Inblick nr1 2010

#1 2010

Lorem Xxxxxxxx

Ditt magasin från Logica

lösningar resultat trender

rcing Outsou er som g n io innovat

charlotte brogren, generaldirektör vinnova

Så ska Sverige bli bäst i Framtidens arbetsplats i ett gränssnitt

världen

brottsjakt med nya verktyg Magnus Lindkvist ”Förändring ska vara konstig”

2 |

inblick 1–10

intro Luftfartsverket

Klart för avgång Drygt 30 miljoner passagerare och 215 000 landningar varje år på 15 flygplatser.

Luftfartsverket, LFV, har ansvaret för all flygtrafikledning i Sverige och är ett affärsdrivande verk i förändring. Lågkonjunkturen har påverkat människors resvanor, det statliga stödet har minskat och intäkterna måste i huvudsak komma från trafikavgifter på flygplatserna och i luftrummet.

Nu står LFV inför en bolagisering – i april 2010 delas LFV upp i ett bolag för flygtrafiktjänster och ett för flygplatserna.

– På så sätt kommer vi närmare våra kunder, passagerarna, och kan fokusera på att ge dem bästa möjliga service och mervärde. Vi måste vara ”up to date” men också kostnadseffektiva. I detta är it-stöden enormt viktiga, säger Anders Davidsson, Vendor Manager inom LFV. I dag vill flygpassagerarna enkelt kunna få information om allt från tidtabeller, priser, flighter, bagage och incheckning till säkerhetsfrågor. Gärna via webben och mobilen, och helst på en gång. Hur ska LFV kunna erbjuda kvalitetstjänster till konkurrenskraftiga priser och samtidigt driva den egna kommersiella utvecklingen?

Hösten 2008 startade LFV projektet Data 2.0. Å ena sidan i syfte för att hitta kostnadsbesparingar. Å den andra för att nå större flexibilitet och skalbarhet, men också för att hitta en väg till vassare, tekniska innovationer.

Beslut togs om att bilda en ny it-organisation och upphandla marknadens bästa tillgängliga it-tjänster.

Efter en omfattande upphandling outsourcades hela avdelningen för drift och support av de centrala it-systemen för ”airport management” till Logica.

– Det handlar om system som styr allt från trappor och biljettkontor till beslutstödssystem och databaslager för styrning av gater, landningsbanor samt bagage- och passagerarflöden. I avtalet med Logica ingår även serveroch applikationsdrift och service desk, förklarar Anders Davidsson.

Valet avgjordes utifrån LFV:s tidigare positiva erfarenheter av Logica – som sedan 2001 hanterat LFV:s bas-it och helpdesk.

– Intressant var också att Logicas driftavtal bygger på en prismodell som innebär årliga sänkningar för it-driftskostnaderna. En logisk utveckling; ju bättre Logica lär känna våra processer, desto smidigare borde ju hanteringen gå.

I december 2009 tog Logica över rodret f-ör LFV:s it-system. I ett första steg dokumenterar Logica alla detaljer för att se hur systemen och dess infrastruktur kan standardiseras och effektiviseras. I steg två flyttas alla servrar över till Logica.

– Många aktiviteter ska på plats och två kulturer föras samman, men hittills har allt gått väldigt bra. Logica är ingen nybörjare och har stor kompetens på många områden, framför allt har den personal som över tagits av Logica blivit väl omhändertaLuftfartsverket gen. Vi ser redan att vi kan fokusera Antal anställda: 3 300. mer på vår kärnverksamhet.

Omsättning: 6,4 miljarder kr.

Text: sofia eriksson

inblick 1–10

| 3

innehåll Nr 1, 2010

ledare: stefan gardefjord

Dags för nästa steg

Många kunder vill just nu förnya dialo­

gen om vad it kan bidra med i deras fort­ satta utveckling. Det är en spännande utma­ ning för oss, och jag övertygad om att vi på Logica är bättre rustade att möta de nya be­ hoven än någonsin tidigare.

Förhoppningsvis kan du få ett smakprov

STEFAN GARdefjord CEO Logica Sweden

20

It takes two to tango

Det räcker inte med sänkta kostnader. För att ­ ut­sourcingaffären ska utvecklas krävs ett tätt och o innovativt samarbete – som går i takt med affären.

övrigt i inblick

5

Först & främst – Kristina Höök

10 Tele2 får bättre koll på kunderna 11 Logica worldwide – Michelin

reportage

6

Webbmöten ger effekt i NCC

Byggföretaget har kapat resekostnaderna kraftigt tack vare sin nya kommunikationslösning.

26 Brottsjakt med nya verktyg Enkla moderna it-lösningar omvandlar polisens arbete.

18 Ökat intresse för outsourcing 24 Krönika: Magnus Lindkvist 28 Prylar för miljön 29 Logica & jag: Skandiabanken 32 Logica Software 34 Nyheter från Logica

30 Framtidens arbetsplats

Alla funktioner i samma gränssnitt.

Det blir enklare att jobba i framtiden.

foto: jennifer nemie

av vad nästa steg innebär i detta nummer av Inblick. Vi går djupare in på hur framtidens samverkan kan se ut (sid 20–23) och vi pre­ senterar nästa generations arbetsplats, Next Generation Workplace (sid 30–31). Och när vi ändå är inne på innovation – vad kan passa bättre än att läsa hur Vinnovas gene­ raldirektör Charlotte Brogren förklarar hur Sverige ska klara att ta steget upp till den globala forskningstoppen (sid 14–17).

Till sist hoppas jag att vi alla snart får ta steget ut i en blomstrande och varm vår, efter denna osedvanligt snörika och kalla vinter.

illustration: caroline andersson

På många sätt är 2010 början på nästa steg. Vi tar ett steg ut ur en osedvanligt svårbedömd situation med extremt osäkra ekonomiska förutsättningar. Och vi tar ett steg in i en förändrad marknad med nya ut­ maningar och möjligheter.

Det här steget vill vi på Logica ta tillsam­ mans med våra kunder, vilket också är kär­ nan i vår strategi, som sammanfattas i ”Be brilliant together”. Innovativa och nya lös­ ningar utvecklas bäst i ett nära och uthålligt samarbete mellan oss och våra kunder – och det är en ständigt pågående och dynamisk process i vårt gemensamma arbete, varje dag, året runt.

36 Tio frågor till Moderådets vd

Modeindustrin borde jobba mer med nätförsäljning, anser Lotta Ahlvar.

14

Kopplar greppet om svensk forskning Sverige är bra på forskning, men resultaten måste ut på marknaden. Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren förklarar vad som krävs.

Ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör: Mats Nilsson Hahne, 08-671 15 23, mats.nilsson.hahne@logica.com Redaktionell produktion: Intellecta Publicisterna, Johan Wickström (projekt­ledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se Omslagsbild: Jennifer Nemie Repro: Turbin Tryck: Intellecta Infolog, Solna. ISSN 1651-4572 Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och ­intervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år.

Du kan prenumerera utan kostnad.

4 |

inblick 1–10

Logica, 131 85 Stockholm Tel: 08-670 20 00, www.logica.se

foto: Anette Andersson

först & främst Kristina Höök

Läser av känslor med hjälp av mobilen – Det är rationellt att mobilerna når oss överallt, men det gör dem ibland oerhört störande. På sikt kommer det att finnas funktioner som diskret förmedlar i vilken grad vi kan tänka oss att bli störda, säger Kristina Höök, professor i människa/maskin-inter­ aktion på KTH/Stockholms universitet.

För tekniken är vår vän, det är vi som bestämmer hur den ska utvecklas, enligt denna humanistiska ­it-expert. Hennes kombination av humanism och teknik­optimism avspeglas i de fyra designkoncept hon försöker göra användbara: eMoto, FriendSense, Affective Diary och Affective Health.

AFFECTIVE HEALTH GER via sensorer biologisk feedback och lär oss lyssna på kroppens signaler. Affective Diary är en kusin, en portabel dagbok och ett redskap för självterapi som registrerar känslomässiga och kroppsliga reaktioner, vilka kan tankas ner på en pc och kompletteras med bilder och annat.

– Efter att ha testat dem på mig själv lärde jag mig hur dålig jag ibland är på att stressa ner, berättar hon.

FriendSense handlar i hög grad om gruppsykologi och testas just nu på Liljevalchs i Stockholm. Kristina Hööks forskningsgrupp Mobile Life delar ut hi-techägg till besökande grupper. Med hjälp av äggen vet var och en var de andra i gruppen är och genom att gestikulera med äggen kan de tycka till om konst­ verken och känna vad de andra har tyckt.

LIKSOM I DET FJÄRDE konceptet, eMoto, är nyckel­ begreppet Affective Loop: att i efterhand registrera känslomässiga reaktioner och interagera med dessa.

I eMoto skapar användaren, i samspel med sina ­vänner, ett gemensamt språk på mobilen med färger och mönster, men utan ord.

– Med tryck med stylus-pennan beskriver man känslorna och genom att gestikulera med mobilen accentuerar man dem, säger Kristina Höök som är glad över att den mobila revolutionen inte är avslutad.

För hittills har mest de rationella och effektiviserande mobilfunktionerna firat triumfer – men snart lär det komma alltfler mänskliga funktioner också, enligt ­teknikprofessorn.

namn: Kristina Höök. ÅLDER: 45. BOR: UpplandsVäsby. JOBB: Professor i människa/maskin-interaktion på KTH/Stockholms universitet.

FAVORITPRYL: Min ogräs­ trimmer.

inblick 1–10

| 5

Lis Karlehem, systemförvaltare, och Ingella Horrocks, projektledare på NCC.

6 |

inblick 1–10

uppdraget NCC

NCC + OCS

Skapar ny möteskultur Med 20 000 anställda världen över blir det lätt många möten och dyra resor. När byggföretaget NCC ville effektivisera kommunikationen mellan de olika kontoren blev Unified Communications lösningen på deras problem. Nu sker till och med en del av styrelsemötena via webben.

Text: Malin Larshammar

foto: jennifer nemie

– Tanken är att vi ska spara pengar, tid och miljö, säger Ingella Horrocks medan hon beställer en kaka i den ljusa cafeterian på ncc:s huvudkontor i Solna. Ingella är pro­ jektledare för den pågående implementeringen av ocs (Microsoft Office Communication Server) i Sverige.

Eller som hon själv uttrycker det: – Det är jag som ser till att folk blir bra användare. Men jag skulle inte vara någonting utan alla våra medarbetare som hela tiden kallar till nya möten via ocs och vill lära sig systemet.

Med 20 000 anställda i Norden, Baltikum, Ryssland och Tyskland är det svårt att utesluta möten, utbildningar och medföljande resor. För många medarbetare på ncc har re­ sandet varit en del av vardagen och tagit åtskilliga timmar av arbetstiden. Det var en av anledningarna till att företa­ get bestämde sig för att investera i Unified Communica­ tions-lösningen, ocs. Ingella Horrocks och Lis Karlehem är två av dem som varit involverade i projektet.

kontakt Fredrik Sandell på Logica berättade om alla vinster vi skulle kunna få av ocs som jag blev såld.

Projektet drogs igång tillsammans med Logica för unge­ fär ett och ett halvt år sedan och i dagsläget använder drygt 1 000 anställda verktyget. Idag är målgruppen alla som del­ tar i möten dit någon behöver resa, men i framtiden kom­ mer troligen alla anställda att ha tillgång till ocs.

– Tidigare har många av våra anställda flugit över landet för att träffas över ett möte på någon timme. Det är ju ur­ dumt. Nu kan de ju enkelt koppla upp sig och träffas via en webbkonferens istället. Jag tror till och med att dessa möten blir effektivare, säger Lis Karlehem.

Hon tillägger att de självklart inte vill utesluta det fysiska mötet helt, men att många möten faktiskt kan skötas över ocs.

– Under pilotprojektet fanns det exempel där tre av fyra möten ersattes av webbmöten via ocs. Det är en utveck­ ling som vi välkomnar.

Vi slår oss ner i en orange soffgrupp och Lis Karlehem,

Ingella Horrocks, som håller i de interna utbildningar­

som är systemförvaltare för ocs, berättar att förslaget att skaffa ocs från början kom från Logica, som idag sköter all drift åt ncc.

– Vi hade ju hört talas om Unified Communications innan, så helt okänt var det inte. Men det var först när vår

na i Sverige, berättar att användarna har varit väldigt enga­ gerade och att efterfrågan är stor.

– När jag i somras började med detta projekt så stod folk på kö för att få komma igång. Jag fick hela tiden säga att de fick vänta eftersom programmet inte var i drift. Jag hade

NCC Verksamhet: Ett av ­Nordens ledande bygg- och fastighets­ utveck­lingsföretag.

Antal anställda: 20 000.

Omsättning: 57 miljarder kronor (2008).

D inblick 1–10

| 7

uppdraget NCC

I januari körde vi till exempel alla länders styrelse­möten via OCS. Vanligtvis flygs ju cheferna hit för att kunna delta och webbmöten sparar verkligen tid ­eftersom en del av ­deltagarna har krångliga resvägar. anna Strömqvist, ncc

D

Logica vann pris för NCC:s lösning I december vann Logica ­Microsoft .NET Award 2009 i klassen för bästa applikationsplattform. Priset delades ut för etableringen av OCS-infrastrukturen hos NCC-koncernen. Logica ­genom­förde ­designen, implementeringen och integrationen av infrastrukturen.

8 |

inblick 1–10

trott att jag skulle behöva söka upp användare, men gång på gång ser jag hur djungeltelegrafen gör jobbet åt mig.

