9789185509416

astrid lindgrens v채rldar i vimmerby

Astrid Lindgrens varld 16.indd 1

2010-04-15 09.05

Astrid Lindgrens varld 16.indd 2

2010-04-15 09.05

Astrid Lindgrens v채rldar i Vimmerby En studie om kulturarv och samh채llsutveckling

Leif Jonsson (red.)

nordic academic press

Astrid Lindgrens varld 16.indd 3

2010-04-15 09.05

Kopiering eller annat mångfaldigande av denna inlaga kräver förlagets särskilda tillstånd.

Nordic Academic Press Box 1206 221 05 Lund info@nordicacademicpress.com www.nordicacademicpress.com © Nordic Academic Press och författarna 2010 Sättning: Stilbildarna i Mölle, Frederic Täckström Omslag: Jacob Wiberg Omslagsbilder: Miljöer i och omkring Vimmerby samt porträtt av Astrid Lindgren. Foto: Vimmerby kommun och Leif Jonsson Tryck: ScandBook, Falun 2010 ISBN: 978-91-85509-41-6

Astrid Lindgrens varld 16.indd 4

2010-04-15 09.05

Innehåll Förord

7

1. Introduktion Leif Jonsson

11

2. Markanvändning vid Näs Kajsa Althén & Elisabeth Essen

26

3. Samtidigt i Vimmerby Konstantin Economou & Rakel Hergli

45

4. Att våga tänka annorlunda Kajsa Althén

64

5. Historiebrukens ekologi Peter Aronsson

105

6. Kultur som tillväxtresurs och bildning Svante Beckman

121

7. Visioner, miljöer, människor Josefina Syssner

133

8. Astrid Lindgrens Värld Bengt Johannisson & Elisabeth Sundin

150

9. Vimmerby Tidning Kajsa Althén

169

10. Ungdomar, kulturarv och samhällsutveckling Lotta Svensson

185

11. Kommunledning som kulturarvsaktör Leif Jonsson

204

12. Kulturarv, upplevelseindustri och samhällsutveckling Leif Jonsson

223

Om författarna

237

Astrid Lindgrens varld 16.indd 5

2010-04-15 09.05

Astrid Lindgrens varld 16.indd 6

2010-04-15 09.05

Förord Idén till den här antologin föddes sommaren 2007 då jag besökte Astrid Lindgrens Näs för första gången. Jag hade tidigare som privat­ person varit på Astrid Lindgrens Värld och dess föregångare. Som kommunforskare hade jag mött representanter för kommunledningen i Vimmerby och hört dem berätta om kommunens utveckling. När jag i juli månad 2007 befann mig utanför den av kronprinsessan Victoria nyligen invigda Paviljongen på Näs, som då inrymde en knappt färdigställd utställning om Astrid Lindgren och ett kafé, så såg jag ett intressant forskningsprojekt framför mig. Min nyfikenhet kom till uttryck i två frågor: Vad händer i ett samhälle där en besöksnäring av detta slag förekommer och tar stor plats? Hur handskas kommunen och dess ledning med detta? Vimmerby framstod för mig som ett intressant exempel på en kommun med omfattade turistverksamhet knuten till ett kulturarv.

Företrädare för kommunen tillfrågades och uttryckte intresse för att medverka. Ett antal forskarkollegor representerande skilda och i sammanhanget relevanta perspektiv tillfrågades och tackade ja till att vara med i arbetet med den tänkta antologin; historikern Peter Aronsson, samhällsvetaren Svante Beckman, gestaltningsforskaren Konstantin Economou, entreprenörskapsforskarna Bengt Johannisson och Elisabeth Sundin samt kulturgeografen Josefina Syssner.

Projektet har i sig varit en spännande resa in i Astrid Lindgrens världar i Vimmerby; en resa med vars hjälp antologin har vuxit fram.

En första etapp i resan bestod i att göra en kartläggning av hur Astrid Lindgrens Värld hade vuxit fram. I min arbetsmässiga närhet på Linköpings universitet fanns journalisten och historikern Kajsa Althén som var väl förtrogen med kulturarvsfrågor. Vi formade ett samarbete och Kajsa genomförde kartläggningen under våren och sommaren 2008. Det arbetet visade att ytterligare två förhållanden var angelägna att uppmärksamma: en analys av hur användningen av markerna runt Näs, Astrid Lindgrens barndomshem, har förändrats över tid skulle

7

Astrid Lindgrens varld 16.indd 7

2010-04-15 09.05

astrid lindgrens världar i vimmerby kunna ge en historisk bakgrund till det som nu sker där; en studie av Vimmerby Tidning skulle kunna belysa den lokala, offentliga debatten om det som pågår.

I samarbete med arkeologen och kulturhistorikern Elisabeth Essen på Riksantikvarieämbetet genomfördes en analys av fem kartor, från 1696, 1882, 1944, 2004 och 2007 som i miniformat visar på en bredare, svensk ekonomisk utveckling. Detta blev en andra etapp på resan.

Redan från början av arbetet stod det klart att vi skulle intervjua Vimmerbybor för att höra hur de upplever tillvaron i Vimmerby.

Kajsa Althén och jag samtalade under hösten 2008 med sammanlagt 66 personer, mer eller mindre slumpmässigt utvalda utan ambition att de skulle utgöra ett representativt urval.

