gehiago eduki izana eta berez altuera handiagokoa izatea. Horma, orubearen beheko aldean dagoen eraikin hondatuaren amortizazio-metaketen azpian galdu arte, 2,60 metro garai da batez beste, eta eraikina bezain luzea da, 11,80 metrokoa, ondoko eraikinaren zimentarriak ebakita baitago.
ra contado con más hiladas, alcanzando originalmente una altura mayor. El muro, hasta perderse bajo los depósitos de amortización del edificio en ruinas que se sitúa en la parte baja de la parcela, presenta una altura media de 2,60 m, siendo su longitud la de esta misma edificación, 11,80 m, ya que se encuentra cortado por la cimentación del edificio contiguo.
Zundaketan 1,80 metroko sakonera mailara iritsitakoan, geruza naturala geratu zen agerian. Tuparri oso trinkoz –nagusiki zurixkak, baina tonu more eta berdedunekin– osatuta zegoen. Zundaketaren ekialdean eta hegoaldean, neurri askotako eta forma irregularreko harriz eraikitako horma baten zimentarrizanga estu batek ebakitzen zuen geruza geologikoa. Horma horretatik zangan txertatutako harriak baizik ez ziren kontserbatzen, besteak arpilatuak izan zirelako, eta ez zeukan inolako kareorerik. Orubearen moduko neurriak izango zituen barruti bat mugatuko zuen horma baten zimentarriaren hondarrak direla dirudi. Cerca Alta kaletik Merkatuko Atera iritsi aurreko hormari atxikiko zen etxadiko azkena izango zen barruti hori, baina ez dirudi garrantzi handia eduki zuenik, berau osatzen duten harriak irregularrak direlako, tamaina askotakoak, eta behar bezala finkatu gabe daudelako.
Alcanzada en el sondeo una profundidad de 1,80 m afloró el estrato natural, compuesto de margas muy compactadas de coloración predominantemente blanquecina, pero con tonalidades violáceas y verdosas. El sustrato geológico se hallaba cortado en los lados este y sur del sondeo por una estrecha zanja de cimentación de un muro construido con piedras de distintos tamaños y formas irregulares que sólo conservaba las que estaban introducidas en la propia zanja, debido a su expolio, y no contenía ningún tipo de argamasa. Parecen ser los restos de la cimentación de un muro que delimitaría un recinto cuyas dimensiones coincidirían con las de la parcela. Este recinto sería el último de la manzana de casas que, por la calle Cerca Alta se adosaría a la muralla antes de alcanzar el Portal del Mercado, pero no parece haber tenido gran entidad, ya que las piedras que lo componen son irregulares, de muy diferente tamaño, y se encontraban bastante sueltas.
F. Javier Ajamil Baños
A.2.2. UDAL BARRUTIA / TÉRMINO MUNICIPAL A.2.2.1. Añanako Gatz Haraneko Kultura Paisaia. Esku-hartze arkeolo gikoa hegoaldeko muturrean Zuzendaritza: Alberto Plata Montero Finantziazioa: Añanako Gatz Harana Fundazioa; URA. Uraren Euskal Agentzia
A.2.2.1. Paisaje Cultural del Valle Salado de Añana. Intervención arqueoló gica en el extremo sur Dirección: Alberto Plata Montero Financiación: Fundación Valle Salado de Añana; URA. Agencia Vasca del Agua
The archaeological intervention carried out in the Añana Salt Valley has improved our knowledge of the era of salt making about which littlest is known, namely, its origins. Although the research work has just begun, we have already documented eight phases, which range from the beginning of salt production in the Neolithic era (5th millennium BC) to the present day. It is a timeline spanning sixty centuries in which, to date, we have only been able to date with complete certainty the fillings generated during salt-making activities during the Neolithic era (middle of the 5th millennium BC) and the Chalcolithic period (between the end of the 3rd millennium and the beginning of the 2nd millennium BC), a well dating from the 9-10th century and constructions built from the 18th century onwards.
Testuingurua
Contexto
Estratigrafia interesgarria utzi zuen agerian Gatz Haranaren hegoaldeko muturra lehengoratzeko lanen gaineko kontrol arkeologikoak. Estratigrafia horretan, antzinako larrain bat nabarmentzen da gaur egungo larrainen azpitik metro beteko sakonera mailan. Gatz-egiturak mantentzeko lanak geldiaraztea eta eremuaren potentzial arkeologikoa baloratzeko zundaketa bat egitea ekarri zuen aurkikuntza honek.
El control arqueológico de las obras de recuperación del extremo sur del Valle Salado puso al descubierto una interesante estratigrafía en la que destaca una antigua era, situada a más de 1 metro de profundidad por debajo de las eras actuales. Este hallazgo conllevó la paralización de los trabajos de mantenimiento de las estructuras salineras y la ejecución de un sondeo para valorar el potencial arqueológico del espacio.
48
ARKEOIKUSKA 12