Inblick nr2 2009

it-lösningar resultat trender DITT MAGASIN FRÅN LOGICA

Nr 2 juni 2009

schenker köper it-kapacitet på kran

THOMAS bRÜHl så marknadsför vi sverige på webben

I FOKUS:

innovationer som skapar tillväxt

globala verktyg i make up-butiken ökat intresse för öppen källkod

It-ministern Åsa Torstensson

nu får hon huvudansvaret för

europas it-agenDa åsikten: klas hallberg hyllar teknikens under

snabbare snabbarearbetsfl arbetsfl öden ödeni microsoft i microsoft

intro

Make Up Store

globala Verktyg styr butiken Vårens FaVoriter går under namnet Fruidelicious.

Storsäljaren är sedan länge mineralpudret. Och i samma sekund en Eyebrow Razer, M-brush eller en Tweezer lämnar en butikshylla i Köpenhamn, Oslo, Bangkok eller i någon annan av Make Up Stores egna butiker ute i världen, så når transaktionen huvudkontoret i Stockholm.

De säljer skönhet per burk – och realtidsflöde. Och de gör det framgångsrikt. Sedan den första butiken öppnade för tolv år sedan i Stockholm har Make Up Store växt till cirka 160 butiker i 22 länder. I april 2009 utnämndes Make Up Store till årets butikskedja av Svensk Handel. ”Det behövs resår i väggarna”, har länge varit ett talesätt i kosmetikabranschen. En bransch som verkar i ett högt tempo, med snabbt växlande trender och produkter med korta livscykler. Butikerna måste tillhandahålla en stor mängd artiklar, utan att samla för mycket på lager. Hur hålla ett lager i balans? Make Up Store hittade sin lösning hos Logica.

– Vi sökte ett effektivt verktyg för att styra varuförsörjningen, från leverantörer via lager och försäljningsställen ut till kund. En helhetslösning som både kunde ge oss central kontroll och flexibilitet gentemot butikerna, säger Kerstin Karphed, ekonomichef vid Make Up Stores huvudkontor i Stockholm. eFtersom make uP stores butiker finns på olika platser i världen verkar de i olika kulturella miljöer, med olika lagstyrda krav. Logicas uppdrag blev att ta fram en global, flexibel systemlösning som kunde knyta samman butikernas processer för försäljning och lager. Lösningen rör i första hand Make Up Stores egna butiker, som är 20 till antalet och finns i Sverige, Norge, Danmark och Bangkok.

–I ”Store in store-butikerna” och franchisebutikerna har vi inte samma möjlighet att kontrollera varuflödet ut till slutkund, förklarar Kerstin Karphed.

Genom att kombinera Microsoft Dynamics NAV med Logicas LS Retail, båda branschledande system inom affärsstyrning respektive varuförsörjning, kunde Logica skräddarsy en unik lösning för Make Up Stores globala detaljhandel.

– Nu kan vi i detalj följa våra egna butikers försäljning och se vilka produkter som är mest gångbara. Vi kan skapa olika rapporter för att dra viktiga strategiska slutsatser kring kundaktiviteter och styrning av sortiment utifrån målgrupper, säger Kerstin Karphed.

Lösningen har nu installerats i cirka 100 Make Up Store-butiker globalt och ytterligare länder står på tur. Logica står för installationen, oavsett var i världen det sker. Likaså för support, förvaltning och utveckling. soFia eriksson

D Läs mer: www.logica.se/retail

2

make up store Antal butiker: 160 Antal länder: 22

inblick 1–09

inblick 1–09

3

leDare

Stefan Gardefjord

inneHÅll

nr 2 2009

Innovation för framtiden det är På många sätt en mycket utmanande situation de flesta befinner sig i just nu.

Oavsett verksamhet påverkas vi alla av konjunkturen och finanskrisen – direkt eller indirekt – genom det som händer såväl här i Sverige som i olika delar av världen. i takt med utvecklingen ritas nu dess-

På samma sätt som vi kan lära oss mycket av hur vi tidigare har hanterat och överbryggat utmaningar, är det i tider som dessa särskilt angeläget att hålla stadigt i kikaren och spana in i framtiden. För när det vänder gäller det att vara redo och ha tillgång till de resurser som krävs för att ta tillvara möjligheterna när de uppstår. därFör handlar detta nummer av

Inblick om mer än hur Logica kan bidra till ökad kostnadseffektivitet. Även om sänkta kostnader står högst upp på agendan hos de flesta just nu, behövs också innovativa lösningar som skapar flexibilitet för att kunna gasa på när efterfrågan ökar igen – läs till exempel om Schenker (sid 6–8). Innovation är en röd tråd i detta nummer av Inblick, och det ligger helt i linje med Logicas kärnvärden.

Snart hägrar semestertider och jag önskar alla läsare en riktigt skön sommar!

steFan gardeFjord Vd, logica sverige

illustration: amiGos

20

Övrigt i inBlick

innovationer som ger tillväxt

5 9 12 13 25 28 29 30 36

Innovativa företag klarar sig bäst i dagens affärsklimat. Men hur får företagen fram de mest innovativa lösningarna?

reportage

6

Virtualisering stärker Schenker Nu kan transportföretaget köpa it­kapacitet på kran.

10 Alla tjänster i en plattform

Först & främst – Daniel Fällman Logica Worldwide – Deutsche Bank Notiser i framkant Logica & jag: Sjöfartsverket Krönika: Klas Hallberg Attends kapar lagerkostnader Örebro satsar på e-tjänster Open source växer 10 snabba: Thomas Brühl, Visit Sweden

Intresset för helhetslösningar med Microsoft som bas blir allt större.

foto: anDrÉ De loisteD

utom kartan om, och det går fort. Vi ser redan hur hela branscher förändras, en del företag expanderar, andra försvinner, vissa marknader förstärks medan andra försvagas.

14 Porträttet: Åsa Torstensson Infrastrukturministern förbereder sig inför Sveriges ordförandeskap i EU.

19 Komplexa it-hot Hoten mot samhällsviktiga anläggningar ökar – men det finns motmedel.

32

raindance förenklar jobbet i malmö Raindance är en av Logicas egenutvecklade software­ produkter. Läs mer på vårt nya softwareuppslag.

Ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör: Mats Nilsson Hahne, 08­671 15 23, mats.nilsson.hahne@logica.com Redaktionell produktion: Intellecta Publicisterna, Johan Wickström (projektledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se Omslagsbild: Andreas Lundberg Repro: Turbin Tryck: Intellecta Infolog, Solna. ISSN 1651­4572

4

Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och intervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år. Du kan prenumerera utan kostnad.

Logica, 131 85 Stockholm Tel: 08­670 20 00, www.logica.se

inblick 2–09

foto: Johan GunsÉus

fÖrst & fräMst

Daniel Fällman

tar Fram Framtidens smarta dataskärmar hur kan man göra it i industrin mer användarvänlig? Det är den stora frågan för forskarna vid nyöppnade Interactive Institute Umeå.

– Teknikutvecklingen har lett till att det finns många situationer där man vill använda datorer, men där det inte är lämpligt med tangentbord och mus, säger Daniel Fällman, föreståndare för forskningsstudion.

Det kan till exempel röra sig om utrustning som ska fungera i en smutsig gruv- eller industrimiljö, eller som ska hanteras i kyla, med tjocka handskar på, förklarar han.

Mycket av forskningen vid labbet kretsar kring hur tryckkänsliga skärmar kan utvecklas till sofistikerade verktyg.

– Med ”multi-touch”, som innebär att skärmen känner av flera beröringspunkter på en gång, kan man skapa gränssnitt som känns ganska naturliga, intuitiva. Att sätta ner alla fingrar på ett virtuellt papper på skärmen kan till exempel betyda att du flyttar dokumentet, medan ett ensamt finger betyder att du klickar på dokumentet.

Och flera användare kan arbeta på en stor skärm samtidigt.

Finansiärerna bakom Interactive Institute Umeå är bland andra Umeå universitet och ABB, och en viktig tanke med labbet är just att det ska utgöra en länk mellan akademi och näringsliv.

Bland institutets industriella samarbetsparter märks utöver ABB bland andra SCA, Boliden och Komatsu Forest.

– I Komatsus fall handlar samarbetet om interaktions- och informationsvisualisering i skogsmaskiner, berättar Daniel Fällman. De har en avancerad fordonsdator med bland annat en särskild GPS-lösning och information om hur skördaren mår. Idag tar det rätt mycket tid att knappa sig fram till den information man vill ha – vi ska fundera på hur man kan utveckla det gränssnittet. anders nilsson

tre interaktiva innovationer jag inte vill leva utan:

1 Webben 2 Gitarren 3 Toaletten

inblick 2–09

namn: Daniel Fällman. ålder: 34. bor: Strömbäck utanför Umeå. utbildning: Doktor i informatik. jobb: Föreståndare på Interactive Institute Umeå.

5

uppDraget

Schenker

Miljonbesparingar genom virtualisering

schenker köper it-kapacitet

pÅ kran text: karin aase foto: johan Wingborg

Miljonbesparingar, mindre störningar, mer flexibilitet – och bättre miljö.

För transportföretaget Schenker har virtualisering blivit en framgångsfaktor.

Men det krävs noggrann planering för att lyckas. mitt i centrala göteborg, precis vid hamnen där fraktfartygen glider förbi, ligger transport- och logistikföretaget Schenkers svenska huvudkontor. Varje år hanterar de 4 000 medarbetarna i Sverige drygt 23 miljoner gods- och paketsändningar, och till sin hjälp för att klara den omfattande logistiken har Schenker ett itsystem med cirka 200 olika applikationer.