Cafeterian överges och en hisstur tar oss sju våningar upp till it-avdelningen för en demonstration av ocs. Ing­ ella Horrocks sätter sig framför en laptop och visar den så kallade Office Communicatorn. På skärmen dyker ett föns­ ter upp med namn på en massa personer. Det är alla med­ arbetare som Ingella regelbundet har kontakt med via ocs.

Framför varje namn finns en färgad plupp. Om den är grön betyder det att personen är online, är den röd är personen upptagen, är den vit är personen offline och är den gul är personen inaktiv. Alla närvarobesked sköts automatiskt.

Den som till exempel planerat in ett möte i Outlooks ka­ lender blir automatiskt upptagen och rödmarkerad. Och den som inte är aktiv på datorn under fem minuter blir markerad som inaktiv. Ingella för pilen över några av de gula plupparna och visar att man kan se hur länge personen varit inaktiv.

– Här ser man att den här personen varit inaktiv i 40 mi­ nuter och den här har varit inaktiv i fem minuter, säger hon.

Efter att ha gått igenom grunderna dubbelklickar Ing­

ella Horrocks på ett av namnen på listan. Sedan skriver hon ett litet chattmeddelande i en textruta. Snabbt kom­ mer ett svar. Ingella Horrocks sätter på sig ett headset.

– Nu ska jag starta ett video­ samtal, säger hon.

På skärmen dyker Yvonne Töyrä upp och säger.

– Nämen, hej, hej på er.

Yvonne Töyrä jobbar som informatör i Luleå och var en av de testpersoner som var med under pilotskedet. Hon tycker att ocs underlättar väldigt myck­ et just när det kommer till möten.

– Vi har en person som sitter uppe i Kiruna. Tidigare var han tvungen att komma ner till oss i Luleå varje

gång vi skulle ha ett möte. Nu räcker det att vi startar ett webbmöte för att ”träffas”.

Efter samtalet med Yvonne Töyrä ska Lis Karlehem och Ingella Horrocks demonstrera hur en webbkonferens fung­ erar. De springer in i varsitt rum och efter ett tag dyker Ing­ ella Horrocks ansikte upp på skärmen och hon vinkar mot kameran.

– Kan allihopa höra mig? Om ni hör mig markerar ni den fyrkantiga rutan uppe i höger hörn till färgen gul.

Hon förklarar att hon som mötesorganisatör ser statu­ sen för alla deltagare och har koll på vilka som ändrar fär­ gen i rutan. Om någon inte ändrar till gul innebär det att den personen inte hör henne.

– Det som är så bra är att jag då kan gå in och fjärrstyra datorn för att lösa det eventuella problemet. Jag ska visa hur det funkar.

En ruta som frågar om skrivbordet får delas dyker upp på skärmen. Efter att ha accepterat börjar pilen på skärmen röra sig, trots att musen på skrivbordet ligger helt stilla.

Det är Ingella Horrocks som styr datorn från andra sidan byggnaden.

Plötsligt byts Ingella Horrocks ansikte på skärmen ut

mot Lis Karlehems och hennes röst i headsetet.

– Det är alltid den som pratar som syns på skärmen. Det sker helt automatiskt. Det är väldigt praktiskt när man är många i ett möte. Man ser alltid den som för talan. Dock gäller det att vara tyst när man inte har ordet, eller så stäng­ er man av mikrofonen, annars blir det väldigt rörigt.

I dagsläget använder ncc inte ocs:s alla funktioner. Men under våren är tanken att de ska integrera telefonin. Då kom­ mer användarna kunna svara på samtal både via tele­fonen och datorn.

Tre trappor ned träffar vi vd-assistenterna Anna Ström­ qvist och Telli Rajala som båda tycker att ocs-lösningen har underlättat vardagsarbetet.

– I januari körde vi till exempel alla länders styrelsemöten via ocs. Vanligtvis flygs ju cheferna hit för att kunna delta och webbmöten sparar verkligen tid eftersom en del av del­ tagarna har krångliga resvägar, säger Anna Strömqvist.

Både Anna Strömqvist och Telli Rajala är överens om att

Webbmöte med Yvonne Töyrä, informatör på NCC i Luleå.

Ingella Horrocks, NCC

Det här är OCS Microsoft Office Communications Server är en del av Microsofts Unified Communications. I OCS kan man på ett enkelt sätt integrera all kommunikation, till exempel telefoni, chatt och video. OCS har automatisk närvarohanterare vilket gör att man snabbt kan se vilka användare som är tillgängliga, i möte eller frånvarande. I OCS finns stöd för telefon- och video­ konferenser vilket leder till minskat resande, effekti­vare ­arbetstid och minskad klimatpåverkan.

Telli Rajala och Anna Strömqvist, vd-assistenter på NCC.

systemet är mycket användarvänligt och lätthanterat. Båda tycker också att det är väldigt roligt att på ett enkelt sätt kunna hålla kontakten med kollegorna ute i länderna.

– Nu kan man faktiskt få ett ansikte på dem och se hur de ser ut, säger Telli Rajala.

Genom ocs kan man också kommunicera med folk utan­för koncernen vilket är en bra lösning om en kund eller leverantör ska vara med under ett möte. Den externa parten behöver själv inte ha ocs utan det räcker med till­ gång till en webbläsare och en Internetanslutning för att kunna delta. Sedan behöver de bara ladda ner ett program.

Länken till programmet kommer med möteskallelsen.

– Vi har ju vissa möten där någon bara behöver vara med på en punkt och inte under hela mötet. Då är ocs en bra lösning, säger Anna Strömqvist.

När vi har pratat klart följer Ingella Horrocks med oss

ut och berättar om ”sin uppenbarelse” innan vi säger hejdå: I början av implementeringen hade Ingella vid flera tillfäl­ len pratat med en kollega från andra sidan Sverige via ocs.

De hade aldrig träffats i ”riktiga” livet utan bara setts via videokonferenser. Ett tag senare var han uppe i Stockholm och hon sprang på honom i cafeterian.

– Jag hade bråttom och hejade bara snabbt. Ni vet, så där som man gör med kollegor. Jag reflekterade inte ens över att det var första gången vi faktiskt träffades på riktigt och att jag kanske borde hälsat ordentligt och tagit i hand. Men det kändes ju redan som om vi kände varandra. Då insåg jag hur häftigt ocs faktiskt är.

inblick 1–10

| 9

bransch Telekom

Tele2 bygger ny data warehouse-lösning

Får bättre koll på kunderna Tele2 Antal kunder: 26 miljoner.

Antal länder: 10.

Omsättning: 39,5 miljarder kr (2008).

danden – och därigenom lättare behålla våra kunder, säger Anders Candell.

Logica, som har lång erfarenhet av innovativa

Anders Candell, CIO på Tele2.

Med drygt 26 miljoner ­kunder i tio länder gäller det att ha koll på informationssystemen. Nu bygger Tele2 en ny data warehouse­lösning med hjälp av Logica.

– Vi vill ha ut mer affärsnytta, säger Tele2:s CIO ­Anders Candell.

Text: johan wickström foto: jennifer nemie

10 |

inblick 1–10

Telekombranschen präglas av stenhård

konkurrens och lättrörliga kunder – och en en­ hetlig och effektiv data warehouse-lösning är ett sätt att stärka konkurrenskraften.

Data warehouse (dw) är ett slags informa­ tionslager med data från flera olika källor. Med rätt struktur på dw-systemet finns stora möjlig­ heter att följa affärsprocesser och få bättre över­ blick över kunderna.

Under våren 2010 tar Tele2 fram designen för en ny data warehouse-lösning med hjälp av Logica.

– Vi har haft ett gammalt system från slutet av 90-talet och det finns brister i det. Därför satsar vi på en enhetlig data warehouse-lösning, säger ­Anders Candell, cio på Tele 2.

– Drivkraften är att få ut mer affärsnytta ur syste­ met.

Under senare år har dw blivit ett strategiskt verktyg för telekomföretagens marknadsavdel­ ningar: det går att dra en mängd slutsatser om kunderna utifrån ålder, bostadsort, samtalslängd, rörelsemönster etc. Och på så sätt kan man mins­ ka utflödet av kunder, den så kallade churnen.

– Med denna lösning kan vi vara mer precisa i våra marknadskampanjer och skräddarsy erbju­

lösningar för telekombranschen, har ansvarat för faktureringssystemen för Tele2:s nordiska mo­ bilkunder sedan 1995. Logica har under senare år även fört diskussioner med Tele2 om förde­ larna med ett nytt data warehouse-system.

Under 2008 införde Tele2 en ny it-strategi där en enhetlig dw-lösning var en av de centrala punkterna. Under 2009 påbörjade Tele2 upp­ handlingen av systemet, först av programvara (ibm) och sedan av systemleverantör.

Att valet föll på Logica var naturligt, menar ­Anders Candell: – De hade den bästa kombinationen av leve­ ranskapacitet och pris. Och så har vi haft en väl­ digt lång relation med Logica och vi känner var­ andra väl.

I dagsläget är ett 20-tal Logicaexperter – från olika delar av Europa – på plats i Tele2:s huvud­ kontor i Kista i Stockholm för att bygga upp strukturerna, designen, i det nya systemet. Det är inget litet jobb att byta dw-system i ett företag som finns i tio länder med olika regler och lagar.

– Vi har en lista på ungefär 2 500 krav och allt det ska in. Det handlar om att få fram allt det vi vill att systemet ska ge och skriva in det i specifi­ kationerna, säger Anders Candell.

Designfasen och upphandlingen av imple­ menteringen pågår till april. Därefter påbörjas utrullningen av systemet, som ska vara klar hös­ ten 2011.

– Det är ett jätteprojekt med en tuff tidsplan, helt klart. Men förhoppningen är att vi både ska kunna kapa kostnader och öka intäkter, säger Anders Candell.

Logica worldwide Michelin

framtiden På språng mot

De flesta känner säkert till den röda Michelin­guiden där världens bästa restauranger ­presenteras varje år. Bakom guiden står det berömda däck­­före­taget, som har höga ­kvalitetskrav att leva upp till.

Michelin, som grundades 1889 i Clermont-Ferrand i centrala Frankrike, utvecklade ­världens första lös­tag­bara däck som kunde fyllas med luft. 121 år senare har företaget växt till en världsledande koncern med verksamhet i 170 länder och 129 000 anställda.

Varje år lämnar nästan 180 miljoner däck Michelins fabriker – för att användas till allt från cyklar, bilar, jordbruksmaskiner och lastbilar till flygplan och rymdfärjor.

Hur klarar företaget att utvecklas i takt med tidens krav?

Nyckeln till framgång har varit Michelins ständiga fokus på innovativa ­produkter och tjänster. En annan har varit koncernens strävan efter att ­samarbeta med leverantörer som lever upp till Michelins krav – i fråga om tillväxtmöjligheter, utveckling av nya tjänster och effektivisering av ­affärsprocesser på ­global basis.

Att se över koncernens it-processer har varit ett viktigt verktyg i detta arbete. Michelin har valt en speciell strategi i form av konceptet ”co-management”: att samarbeta ”axel-mot-­axel” i en ­leverantörsrelation som baseras på öppenhet och tillit med ­tydliga leveranskrav.

Fyra av de viktigaste it-funktionerna har Michelin outsourcat till Logica: Customer Relationship Management, Supply Chain ­Management, Corporate Finance och Order to Cash. Eftersom Michelin är en global och komplex verksamhet med 64 fabriker, 13 gummiplantager och sälj­verksamhet i drygt 170 länder krävs det vassa ­it-verktyg för att klara leveranskraven.

Logica var den ende leverantören som kunde presentera en själv­ständig, global helhetslösning inom

dessa områden. Företags­kulturen var en annan viktig faktor: liksom för Michelin är innovation ett kärn­värde i Logicas affärer och processer Tanken om co-management genom­syrar varje nivå av samarbetet mellan Michelin och Logica – från styrning och organisation till administration och genom­ förande. Dessutom baseras avtalet på ett pres­ tationsbaserat risk- och belöningssystem.

Genom samarbetsmodellen har ­Michelin fått del av Logicas breda kom­petens inom informationstjänster, design, applikationsutveckling, underhåll och support. Logicas ­globala leveransförmåga har också bidragit till att Michelin kunnat flytta en del av it-funktionerna för service, support och testning till ­Logicas ­indiska kontor.

De optimerade it-­ processerna innebär många fördelar för Michelin: ­större flexibilitet, minskade kost­ nader, ökad ­kvalitet och snabbare time-tomarket. Faktorer som är nöd­vändiga för att ligga i marknadens ­fram­­kant även i framtiden.

Michelin Antal anställda: 129 000 (varav 320 i Norden).

Antal länder: 170.

Antal däck: 177 miljoner (2008).

inblick 1–10

| 11

notiser I framkant

Lyssna på USA Ölklirr i New York, ­volleybollmatch från Berkeley eller busstjatter i San ­Francisco. Även om reskassan är skral kan vi uppleva USA på ett nytt sätt på webbsajten The Smalls Street Sounds. Där finns tusen­tals ljud ­inspelade från vanliga människor över hela landet. Syftet är att bygga en ljudkarta över hela USA. Dessutom kan man använda ljuden fritt i sina egna projekt, till exempel på en blogg.

D Lyssna själv på

www.thesmalls.com/StreetSounds

4,5

miljarder

Under 2010 kommer vi att ladda ned drygt 4,5 miljarder applikationer till våra mobiler. Om tre år är denna siffra uppe i 21,6 miljarder, enligt nya prognoser från analysfirman Gartner.

Källa: Information Week

Hitta rätt i ­storstadsdjungeln Går du lätt vilse i storstaden – eller kanske i svampskogen?

