Inblick nr3 2010

#3 2010 Ditt magasin från Logica

lösningar resultat trender

Säkerhetsriskerna du måste ha koll på

It-chef i fokus

Britt Grevér Eriksson, Naturvårdsverket

köp e-learning som molntjänst

a med 10 snabb er n Marcus Hell

eva nygren, vd sweco sverige

Toppläge för hållbara affärer Ljusa prylar till jul Robotar i världsklass Digitala vykort

2 |

inblick 3–10

intro Airbus AIRBUS antal anställda: 52 000.

Ordervärde: 35 miljarder dollar (2009).

Antal plan i trafik: 6 100.

Support på hög nivå Vart tog ratten vägen?

I Airbus högteknologiska flygplansmodeller är den sedan länge bortrationaliserad från cockpit – i stället styr piloten med en joystick. Tekniken kallas fly-by-wire och innebär att piloten inte kontrollerar vingklaffar och roder mekaniskt via vajrar, utan elektroniskt via en dator. ­Vinsten är bland annat att flygplanet kan göras lättare, vilket sparar flygbränsle och ger en mer exakt precision i manövreringen.

Airbus, som tillverkar tolv olika flygplansmodeller, är idag världens ledande flygplanstillverkare sett till antal ­levererade flygplan. Hjärtat i Airbuskoncernen finns vid huvudkontoret i franska Toulouse, men verksamheten har sedan starten 1970 vuxit till global nivå. Kunderna finns över hela världen och koncernen har totalt ett nätverk av cirka 1 500 leverantörer i över 30 länder. Själva tillverkningen är dock fortfarande mestadels en euro­ peisk historia.

De senaste åren har orderboken vuxit kraftigt, vilket i sin tur ställer allt högre krav på effektivitet. En mängd ­arbetsmoment måste utföras samtidigt, på viss tid och därtill på ett sådant sätt att det aldrig kompromissas med kvaliteten. Fungerande logistik och support är ­därför en avgörande framgångsfaktor.

Sedan 2003 hjälper Logica till med applikations­ support. Tillsammans med Airbus har Logica byggt upp ett supportcentrum som förser användarna av logistik­ applikationerna med den information de behöver i rätt ögonblick. Idag arbetar Logica med ett team på totalt 30 personer, som tillsammans stöttar 16 olika applikationer med ungefär 100 000 användare runt världen.

Stödet kan dessutom ges på flera språk (minimikravet på supporttjänsten är engelska, franska, tyska och spanska).

Innovation präglar det mesta som Airbus gör, från fly-by-wire-tekniken till produktionslogistik. Ett annat ­exempel på innovationsförmågan är att utformningen på cockpit och system är gemensam för Airbus alla flygplansmodeller, vilket avsevärt förenklar utbildningen av flygplansbesättningen.

Och nya piloter behöver aldrig fundera på var ratten är.

inblick 3–10

| 3

innehåll Nr 3, 2010

illustration: robert hilmersson

ledare: stefan gardefjord

Den här tiden på året Är det den här tiden på året igen? Så tän-

ker jag ofta under senhösten – det handlar om en slags sammanfattning av året som gick samtidigt som det kommande året blir allt mer påtaligt i arbete och planering.

Att sammanfatta 2010 redan nu är inte helt lätt. Efter det turbulenta fjolåret har detta år skapat en hel del nya affärer, och samtidigt inneburit fortsatta utmaningar på en successivt allt mer spirande marknad.

Så visst ska det bli väldigt intressant att se vad 2011 bär med sig.

Jag upphör inte att förvånas över de möj-

ligheter som it ständigt öppnar och skapar nya företeelser kring. Vem hade trott för bara tre–fyra år sedan att sociala medier skulle ha det genomslag det har idag och att it-branschen på fullaste allvar skulle placera en hel del av våra mest spännande tjänster och erbju­danden i något som vi kallar molnet?

Utvecklingen går väldigt snabbt nu. Hur detta påverkar oss och våra kunder kan du läsa mer om i detta nummer. Vi skriver till exempel om Alfa Lavals digitala, globala säljverktyg, hur Naturvårdsverket kopplar greppet om alla it-processer och hur Sweco gör goda affärer genom sitt hållbarhetsfokus.

Oavsett vad som händer på marknaden är

STEFAN GARdefjord CEO Logica Sweden

4 |

inblick 3–10

Håll koll på it-säkerheten Det stora hotet mot företagens it-system kommer inte från hackers. Oftast är det mer banala orsaker som ligger bakom. Vi reder ut vilka säkerhetsrisker du bör ha koll på.

reportage

6

Skräddarsytt i verkstaden

Alfa Laval låter kunderna själva dimensionera sina produkter.

10 It-chef i fokus: Britt Grevér Eriksson Naturvårdsverkets it-chef kopplar ett helhetsgrepp om processerna.

övrigt i inblick

5 Först & främst – Danica Kragic 12 Notiser i framkant 13 E-learning som molntjänst 18 Digitala vykort 19 Krönika: Karin Adelsköld 24 It-trender 26 En dag på Transportstyrelsen 28 Ljusa prylar 29 Logica & jag: FMV 32 Lönespecialister i Värmdö 34 Nyheter från Logica 36 10 snabba med Marcus Hellner

27 Kontroll i underjorden

foto: magnus länje

en sak säker – och det är att säkerhetsfrågor alltid kommer att vara i fokus när vi talar om ny teknik och it. Emellanåt är det frustrerande, som när jag själv försöker hålla reda på alla lösenord och koder. Men att ha ett säkerhetsfokus är alltid nödvändigt och något som faktiskt förenklar och skapar möjligheter för oss alla. I det här numret av Inblick går vi lite mer på djupet kring säkerhetsfrågorna och ger goda tips och råd för din verksamhet.

I år ger vi en gåva till Rädda Barnen ­istället för att skicka julkort, och därför vill jag också till sist passa på att här önska er alla en riktigt god jul!

20

Intelligenta mobiltjänster hjälper service­ värdarna i Stockholms tunnelbana.

30 Öka flexibiliteten i företaget

Genom Enterprise Architecture får organisationen rätt verktyg för att klara sina uppsatta mål.

14

Klimatfrågan skapar goda affärer Från arkitekt till vd för Sveriges största teknik­­konsultföretag. Möt Eva Nygren, Swecos Sverige-vd.

Ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör: Mats Nilsson Hahne, 08-671 15 23, mats.nilsson.hahne@logica.com Redaktionell produktion: Intellecta Publicisterna, Johan Wickström (projekt­ledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se Omslagsbild: Magnus Länje Repro: Turbin Tryck: Intellecta Infolog, Solna. ISSN 1651-4572 Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och ­intervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år.

Du kan prenumerera utan kostnad.

Logica, 131 85 Stockholm Tel: 08-670 20 00, www.logica.se

foto: jennifer nemie

först & främst Danica Kragic

Bygger robotar i världsklass – Titta, de här robotarmarna fick vi in precis från Tyskland. De är inte precis lätta, säger Danica Kragic, professor i robotik på Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.

Hon låter oss känna på en av de otympliga ­armarna (1 miljon kronor styck) som snart ska monteras på en bottenplatta med hjul och kompletteras med kameraögon, utltraljud och laserljus.

Det krävs uppenbarligen ganska avancerad ­teknik för att få en robot att utföra enkla tjänster.

– Om du säger åt en robot att hämta en blå ­kaffekopp, hur ska den då veta vad som är blått?

Och hur ska den veta hur hårt den kan trycka på koppen för att den inte ska gå sönder. Det är ­sådant som vi undersöker, säger Danica Kragic.

I KTH:s labblokaler blandas robotdelar med plastankor, varma koppen-paket och muggar – nödvändiga experimentattiraljer för att utforska r­obotarnas rörelsemönster. Målet med forskningen är inte att hitta den ultimata hemmaroboten, även om det kan bli en bieffekt av forskningen.

– Forskningen här är ett sätt att bättre förstå våra egna kroppar och lösa matematiska problem.

Sedan finns det ju redan idag en rad tillämpningar i vardagen där vi använder robotteknik, till exempel självgående dammsugare och gräsklippare och den automatiska parkeringsfunktionen i nya bilar.

Japan och Korea har kommit längst när det gäller robotteknik. Här har man utvecklat renodlade hushållsrobotar, till exempel sällskapsdjur.

– De har en mer orädd inställning till robotar.

Här i Europa måste robotar fylla en funktion medan ­japanerna kan ha robotar som sällskap och skratta åt dem. Här skrattar vi inte åt något som kostar pengar, säger Danica och skrattar högt.

Utbildad i Kroatien flyttade hon till Sverige och sökte in på KTH:s doktorandtjänst på Centre for Autonomous Systems 1997.

Tio år senare hade hon disputerat, genomfört postdoc-studier i USA och blivit utnämnd till professor, bara 37 år gammal.

– När jag sökte in här visste jag absolut ingenting om robotar, men det lät ju väldigt spännande.

Nu basar hon över 20 forskare från hela världen som tillsammans tar reda på allt om robotarnas komplexa värld.

– Det är fantastiskt kul, jag lär mig nåt nytt varje dag, konstaterar hon.

johan wickström

namn: Danica Kragic Ålder: 39 år.

Bor: Stockholm.

Favoritpryl: Symaskin.

| 5

foto: mårten levin

inblick 3–10

uppdraget Alfa Laval

Unika fabrikslösningar för varje kund

Skräddarsytt –

Alfa Lavals säljverktyg styr monteringen Alfa Laval är världsledande inom värme- och flödesprodukter. Men det finns få standardprodukter i sortimentet. I stället kan kunderna själva dimensionera sina lösningar med hjälp av programmet CAS (Computer Aided Sales) – som ­Logica utvecklar och förvaltar.

text: per eriksson foto: andreas offesson

6 |

inblick 3–10

Med gemensamma krafter monterar Catrin Hansson

och Ingvar Persson en plattvärmeväxlare vid Alfa Lavals anläggning i Lund. De vågmönstrade plattor som en efter en hängs upp med hjälp av smarta lyftanordningar är förklaringen till att denna typ av värmeväxlare allmänt betraktas som marknadens mest effektiva.

– Förutom att plattorna höjer den termiska verk­nings­ graden har de en självrenande effekt som reducerar underhållsbehovet, förklarar Roger ­Johansson, chef för ett av montagen i fabriken.

Värmeväxlare står för drygt 50 procent av Alfa Lavals sammanlagda omsättning, som 2009 var drygt 26 miljarder kronor. Just denna enhet ska om bara några dagar skeppas till Kina.

Att Alfa Laval har världen som marknad är mer än tydligt här på fabriksgolvet. Även andra värmeväxlare som håller på att tillverkas har beställts av företag och myndigheter från när och fjärran.

– I många fall har kunden faktiskt själv utformat sin produkt, säger Keith Parkhouse nöjt.

Keith Parkhouse är produktchef för cas (Com­­puter Aided Sales) – det interaktiva redskap som kunderna använder vid utformningen. Han berättar att det finns få standardprodukter i sortimentet. Utrustning och processlösningar tillverkas vanligen för att möta en specifik kunds unika krav på kapacitet och prestanda.

– Just därför hör cas tillsammans med affärssystemen till

D

Ingvar Persson monterar en v채rmev채xlare i Alfa Lavals fabrik i Lund.

Carl-Johan Sand (t v) och Keith Parkhhouse betraktar CAS som ett av Alfa Lavals viktigaste it-system.

våra viktigaste och mest verksamhetskritiska system, poängterar Carl-Johan Sand, chef vid it-enhetens kompetenscenter för produktkonfiguration.

Alfa Laval kombinerar modern teknik med lång tradition. Företaget grundades redan 1883 med Gustaf de Lavals snillrika separator som första stora produkt. Samtidigt som separation fortfarande står för en fjärdedel av försäljningsvärdet har Alfa Laval genom åren skapat sig en världsledande ställning även inom områdena värmeöverföring och flödeshantering.

På över 100 marknader världen över säljs utrust-

ning och processlösningar för att kyla, värma, separera och transportera produkter som olja, vatten, kemikalier, drycker, livsmedel och läkemedel. Före­ taget har idag cirka 12 000 anställda i 55 länder.

– Kompletta anläggningar för avsaltning av havsvatten ombord på fartyg, oljeplattformar och andra platser där färskvatten är en bristvara har vuxit fram som en av våra paradprodukter, säger Keith Parkhouse som berättar att även denna typ av produkter konfigureras med hjälp av cas.