– Det handlar till exempel om orderhantering, transportplane-

6

ring och lager, alltihop väldigt viktiga verktyg för att stötta vår kärnverksamhet, förklarar Stig Broberg, chef för infrastruktur på Schenker.

Få aV de system som Schenker använder idag är standardsystem, utan de flesta är egenutvecklade i samarbete med Logica som har varit företagets it-partner sedan mitten av 90-talet. Idag har de båda företagen ett omfattande samarbete som handlar om allt från systemutveckling till outsourcing av infrastruktur. De servrar Schenker hittills har använt är Logicas, uppställda i it-leverantörens datahall i Stockholm. Till och med laptopen som ligger på det vita konferensbordet framför Stig Broberg är insourcad från Logica.

Någon hårdvara äger Schenker egentligen inte idag, och när fotografen Johan frågar om det inte finns några sladdar eller stora burkar att fotografera ser Stig Broberg och hans kollega Kemal Ahmetasevic ungefär lika chockerade ut som om fotografen frågat efter något obscent. Hårdvaran är helt enkelt inget som Schenker jobbar med, det sköter Logica.

Sedan 2007 har parterna tagit samarbetet ännu ett steg längre.

Då introducerade Logica möjligheten att lägga upp nya applika-

inblick 2–09

Det finns oerhörda vinster att göra med virtualisering, hävdar Stig Broberg och Kemal Ahmetasevic på Schenker.

» Virtualisering är som kapacitet på kran. Vi använder bara precis det vi behöver men kan direkt dra på när vi märker att vi behöver mer. «

tioner på virtuella servrar, något som Schenker nappade på direkt och blev mycket nöjda med. I slutet av 2008 föreslog Logica att Schenker inte bara skulle använda sig av virtuella servrar för nya applikationer, utan även flytta över de program som redan användes till en virtuell miljö.

– Mängden servrar som vi använder har vuxit väldigt mycket de senaste sex-sju åren, samtidigt som vi visste att många av de cirka 120 servrar vi har bara utnyttjades till kanske 30 procent. Så när­ ­Logica väckte tanken att lägga över applikationerna till virtuella servrar istället tyckte vi att det lät mycket vettigt, säger Stig Broberg.

Projektet startade hösten 2008, och i april 2009 hade redan 25 procent av serverkapaciteten lagts över i en virtuell miljö, med målet att komma upp i cirka 80 procent när övergången är klar i slutet av året.

inblick 2–09

kemal ahmetasevic, schenker

– Anledningen till att vi inte lägger över allt nu är att vissa av de system vi använder inte går att köra i en virtuell miljö, förklarar Kemal Ahmetasevic som håller i projektet hos Schenker.

Sammantaget ser både Stig Broberg och Kemal Ahmetasevic att virtualisering ger vinster inom flera områden, inte minst det ekonomiska.

– Det är väldigt kostnadseffektivt att använda virtualisering ­eftersom du lite slarvigt kan säga att en virtuell server ersätter flera fysiska, vilket ger en betydligt lägre energiförbrukning. Grovt räknat kalkylerar vi med en besparing på miljonbelopp varje år, berättar Stig Broberg.

– Och det blir ju extra betydelsefullt i dessa tider när alla företag vänder på varje it-krona.

Att den minskade energiförbrukningen dessutom är bra för miljön är också något som Schenker tagit med i beräkningen. Stig

D 7

så Fungerar Virtualisering En fysisk server använder i många fall bara cirka 5–10 procent av sin kapacitet, och för att dra nytta av den outnyttjade kapaciteten finns möjligheten att virtualisera servern.

Virtualisering betyder att ett virtualiseringsla­ ger läggs in i servern, vilket gör det möjligt att köra flera olika operativsystem på samma fysis­ ka server och utnyttja dennas fulla kapacitet.

De virtuella systemen är helt skilda från varan­ dra och har inget med varandra att göra. Detta är ett effektivt sätt att spara energi, utrymme och miljö eftersom du sparar in mängden fysis­ ka servrar företaget behöver.

Fördelen med virtualisering är dessutom att det är möjligt att flytta virtuella system medan de är i drift mellan olika servrar vilket underlättar underhållsarbete. Det går även att klona det virtuella systemet, det vill säga göra en exakt kopia, för att kunna göra tester på denna utan att påverka originalsystemet.

D tre tips inför virtualiseringen Kemal Ahmetasevic, Schenker, ger sina bästa tips.

1

Planera noggrant, implementera successivt men håll fart i projektet för att undvika dubble­ rad kostnad under lång tid.

2

Ha en leverantör som har kunskap inom områ­ det, men du som kund måste ändå aktivt delta i processen.

3

Våga ta steget!

8

Broberg lutar sig snabbt framåt i stolen och i hans röst hörs nästan utropstecknen när han betonar hur central miljöfrågan är för beslutet att virtualisera.

– Det här är jätteviktigt för oss. Schenker är ändå ett företag som verkar i en industri som är miljöpåverkande, och vi har en lång historia av att försöka minska de negativa konsekvenserna för miljön. Grön it är verkligen något som vi tar på allvar. fördelen som Stig Broberg och Kemal Ahmetasevic ser är att Schenker blir betydligt mer flexibla och mindre störningskänsliga i sin serveranvändning. Tidigare när en applikation behövde mer kapacitet, till exempel för att fler personer använde den, var Schenker tvungna att skaffa en ny server till den, eller att sätta in mer minne i den gamla. Hårdvara behövde beställas och installeras – moment som tog tid och som kunde orsaka driftstörningar. Med den virtuella miljön tilldelar de bara mer kapacitet när en applikation växer, utan att behöva vänta på leveranser.

– Virtualisering är som kapacitet på kran. Vi använder bara precis det vi behöver, men kan direkt dra på om vi märker att vi behöver mer. På det sättet kan vi hela tiden möta de krav som

den tredje stora

vår verksamhet ställer, oberoende av hårdvara, förklarar Kemal Ahmetasevic.

Hittills har övergången till virtuella servrar gått felfritt för Schenker. Inga system har legat nere, och användarna har inte märkt av förändringen.

– Utom de som använder applikationer med hög belastning, de märker att det går fortare nu när vi fått mer kapacitet.

Men Stig Broberg och Kemal Ahmetasevic är noga med att påpeka att det krävs arbete för att det ska fungera så pass bra som det har gjort för Schenker.

– Hur bra det går beror på hur bra du har kartlagt dina behov, dina system och dina flöden, och på hur bra du har kommunicerat det med din it-leverantör, förklarar Kemal Ahmetasevic.

– Men paradoxen blir att samtidigt som du måste ta det lugnt och försiktigt och planera noggrant för att hela tiden kunna använda systemen måste du se till att projektet håller god fart så att du slipper sitta med dubbla system och därmed dubbla kostnader längre än nödvändigt, påpekar Stig Broberg. så trots att Virtualisering är en rela-

tivt ny tjänst är Schenker väldigt nöjda med att ha påbörjat sin omgörning.

– Vår inställning är i vanliga schenker i sVerige fall att inte vara först med det nyaste inom it-området, men Omsättning: 14 miljarder kronor. det här känns ändå som en beAntal anställda: 3 800. prövad arkitektur som det var Antal gods- och paketsändningar: hög tid för oss att ta tag i, berät23,5 miljoner/år. tar Stig Broberg.

Antal sjö- och flygsändningar: – Det finns så stora vinster att göra, så vad fanns det egentligen 68 400 per år. att vänta på?

inblick 2–09

logica

Worldwide

Deutsche Bank behövde en ny betalningsplattform för att synkronisera med regelverket SEPA. Ett kriterium var att ­systemet skulle klara 100 miljoner transaktioner per dag. ­Logicas lösning klarade ­kraven med stor marginal.

För fem-sex år sedan stod Deutsche Bank vid ett vägskäl när det gällde sina system för hantering av betalningar. Banken hade olika applikationer i olika länder som var dyra i drift och inte anpassade till kommande lagstiftning.

Det var framför allt den pågående implementeringen av sepa (Single Euro Payments Area) som ställde nya krav på flexibilitet. sepa är det regelverk som syftar till att skapa ett gemensamt område för betalningar inom eu. Det betyder att länder som har infört euro lika enkelt ska kunna göra betalningar mellan varand­ra som inom det egna landet.

– Vi såg över hela vår affärsmodell för betalningar. Vi sökte kostnadseffektiva lösningar som både skulle ge oss flexibilitet i förhållande till sepa och ge kunderna största möjliga nytta. Utifrån vår strategi beslutade vi oss för att bygga en helt ny betalningsplattform synkroniserad med sepa-kraven, istället för att bara uppgradera de befintliga systemen. Det nya systemet skulle klara av att hantera samtliga transaktioner i hela eurozonen, säger Michael Müller på Deutsche Bank, chef för Deutsche Bank i Frankfurt.

Ett kriterium var att lösningen skulle klara av minst 100 miljoner transaktioner per dag.

inblick 2–09

Logica, som tidigare hade samarbetat med Deutsche Bank, blev bankens partner i projektet och kunde med sitt system upprätthålla 20 miljoner transaktioner per timme.

Implementeringen gjordes inom den överenskomna projekttiden. Logica tillförde funktionalitet och flexibilitet i både volym och kapacitet på ett effektivt sätt.

Ytterligare en poäng med systemet är att även tredjepartsbanker kan använda sig av Deutsche Banks system – det vill säga mindre banker som inte har egen infrastruktur som kan hantera sepa-betalningar.