Med den lilla gps-trackern MiniHomer – stor som en halv tändsticksask – hittar du lätt tillbaka till dina favoritplatser. När du är på en plats du vill återvända till trycker du på trackerns knapp så lagras positionen. När du ska tillbaka visar MiniHomer vägen tack vare sin finurliga teknik: 66 kanalers gps-teknik, ­inbyggd kompass och klocka.

D Läs mer på: www.smartasaker.se

Boka hotell i rymden Sugen på att åka runt jorden på 90 minuter?

Nu planerar företaget GalacticSuite – ett spansk-ame­ rikanskt samarbetsprojekt – världens första rymdhotell.

I 280 mil i timmen ska gästarna få åka på rymd­hotellet.

Redan 2012 är målet att få upp de första turisterna i rymden. Men det kostar: uppemot 30 miljoner per person ­landar prislappen på.

Men då ingår åtta veckors förberedelser på en söderhavsö, uppskjutning i rymdraket och sedan tre dagar på rymdhotellet (vilket inkluderar 15 soluppgångar).

– Det är mycket troligt att tänka sig att dina barn inom 15 år kommer att kunna spendera en helg i rymden, säger ­Galactic Suites vd ­Xavier Claramun till nyhets­byrån Reuters.

Dock finns det fortfarande en hel del oklar­heter kring ­finansieringen. Så om rymdhotellet blir verklighet återstår att se.

Iphone med stereo Ladda Iphonen samtidigt som du använder den som spelmaskin. Med Sharps nya DK-AP7 blir Iphonelivet ännu enklare och bättre.

Fler fördelar: den är portabel och har ”världsmultikontakter” för alla spännings­ uttag i världen.

D Läs mer på: www.sharp.eu/se

All kunskap på ett ställe Hjärnans struktur, spelteori eller Jesu liv? Oavsett vad du är intresserad av kan du ladda ned de främsta kurserna i världen på respektive område. Yale, MIT och Berkeley är bara några av universiteten som gratis lagt ut föreläsningar, och på Open Culture finns allt detta samlat.

Open Culture är en outsinlig källa till kunskap. Bara att ladda ned på sin mp3-spelare och njuta av professorer som vet att göra lite show av utbildningsstunden. Till och med kursen i Financial markets kan man skratta åt – för att inte tala om Yaleprofessorn Paul Blooms Introduction to psychology, 20 fullmatade föreläsningar. www.openculture.com

12 |

inblick 1–10

Det var enklare förr På sjuttiotalet hade man en tv med antennsladd och var nöjd när man fick bild på tvåan. Idag krävs examen från KTH eller liknande … för att kunna välja mellan lcd, plasma eller projektor; full-hdtv eller vanlig hd-tv; hdmi- eller dvikablage; blue-ray eller hd-dvd; marksänt eller parabol; Visat eller Canal Digital…

Journalisten Kjell Häglund summerar utvecklingen inom elektronik i boken NollNoll – Decenniet som förändrade världen.

Världens tio bästa städer

OO-talet – från it-bubbla till finanskrasch Det började med en it-bubbla och 11 september-­ kraschen 2001 och slutade med en global finanskrasch.

00-talet var ett ganska turbulent årtionde, på många sätt. I antologin ”NollNoll – decenniet som förändrade världen” har redaktörerna Anders Rydell och Tobias Nielsén försökt ringa in det viktigaste som hände och hur det påverkat vårt samhälle. Femton journalister har fått skriva fritt om var sitt ämne, från ekonomi och mode till politik och ­litteratur.

– Helt klart satte 11 september-händelserna sin prägel på decenniet. Vår inneboende trygghet skakades om, säger Anders Rydell.

– Det blev mycket tydligare nu att vi måste ta hand om oss själva: vår självkänsla, vårt kök, vår trädgård. När det är så mycket oro i världen får man ta tillvara på det lilla, säger Anders Rydell.

Därav denna explosion av ”gör om”-program – antingen det handlar om mat, vikt, inredning eller ekonomi.

Vancouver är världens bästa stad att leva i enligt Economist Intelligence Unit (EIU).

OS-staden toppar före Wien, Melbourne och Toronto. Kanada och Australien har tagit hela sju av de tio topplaceringarna.

EIU gör en årlig ranking över 140 världs­städer utifrån följande riktlinjer: stabilitet, hälsovård, kultur och miljö, utbildning och infrastruktur. Längst ned på listan återfinns Harare i Zimbabwe och Dhaka i Bangladesh.

1 Vancouver

6 Helsingfors

2 Wien

7 Sydney

3 Melbourne

8 Perth

4 Toronto

9 Adelaide

5 Calgary

10 Auckland

D Läs mer på ww.eiu.com

En annan viktig trend är amatörernas intåg på mediescenen i. Nu kunde alla människor teckna sin egen bild av verkligheten och samtidigt delta i diskussioner för att försöka förstå och prata av sig om sin samtid. En utveckling som utmanar hierakier och traditioner. Även inom musikvärlden har hierarkier och maktstrukturer utmanats genom fildelning och digital mp3-försäljning.

Och i spåren av detta ser Anders Rydell ytterligare en trend: – Värdet av mötet blir extra viktigt – allt du inte kan fildela blir alltmer värdefullt. Det digitala kan inte ersätta mötet.

Anders Rydell, en av redaktörerna för antologin NollNoll.

inblick 1–10

| 13

namn: Charlotte Brogren ÅLDER: 46 år.

På nattduksbordet: Anna Holt, ”1222 över havet”.

Gör på nätet: Allt.

Ser på tv: Hinner inte se tv.

Intressen: Skidor i alla dess former.

Som generaldirektör på Vinnova har Charlotte Brogren runt två miljarder kronor till förfogande för att stödja nya innovativa företag.

14 |

inblick 1–10

porträttet Charlotte Brogren

Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova

Sverige måste

ta täten i forskningsligan

Sverige är bra på forskning, men resultaten måste ut på marknaden. Det säger Charlotte Brogren, nytillträdd ­generaldirektör på Vinnova.

Som före detta forskningschef i ABB vet hon vad som står på spel – och vad som krävs för att klara den globala konkurrensen.

Text: johan wickström foto: jennifer nemie

– Det handlar inte om att vara bäst i Sverige längre, vi måste vara bäst i världen, säger Charlotte Brogren.

Bakom den lite försynta ytan är det en tuff kvin­ na som tagit plats på generaldirektörsposten på Vinnova. Efter en lång karriär på abb, bland annat som forskningschef och utvecklingschef på abb Robotics, växlade Charlotte Brogren spår den 1 september 2009.

Några månader tidigare hade statssekreterare Jöran Hägglund ringt och frågat om hon ville ha jobbet – och det behövdes inte så lång betänketid, ”över påsken”, innan hon tackade ja.

– Det är ju ett viktigt och stimulerande arbete.

Det pågår en industriell revolution ute i världen, och Vinnova har en betydelsefull roll att spela i det arbetet. Det är jag än mer övertygad om idag efter fyra månader här, säger Charlotte Brogren när vi träffas på Vinnovas kontor i centrala Stock­ holm.

Charlotte Brogren sitter mitt i kontorslandska­ pet – bland de övriga 200 medarbetarna – en trap­ pa ovanför nyhetsflödet på Svenska Dagbladets redaktion.

Vinnovas uppgift – som kanske är lite okänd för många svenskar – är att ”bidra till att höja tillväx­ ten och välståndet i Sverige” genom att stödja innovativ och nyttig forskning och de nätverk som finns i forskningsvärlden. Runt två miljarder kro­

nor per år har myndigheten till förfogande för detta jobb.

Vinnovas kärnfrågor stämmer väl överens med Charlotte Brogrens cv och intressen: forsknings­ inriktningen, fokuset på innovation och samarbe­ tet stat–näringsliv–universitet – den viktiga tre­ enig­heten som måste fungera om Sverige ska klara sig i den globala konkurrensen.

Att Sverige ligger högt upp bland världens forskningsnationer är tydligt om man ser till de summor som satsas på forskning: 110 miljarder kronor, eller 3,6 procent av BNP, vilket få andra länder matchar.

– Men om man tittar under ytan ser det annor­ lunda ut. Två tredjedelar av forskningen sker i före­ tagen, främst storeföretagen. Staten står för en tredjedel av forskningen, men bara 6–7 procent av denna är riktad till forskning med specifikt krav på nyttiggörande. Det är bara Energimyndigheten och Vinnova som har detta krav.

Det räcker inte heller med avancerad forskning – den måste också få hjälp att komma ut på mark­ naden. Och där halkar Sverige efter; det så kallade innovationssystemet är trångt på sina håll, och ett system är ju aldrig starkare än sin svagaste punkt.

– Det räcker inte om du kör på en sexfilig motor­ väg om det är en skumpig grusväg i mitten. Sverige har en hög kompetens men vårt försprång minskar

inblick 1–10

| 15

D

porträttet Charlotte Brogren

D

snabbt. Och vi har ingen stor hemmamarknad ­heller. På abb brukade vi ha följande riktmärke: 1 krona i forskning kräver 10 kronor i verifiering, produktutveckling och marknadsintroduktion.

Vinnovas roll är att smörja systemet, till exem­ pel genom att stötta småföretag och forsknings­ program på universiteten.

Men det krävs mycket mer, enligt Charlotte Brogren: – Vi måste stärka incitamenten, till exempel genom skatteavdrag för forskningsinvesteringar och förbättra möjligheterna för riskkapitalister.

Staten skulle också kunna gå in och stötta genom stora teknikupphandlingar och därigenom driva på marknaden – liknande det som Vattenfall och Televerket gjorde en gång i tiden.

– Vi behöver skapa nya företag, vi är så bort­ skämda med våra gamla globala storföretag.

Charlotte Brogren har själv forskningsbak­ grund. Hon har doktorerat i kemi, ämnet var rök­ gasrening. Det var så hon kom in på abb 1995 – efter några år på åf och aga – för att arbeta med kolkraftverk och deras utsläppshantering. Men bara ett par år senare såldes hela kolkraftsdelen av abb, och Charlotte hamnade på elkraftsutveckling istäl­ let – och blev sedermera global forskningschef.

Hon är ödmjuk när hon berättar om sin karriär­ utveckling.

– Jag skulle ju egentligen ha blivit veterinär men kom inte in eftersom jag inte hade 5,0. Jag hade tänkt läsa veterinärmedicin istället men då det inte var min grej blev det kemiteknik istället.

Sedan har ”det ena lett till det andra” – och på Charlotte låter det inget märkvärdigt alls att bli forskningschef för en global industrikoncern med

16 |

inblick 1–10

Många av de enkla gränssnitt som finns i ­konsumentelektroniken kommer att överföras till industrin. Och vi är bara i början när det ­gäller it-tjänster.

120 000 anställda och en budget på 10 miljarder kronor.

Efter att under många år ha pendlat mellan abb:s forskningscenter runt om i världen vet Charlotte Brogren mer än de flesta om takten och utmaning­ arna i dagens forskningssamhälle.

– Sverige måste vakna upp, vi måste ha en global spets i forskningen, säger hon.

Nåt speciellt område som Sverige bör satsa på?

– En viktig konkurrensfördel som vi har är sys­ temtänkandet. Vi är ett relativt litet land men vi bygger bilar, flygplan och elkraftssystem i världs­ klass. Konkurrensen på komponentnivå är mör­ dande hård, men i framtiden blir systemen alltmer komplexa. Och att koppla ihop delarna – där är vi i Sverige extra bra.

Vinnova har ett par specialområden, bland annat hälsa, transport och it.

Vad ser du för trender inom it-världen?

– Jag tror att många av de enkla gränssnitt som finns i konsumentelektronik kommer att överföras till industrin. Och vi är bara i början när det gäller it-tjänster.

Vinnova stöder till exempel forskningsprogram inom e-hälsa, e-förvaltning och så kallad Var Dags It, som är inriktad på vanliga människors behov av it under dygnets alla timmar. Bland forskningspro­ grammen märks till exempel trådlösa mobila dans­ datorspel, mobil språkblogg och pratande robotar för barn med funktionshinder.

– Ja, det är många olika program. Jag har inte koll på alla än så länge, men det är viktigt att vi också möter de vardagsbehov som finns.

Själv är Charlotte Brogren inte särskilt teknisk,

säger hon. Hemma är det maken som fixar hem­ elektroniken (”det är väldigt klassiskt könsupp­ delat”).

Det är teknikanvändningen som intresserar Charlotte: enligt henne är Spotify världens bästa it-tjänst, för övrigt en svensk innovation.

– Det är fantastiskt att kunna välja bland mil­ jontals låtar och få det streamat direkt. Det är helt otroligt – jag förstår inte hur det kan fungera, säger hon med ett skratt.

Trots sin framgångsrika karriär har hon hunnit

med väldigt mycket vid sidan om arbetet. Till exem­ pel gjorde hon under ett antal år den svenska klas­ sikern: Vansbrosimningen, Vasaloppet, Lidingö­ loppet och Vätternrundan.

– Men på senare år har det inte blivit så mycket sportande, men jag kanske ska sätta igång igen.

Men jag tycker om att vara ute i naturen, att vand­ ra och åka skidor. Att vara inne på gym är inte rik­ tigt min grej.

Hon verkar inte ha några fritidsproblem i övrigt.

Hemma i villan i Västerås finns tre barn plus två bonusbarn med nya maken, alla mellan 12 och 18 år. När jag intervjuade Charlotte för fem år sedan pendlade hon från Täby till jobbet i Västerås – nu går pendlingen åt motsatt håll.

– Men vårt kontor ligger så centralt så det är inga problem, säger hon.

Var det inte stor skillnad att börja här, att ta ste­ get över från en global industrikoncern till ett statligt verk?