Vid samtalen med Vimmerbybor nämndes ofta Vimmerby Tidning och dess agerande rörande utvecklingen i Vimmerby relaterat framför allt till Astrid Lindgrens Värld. Det framfördes olika uppfattningar om tidningens roll i detta avseende, vilket gjorde att vi bestämde oss för att närmare belysa den. Kajsa Althén genomförde en sådan studie hösten 2009.

Vid ett besök i Vimmerby återupptog jag en gammal kontakt med ungdomsforskaren Lotta Svensson och vi kom överens om att hon skulle utföra en studie av hur ungdomar i Vimmerby upplever att det är att leva i samhället. Det gjorde hon med hjälp av dels 59 uppsatser skrivna våren 2009 av elever från olika gymnasieklasser, dels diskussioner i dessa klasser.

Resan in i Astrid Lindgrens världar i Vimmerby har alltså bestått av flera etapper. Det är många personer som på olika sätt har varit med på resan och som på så vis har bidragit till denna boks tillkomst. Ett stort tack till de personer som så generöst har delat med sig av sina minnen rörande utvecklingen av Astrid Lindgrens Värld och ställt sina personliga arkiv till vårt förfogande. Vi vill också tacka de elever och lärare som har medverkat till att vi har fått inblick i hur det kan vara att växa upp i Vimmerby. Politiker och tjänstemän i Vimmerby kommun har på ett öppet och generöst sätt berättat för oss om sina upplevelser av livet i Vimmerby och dessutom hjälpt oss få kontakt med personer och få tillgång till material. Ett varmt tack till er alla!

Jag vill särskilt tacka några personer i kommunen: utvecklingschefen Christer Johansson som har varit vår huvudkontaktperson hela tiden och utredaren Carina Östh som har ordnat praktiska arrangemang och hjälpt oss få fram uppgifter av olika slag. Jan Hasselkvist, samordnare

8

Astrid Lindgrens varld 16.indd 8

2010-04-15 09.05

förord på media- och serviceenheten, har hjälpt oss med bildmaterial. Mattias Nittérus, konservator och bokbindare, har sökt dokument kring Astrid Lindgrens Värld och Astrid Lindgren i kommunens arkiv.

Tack också till Birgitta Bergqvist, VD på Vimmerby Turism & Näringsliv AB, som har bistått med information om turismen.

Arbetet med antologin har inte bara varit en spännande upptäcktsresa in i Astrid Lindgrens världar i Vimmerby. Det har också inneburit intressanta upptäckter och konstruktivt lärande in i föreställningsvärldar om samhällsutveckling, kulturarv och upplevelseindustri. Detta har skett i möten med många människor och bland annat i den engagerade och nyfikna författargrupp som har träffats regelbundet och kritiskt granskat varandras framväxande texter till antologin. Stort tack för ett trevligt och givande samarbete!

Slutligen vill jag tacka våra finansiärer: Centrum för Kommunstrategiska Studier vid Linköpings universitet har varit huvudfinansiär.

Företagarna i Vimmerby och Sparbanksstiftelsen i Vimmerby har också bidragit till studiens genomförande. Övriga finansiärer tackas även de å det varmaste!

Leif Jonsson

9

Astrid Lindgrens varld 16.indd 9

2010-04-15 09.05

Astrid Lindgrens varld 16.indd 10

2010-04-15 09.05

kapitel 1

Leif Jonsson

Introduktion Kommuner och samhällsutveckling Svenska kommuner har på ett eller annat sätt alltid engagerat sig i frågor om den egna kommunens utveckling. Det ligger i sakens natur. Fram till 1900-talets mitt ägnade sig de dåtida kommunerna bara åt uppdrag som de själva skapade. Men under stora delar av 1900-talets andra hälft kan man säga att kommunerna har tagits i anspråk av staten för att bygga det så kallade välfärdssamhället, vilket gjordes nära sammankopplat med den industrialisering som då skedde.1 Kommunsammanslagnings­ reformerna på 1950- respektive 1970-talet är uttryck för detta. De gjordes nämligen i syfte att kommunerna skulle få kraft att genomföra nationella reformer på ett enhetligt och standardiserat sätt.2 Svenska kommuner har alltså under det senaste halvseklet av sin existens framför allt varit lokala genomförare och tillämpare av nationella reformprogram. Denna ordning har varit väl etablerad och kan sägas ha utgjort ett institutionaliserat förhållande som har präglats av ”en stark tro på rationalism, planering och centralstyrning”.3 Ordningen började förändras i slutet av 1970-talet då betydelsen av likartade och gemensamma nationella normer och central planering började få lämna plats för ”krav på lokalt inflytande, decentralisering, privatisering och individuell valfrihet”.4 Denna utveckling har fortsatt sedan dess och har från början på 2000-talet alltmer kommit att handla om att kommuners ledningar utvecklar och försöker få uppslutning bakom föreställningar om vad den egna kommunen ska känne­tecknas av och hur den därigenom ska utöva dragningskraft på människor och företag. Utvecklingen under senare år knyter an till förhållanden före 1950 då det fanns mer utrymme för lokalt initierat agerande. Det som har hänt och händer i Vimmerby är ett exempel på detta.