Internt inom Alfa Laval används produktkonfiguratorn av runt 2 500 medarbetare. Exakt hur många kunder, tekniska konsulter och partners,

8 |

inblick 3–10

Vi sparar både tid och pengar på att kunna ­kundanpassa produkter utan att en ­ingenjör ­behöver gå ­tillbaka till ritbordet. keith parkhouse, produktchef alfa laval

som också använder cas är svårare att uppskatta – annat än att även de räknas i tusental.

– Målsättningen är att ge våra kunder så mycket vägledning och information som möjligt innan köpet. Vi ser konfiguratorn som en viktig konkurrensfördel.

Det är i cas som plattvärmeväxlare och produkter för flödeshantering dimensioneras. Genom att mata in vätsketyp, flöde, tryck och en rad andra parametrar väljer systemet modell och optimal utformning. De förteckningar över ingående material som genereras kan direkt användas i monteringen.

Konfiguratorn innehåller stora mängder närmast ovärderlig produktkunskap. Uppdatering

med nya produkter, modeller, priser och beräkningsregler sker kontinuerligt.

Keith Parkhouse poängterar att cas med åren blivit mer än ett redskap för försäljning: – Vi sparar både tid och pengar på att kunna kundanpassa produkter utan att en ingenjör behöver vända tillbaka till ritbordet.

För att CAS inte ska bli ohanterligt i händerna på

Alfa ­Lavals kunder distribueras inte den kompletta versionen externt. På installationsskivan som kunden får av sin säljkontakt finns utvalda moduler.

I och med att programmet installeras i datorn är det inte nödvändigt att vara online för att an-

uppdraget Alfa Laval

Alfa Laval Alfa Lavals verksamhet baseras på tre nyckeltek­nologier: värme­överföring, ­separering och flödeshantering. Före­ tagets produkter säljs i cirka 100 länder.

Alfa Laval har cirka 12 000 ­anställda i 55 länder och en omsättning på drygt 26 miljarder kronor (2009).

Föregångaren till dagens Alfa Laval hette Separator och grunda­des 1883 av Gustaf de Laval och hans partner Oscar Lamm Jr.

Modernt och expansivt företag med mer än hundraåriga anor.

vända det. Även där det saknas nätverksanslutning, till exempel under kundbesök, går det att exempelvis skapa offerter. För att skicka order krävs dock fungerande kommunikation.

– Alfa Laval lanserar 35–40 nya produkter varje år och programmet uppdateras så ofta som varannan vecka, säger Carl-Johan Sand och berättar att nya versioner automatiskt distribueras till medarbetarnas datorer.

Tro inte att detta pålitliga verktyg är nytt. Den första v­ ersionen, framtagen i egen regi, lanserades redan 1988. Efter några år tog det lilla konsult­ företaget Winsider över programmeringsupp­ draget.

Sedan dess har cas utvecklats fortlöpande när det gäller såväl produkter som antal användare och anslutna fabriker. Det till en början rätt enkla gränssnittet är numera grafiskt. Möjligheten att skicka order direkt till fabrik, som tillkom i samband med den första Windowsbaserade versionen 1993, var ett viktigt genombrott.

– Vi är nu framme vid den femte programgenerationen och vi funderar ständigt på hur vi ska kunna göra konfiguratorn ännu bättre och mer heltäckande.

Till framtidsplanerna hör att ta cas till webben.

Detta för att kunderna inte ska behöva installera programmet i sina datorer – utan istället köra det via befintlig webbläsare. Innan man är där finns det en rad utmaningar att tackla – som till exempel att det handlar om ett mycket beräknings­intensivt program.

Sedan 2005 har Logica uppdraget att förvalta

och vidareutveckla cas. Efter 13 års nära samarbete köptes Winsider av ett annat it-företag för att i samband med detta helt ändra inriktning och affärsidé.

Alfa Laval genomförde då en ny upphandling – som Logica vann.

– För att inte återigen hamna i samma situation och riskera att tappa fart bestämde vi oss för att leta efter en kompetent samarbetspartner med såväl finansiella muskler som ett brett nätverk.

Att sköta applikationsförvaltningen i egen regi var inte aktuellt. Enligt Carl-Johan Sand sätter Alfa Laval en ära i att fokusera på kärnverksamheten. Därmed inte sagt att företaget inte satsar betydande resurser på cas: – Kontakterna är täta mellan Logicas personal och våra medarbetare inom produktutveckling och it-stöd, säger Carl-Johan Sand.

CAS utvecklas i sverige och indien Sammanlagt arbetar ett drygt ­halv­­dussin utvecklare från Logica med Alfa ­Lavals säljverktyg CAS (Computer Aided Sales). Ett team finns i Örebro/Karlstad och sedan ungefär ett år till­baka svarar en grupp i indiska Banga­lore för delar av programmeringen: – Denna lösning ger oss både en stark lokal närvaro och hög kvalitet till en rimlig kostnad, säger Carl-Johan Sand på Alfa Laval som tycker att samarbetet fungerar ­mycket bra.

För Alfa Laval ligger det inte särskilt mycket dramatik i steget till att anlita ­indiska utvecklare. Företaget är aktivt världen över och har betydande aktivi­teter i Indien – både inom försäljning och produktion. Tre av företagets sammanlagt 28 fabriker finns i detta land.

– Vi vet att uppskatta indiskt ingenjörskunnande, summerar Carl-Johan Sand.

inblick 3–10

| 9

cio i fokus Britt Grevér Eriksson

Kopplar greppet om Naturvårds It har en central roll i Naturvårdsverkets arbete, både när det gäller att samverka och effektivisera. Nu ska itstrategichefen Britt Grevér Eriksson koppla ett helhetsgrepp om myndighetens ­it-processer.

Text: johan wickström foto: Mikael Gustavsen

namn: Britt Grevér Eriksson. ÅLDER: 55 år. familj: Gift med Leif, 3 söner och 2 bonussöner. läser: ”Tusen strålande solar” av Khaled Hosseini. intressen: Familjen, körsång och vårt nya sommarhus i ­skärgården.

10 |

inblick 3–10

Britt Grevér Eriksson kommer några minuter

sent, direkt från ett styrgruppsmöte om grön it.

– Jag tyckte att det var mycket möten på SonyEricsson, men det är minst lika många här, konstaterar hon när vi går igenom de fina och rymliga lokalerna på Gärdet i centrala Stockholm.

I de forna Konstfacklokalerna sitter Naturvårds­ verkets dryga 500 medarbetare, vägg i vägg med biståndsmyndigheten Sida.

Det var i maj 2010 som Britt Grevér Eriksson tog steget över från telekomvärlden – som Global sales operations manager på Sony-Ericsson – till jobbet som it-ansvarig strateg på Naturvårdsverket.

Hennes uppdrag: att koordinera alla it-processer i Naturvårdsverket och se till att få en kostnads­ effektiv it-utveckling i samklang med verksamhetens, och omvärldens, krav.

Sedan sex år tillbaka har Naturvårdsverket

o­ utsourcat en stor del av it-driften och utvecklingen, framför allt olika typer av verksamhetsstöd. De olika enheterna på myndigheten har köpt in egna system av externa leverantörer.

– Man har upphandlat för vissa områden, men ingen har hållit ihop och sett helheten.

Men det finns många viktiga processer som

löper genom hela verket och där vi skulle kunna ha enhetliga it-system. Det gäller till exempel hantering av bidrag till externa projekt och aktörer, säger Britt Grevér Eriksson.

Och det är ganska stora pengar det handlar om: totalt betalar Naturvårdsverket ut 25 miljarder kronor till olika åtgärder.

– Vi är inte så många som arbetar här, men våra åtgärder berör många människor i olika typer av verksamheter, konstaterar Britt Grevér Eriksson.

verkets it-processer Samordningen av bidragshanteringen är en viktig del som ligger på Britts bord. En annan stor uppgift är att kartlägga alla it-system i hela verksamheten för att ”få ordning och reda” – ett Enterprise Architecture-projekt som kommer att ta tid, enligt Britt Grevér Eriksson.

– It finns överallt och stöttar allt vi gör i verksamheten. Därför är det viktigt att ha ett övergripande perspektiv på alla it-system.

Idag har Naturvårdsverket en it-enhet med cirka 15 personer som ansvarar för viss drift och support.

Förutom detta finns strategichefen Britt Grevér ­Eriksson och hennes grupp på fyra personer. Därtill sitter det handläggare på varje avdelning med visst it-ansvar.

– Det fanns en längtan efter koordinering bland dem som jobbade med it på myndigheten. Jag har bara mött positiva kommentarer efter att jag kommit.

Bakom Britts rygg hänger ett stort långsmalt fotografi på nationalparken Padjelanta, en av många områden som myndigheten är satt att bevaka.

Verket har ett brett uppdrag för att uppnå målet om en bra livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Det handlar både om att ta fram kunskap om miljön, att bidra till att utveckla politiken och verkställa riksdagsbesluten – och därefter följa upp åtgärderna.

I centrum står Sveriges 16 miljökvalitetsmål, till exempel ”Levande sjöar och vattendrag” och ­”Begränsad klimatpåverkan”.

– Sverige ligger långt framme när det gäller den här typen av mål, men de är tuffa att nå upp till, konstaterar Britt Grevér Eriksson.

Man kan faktiskt säga att Britt Grevér Eriksson har slutit en cirkel med sitt nya jobb. Det var på detta verk hon hade sitt första jobb – på Omgivningshygieniska avdelningen 1975 – och där intresset för data väcktes till liv.

Hon hade börjat läsa matematik och statistik, men hoppade efter detta vikariat istället in på den systemvetenskapliga linjen på Stockholms universit. Därefter började hon sin bana som it-konsult.

Hon hade hunnit med en rad olika befattningar – på bland annat Databaskonsult, Siemens, Ericsson och slutligen Sony Ericsson – när hon fick syn på Naturvårdsverkets platsannons.

– SonyEricsson var på väg att flytta större delen av verksamheten till Lund och jag ville gärna jobba med behjärtansvärda frågor. Så därför kändes detta karriärsteg helt rätt, säger hon.

– Folk tror gärna att det är trögt i myndighetsvärlden – men det är helt fel. Det är ett oerhört driv här och det finns en stor kompetens.

Naturvårdsverket har alltid legat långt fram när det gäller it; man var till exempel bland de första myndigheterna att ha en webbplats och att installera mail.

Och verket ligger fortfarande i framkant, enligt Britt Grevér Eriksson.

– Nu ska vi öka samverkan genom sociala medier via webben. Tanken är att vi till exempel ska kunna dela dokument och kalendrar mellan kommuner, myndigheter och länsstyrelser.

Så kan it stärka Naturvårdsverkets strategi

1 2 3

Stödjer verkets nya roll som ­samordnare av Sveriges miljö­­­kva­­litetsmål och miljöinformation.

Stödjer effektiv samverkan inom verket och med andra intressenter.

Ger ett mer effektivt och samordnat processtöd – e-förvaltning på hög nivå.

It finns överallt och stöttar allt vi gör i verksamheten.

Därför är det viktigt att ha ett över­ gripande perspektiv på alla it-system.

Logica, som förvaltar Naturvårdsverkets intranät och webb, tar fram prototypen för det nya sociala forumet, som byggs på Episerver. Innan årets slut ska systemet rulla, är tanken.

Naturvårdsverket har även ett stort miljöinformationsansvar och allt mer av detta kan gå via webben.

– Vi har en miljödataportal där man kan hitta miljöinformation och där man i framtiden även snabbt ska få reda på hur miljöläget ser ut runt om i Sverige.

Och så var det detta med grön it, alltså hur man

minimerar miljöutsläppen i it-verksamheten och använder it som ett strategiskt miljöverktyg. Inom detta område har Naturvårdsverket ett ansvar för koordinering av statliga myndigheters rapportering.

– Så vi måste givetvis vara först och bäst på grön it, vilket vi är. Vi gör allt efter skolboken, men vi kan nog ta det ytterligare ett steg längre, säger Britt Grevér Eriksson som verkar påtagligt entusiastisk över alla möjligheter i sitt nya jobb.

– Allt är så roligt, säger hon. Det svåra är att välja och prioritera – vi har ju inte oändligt med resurser.

naturvårdsverket Naturvårdsverket är pådrivande och samlande i Sveriges miljöarbete.

Naturvårdsverkets utgångspunkt i ­arbetet för hållbar utveckling är de ­sexton miljökvalitetsmål som riksdagen fastställde 1999. Myndigheten, som ­bildades 1967, sorterar under Miljö­ departe­mentet och har cirka 550 ­an­ställda. Läs mer om Sveriges 16 ­miljömål på www.miljomal.se

www.naturvardsverket.se

inblick 3–10

| 11

notiser I framkant

Stora och små utsläpp I dessa klimattider kan det vara bra att veta vad olika produkter och tjänster genererar för koldioxid­utsläpp. I boken ”How bad are bananas?