– Nej, skillnaden är att jag inte behöver åka till Zürich varje vecka. Sedan är det är ju mer otydliga mål här – det är inte så lätt att mäta vår verksamhet.

– Men det jag gör under dagen är ungefär samma sak som på abb. Och det är roliga och kompetenta människor här. Jag lär mig nåt nytt varje dag.

Vinnova stödjer ­innovationer Vinnova är en statlig myndighet som ska bidra till att höja tillväxten och välståndet i hela landet. Myndighetens speciella ansvarsområde är innova­tioner kopplade till forskning och ­utveckling – det vill säga ny­ skapande, framgångsrika produkter, tjänster eller processer med ­veten­skaplig bas. Uppgiften är att finansiera den behovsmotiverade forskningen som ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett välmående samhälle behöver, samt att stärka de nätverk som är nödvändiga kring det arbetet. ­Vinnova har cirka 200 medarbetare och en årsbudget på cirka 2 miljarder kronor till sitt förfogande.

www.vinnova.se

inblick 1–10

| 17

notiser It-trender

Algoritmen som känner igen 7 000 språk En algoritm som kan identifiera ordens bestånds­delar på världens samtliga språk, runt 7 000 – hur fungerar en sådan?

Det vet Harald Hammarström på Chalmers som i avhandlingen Unsupervised learning of morphology and the languages of the world går till botten när det gäller hur man ska skapa en digital språkigenkänning i helt olika texter.

Algortimen är till exempel mycket användbar för Google, som behöver identifiera olika språk för att få fram rätt träffar i söklistorna.

57%

Så många svenskar mellan 16 och 74 år har hämtat information från myndigheter via Internet under 2009.

kr Mdr 0 3

25

Outsourcingmarknaden fram till 2013. Källa IDC

1

Vancouver

2. Swine Flu 3 Gaza 4 Iran 5 Tehran 6 #swineflu 7 AIG 8 #uksnow 9 Earth Hour 10 #inaug09 Oroligheterna i Iran och svininfluensan ­dominerade meddelandeflödet på Twitter 2009 enligt företagets egen statistik.

18 |

inblick 1–10

07

08

09

11

12

13

Uppåt för outsourcing Outsourcingmarknaden fort­sätter växa under 2010.

Och Logica är störst, enligt en ­undersökning från IDC. I slutet av januari blev årets första stora it-out­

Världen enligt Twitter

20

10

sourcingaffär klar: Posten Norden lägger ut för­ valtning och utveckling av applikationer på Logica.

Framförallt ska två sap-system – det danska och det svenska – bli ett samtidigt som som de fram­tida utvecklingskostnaderna successivt ska minskas.

Avtalet visar på en tydlig trend i dagens närings­ livsklimat: viljan att utvinna synergifördelar och skapa enhetlighet i systemen efter förvärv. Det menar Johan Ripe, md Outsourcing Services på Logica, som förstås är väldigt nöjd med Posten­ affären. I avtalet ingår att 280 personer från Pos­ ten går över till Logica från och med i maj 2010.

– Ja, det är en spännande affär. Höga nivåer hjälper oss att uppnå skalfördelar i våra affärspro­ cesser. Affären innebär också att det kommer över många medarbetare till oss med högt efterfrågade kompetenser, till exempel inom sap, säger Ripe.

Logica kommer även använda sin så kallade blended sourcing-modell i affären: det vill säga ut­ nyttja internationella resurser, till exempel i Indien.

– Det har blivit en större öppenhet för att an­ vända offshoring, säger Johan Ripe som kan blicka tillbaka på ett starkt outsourcingår 2009.

Bland Logicas nya affärer – utöver en hel del förlängda avtal – märks drift- och supportavtal med lfv, pensionsadministration för spp, appli­ kationsförvaltning för sj samt drift av 34 500 arbetsplatser åt TeliaSonera.

Som en bekräftelse på Logicas ställning kom nyli­ gen en undersökning från företaget idc som visar att Logica är den största it-tjänsteleverantören i Sverige, med en marknadsandel på knappt 11 pro­ cent, och även störst inom outsourcing.

Men även om Logica gått starkt under 2009 var

det ett relativt måttligt outsourcingår generellt för branschen.

– Totalt ökade marknaden med 1,5 procent.

Många av affärerna var en utökning av befintliga affärer. Samtidigt köper många företag ondemand-tjänster, vilket innebär minskade intäkter för it-leverantörerna när verksamheten går ned, säger Nils Molin, analytiker på företaget idc.

Hur ser utvecklingen ut för 2010?

– Vi tror på en ökning med 2,5 procent. Ett om­ råde som är extra intressant är Desktop management – det finns oerhörda vinster att göra med standardi­ sering av arbetsplatsdrift. Även applikationsförvalt­ ning kommer att växa, säger Nils Molin.

Den främsta drivkraften för outsourcing är att få ner kostnaderna, menar Nils Molin. Men även flexibiliteten är betydelsefull: att kunna köpa så mycket it-kraft som behövs för stunden och inte mer. Även Johan Ripe pekar på flexibiliteten som en viktig faktor när det gäller outsourcing: – Tidigare köpte företagen gubbar, nu köper de tjänster.

johan wickström

åsikten

SAP och Microsoft har fördjupat sitt samarbete för att öka möjligheterna att ­integrera deras respektive system.

– Många kunder har gjort strategiska ­investeringar i såväl Microsoft som SAP över åren och behoven av integration är ständigt ökande för att dra bästa möjliga nytta av båda plattformarna. Vi är mycket nöjda med att tillsammans med SAP kunna erbjuda ett gemensamt utvecklat partnerprogram, säger Lennart Gren på Microsoft.

Logica, som är en av de prioriterade ­leverantörerna av integrationslösningar för både SAP och Microsoft, kan nu erbjuda sina kunder ett mer samlat koncept för de lösningar som bygger på SAP:s och Microsofts plattformar.

– Microsoft och SAP är båda prioriterade partners för Logica och vi har djup kunskap om såväl SAP:s produktportfölj som Microsofts plattformar och lösningar, säger Jan Sträng, Managing Director Business Consulting på ­Logica i Sverige.

– Logica är en självskriven partner för oss med sin breda kompetens inom såväl teknik som affärsprocesser, konstaterar Lennart Gren på Microsoft.

FOTO: ALICE ÖBERG

SAP och Microsoft fördjupar samarbetet

Så här några månader efter FN:s klimatmöte i Köpenhamn har väl det mesta av besvikelsen lagt sig. Men kom då inget gott ut från Köpenhamnsmötet?

Jo, förmodligen en hel del. De flesta länder har ju trots allt insett att det första och viktigaste steget är att göra egna ställningstaganden när det gäller ­vilken nivå man ska lägga ribban på. Få mål är så starka som de du sätter själv och verkligen brinner för. I Sverige ska vi vara stolta över våra tydliga och tuffa mål även om vi inte är bäst på allt, till exempel koldioxidutsläpp per personbil.

Roboten som hjälper äldre Dagarna i äldreboendet kan nog bli ganska långsamma. Men med nya robotlösningar kan våra äldre få en lite mer social tillvaro. ­Giraffen kallas en robotinstallation som nu köpts in av Västerås stad och Örebro kommun i ett antal pilotinstallationer. Genom giraffen, som är ett slags mobil dataskärm på hjul och som styrs av en datormus, kan de äldre lätt komma i kontakt med sina anhöriga.

– Giraffen utvecklas i det Vinnovastödda projektet Robotdalen i Västerås, där vi håller på att skapa en bransch som vi kallar hälso­ robotik. Det är en framtidsbransch där ­Sverige kan ta en ledande roll, säger Eric Lundqvist på Robotdalen i tidningen ­Vinnovanytt.

Hur bedömer it-cheferna då utvecklingen under 2010?

Ser man till budgeten verkar det relativt hoppfullt: 41 procent ökar it-budgeten medan 43 procent låter den vara oförändrad. En dryg tredjedel av it-avdelningarna kommer att öka antalet anställda men en majoritet kommer att ha samma storlek på personalstyrkan under året. Högst upp på investeringslistan ligger lösningar inom virtualisering, ­säkerhet och ­Business intelligence.

Källa: CIO Sweden Lägesrapport 2010

Hur ser det då ut i näringslivet? Hur ser balansen ut mellan företagens miljöfokus och ekonomiska fokus?

För att få genomslag på marknaden måste de ekonomiska incitamenten vara tydliga. Industrins investeringar i hård- eller mjukvara för energi­ effektiviseringsåtgärder eller för transport- eller produktionsoptimering är exempel som vanligtvis är lätta att räkna hem när det gäller både ­ekonomi och miljö.

Då klimatfrågorna ofta spänner över hela ­sam­hället är samverkan en av de viktigaste nyckel­orden för att kunna nå optimal effekt av ­investeringarna. Samarbete mellan företag, branschföreningar och myndigheter är nyckeln till framgång.

Företaget Sustainable Innovation (Sust) är ­ xem­pel på ett samarbete som möjliggör kors­ e befruktning mellan olika branscher. Inom Sust samverkar Logica med större företag inom bland annat energi-, fastighets- och fordons­branscherna för att skapa hållbara innovativa framtidslösningar.

Det kan till exempel handla om visualiseringslösningar för lägenhetsinnehavare eller projekt som främjar den kommande elbilsmarknaden.

De enskilda företagens ställningstaganden kring Corporate responsibility är naturligtvis också viktiga i sammanhanget. Men jag tror att svenska ­företag i allmänhet redan har fokus på dessa frågor. Att exempelvis miljöcertifiera sin verksamhet har i de flesta branscher blivit en ­hygienfaktor som stärker varumärket. Men det ger mer effekt än så: att ha miljökoll gynnar både ­klimatet och företagens ekonomi genom lägre energiförbrukning, smartare tidsanvändning, ­effektivare logistik och mer engagemang hos perso­nalen.

Ökat ansvar för Sveriges it-chefer Landets it-chefer får successivt större ansvar.

Nu sitter för första gången en majoritet, 52 procent, i ledningsgruppen, visar CIO Swedens lägesrapport som bygger på enkäter med 100 svenska it-chefer. ­Undersökningen visar även att ­antalet kvinnliga it-chefer ökar – från 14 till 21 procent – och att lönekuvertet blir allt fetare: en knapp fjärdedel tjänar över en miljon kronor jämfört med 6 procent för fem år sedan.

Det lönar sig med miljökoll

Företagens it-budget 2010

Förblir oförändrad 43 % Ökar

41 %

Minskar

16 %

Mikael Wennolf Ansvarig för Logicas verksamhetsexperter inom energi- och ­miljöbranschen

inblick 1–10

| 19

20 |

inblick 1–10

i fokus Innovativt samarbete

outsourcing 2.0

täta relationer nyckeln till framgång

Sänkta kostnader är inte längre tillräckligt. Allt fler kunder vill ha en outsourcingaffär som präglas av tätt samarbete och inno­vation. Att skapa ett innovativt samarbetsklimat är delvis en fråga om personkemi, men handlar också om högst kon­kreta åtgärder som att sätta gemensamma mål och skapa en lämplig ledningsstruktur.

Text: anders nilsson illustration: caroline andersson

Det har gått tjugo år sedan det amerikanska

före­taget Eastman Kodak 1989 beslöt att lägga ut sina it-system på externa leverantörer, och därmed startade en av de senaste decenniernas stora ut­ vecklingstrender inom affärsstrategi: outsourcing.

Professor Leslie Willcocks vid London School of Economics har studerat hur outsourcing mognat sedan dess, och han beskriver en lärprocess för outsourcingkunder i fyra steg: I fas 1, har kunden ofta av överdrivna känslor inför affären – både orealistiska förväntningar och ogrundad rädsla – eftersom den saknar erfa­ renhet av outsourcing.

I fas 2 har organisationen gjort sina första erfa­ renheter av outsourcingsamarbetet, och börjar få en mer realistisk bild. Den kan börja dra slut­ satser om vad som funkar och vad som är bästa och sämsta praxis.

Fas 3 präglas av en mognad affärsrelation. Efter att tidigare främst ha haft siktet inställt på sänk­ ta kostnader börjar kunderna i den här fasen i större utsträckning intressera sig för hur out­ sourcing kan hjälpa dem att höja kvaliteten.

Kunden har nu utvecklats till en kompetent outsourcingköpare, och leverantörer som inte håller måttet byts ut.

De flesta outsourcingaffärer befinner sig i någon av de tre första faserna, konstaterar Leslie Willcocks, men en mindre grupp kunder och leverantörer har tagit ytterligare ett utvecklingssteg i sin relation, till en fjärde fas som Willcocks döpt till innovativt samarbete. Det stadiet kännetecknas av att kund och leverantör samarbetar så tätt att de tillsam­ mans skapar en innovativ miljö, som inte bara hanterar kundens verksamhet idag på ett effektivt sätt, utan också utvecklar den för morgondagen.

– Många kunder hoppas få mycket mer av sin out­ sourcing än besparingar, säger Leslie Willcocks. De flesta organisationer befinner sig idag under enorm press att leverera mer än tidigare, och outsourcing är ett av de verktyg som är tillgängliga för dem.

Den ekonomiska krisen innebar en tillfällig c­ omeback för kostnadsreduktion som den mest an­ gelägna frågan i många outsourcingrelationer, menar han. Men efter ett drygt års kostnadsjakt börjar nu allt fler organisationer dra slutsatsen att besparingar inte är tillräckligt, och att den vikti­ gaste framgångsfaktorn på lång sikt är nytänkande.