Den 25 juni 2007 antog kommunfullmäktige i Vimmerby en ”Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun”. Planen innehåller en vision om ett framtida samhälle som tar sin utgångspunkt

11

Astrid Lindgrens varld 16.indd 11

2010-04-15 09.05

astrid lindgrens världar i vimmerby i värdegrunder som i planen anges vara ”inspirerade av Astrid Lindgren, av hennes författarskap, livsgärning och förhållningssätt till individens ansvar för framtiden”. I planen sägs vidare: I Vimmerby finns Astrid Lindgrens Värld både alldeles på riktigt och som ett uppskattat besöksmål. Namnet Astrid Lindgren präglar samhällslivet i Vimmerby inte bara genom ökat antal turister utan också på det sätt hennes livsgärning påverkar människors tankar och värderingar.

För Vimmerby kommun känns det naturligt att bygga vår framtid och vår utveckling på värderingar som Astrid Lindgren representerar.

Den värdegrund Vimmerby på detta sätt vill ha som utgångspunkt sammanfattas i egenskaperna ansvar, mod och fantasi.

Sedan början av 1980-talet har det som numera heter Astrid Lindgrens Värld (ALV) utvecklats från en ideellt driven sagoby till en professionaliserad temapark som lockar drygt 400 000 besökare under några sommarmånader varje år. Runt Astrid Lindgrens Värld har en omfattande besöksnäring utvecklats och ett stort antal arbetstillfällen har skapats. Mot bakgrund av den växande besöksnäringen har kommunen i sin lokala utvecklingsplan uttryckt politik med vars hjälp man vill påverka människors tänkande och handlande i Vimmerby.

Bakom det som har gjorts och görs i Vimmerby och andra kommuner finns en ökande misstro till byråkratiska planeringsverktyg förknippade med samhällsutveckling i statlig regi.5 Idén om statliga stöd till glesbygd, utflyttningsområden och till nedläggningshotade industriregioner ses inte längre som en hållbar lösning, säger Josefina Syssner i kapitel 7 i denna bok och fortsätter: Istället talade man – inom forskningen likväl som inom politiken – allt oftare om att varje region måste eftersträva en inomregional tillväxt. Regioner sågs inte längre som kompletterande byggstenar i ett nationellt välfärdsprojekt, utan skulle uppmuntras att konkurrera med varandra – om investeringar, arbetstillfällen, företagsetableringar, studenter, turister och inflyttare. I denna situation av konkurrens blev det plötsligt viktigt att den egna regionen (eller kommunen) framstod som den bästa, mest fördelaktiga och mest intressanta att flytta till och investera i. Därmed kom profilering och platsmarknadsföring att uppfattas som ett helt centralt utvecklingspolitiskt verktyg.

12

Astrid Lindgrens varld 16.indd 12

2010-04-15 09.05

introduktion I den typ av satsningar som görs i Vimmerby är det vanligt att kulturarv både skapas och används.6 Vissa kommuner integrerar sina ansträngningar av det här slaget med det mer traditionella planeringsarbete som sedan ett tjugotal år tillbaka åligger svenska kommuner och som handlar om att ta fram översiktsplaner avseende markan­vändning, planberedskap, teknisk försörjning och miljö. Den senare typen av planeringsarbete styrs formellt av plan- och bygglagen samt miljöbalken och kallas ofta för fysisk planering. Företrädare för Vimmerby kommun anser att kommunen var tidigt ute med att integrera lokalt utveck­lings­arbete med fysisk översiktsplanering.

Denna bok handlar om lokal samhällsutveckling med hjälp av upplevelseindustri kopplad till kulturarv. Ämnet bestäms närmare i det följande.

Kulturarv – historieproduktion och politik Först några ord om begreppet ”kulturarv”. Det är ett begrepp som sedan 1990-talet används alltmer och som ges många olika innebörder och kan appliceras på det mesta. För analytiska ändamål är begreppet ”kulturarv” mindre användbart, säger Owe Ronström och förespråkar att uppmärksamheten inte riktas mot vad kulturarv är utan vad det gör.7 Som jag ser det är ”kulturarv” inte bara en beskrivande term för många olika slags förr, det är också en term för ett alldeles specifikt och nytt sätt att producera, distribuera och konsumera historia.8

Så uttrycker Owe Ronström sin syn på begreppet kulturarv. Det är ett uttryck för en syn på historia och kulturarv som sociala och kulturella konstruktioner. I enlighet med detta synsätt använder sig Ronström också av begreppen ”kulturarvsproduktion” och ”kulturarvspolitik”.

Med det förstnämnda menas processer i vilka kulturarv produceras och medvetet brukas av bestämda personer, med bestämda syften och i bestämda sammanhang. Begreppet ”kulturarvspolitik” handlar om hur makt erövras och utövas i offentliga sammanhang utifrån föreställningar om ett gemensamt förflutet och genom medvetet historiebruk.9 Begreppet ”kulturarvsproduktion” är nära besläktat med begreppet ”historiebruk”. Båda orden uttrycker i sina sista led en handlings­ dimension. Med ”historiebruk” menar Peter Aronsson ”de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma meningsskapande

13

Astrid Lindgrens varld 16.indd 13

2010-04-15 09.05

astrid lindgrens världar i vimmerby och handlingsorienterade helheter”. Med historiekultur menar han ”de källor, artefakter, ritualer, sedvänjor och påståenden” som refererar till det förflutna och som erbjuder möjligheter att binda samman dåtid och nutid med framtid. Centralt i historiebruksbegreppet är att det pekar på hur det förflutna används för att skapa mening och handling för samtiden.10 Att utnämna något till kulturarv är ett specifikt historiebruk som pekar ut och politiskt sanktionerar den historia som är särskilt värd att vårdas och skyddas.