The carbon footprint of everything” har Mike ­Berner-Lee beräknat både stora och små ting.

Här är några exempel:

Ett sms En webbsökning Ett mail Ett brev på returpapper

0,014 gram 0,9 gram 4 gram 140 gram

En pocketbok En mobiltelefon under ett år Världens totala utsläpp under ett år

Håll kollen i skidbacken

1 kilo 47 kilo 50 miljarder ton

Dags att ladda upp inför vinterns skidsäsong?

Den som vill ha maximall koll i backen bör kanske välja nya skidglasögonen Transcend från Zeal Optics. På den inbyggda displayen – som användaren hela tiden ser – finns uppgifter om hastighet, höjd, avstånd och temperatur.

Glasögonen har även en minnesfunktion, så all information kan laddas in i datorn efter avslutat åk via en usb-port. Men titta inte för mycket i displayen – ramlar du kan det bli dyrt: de kvartskilotunga dataglasögonen kostar runt 4 000 kronor.

D Läs mer på: www.zealoptics.com

Presenter för en bättre värld Det lackar mot jul och presentångesten sprider sig. En enkel och välbehövlig lösning på detta problem är att besöka Läkarmissionens sajt Webaid­ shop.

Istället för att köpa ljusstakar och kuddar som kanske aldrig kommer till användning är presenterna på denna sajt en fråga om liv och död. Här kan man välja att ge bort ett kycklingpaket i El Salvador (25 kycklingar samt gödningsprodukter), ett kökspaket till de översvämningsdrabbade i Haiti, ett paket som stödjer förlossningsvården i Kongo eller ett vällingpaket till Moldavien.

Paketen kostar ett par hundringar och ges bort i form av gåvo­ bevis som skickas hem.

Surfa in på webaidshop.se och ge bort en present som verkligen betyder något.

D www.webaidshop.se

Humlan är smartare än datorn Det spelar ingen roll hur avancerade våra ­ atorer blir – naturen överträffar dem ändå. d Ett problem som kan ta dagar för en dator kan en humla lösa på ett ögonblick, menar brittiska forskare vid Royal Holloway University of London.

Utgångspunkten är det så kallade handels­ resandeproblemet: att hitta den kortaste res­ vägen för en försäljare som ska besöka ett antal städer bara en gång och sedan återvända till startpunkten.

12 |

inblick 3–10

Om en säljare ska besöka 100 städer har han 10 upphöjt till 158 vägar att välja mellan. Det blir gigantiskt mycket räknearbete även för datorn.

Men humlan löser samma problem blixtsnabbt när den flyger från blomma till blomma. Eftersom humlan vill spara energi väljer den alltid de ­kort­aste rutterna, visar studierna.

Forskarna slutsats: vi har mycket att lära av humlorna när det gäller vardagliga nätverks­ Källa: Ny Teknik problem.

Nattvarden i megaformat Vad hände egentligen under Jesus sista måltid?

När Jesus berättade att en av lärjungarna skulle förråda honom blev oron påtaglig runt bordet. Ögonblicket förevigades av Leonardo da Vinci i hans monumentala målning Nattvarden från 1498 (som för övrigt också har en nyckelfunktion i Dan Browns bok ”Da Vinci-koden”.)

Den som vill titta närmare på lärjungarna – till ­exempel förrädaren Judas Iskariot – kan nu zooma in varje detalj i tavlan, ner på hundradels-millimeternivå. Bland mästerverken finns även ­tavlor av bland andra Caravaggio, Botticelli och Ferrari.

D Titta själv på www.haltadefinizione.com

Köp utbildningen som en molntjänst Hur får man alla medarbetare att lära sig ett nytt systemstöd? Svar: köp utbildningen i molnet och dela på kostnaderna. Så fungerar Logicas nya utbildningstjänst Akademi. text: malin larshammar

Alla medarbetare ute på apoAtt utbilda sina medarbe­ teken kommer därför behöva tare via e-learning kan vara lära sig det nya systemet under en kostsam investering för ett en kort och intensiv period företag. Dyra licenskostnader och därför har ett stort utbildska betalas, drift och underhåll ningsbehov uppstått. måste skötas och en support I PharmaLogica Academy bör vara tillgänglig om något erbjuds, förutom den adminiskrånglar. Det här gör att eftertrativa tjänsten, även ett utfrågan på tjänster som stödjer Joakim Hejestad. bildningsinnehåll i form av ett administration och distribu30-tal olika e-learningmoduler tion kring Logicas e-learningsom tillsammans skapar en introduce­ utbildningar har ökat kraftigt. rande utbildning i vad det nya apotekssysDärför har Logica nu tagit fram en temet är och hur det fungerar. tjänst som kallas Akademi. Grundidén – Utbildningen är generell för alla apogår ut på att erbjuda en akademi: en admi­ tek som använder det nya systemstödet. nistrativ tjänst, där olika aktörer kan dela Genom lösningen är det också enkelt att på driften av administrationen. Akadefölja upp och se vilka utbildningar som min fylls sedan med innehåll i form av medarbetarna har genomgått, säger Joaolika e-learningmoduler, lärarlett mate­ kim ­Hejestad. rial och dokument. Vissa moduler är allmängiltigt utbildningsmaterial som flera kunder kan använda sig av medan andra Utöver PharmaLogica Academy kan e-learningmoduler är företagsspecifika. apoteken också fylla akademin med sitt eget utbildningsmaterial. Här kan Logica erbjuda produktion av e-utbildning, framDen administrativa tjänsten driftas tagande av lärarlett material, lärarhandoch underhålls av Logica, och kunden ledningar, uppföljningar och rapporter. betalar endast för det material som de an– Det som är så bra är att vi kan produvänder. De direkta besparingarna kan cera och skräddarsy utbildningar helt vara upp till 50 procent av alla kostnader efter kundens behov. När kunden loggar kring en utbildning. in ser de bara de utbildningar som berör – Tjänster kring just utbildningsadministration ger mycket stora vinster hos just dem. Vissa som är specifika för just deras företag och andra som de delar med våra kunder som då i stället kan koncenflera kunder. trera sig på innehållet i utbildningen, Genom akademierna har kunden också ­lanseringen och genomförandet, menar ­Joakim Hejestad, som utvecklar tjänster möjlighet att arbeta mer med det informella lärandet, som faktiskt står för 80 kring ­lärande på Logica. procent av lärandet i en organisation.

Ett av flera exempel är den nyligen lan– Akademier gör det också lättare för serade akademin PharmaLogica Aca­ företag att jobba med kollaborativa lösdemy som Logica precis har rullat ut till ningar som till exempel bloggar, relatids­ apotekskedjorna Apoteksgruppen och chat och wikis vilket gör att man kan skapa DocMorris. förutsättningar för ett mycket effek­tivt – Vi är mitt uppe i att leverera ett nytt lärande, säger Joakim Hejestad. systemstöd till båda apotekskedjorna.

Akademi Logicas utbildningstjänst Akademi passar till exempel vid: Ihopslagningar av olika affärsområden/företag.

Utrullningar av nya systemstöd.

Utbildningar av miljöpolicy.

Introduktioner för nyanställda.

inblick 3–10

| 13

namn: Eva Nygren. Ålder: 55 år.

På nattduksbordet: ”Lyckan är en sällsam fågel” av Anna Gavalda.

Gör på nätet: Jobbar och bokar resor ibland. Ser på tv: Mest nyheter, men gärna en bra film.

I­ ntressen: God mat och dryck.

Alla former av motion, helst utomhus.

porträttet Eva Nygren

Klimatfrågan eva nygren vd på sweco sverige

skapar hållbara affärer

Från arkitekt till chef för Sveriges största teknikkonsultföretag. Swecos Sverige-vd Eva ­Nygren förklarar hur den globala klimat­utmaningen skapar många nya affärs­ möjligheter – oavsett om det handlar om städer, energiproduktion eller trafiksystem.

– Vår kärnverksamhet är hållbar samhällsutveckling, säger hon. text: johan wickström foto: magnus länje

På baksidan: dn-skrapan.

På framsidan: hela Stockholm som vecklar ut sig runt Riddar­ fjärden.

– Titta ut här. Vi gör allt du ser: hus, kollektivtrafik och broar.

Och allt du inte ser också: tunnlar, vattenledningar och rör, säger Swecos Sverige-vd Eva Nygren och sveper ut med handen.

Vi står på taket till det röda Swecohuset i snålblåsten för att hitta rätt fotovinklar till tidningens omslag.

Eva Nygren brukar göra den här liknelsen för att förklara vad Sweco egentligen gör.

För det är inte helt lätt att ringa in Sveriges största teknik­

konsultföretag – här finns ett tiotal dotterbolag som täcker det mesta från arkitektur och infrastruktur till vatten och miljö.

Under senare år har Sweco bland annat projekterat världens största energilager, under Arlanda, Citytunneln i Malmö och Sveriges nya nationalstadsarena i Solna. Men även internationella uppdrag som att planera för ny vattenförsörjning till Jordaniens huvudstad Amman och ett avfallshanteringssystem i Maldiverna.

Men det mest prestigefyllda internationella uppdraget är kanske projekteringen av den nya ekostaden Caofeidian, 20 mil sydost om Peking. Det ska bli en ekologisk och klimatneutral miljonstad – både flexibel och vacker, enligt pressmaterialet.

inblick 3–10

| 15

D

Ja, vi har en lång historia.

Vi var faktiskt med och flyttade tempelbyggnader vid Nilen på 60-talet.

Har haft uppdrag i mer än 100 länder Sweco är ett internationellt ­teknikkonsultföretag med 5 100 ­anställda i 11 länder.

I Sverige, där företaget har 2 600 medarbetare, erbjuder Sweco ett brett utbud av tjänster från arkitektur och byggkonstruktion till infrastruktur, vatten/miljö och energisystem.

Sedan det första internationella uppdraget i Sankt Petersburg 1902 har Sweco utfört uppdrag i mer än 100 länder.

– Vi har haft ett 60-tal konsulter som jobbat med det här projektet i två år, och nu byggs staden. Det känns spännande och ligger verkligen i linje med vår kärnverksamhet: hållbar samhällsutveckling, säger Eva Nygren när vi slår oss ner i hennes spatiösa kontorsrum på våning 11.

Den globala klimatutmaningen rimmar väl med Swecos

affärsidé, och mycket handlar just om satsningar på förnybar energi. Sweco har bland annat medverkat i vindkraftsutbyggnaden runt Sveriges kuster genom tillståndsanalyser och miljöbeskrivningar.

– Och nyligen fick vi en order om att projektera för renovering av ett par vattenkraftverk i Norrland. Vi var med och byggde en stor del av dem, så det känns som att cirkeln är sluten.

Embryot till dagens Sweco är just vatten. Företagets föregångare vbb (Vattenbyggnadsbyrån ab) bildades redan 1897. Det fanns då ett stort sug efter lösningar inom vatten, avlopp och vattenkraftverk, och vbb blev snart ett av Europas större företag inom detta område.

– Ja, vi har en lång historia. Vi var faktiskt med och flyttade tempelbyggnader vid Nilen på 60-talet. De firade nyligen 50-årsjubileum och vi fick tag i en av ingenjörerna som var med då. Han åkte dit och fick medalj, berättar Eva Nygren.

Dagens Sweco (en förkortning för Swedish Consultants) bil-

16 |

inblick 3–10

dades genom sammanslagningen av vvb och arkitektfirman ffns 1997. Trots internationella tillväxtambitioner ligger Swecos huvudmarknad fortfarande i Sverige, där Eva Nygren alltså ansvarar för verksamheten.

Den svenska delen, som även gör vissa internationella uppdrag, står för 55 procent av omsättningen (cirka 3 miljarder kronor) och har drygt 2 600 anställda.

Kunderna finns både inom näringslivet – främst bygg- och fastighetsbolag – och inom stat, kommun och landsting (”vi har många sjukhusbyggen”). Konjunkturen styr fördelningen: i lågkonjunktur ökar offentliga sektorns andel och vice versa.

Den breda inriktningen gjorde att Sweco klarade lågkonjunkturen 2009 bättre än många aktörer – åtminstone i Norge och Sverige.