Systemets förmåga att hantera flera valutor och enheter har gjort det möjligt för banken att offensivt marknadsföra det i Europa. Banken hanterar idag sepa-betalningar för fler än 100 mindre banker.

Samtidigt har Logica vidareutvecklat betalningssystemet till att kunna hantera 38 miljoner transaktioner per timme. Det innebär att plattformen med marginal stödjer Deutsche Banks fortsatta tillväxt.

– Framför allt har denna förändring inneburit att vi nu på allvar kan fokusera på kunderna, säger ­Michael Müller.

Samarbetet blev framgångsrikt.

foto: Tom Chance/corbis

Plattform för gränslös tillväxt deutsche bank anställda: 80 456.

Kontor: 1 981.

Kunder: Drygt 18 miljoner.

Finns i: 72 länder.

Balansomslutning: 2 200 miljarder euro.

parterna en adapter för banker som själva inte vill ha infra­ strukturen för sepa. Den gör det möjligt för dem att på ett enkelt och effektivt sätt vara kopplade till Deutsche Banks system.

Roel Wolfert, Logicas Group Director Pay­ ments, är också nöjd med insatsen: – Jag tror att vi förstår bankens affär och kan översätta den förståelsen i verksamhetsstödjande lösningar. Vår relation är helt enkelt en bra ”fit”. juha hartomaa

För närvarande utvecklar

9

Snabbare arbetsflöden i Microsoft

alla tjänster i en plattform Enkla, välkända gränssnitt och effektivare arbetsflöden. Att bygga upp helhetslösningar med Microsoft som bas kan ge snabb utväxling på it-investeringarna. Svenska Institutet och DirektMedia är två olika exempel på hur man kan gå tillväga. text: johan Wickström illustration: lotta sjöberg

de Flesta organisationer och företag står inför

samma utmaning i dagens tuffa konjunkturläge: att få ut maximalt med affärsnytta av sina it-investeringar och skapa effektivare arbetsprocesser.

Därför har intresset för helintegrerade it-lösningar ökat under senare år, det vill säga tydliga it-strategier med färre programvaror.

Många affärssystem är relativt komplexa, så en smidig och kostnadseffektiv väg är att bygga på Microsoftapplikationer till en större helhet. Poängen med Microsoft är ju att praktiskt taget alla företag och organisationer har Officepaketet och Outlook för e-mail. Men få utnyttjar den fulla potentialen.

Inom Microsoftfamiljen finns ju allt från affärssystem, soa- och crm-lösningar till innovativa kommunikations- och säkerhetslösningar.

– Det finns många fördelar med Microsofts plattformar: enkla välkända gränssnitt, snabba implementationer, integrerade och effektiva affärsprocesser som når ut till alla användare i organisationen, säger Agneta Lindström, alliansansvarig för Microsoft på Logica, som märker ett ökat intresse för Microsoft som plattform.

10

Ett bra exempel på hur man kan utveckla Microsofts plattform är Svenska Institutet (si), en statlig myndighet som har till uppgift att öka omvärldens intresse för Sverige. si har kontor både i Stockholm och Paris och har därför behov av effektiva kommunikationsvägar mellan medarbetarna.

– Vi har haft Outlook länge men vi behövde ett bättre sätt att kommunicera på. Mailboxarna blev fyllda med fel saker, säger it-samordnaren MarieLouise Philip Moore. microsoFt tiPsade om en Unified Communications-lösning (osc 2007 r2) som Logica implementerade 2008. Kommunikationslösningen innehåller bild, ljud, chatt, mail och telefon i ett och samma paket.

– Bild- och ljudfunktionen är väldigt bra när ledningsgruppen har möten med Pariskontoret. Övriga organisationen använder chattfunktionen väldigt flitigt. På så sätt kommunicerar vi snabbare.

Vi ser också vilka som är inne och är tillgängliga.

Nu finns också speciella chatgrupper där man kan gå in och se diskussioner i efterhand, även om

man inte var online tidigare. Systemet är även integrerat med intranätet som är uppbyggt i Microsoft Sharepoint, vilket gör att medarbetarna kan starta en chatt även i detta gränssnitt.

Nästa steg är att införa en telefonifunktion, som vissa medarbetare använder redan nu. Då kan även alla telefonsamtal skötas via Microsoft Communicator-klienten och Outlook – det går även att lämna och lyssna av röstmeddelanden med mera.

– Vi har uppnått en betydligt mer effektiv kommunikation genom det här och personalen är väldigt positiv. Sedan har vi fått mycket fin publicitet i medierna och det är ju alltid trevligt, säger MarieLouise Philip Moore. ett annat exemPel på spännande utveckling med Microsoft som bas är företaget DirektMedia, som är en av Nordens ledande aktörer inom direktmarknadsföring, till exempel adresserad direktreklam och Internetannonsering. När DirektMedia skulle utveckla it-stödet för sina egna kunder valde man Microsoft Dynamics crm, som är integrerad med Outlook som företaget använ-

inblick 2–09

6 500 Microsoft­ specialister i 18 länder Logica är en internationellt ledande ­leve­rantör av Microsoftlösningar och har 6 500 Microsoftspecialister, varav drygt 2 000 i Sverige.

Sedan drygt tio år samarbetar Logica med Microsoft. Logica är också Gold Certified Partner till Microsoft.

Logica fungerar som helhetsleverantör av Microsoft och har särskilt stark kom­­ petens inom områdena Infrastruktur, Unified communications, Säkerhet, ­Integration & SOA, CRM och ERP ­(Dynamics AX och NAV).

Sedan 2009 har Logica startat spe­­ciella Microsoft Empowering Teams (MET) som hjälper kunderna med helhets­ lösningar över organisations- eller lands­ gränser. I den svenska organsiationen ingår 12 personer i MET.

Fria workshops med Logica

der för e-post. Även i detta fall stod Logica för implementeringen.

– Den stora vinsten är att vi får en överskådlig bild av försäljningssituationen samtidigt som kvaliteten på försäljningsarbetet blir betydligt högre, säger John Gustafsson, försäljningschef på DirektMedia.

Med Microsoft Dynamics crm kan säljarna lätt

och flexibelt styra kundrelationerna. Säljarna har kundinformationen samlad på ett ställe, vilket kortar ner säljcykeln. DirektMedia kan med hjälp av crm-systemet ta ut adresslistor för att göra riktade marknadsinsatser, till exempel genom e-postutskick.

– Idag använder de flesta säljare det nya crmsystemet. Alla ser en otrolig potential i det, säger John Gustafsson.

Nästa steg för DirektMedia är att integrera crmsystemet med affärssystemet Microsoft ­Dynamics nav för att på så vis utöka processtödet så att det även omfattar fakturering till kund.

Det ökade intresset för Microsoftlösningar gör inblick 2–09

att Logica stärker resurserna ytterligare inom detta område. Logica har nu startat ett så kallat Microsoft Empowering Team för att ta hand om större, mer komplexa uppdrag hos kunderna. I teamet ingår specialister från de flesta av de systemområden som Microsoft har i sin portfölj, till exempel Microsoft Dynamics, Information Worker, Integration & soa, Unified Communications och Infrastrukturlösningar.

– Genom att samla kompetensen i ett team skapar vi nya möjligheter över system- och landsgränser till gagn för våra kunder, säger Agneta Lindström.

– Vår storlek är vår styrka. Vi har ett stort in-

ternationellt nätverk. Samtidigt räcker det inte med teknik, man måste även förstå sig på kundens affärer för att lyckas. Vi har ju djup kompetens inom praktiskt taget alla branscher, säger Agneta Lindström.

Men nu erbjuds allt mer tjänster då man kan hyra system istället för att äga själv, i det så kallade molnet – hur påverkar det Microsoft?

– Microsoft är med på det tåget och erbjuder

Organisationer som använder Microsoft­ programmet PS (Packaged Services) har möjlighet att delta i fria workshops för att därigenom kunna öka affärsvärdet av sina it-investeringar. Det går att välja mellan fyra områden: Business Value, Desktop Deployment, Sharepoint Deployment och Exchange Deployment.

Logica, som är enda Microsoftpartner i Sverige som är certifierat inom alla fyra om­ råden, kombinerar workshops utifrån före­ tagens behov. Kunderna kan avropa kost­ nadsfria dagar med expertis från ­Logica via ett vouchersystem som är kopplat till antalet inköpta Microsoftlicenser.

D Läs mer på

www.logica.se/microsoft

fler och fler system i molnet. På sikt kommer de traditionella licensformerna att minska och kunderna kommer att köpa alltfler tjänster som service (Software as a Service), säger Agneta Lindström och pekar också på möjligheten att outsourca.

Logica är väl positionerat inom detta område.

I mars slöts till exempel ett avtal som innebär att Logica tar över driften av TeliaSoneras arbetsplatser. Avtalet omfattar cirka 34 000 it-arbetsplatser över hela Norden. Plattformen för denna leverans baseras på standardprodukter från Microsoft.