Historiebruksbegreppet sätter fokus på med­vetet användande av det förflutna. På det sätt som Aronsson definierar ”historiebruk” så poäng­terar det också meningsskapande. Ronström använder sig av uttrycket ”kulturarvs­politik” för att uppmärksamma hur makt används och kommer till uttryck i samband med historiebruk.

Den här korta genomgången av begrepp knutna till kulturarv visar på intressanta sätt att uppmärksamma frågor om kulturarvets relation till samhälls­utveck­lingen. Ett sätt rör det skapande och den användning av kulturarv som Owe Ronström kallar för ”kulturarvsproduktion” och som represen­terar en handlingsdimension; det pågår aktiviteter med anknytning till kulturarv. Ett annat perspektiv, ”kulturarvspolitik”, sätter fokus på vad som är önskvärt och tillåtet när det gäller att skapa och använda ett kulturarv. Omständigheten att Vimmerby kommuns lokala utvecklingsplan innehåller en värdegrund är ett uttryck för politikens närvaro. I kapitel 6 diskuterar Svante Beckman det som görs i Vimmerby som ett exempel på en ny typ av kulturpolitik som har låtit tala om sig under de senaste cirka tjugo åren som bland annat kulturindustri och kreativa näringar.

Det finns flera olika sätt att uppmärksamma och benämna förhållanden och aspekter rela­terade till kulturarv. I denna inledning till antologin nöjer jag mig med att konstatera att begreppet har både en handlingsdimension och en politisk dimension. Villkoren för hur kulturarv får mening och form diskuteras mer av Peter Aronsson i kapitel 5 och i kapitel 6 behandlar Svante Beckman frågor om kulturpolitik.

Upplevelseindustri och kulturarv – tillväxt och identitetsskapande Så några ord om ett annat centralt inslag i denna antologi, nämligen upplevelseindustri med koppling till ett kulturarv.

Ur det inledande citatet hämtat från Vimmerby kommuns lokala

14

Astrid Lindgrens varld 16.indd 14

2010-04-15 09.05

introduktion utvecklingsplan kan man utläsa två idéer som rör livet i och utvecklingen av samhället. En är att livet i Vimmerby påverkas av ett ”ökat antal turister”, vilket kan förstås som en tanke om tillväxt. En andra idé är att Vimmerby ska bygga sin framtid och sin utveckling på en gemensam värdegrund, vilket kan uppfattas som en strävan efter gemensamma föreställningar om en ensartad samhällelig utveckling.11 Det är en utbredd idé att kulturella verksamheter kan ”generera utveckling och tillväxt av företag, organisationer, samhällen, platser och regioner”, säger Brita Hermelin.12 I denna idé finns förväntningar på tre typer av effekter, nämligen företags- och sysselsättningstillväxt, förstärkning av attraktivitet samt förstärkning av socialt kapital. Alla tre typerna av effekter anses vara angelägna i samhällsplaneringssammanhang. Kulturella näringar och verksamheter anses medverka till skapande av företag och sysselsättning och framför allt då i förhållande till lokala avgränsade platser.

I de i samhällsplaneringssammanhang utbredda idéerna om kulturens betydelse anses attraktivitet vara viktigt, enligt Hermelin. Det verkar nämligen finnas väl etablerade föreställningar om att kultur är en viktig komponent i marknadsföring av platser. Kultur kan ge regioner, kommuner, städer och dylikt fördelar i konkurrenshänseende när det gäller investering, företagsetabler­ingar, boende m. m. Kultur kan för det tredje också förstärka relationer mellan människor, vilket kan stärka det sociala kapitalet. Med socialt kapital menas då ”individers resurser såsom de genereras genom deras relationer och samhörighet med andra individer”. De här tre typerna av effekter är ömsesidigt relaterade till varandra. Kultur kan stärka socialt kapital och på så sätt generera resurser som kan medverka till företagande som i sin tur kan göra en plats mer attraktiv.13 Centralt i Brita Hermelins resonemang om vilken betydelse som kulturella verksamheter kan ha för samhälls­utvecklingen är skapande av samhällsidentitet, det vill säga gemensamma föreställningar om ett samhälle bland människor i samhället. Det kan tänkas förstärka socialt kapital som i sin tur kan skapa företags- och sysselsättningstillväxt, vilka i sin tur förbättrar ett samhälles möjligheter att erbjuda försörjning för människor.

Utvecklingen av besöksnäringen i Vimmerby kan ses mot bakgrund av att arbetsmarknaden i kommunen har varit och är starkt beroende av tillverkningsindustrin. Så har fallet varit under en längre tid och det kommer till uttryck i den lokala utvecklingsplanen, där det sägs att

15

Astrid Lindgrens varld 16.indd 15

2010-04-15 09.05

astrid lindgrens världar i vimmerby beroendet av till­verk­­ningsindustrin utgör en risk på så sätt att tillverkningsföretag kan flytta sin verksamhet till låglöneländer.14 ”Strategin för att möta detta hot måste vara att arbeta för utveckling av arbetstillfällen som bygger på förutsättningar som redan finns i Vimmerby”, sägs det i utvecklingsplanen, och besöksnäringen anses vara ett område där ”Vimmerby har unika möjligheter”.