– Jag menar att vi kommer att se en stark utveck­ ling mot innovativt samarbete i outsourcingaffärer under 2010, säger han. Det gäller inte bara de största företagen utan också medelstora organisa­ tioner. Det finns egentligen inte någon viss bransch som ligger före i den här utvecklingen, snarare

inblick 1–10

| 21

D

i fokus Innovativt samarbete

Avtal Innovationsaspekterna ska ­genomsyra avtalet från grunden, inte vara ett påhäng. Gemen­ samma mål och incitament är ­viktiga för att få ett team från olika organisationer att dra åt samma håll.

ledarskap Det krävs beslutsamhet, ­handlingskraft och stöd från ­högsta nivå i båda organisa­ tionerna för att skapa goda ­förutsättningar för innovativt samar­bete.

fyra Framgångsfaktorer organisation Organisera samar­betet så att parterna har dialoger på alla relevanta ­nivåer. Var noga med att skilja ­mellan olika typer av utmaningar, så att de tekniska frågorna ­hamnar hos specialisterna, och de adaptiva frågorna hos ledningen.

beteende Bekämpa maktbeteenden som tvångs­åtgärder, hemlighetsmakeri, skuldbelägg­ande, kortsiktiga mål, egen­intresse och så vidare. Gynna partner­beteenden som öppenhet, en ­kultur av att dela med sig, lång­siktighet och ­gemensamma ­fördelar.

Källa: Wilcox & Craig, The Outsourcing enterprise.

Step-Change: Collaborating to Innovative, 2009.

D

Leslie Willcocks.

22 |

inblick 1–10

handlar det om att varje sektor har sina ledare.

I rapporten ”The Outsourcing Enterprise. StepChange: Collaborating to Innovate”, som Leslie Willcocks och hans kollega Andrew Craig skrivit för Logica, visar de ett antal konkreta exempel på innovativa outsourcingrelationer runt om i världen.

Ett av exemplen är däckstillverkaren Michelin som redan 2004 prövade ett nytt sätt att arbeta till­ sammans med Logica. De båda företagen beslöt sig för att tillsammans utveckla ett nytt crm-system.

En projektorganisation skapades med medarbetare och chefer som kom från båda organisationerna och fick gemensamma mål och incitament. Projektet kom att betraktas som en succé, och Michelin har sedan dess övergått till att leda all sin outsourcade verksamhet enligt samma principer om så kallad comanagement. Koncernen har idag 15–20 procent lägre kostnader för it än jämförbara företag, enligt Willcocks rapport (läs mer om Michelin på sid 11).

Så hur går man konkret tillväga för att utveckla sin outsourcingrelation till ett innovativt samarbete?

– I våra fallstudier har vi sett att man inte får inno­ vation i outsourcingen utan en hög grad av samarbete mellan parterna. Samarbetet kommer först – när det är på plats kan innovationen ske, säger Willcocks.

Utmaningen handlar i stor utsträckning om att föra samman människor från två eller flera organisationer till ett team med gemensam kultur av förtroende och ömsesidig respekt, menar Willcocks. En viktig del i detta är att formulera gemensamma mål, och se till att de organisatoriska strukturerna runtomkring stödjer samsynen. Belöningssystemen i respektive organisa­ tion får till exempel inte gynna kortsiktiga resultat på bekostnad av långsiktiga. Gör de det så kommer män­ niskorna i projektet att prioritera andra mål än det gemensamma bästa, understryker Leslie Willcocks.

Lars-Johan Åge, forskare vid Handelshögskolan i

Stockholm och före detta dammsugarförsäljare på Electrolux, doktorerade 2009 med den uppmärk­ sammade avhandlingen ”Business Manoeuvring”, där han presenterade en teori om fyra fundamentala principer i alla affärer, små som stora. Särskilt myck­ et uppmärksamhet har hans princip om affärskam­ ratisering rönt. Åges tankar på det området stämmer väl överens med Leslie Willcocks beskrivning av innovativt samarbete vid outsourcing.

– Kamratisering beskriver samarbete baserat på ömsesidig respekt, förståelse, samsyn och samförstånd samt gemensamma mål, förklarar Lars-Johan Åge.

Ju mer komplex affär, och ju mer tjänsteintensiv,

desto viktigare är kamratiseringen, menar LarsJohan Åge. För den som köper standardiserade varor räcker skriftliga anbud rätt långt som underlag för en jämförelse. I en upphandling av tjänster är däre­ mot den centrala frågan: Vilket förtroende har vi för den här leverantören?

– När man jobbar med tjänsteintensiva lösningar så är det ofta svårt att specificera allt i förväg, säger Åge. Ska man hårdra det så kan man säga att ingen av parterna på förhand vet vad resultatet ska bli. ­Istället handlar det om att skapa ett samarbete där båda parter jobbar mot ett gemensamt mål. En komplikation är att kundernas upphandlingsrutiner ofta inte är utformade för detta. I värsta fall sitter du och köper funktioner och processer med en inköps­ rutin som är designad för att köpa järnvägsräls.

Lars-Johan Åge betonar att kamratisering bara är ett av de fyra fundament som han menar måste ligga till grund för framgångsrika affärer.

– Det blir fel om man bara satsar på förtroende, samförstånd och respekt. Man måste ha bra kon­ trakt och standardiserade procedurer och dokument i botten, men sådant är de flesta organisationer i regel redan duktiga på. Jag kan inte läxa upp svenska storföretag i hur de ska hantera sina Excelfiler – det är de världsmästare på. Eller hur de ska bedöma kostnader och risker. Däremot kan nog många av dem lära sig att bli bättre på kamratisering.

Johan Ripe, md Outsourcing Services på Logica Sverige, vill precis som Leslie Willcocks och LarsJohan Åge lyfta fram förtroende som den avgörande faktorn när man vill utveckla sin outsourcingaffär till ett innovativt samarbete.

– Man måste investera i att bygga upp ett förtroen­ de. Plötsligt inser den andra parten att man bjöd till i ett läge när man inte var tvungen. Tar man de första stegen brukar man ofta få den responsen tillbaka.

Han påpekar också vikten av att låta organisatio­ nerna mötas på flera nivåer.

– De outsourcingrelationer som fungerar bäst är de där man har ett bra avtal att stå på, men där man också kompletterar med en tydlig och fungerande governancestruktur, säger Ripe. Med det menas att organisationerna träffas på olika nivåer: operativ, strategisk samt ledningsnivå. Att de högsta cheferna träffas och kan beskriva för varandra vad som är på gång i respektive företag är en stor fördel för samar­ betet.

– Det är viktigt att lyfta blicken från den dagliga leveransen och också ägna tid åt ett mer långsiktigt perspektiv.

Samarbetet kommer först – när det är på plats kan innovationen ske.

Leslie willcocks, london school of economics

Sociala medier som innovationsmotor Vad har sociala medier med innovation att göra?

Massor, förklarar ­Albert Bengtson, verksamhetskonsult, sociala medier/samarbetsmjukvaror, på Logica.

– Sociala medier är väldigt effektiva för att skapa ­dialog och för att bredda kunskap från några få till en stor grupp, säger Albert Bengt­­son. Båda de egenskaperna är centrala i ­innovations- och förändrings­arbete.

Han berättar om två projekt som Logica driver inom ­sociala medier. Det ena, LogicaLive, är vad man skulle kunna kalla ett extranät – en portal som riktar sig Albert Bengtson. till ­Logica och dess kunder och partner. Här kan vem som helst ­registrera ett konto och delta i kunskapsutbytet i olika verksamhets­ relaterade frågor. ­Logica Sverige var först ut med att rulla ut LogicaLive. Nu är flera språkversioner på gång.

– Vi har också ett internt verktyg, Yammer, som är en miniblogg, ungefär som Twitter, berättar han. Det har snabbt blivit mycket uppskattat och visat sig vara ett effektivt crowdsourcingverktyg.

Crowdsourcing, förklarar Albert Bengtson, är att man vid problemlösning inte bara riktar sig till en liten grupp utan släpper ut problemet väldigt öppet så att vem som helst kan bidra till lösningen.

– Det ger mig möjlighet att använda kunskapen hos 40 000 medarbetare.

Det är den stora fördelen med sociala medier i arbetet: man ­utvidgar sitt nätverk och kan kommunicera bredare, vilket gör att man ständigt hittar nya synergier.

Det är viktigt att förstå att sociala medier för professionellt bruk är något helt annat än Facebook, poängterar Albert Bengtson.

– Facebook är ett verktyg för privatlivet, LogicaLive är ett verktyg för arbetslivet, säger han.

– Dagens medarbetare, som lärt sig behärska avancerade kommunikativa verktyg, vill ha motsvarande ­möjligheter i sitt ­arbete, för att tillföra så mycket ­affärsnytta som möjligt.

inblick 1–10

| 23

åsikten Magnus Lindkvist

Förändring ska vara konstig F

”vuxna tror att världen ser ut som när de växte upp

och att allt som sker nu är ett ­undan­tag.” Det är Frys­ huset-grundaren ­Anders Carlbergs förklaring till var­ för så många inte tar ungdomars villkor på allvar. Men citatet beskriver även träffsäkert hur de flesta männis­ kor ser på sin samtid och framtid.

Vi har svårt att ta det nya på allvar. Man skaffar sig en världsbild någon gång i livet och allt som utmanar den skjuter man ifrån sig.

Det är inte så konstigt att så många trender och skeenden överraskar oss – från terrorkrig och klimat­ debatt till finanskris och Twitter. Vi ödslade dyrbar tid åt att rycka på axlarna istället för att fundera över vilka möjligheter förändringarna medförde.

Hjärnan är inte precis på vår sida heller. Mitt i hjärnan finns den så kallade hjässloben eller ”Ante­ rior Cingulate Cortex” som den kallas på fint språk. Öknamnet är ”Vad i helvete?”-kretsen eftersom denna del av hjärnan aktiveras när vi ser något kon­ stigt – något som inte riktigt stämmer in med vår världsbild.

Den vanligaste reaktionen på aldrig tidigare skå­ dade fenomen är ju som bekant ”jag trodde inte mina ögon” – ett tecken på att ”Vad i helvete”-kretsen varit i farten. Problemet med den här delen av hjärnan är dock att den kan hindra oss att se och agera på för­ ändringar i omvärlden. Istället för att reagera så ryck­ er vi på axlarna och väljer att inte lita på det vi just såg eller hörde. Hur många trodde inte att Internet var någon slags hemdatorfluga när de loggade in på Web­crawler någon gång runt 1994?

Utmaningen för att bli en bra trendspanare är allt­ så att kunna ignorera sin hjässlob och acceptera att många förändringar i omvärlden kommer att kännas ovana, märkliga och overkliga till en början.

När jag nyligen intervjuade en bioteknikprofessor på kth och fick höra att ett möjligt framtida bränsle som kan ersätta oljan är dresserade bakterier som baj­ sar dieselolja så var det just ”magi” som jag tänkte på.

När jag loggade in på Napster för första gången eller gjorde mitt första Skypesamtal så var det med en stor känsla av overklighet. När planen flög in i World Trade Center sökte min hjärna först bland de rationella för­ klaringarna (”det måste vara en olyckshändelse”).

24 |

inblick 1–10

tummen upp Anastrofer – omvälvande händelser som förändrar världen till det bättre. Kinas och Indiens snabba klättring ur fattigdom. Den Gröna ­Revolutionen som gjorde det möjligt för miljontals människor att slippa leva i svält. ­Internet. Det är bara några ­exempel.

Hur många trodde inte att Internet var någon slags hemdatorfluga när de loggade in någon gång runt 1994.

Vi lever i ”The age of the unthinkable”, som tidigare Newsweekjournalisten Joshua Cooper Ramo påpe­ kar. Ingen av de traditionella högskoleutbildningarna inom ekonomi och teknik kan förbereda oss på att leva i den tidsåldern. Men det kan poesin. John Keats pratade om att människor borde utveckla en slags ”an­ ti-förmåga” (negative capability”) där ”man kan befin­ na sig i osäkerhet, mysterier och tvivel utan den irrite­ rande vanan att sträcka sig efter fakta och förnuft”.

Den polska Nobelpristagaren Wislawa Szym­ borska tillägger: ”Vad än inspiration är så kommer det från ett konstant upprepande av ’Jag vet inte’”.

Det är bara när vi inte vet som vi kan öppna sinnet för nya intryck och idéer. magnus lindkvist Trendspanare och utsedd till Årets Talare 2009 av Talarforum.

F Tummen ned Katastrofer – det finns ett inbyggt systemfel i mass­ medierna som får journalister att enbart gräva fram och fokusera på negativ utveckling – som om världen blir en farligare plats för varje år som går.

notiser it-trender

Logica deltar på Tech Days Den 23–24 mars är det dags för Tech Days i Örebro, ett internationellt MARS evenemang dit tekniker, utvecklare och it-chefer kommer för att lära sig mer om hur Microsofts produkter ger stöd för bättre affärer. En av talarna är Johan Hedberg från Logicas verksamhet inom Application Management och som även ingår i Logicas ­Integration Delivery Center (IDC) för Microsoft BizTalk.

– Jag kommer att tala om integration och BizTalk Server och framtiden för plattformen, men jag och min kollega Mikael Håkansson kommer även att representera BizTalk User Group Sweden, säger Johan Hedberg.

De båda tog initiativet till BizTalk User Group Sweden 2007 för att sprida kunskap kring integration och BizTalk Server. Hur skulle en större grupp användare enkelt kunna utbyta erfarenheter och komma samman?

– Upplägget bygger på frivilliga insatser, men med Logicas sponsring blev användargruppen verklighet och något som lett till att vi fått fler sponsorer längs vägen, säger Johan Hedberg.