11

notiser

I framkant

5

framtidsyrken

Förr i tiden kunde man välja mellan trygga titlar som till exempel jurist, ingenjör eller it­tekniker. I framtidens yrkesliv väntar helt nya titlar. Här är några potentiella framtidsyrken som Framtidsbloggen.se plockat fram: media channel integrator Hanterar sammansmältningen av text, ljud och bild i alla mediekanaler.

kina leder surfligan

interactiVe disPlay deVeloPer Fixar gränssnittet på dataskärmar på publika platser.

i december uPPnåddes för första gången drömgränsen en miljard surfare under en och samma månad (och då är inte surfning på Internetcaféer med­ räknat). De allra flesta surfarna finns i Asien, 41 procent, och därefter kommer Europa med 28 procent.

sensor network coordinator Hanterar värdefull realtidsinformation från sensorer och sammanställer detta till intelligenta tjänster. google soFtware dePloyer Ser till att dra ut mesta möjliga affärsnytta av alla Googles tjänster.

tio-i-toPP-listan

1. kina

17,8 %

2. USA

16,2 %

3. Japan

6%

4. Tyskland

3,7 %

5. Frankrike

3,4 %

6. Indien

3,2 %

7. Ryssland

2,9 %

8. Brasilien

2,7 %

9. Sydkorea

2,7 %

10. Kanada

2,2 %

Sola lagom mycket För mycket sol skadar huden – det vet alla.

Men hur mycket tål vi egentligen? Har du blek hy, fräknar och rödlätt hår är risken större att du bränner dig. Och det gäller att se upp även när det är molnigt: 50 procent av solljuset kommer fram ändå.

Nu finns uv­mätaren som signalerar när du fått tillräckligt med sol. Solmätaren från Oregon Scientific är försedd med program­ vara som kan räkna ut hur länge användaren bör vara ute i solljuset baserat på hudtyp, uv­strålning och solkräm. Så nu är det bara att gå ut och steka sig.

D Läs mer på www.gadgetshop.com

Hitta golfbollarna direkt eFter ett Par Veckor har golfsvingen satt sig, men ibland går det snett – vare sig man vill eller inte. Då kan bollfinnaren Scout vara en räddare.

Med hjälp av en 3,2­megapixel videokamera scannar du snabbt av ytan. Scouten upptäcker bollar på 10–15 meters av­ stånd om bara 1 procent av bollens yta syns. Scouten används som en videokame­ ra som scannar av området där du tror att bollen ligger – när den upptäcker bollen avger den ett ljud och på bildskärmen ser du var den ligger.

D Läs mer på www.maxgolf.se

12

social aPPlication deVeloPer Koordinerar företagets strategier i den nya sociala nätverksvärlden som växer fram på nätet.

Smarta resesaker reseadaPtern med fem olika kontakter i en enda enhet som fungerar i de flesta stora länder världen över.

Digitala betjänter fixar beställningen när Vi tröttnat på att göra de dagliga sök­ ningarna på Google vill vi ha hjälp. I framtiden kan vi kanske förlita oss på digitala betjänter.

Det amerikanska innovationsföretaget Siri lanserar i år en ny programvara som – med hjälp av de senaste rönen inom artificiell intelligens – ska kunna svara på frågor, till exempel: När går nästa tåg mellan Stockholm och Flen, eller: Finns det ett bord ledigt på Restaurang Thaikällan? Be­ taversionen som kommer i år är anpassad för mobila enheter. Enligt ärevördiga MIT (Massachu­ setts Institute of Technology) är detta en av tio trender som kan förändra vår värld framöver.

D Läs mer på www.technologyreview.com

inblick 2–09

FOTO:

logica & Jag

Sjöfartsverket

tuff it-miljö på sjön 95 procent av Sveriges utrikeshandel går sjövägen. Sjöfartsverket ansvarar för att detta fungerar, dygnet runt, året om. En tekniskt utmanande miljö som ställer stora krav på it-systemen.

Peter geite kom som systemutvecklare till Sjöfartsverket för 15 år sedan. Idag är han chef för den 38 personer stora it-avdelningen, vars uppdrag är att förse Sjöfartsverket med verksamhetsanpassade och effektiva it-lösningar.

I verkligheten kan det betyda att fixa bandbredd till isbrytare. Att fjärrstyra lokala nätverk på sjömätningsfartyg i fält. Att hantera marina 3D-lösningar eller informationsflöden via satellit.

– Vi arbetar i en spännande och bred verksamhet, men också tekniskt utmanande. Av våra 55 lokala nätverk finns 10 ombord på fartyg, säger Peter Geite.

Samtidigt har Sjöfartsverket ett EU-regelverk att följa. Liksom för alla myndigheter ökar trycket på automatisk informationsöverföring och e-förvaltning.

Exempelvis måste alla EU-länder ha elektroniska system för fartygsanlöp. sjöFartsVerkets huvudkontor med 250 anställda finns i Norrköping, cirka 900 personer till är spridda på ett 40-tal platser över landet. Redan 2003 kommunicerade hela organisationen genom ip-telefoni. Två år innan styrde Sjöfartsverket om sina it-funktioner med målet att samordna och effektivisera. Resultatet blev en central it-avdelning indelad i service desk, infrastruktur och utveckling.

2003 slöts ett ramavtal med Logica, som huvudleverantör av it-tjänster. Efter sex års tajt samarbete kan Peter Geite backa upp ord som ”kompetens” med personliga reflektioner.

– För mig är en bra konsult någon som kan skapa en fungerande relation, som finns hyfsat nära, är lätt att ha att göra med och har social kompetens utöver sin fackkompetens, säger han. idag arbetar ett 20-tal Logica-konsulter gentemot Sjöfartsverket. Förtroendet har utvecklats successivt och listan över gemensamma projekt är lång.

– Logica har hjälpt oss se över vår it-strategi och bidragit till att göra vår it mer tillgänglig. Exempelvis fanns de med när vi planerade plattformsbyte för källdatasystemet kring nautisk information för sjösäkerhetsanordningar. När funktionen nu ska flyttas till ett annat system och renodlas till ett nautiskt informationssystem finns Logica med inom kravanalys, arkitektur och utveckling. Ja, Logica täcker många av våra behov. soFia eriksson

inblick 2–09

namn: Peter Geite arbete: It­chef på Sjöfartsverket. bor: Villa i Norrköping med sambo och två barn (9 och 7 år). logica i tre ord: Kompetens, lättillgänglighet och bredd.

13

Åsa Torstensson

På spåret med svensk it-teknik till eu

14

inblick 2–09

porträttet

Åsa Torstensson

Infrastrukturminister Åsa Torstensson laddar upp inför höstens ordförandeskap i EU. Sverige ska då planera för en ny it-strategi inom unionen och i september väntar en världskongress inom intelligenta transportsystem.

– Jag tycker om när det händer ­mycket, säger Åsa Torstensson som fick centerpartiets värderingar redan med modersmjölken.

Text: Johan Wickström foto: andreas lundberg

– Vi har till exempel lagt förslag om ett enhetligt trafik­verk och att konkurrensutsätta sj, säger Åsa Torstensson när hon i raska steg, efter en halvtimmes intervju, går fram på perrong 5 på Stockholms centralstation.

Vi diskuterar aktuella förslag från näringsdepartementet, och Åsa Torstensson har onekligen ett omfattande fögderi att ta hand om.

Längst ut på perrongen väntar fotografering. Åsa Torstensson är effektiv och självklar när fotografen sätter igång.

Det här säger två saker om vår infrastrukturminister: Hon gillar tempo och att saker går undan.

Hon trivs ganska bra att vara i centrum.

Två egenskaper som kan komma väl till pass på minister­ taburetten. Ändå tillhör hon de mer okända ministrarna, trots sitt beting: under de kommande 12 åren ska regeringen satsa 417 miljarder kronor på järnvägar och vägar.

Vad ska ni satsa mest på?

– Jag vill inte se nån konflikt mellan transportslagen. Båda behövs men det gäller att samordna dem. Men exakt hur planeringsprocessen ska gå till håller vi på att utreda nu.

I infrastrukturkedjan ingår även flyg- och båttransporter. För att optimera planering och logistik har regeringen lagt förslag om att samordna alla delar till ett transportverk och samtidigt ge mer regional makt i planeringsprocessen.

– Trafikslagen ska haka i varandra, hela kedjan ska fungera.

Egentligen finns det ytterligare ett transportslag och det är it.

Genom effektiva it-lösningar blir det enklare att klara rätt transporter i rätt tid på rätt plats, säger Åsa Torstensson, och politiskt sakkunnige Henrik Hansson och pressekreteraren Kenneth Hultgren nickar instämmande runt bordet.

Samtalet leder oss in på en av de kommande huvudfrågorna kring it och transporter – höstens världskongress i Stockholm inom its (Intelligenta transportsystem). Inom its ryms allt från trafiktullar och smarta reseplanerare till bilar som signalerar vid halt väglag.

inblick 2–09

D 15

– It ska vara en del av alla områden, säger Åsa Torstensson.

» Mobila tjänster kan bidra till att människor kan klara sig själva. Sam­tidigt gäller det att bevaka it-klyftan, så att ingen hamnar utanför. « D

Den 21–25 september kommer 5 000 personer till Stockholm för att diskutera och utbyta kunskaper inom detta högaktuella område, med fokus på vardagslösningar.

– its är oerhört viktigt dels av klimatskäl – transporterna står ju för större delen av koldioxidutsläppen – men dels också av säkerhetsskäl. Än så länge har vi bara sett första generationens its-tjänster, det kommer hända mycket framöver. Åsa Torstensson kommer sannolikt att medverka vid invigningen av its-kongressen och hon har dessutom bjudit in samtliga ministerkolleger för en arbetsmiddag i anslutning till kongressen.

– Det är viktigt att vi kan utveckla standardiserade lösningar inom det här området. Alla kan inte ta fram egna lösningar. Och vi i Sverige är en föregångare inom miljöteknik och kan visa vägen.