Med utgångspunkt i kommunens lokala utveck­lingsplan och med hjälp av Hermelins resonemang kan besöksnäringens utveckling i Vimmerby sägas vara beroende av kulturarvs­produktion knuten till Astrid Lindgren. Denna kulturarvsproduktion förutsätts skapa både attraktionskraft och lokalt socialt kapital, vilka båda i sin tur bygger på att det i sam­hället existerar en särpräglad och lokalt förankrad identitet.

Lokal samhällsutveckling som bygger på upplevelseindustri kopplad till kulturarvsproduktion kan alltså förstås utifrån pers­pektiven identitetsskapande och tillväxt, det senare i form av sysselsättning och försörjning.

Bokens ämne och perspektiv Den här antologins ämne kan sammanfattas som ”lokal samhälls­utveckling knuten till upplevelseindustri och kulturarv”. Fyra perspektiv har identi­ fierats som särskilt intressanta. Det första är ett handlingsorienterat perspektiv; kulturarv produceras och är därmed föränderligt. Det andra är ett politiskt pers­pektiv; kultur­arvsproduktion inrymmer värderingar och makt och spelar därmed roll för samhällsutvecklingens politiska aktörer.

Det tredje perspektivet sätter fokus på ekonomisk utveckling i form av företags- och syssel­sätt­nings­utveckling. Det fjärde perspektivet handlar om hur lokal­samhällen upp­fattas och vill bli uppfattade, på många sätt en fokuspunkt för de övriga perspektiven. Alla fyra perspektiven representerar en dynamisk syn på de före­teelser som studeras. Kulturarv och lokal samhällsutveckling avspeglar inte bara givna förhållanden utan skapas, växer fram och fylls med mening över tid och i rum.

Ovanstående sätt att med hjälp av fyra perspektiv inrama bokens ämne handlar i hög grad om en sam­hällssyn där sysselsättning och försörjning som grundar sig på samhälleliga identitetsskapande processer är centralt. Hur kan då ett sådant synsätt karaktäriseras?

Synsättet representerar för det första en tvåfaldig syn på samhällen: de existerar som något verkligt där det pågår aktiviteter, och de finns i vår föreställningsvärld som något som vi kan etikettera – något som kan kallas en ”föreställd gemenskap”.15

16

Astrid Lindgrens varld 16.indd 16

2010-04-15 09.05

introduktion

Politikskapande

Ekonomisk utveckling Samhällsutveckling (aktivitet/ identitet)

Kulturarvsproduktion Figur 1. Lokal samhällsutveckling som ett samspel mellan politikskapande, tillväxtskapande och kulturarvsproduktion.

Synsättet representerar för det andra två olika sätt att se på samhällsutveckling; medvetet uttänkt och skapad utveckling respektive organiskt framväxande utveckling. Som skapad företeelse kan ett samhälle karaktäriseras som ett Gesellschaft, ”någonting uttänkt och konstgjort, en mekanism”. Som organisk företeelse kan ett samhälle karaktäriseras som ett Gemeinschaft, ”en naturlig och oplanerad social enhet, en organism”.16 De fyra perspektiv som har identifierats som användbara för att bestämma och belysa antologins ämne åskådliggörs i figur 1.

Figur 1 sammanfattar det boken handlar om. Det som uppmärksammas i antologin är lokal samhällsutveckling (som kan ses i både aktivitets- och identitetsskapande hänseenden) i samspel mellan kulturarvsproduktion, politikskapande och ekonomisk utveckling.

Figuren visar hur ämnet kan brytas ned och studeras på olika sätt och från olika håll. Ingen av företeelserna i triangeln betraktas som tidsoberoende och statisk utan som förhål­landen som utvecklas och påverkas över tid. Företeelserna är också rumspräglade på så sätt att de är knutna till och förankrade i geografiska områden. Företeelserna betraktas också som sociala krafter på så sätt att de är aktiva och samhällspåverkande samtidigt som de påverkas av samhällsutvecklingen.

De dubbelriktade pilarna är uttryck för detta.

17

Astrid Lindgrens varld 16.indd 17

2010-04-15 09.05

astrid lindgrens världar i vimmerby

Bokens syfte Antologin vill belysa vad som händer i ett samhälle där det förekommer upplevelseindustri med anknytning till ett kulturarv. Belysandet sker från olika håll och med olika perspektiv för att uppnå både mångsidighet och djup, liksom för att spegla samspel mellan olika faktorer.

Vimmerby används som exempel och boken skildrar utvecklingen av den aktuella kulturarvsproduktionen i Vimmerby cirka 30 år bakåt.

Vimmerby Vimmerby kommun hade 15 538 innevånare vid utgången av 2009,17 varav 7 933 i tätorten Vimmerby. Tätorterna Storebro och Södra Vi har drygt 1 000 innevånare vardera. Kommunens innevånarantal har under den senaste tioårsperioden minskat med 283 personer, vilket utgör 1,5 procent. Kommunen har en av de lägsta befolkningsminskningarna i Kalmar län. Befolkningen i tätorten Vimmerby ökade under samma period med 91 personer.

