Omar serverar och står i kassan.
– Era mazariner är världens godaste, säger Paloma och slickar av lite glasyr
från fingrarna.
– Jag vet, säger Omar. Selma är den bästa bagaren som finns.
Han ser sig snabbt omkring och sänker rösten.
– Och så har hon ju sin hemliga receptbok, viskar han. Den är mycket speciell.
Paloma lutar sig fram mot mig.
– Tänk att Selma har en hemlig receptbok. Skulle inte du hemskt gärna vilja se den?
– Jo, kanske det, svarar jag.
Selma kommer ut från köket med en plåt bullar. Hon brukar alltid vara glad men i dag ser hon bekymrad ut.
– Ser ni hur tät dimman är, säger hon. Det är något underligt på gång.
Jag känner det i hela kroppen.
Jag tittar ut genom fönstret. Selma har rätt. Det är alldeles vitt ute.
Jag vet inte varför, men det är något med dimman som oroar mig.
När vi har fikat färdigt hjälper vi Omar att ställa små ljus på borden.
– Kan ni vara så snälla och tända
lyktan där ute också, ber Omar.
Jag öppnar dörren. Bredvid lyktan sitter Kosmos, den svarta katten med de gröna ögonen.
Han bor här i Dimmornas gränd.
När Kosmos dyker upp händer det ofta något mystiskt.
Jag tar med mig lyktan och tänder den. Kosmos passar på att smita in på konditoriet han också.
Ljuset i lyktan flammar till. Lågan lyser stark och klar.
Paloma ska precis ta en tugga av en nybakad bulle.
Hon älskar bullar.
Då hör vi hur Selma ropar.
– Åh nej! Hur är det möjligt!
Hon låter förtvivlad.
Omar är upptagen i kassan och märker inget.
Vi skyndar oss in till Selma. Jag har fortfarande lyktan i handen.
Selma håller i en stor bok.
– Titta här, viskar hon. Recepten håller på att försvinna! Se så svagt bläcket har blivit!
Paloma och jag tittar snabbt på varandra.
– Är det här den hemliga receptboken? frågar Paloma.
– Ja, säger Selma. Det finns handskrivna recept på varje sida. Men nu har de nästan suddats ut! Jag förstår inte …