21 minute read
Information
Petra Blom Johansson på Uddegårdens förskola har full koll på hur man förvarar de KRAV-märkta råvarorna.
För ett år sedan skrev vi om Kristianstads kommun som då låtit KRAV-certifiera 39 av sina kök. Nu har hela 69 kök fått den prestigefyllda märkningen. Niclas Orwar, arbetsledare och samordnare för KRAV-certifieringen i kommunen, avslöjar hemligheten bakom den smidiga processen.
Hur har det gått sedan sist? – Det har gått jättebra! Allt började ju med att vi lät certifiera sex enheter för fyra år sen; 2019 blev det totalt 39 stycken och nu är vi uppe i 69 certifierade enheter inom förskola, skola och äldreomsorg. Med tiden har vi verkligen byggt upp en organisation som fungerar.
Varför valde ni att certifiera enheterna gruppvis?
– Det föll sig naturligt att ta saker lite pö om pö, vi tyckte att vi fick mer kontroll över processen på det viset.
Hur är ni organiserade?
– Jag själv är kontaktperson åt nio internrevisorer som ansvarar för var sitt område. De har valts ut eftersom de är duktiga, noggranna och intresserade av hållbar utveckling. Deras uppgift är att informera de olika köken om vad som gäller innan certifieringsorganets revisor kommer, bland annat på arbetsplatsträffar.
Hur har ni arbetat internt för att få med alla kök i certifieringen?
– I början åkte kökspersonalen och gjorde studiebesök hos de sex kök som redan var certifierade. Efter hand som fler kök certifierades blev det ännu lättare för dem att stötta varandra. Svårare frågor har de alltid kunnat ta med mig. Det har kanske handlat om hur varor som är felmärkta på följesedeln ska hanteras, eller vad som händer när någon miljömärkt rengöringsprodukt är svår att få tag i på grund av coronapandemin.
Enligt certifieringsorganet har ni gjort ett fantastiskt jobb, med ytterst få avvikelser. Hur har ni lyckats så bra?
– Det beror på att vi är noggranna, att våra internrevisorer är väldigt duktiga och att våra kök verkligen vill göra ett bra jobb. De har själva hittat vägar för att följa regelverket – för inget kök är det andra likt. Själv tänker jag att när något ska göras, kan du lika gärna göra det bra!
Vad har ni för framtidsplaner?
– Vi vill att samtliga kök ska bli certifierade nästa år. Det är cirka tio som återstår.
Vad betyder certifieringen för ert övriga hållbarhetsarbete?
– Jag tror att den betyder väldigt mycket! Nu kan vi visa omvärlden att vi lever som vi lär, och certifieringen skapar ett mervärde för alla de föräldrar och matgäster som är intresserade av hållbarhetsfrågor. ◉
Tre tips för smidig KRAV-certifiering
1. Jobba med en lagom stor bit i taget! Om ett fåtal kök certifierar sig först, är det lättare att se vad som fungerar för kommunen och för dem som arbetar i köken. 2. När arbetet flyter på i några kök kan andra komma och lära sig av dem. 3. Var inte rädd för att ta hjälp av certifieringsorganet och KRAV. Alla vinner på ett gott samarbete.
ANDREAS HYLTHÉN FOTO
Inspirerande kokbok av Årets Ekokock 2020
Årets Ekokock Anders Johnsson driver det KRAV-certifierade cateringföretaget Slyteviken som använder minst 90 procent råvaror som är godkända av KRAV. Nu har han lanserat kokboken ”HÄRIFRÅN: råvaror, recept & relationer”. Idén är att kunna visa allmänheten vad man kan laga för mat året runt på hållbara, lokalt producerade, ekologiska och till stor del KRAV-certifierade råvaror. Boken bygger på åtta olika producenters råvaror och maten har tillagats och fotograferats under ett års tid för att få med alla årstider.
Stort tack till alla som svarat på remissen!
Nu har den första remissen i vårt arbete med att utveckla KRAVs restaurangregler avslutats. Vi fick in hela 108 svar, vilket vi är väldigt glada för. Stort tack till alla som tagit tid till detta och hjälpt oss i arbetet med att utveckla våra regler! Nu filar vi vidare på regeltexten, och återkommer med den andra och sista remissen under januari– februari. Håll utkik!
Kontakta KRAV
Är ditt kök KRAV-certifierat eller funderar ni på att ta steget? Vi svarar gärna på dina frågor. Staffan Carlberg. Tel: 070-311 05 70
E-post: livsmedel@krav.se. Information och stöd finns samlat på krav.se/foretag.