Vimmerby är en medeltida stad med en lång tradition som handelsstad och fick tidigt stadsrättigheter. 1604 återgav Karl IX Vimmerby dess stadsrättigheter efter det att Gustav Vasa hade dragit in dem. Kommunen bildades 1971. Politiskt styrs den av en borgerlig allians med Centerpartiet som dominerande parti. Kommunen är den största arbetsgivaren och i den kommunala organisationen fanns det 1 394 tillsvidare­anställda personer (oavsett sysselsättningsgrad) vid utgången av 2009. År 2008 fanns det 2 473 arbetstillfällen i tillverkningsindustrin, vilket motsvarar drygt 32 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. Detta är en dubbelt så stor andel som i riket i genomsnitt (15,1 procent). I jord- och skogsbruk sysselsätts 4,5 procent mot 1,7 procent i riket.

Under 2008 beräknas cirka 460 personer (årssysselsatta) ha varit verksamma i rese- och turistindustrin i Vimmerby kommun. Drygt 120 av dem var sysselsatta med det som i turismsammanhang ibland kallas för ”aktivitet”, med vilket menas bland annat den verksamhet som bedrivs på Astrid Lindgrens Värld. Ungefär lika många personer var verksamma inom restaurangbranschen, cirka 100 inom det som kallas för logi och ungefär 70 inom shopping. Under 2002 var drygt 260 personer (årssysselsatta) verksamma i rese- och turistindustrin. Det skedde alltså en ökning med cirka 200 personer på sex år. Cirka hälften av denna ökning har skett inom aktivitetssektorn.

Ekonomiskt beräknas rese- och turistindustrin i Vimmerby kommun

18

Astrid Lindgrens varld 16.indd 18

2010-04-15 09.05

introduktion ha omsatt cirka 480 miljoner kronor under 2008. Ungefär hälften av detta hänförs till dagbesök, vilket anses vara ett utmärkande drag för Vimmerby. Shopping utgör 27 procent av omsättningen, restaurangbesök 20 procent, aktiviteter 19 procent, logi 15 procent, transport 11 procent och livsmedel 8 procent. Shopping anses utgöra en stor andel i Vimmerby, vilket förklaras av den stora andelen dagbesökare.

Under en tioårsperiod nästan fördubblades omsättningen i rese- och turistindustrin i Vimmerby kommun, från 244 miljoner kronor 1999 till 481 miljoner 2008.

Turismnäringen i Vimmerby har alltså utvecklats kraftigt de senaste åren, och huvuddelen har med Astrid Lindgrens Värld att göra. Under 2008 besöktes denna temapark av närmare en halv miljon människor, i huvudsak under fyra sommarmånader. Vissa dagar besöks parken av nära 10 000 personer i en tätort som har knappt 8 000 innevånare.

Detta märks naturligtvis och det påverkar samhällslivet, vilket diskuteras i denna bok.

Bokens tillkomst Boken bygger på ett omfattande arbete med intervjuer och samtal med människor med anknytning till Vimmerby och Astrid Lindgren. I ett första skede av arbetet gjordes en kartläggning av hur Astrid Lindgrens Värld hade vuxit fram från början av 1980-talet. Förutom intervjuer med människor som hade varit inblandade i detta gjordes också en hel del genomgångar av skriftligt material (kommunala handlingar, tidningsartiklar med mera). Kartläggningen gjordes av Kajsa Althén och framväxten skildras i kapitel 4.

Med utgångspunkt från kartläggningen av framväxten av Astrid Lindgrens Värld intervjuades människor i Vimmerby i avsikt att höra hur de hade upplevt utvecklingen i Vimmerby. Samtal fördes med sammanlagt 66 personer uppdelat på 24 förtroendevalda politiker i fem grupper, 10 chefer i kommunen, 10 kvinnor boende i Vimmerby i två grupper, 9 företagsrepresentanter uppdelade i tre grupper, 6 gymnasieelever uppdelade i två grupper samt 7 personer ingående i den så kallade samordningsgruppen för Astrid Lindgren-arbetet i Vimmerby.

Det som kom fram vid dessa samtal, som alla genomfördes under hösten 2008 under ledning av Kajsa Althén och Leif Jonsson, har tillsammans med kartläggningsmaterialet rörande Astrid Lindgrens Värld utgjort underlag för de forskare som medverkar i antologin.

19

Astrid Lindgrens varld 16.indd 19

2010-04-15 09.05

astrid lindgrens världar i vimmerby Tre ytterligare kartläggningsaktiviteter har gjorts. Den ena var att analysera kartmaterial för att utröna hur mark runt Näs, det vill säga det område där Astrid Lindgren växte upp och där Astrid Lindgrens Värld ligger, har använts sedan 1600-talet. Den andra aktiviteten var att intervjua människor som besökte platser i Vimmerby med anknytning till Astrid Lindgren och hennes författarskap. Den första aktiviteten ligger till grund för kapitel 2 och den andra för kapitel 3. Den tredje aktiviteten handlade om att kartlägga gymnasieungdomars uppfattningar om hur det är att växa upp i Vimmerby. Denna kartläggning används i kapitel 10.