Ministerkollegerna är även bjudna till Visby senare under hösten för att diskutera framtidens it-frågor.

– eu har en agenda för it-frågor fram till 2010, men under

16

hösten ska vi ta fram en plattform för perioden 2010–15.

Därför vill jag att vi ska träffas för öppna kreativa samtal om vad vi ska lyfta upp på it-agendan: harmoniseringar, plattformar, tjänster eller vad det nu kan vara.

Något område som du själv vill lyfta fram?

– It ska ju inte vara vid sidan om – det ska vara en del av alla områden. Men en viktig sak är ju att skapa fungerande tjänster av olika slag. Till exempel ställer den demografiska utvecklingen stora krav på hur vi ska ta hand om den åldrande ­befolkningen. Mobila tjänster kan bidra till att människor kan klara sig själva. Samtidigt gäller det att bevaka it-klyftan, så att ingen hamnar utanför.

Men offentliga e-tjänster och e-förvaltning talas det inte så mycket om nuförtiden som för några år sedan?

– Nej, det går lite trögt. Men det är Mats Odells ansvars­ område, skrattar Åsa Torstensson.

– Men visst är det viktigt att staten visar vägen när det gäller offentliga e-tjänster. skl (Sveriges Kommuner och Lands-

inblick 2–09

porträttet

Åsa Torstensson

ITS – Intelligenta transportsystem ITS är system där it-lösningar används för att förbättra och stärka vägsektorn.

Det handlar både om att minska utsläppen, höja ­säkerheten och underlätta för ­trafikanterna. Exempel på ITS-lösningar är vägtullar, bilar som läser av halka och dynamiska väg­system som signalerar om det blir trafikstockningar.

Den 21–25 september pågår årets världskongress för ITS i Stockholm.

Logica är en av huvudsponsorerna.

ting) har kommit en bit på väg och det händer ju väldigt mycket inom vården.

Själv utnyttjar Åsa Torstensson både infrastruktur- och itnätet flitigt för att få livet att gå ihop. Mobilen är ett oumbärligt arbetsverktyg när hon reser runt. Inte minst i det privata: hon jobbar i Stockholm, bor i Strömstad och har särbon i ­Finspång, i Östergötland. Åsa Torstensson är nästan född centerpartist. Som barn till kommunalrådet Torsten Torstensson i Strömstad var ­politiska diskussioner hemma vid matbordet legio. Hon lärde sig argumentera, men det var ändå inte sjävklart att bli politiker (även om hon gick med i cuf redan som 15-åring). Hon valde socionomlinjen – ”kommunisthögskolan”, enligt pappan – och hann med ett par ”riktiga” år i arbetslivet, bland annat som skolkurator för tonåringar, ”vilket lärde mig att vara ­ödmjuk inför människors erfarenheter”.

Men sedermera var det ändå politikerlivet som hägrade.

1994 efterträdde hon pappa på kommunalrådsposten hemma i Strömstad. Och i riksdagsvalet 1998 blev hon framkryssad till riksdagsplats – ”det tog ett par dagar innan det var klart att jag kom in”.

Sedan har hon gått från klarhet till klarhet: tagit plats i Centerns verkställande utskott, blivit gruppledare för partiet och ansvarig för Alliansens näringspolitiska grupp.

Och efter valet 2006 knackade Maud OIofsson på dörren och frågade om hon ville ta sig an posten som infrastrukturminister.

– Jag tvekade inte en sekund. Det var självklart att ställa upp – och väldigt spännande.

Nu, några år senare, så tycker hon att livet är en smula hektiskt: – Man ska ju vara tillgänglig dyg­­net runt året runt, ungefär som ett kommunalråd fast i ett dubbelt så högt tempo. Det kan vara kämpigt, men är ändå kul.

Och hittills har hon klarat sig undan några skandaler. Största diskussionen kom kort efter valet när det framkom att hon, liksom till exempel dåvarande kultur­ ministern, inte betalade tv-licens. ”En tv har ingen plats i mitt liv”,

inblick 1–09

sa Åsa Torstensson till försvar.

– Jag ägde ingen tv då och inte nu heller.

Jag är ute och far så mycket så jag hinner inte titta ändå, konstaterar Åsa innan vi ger oss av på språngmarsch mot järnvägsperrongen.

Under våren är det

framför allt föreberedelserna för eu-ordförande­ skapet som d­ ominerar ­agendan på d­ epartementen.

I princip är hela höstschemat bokat nu, ­förklarar pressekreteraren Kenneth Hultgren medan f­ otograferingen pågår.

– Det är en oerhörd skillnad mot i höstas då finanskrisen var som värst – då var medieintresset inte alls lika stort för oss. Men nu går telefonerna varma, och då är det ju mycket roligare, säger Kenneth Hultgren.

Efter en intensiv fotosession tar Åsa Torstensson på sig kappan och tackar för sig. Hon hoppar in i en taxi till Bromma för vidarebefordran till nästa möte, i Trollhättan, och sedan blir det bil hem till Strömstad.

– Om jag ska koppla av? Ja, då blir det nog räkor och vin på en klippa. Det är alltid härligt, säger Åsa Torstensson och skyndar tillbaka på perrong 5.

åSA torstensson ålder: 51.

Familj: Särbo.

Bor: Strömstad.

På nattduksbordet: Regeringshandlingar och en deckare.

Gör på nätet: Följer nyheterna samt hittar nya resmål.

17

It-trender foto: Jeppe Gustafsson / SCANPIX

notiser

» Ha affären i fokus – tekniken är inga problem.« Vilka utmaningar står landets it-chefer för? I boken IT i Sverige 2009 ger analys­företaget Exido sin bild av ­utvecklingen. Analytikern ­Staffan Movin förklarar hur it kan stärka ­affärerna.

Hur påverkas it-verksam­heterna av det tuffa ­konjunkturläget?

– It-avdelningarna måste ju spara som alla andra. Och det går att spara och effektivisera mycket mer än vad man hittills har gjort. Fort­ farande råder ofta ett silotänkande i företagen med skarpa gränser. Man bör i­ stället titta mer på processerna i sig och även samarbeta mer med sina it-leverantörer.

Och de stora program­varuföretagen?

– Alltfler har tjänster i molnet. Ett exempel är Microsofts Azure – det är främst Sharepoint och kontorsapplikationer. Microsoft är ju hårt pressat av den här utvecklingen. I mitten av 90-talet kostade Word, Excel etc drygt 5 000 ­kronor styck. Idag får du hela Officepaketet för en ­tusenlapp på grund av konkurrensen från Open Office.

Outsourcingtrenden har varit stark en tid – fortsätter det?

– Ja, definitivt. Framför allt kommer vi att se mer av funktionell outsourcing, till exem­ pel för inköp eller lagerhantering.

Vilka övergripande råd vill du ge ­it-cheferna?

– De ska ha affären i fokus. Hur kan it hjälpa ­affären? Vilka krav ställer affären på it? D ­ et ­viktiga är att lösa affärsutmaningarna – tek­ niken är inga problem.

Rekord för e-deklarationer Drygt 3,9 miljoner svenskar valde att deklarera elektroniskt, vilket är 350 000 fler än året innan. ­Totalt motsvarar det 53 procent av alla som kunde deklarera elektroniskt. Trots ökningen når Skatte­ verket inte riktigt det uppsatta målet på 60 procent.

Den populäraste elektroniska deklarations­ metoden var även i år den förtryckta säkerhets­ koden, via Internet, som användes av drygt 1,4 ­miljoner. På andra plats kom e-legitimationen som drygt 950 000 personer använde. Kvinnor är fortsatt något bättre än män på att e-deklarera och personer födda på 1970- och 1980-talet är den ­ålderskategori som är bäst på e-deklarationer. Av dem har drygt 70 procent deklarerat elektroniskt.

1,6

Kommer intresset för grön it fortsätta att växa?

– Ja, det ser vi klart trots tuffare tider. Det spa­ rar ju både pengar åt företagen – till exempel genom mindre resande – och ger bättre miljö.

Hur påverkar det beramade Molnet (cloud computing) organisationerna?

– Alla bör titta närmare på vad detta kan med­ föra för fördelar. Molntjänster och SaaS (Soft­ ware as service) kommer att öka – kostnads­ aspekten är så stor. Det går inte att undgå.

Hittills har det mest handlat om mjukvara, men på sikt kan det bli fråga om utveckling av applikationer – då kommer det att bli en rejäl utväxling.

miljoner

Hur påverkas it-säker­heten av molntjänsterna?

– Molnföretagen jobbar bra med säkerhets­ frågorna e ­ nligt de flesta bedömare. Säkerhets­ faran ligger väl i användningen av systemen – till exempel att vi får allt fler mobila enheter.

Så många nya typer av skadlig kod upptäcktes 2008, enligt företaget Symantec.

Källa: Ny Teknik

Grönt ljus för försäkringsbranschen Landets försäkringsbolag har tuffa krav när det gäller rapportering av ekonomiska nyckeltal. Finansinspektio­ nen har tagit fram den så kallade Trafikljusrapporteringen för att övervaka det ekonomiska tillståndet hos försäk­ ringsbolagen. Om tillståndet inte är tillfredsställande på företaget kommer inspektionen varna marknaden.

Nu har Logica tagit fram ett systemstöd – Logica Trafik­ ljus – för att underlätta och kvalitetssäkra informations­

18

insamlingen till Trafikljusrapporteringen. Produkten är ett flexibelt stöd även för andra analys/stresscenarier i den finansiella branschen.