Svenska mjölkprodukter är extra viktiga i år
Skånemejerier har en vision om att vara Sveriges mest hållbara mejeri. Ett sätt att nå målet är att jobba tillsammans med mjölkbönderna för att minska klimatavtrycket. ”Vi är ju beroende av bönderna”, säger hållbarhetschef Jeanette Flodqvist.
DE SVENSKA BÖNDERNA gör ett jätteviktigt arbete på sina gårdar, där de med sina betande kor bidrar till den biologiska mångfalden. Det är både bra för planeten och ur ett konsumentperspektiv. Vi vill lyfta dem eftersom de är vår viktigaste leverantör, säger Jeanette Flodqvist.
Hållbarhetsfrågan är viktig för Skånemejerier och det handlar om att minska klimatavtrycket i många steg. De största utsläppen kommer från gårdarna och genom samarbeten går det att vidta många avgörande åtgärder. – Vi håller just nu på att introducera ett klimattillägg till bönderna, vilket innebär att de får en ersättning när de rapporterar in klimatdata. Det kan handla om hur stor andel av kornas foder som odlas på gården, hur självförsörjande gården är och hur mycket förnybar energi som produceras. Om man rapporterar in sin klimatdata får man också mer betalt för mjölken.
Skånemejerier har alltid jobbat nära bönderna och ett nära samarbete är grunden för att kunna göra förbättringar. – Det man ska ha med sig är att svensk mjölk har 60 procent lägre växthusgasutsläpp än de globala nivåerna. Det är också en anledning till att vi vill lyfta de svenska bönderna. Vi har en effektiv mjölkproduktion i Sverige och en hög andel friska kor samt stor andel vall i fodret, vilket ger lägre växthusgasutsläpp. Bönderna är väldigt duktiga och vi behöver kommunicera varför det är viktigt så att fler konsumenter förstår.
Årets Bonde är extra viktigt i år, tycker Jeanette Flodqvist. – Det är viktigt att visa på självförsörjningsgraden, både när det gäller foder och färdiga produkter. Att det finns en närhet och lokal mat är jätteviktigt i dessa tider.
Skånemejeriers vision är att bli Sveriges mest hållbara mejeri. En viktig drivkraft är önskemål från kunder om att sätta mål i enlighet med Science Based Target, det vill säga vetenskapligt baserade målsättningar. För Jeanette Flodqvist handlar det om att styra och driva företaget genom hållbarhetsfrågorna. – Att jobba med bönderna är det roligaste i mitt jobb. Det skulle jag önska att jag kunde få göra ännu mer.
Vi tog pulsen på 4 nominerade bönder. Se nästa uppslag >>
Mikael Elström MPE LantbruksService
Magnus Pålsson 3 MP i Laholm
MAGNUS PÅLSSON säger att han är ödmjuk, tacksam och stolt över nomineringen. – Det känns roligt att bli uppmärksammad för sitt idoga arbete. Jag brinner för det här och det kanske märks på hur jag agerar. Det är ett fantastiskt yrke.
Hans gård omfattar en växtodling om 1 100 hektar och 235–240 mjölkande kor. – Vi försöker producera större delen av fodret själva. Vi har bra gräs och bra majs med hög energihalt och även åkerbönor som hjälper till att tillgodose proteinbehovet.
Gödslet som oundvikligen produceras ser Magnus till att utnyttja optimalt. – Det är en jättefin resurs som vi är rädda om och tar till vara.
Genom att odla mycket själva undviker de importer och transporter och de försöker ”använda huvudet” och inte köra mer än vad de behöver. – Vi satsade tidigt på förnybar el genom vindkraft. Det fungerar MIKAEL ELSTRÖM är sjunde generation i ett familjelantbruk som funnits sedan 1812. Lantbruket är modernt och specialiserat på mjölkproduktion med tillhörande växtodling. Av 430 djur totalt är 230 mjölkkor. – Det är hedersamt att någon ser vad man pysslar med och sätter värde på det. Skånemejerier har koll på sina gårdar, kommenterar Mikael nomineringen.
För Mikael är det helheten i lantbruket som är det viktigaste. – Vi håller ju på med ett livshjul och då får det inte brista någonstans. Då blir det alltid konsekvenser i en annan ände, både i kort och i längre perspektiv. Har man inte kontroll över helheten, får man heller inte det resultat man önskar.