Bokens innehåll I kapitel 2 beskriver Kajsa Althén och Elisabeth Essen hur marken vid Näs har använts sedan slutet på 1600-talet. Det är en skildring av hur den ekonomiska utvecklingen har gått från feodalt präglat jordbruk till kulturekonomi. Det är också en skildring av hur marker och hela landskap genom olika initiativ och förhandlingar har förvandlats till delar i en stark kulturekonomi samt hur dagens jordbrukslandskap har omformats till ett musealiserat landskap. Genom att studera det historiska kartmaterialet från 1600-talet och framåt får vi bilder av samhällsutveckling och de processer som gjorde framväxten av Astrid Lindgrens Värld och andra kulturarvskonstruktioner i Vimmerby möjliga.

I kapitel 3 får läsaren möjlighet till inblickar i hur det kan vara att besöka platser i Vimmerby som har anknytning till Astrid Lindgren.

Fyra platser har valts ut: Det är Näs, där Astrid Lindgren växte upp.

Det är Sevedstorp, som är förebilden till sagans Bullerbyn. Det är bostadsområdet Bullerbyn, som byggdes på 1960-talet samtidigt som Astrid Lindgren höll på att återställa sitt barndomshem till hur det såg ut i början av 1900-talet. Och det är Astrid Lindgrens Värld, temaparken som år efter år besöks av barnfamiljer. Konstantin Economou och Rakel Hergli presenterar bilder av hur dessa platser ser ut och gestaltas, vilka roller platserna kan ha för människor som besöker dem samt vilka relationer människor kan ha till platserna.

Kajsa Althén ger i kapitel 4 en beskrivning av hur Astrid Lindgrens Värld har utvecklats från 1980-talets början. Kajsa Althén framhåller att utvecklingen av Astrid Lindgrens Värld har präglats av framför allt tre förutsättningar: För det första Astrid Lindgrens personliga förtroende för dem som skapade och drev verksamheterna, ett förtroende som gav

20

Astrid Lindgrens varld 16.indd 20

2010-04-15 09.05

introduktion dem rätten att använda de skyddade namnen (både författarens och sagornas) utan ekonomisk ersättning. Detta gällde under författarens livstid, men togs också över av arvtagarna. Den andra förutsättningen är det manuellt präglade jordbrukets driftsformer och de immateriella värden som är kopplade till det. Båda representerar den kultur som utgjorde stoffet i Astrid Lindgrens berättelser, men har senare också blivit utgångspunkten för de försök till reaktivering av denna kultur som flera av Astrid Lindgrens inlägg i samhällsdebatten syftade till. Den tredje förutsättningen är Vimmerby Tidnings unika ställning. Tidningen har en mycket stark dominans inom sitt spridningsområde och driver gärna och kraftfullt egna politiska linjer.

I kapitel 5 diskuterar Peter Aronsson hur historiebruk skapar kulturarv och turism. ”Vi tänker ofta att historia är en redogörelse som en gång för alla talar om vad som hänt och så kan vi gå vidare från det”, säger Peter och tillägger att det är en alldeles för enkel syn på hur historiskt berättande blir till och fungerar. Berättandet byggs upp av många aktörer och fyller olika funktioner. Det skapas också olika berättelser och det finns inte bara en historia om Astrid Lindgrens Värld och Vimmerby, säger Peter vidare. Vissa ungdomar berättar en historia om ALV som en ”gökunge som äter ut allt annat”. Näringsidkare berättar andra historier och pratar om Vimmerby som en framgångsrik handels- och industristad. Politiker berättar om en småstad som numera blommar upp på sommaren, till skillnad från för tjugo år sedan då staden i stort sett var tömd på människor sommartid. Uppfattningar om vad som har varit viktigt för Vimmerbys utveckling varierar bland människor som är verksamma i Vimmerby. I sitt bidrag jämför Peter Aronsson ALV och Vimmerby med andra ”kulturarvslandskap” vad gäller viktiga villkor för att gränssnittet mellan kulturarv och turism ska kunna utvecklas i miljöer där tunga traditionella institutioner redan är etablerade.

Satsningen på en storskalig turistisk exploatering av Astrid Lindgrens berättelsevärld i Vimmerby ser i förstone ut som ett paradexempel på den nya typ av kulturpolitik som internationellt låtit tala mycket om sig under de sista 20–30 åren. Så uttrycker sig Svante Beckman i sin inledning på kapitel 6 och säger vidare att i Sverige har den nya kulturpolitiken diskuterats politiskt och i forskningen i drygt 15 år. I sitt kapitel diskuterar Svante Beckman, med utgångspunkt från exemplet ALV, det han kallar för samtida brytningar mellan nyare och äldre mönster inom offentlig kulturpolitik. Det är två huvuddimensioner av dessa brytningar som lyfts fram i hans text: spänningen mellan en

21

Astrid Lindgrens varld 16.indd 21

2010-04-15 09.05

astrid lindgrens världar i vimmerby bildningspolitisk och en utvecklingspolitisk huvudram kring kulturpolitiken samt fördelningen av kulturpolitiskt engagemang och ansvar mellan statlig, regional och kommunal nivå.