Nyligen tecknade Kyrkans Pensionskassa avtal med ­Logica om den nya trafik­ljustjänsten.

– Vår ambition är att förenkla och effektivisera rappor­ teringen till Finansinspektionen, säger Anders Granberg, vd på Kyrkans Pensionskassa.

inblick 2–09

It-systemen som används för att styra och övervaka fysiska processer i till exempel kärnkraftverk och oljeraffinaderier har inte följt med i ­it-utvecklingen. Följden blir att samhällsviktiga verksamheter utsätts för en rad risker i takt med allt mer komplexa hot.

Komplexa it-hot mot produktionsanläggningar När Joseph Weiss,

chef vid företaget Applied Control Solutions, nyligen inför amerikanska sena­ten beskrev konsekvenserna av en attack mot scada-systemen lät det som en trailer till en amerikansk actionfilm. Nu var det dock inget film­ manus som Weiss redogjorde för, utan hot och skräckscenarier som i högsta grad är verkliga.

Enligt Joseph Weiss har bevisligen mer än 100 attacker utförts i usa under de senaste tio åren mot scada-system, som används för att styra och övervaka den fysiska processen i exempelvis kärnkraftverk, vattenkraftverk, reningsverk och olje­ raffinaderier. Konsekvenserna av attackerna har varit allt från ganska triviala till märkbara miljöskador och dödsfall. Hans budskap var också klart: vi måste räkna med att hoten både kommer att öka i omfattning och bli mer komplexa. Lite hårdraget kan man säga att såväl grunden till problemen som lösningen på det hela stavas scada, Supervisory Control and Data Acquisition.

– Ett grundläggande problem med scada-systemen är att de ligger åtskilliga år efter övrig it-­ säkerhet. Därmed ligger de heller inte i fas med hur den generella hotbilden i samhället har ökat, säger Dennis Johnsson, informationssäkerhetskonsult på Infrastructure Management på Logica.

Hoten mot scada-systemen – och därmed också mot viktiga samhällsfunktioner – är många inblick 2–09

och kommer både utifrån och från insidan. Det finns ett antal aktörer som både har viljan och förmågan att slå ut viktiga samhällsfunktioner genom att attackera scada-systemen. Länder i sig kan agera till exempel när det gäller konflikter om naturtillgångar och tillgång till energi. Terrorister som väljer cyberattacker som metod skulle i princip kunna ställa till med lika stor skada för ett samhälle och dess medborgare som om de spränger fysiska bomber. ett stort hot, oavsett om de drivs av pengar eller för att skapa sig ett namn. Men faktum är att en allt större riskfaktor är de faktiska användarna av systemet, alltså medarbetare och före detta medarbetare. De kan naturligtvis ha uppsåt att skada men lika vanligt är att de omedvetet utgör ett hot, säger Dennis Johnsson.

Det sistnämnda visar inte minst en incident vid kärnkraftverket Davis-Besse i Ohio usa från 2003.

Kraftverket, som vid tiden för incidenten var stängt för revision, drabbades av en kraftig virus­attack som slog ut övervakningssystemet av driften i närmare fem timmar. Orsakerna var dels en felaktigt uppsatt förbindelse in i kraftverkets nätverk, dels en dator utan virusskydd som kopplades in. Datorn tillhörde en inhyrd konsult som var ovetandes om att hans dator utgjorde en smittohärd.

Självklart finns det hotbilder även i Sverige, vilket de flesta samhällsviktiga aktörer i landet också är medvetna om. Infrastructure Management vid Logica har tillsammans med sin partner Industrial Defender (id) tagit fram ett nytt koncept för att se över och öka säkerheten i befintliga scadasystem. Logica erbjuder allt från managementkonsulter till tekniska lösningar tillsammans med Industrial Defender.

Susanna Kull

– Hackers utgör självklart

Om SCADA SCADA, Supervisory Control and Data ­Acquisition, är den allmänna termen för det digitala kontroll- och styrsystem som till stora delar styr och övervakar drift och distribution av exempelvis el, energi, vatten och spårbunden trafik.

Det finns cirka 3 miljoner SCADA-system i drift i världen, vilka i många fall styrs från kontroll- och driftcentraler. Bara inom EU finns uppskattningsvis 100 000 kontroll­ centraler för olika tekniska verksamheter.

19

i fokus

20

Innovationer

inblick 2–09

När konkurrensen hårdnar och förändringstakten i branschen ökar – då gäller det att släppa fram sina innovativa sidor. Inte så underligt att innovation blivit ett hett område för både ­beslutsfattare, forskare och företag. Under de senaste åren har ­intelligenta it-lösningar varit ett starkt tema i innovationsutvecklingen.

Text: anders nilsson illustration: amigos

innovationer som ger

tillväxt

– hjulet, jordbruket, stålet, explosionsmotorn och mikroprocessorn och så vidare – som vi tagit oss från vår halvapstillvaro på savannen till dagens högteknologiska värld.

– Innovationerna torde vara den viktigaste samhällsförändrande kraften, säger professor Charles Edquist, föreståndare för innovationsforskningscentret circle vid Lunds universitet, och pionjär inom innovationsforskning. Tänk bara för 100 år sedan – då hade du ingen telefon, ingen dator, ingen tv och inte så mycket elektricitet heller.

Många kanske associerar ordet ”innovation” med konkreta uppfinningar, som Gutenbergs tryckpress, Bells telefon eller Nobels dynamit. Men begreppet är mycket vidare än så och innefattar i princip all förbättring, stor eller liten, av en

Det är med innovationerna

inblick 2–09

verksamhet. Det kan handla om att producera en ny eller bättre vara eller tjänst, men också om att hitta processer och orga­nisationsformer som gör det möjligt att framställa en vara eller tjänst till mindre kostnad. Även en mycket liten förbättring är en innovation.

Under de senaste två, tre decennierna

har intresset för att förstå mekanismerna bakom innovationer ökat dramatiskt.

– När jag kom in på området och skrev min avhandling i början av 1970-talet var vi väldigt få innovationsforskare, säger Charles Edquist. Men fältet växte närmast explosionsartat under 1980- och 1990-talen, i dag är vi drygt 6 000 i världen, och intresset utifrån är stort, inte minst hos beslutsfattare.

Att innovationsforskningen blivit så

het på kort tid är knappast en slump. Även om innovationsförmåga alltid varit viktig känns den på något sätt extra aktuell i vår tid. De senaste decenniernas tekniska och ekonomiska utveckling har lett till kraftigt ökande konkurrens inom många områden, och ett växande behov för både företag och nationer att ständigt utvecklas för att inte bli akterseglade.

Varor betraktas snabbare som föråldrade, vilket ställer större krav på producenterna att hela tiden få fram nya, bättre modeller. Handelsprofessorn Micael Dahlén hävdar i sin bok ”Nextopia” att utvecklingen idag gått så långt att en produkt i princip blir passé i samma stund som den når marknaden. Såväl iPhone som Barack Obama hade sitt största ögonblick innan de introducerades på marknaden respektive i Vita huset, menar Dahlén.

21

D

i fokus

Innovationer

» Mycket talar för att it-revolutionen påverkar produktiviteten mer än ångmaskinen och elektrifieringen gjorde på sin tid. «

harald edquist, fil dr på handelshögskolan i stockholm

D

Det ökande intresset för innovationsaspekter märks också på nationell nivå.

I Sverige inrättades 2001 Verket för innovationssystem, Vinnova.

– För ett företag är det ett självklart samband att det går illa om man inte tar fram nya lösningar som möter morgondagens efterfrågan. Samma princip gäller för ett land: du måste ha många nya affärer för att få en nationell ekonomi att gå ihop, förklarar Göran Marklund, tf vice generaldirektör på Vinnova. av it är ett mycket starkt tema i de senaste årens innovationer. Mer avancerad it i varor och tjänster, men minst lika viktigt: mycket mer it i produktionsprocesser, affärsprocesser, admi­nistration. Mycket talar för att itrevolutionen påverkar produktiviteten

Ökad användning

Charles Edquist, ­professor vid Lunds ­universitet.

mer än ångmaskinen och elektrifieringen gjorde på sin tid, menar Harald Edquist, doktor i ekonomisk historia på Handelshögskolan i Stockholm.

Vad kan man då göra för att förbättra jordmånen för innovation – i sitt företag, sin kommun, sitt land? Alla faktorer som har betydelse för hur ett land (eller annan enhet) presterar i innovationshänseende kallas innovationssystem. Viktiga faktorer är bland annat forskning, finansiella resurser, kompetens, samarbetsstrukturer, efterfrågan, patentlagstiftning, skatte­ system och företagskultur (se faktaruta nedan). innovationssystemet har både starka och svaga sidor, menar Göran Mark­lund. Till fördelarna hör starka FoU-företag, starka forskningsmiljöer på

Det svenska

universiteten, en kultur av platta organisationer och bra samarbetsklimat samt kvalitetsmedveten offentlig verksamhet.

Som svagheter i systemet nämner han att det är för lite fokus på innovation och förnyelse i politiken, att det brister i nyttiggörandet och kommersialiseringen av forskningen och att den offentliga sektorns behov inte längre används som efterfrågedrivande kraft. Charles Edquist håller med.

– Sverige har en imponerande historia av innovation i samband med offentlig teknikupphandling. Ericssons första elek­ troniska växlar utvecklades därför att Tele­ verket hade beställt dem. Utvecklingen av Aseas högspänningsledningar åt Vatten­ fall och x2000 åt sj är andra ­exempel.