– Vi är rätt unika eftersom vi har hela bredden: från regional planering och utveckling till inredning. Till skillnad från konkurrenten ÅF har vi arkitekter också. Vi är Nordens största arkitektbyrå, med cirka 500 arkitekter, säger Eva Nygren Eva Nygren är själv arkitekt i botten. Läste på Chalmers efter att ha blivit inspirerad av pojkvännens far, som var arkitekt, och fick sitt första vikariat just på vbb hösten 1979 i hemstaden Umeå.

Eva arbetade i runt 20 år på olika arkitektbyråer innan hon 1999 rekryterades som chef till Swecos Umeåkontor. Ett år senare avancerade hon till vd för Swecos samtliga arkitekter och påbörjade sin veckopendling till Stockholm, vilket hon fortsatt med. 2006 blev hon utsedd till vd för Sweco Sverige.

– Stockholm är jobb och Umeå är fritid. På det här sättet får jag det bästa av två världar. Jag tycker om lugnet och naturen i Norrland.

Och maken sedan 35 år tycker att upplägget är okej.

– Han kommer hit till helgen, då ska vi gå på konsert.

Annars är det mest jobb när hon är i huvudstaden. Ofta blir

det tolvtimmarsdagar och mycket resande, säger Eva och visar runt i lokalerna (som under många decennier var Svenska Dagbladets redaktion).

De stora enskilda rummen ska monteras ned och ge plats för öppna landskap. I stället för dagens 1 000 medarbetare ska byggnaden ha plats för 1 400 personer – ”vi ska ju växa”.

Tillväxt och förvärv påverkar även it-systemen. Liksom de flesta större koncerner strävar Sweco efter att få en mer enhetlig it-struktur.

Ett ständigt pågående arbete, enligt Eva Nygren.

– Allt vi gör är ju it i någon mån. Även it-säkerheten ska präglas av enhetlighet. Många uppdrag är affärskritiska och känsliga och under sommaren tecknade

porträttet Eva Nygren

Sweco ett avtal med Logica, som ska se över säkerheten i hela it-infrastrukturen.

Eva Nygren börjar titta på klockan. Om en kvart går taxin till ett av dotterföretagen, ännu ett styrelsemöte ska avhandlas.

Informationschefen Rebecka Gunner kommer in och briefar om en kommande dn-intervju och berättar också att svenska paviljongen på världsutställningen i Shanghai (som pågick mellan den 1 maj och 31 oktober) har tre anbudsgivare, kinesiska städer allihop. Det är Sweco som ritat och projekterat paviljongen, som är byggd utifrån ett hållbarhetsperspektiv så att den lätt kan monteras ned.

– Taiwan har sålt sin paviljong och de fick ett bra pris, säger ­Rebecka Gunner.

Svenska paviljongen har blivit välbesökt: nästan 20 000 personer per dag under ett halvår, det betyder totalt drygt 3,5 miljoner besökare.

– Jag var där i september och tänkte att det skulle vara mindre folk än i början, men det var lika långa köer fortfarande, säger Eva Nygren som blev ganska matt av allt folk i Shanghai.

– Men jag märkte en rolig sak när jag var där och visade mitt visitkort. Då sa de: ”You are working for Sweco – ah, you are famous”.

Swecoprojekt Holtet stationsområde Tillsammans med en utomstå­ ende arkitektbyrå har Sweco tagit fram en tvärfunktionell plan för stationsområdet Holtet i Oslo. Utmaningen var att kom­ binera utvecklingen av bostadsområden, näringsverksamhet och ­kollektivtrafik. Lösningen blev en trafiklösning som ger möjlighet att fördubbla storleken på områdets parker utan att minska lokal- och bostadsytan.

Blekinge Offshore I projektet Blekinge Offshore satsar Sweco fullt ut. Ute till havs ska så många vindkraftverk uppföras att energikapaciteten motsvarar ett

helt kärnkraftverk.

När projektet är klart kommer ­Blekinge Offshore vara landets största vindkraftpark till havs.

Caspian pearl Med förslaget till hotellet Caspian Pearl i Turk­ menistan vill Sweco visa att lyx och hållbarhet är två begrepp som inte nödvändigtvis slår ut varandra. På ritningarna kommer den sjustjärniga, marmorglimmande sfären ha 12 våningar och varje ­dubbelrum ha egen balkong med havsutsikt. Hela byggnaden planeras bli klimatneutral med eget system för att rena och åter­ vinna vatten.

Svenska paviljongen, shanghai Över 3,5 miljoner nyfikna besökte den svenska paviljongen under världsutställningen i Shanghai i år.

Sweco stod för både design och de tekniska lösningarna till den ­gigantiska träkonstruktionen som i november vann guld för sin utställning. På insidan visades fotografier av natur­ fotografen Mattias Klum på en yta motsvarande en halv fotbollsplan.

inblick 3–10

| 17

it i vardagen

Posta ögonblicket rna, körsbärsEn drömstrand på Maldive ig kafémiljö i mys en r elle to Kyo i ning blom Paris. föreviga och Det finns ögonblick man vill a på webben bar inte sprida vidare – och då . eller bloggen neapp Snart släpps Postens nya Ipho t. Detta ckla utve ica Log som ­Riktiga vykort, och tal digi är den perfekta mixen mellan

analog teknik. bild, skriv Lika roligt som enkelt: Ta en – till exemkära och nära några rader till dina k på send. tryc och – far mor och mor pel mor trycker motiSedan sköter Posten resten: ut det i kar skic och text din sive vet ­inklu ­A5-format dagen efter.

En busenkel julhälsning.

18 |

inblick 3–10 2–10

åsikten Karin Adelsköld

Nu kommer webbtanten Jamen du tänker väl fortfarande inte att en pensionär är en 70-årig tant med lila hår i fotriktiga skor som går på kyrkans bingo? Nej, då får du faktiskt tänka om och istället föreställa dig samma tant framför en dator som bloggar, spelar online-poker, chattar med sina barnbarn eller till och med nätdejtar till förmiddagskaffet.

För dagens pensionärer är inte kloka alltså. Förutom att de slutar jobba och tar det lugnt på riktigt (nåt som vi 70-talister aldrig kommer klara av), så har de varit smarta med sparandet. Så nu kan de resa och leva loppan. Dessutom förverkligar de sig själva, säger nej till att passa barnbarnen hela tiden och så börjar de dyka upp överallt på internet.

Enligt Nordicoms stora årliga medieundersökning som kom i våras använder 39 procent av 65–79-åringarna internet 2009. För ett år sen var det bara 29 procent. Andelen som besöker sociala nätverk har mer än fördubblats i åldrarna över 45 år, för de något äldre har ökningen varit dramatisk.

Det är framför allt sociala medier som bloggar, Face­book och communtitys som intresserar pensionärer. När man tänker på det så är ju just sociala ­medier perfekt för äldre. De kan hålla kontakt med barn och barnbarn, hålla koll på släktingar och vänner som spridits för vinden och få lite sällskap på julafton eller i vargtimmen när många äldre redan sovit färdigt.

Får nåt år sen började russinbloggarna dyka upp. Jo, vi yngre bloggare kallar dem så, bloggarna över 65 år. Men vi gör det med kärlek, för gud vad befriande det är att läsa annat än unga nojiga 18-åringars bloggar om kläder och pubrundor. Här finns livserfarenhet, annorlunda perspektiv och ofta massor med humor.

Men det räcker inte med det, framför allt äldre kvinnor börjar också ta plats i sociala forum på nätet. Stor plats! De handlar, chattar och finns på Facebook. För att inte tala om att de dejtar! Marga­ reta, 78 år,­­berättar för mig att hon framför allt nätdejtar för

F För vem säger att inte 65-plussarna vill ha den senaste datorn, de roligaste spelen och de snyggaste hörlurarna? att hitta någon att gå på utställningar med. Dess­utom har hon ont i höften så att springa på pensionärs­träffar är inte att tänka på. Så självklart. Så befriande. Så kul!

Eller vänta, hjälp! Vad kommer att hända när farmor kan se mina partybilder? Hur ska jag tackla farfars kommentarer efter att han läst att jag är ute på tredje pubrundan bara denna vecka? För att inte tala om när mormor lägger ut bilder från sina blöta bridge­kvällar, vill jag verkligen se dem? Ja jag tror det.

Jag tror, på gott och ont, att ”panschisarnas” inträde på nätet kommer få generationerna att komma närmare varandra. Det kommer bli lättare att prata, ta del av varandras liv och att ha kul ihop.

tummen upp Handla julklappar på nätet.

Förra året handlade jag ­precis alla mina julklappar på nätet, till och med en korg med ost. I år kommer jag handla alla klappar igen och dessutom få dem ­inslagna och levererade till dem jag inte hinner träffa i jul. Snacka om julefrid.

F Tummen ned För den tekniksnobbism som finns i Sverige. Varför ska man behöva skämmas för att man inte vet hur en teknikpryl fungerar? Ny teknik ska kännas prestationsfritt och kul!

Men framtiden är mer spännande än så.

För vem säger att inte 65-plussarna vill ha den senaste datorn, de roligaste spelen och de snyggaste hörlurarna? Och framför allt, vem säger att de inte kommer skapa nya e-handelslösningar, starta bingosajter eller konkurrera om våra annonspengar?

Dagens pensionärer är faktiskt klokare än de någonsin har varit förut.

Så har du räknat ut 78-åriga Asta som kund, uppdragsgivare eller som en potentiell ny Facebookkompis, ska du tänka om. Webb­tanten, som föddes under 2010, är här för att stanna. karin adelsköld Teknikjournalist och ståupp-komiker

foto: theresia köhlin

inblick 3–10

| 19

20 |

inblick 3–10

i fokus Säkerhet

Riskerna som hotar it-systemen Visst kan trojaner och virus sprida skada. Men företagets stora säkerhetsrisker när det gäller it är oftast mer banala, till exempel glömska eller strömavbrott.

Vilka rutiner behövs i organisationen för att vara på den säkra sidan? Och hur svårt behöver det vara egentligen? text: johan rapp illustration: Robert Hilmersson

Det stora hotet mot företagets it-system är inte

en 15-årig hacker i en källare i Ryssland som skickar in trojaner i servrarna. Det är inte heller att företagets egna datorer på eget bevåg byter alla lösenord och tar över från människorna. Så kan det vara i Hollywood. I realiteten är hotet mot it-säkerheten oftast något så trivialt som glömska, strömavbrott eller en vattenledning som springer läck.

– Det är inte lika uppmärksammade problem som virus- och hackerattacker, men de är vanligast

och mycket viktiga att skydda sig emot, säger Marcus Dahlman, säkerhetskonsult på Logica.

Han har till exempel varit med om att vada runt i 20 centimeter djupt, skållhett vatten på golvet i en datorhall där varmvattenröret spruckit.

– Datorerna stod i flera dagar med byggfläktar.

Ingen vacker syn.

Säkerhetsincidenter blir sällan kända utanför det drabbade företaget, av naturliga skäl – men ibland kommer de upp till ytan och visar hur den ”den mänskliga faktorn” spelar in. Som när en för-

inblick 3–10

| 21

D

i fokus Säkerhet

Det viktiga är att öka medvetenheten om säkerhetsfrågorna: ­informera, skapa rutiner och tydliga processer samt följa upp. andrew docherty, säkerhetsexpert på logica

D

svarsanställd glömde ett usb-minne med hemligstämplad information på ett bibliotek i Stockholm. Eller när ett usb-minne från Alvesta kommun med uppgifter om skolelevers utvecklingsplaner och omdömen hittas på en cykelväg.

Det finns mängder av sådana exempel från hela världen med uppgifter från sociala myndigheter

4

De stora säkerhetsriskerna Fyra saker står för majoriteten av alla it-relaterade säkerhetsproblemen: 1 Den mänskliga faktorn 2 Risk för brand 3 Vattenskador 4 Strömavbrott

och bankhemligheter på vift.

En omtalad incident förra året var när hustrun till den blivande chefen för brittiska underrättelsetjänsten MI6 lade upp personlig information om sin man och barn på Facebook.

Där sprack familjens ano­ nymitet.

Andrew Docherty, Logica.

Andra typiska säkerhetsproblem är när med­

arbetare klistrar lappar med lösenord på sina datorer och skickar affärskritiska mail via Gmail eller Hotmail eller tappar bort sina mobiler. Varje år lämnas över tusen mobiler in till hittegodsavdel­ ningen på Arlanda. I Londons taxibilar glöms tusen­tals mobiler per månad, enligt rapporter från säkerhetsföretag. Många är numera datormobiler, som kan innehålla affärskritisk information och ofta saknar både brandvägg och virusskydd.