I inledningen till kapitel 7 säger Josefina Syssner att Vimmerby inte alls är unikt i sin strävan efter att synas. Idag är det svårt att hitta en enda svensk kommun eller region som inte marknadsförs på ett eller annat sätt. Men vad är det som skiljer Vimmerby från andra platser där olika former av profileringsarbete pågår? Josefina Syssner studerar denna fråga genom att bland annat uppmärksamma hur Vimmerby presenteras i olika sammanhang. Hon uppmärksammar också hur människor som bor i Vimmerby beskrivs, liksom människor som förväntas komma dit antingen som tillfälliga besökare eller som nyinflyttare. Vidare diskuterar hon vilka visioner som är kopplade till det profileringsarbete som görs i Vimmerby och vad man hoppas att Vimmerby ska bli. ”Det är knappast uppseendeväckande att presentera ALV, dess idé och framväxt, som ett uttryck för entreprenörskap”, säger Bengt Johannisson och Elisabeth Sundin i kapitel 8. ALV som fenomen kan ses som ett sätt att ta tillvara attraktionskraften i Astrid Lindgrens liv och författarskap och att realisera denna potential genom att skapa marknadsvärden via en kreativ organisering av resurser med olika hemvist. I kapitlet preciseras denna svåremot­säg­liga allmänna utsaga genom att författarna blottlägger olika kraftkällor som kan förklara ALV:s framväxt som en prominent och livskraftig representant för företagsamhet inom upplevelseindustrin. I artikeln diskuteras att det är möjligt att finna en ordning i det virrvarr av handlingar och tillfälligheter som karaktäriserar den entusiasmdrivna men också konfliktfyllda framväxten av ALV. Dess idag institutionsliknande ställning i Sverige har enligt kapitelförfattarna sin grund i omständigheter som inte bara visar vad som hittills drivit utvecklingen utan också kan komma att avgöra verksamhetens fortsatta utveckling. Den diskussion som förs i kapitlet är förankrad i tre ”bottnar”: Astrid Lindgrens liv och verk, ALV:s platsanknytning samt verksamhetens sektorsövergripande attraktionskraft.

I kapitel 9 diskuterar Kajsa Althén på vilka sätt massmedier kan påverka människors föreställningar om ett samhälle och hur detta hänger samman med demokrati. Hon tar sin utgångspunkt i Vim­ merby Tidning, som ges ut sex dagar i veckan och som har en stark hushållstäckning. Tidningen har en ambition att bevaka mycket inom spridningsområdet och erbjuder sina läsare bilder av lokalsamhället, av

22

Astrid Lindgrens varld 16.indd 22

2010-04-15 09.05

introduktion tidningen själv och av Vimmerbys invånare. I kapitlet diskuterar Kajsa Althén hur tidningen under den tid då Astrid Lindgrens Värld och minneskulturen kring författaren växte fram vid flera tillfällen också har varit en engagerad aktör i de politiska processerna, en roll som är mindre vanlig i massmedievärlden.

I kapitel 10 diskuteras Vimmerbys utveckling utifrån ungdomars röster. Hur ser gymnasie­ungdomar som bor i Vimmerby på sin framtid? Bidrar satsningarna på kulturarv och turism till att kommunen blir attraktiv för kommunens ungdomar, eller är det tvärtom så att det bidrar till att samhällets utveckling konserveras eller stagnerar? Det är frågor som Lotta Svensson diskuterar i detta kapitel. Vimmerby är en med svenska mått medelstor kommun som är belägen cirka tio mil från större kommuner. Det finns en förhållandevis väl utbyggd gymnasieskola. I den lokala utvecklingsplanen står det att det i Vimmerby är ”naturligt att ha barn och unga som särskilt utvecklingsområde”. Men i hur hög grad ser de vuxna i Vimmerby de unga som en utvecklingskraft i kommunen? Kan satsningen på Astrid Lindgrens Värld och andra miljöer med anknytning till Astrid Lindgren göra att ungdomar känner sig utestängda? Det är andra frågor som Lotta Svensson behandlar.

I kapitel 11 intresserar jag själv, Leif Jonsson, mig för kommuners handlande i frågor om upplevelseindustri och kulturarv. Jag konstaterar att Vimmerby kommuns handlande framför allt har präglats av tillväxt­ambitioner, vilket har blivit allt vanligare i vårt land och ingår i ett mönster som innebär att kommuner inte bara ägnar sig åt att genomföra statlig välfärdspolitik utan även ser det som sin uppgift att ägna sig åt tillväxtskapande aktiviteter. Dessa aktiviteter utgår ofta från lokala förutsättningar och innefattar många gånger olika typer av samarbeten med aktörer utanför lokalsamhället. I kapitlet pekar jag på riskerna med sådant handlande, framför allt att så kallat vardagsliv skiljs från aktiviteter som har med turism att göra så att samhället delas i två.

I det avslutande kapitel 12 reflekterar jag i egenskap av redaktör sammanfattande över antologins övergripande fråga hur lokal samhällsutveckling präglas av olika förhållanden knutna till upplevelseindustri och kulturarv. I anslutning till den frågan diskuteras också vad kommuner och andra samhällsaktörer kan lära av det som har hänt i Vimmerby.

23

Astrid Lindgrens varld 16.indd 23

2010-04-15 09.05