Sveriges inträde i eu är ett av flera skäl till att denna tradition somnat av. Till

Tio nyckelfaktorer för ett innovationssystem Ett innovationssystem är alla de faktorer som har betydelse för uppkomsten av innovationer.

Följande tio faktorer är viktigast:

1 Att forskning och ­utveckling skapar ny kunskap inom ­framför allt teknik, medicin och natur­ vetenskap.

2 Att människor kom­ petensutvecklas (i både utbildnings­ system och arbets­ liv).

22

3 Att marknader för nya produkter uppstår.

4 Att efterfrågan på nya produkter inklu­ derar tydliga krav på dessa produkters prestanda.

5

tt nya organisationer A (företag, forsknings­ organisationer, myn­ digheter etc) uppstår och att gamla utveck­ las på ett sätt som passar nya inno­va­ tions­områden.

6 Att olika aktörer ­nätverkar så att ny kunskap från olika håll förs samman.

7 tt relevanta spel­ A regler – lagstiftning, avtal, praxis, kultur och tradition med mera – skapas och utvecklas.

8 tt det finns ”kuvös­ A verksamhet” för inno­ vativa satsningar, i form av till exempel tillgång till utrustning och administrativ hjälp.

9 Att det finns finansie­ ringsmöjligheter.

10 tt det finns tillgång A till rådgivare inom bland annat teknisk utveckling, juridik och kommersialisering.

Källa: Charles Edquist: The Sys­ temic Nature of Innovation, i The Oxford Handbook of Innovation (Oxford University Press 2004)

inblick 2–09

Appear vann Logicas innovationstävling

gränslÖsa MoBiltJänster Skräddarsydd information direkt till mobilen som baseras på tid, plats och funktion. Det svenska företaget Appear utsågs i våras till global vinnare i Logicas innovationstävling. resebranschen har kommit längst i sin använd­ ning av situationsbaserade mobila tjänster (con­ text aware­tjänster). Det handlar om mobila tjäns­ ter avancerade nog att utifrån person, plats och situation kontinuerligt leverera uppdaterad och relevant information till en mobil enhet.

– Som jag ser det finns det egentligen inga grän­ ser för vad vi kan åstadkomma med den mobila tekniken. Det utmanande är att omvandla den till något som både driver affärerna och är enkel att använda. Grundläggande är att informationen ska vara anpassad för varje användarprofil och till­ gänglig med högst två klick, säger Xavier Aubry, vd på Appear.

Context aware­tekniken fungerar i mångt och mycket som ett informationsfilter för användaren.

Genom att använda sig av såväl dynamisk extern data som av förprogrammerade parametrar filtre­ ras i nformationen för att anpassas utifrån respek­ tive användares situation och behov.

– Till exempel behöver en tågkonduktör inte själv söka eller välja information utan får automa­ tiska uppdateringar längs vägen om trafikläge och annat. Informationen blir med hjälp av Appears teknik helt anpassad utifrån användarens rutt just denna dag och den typ av situationer denne kan ställas inför, säger Xavier Aubry.

Bland användarna av Appear IQ finns till exem­ pel Dutch Rail. Det holländska järnvägsbolaget har 10 000 användare av tekniken, vilka därigenom kan

skydd för den fria konkurrensen har eu långtgående regler som ska förhindra förtäckt nationellt företagsstöd.

–Offentliga teknikupphandlingar ska förstås ske öppet, i konkurrens, säger Charles Edquist. Syftet ska inte vara att gynna enskilda företag, utan att få fram saker som inte finns: ”Vi vill ha ett tåg som kan gå i 200 km/timmen på befintligt järnvägsnät” och så får man se vem som kan leverera det. Men innovation kräver mycket interaktion mellan parterna, därför måste det vara tillåtet för en beställare att prata med företag i branschen innan man gör sin upphandling.

Det förbjuder i princip eu:s regelverk, vilket är olyckligt. Det gynnar bara länder utanför eu, som usa och Kina. eFterFrågans betydelse för innovationer har ofta underskattats, konstaterar han. Motsatsen gäller för forskningens betydelse. Den är förvisso en mycket viktig faktor i innovationssystemet, fast inte så dominerande som den ofta framställts.

– Ser du tillbaka ett halvsekel så var synen på innovation väldigt endimensionell: grundforskning leder till tillämpad forskning som leder till nya produkter och processer som leder till produktion och välstånd, säger han. En linjär, utbudsdriven process. Men det är inte så innovation går till. Det är inte frågan om enkla samband, utan komplexa system, med mycket feedback och interaktivt lärande. Ändå tycks vi ha svårt att släppa den gamla uppfattningen.

innovationssystemet fungerar är viktigt, inte bara för forskare och beslutsfattare, utan även för enskilda företag, menar Charles Edquist. Har man en helhetssyn och förstår sin position i systemet är det också lättare att förbättra sina förutsättningar för innovation – till exempel genom att öka nätverkandet.

– Vi ser i undersökningar att majoriteten av all innovation i företag – i vissa fall

Resebranschen har kommit långt när det gäller de nya mobila tjänsterna.

lösa sina uppgifter snabbt och enkelt. Även servi­ cearbetet i Paris tunnelbana har blivit betydligt snabbare och smidigare tack vare Appear IQ. Nyligen kom ytterligare en bekräftelse på att Appears utveckling av dynamiska mobila tjänster tillhör branschens mest innovativa, då de utsågs till global vinnare i Logicas innovationstävling.

– Samarbetet med Logica ger oss helheten. Vår lösning är en möjliggörare av en mängd tjänster och med Logicas enorma kunnande inom system­ integration och speatskompetens inom utveck­ lingen av mobila applikationer är kombinationen perfekt. Med deras stöd ökar vi också våra möjlig­ heter att bredda oss till fler branscher som offent­ lig sektor, sjukvård och energisektorn, säger Xavier susanna kull Aubry.

att Förstå hur

inblick 2–09

D 23

i fokus

Innovationer

Logicas nätverk för innovation Intresset för innovation ökar i alla sektorer. Det menar ­Markus Närenbäck, ansvarig för affärsutveckling och ­innovation på Logica Sverige.

D

så mycket som 75 procent – sker i samarbete med andra aktörer. Vanligast är att man samarbetar med andra företag – kunder, leverantörer och även konkurrenter.

Hur ska man då se på förutsättningarna för innovation just nu, när vi befinner oss i den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet? Krisen innebär både nya möjligheter och hinder, menar Edquist och Marklund.

– Man kan se på krisen som en ”creative destruction”, då gamla avlagringar försvinner, vilket skapar förutsättningar för nytt att växa fram, säger Charles Edquist.

Resurser frigörs, som kan användas i nya konstellationer. Men samtidigt skapar krisen hinder eftersom en av de faktorer som behövs – riskkapital – i princip försvunnit.

– Läget är tufft, men krismedvetande och strukturomvandling innebär också stora möjligheter, säger Göran Marklund.

Statliga stödpengar bör i betydande utsträckning investeras i innovationsprocesser där vi ser en växande efterfrågan när krisen är över. Innovationer som bidrar till en bättre miljö kommer till exem­pel vara väldigt efterfrågade. Så visst ligger det något i att nöden är uppfinningarnas moder, men i så fall borde man säga att kraftsamling och investeringar är uppfinningarnas fader.

– Innovation är ett sätt för våra kunder att differentiera sig i en mer konkurrensutsatt marknad, säger ­Markus Närenbäck. Vi ser ett snabbt ökande intresse nu, inte minst i sektorer där det inte tidigare talats så mycket om innovation. Fler och fler av våra kunder känner att de behöver bli bättre på att dra nytta av ny teknik och då inte minst it.

– Ofta tar vi tillsammans med kunden fram en gemen­ sam innovationsagenda. Tillsammans identifierar vi strategiskt viktiga utvecklingsområden, och samlar ett nätverk av aktörer från olika håll för att kunna jobba effektivt med frågan.

En viktig punkt på Logicas egen innovationsagenda är Markus Närenbäck, Logica. att samla innovationserfarenheter och lösningar från koncernens olika länder.

– De bolag som de senaste åren gått samman till Logica har alla gedigna innovationstraditioner, men på olika områden – från produktorienterad innovation till management consulting. Nu har Logica format ett Global Innovation Council med uppgift att bygga vidare på den samlade kompetensen från våra olika delar, och låta dem korsbefruktas.

Markus Närenbäck exemplifierar med ett internationellt elbilsprojekt, där L­ ogica är involverat. En stor utmaning när samhället går över till elbilar är att matcha balansen mellan kapacitet och efterfrågan i elnätet. Redan en relativt liten elbilsflotta skulle kunna orsaka överbelastning om de allihop sattes på laddning ungefär samtidigt, efter jobbet.

– Det problemet har man redan kommit långt med i Holland, med en blandning av teknik och kommersiella modeller: vill du ha bilen laddad omedelbart kan du få det, men om kraftbolaget får frihet att ladda bilen när det passar bäst under natten, så får du en mycket lägre taxa.

Ett starkt kompetensområde för Logica Sverige är tekniken i den framtida arbetsplatsen, med dess betoning på mobilitet, samarbete och integration av olika kommunikationssätt. Därför planerar Logica att i höst öppna ett innovationscenter i Nacka på temat Next Generation Workplace.

– Centret ska vara koncernens spjutspets på detta område, och ta emot Logicas kunder från hela världen. Förutom att demonstrera tekniken och erbjuda den bästa expertisen ska vi bygga upp ett antal scenarier som visar konkreta fördelar med nya tekniska lösningar för till exempel tekniker, säljare på fältet eller läkare. Vinsterna består både av ökad produktivitet och besparingar i pengar och miljö.