– Alla vill ha mobilitet, vill kunna svara snabbt och enkelt på epost, logga in på Facebook, jobba på resan eller hemifrån – men i och med detta uppkommer nya säkerhetsproblem, säger Andrew Docherty, säkerhetsexpert på Logica.

Så vad är lösningen? Är det förbud mot usbminnen utanför kontoret, datormobiler endast till ledningsgruppen, stränga regler för lösenordhantering och mer kryptering?

– Du måste vara medveten om vilken hotbild du har i din verksamhet och regelbundet tänka igenom vad som kan hända och hur du minimerar risker, säger Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkerhetschef för .se och en av Sveriges mest respekterade experter inom it-säkerhet.

– Den viktigaste it-säkerhetssatsningen är att ha rutiner och människor som regelbundet jobbar med frågan.

Till exempel i hanteringen av användare. Här

sker ofta missar. Medarbetare ska ha rätt behörighet och inte finnas i systemet när de slutar.

– Det finns ingen enskild programvara som auto­ma­tiskt håller ordning på detta. Du måste ha

22 |

inblick 3–10

rutiner och pro­cesser som någon tar ansvar för, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Rutiner är ordet som återkommer gång på gång hos olika säkerhetsexperter.

– Människor är inte elaka eller kriminella. Det är inte därför det blir fel. Man vill göra rätt. Det viktiga är att öka medvetenheten om säkerhets­ frågor: informera, skapa rutiner och tydliga processer samt följa upp, säger Andrew Docherty.

En annan viktig aspekt för att säkerhet ska fungera är enkelhet. Om lösenorden är komplicerade behövs ett bra system för att minnas dem.

Om man inte kommer åt jobbets servrar hemifrån krävs lättillgängliga alternativ. Säkerhetsarbete är en paradox: för mycket säkerhet skapar bristande säkerhet.

– Det ska vara lättare att göra rätt än att göra fel, säger Marcus Dahlman.

Ta till exempel en sådan sak som utskrifter för patientinformation, som absolut inte får hamna i fel händer. I en stor organisation är det lätt hänt att den printas ut på fel skrivare eller blir kvarglömd.

it-juristen:

”Säkerhetssystemen måste vara enkla”

Ett växande riskmoment är när företag bygger ihop nätverken för administration och produktion. Ett annat är att industriella processer kopplas samman med internet för att kunna styras och övervakas på distans.

Viruset Stuxnet, som infekterade det iranska

I Västra Götalands-regionen, som har hand om sjukvården i sydvästra Sverige, har Logica skapat en lösning på detta klassiska problem. Organisationen har över 3 000 skrivare och för att skydda säkerheten måste den som skriver ut vara på plats vid skrivaren och trycka in sitt säkerhetschip för att få ut en utskrift. Utan att reflektera över saken är man alltså där och övervakar utskriften, vilket minimerar risken för fel.

Anne-Marie Eklund Löwinder tycker att

svenska företag generellt sett är mindre bra på att skydda sin infrastruktur, sina egna nätverk och resurser och hon påpekar särskilt att man är dålig på att göra uppföljningar i säkerhetssammanhang.

Vad beror detta på?

– En orsak är brister i utbildningen av systemutvecklare. Man bygger system där it-skyddet kommer i sista hand. Man gör system för smarta och lägger in extra funktioner trots att en dator aldrig ska vara smartare än absolut nödvändigt ur säkerhetssynpunkt, säger hon.

kärnkraftsprogrammet, tros ha tagit sig in i via administrationsnätverket.

– Administrationsnät är skyddade utifrån sina förutsättningar. Om du hackar dig in där och kan komma åt produktionsnätet kan du ställa till med stora problem. Det är dyrare om ett raffi­ naderi stannar än om en mailserver gör det, säger Marcus Dahlman.

– Därför är det så oerhört viktigt att skydda sina produktionsnät bättre än sina administrativa nät, något som Logica arbetar intensivt med.

Ett exempel på hur det kan gå snett är då två män lyckades hacka sig in i Los Angeles trafikljussystem och skapa trafikkaos genom att stänga av ljusen i fyra större korsningar. Det tog fyra dagar att reda ut problemet.

Sådant kan hända. Men än är steget långt till Hollywoods skräckscenarier där människor tappar kontrollen över sina it-system, som i Matrix eller Terminator.

Logica har 800 säkerhetskonsulter Logica är ett av Europas ledande ­företag inom informations- och it-­ säkerhet med omkring 800 speciali­ serade säkerhetskonsulter, varav cirka 100 i Sverige. Bland kunderna finns bland annat E.On, Rikspolisstyrelsen och Västra Götalands-regionen.

En viktig del av Logicas säkerhetstjänster är riskanalys/riskhantering, att bygga upp regelverk och rutiner samt uppföljning av säkerhetssystem.

Per Furberg är inte den typiske juristen. För då skulle han inte fråga mig när vi satt oss ned för en intervju: – Hur vet du att jag är jag? Har någon annan sagt att jag är jag, eller är det bara för att det står att jag är jag på mitt Per Furberg, Settervisitkort? walls advokatbyrå.

Han vill göra en poäng. Vi har träffats för att tala om juridik och it-säkerhet. Han har jobbat med e-legitimationsfrågor i tio år, bland annat för Skatteverket. Nu är han juridisk konsult i it-frågor och säkerhet på Setterwalls ­advokatbyrå.

– Du kan inte vara riktigt säker på att jag är jag, men i detta sammanhang är du tillräckligt säker för att hålla denna intervju. Så är det i verkliga livet: tillräckligt säkert. Tyvärr är det inte så i it-världen. Där bygger man världens största kriminalteknologiska labb för att veta att du är du.

Per Furbergs poäng är att då går man för långt. När teknik och juridik släpps loss på det sättet blir det för komplicerat, användarna vänder lösningen ryggen. Man har tappat fokus.

När Skatteverket byggde upp sitt system för e-legitimationer var man ett tag inne på ett förslag som var så komplicerat att legitimering på skatteverket.se krävde att medborgare måste undervisas i hur man skulle gå tillväga.

– Gå på kurs för att legitimera sig. Kan du tänka dig. Befängt!

Per Furberg tar fram lässkärmen iPad. – Det ska vara enkelt. Som det här.

Han gör några rörelser över skärmen.

– Titta, nu har jag spelat in en del av vår intervju och redan skickat till din mail.

Han menar att it-tekniker gärna blir för tekniska och jurister lätt blir för petiga. Risken är lösningar som användarna struntar i och istället skickar de affärskritiska företagsmail via Gmail.

– Vi måste se till användarnas verkliga behov när vi skapar säkerhetslösningar. Det måste vara enkelt. Annars slutar det alltid med att ­säkerheten komprometteras. Johan Rapp

inblick 3–10

| 23

notiser It-trender

Snabb utveckling inom språkteknologin En text som är översatt av ett dataprogram är ofta full av fel. Men tekniken utvecklas snabbt – och i framtiden kommer ­datorerna kunna direktöversätta samtal mellan olika språk.

Automatisk översättning Tanken om automatisk översättning fanns med redan i datorns barndom, på 50- och 60-talen. Inom enskilda domäner med starkt formaliserat språk har det länge funnits maskinöversättning av hög kvalitet. Ett exempel är kanadensiska väderprognoser som har maskinöversatts mellan engelska och franska sedan 1970-talet.

Också i fiktionen har maskinöversättning en lång historik, och ofta hanterar apparaterna där även icke-jordiska språk. En sådan ­manick finns bland annat i Bertil Almqvists Barna Hedenhös i världsrymden, från 1955.

Du talar i telefon med en utländsk kollega. Du pratar svenska, men i andra ändan hör kollegan det du säger översatt till mandarin. Och när hon svarar på mandarin översätts det tillbaka till svenska i din lur.

Det låter som science fiction, men utvecklingen inom språkteknologi går så fort att en sådan här språkkonverterare om några år kan vara verklighet, förklarar Joakim Nivre, professor i datorlingvistik vid Uppsala universitet.

– I princip finns teknologin idag, säger han. Vi kan göra alla delarna: omvandla tal till text, översätta från ett språk till ett annat, och sedan generera nytt tal. Resultatet skulle dock inte bli särskilt bra med dagens teknik. Kvaliteten i översättningarna behöver bli bättre, och hastigheten högre.

Det var för tio, femton år sedan som utveck-

Sverige har flest ­internetanvändare Sverige har flest internetanvändare i hela världen: totalt 85 procent av befolkningen över 6 år.

97 procent av de svenska internetanvändarna har bredband. Det är bara Korea som bräcker det med 98 procent. Trean Hongkong ligger på 85 procent.

De amerikanska nätanvändarna spenderar mest tid på nätet, 19 timmar i veckaan, medan svenskarna hamnar på en fjärdeplats med 15,5 timmar.

När det gäller internetanvändningen i mobiler ligger Japan och Sydkorea i en klass för sig med 78 respektive 70 procent. Bara 22 procent av svenskarna kopplar upp sig med mobilen mot internet.

Källa: Svenskarna och internet 2010

24 |

inblick 3–10

lingen inom datorlingvistik tog ny fart. Orsakerna var flera. Att datorerna blivit allt snabbare var förstås betydelsefullt. Men viktigare ändå var att man slog in på en helt ny väg i programmeringen.

– Förut var det människor som försökte formulera detaljerade regler för hur datorerna skulle hantera alla situationer som uppstår i språk, säger Joakim Nivre.

– Idag har vi nästan helt övergått till så kallad maskininlärning. Det innebär att vi istället förser datorn med ett stort textmaterial av översättningar som den får analysera statistiskt. På så sätt lär sig datorn att översätta genom att imitera, istället för att tillämpa regler.

På nätet finns det sedan några år gratis verktyg för maskinöversättning. Google Översätt har successivt utökats till 58 språk.

185 miljarder

Så många kronor kommer svenska företag och organisationer att satsa på it under 2011. En tillväxt med 2,2 procent jämfört med 2010, enligt prognoser från analysföretaget Exido.

De översättningar som datorerna producerar är fortfarande fulla med fel. Men de är klart bättre än för bara ett par år sedan, och numera oftast fullt begripliga. Dagens program översätter en mening i taget, i stort sett ord för ord. Nästa steg blir att få datorerna att förstå mer komplicerade mönster, så att de bland annat kan anpassa översättningen efter sammanhanget, menar Joakim Nivre.

En annan komplikation om datorn ska simultantolka ett samtal är att den måste börja översätta innan den vet hur meningen kommer att sluta.

– Det kallas inkrementell översättning och är svårare, men inte omöjligt, säger Joakim Nivre.

Mänskliga simultantolkar klarar att tolka med bara någon sekunds fördröjning; dem skulle man kunna använda som modell. anders nilsson

Köp din personliga DNA-profil Är du intresserad av hur din DNA-profil ser ut? Före­ taget Illumina erbjuder en full­ ständig kartläggning till det ­facila priset av 140 000 kronor.

Mycket pengar – men det är ändå 6 miljarder ”bokstäver” som ska sammanställas.

För sju år sedan kostade samma tjänst 20 miljoner kronor. Om priserna fortsätter att falla i samma takt kostar det 5 000 kronor om tio år.

Källa: Futurewise

åsikten

kunskap som gör oss lyckliga

Ett steg till mot en säkrare vård I november 2010 började Örebro kommun och landsting använda BIF, Bastjänster för informations­ försörj­­ning – en viktig pusselbit i Sveriges satsning på nationell ­eHälsa. Magnus Swartling, ­utvecklingsansvarig för Bif på ­Logica, berättar om satsningen.

Vad är poängen med BIF? – Sedan 2008 finns en ny patientdatalag i ­Sverige som syftar till att säkra patienternas ­integritet och samtidigt se till att behörig vård­ personal får rätt att ta del av viktig patient­ information. bif är säkerhetsramverket som stödjer införandet av patientdatalagen. När bif är på plats finns sedan möjlighet för vården att få tillgång till andra nationella tjänster, till exempel läkemedelstjänster och Nationell patientöversikt (npö).

Vad gör Logica?

– Logica fick förtroendet av Inera (f d Sjukvårdsrådgivningen svr) och Sveriges landsting och regioner att utveckla och förvalta bif, vilket vår enhet i Östersund ansvarar för.

Hur har implementeringen gått?

– Utvecklingsprojektet har varit en stor och mycket intressant utmaning för Logica. Under de senaste månaderna har arbetet fokuserats på att integrera bif med npö och att sätta upp bif som tjänst. Nu påbörjar vi snart utrullningen till fler vårdgivare och andra applikationer.

Vad blir nästa steg?