Mikael menar att hållbarhetstänket rent historiskt alltid har funnits inom lantbruket. – På sistone har hållbarhet kommit på allas läppar, men för oss har det varit naturligt.
Solcellspaneler på gården har varit på gång, men en regel satte stopp för planerna – tillfälligt. – Intresset för solceller finns, men det var ett gränsvärde kring inkommande el som tog bort möjligheten för oss att sälja överskottsel. Jag tror att den regeln tagits bort nu och vi kommer att titta på det till nästa år. Vi har alldeles för mycket tak som ligger outnyttjat!
bra utifrån där vi är och vinden är ju gratis. Vi säljer mer än vi konsumerar. Vi jobbar kontinuerligt med olika energibesparingar. Belysningen, till exempel, den kan ses som en småsak, men som kan spara många kilowattimmar.
Magnus berättar även om stort fokus på inkommande och utgående vatten. – Vi har ett motto om största möjliga skörd, med minsta möjliga miljöpåverkan. Vi har kommit en bra bit på vägen.
Per Brunberg Björketorps Gård
Magnus Sundström Baltazar Agro
REDAN 1978 när Per Brunberg gick sin grundutbildning var han intresserad av ekologiskt lantbruk. Det var den framtida vattenkvaliteten som bekymrade. – För mig har det varit en röd tråd att inte använda kemiska bekämpningsmedel i onödan. 1998 blev vi en ekogård. Lantbruket är vår grund, men vi har flera olika grenar. Skog, småskalig livsmedelsproduktion, mjölkbutik, event som teater och konserter, bostäder, jakt och fiske och sociala projekt.
Björketorps Gård har levererat mjölk till Skånemejerier i ungefär tio år. – Allt detta tror jag har bidragit till nomineringen. Hur vi sluter vår gård i stället för att bli större. En del tror att det blir bättre genom att bli större, men det är inte alltid så. Man kan alltid bli effektivare. Jag har en gård som jag kan sköta ekologiskt med markareal som räcker till djuren. Vi strävar hela tiden efter balans.
För fyra år sedan installerades taksolceller och 2019 en biogasanläggning. Gården är teoretiskt sett självförsörjande. Nu planeras en unik solcellsanläggning som ska placeras i aktiv åkermark. Lodräta solceller i rader som samlar energi från båda sidor. Korna betar och traktorer med redskap rullar på åkermarken mellan dem. – Här försvinner inte mark. Vi kommer att satsa på två till tre hektar med möjlighet att bygga ut.
PÅ ÖJEBY GÅRD i Östergötland finns 400 årskor och en ekologisk växtodling på 900 hektar. Magnus Sundström menar att hållbarhet är ett brett ord. – Vi har många tekniska lösningar och verktyg i dag för att driva ett hållbart lantbruk genom till exempel växtnäringsbalanser och gödslingsplaner. Många av våra fordon går på fossilfritt bränsle.
Andra åtgärder som vidtagits innefattar bland annat att spannmålstorken konverterats till att köras på pelletsbränning. Magnus säger också att en biogasanläggning kommer att byggas under 2021 så att gården ska bli självförsörjande med el och få bättre näringsvärde på gödseln. – När det gäller hållbarhet på korna så försöker vi föda upp och sköta kor som håller längre. Det finns en stor vinst i att ha kor som kan hålla i minst fyra laktationer. Det tar ju ändå två år innan man har en färdig mjölkko.
Nomineringen till Årets Bonde kom lite som en överraskning. – Skånemejerier tycker att vi har bra ordning på verksamheten och att vi är framåt. Vi tycker om att utveckla det vi håller på med. Nu för tiden har hållbarhet en del i all utveckling man ska göra och det kommer allt fler krav på att tänka på hållbarheten. Det går väldigt fort framåt och det är bara att försöka vara med på tåget.
Lite av B
Deltagare i ”Kockarnas kamp”, vegoprofil i ”Nyhetsmorgon”, instagramkändis – och nu drömmer Siri Barje om en skolmats revolution!