Inom användargruppen utbyter man erfarenheter genom exempelvis möten, webbfilmer och föreläsningar. För sina insatser med BizTalk User group Sweden har Johan Hedberg och Mikael Håkansson tilldelats Microsofts utmärkelse Most Valuable Professional (MVP) Award.

23–24

D Läs mer på www.microsoft.com/sverige/techdays

Jättarna dominerar bland affärssystemen Microsoft och SAP dominerar mark­naden för ­affärssystem i Norden.

Källa: Computer Sweden/Datadia

Microsoft

22 %

SAP

21 %

Oracle

4 %

Övriga

53 %

Nytt pensionsstöd för svenska kommuner Sveriges kommuner får ett nytt pensionssystem med ett flexibelt onlinesystem. Logica har tecknat avtal med pensionskoncernen SPP om att införa ett nytt pensionshanteringssystem för SPP:s kommunkunder.

SPP och Logica ska gemensamt leverera ett marknadsledande systemstöd för kommunernas pensionsadministration. Tjänsten omfattar pensionsadministration samt ett tillhörande systemstöd som stödjer administrationens dagliga arbete och förser kunderna med en modern onlinelösning.

SPP står för varumärket, kunddialogen och produkterbjudandet, medan Logica står för en effektiv och standardiserad administrativ, kundservice och it-verksamhet.

– Vi har känt ett stort behov av att utveckla vårt pensionshanteringssystem för våra kunder inom kommunerna. Att utveckla ett eget nytt system hade blivit både tidskrävande och kostsamt och därför känns det mycket bra att hitta en partner att samarbeta med, säger Hans Hagman, chef för SPP Kommun.

Logica kommer till att börja med att leverera tjänsten med befintlig verksamhet och systemstöd men över tiden omvandlas tjänsten till en fullt utvecklad standardtjänst – BPO Pension Kommun.

Avtalet är långsiktigt och innebär att cirka 30 av SPP:s medarbetare övergår till Logica.

Hur ser it-marknaden ut 2010?

Nils Molin, IDC – Marknaden växer dryga två procent och det finns ett antal heta områden. Inom hårdvara finns det mycket som behöver ersättas efter det återhållsamma 2009.

Business Intelligence fortsätter att växa in i 2010, liksom outsourcing – ovanligt många affärer ligger för avslut. Dessutom har offshoring blivit allmänt accepterat och är mycket hett.

Staffan Movin, Exido – Under första halvåret kommer företagen att vara fortsatt restriktiva med it-investeringar, men de ökar troligen under andra halvåret.

Det finns flera områden som är heta och som stödjer varandra i det paradigmskifte som nu sker. Utvecklingen av Cloud computing går snabbt nu, där kunden betalar för användningen. Även grön it och mobila lösningar ökar.

Hans Werner, Radar Group – It-budgetarna växer med 1,4 procent 2010, men marknaden i stort växer med 3 procent eftersom förflyttningen från egen it till outsourcing fortsätter. De viktigaste prioriteringarna inom verksamheten sker inom affärssystem, informationshantering och mobila lösningar. Vi kommer också se en fortsatt ökning av virtualiserings- och säkerhetslösningar.

inblick 1–10

| 25

polisens it-stöd byggs om

Enklareverktyg

i jakten på brottslingar

Enkla moderna it-lösningar ska omvandla Polisens dagliga arbete. Nyligen blev Polisen färdig med sin it-strategi fram till 2015, med hjälp av Logica.

– Men det här är inte bara ett fint dokument, nu ska vi få det gjort också, säger Polisens CIO Ola Öhlund.

Text: johan wickström foto: Anette andersson

Drygt 1,4 miljoner brott per år anmäls i Sverige, det är inget litet beting som Polisen har att jobba med.

Liksom alla statliga myndigheter måste Polisen ha ­effektiva verktyg, och i framtidens brottsbekäm­ pande och utredande verksamhet kommer it-syste­ men spela en allt viktigare roll. Det handlar om att samordna och strukturera information både lokalt, regionalt och internationellt längs hela rättsked­ jan, i takt med nya eu-krav. Och verktygen måste bli enklare för poliserna i yttre tjänst.

Det är en viktig bakgrund till den nya it-strategi som Rikspolisstyrelsen jobbat fram tillsammans med Logica.

– Vi har ett otillfredsställande it-stöd, det är krångligt och föråldrat. Vi behö­ver en nytt it-­ system för att effektivisera vår verksamhet och lösa och förebygga brott, konstaterar Ola Öhlund, cio på Polisen.

Vi träffas högst upp i ett konferensrum i Polis­ huset i centrala Stockholm. Några dörrar bort sit­ ter rikspolischefen. Som första cio inom polisen är Ola Öhlund med i ledningsgruppen – en signal om att it-systemen fått en allt mer strategisk roll inom Polisen.

Det var i november 2008 som Ola Öhlund till­ trädde, och att grundlägga en ny it-strategi blev en av hans första stora uppgifter.

Polisen inledde en dialog med Logica om detta under vintern 2009, och ­Logica satte igång arbetet under mars.

26 |

inblick 1–10

– Men det är viktigt att betona att vi jobbat till­ sammans med polisen: en grupp från Logica och en grupp från Polisens cio-enhet, säger Hans Tedesund, konsult på Logica som sitter bredvid Ola Öhlund kring konferensbordet.

I första steget gjordes en inläsning av alla rele­ vanta strategiska dokument och därefter genomför­ des intervjuer med 50–60 nyckelpersoner i fyra polisdistrikt över hur it används, styrs och bidrar till att uppfylla polisens mål.

– Det är en total översyn av verksamheten som vi gjort. Och det är ingen litet projekt, det hand­ lar ju om 27 000 användare i 21 olika myndighe­ ter, konstaterar Hans Tede­sund.

Slutresultatet – ett 40-sidigt dokument – lig­ ger på bordet och vi bläddrar lite i den grundliga rapporten.

– Det är egentligen inget nytt, vi har samlat upp det man redan vet – det nya är metoden, säger Hans Tedesund.

– Det viktiga nu är att detta inte bara blir ett dokument. Vi har känt till behoven länge och nu måste vi få snurr på verksamheten. Det gäller att få det gjort, säger Ola Öhlund med viss skärpa i rösten.

Vilka är då de viktigaste slutsatserna?

Ja, det som återkommer om och om igen är be­ hovet att rensa i applikationsfloran, att minska antalet applikationer och att köpa in standard­ plattformar. Den minskade komplexiteten gör att det blir billigare att drifta och enklare att utveckla.

Och samtidigt: ett smidigare och helt integrerat arbetsverktyg för personalen (”man ska inte behö­ va knappa in samma information två gånger”).

Det låter självklart – men hur ska då allt detta

genom­föras?

– Vi har brutit ned strategin i en handlingsplan fram till 2015. Den viktigaste delen för i år är att

Hans Tedesund, Logica och Ola Öhlund, Polisen.

leve­rera en mobil utredningsplattform, säger Ola Öhlund.

Konkret betyder det att poliser i yttre tjänst på ett enkelt sätt kan starta utredningen direkt på brotts­ platsen. Alla viktiga sakuppgifter skrivs in på en gång samtidigt som man får tillgång till all relevant omvärldsinformation som kan påverka ärendet.

– Hela polisens utredningsplattform ska effekti­ viseras och förbättras. Den mobila utredningsplatt­ formen kommer vi att sätta igång i Östergötland i ett pilotprojekt.

Men hur ska man då kunna bygga nytt från grunden och samtidigt driva den vardagliga verk­ samheten?

– Man kan göra en metafor: vi ska bygga ut, re­ novera och bo samtidigt. Vi kan ju inte lägga ned verksamheten bara för att vi bygger om. Vi måste leverera hela tiden, säger Ola Öhlund.

För att påskynda arbetet utökas polisens it-ut­ vecklingsbudget för 2010 – från 140 till 250 mil­ joner kronor. Fortsättningsvis ska cirka 30 procent av polisens it-budget gå till utveckling, mot da­ gens cirka 10 procent.

Inom polisens it-verksamhet jobbar ett tu­

sental personer, och för att klara den totala leve­ ransen fram till 2015 lär det krävas en hel del kon­ sulthjälp, bland annat från Logica.

Men att leverera handlar inte bara om att imple­ mentera tekniska lösningar: – Den stora utmaningen är att få personalen att börja använda lösningarna också, det är först då vi

Det ska vara lägre kostnader och högre kvalitet – vi måste få mer polis för pengarna.

Ola öhlund, cio på polisen

skapar värde, konstaterar Hans Tedesund som har lång erfarenhet av liknande förändringsprocesser.

Nya it-verktyg leder till förändrade arbetssätt och innebär förskjutningar i hierarkier och funk­ tioner. Det kan medföra spänningar och oro, så det handlar om att förankra arbetssättet och ut­ veckla organisationen i takt med att it-systemen stöps om. Det handlar inte bara om den operativa kärnverksamheten, utan alla it-system kommer att bytas ut på sikt: inköpssystem, HR och utbildning med mera.

– Alla verksamhetsprocesser på alla nivåer kom­ mer att påverkas, konstaterar Ola Öhlund.

Under 2010 påbörjas alltså den stora omvand­ lingen av polisens it-system – slutmålet är satt till 2015.

– Då ska vi ha enkla moderna lösningar som stödjer polisen vardagsarbete. Det ska vara lägre kostnader och högre kvalitet – vi måste få mer polis för pengarna helt enkelt, säger Ola Öhlund.

Polisen i siffror Antal anställda: 26 122 anställda. (dec 2008). 18 321 är poliser och 7 801 civila.

Andel kvinnor: 39 procent.

Budget: 17,8 miljarder kronor.

Anmälda brott: 1,45 miljoner.

Organisation: Rikspolisstyrelsen samt 21 ­polismyndigheter. I organisationen ingår även Rikskriminal­ polisen, Säkerhetspolisen och ­Polishögskolan.

inblick 1–10

| 27

Gröna prylar

Prylarna som räddar klimatet Världens energiförbrukning måste ned – och du kan hjälpa till. Här är sex vardagsprylar som gör att du kan dra ditt strå till stacken.

1. Håll koll på elnotan

3. Färgstarka väskor

Vad kostar det egentligen att köra en tvätt eller att föna håret? Med elmätaren Power Concern kan du lätt räkna ut förbrukningen och därmed kostnaden. Produkten består av en mätsensor som placeras i elskåpet och en enhet som placeras på valfritt ställe i huset. Enheterna är batteri­ drivna och helt trådlösa.

Vad ska man göra med all gammal reklam på gatorna? Snygga väskor till exempel. Vahos väskor designas och tillverkas av reklambanderoller. Ingen väska är den andra lik, men alla är coola och färgstarka.

D www.smartasaker.se 2. Klimatmuggen Har du kompisar som inte förstår klimathotets innebörd? Med Global Warming Mug får de en tankeställare: när man fyller på koppen med het dryck förändras kartan på muggen; oceanerna utplånar landmassorna.

1

D www.ecoistic.se/vaho.htm 4. Ladda med sol och vind Utnyttja naturens egna krafter och ladda upp din mobil eller kamera med sol- eller vindkraft. K3 är en smart laddare som både inkluderar solceller och vindsnurra. Går att använda till såväl Iphone, andra smartphones, spel och ditgitalkameror.

D www.smartasaker.se 5. Penna av pet-flaskor

D www.coolstuff.se

Cool, snygg och miljövänlig. B2Ppennan – som blev årets produkt på Paper­worldmässan i januari – är till 90 procent gjord av återvunna Pet-flaskor.

D www.pilotpen.se 6. Smarta sladdar

4 2

Det går inte att missta sig när man kopplat in sladden Power Aware Cord: ju mer energi som flödar, desto starkare sken. Det är forskningsgruppen Interactive Institute som tagit fram denna prototyp.

D www.tii.se

5

3 28 |

inblick 1–10

6

logica & jag Skandiabanken

Planerar för framtidens banktjänster Lönen, lånen, sparandet, pensionen – en modern bank måste kunna spegla sina kunders liv. Och it-driften måste snurra felfritt dygnet runt, året runt, förklarar Christer ­Boström på Skandiabanken.

Text: sofia eriksson foto: anders g warne

När Skandiabanken slog upp dörrarna 1994, som den första renodlade telefonbanken, var det bara en försmak på vad som komma skulle. Kunde verkligen en bank erbjuda lättillgängliga tjänster bara en telefonlur bort? Men snart tog hela bankvärlden klivet ut på webben.

– Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess, konstaterar Christer Boström, ansvarig för Skandiabankens infrastruktur för kort- och betaltjänster.

I dag är Skandiabanken en internetbank som profilerar sig med marknadens bredaste utbud av fonder och försäkringar.

Den typiske kunden är en välutbildad och relativt välavlönad storstadsbo som är enga­gerad i sin bank. En kräsen kund som vill kunna hantera alla sina bankärenden när den själv vill. Samtidigt genomgår Skandiabanken en utvecklingsfas där erbjudan­dena även paketeras mot försäkringskunder.

– Vi måste ha en it-drift som snurrar felfritt dygnet runt, året runt. Det finns inga ­alternativ, säger Christer Boström.

Från produktutveckling till kund­­­­­ser­vice och bedrägeribevakning – sedan 1994 har Skandiabanken outsourcat sin itdrift för kort- och betaltjänster till Logica.

Logica hanterar all administration kring ­korten, ­exempelvis reklamationer, rättelser, ersättningskort och internettransaktioner.

Logica står även för ett kortcenter som ger service till bankens kunder 24 timmar om dygnet.

namn: Christer Boström.

JOBB: Ansvarig för Skandia­ bankens infrastruktur för kortoch betaltjänster BOR: Nacka.