– När Örebro har använt bif tillsammans med npö under en period kommer andra landsting, regioner, kommuner och privata vård­­givare att ansluta sig och börja använda lösningen. Flera är på gång in.

Magnus Swartling, Logica.

Kommer patienterna märka någon skillnad?

– Ja, det tror jag. I dag förväntas ofta patienten bidra med information om diagnoser, läkemedel eller provtagningar. Läkaren kan i många fall helt enkelt inte se information från andra sjukhus eller från vårdcentralen. I framtiden får läkaren enklare tillgång till information från många olika källor, som kan ge en helhetsbild av patienten och en bättre bakgrund till de beslut som ska fattas. Det ökar patientsäkerheten i vården.

Fem skäl att bygga nästa generations intranät Allt fler företag och organisationer har insett värdet av att bygga ut sitt intranät till en 2.0-lösning med sociala nätverkstjänster. Logica har tjänsten­ LogicaLive C ­ onnections som är lätt att komma igång med – men vad är egentligen poängen? Thobias Victor på Logica ger fem goda argument:

1

2

3

4

5

Öka kunskaps­spridningen och det kontinuerliga lärandet i organisationen.

Hitta den rätta kompetensen snabbt till projek­­tet eller ta del av viktig information även om personerna inte är tillgängliga.

Sprid idéer och samarbeta över funktionsgränser för att skapa nya produkter och tjänster.

Spara tid för individen och se till att de nyanställda snabbare bli produktiva.

Bidra till ett attraktivt arbetsklimat som inspirerar, motiverar och bygger lojalitet hos individen.

Min mormors pappa hette John Henriksson och var entreprenör. Han gifte sig med min mormors mor som i tidiga år blivit änka. John var en driven och entusiastisk själ som ville vara med där de stora förändringarna skedde. Han gav sig in i vattenklosettsbranschen!

Alla var vid den här tiden medvetna om att Stockholm var inne i ett paradigmskifte. Sverige gick från ett bondesamhälle till ett modernt industri­samhälle på bara några årtionden. Alla var ­engagerade och visste att förändringen skulle komma. Per Albin Hansson formulerade den klassiska devisen ”Det svenska folkhemmet” 1928.

På samma sätt står vi idag i tornadons öga.

Vi går från industrisamhället till kunskapssamhället, som ställer helt andra krav på oss. Våra politiker håller brandtal om hur vi måste förändra vår beskattning för att främja tjänster, vissa talar om informationsproblematiken men ingen är speciellt duktig på att se vare sig helheten eller följderna.

John förstod att beteenden var i förändring och såg vad som kommer att påverkas. När städer ska byggas måste avlopp och sanitet fungera. När priset på information sjunker mot noll men värdet på kunskap ökar, vad bygger vi då?

Hur mättar vi konsumentens behov då?

Dagens samhälle går från att vara fokuserat på ting till att bli kunskapsbaserat. John sålde toaletter som han producerade. Dagens entreprenörer framställer appar i mobiltelefonerna som effektiviserar den moderna människans vardag.

Vad måste till för att Sverige ska bli ledande i den nya utvecklingen? Vad måste vi på Logica erbjuda våra kunder i morgon för att hjälpa dem möta sina framtida behov?

En enkel övning som jag brukar ta till på workshops runt detta ämne är att fråga sig: Vad hade Google gjort om de ville in i din bransch? Hur kan mitt arbete förändras så att jag får mer tid till annat?

Som alla vet gör saker oss inte lyckligare. Industrialismen har givit oss möjligheten att ha hur mycket saker som helst men ingen har blivit lyckligare. Kunskapssamhället kommer att ge oss tid och kunskap. Vi är inne i en beteende­ revolution där lärande och kreativitet är det nya löpande bandet. Om vi använder våra nyvunna resurser till rekreation och reflektion så kommer mänskligheten att bli både smartare, rikare och mera lycklig.

albert bengtson expert på sociala medier logica

inblick 3–10

| 25

20 000 en dag på transportstyrelsen

ärenden på bordet Ställa av bilen , förnya körkortet eller registrera

ett ägarbyte – de flesta av oss har kontakt med trafikregistret på Transportstyrelsen utan att tänka på det.

Transportstyrelsen startade sin verksamhet 2009 då ett antal olika myndigheter slogs samman. Här hanteras idag frågor gällande järnväg, luftfart, sjöfart och vägtrafik. Trafikregistret är den del av myndigheten som hanterar vägtrafik­ registret och det är här de flesta ifyllda blanketter gällande våra bilar och körkort hanteras.

– Vi får in nästan fem miljoner handlingar om året, säger Thomas Eriksson, enhetschef för produktion.

För att hantera handlingarna smidigt har ett bildfångssystem införts. Systemet innebär att alla inkommande dokument skannas och tolkas i speciella skannrar. Bildfångssystemet implementerades redan 1991 och har sedan byggts på och utvecklats allt eftersom behov har tillkommit. Idag förvaltas och driftas systemet av Logica.

– Vi bestämde oss för att ta hjälp av en extern part som kunde förvalta systemet för att istället fokusera på det vi är bäst på.

För att underlätta hanteringen av de inkomna ärendena börjar själva processen redan innan doku­mentet hamnar hos skanningsverksamheten.

När breven anländer från posten förprepareras och sorteras de så att alla dokument ska bli enkla att skanna.

– När vi sedan får in handlingarna matas de in i

Transportstyrelsen sitter idag på 15

orter i landet och handläggning av de olika ärendena hanteras på nio olika platser. Men då alla handläggare idag har tillgång till ärendehanteringssystem går informationsflödet mellan orterna mycket smidigt.

– Efter det att dokumenten är skannade går ju mycket per automatik. Ärendet hamnar direkt hos rätt handläggare oavsett var i landet denne sitter. Alla dokument lagras också i ett elektroniskt arkiv som alla handläggare sedan har tillgång till, säger Thomas Eriksson.

Han berättar att det kommer in mellan 15 000 och 20 000 handlingar varje dag.

Parkeringsanmärkningar Registreringsbevis för fordon (gamla reg.bevisen) Övrig bilregister post Ansökshandlingar för Färdskrivarkort Registreringsbevis för fordon (nya reg.bevisen) Handlingar för KörProv Körkortshandlingar (moped, skoter m m) Handlingar för importerade fordon, Ursprungskontroll

inblick 3–10

text: malin larshammar foto: BURAZIN / scanpix

någon av våra fem skanners. Några av skannrarna gör digitala kopior som vi sedan hanterar manuellt, medan andra tolkar och ”läser” handlingarna så att informationen per automatik matas in i ett ärandehanteringssystem och vidarebefordras till rätt handläggare. Om allt gått bra att tolka slutförs ärendet automatiskt och ett beslut tas direkt av systemet.

Eftersom de inkomna handlingarna är ifyllda för hand så händer det då och då att skannern inte kan tolka vad det står. Då skickas dessa till manuell hantering i­ stället.

– Det är inte alla som fyller i ansökningarna så noga som vi önskar, säger Thomas Eriksson.

Ärenden

26 |

Med fem miljoner inkomna ärenden varje år krävs en e ­ ffektiv ärende­hantering.

Med hjälp av ett skannings­system kan Transport­styrelsen börja handlägga ­ samtliga ärenden på a ­ nkomstdagen.

Volym Systemet sedan start driftsatt 13 400 000 16 200 000 10 300 000 160 000 7 000 000 2 700 000 370 000 86 000

1991 1993 1995 2004 2004 1998 2007 2008

Målet är att hantera alla dokument samma dag som de anländer.

– Det är omkring 20 till 25 perso­ ner som arbetar med flödet varje dag och vi brukar leva upp till vårt nollmål.

Nu blir det lättare att få koll på felanmälningar och trafikstörningar i tunnelbanan.

Bättre service i tunnelbanan Drygt en miljon människor använder Stockholms tunnel­bana varje dag. Nu ska service­värdar utrustade med smarta handdatorer locka ännu fler ­resenärer till underjorden. text: sofia eriksson foto: måns berg, folio bildbyrå

MTR Stockholm har sl:s uppdrag att driva och underhålla Stockholms tunnelbana. Ett uppdrag som innebär att ha koll på transporten av drygt en miljon människor, städning av 430 vagnar och tvättning av 40 tåg – varje dag.

När mtr– som bland annat driver tunnelbanorna i London och Hongkong – tog över driften av Stockholms tunnelbana hösten 2009 var en del av uppdraget att förbättra kundservicen, punktligheten och skapa en renare tunnelbana. Därför anställde mtr 250 servicevärdar som placerades ut på tunnelbanestationerna. Snart utrustades de med mobila handdatorer – för att göra det lättare för värdarna att kommunicera med varandra, ge bättre information om trafikstörningar och tillkalla ledsagare vid behov.

Till en början användes handdatorerna mer som telefoner, men nu har de utökats med en mjukvara som lyfter servicen till nästa nivå.

– En servicevärd vid Odenplan behöver inte ha information om Blåsut. Mjukvaran känner av var värden är och ­filtrerar information som är relevant, säger Kimmo Piri, stationsdirektör på mtr.

Genom applikationen ”mina kollegor” kan servicevärdarna i realtid se vilka kollegor som finns i närheten och samordna insatser. I handdatorerna finns även applikationer för felanmälningar, trafikstörningar och stationsinspektioner.

Lösningen är baserad på den mobila plattformen Appear iq, som redan användes av det holländska järnvägsbolaget ns. Bakom Appear iq står det svenska företaget Appear, Logicas samarbetspartner som 2009 vann Logicas globala innovationspris.

– Appear står för en innovativ, unik teknologi för handdatorlösningar som automatiskt filtrerar och skräddarsyr information för varje användare vid varje givet tillfälle säger Markus Närenbäck, Logicas Sales and Business Develop­ment Director.

Tillsammans har Logica och Appear anpassat mtr:s lösning utifrån behoven i Stockholms tunnelbana och dess 100 stationer. Varje station och uppgång är unik – och ska inspekteras tre gånger varje dag.

– Vi ville också ha en egen funktion för graffiti i tunnelbanan, där felanmälningar går direkt till mtr:s graffitigrupp. All information registreras i systemet och blir lättare att följa upp, säger Kimmo Piri.

Det är lite för tidigt att säga vilken nytta de intelligenta mobiltjänsterna har gett, menar Kimmo Piri. Men mtr räknar med att kunna ge bättre kundservice och åtgärda skador snabbare – och därmed förhoppningsvis locka nya resenärer till kollektivtrafiken.

Stockholms tunnelbana Längd: 110 kilometer.

Passagerare per år: Drygt 365 miljoner/år.

Invigning: 1950.

Antal stationer: 100.

Största station: T-centralen, ca 160 000 passagerare/dygn.

inblick 3–10

| 27

ljusa prylar

Lys upp i mörkret

1. Fågel Fenix

Vintermörkret har belägrat ­landet. Men det finns många sätt att lysa upp vardagen.

2. Klassiskt änglaspel

Ljusslinga av handgjorda fåglar i paljetter och fjädrar. Finns i brons, silver eller vitt. Watt & Veke, 415 kronor.

D www.wattveke.se Plingande litet änglaspel dekorerade med klassiska bokmärken.

Pluto produkter, 85 kronor.

D www.inreda.com 3. Doftande ljus Tio väldoftande handgjorda ljus med doft av vanilj, magnolia, champagne, kardemumma, kakao med flera. Brinntid 25 timmar. Voluspa, 798 kronor.

3

D www.bluebox.se

4. Formvass bordsbelysning Innovativ och prisbelönt (Red Dot Design Award 2009) bordsbelysning som kombinerar den nya LED-tekniken med klassiskt hantverk i trä. Formgiven av Mikko Kärkkäinen för finska Tunto Design. Cirkapris 6 000 kronor,

D www.mobelvarlden.se 5. Boklampa i sängen En perfekt lösning när du vill läsa en bok men inte vill störa din sovande sängkamrat. Kläms enkelt fast på boken och är lättriktad så att ljuset hamnar där det ska. Pris 99 kronor.

D www.bluebox.se 6. Lysande paraply Paraply med gnistrande stjärnhimmel som lyser upp mörka och slaskiga vintermorgnar på väg till jobbet. Välj ­mellan blått ljus eller ljus som skiftar färg.

Slås på och av med hjälp av knapp på handtaget. Pris 380 kronor.

D www.smartasaker.se

1

2 6 4 5

28 |

inblick 3–10

logica & jag FMV

Hög sekretess i FMV:s it-system FMV upphandlar allt material till Försvarsmakten. För att upphandlingarna ska fungera smidigt krävs effektiva it-system, menar FMV:s CIO Håkan Färm.