TEXT JON HANSSON
BDessutom var då fyra månader unge Otto med på inspelningen och ville ammas med jämna mellanrum. Inte helt upplagt för ett 120-procentigt tävlingsfokus. – Jag har dessutom ingen tävlingsvana som kock, är inte någon tävlingsmänniska annars heller. Men det var ändå fantastiskt – BUUUÄÄÄÄ! att få titta in behind the scenes på en så stor bror Melker och de andra. Hur det gick? Så där. SIRI ÅKTE TÄMLIGEN omgående ut ur tävlingen och inledde lite otaktiskt med att kniva lagkamraten Alexander Sjögren i fingret. – Det var lite bådas fel. Jag tog upp en kniv vid fel tillfälle och han var också lite oförsiktig. Fast just då kändes det ju för jävligt. Jag var ganska låg efter det där. Kom av mig helt.
Jack, 3, ger upp ett illtjut. Eller var det lille- produktion. Dessutom jättekul att Nicolina bror Otto? Karlsson också var med. Jag känner henne
Tv-kocken och kokboksförfattaren Siri Barje sedan vi pluggade i Grythyttan. Även Florenhar åtagit sig kamikazeuppgiften att ge telefon- cia är en gammal vän. intervju i sällskap av två miniorer. Dessutom I samband med ”Kockarnas kamp” blev du just hemkomna efter en seg busstur från försko- intervjuad i Nöjesguiden och sa att du ”så gärna lan och under ”hell hour” – den tid på dagen då skulle hjälpa till att förbättra skolmaten och en mix av trötthet och middagshunger får våra sjukhusmaten”. yngsta att visa sina mindre förtjusande sidor. – Jag tycker ju att mat är en väldigt viktig
Men det löser sig med simultankapacitet och bit och betydelsen märks tydligt nu när jag ett avsnitt av gamla ”Saltkråkan”. har egna barn. Om Jack inte har ätit ordentligt – Jag är ju mammaledig med Otto – och ar- orkar han inte leka och är inte lika nöjd och betar. Men det funkar helt okej. Jag försöker ta glad som han brukar. Så jag vet att det behövs möten när han sover. I övrigt tar jag fram nya bra grejer på förskolorna. recept till Instagramkontot och till samarbeten Gillar han maten där? med olika företag och en dag i månaden är jag – Ja, sedan vi bytte gör han det. Han är hos TV4 och spelar in veckans femminuters- verkligen inte stor i maten, har det lite kämpigt. klipp till ”Nyhetsmorgon”. Men det är klart, I och för sig visade väl en undersökning att heltidsjobb blir det inte riktigt. Jag har hopplöst 70 procent av alla föräldrar tycker att deras barn svårt att komma ikapp med mejlen, säger Siri, äter dåligt… Jag trodde nog inte det skulle vara men avbryts av ett: någon större skillnad mellan olika förskolor men – Buuuäää… det har varit väldigt olika. På den första lagades
Oj, kanske bäst att vi tar en paus och hörs inte maten på plats utan kom från ett centralkök om en stund? och var inte särskilt bra. Men på nya stället är det – Nej, nej, det ordnar sig! en jätteduktig kvinna som lagar allt på plats. Jag
Snart återgår den förstfödde till Tjorven, far- märker att det betyder väldigt mycket.
När vi ändå är inne på klassiker: Redan 1990 SIRI BARJE BETONAR att hon inte vill ralvann Roland Persson Årets kock och så drev jera över maten i förskolor och skolor och absohan legendariska Franska matsalen på Grand lut inte över dem som arbetar i köken. Hon har Hôtel i 15 år. Eller vad sägs om Alexander ingen tanke på att kliva in och peka med hela Sjögren som tog brons i Bocuse d’Or Europe handen. (Kock-EM) 2016, Florencia Abella, kökschef – Jag är verkligen ingen expert. Det jag sa i på enstjärniga restaurang Ekstedt och Jonas intervjun var att det vore en dröm att få arbeta Lagerström som driver Étoile och fick sin första inom det här området. Och jag skulle verkligen stjärna i vintras? vilja hjälpa till för att jag tror att det kan bli
Det var alltså inte vilka lökhackare som helst bättre. Jag var själv inte särskilt förtjust i att Siri Barje ställdes mot i årets upplaga av ”Kock- äta i skolan och det verkar som att många har arnas kamp” i TV4. samma erfarenhet.
Siri Barje
Ålder: 32. Familj: Maken Patrik och sönerna Jack, 3, och Otto, 9 månader. Bor: Stockholm. Gör: Tv-kock, kokboksförfattare och matstylist. Aktuell: Släppte nya kokboken ”Vegan på fem ingredienser” i våras. (Första kokboken ”Snabbmat för gröna gourmander – ett stekt ägg är också middag” kom 2016.) Lagar vegetarisk mat i ”Nyhetsmorgon” i TV4. Deltagare i årets upplaga av ”Kockarnas kamp”. Instagram: instagram.com/siribarje. Podcast: @poddenmargarinet.