FRITIDEN: Glad ­fotbollspappa och matälskare som gärna grillar kött.

– Logica står för telefonkundtjänsten kring korten, vilket kräver stor kompetens inom vår verksamhet, säger Christer Boström och förklarar att det var förståelsen för Skandiabankens affär som var huvudskälet till att Logica valdes som leverantör 1994.

En förståelse som fördjupats och lett till att avtalet utvecklats i omgångar. Under 2009 skrevs ett nytt treårsavtal.

– Med Logicas hjälp har vi i princip 100 procents tillgänglighet till våra tjänster.

Vi behöver inte fundera på detaljer som filformat eller bemanning.

Under 2009 utsågs Skandiabankens kundtjänst till Sveriges bästa – i jämförelse med 140 andra företag. Visionen framåt är att fortsätta vara en ständigt tillgänglig kvalitetsbank. Christer Boström jobbar tajt med Logicas utvecklingsteam.

– Var ska banken vara om fem, sex år?

Vilken teknik behövs för morgondagens korttjänster på webben? Logica är pro­ aktiva och tillsammans ser vi vad nästa steg ska bli, säger han.

Just nu bygger Skandiabanken ett nytt gränssnitt för bankens kunder och i det ­arbetet hjälper tre-fyra Logicakonsulter till.

Snart kommer både privat- och försäkringskunderna att mötas av ett nytt ansikte och nya funktioner. Lanseringen sker i sommar.

inblick 1–10

| 29

expertis Logica Dynamic Workplace

Fram tiden

Enkla och snabba kommunikationsvägar för användaren – och kostnadseffektiva ­lösningar för it-avdelningen. ­Kraven på framtidens arbetsplatser är höga. Nu bygger ­Logica Next Generation Workplace på sitt nya inno­ vationscenter i Nacka Text: malin larshammar illustration: amigos

30 |

inblick 1–10

Dagligen kommunicerar vi med våra kollegor

via telefon, mail, chatt, videokonferenser och fax.

Ofta är systemen fristående, har olika plattformer och kräver olika inloggningar. Samtidigt ligger ansvaret för de olika verktygen många gånger på skilda avdelningar, med egna supportorganisationer.

På Logicas nyinvigda innovationscenter i Nacka Strand är målet att presentera en så användarvänlig och kostnadseffektiv arbetsplats som möjligt. Något som Logica valt att kalla ”Next Generation Work­ place”. Innovationscentret är en utställningslokal och en mötesplats där Logica visar upp de mest in­ tressanta arbetsplatslösningarna för sina kunder.

Gemensamt för alla lösningar är att de är innovativa, effektiva och interaktiva.

– Tanken med Next Generation Workplace är att

s t e b r a s

presentera lösningar som skapar mer integrerade af­ färsprocesser för våra kunder. Detta gäller likaväl för exportföretaget som måste ha internationell expertis ständigt tillgänglig, som för till exempel Karolinska sjukhuset som behöver diskutera och dela data om en röntgenplåt med ett annat sjukhus, säger Tobias Öst­ ensson, ansvarig för tjänsteutveckling och innovation inom Logicas infrastrukturella konsulttjänster.

Innovationscentrets två viktigaste grundpelare

är idag Logica Dynamic Workplace och Unified Communications, ofta kallat uc.

Logica Dynamic Workplace är Logicas lösning för en it-arbetsplatstjänst, som antingen går att få som en redan sammansatt, komplett funktion eller i specifika delar som baseras på kundens särskilda behov. Genom

s t a l p

Stark efterfrågan på arbetsplatstjänster

100101000101010100100101010101010101110101010

Arbetsplatstjänsterna ökar snabbast av dagens outsourcingtjänster, enligt Hans Werner, vd på analysföretaget Radar Group.

– Idag finns en stark standardisering av arbetsplatsen. Många företag kan därför tjäna stora pengar på att lägga ut just denna del på en extern leverantör, säger han..

Studier från Radar Group visar att företag som har outsourcat användararbetsplatsen till en extern part, kan spara mellan 20 och 45 procent per år jämfört med att själva äga och underhålla den. Hans Werner menar att kostnadsbesparingen uppstår när den dolda kostnaden försvinner.

– Företag tänker oftast inte på alla kringkostnader. Det kan vara supportkostnad, överlicenseringen, uppdatering av mjukvara eller utbyte av hårdvara. Låter man någon annan sköta allt det behöver man inte tänka på några andra kostnader utöver det man betalar till sin leverantör. Även Unified Communications är ett av företagens mest prioriterade områdena idag och det har växt snabbt under 2009. Genom att samla alla kommunikationsmedel i en och samma lösning ser företagen ekonomiska fördelar, menar Hans Werner.

– Till skillnad från andra it-lösningar efterfrågas inte UC bara av it-cheferna utan även av andra verksamhetsinriktade chefer som kan se fördelarna och effektivitetsvinsterna.

100101000101010100100101010101010101110101010

Logica Dynamic Workplace är en it-arbetsplatstjänst där all information lagras centralt och all konfigurering sköts centralt. Det går också att integrera alla kanaler i en och samma plattform, så kallad Unified Communications. Då får användaren telefoni, video, e-post, röstmeddelanden, fax och kalender i ett gemensamt gränssnitt på datorn eller i mobilen.

Logica Dynamic Workplace får kunden en kost­ nadseffektiv hantering av både hårdvara och mjuk­ vara. All information lagras centralt och även all konfigurering kan skötas centralt. Logica satsar dessutom på att få bort alla manuella rutiner.

– Istället för att en tekniker kommer ut till den fysiska arbetsplatsen loggar användaren in på en självserviceportal på webben där han/hon får hjälp att lösa sina problem eller installera programvaror på ett enkelt sätt, säger Tobias Östensson.

Luftfartsverket, LFV är ett av de företag som använder sig av Logicas arbetsplatstjänst. Anders Larsson, Vendor Manager på lfv, anser att arbets­ platstjänsten har bidragit till stabilitet vilket har lett till att användarna inte längre behöver ägna lika mycket tid åt helpdesk-ärenden.

– Standardiseringen och kontrollen förenklar vid förändringar och medför även lägre kostnader.

Kostnadsbilden är tydlig genom att de flesta delar

köps som funktioner, förklarar han.

En annan viktig del i Logicas arbetsplatstjänster är Unified Communications, uc: en integrerad plattform där telefoni, röstmeddelanden, e-post, webbkonferenser, direktmeddelanden, fax och ka­ lender länkas samman i ett enhetligt och använ­ darvänligt gränssnitt. Denna konvergens skapar helt nya möjligheter för den dagliga kommunika­ tionen. Organisationen kan använda alla typer av kommunikationsvägar via både mobiltelefonen, pc:n och andra webbaserade verktyg.

Genom att ha alla kommunikationsförbindelser samlade i ett gränssnitt kan användarna också hela tiden kan se vilka medarbetare som är tillgängliga att kommunicera med.

– Alla närvarobesked uppdateras automatiskt.

Om en användare till exempel har ett inplanerat möte registrerat i kalendern, styrs alla personens inkommande samtal automatiskt om till röstbrev­

lådan eller till växeln. Man behöver alltså inte an­ mäla sådant själv, säger Tobias Östensson.

– Om någon sedan lämnar ett besked på röst­ brevlådan, kommer ett meddelande direkt upp i användarens inkorg. Meddelandet kan sedan av­ lyssnas från webbläsaren, e-postprogrammet eller telefonen, oavsett tid, rum eller plats. Man behöver alltså inte lyssna av sin röstbrevlåda på klassiskt vis utan kan lyssna direkt i pc:n om man så önskar.

På lfv har man har använt uc sedan sex måna­ der tillbaka, och Anders Larsson tycker redan nu att ett nytt arbetssätt har börjat etablera sig.

– Det har blivit mer chatt och samarbete över nätverket, mer delning av dokument och färre resor.

Konsekvenserna av detta är högre produktivitet och minskade kostnader. Dock har funktionerna för ljud och video inte spridit sig riktigt ännu. uc är inte bara bra för kommunikationen i fö­ retaget utan även för miljön. Tobias Östensson berättar om ett mindre företag som hade stora problem med medarbetare som var spridda över hela världen. De hade höga telefonräkningar och dyra resekostnader. Men med hjälp av uc kunde de enkelt ”mötas” över en videokonferens och utan problem visa PowerPoint-presentationer för medarbetare på andra sidan jordklotet.

– En sådan lösning är både kostnadseffektiv och miljövänlig, säger Tobias Östensson.

Läs mer om NCC:s UC-lösning på sid 6.

inblick 1–10

| 31

Logica Software

Staffan Buhre och Lenita Tengström.

Strömstads stadshus.

Strömstad sparar tid tack vare e-handel Effektivare arbetsflöden och bättre uppföljningsmöjlig­heter.

I höstas införde Strömstad ­kommun e-handelsmodulen i Raindance. Personalen gillar verktyget – nu gäller det att få med alla leverantörer också.

Text: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: marco Iaconelli

32 |

inblick 1–10

När Yvonne Carlsson bestäl­ ler sjukvårdsmaterial till Strömstad kommun är ordern attesterad redan innan den går iväg.

– Tidigare var min chef tvungen att attestera fakturan i efterhand. Nu går allt automatiskt efter­som beställningen attesterats innan den går iväg till leverantören. En annan stor fördel är att jag lättare kan hitta vilka varor och leverantörer som vi har avtal med, säger hon.

Det var i oktober 2009 som den nya e-han­ delsmodulen i Raindance kom i skarp drift i den pittoreska västkustkommunen Strömstad.

Efter några månaders drift börjar kommunen skönja resultat.

– Vi sparar mycket tid, men vi har inte gjort någon fullständig nyttoanalys än, säger Lenita Tengström, systemansvarig för Raindance – som kommunen använt ända sedan mitten av1990-talet.

Vägen till e-handel har gått via elektronisk raindance

fakturahantering, som Strömstad började med redan 2001.

– Vi scannade in fakturorna och skickade ut dem digitalt. På så sätt kunde vi alltid se var fak­ turan är i systemet. Det var en stor förbättring.

Och än större blev effektivitetsvinsten när vi lade ut scanningen på Logica 2008.

Men elektronisk fakturahantering är inte samma sak som e-handel, som inbegriper hela ked­ jan från beställning till leverans och fakturering.

Strömstad började, tillsammans med fem

andra kommuner, en större upphandling redan 2005 som inkluderade e-handel, men projektet blev kraftigt försenat.

– Istället valde vi att utöka Raindance med e-handelsmodu­len. Det var en naturlig fortsätt­ ning på den elektroniska fakturahanteringen.

Att ha hela inköps- och fakturahanteringspro­ cessen i samma system är ju en stor fördel, säger Lenita Tengström.

Strömstad kommun Antal invånare: 11 600.

Anställda i kommunen: 1 080 ­månadsanställda.

Antal Raindanceanvändare: 360.

Använt Raindance sedan: 1995.

Nästa generations systemstöd för utilitybranschen Utvecklingen av affärssystemet Lettera fortsätter. Ett 30-tal kunder har tecknat avtal för Lettera Next Generation.

Affärssystemet Lettera är ett skräddarsytt affärssystem för utilitysektorn – el, gas, fjärrvärme, miljötjänster med mera. Arbetet med att uppgradera och förnya Lettera – Next Generation – har pågått sedan 2008 och är nu på väg in i ”andra halvlek”.

– Under 2009 har vi genomfört etapp 2 hos praktiskt taget samtliga kunder – totalt blir det sex etappvisa uppgraderingar, säger Stefan Borg, Director, Utilities Software på Logica.

lettera

E-handelsprojektet, som inleddes hösten 2008, delades in i tre delar som successivt implemente­ rats: Periodiska fakturor – återkommande, regel­ bundna fakturor från stora leverantörer, till ex­ empel för el, tele och bensin. Attestering sker med automatik om fakturabeloppet ligger inom fördefinierade gränser.

E-handel – till exempel inköp av livsmedel, kon­ torsmaterial och förbandsmaterial, ofta stora volymer. Beställningarna görs elektroniskt och faktureras digitalt.

Elektroniska orderlösa fakturor – till exempel Sve­ fakturor, den grundläggande e-fakturan som pas­ sar för små företag med färre leveranser.

– Generellt sett har leverantörerna varit positiva till förändringen. Det är ju alltid bra att börja med de stora leverantörerna. Med okq8, till exempel, fungerade allt klockrent på en gång, säger Staffan Buhre, ansvarig för upphandlingar på Strömstad kommun.

Ibland har det varit lite problem för leverantö­ rerna att få till alla fakturadetaljer. Då har Logicas kontaktperson rett ut det direkt med företagen.

Det kanske bara handlar om nån liten justering som man ska fylla i och då är det bättre att de talar med varandra.

Strömstad kommun tar årligen emot 25 000– 26 000 fakturor, så det går förstås att spara mycket tid genom att digitalisera processerna.

– Men det handlar inte bara om det. Vi kan också mäta avtalstroheten på ett annat sätt och ­ibland får vi bättre pris genom e-handel. Dessut­ om blir det lättare att göra inköpsstatistik, konsta­ terar Lenita Tengström.

– Och så blir det mer tid över för medarbetarna att sköta kärnverksamheten, fyller Staffan Buhre i.

Hur ser utvecklingsplanerna ut framöver?

– Vi ska fortsätta att bearbeta leverantörerna så att vi får in fler leverantörer i e-handelssystemet.

På sikt planerar vi även att kunna skicka egna ­e-fakturor, till exempel för barnomsorg, säger ­Lenita Tengström.