Text: malin larshammar foto: jennifer nemie

FMV (Försvarets materielverk) har en viktig roll i ­ veriges säkerhet. Genom att skapa och leverera modernt S och kostnadseffektivt materiel till Försvarsmakten ser ­myndigheten till att landets säkerhet och försvarets internationella insatser ständigt är av högsta kvalitet. Men ­lösningarna ska inte bara vara funktionella utan också fungera långsiktigt i dagens föränderliga utveckling.

– När försvarsmakten behöver materiel till sina förband eller verksamheter kontaktar de oss. Sedan upphandlar vi den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen, säger Håkan Färm, CIO på FMV. Håkan Färm beskriver myndigheten som en slags ­mellanhand dit försvarsmakten och ibland andra myndigheter inom den civila säkerhetssektorn vänder sig för att införskaffa ny teknik.

För att vara så produktiva som möjligt gäller det också att ha it-system som stödjer och effektiviserar verksamheten.

– Framför allt använder vi oss av it för den interna administrationen. Vi sköter ekonomi, personal och projekt i våra system.

För några år sedan tog FMV ett strategiskt beslut att lägga ut it-driften för att istället satsa helhjärtat på kärnverksamheten.

– It är inte FMV:s huvudsyssla och därför ska vi inte lägga för mycket resurser på det.

2006 slöts därför ett outsourcingavtal med Logica som sedan kom att förlängas 2009. Logica ansvarar idag för applikationsdrift, serverdrift, kommunikationstjänster, WANLAN, Service Desk samt Desktop Lifecycle Management.

– Att vi valde Logica berodde på att de kunde erbjuda oss den mest kostnadseffektiva lösningen. Det var naturligtvis ingen nackdel att vi sedan länge hade haft ett samarbete, säger Håkan Färm.

Eftersom mycket av FMV:s arbete kräver hög säkerhet och sekretess måste systemen anpassas efter detta och är därför något mer komplicerade än ”vanliga” system.

– Det finns en viss komplexitet i våra system som kräver lite mer av leverantören.

namn: Håkan Färm.

Befattning: Stabschef.

Bor: Aspudden. Gör på fritiden: Rör på mig.

Bästa teknikpryl: Gräsklipparen.

inblick 3–10

| 29

expertis Enterprise Architecture

kartlägg systemprocesserna

Öka flexibiliteten i företaget Hur ska verksamheten uppnå sina mål på det mest kostnadseffektiva sättet?

Med Enterprise Architecture får man en tydlig bild av hur verksamhetens olika delar hänger ihop och hur de bör utvecklas i framtiden. text: malin larshammar illustration: Kjell Thorsson

30 |

inblick 3–10

I dagens föränderliga värld är det viktigare än

någonsin att it stödjer verksamheten. Affärsmiljön blir allt brokigare och företagen måste i större grad samverka och nätverka med sina kunder, leverantörer och andra intressenter.

– Kraven på verksamhetens förmåga att anpassa sig till omgivningen och kunna hantera utmaningar som flexibilitet, kostnadseffektivitet, process­opti­ mering, informationshantering och centralisering ökar allt mer, säger Behrooz Malekzadeh, chef på Logicas ea- och it-strategigrupp.

Men hur ska man möta dessa utmaningar? En god hjälp på vägen kan vara Enterprise Architecture, ea.

– ea är ett koncept som har utvecklats och använts under många år. Man kan säga att ea beskriver och ger förslag på verksamhetens struktur ur många olika perspektiv där bland annat processer, information och it samt deras relation till varandra och med omvärlden inkluderas.

För att förklara vad ea egentligen är kan man jämföra med en komplex stadskarta. För att förstå

hur stadens olika funktioner och nivåer hänger ihop och påverkar varandra behövs detaljerade ritningar där allt ifrån avlopp och tunnelsystem till elsystem och byggnader inkluderas. Ska man sedan göra en större förändring i staden så måste man gå igenom den övergripande stadskartan för att se hur de olika nivåerna påverkas.

På precis samma sätt behöver ett företag en detal-

jerad ”ritning” över organisationens struktur och hur verksamhetens olika processer, informationsflöden och system står i relation till varandra.

En vanlig missuppfattning kring ea är att den är it-fokuserad, men i grund och botten handlar det om en strategisk helhetssyn.

– Självklart är it en viktig del i en organisation, men det är snarare relationerna mellan de olika verksamheterna, aktörerna och it-lösningarna som är relevanta.

Många företag beskriver redan sina affärsprocesser, ritar organisationsscheman och sammanställer information om olika system. Problemet är att det

inte alltid sker på ett strukturerat och sammanhållet sätt. De olika nivåerna är oftast skilda från varandra utan särskilt stor förankring i den gemensamma verksamheten.

– Det är med detta i ryggen som många verksamheter har fått upp ögonen för en företagsövergripande beskrivning. ea ger en tydlig bild av hur verksamhetens olika delar hänger samman idag och bör utvecklas i framtiden. Har man denna struktur är det enklare att sätta upp tydligare mål, anpassa sina processer och initiera rätt it-satsningar för att uppnå målen, säger Behrooz Malekzadeh.

Risken för verksamheter som inte använder sig av ea kan vara att medarbetarna inte riktigt vet eller förstår hur och med vilka medel man ska nå ett uppsatt mål. Inte heller finns vetskapen om hur verksamhetens gemensamma struktur påverkas av ett beslut.

– Finns ingen gemensam struktur så är det svårt att se konsekvenserna av olika beslut. Utan ea är det helt enkelt svårt att vara proaktiv och driva

verksamheten mot framtida mål. Istället blir det ofta ad-hoc-lösningar.

Med ea är det lättare att förstå och kommunicera hur företagets olika nivåer påverkas av ett strategiskt beslut. På så sätt är det enklare att anpassas och förändras utan att någon hamnar utanför eller på efterkälken.

– Man kan säga att i grund och botten ska ea stödja ledningen med arbetet att utveckla eller förändra verksamheten.

Genom EA kan organisationen öka verksamhetens förändringsbarhet, proaktivitet och effekti­ vitet. Resultat: minskade kostnader, kortare led­ tider och mindre risker.

Men att implementera ea betyder inte att alla dessa vinster kommer av sig självt. Det ställer också krav på organisationen att hantera rätt frågor och fokusera på koordineringen inom verksamheten.

Så en karta och en förändringsplan är inte lösningen på alla problem – men den underlättar väldigt mycket när det är dags att bygga nytt eller bygga om.

Vad är Enterprise Architecture?

Enterprise Architecture (EA) är en process som hjälper en organisation att skapa en bättre plattform för framtida förbättrings- och utvecklingsarbeten.

När strukturen är klargjord blir det lättare att hålla en hög expansionstakt, implementera stora förändringar och samtidigt hantera den befintliga affärsverksam­ heten. Ledningen får också lättare att sätta upp organisationsgemensamma målbilder att sträva efter.

inblick 3–10

| 31

Logica Software

Lönespecialister

ökar kvaliteten i Värmdö Från traditionella löneadministratörer till lönespecialister i en modern helpdesk. Värmdö kommuns löneavdelning har infört ett helt nytt arbetssätt – en omtumlande resa som belönades med stora lönepriset 2009. text: sofia eriksson FOTO: jennifer nemie

Det har varit en intensiv och lärorik tid, konstaterar Lotta Storäng, Pa-strateg samt lönechef inom Värmdö kommun, och visar vägen till kommunens helpdesk för de totalt 3 500 löner som hanteras i Värmdö kommun varje månad.

– Vi fungerar som internkonsulter och löne-

heroma

specialister som stöttar cheferna i verksamheterna, fortsätter hon.

Men så har det inte alltid sett ut. Tidigare arbe­ tade löneadministratörer ute i kommunen – på olika enheter och med olika, manuella rutiner.

Och med ett föråldrat systemstöd till hjälp.

2005 beslutade kommunledningen att införa

ett nytt arbetssätt och att bygga upp en central lönehelpdesk med effektivare rutiner. I förändringen ingick även upphandlingen av ett modernare systemstöd, där valet till slut föll på Logicas löne- och personalsystem Heroma.

– Totalbilden av Heroma stämde bäst med kommunens kravspecifikation. Vi ville också ha ett väl beprövat system, förklarar Lotta Storäng.

När Lotta Storäng klev in som kommunens

nya lönechef i maj 2008 mötte hon ett lönegäng som precis hade påbörjat sin resa från traditionella löneadministratör till moderna lönespecia­ lister. Införandet av det nya arbetssättet pågick för fullt, och samtidigt som de lärde sig Heroma skulle det gamla lönesystemet fasas ut.

– Vi fungerar som lönespecialister som stöttar cheferna i verksamheten, säger Lotta Storäng, lönechef på Värmdö kommun.

32 |

inblick 3–10

Heroma Heroma är en dynamisk helhetslösning som omfattar alla HR-processer – från administration till planering och uppföljning. Heroma ger stöd både för den dagliga driften och det långsiktiga personaladministrativa arbetet.

Heroma används av cirka 60 kunder inom stat, kommun och landsting i Sverige.

Kraftfullt systemstöd för utilityföretag Ett komplett och flexibelt verksamhetsstöd för alla processer i utilitybranschen. Våren 2011 lanserar Logica nästa generations affärssystem: Business for Utilities. text: johan wickström

Logica har många decen­ niers erfarenhet av utilitysektorn, till exempel med affärssystemen Lettera och Kaskad. Men i takt med den snabba omställningen på utilitymarknaden krävs ännu mer flexibla verktyg i hela affärskedjan – från produktutveckling till säljstöd.

Efter ett par års utvecklingsarbete lanserar nu Logica nästa generations systemstöd: Business for Utilities.

– Det är marknadens starkaste och mest flexibla system, och kan användas både för energi-, vatten- och miljötjänster, säger Peter Furby, Business Area Manager på Logica.

utility

– Tjejerna var otrygga i sina roller. Innan de själva kunde alla detaljer i det nya systemet skulle de agera experter. En stor utmaning var att gå från att själva göra allt till att stötta, att bli fråntagen sin gamla roll utan att ha hittat den nya.

Från administration och planering till rekrytering, löneöversyn och uppföljning – Heroma omfattar alla hr-processer. Värmdö kommun hyr Heroma som en webbaserad asp-tjänst (Application Software Provider), vilket betyder att kommunen själv inte behöver äga och drifta systemet.

Via Heromas webbaserade självservice ska med­­arbetarna själva tidrapportera och kontrollera lönespecifikationer. Nya rutiner som har väckt en del frustration ute i kommunen.

– På det här sättet förflyttades hanteringen av lönerna ut mer i verksamheten. Många var kritiska och mina medarbetare hade fått klä skott för detta, säger Lotta Storäng.

Det var bara att kavla upp ärmarna och börja bygga upp löneavdelningens självkänsla.

– Vi har jobbat mycket med veckomöten, budskapsträning, bemötande och kundservice, säger Lotta Storäng.

Totalt tog införandet av Heroma och det nya arbetssättet ett år och tre månader. Successivt har de nya rutinerna satt sig och verksamhetens frustrationer sjunkit undan. Idag är många medarbetare nöjda med självservicen och att exempelvis kunna kontrollera sin lön hemifrån.

– Heroma kostar mindre per månad än det gamla systemet, men den stora vinsten för Värmdö kommun är kvalitetssäkringen av lönehanteringen och de övriga hr-processerna, säger Lotta Storäng.

Dess mödosamma resa belönades med lönebranschens stora lönepris för 2009 – med en prissumma på 10 000 kronor.

– De som jobbar med löner är inte vana att få stå i centrum. Mina medarbetare har gjort ett fantastiskt jobb och priset visar att någon har sett att de gjort något viktigt, avslutar Lotta Storäng.

Läs mer på www.logica.se

Större delen av de Logicakunder som idag har Lettera och Kaskad har skrivit på avtal om att använda Business for Utilities.

Och kunderna har via användarföreningar varit med och påverkat innehållet i systemet.

– Alla tidigare funktioner som fanns följer med i nya systemet, men flexibiliteten ökar när det gäller pris- och produkthantering.

Det är dynamiska modeller som går att förändra i takt med marknadsutvecklingen, säger Peter Furby.

Och att ha ett flexibelt system blir viktigt

Enkla användargränssnitt i Business for Utilities.

med tanke på den hårdnande konkurrensen på utilitymarknaden. Det gäller att kunna paketera pris- och produkterbjudandena på rätt sätt för att vinna marknadsandelar.