Så blir din mat snygg på bild
Siri Barjes instagramkonto har många följare bland annat tack vare de vackra matbilderna. ”Fota bara i dagsljus, undvik lampor, ljusrör och liknande. Direkt solljus är inte heller så smickrande för maten. Men i ett norrfönster blir till och med snabbnudlar riktigt vackra.”
kul och lärorikt att vara med. Jättespännande
”Jag var själv inte särskilt förtjust i att äta i skolan och det verkar som att många har samma erfarenhet”
LINUS HALLSENIUS/TV4 FOTO
Bra mat till barnen borde leda till att de presterar bättre.
– Det är väl egentligen ett rätt självklart samband? Jag skulle vilja att vi lyfter barnens mat så att den blir riktigt jävla bra. De som arbetar i köken ska kunna vara stolta över det de serverar. Och för det krävs säkert mer resurser, mer pengar. Det är samma med maten på sjukhusen, den ska ju bidra till läkandet. Maten ska vara något positivt, något att se fram emot för dagis- och skolbarn, äldre och patienter. Man ska vara sugen när det är dags för lunch.
Vad skulle du kunna bidra med?
– Jag skulle vilja inspirera inom vegetarisk matlagning. När jag började blogga för tio år sedan och skrev om vego var det många som undrade ”vad är det för något?” Och jag kommer ihåg att ett ungdomsförbund delade ut hamburgare till eleverna på en skola som skulle ha vegetarisk lunch. I dag är vego något helt självklart i de kretsar jag rör mig men det finns säkert fortfarande fördomar på många håll – att man exempelvis inte blir mätt. Det där gäller förstås även barn.
Varför just vegetariskt?
– Det är inte hållbart att äta så mycket kött som vi gör i dag. Vore det inte fantastiskt om
vi kunde laga ännu mer klimatsmart mat i skolorna? Jag har vegetariska recept som enkelt går att anpassa till storkök. De här frågorna har jag tänkt på mycket under åren.
Men ska kommuner ha hållbarhetsmål och målsättningar om mer ekologiskt och närodlat om det betyder att de gamla på äldreboenden och skolbarnen måste äta mat de inte är vana vid?
– Absolut! Självklart ska samhället ha sådana mål. Det kan förstås bli fel om de som lagar maten inte har tillräckliga kunskaper. Lasagne på frysmix, ärtor, morötter, majs är inte gott. Men gjord på ärtfärs eller linser och med en god långkokt tomatsås blir den ju fantastisk. Jag följer en kille på Instagram, han är kock på en förskola i Enskede, och han vågar låta barnen prova nya saker. Så nu är linsbolognese inget konstigt för dem. Redan där kan man göra skillnad och ge barnen lite nya matvanor.
Siri Barje, programledaren Pär Lernström och medtävlarna i årets ”Kockarnas kamp”. Jonas Lagerström, krögare på restaurang Étoile, vann så småningom och Siri Barje åkte ut tidigt men hon tycker ändå att det var kul. ”Jättespännande att få titta in behind the scenes på en så stor produktion.”
HON TYCKER INTE att man behöver göra så stor affär av att en rätt saknar animaliskt protein i ingredienslistan. – Trumpeta inte ut att nu blir det veganskt eller vegetariskt till lunch. Då blir många skeptiska på förhand och vill kanske inte ens prova. Kalla det ”lasagne”. Det är ju lasagne. Visst, det är inte den köttfärssås-lasagne de flesta är vana vid men då får du väl luras lite. Fast om någon frågar berättar du så klart vad som är i. Här skulle jag vilja gå in och stötta med recept och inspirera. Det finns så många vegorätter som är enkla att laga men där ingen gäst kommer att tänka att ”oj, det här är ju vegetariskt”.
Äter du själv helvego?
– Jag äter kött om jag blir bjuden och jag unnar mig fisk och skaldjur om jag ska lyxa. Min filosofi är att om du nekar dig något så vill du ha det så mycket mer. Men vi äter i stort sett uteslutande vegetariskt hemma. Äldsta sonen fick smaka köttbullar en gång och gillade det verkligen. Så det får han ibland eftersom han gillar det. Men jag gör oftast egna och alltid på ekologisk färs. Köper vi färdiga blir det vegetariska – och så ska det vara hemlagat potatismos, lingon och ärtor till. Men den yngste har hittills bara ätit vegetariskt. Men du kan ju inte tvinga dem att äta vissa saker, barn har väldigt bestämda preferenser. Fast de är för roliga – ibland släpper de alla tidigare idéer och äter med förtjusning de mest oväntade grejer.