Läs mer på www.logica.se/raindance

Etapp 3 kommer att levereras under 2010 medan etapperna 4, 5 och 6 levereras under 2011 och 2012. Även de kunder som idag kör affärssystemet Kaskad erbjuds en uppgradering, vilket innebär att Letterakunder och Kaskadkunder inom ett par år kör samma systemlösning.

Det som är gemensamt för såväl Lettera, Kaskad och Next Generation är att systemen växer fram och vidareutvecklas i nära sam­ arbete med Logicas kunder inom ramen för ­användarföreningen. På så sätt säkerställs att Next Generation uppfyller verksamhetens behov idag och i framtiden i takt med marknadens utveckling.

– Målet är att våra kunder ska ha mark­ nadens bästa och mest kompletta verksamhetsstöd. Samtidigt jobbar vi hårt för att öka servicegraden till kunderna, bland annat genom att förbättra supportfunktionen. I år kommer vi även att ta fram en utbildnings­ portal för våra kunder, säger Stefan Borg.

I slutet av 2009 vann Logica en upphandling och kommer att leverera Lettera Next Generation till Linde Energi. Förutom en funktionellt stark systemlösning värderar Linde Energi att Logica nu moderniserar supportfunktionen, vilket bland annat innebär att användarna får snabb och direkt online­support.

Läs mer på www.logica.se/lettera

Heroma Play visar alla nyheter

Enklare hantering av vikarier

Att få ut information och nyheter om programvaror till sina användare är en ständig utmaning för alla leverantörer. Nu har Logica tagit ett nytt grepp för att få kontakt med sina kunder när det gäller uppdateringar i Heroma, personaloch löneadministrationssystemet som främst riktar sig till kommuner och landsting.

I december 2009 lanserades Heroma Play där kunderna själva på ett enkelt sätt kan sprida informationen till sina användare via webben.

– Vi har fått en väldigt positiv respons från våra kunder, säger Fredrik Krüger, produktchef för Heroma.

– På detta sätt når vi effektivare ut till större grupper av användare. Och både vi och kunden sparar in resor och mötestid.

En stor del av de anställda inom kommuner och landsting är vikarier och tillfälligt anställda.

Att skapa säkra system för personalhantering för dessa grupper är en viktig uppgift för arbetsgivarna.

I Heroma – som är ett komplett sys­tem för lön och personalhantering – finns även flera funktioner för arbetstidsplanering.

Nu kompletteras ersättarhanteringen i Heroma med flera nya funktioner för vikariehantering, till exempel stöd för tid som inte är schemalagd och individuell rapportering via webben. Inom kort kommer det även finnas ett sms-stöd i systemet så att kunderna på ett effektivt sätt ska kunna kalla in vikarier med kort varsel.

Testa själv på www.logica.se/heroma

Läs mer på www.logica.se/heroma

heroma

heroma

inblick 1–10

| 33

Logica Nyheter

Be brilliant together

Håll ögon och öron öppna – nu har Logica tagit en ny form under devisen Be brilliant together.

Ni kanske har märkt att Logica fått ett delvis nytt ansikte den senaste tiden: lite luftigare, fräschare och ljusare (även i den tidning du just nu håller i).

I början av mars startade företaget sin stora globala omprofilering, vilket bland annat kom­ mer att märkas på kontor, trycksaker, annonser – och i mötet med Logicas personal.

– Det är ju samarbetet med människor som är det centrala i vår verksamhet. Att vi kan kom­ municera med våra kunder och verkligen Be bril­

liant together, säger Carina Norén, marknads­ chef för Logica Sverige.

– Vi vill lyfta upp vikten av samarbete för att uppnå resultat. Det är egentligen inget nytt för Logica, men vi vill verkligen betona samarbetets roll och de långsiktiga relationernas betydelse.

– Tekniken är en hygienfaktor, den är själv­ klar. Det är människan och våra relationer med kunderna som är viktiga. Det är i dessa möten vi kan skapa innovativa lösningar.

Och hållbara lösningar, ska tilläggas. Ett av

Hallå där Fredrik Ahlstedt Var kommer du närmast ifrån?

– Som chef för Logicas IM-enhet ­(Infrastructure Management), där jag jobbat i åtta år.

Nytillträdd chef för Public Sector inom Logica Sverige samt nybliven pappa.

34 |

inblick 1–10

Hur känns det att byta?

– Väldigt spännande. Logica är överlägset den största leverantören till den offentliga sektorn och det händer ju väldigt mycket där just nu.

­ ogicas viktigaste områdena i år är just sustain­ L ability, hållbarhet. Under året ska Logica – som nyligen miljöcertifierade hela sin verk­samhet – anordna events och rundabords­samtal med mil­ jöfrågan i centrum. Och även själva sticka ut med tydliga åsikter i frågan (läs till exempel Mikael Wennolfs krönika på sid 19).

– Det här låter kanske lite storslaget, men vi vill skapa effektiva och hållbara affärsekosystem där människor, affärer och teknik integreras till en helhet, säger Carina Norén. Johan Wickström

Till exempel?

– Utvecklingen av e-förvaltnings­om­rå­det tar fart. Inom vårdsektorn fort­sätter arbetet med samordnad patient­ information. Det finns också ett allt större intresse för outsourcing inom hela den offentliga sektorn. Och Logica är starka inom alla dessa områden.

Kan du nämna några av era kunder?

– Försvarsmakten, LFV, Bodens kommun, Region Skåne, Göteborg stad – ja, vi har kunder över hela landet och vi erbjuder alla våra lösningar skulle jag vilja säga.

Är det många upphandlingar på gång i år?

– Ja, det är en hel del. Och vi har ­precis vunnit Kammarkollegiets upphandling angående it-drift för statliga myndig­ heter, kommuner och landsting.

Och så har du fått barn mitt i allt detta?

– Ja, en liten dotter, Louise, som ­föddes för en vecka sen. Allt gick bra.

Mycket att stå i med andra ord?

– Ja, jag får försöka vara hemma en del också så gott det går.

Stort intresse för ­LogicaLive vid Lotusphere I januari deltog Logica på IBM:s år­ liga event Lotusphere i Orlando, Florida, under temat ”collaborative software and solutions”. Logica visade sin molntjänst LogicaLive, som är anpassad för företag och organisationer som vill komma igång med sociala medier och skapa affärs­ nytta genom socialt nätverkande.

Intresset för tjänsten var stort och många kontakter knöts under konferensen. Nästa steg är att samla ihop intresserade kunder till rundabordssamtal kring området.

Vill du vara med och diskutera hur ­sociala medier kan främja innovation och samarbete är du välkommen att kontakta Peter Frodé, peter.frode@logica.com

kalendarium Microsoft CRM och ­kontaktcenteraffärer

Lös Logica Riddle på Iphonen Logicas konsulter har tuffa utmaningar varje dag. Nu kan du hjälpa konsulterna och sam­tidigt få ditt eget namn på nätet.

I Logicas nya Iphone-applikation handlar det om att lösa en gåta där en Logicakonsult står inför ett svårt beslut. Den som löser gåtan får sitt namn skrivet på Topplistan av smarta människor som jobbar med Logica.

Applikationen, The Logica Riddle, finns att ladda ner på Iphones app store och den är ­naturligtvis helt gratis. Lycka till!

Logica tecknar avtal om it-drift åt offentliga sektorn Logica har tecknat ramavtal med Kammarkollegiet gällande it-drifttjänster. Samtliga statliga myndigheter, 19 landsting och 232 kommuner kan avropa från detta avtal, som sträcker sig till 2015.

Fokus i ramavtalet ligger på helhetsåtaganden för drifttjänster inom servrar, datalagring, klienter, kommunikation och Service Desk.

– Det här känns väldigt bra. Avtalet ger oss möjligheter att arbeta brett med hela Logicas portfölj mot den offentliga sektorn, säger Fredrik Ahlstedt på Logica som bedömer att värdet på avtalet ligger på miljardbelopp.

Bakgrunden till detta ramavtal, som inte tidigare funnits, är en allt större efterfrågan på helhetstjänster från stat, kommuner och landsting, till exempel i form av outsourcing. Utöver Logica har ytterligare nio it-leverantörer tecknat ramavtal med Kammarkollegiet.

11 mars, Stockholm Seminarium för offentlig sektor och ­kom­munala bolag i Microsofts lokaler, ­Finlandsgatan 36, Akalla.

Kontaktpersoner: Joakim Westergren, 08-579 178 41, eller Bengt T Larsson, 08-517 676 52.

Lettera användarträff 15–17 mars, Kittelfjäll Årets användarträff för Letterakunder.

Kontaktperson: Peter Sjölund 0660-27 31 15.

Get more value out of your PLM 23 mars, Kista Frukostseminarium för Ericssonanställda, Torshamnsgatan 35, Kista.

Kontaktpersoner: Pernilla Wiström, 08-671 93 37, eller Bengt T Larsson, 08-517 676 52.

Tech Days 23–24 mars, Örebro Microsoft-event där talarna tillhör topp­ skiktet inom sina respektive områden.

Flera deltagare och talare kommer från ­Logica (se mer på sid 25).

Kontaktperson: Bengt T Larsson, 08-517 676 52.

StrategiTorget Energi 23–24 mars, Stockholm Branschkonferens där bland annat klimatfrågan, förnyelsebar energi, elbilsmarknaden och kundhantering tas upp.

Strategitorget Verkstad

Skandia centraliserar kommunikationen med hjälp av Logica Logica har tecknat ett avtal med Skandia om att centralisera hanteringen av Skandias externa kund- och leverantörskommunikation. I uppdraget ingår att ta ett helhetsansvar för flödet av fakturor, marknadsbrev och annan extern kommunikation. Idag kommunicerar Skandia med cirka 1,6 miljoner kunder och distributionen av information sker både via tryckta brevförsändelser och elektronisk kommunikation. I nuläget hanteras utgående data i ett flertal olika system och målsättningen för Skandia är att samla allt i ett system. På så sätt kan Skandia få större kontroll över sin externa kommunikation och i ökande omfattning använda sig av helt elektroniska flöden.

– Tack vare samarbetet med Logica får vi tillgång till moderna kommunikationskanaler som ger oss möjlighet att möta kunden på flera sätt än idag, säger Magnus Forsman, avtalsansvarig för ­utdata inom Skandia.

Genom att integrera fysisk och elektronisk kommunikation stödjer Logica kunder som vill centralisera och automatisera sina processer och accelerera övergången till effektiva och klimatvänliga elektroniska kanaler.

14–15 april, Stockholm Logica deltar som guldsponsor på StrategiTorget Verkstad, ett forum för beslutsfattare inom verkstadsindustrin.

Vitalis 27–29 april, Göteborg Hur kan vi bäst samordna och använda smarta it-lösningar för att öka vårdkvaliteten och minska kostnaderna? Vitalis är ­Sveriges största konferens och utställning om it i hälsa, vård och omsorg.

Forum Dynamics 20 maj, Halmstad Användarmöte för Logicas Microsoft AX-, NAV- och CRM-Dynamics kunder. Presentation av aktuella nyheter och lösningar.

inblick 1–10

| 35

PORTO BETALT B avs: logica inblick, 131 85 stockholm

Lotta Ahlvar Vd på Moderådet Sveriges modeindustri börjar ljusna igen.

Lotta Ahlvar summerar läget efter Stockholm Fashion Week.

10 snabba på 5 röda

Hur mår den svenska modeindustrin idag?

– Den mår bättre än förra året då detaljhandeln var väldigt hårt drabbad av finanskrisen. Men nu börjar det ljusna igen.

Vad gör Moderådet egentligen?

– Vi är spindeln i nätet som jobbar med alla aktörer inom branschen – från de stora butikskedjorna och detaljisterna till textilindustrin och designerna.

Nämn något viktigt område för er under 2010?

– Det som ligger oss varmt om hjärtat nu är arbetet med det nordiska samarbetet Nice, som arbetar för att hjälpa företag i modebranschen att bli mer håll­ bara, rena och etiska.

Hur ser modetrenderna ut i år?

– Det finns flera trender, men ekologi, hållbart mode och ansvarstagande är de starkaste trenderna. Nos­ talgi och tillbakablickande är en annan inflytelserik ­riktning.

Så miljödebatten påverkar även modebranschen?

– Självklart, men det är faktiskt intressant att modebranschen talar om hållbar design då det ligger i ­modets karaktär att förnyas konstant. Plaggen och ­designen är ju i ständig utveckling.

Vilka är Sveriges starkaste modevarumärken?

– H& M är ett märke som dominerar i hela världen.

Odd Molly är också ett snabbväxande märke. I Sve­ rige är Gudrun Sjödén affärsmässigt den mest framgångsrika designern.

Du har lyft fram nätet som en ”fantastisk möjlighet” för modeindustrin – på vilket sätt?

– Eftersom nätförsäljningen gör det möjligt för kunder som bor var som helst i världen att köpa svenska ­designerplagg.

Hur har it-utvecklingen påverkat den svenska modeindustrin?

– Modeindustrin borde ha kommit längre i utvecklingen än den gjort – man använder inte nätet fullt ut.

Hur ska de utnyttja nätet bättre?

– Främst genom att ingå samarbeten på olika sajter och genom att distribuera och sälja sina produkter via nätet.

Slutligen – har du några favoritdesigners?

– Japanska Comme des Garçons och svenska Susanne Beskow och Anna Bonnevier är väldigt spännande att följa. När det gäller skor är Robert Clergerie en klar favorit.

namn: Lotta Ahlvar. ÅLDER: 48 år. Bor: Vasastan i Stockholm.Utbildning: Konstvetare och utbildad modedesigner.

Favoritplagg: Svart kavaj.

Bästa teknikpryl: Min iPhone.