Business for Utilities bygger på en SOAlösning vilket innbär att det enkelt går att integrera med andra system och databaser, till exempel kartmaterial, kreditupplysning och fastighetsregister.

– Vi drar igång med ett antal pilotkunder vid årsskiftet. Och sommaren 2011 kommer vi köra systemet skarpt, säger Peter Furby.

Stor uppslutning på ­Raindance användardagar

FAGUS får nya funktioner

Sociala medier och ­mobila applikationer var två av huvudämnena på Raindance användar­dagar i Göteborg i början av ­november. Ett hundratal kunder hade mött upp på Elite Park Avenue i Göteborg för att bland annat lyssna till Logicas expert inom sociala ­medier, Albert Bengtson.

Men även många kunder fick möjlighet att berätta om hur de utvecklat Raindance, till exempel Nacka kommun, Ekerö kommun och Västra Götalands-regionen.

– Användardagen är ett bra sätt att bevaka vad som händer och ta del av framtids­visioner, sa Göran Bergmark, systemförvaltare vid Umeå universitet.

Logicas systemsvit för skogsbranschen, ­FAGUS-Forest, har kompletterats med två nya system: ABSint och LEVER. • ABSint är ett system för att administrera ­företagets apteringsinstruktioner till skördare med funktionalitet för att ­enkelt göra dem orderoch maskin­anpassade.

Systemet är ett komplement till Logicas program SilviA. • LEVER hanterar ­budget, prognos och ­uppföljning av råvaruanskaffning, kund- och leveransavtal, transportplanering samt ­råvarulager vid ­industri.

raindance

fagus

inblick 3–10

| 33

Logica Nyheter

818 000 containrar, 1,7 miljoner passagerare och 39 miljoner ton

gods. De komplicerade logistiksystemen i Göteborgs hamn ställer höga krav på tillförlitliga och tillgängliga it- lösningar.

Nu har Nordens största hamn slutit ett treårigt avtal med Logica om outsourcing av stora delar av sin it-verksamhet. Det nya avtalet är värt drygt 100 miljoner kronor och omfattar drift och förvaltning av hamnens it-miljöer, bland annat ansvaret för över 800 arbetsplatser. Sam­ tidigt erbjuder Logica anställning åt 26 av hamnens it-medarbetare.

– De medarbetare som byter arbetsgivare får stora möjligheter att utvecklas i Logicas världsomspännande organisation och vi ser fram emot att arbeta med en rutinerad och kompetent aktör, säger Håkan Sundkvist, chef itss Göteborgs hamn.

En fjärdedel av Sveriges utrikeshandel går genom Göteborgs hamn.

Förutom godshantering används hamnen också för kryssningstrafik.

nya affärer

34 |

Logica vann upphandling om e-tjänster

Molnlösning förenklar HR-processer för Saab

Ahlsell förlänger avtal om it-drift

I november tilldelades Logica ett fyrårigt ramavtal för e-förvaltningsstödjande tjänster av Kammarkollegiet. Landets samt­ liga myndigheter, landsting och 263 kommuner omfattas av avtalet som inbegriper kontakt- och verksamhetsstödjande e-tjänster samt infrastrukturella tjänster.

Utöver detta avtal har Logica i år tecknat ett ramavtal med Kammarkollegiet för att ­leverera it-drifttjänster till offentlig sektor och även fått ett tilldelningsbeslut för leverans av e-handelstjänster.

– Logica har satsat hårt på smarta tjänstepaket för den offentliga sektorn och vi är väl rustade att leverera de elektroniska tjänster som efterfrågas, säger Fredrik Ahlstedt, ansvarig för offentlig sektor på Logica i Sverige.

Logica ska hjälpa Saab Automobile att rationalisera sin löneadministration och tidsredovisning. Ett avtal har slutits där Logica står för en molnbaserad leverantörstjänst. Saab tar därmed steget till en helt digital lönehanterings­ process för sina 4 000 anställda i Sverige.

På sikt kommer de fysiska stämpelkorten att ersättas med tidredovisning via webben. I avtalet ingår också en lösning för reseredovisning som bygger på Logicas eget system, eBuilder.

Arbetet med de nya tjänsterna har redan börjat, och planerad driftstart är årsskiftet 2011.

– I och med avtalet får vi ett rationellare arbets­sätt. Det kommer att passa vår nuva­ rande storlek som organisation och minska våra kostnader, säger Lars Johansson, lönechef på Saab.

Handelsbolaget Ahlsell har förlängt sitt avtal om it-drift med Logica under ytterligare tre och ett halvt år. Avtalet omfattar såväl kapacitetstjänster för servrar som drift av verksamhetssystemet och en helpdesk som servar Ahlsells verksamhet i fyra länder. Logica kommer dessutom att leverera ytterligare ökad säkerhet för Ahlsells it-miljö.

–Vi har ett bra kundteam på Logica som jobbar nära oss och vi uppfattar dem som lyhörda för våra önskemål och med mycket hög tillgänglighet, säger Kenneth Larsson, it-chef på Ahlsell.

Ahlsell – som erbjuder professionella användare varor inom produktområdena vvs, el, verktyg och maskiner och kyl – har en årlig omsättning om cirka 20 miljarder kronor och 4 500 medarbetare.

inblick 3–10

foto: Larseric Lindén / SCANPIX

Göteborgs hamn outsourcar it-driften

Molnprat med Logicas kunder

Gustav Widerström (t v), Logica, var moderator under lunchmötet.

Deltog gjorde bland annat Stora Enso, ISS och Sandvik.

Helhetspaket med M3-tjänster Från och med i höst erbjuder Logica drift och utveckling av M3-installationer (tidigare Movex), som är ett av de mest etablerade systemen ­på den svenska ERP-marknaden (Enterprise Resource Planning). Logica har tecknat ett partner­avtal med Lawson Software som ­utvecklar M3.

Tyngdpunkten i Logicas erbjudande kring M3 är att ta hand om och ­vidareutveckla befintliga M3-installationer, vilket sker under konceptet M3 Business Line: ett helhetspaket som inkluderar alla tjänster inom M3, end-to-end.

– Vi är den enda leverantören som kan erbjuda denna tjänst och intresset är stort, konstaterar Fredrik Thuresson på Logica.

Hallå där ronny roos Nytillträdd COO för Logica Outsourcing ­Services i Sverige som närmast kommer från ­vd-posten på Conagri, som Logica förvärvade våren 2010.

Vad går ditt nya jobb ut på?

– Kort uttryckt jobbar jag med att förbättra leveransen till våra kunder tillsammans med alla våra affärsområden inom outsourcingdelen. Det handlar både om kvalitet och leveransförmåga men också om lönsamhet så klart.

Hur har övergången gått från ditt gamla jobb?

– Jag ser nog alla mina yrkesroller som projekt. Vill man satsa på att fortsätta ­utvecklas, då måste man byta projekt med jämna mellanrum. Nu är det en ny roll med nya utmaningar och nytt att lära sig. Förhoppningsvis kan jag utifrån min tidigare erfarenhet tillföra något till den nya organisationen också.

Hur har samarbetet mellan Conagri och ­Logica utvecklats sedan förvärvet?

– Medarbetarna är nu fullt integrerade i olika delar av verksamheten, och jag har inte hört att kunderna upplevt några negativa effekter av förändringen. Nu ska vi börja diskutera vilka nya möjlig­ heter som finns för kunderna när de får tillgång till hela Logicas utbud.

Hur ser intresset ut för outsourcing?

– Vi har mycket att göra. Logica har varit otroligt framgångsrika både i Sve­ rige och i andra länder, och marknaden är fortsatt god inom hela området.

Vi har nu mycket större muskler och kan vara med och tampas om de riktigt stora kunderna.

Drygt 1 200 gäster från företag och organisationer över hela Sverige lyssnade när Microsofts vd Steve Ballmer b ­ esökte Stockholm i början av oktober. ­Ballmer talade sig varm om Microsofts visioner och strategier för molnet på Cloud Summit, som ägde rum på Chinateatern i Stockholm.

Utvecklingen inom molntjänster har skett i en ­rasande takt, och Microsofts strategi nu är att hitta en kombination av molntjänster och licensierade program. Efter evenemanget var Logicas kunder ­inbjudna till lunch på Opera­terrassen för att fortsätta diskussionerna om molntjänsterna – utmaningar och drivkrafter. Bland annat berättade Stora Enso och ISS om hur de använder delar av Microsofts moln­erbjudande och hur Logica medverkat vid imple­menteringen.

Logica genomförde global miljövecka I mitten av november genomförde Logica för tredje året i rad en global miljövecka. Syftet är att höja medvetenheten om miljön och det interna ­miljöarbetet hos de nästan 40 000 medarbetarna över hela världen.

Bland aktiviteterna i Sverige märktes utlåning av elcyklar för att uppmuntra bättre resvanor, utbildningar om hållbara it-lösningar samt lansering av en ny intern annonsmarknad för att kunna åter­ använda nya och gamla saker.

– Hållbart företagande handlar om att sätta ­människan i centrum, säger Cecilia Pfannenstill, Miljöchef, Logica Sverige.

– För att vi ska kunna skapa hållbar tillväxt både inom vårt eget företag och åt våra kunder är det viktigt att var och en av våra medarbetare känner till hur just de kan ta miljöansvar.

Totalt täckte miljöveckan fem globala teman, bland annat återvinning, miljövänligt resande och energibesparing. Inom ramen för miljöveckan sker dess­utom en mängd lokala aktiviteter som plantering av träd i Indien, ­Filippinerna och Brasilien, samåkning med ­cykelbuss i Frankrike samt städning av en ­indisk kuststräcka.

Logica Sverige har sedan tidigare en miljöcertifiering enligt standarden ISO 14001 och uppmärksammades tidigare i år då man undertecknade det första gröna hyresavtalet med ­hyresvärden Vasakronan i Nacka. Under de två ­senaste åren har den svenska verksamheten minskat koldioxidutsläppen med över 27 procent.

inblick 3–10

| 35

PORTO BETALT B avs: logica inblick, 131 85 stockholm

Skidåkare

10 snabba på 5 röda

Skidsäsongen är officiellt igång. Dubbla olympiska guldmedaljören Marcus Hellner laddar upp inför VM – på Mallorca.

Hur har du laddat inför den här säsongen?

– Jag har haft bra fokus hela hösten. Det har blivit några svängar till Österrike på glaciärläger och en resa till Mallorca för att öva i värme.

Mallorca låter inte som det självklara övningsstället?

– På hösten blir vägarna i Sverige alldeles för sliriga.

Då är det perfekt att komma ner till värmen och träna riktigt hårt i tung bergsterräng. Det blev mycket löpning, rullskidor och cykel.

Kan du upprepa förra säsongens resultat?

– Det är svårt att säga, men jag har haft en fantastisk känsla hela året. Nu försöker jag hitta samma form och fart i åkningen. Får jag till det så kan det bli bra resultat.

Du har inget uttalat medaljmål?

– Nej, jag är inte mycket för att sätta upp mål – det är viktigare att vara med i ett bra lag, och jag tycker verkligen vi är på god väg.

Har du någon särskild teknikpryl som du haft stor nytta av i din skidåkning?

– Jag har en pulsmätare och lite gps-utrustning, men jag använder den väldigt sällan. Jag utvärderar mer hur det känns och hur kroppen reagerar.

Dina fans kan följa din vardag på din blogg – får du mycket respons?

– Ja, det tycker jag, annars hade jag nog inte hållit på med bloggen. Man märker att det är många som följer den, och det känns jättekul.

Vad bloggar du om?

– En rolig grej är att få visa andra saker som händer förutom träning. Många har kanske fördomar om att vi är maniska och överseriösa. Men vi är lika avslappnade som vanliga människor och gör annat än skidåkning.

Vad gör du när du inte tränar?

– Jag har ett stort naturintresse, så jag kör mycket skoter och så jagar och fiskar jag ihop med vännerna.

Och om du måste vara inomhus?

– Då är det trevligt att spela gitarr eller laga mat, även om jag inte har så mycket tid till det.

Om du inte valt skidkarriären – vad hade du gjort istället?

– Förmodligen pluggat, men jag vet inte vad. Jag är väldigt driven, så det ska vara något som jag kan lägga mycket energi på.

namn: Marcus Hellner. ÅLDER: 25 år. Bor: I Gällivare.

Utbildning: Skidgymnasium i Gällivare.Största meriter: Två guldmedaljer i vinter-OS i Vancouver 2010. Favoritpryl: Farfars gitarr från 1950-talet.

foto: ROBBAN ANDERSSON / XP / SCANPIX

marcus hellner