Är alla i familjen Barje matintresserade?
– Ja. Och farmor och farfar var lite udda. De åt raw food innan det var uppfunnet, råa grönsaker på en tallrik med massor av rå vitlök. Men vi andra fick vanlig mat, typ lax och stuvad potatis, när vi var där.
Hur kom det sig?
– Min faster gav dem en kokbok av Margot Nycop som var i ropet då med sin diet. Faster och pappa blev snabbt urtrötta på råkosten. Jag har för mig att de till slut grävde ner den där boken någonstans. Fast när jag var liten var det pappa som kämpade på med råris. Jag tyckte det var fruktansvärt, kunde inte förstå varför vi inte kunde få vanligt gott vitt ris som alla andra. Men klipp till i dag – råris är mitt favoritris. Han sådde väl ett frö där.
Du slog igenom med din blogg under den coola pseudonymen Olivehummer. Var kommer den ifrån?
– Enkelt. Oliver och hummer är det bästa jag vet. Jag ville inte skriva under eget namn, trodde inte att någon skulle vara intresserad av det där. Jag startade bloggen 2010 mest som en hemlig receptbank för eget bruk. Men så började folk läsa och gillade recepten och bilderna.
LINUS HALLSENIUS/TV4 FOTO
”Jag unnar mig fisk och skaldjur om jag ska lyxa”
Efter ett par år räknade jag ut hur mycket jag hade tjänat på bloggandet. Det visade sig vara sex kronor… Så jag la ner. Det tar en hel del tid och kraft om det ska bli bra.
Men nu är du på Instagram i stället?
– Älskar det formatet. Får så mycket feedback, jag har kontakt med väldigt många människor den vägen. Det är jättekul att göra tv också men det blir inte samma nära dialog. Det är skitkul att få frågor från folk som följer kontot.
Och hur ska den där hummern serveras?
– Den får gärna vara svensk och kokt – och med hemgjord dill-aioli. ◉
Hon är ett känt ansikte för TV4:s tittare och har många följare på Instagram men i framtiden vill Siri Barje helst arbeta med mat i skolor och förskolor.
Varm allt-i-ett gryta som mättar många munnar! Servera med tillbehör à la Mexico.
Ingredienser till 100 portioner: 25 st / 5 kg purjolök Till serveringen:
25 st / 5 kg paprika 150 g vitlök 20 st röd chili 6,25 kg Beanit® Vego strimlor 1,5 L rapsolja 10 kg krossade tomater 4 L vatten 5 L Planti Cooking Fraiche 4 kg Nacho Chips 2,5 kg mosad avokado, 100 klyftor lime 1,25 kg färsk koriander.
10 L bönsalsa 2 kg quinoa, svart 1,25 dl spiskummin 1,25 dl paprikapulver 1 dl salt 5 st lime, juicen GÖR SÅ HÄR: Skiva purjolök och paprika. Hacka vitlök och chili. Skölj quinoan väl i vatten. Fräs purjolök, paprika, vitlök, chili och Beanit-strimlorna i olja i grytan. Tillsätt krossade tomater, vatten, bönsalsa, quinoa och kryddor. Låt allt koka på svag värme under lock i cirka 15–20 minuter tills quinoan är kokt. Servera med Planti Cooking Fraiche, nachochips, mosad avokado, limeklyftor och färsk koriander.
Näringsvärde per portion utan tillbehör:
Energi 1 725 kJ / 410 kcal Protein 22 g Fett 17 g Kolhydrater 43 g
Näringsvärde per portion med tillbehör :
Energi 3 107 kJ / 744 kcal Protein 27 g Fett 38 g Kolhydrater 61 g
Nyhet!
Fantastiska smaker från den nordiska bondbönan
Beanit vegostrimlor av bondböna har en unik textur och är enkla att tillaga. • Original har god, lite nötig smak medan
Vitlök & Örter är milt kryddad med inspiration från Medelhavet • Vegansk och glutenfri • Förvaras i rumstemperatur • 6 månaders hållbarhet • 4 x 2,5kg i en dfp