Anders Nilsson

Olika typer av innovationer Produktinnovationer innebär nya eller

Radikala innovationer har stor inverkan

f­örbättrade produkter. Dessa kan delas upp i ­varuinnovationer och tjänsteinnovationer.

på våra liv, till exempel penicillinet, glödlampan eller Internet.

Processinnovationer innebär processer som framställer en vara eller tjänst till lägre kostnad än tidigare.

Inkrementella innovationer utgör det stora

Organisatoriska innovationer innebär

nya, mer effektiva organisationsformer.

24

flertalet innovationer och hit hör det vardagliga gnetandet med att effektivisera processer och verksamheter eller höja tekniska prestanda lite, lite grand i taget.

inblick 2–09

Åsikten

Klas Hallberg

Leve teknikens under! jag sitter i taxin på väg från Sturup in till Malmö där jag ska hålla en föreläsning senare på kvällen för ett teknikkonsultbolag. Jag ska ringa en god vän. Det är dålig täckning. Jag blir förbannad. Känner mig lurad. Jag har ju en 3g-telefon.

Det borde vara täckning. Jag är ju utanför en av Sveriges mest trafikerade flygplatser, på väg in till Sveriges tredje största stad. Det borde finnas täckning här. Jag eldar upp mig.

Jag känner teknikirritationen komma som en autorespons på något jag varit med om tusentals gånger. Teknikirritationen över att den satans makapären inte funkar när jag vill att den ska funka. Det är en hemtam känsla. Det känns bra.

Det känns skönt att återigen få bli förbannad för att något inte funkar. Jag får ju i princip känna den sköna irritationen varje dag. Det finns ju oändligt antal möjligheter för mig att få bli irriterad. Det finns ju alla möjliga maskiner i vardagen, typ mobiltelefonen, modemet, routern, tågförseningar, skrivarjäveln. Jag har nästan fullbordat hela känslan av irritation utifrån den bristfälliga täckningen och jag ska precis häva ur mig allt mitt teknikhat och belasta den stackars taxichauffören med den ständigt latenta surheten över teknikstrul.

När jag helt plötsligt inser hur det egentligen är: – Det är ju fantastiskt!

Eller hur?

att jag över huvud taget kan sitta i en bil i Malmö och prata med en god vän i Stockholm. Att jag utan att ens ha behövt memorera hans telefonnummer bara kan fippla med min makapär och vips har jag honom i örat.

Det är ju helt fantastiskt att jag har kunnat vakna i Stockholm, vara hemma på förmiddagen med

min förkylda tvååring, därefter sätta mig på ett flygplan och vips vara nere i Malmö. Det ligger ju i en helt annan del av Sverige. Långt bort. Vips är jag där.

Dessutom kan jag sitta som jag gör nu och skriva i min bärbara dator och koppla upp mig med mitt bärbara modem. Det är ju helt sanslöst vad mycket som faktiskt fungerar och vilka möjligheter det ger. Helt otroligt faktiskt. Jag kan koppla upp mig på Internet och kolla menyn på den restaurang jag och min fru ska gå till när vi har barnvakt på torsdag.

Jag kommer att åka tåg från Malmö till Jönköping om en stund. Om jag inte påminner mig om denna min nyvunna insikt kommer jag att låta teknikirritationen gå på autopilot igen och konstatera att den satans mobilen ändå inte funkar på tåget.

»tack alla tekniknördar för att ni ser till att nästan allting fungerar.«

det är ju Fantastiskt

men jag är uPPFylld nu. Av en slags tacksamhet och för-

låtelse. Jag är uppfylld av allt som faktiskt fungerar. Denna krönika är till er. Alla ni därute som sliter arslet av er för att få stora komplexa system att fungera. Ni är hjältar. Och vi andra tar varje liten framgång för given. Vi tycker varje tekniksprång är fantastiskt i två dagar, sedan vänjer vi oss och börjar kräva mer. Sådana är vi. Otacksamma framstegsknarkare. Vi måste göra allting snabbare och mer och hela tiden.

Den här krönikan är också till mig själv och alla andra som ibland behöver en påminnelse om att vi faktiskt har det ganska bra. Och att det mesta fungerar. Även om det inte är perfekt. Vi ska givetvis sträva efter fulländning och perfektion. Det är viktigt. Och minst lika viktigt är att njuta av livet på väg till fulländningen. Detta är en påminnelse. En påminnelse om att vi ibland ska stanna upp och dels njuta av all teknik som faktiskt fungerar och som vi tar för given. Och dels en liten försynt påminnelse till oss alla, om att när det kommer till kritan så skiter vi i om tekniken fungerar, för livet är större än att ha bra täckning i mobilen.

Leve livet! Och tack alla tekniknördar för att ni ser till att nästan allting fungerar. klas hallberg, FörelÄsare och FörFattare

inblick 2–09

25

Standardiserad lösning för it-drift Sedan den 1 maj har Logica ansvaret för dagens arbetsplatslösning och ska under det närmaste året successivt börja ­leverera tjänsten Logica Dynamic Work­ place till Telia­Soneras interna arbets­ platser i Norden. Tjänsten innebär en standar­diserad lösning där Logica tar helhetsansvar för it-struktur och drift­ säkerhet. För företagen betyder detta en smidigare och mer kostnadseffektiv han­ tering av arbetsplatser. Logica har lång och bred erfarenhet inom området och hanterar i dag över 200 000 arbetsplat­ ser i Sverige och globalt.

TeliaSonera outsourcar

Logica tar över 34 000 arbetsplatser Logica tar över driften av TeliaSoneras 34 000 pc-­arbetsplatser.

– Vi ska inrikta oss på vår kärnverksamhet. Därför behöver vi samarbeta med en partner som kan leve­ rera bra och kontinuerlig service, säger Åke Södermark, CIO på TeliaSonera.

Text: susanne glennegård foto: Anders Wiklund / SCANPIX

26

Avtalet, som löper på fem år, omfattar arbetsplatser över hela Norden.

– Vi kommer att köpa tjänster av Logica som vi hittills hanterat internt. Logica ska bland annat ta hand om Servicedesk, hårdvara och mjukvara med tillhörande tjänster. Den största fördelen är att vi nu får standardiserade arbetsplatser som kan levereras i stora volymer. Det ger på sikt ger lägre kostnader, säger Åke Södermark, cio på Telia­ Sonera.

Han poängterar vikten av att Logica kommer driva den framtida utvecklingen av arbetsplatserna.

– Det är självklart centralt eftersom TeliaSonera är ett företag i ständig förändring. Åke Södermark ser inga egentliga nackdelar med det nya avtalet.

– Möjligen kan den enskilde användaren uppleva att de individuella valen blir färre när arbetsplatsen får en mer strikt standard, men fördelarna överväger klart, säger han. Avtalet innebär att Logica tar över 240 medarbetare från TeliaSonera.

– För oss är det viktigt att dessa medarbetare får en arbetsgivare som har detta som kärnverksamhet. Hos

» Standardiserade ­arbetsplatser ger lägre kostnader på sikt. «

åke södermark, teliasonera

Logica finns stora möjligheter att utvecklas, vilket innebär att de även i fortsättningen kommer att kunna leverera stabila och bra arbetsplatstjänster.

Den 1 maj tar Logica över an­svaret för de 34 000 interna och externa arbetsplatserna. Just nu pågår ett intensivt förberedelsearbete.

– Stort fokus ligger på att kommunicera med våra medarbetare, användare och kunder så att alla ska känna sig trygga med övergången till Logica, säger Åke Södermark.

För Logica är affären med Telia­Sonera en av de största någonsin i Norden. Konkurrensen var hård.

– Vi gjorde en mycket noggrann urvalsprocess där många leverantörer konkurrerade. Vi tittade bland annat på kostnad och prestanda, men också på lokal förankring på de orter där TeliaSonera idag har med­ arbetare, säger Åke Södermark. inblick 2–09

notiser

Nytt om it

ökat intresse

för blackberry-tjänster sedan ett drygt år samarbetar mobiloperatören 3 och Logica om BlackBerry­tjänster. BlackBerry­ lösningen är en av de ledande när det gäller kontorsapplikationer i mobilen.

I avtalet med 3 ingår att Logica tar hand om följande tjänster: agerar som 3 mot kunderna i frågor som rör Black­ Berry­tjänster, installerar hård­ och

mjukvara för Blackberry Enterprise Server, deltar i säljaktiviteter och ger 2nd och 3rd line support.

Tillsammans med 3 i Danmark har Logica ett supportavtal för en större bank som gäller BlackBerry Server. Sup­ porten fungerar dygnet runt året runt, där Logica jobbar med alla ärenden enligt noggranna rutiner.

– Vi märker ett ökat intresse för BlackBerry­tjänster i takt med att fler modeller släpps. Tillsammans med 3 har vi hållit att antal workshops för att öka kunskapen ytterligare, säger Bengt­Åke Claesson, ansvarig för Nordic Telecom Application Center på Logica.

dokumenthantering i

100 000 år

nacka satsar på e-tjänster Nackas nya webbplats underlättar för medborgarna. Samtidigt har kommunen fått ett flexibelt verktyg för sina interna processer. nyttiga e-tjänster, diskussionsforum och ett tydligt, intuitivt gränssnitt. Med sin nya webbplats, som lanserades med hjälp av Logica i december 2008, satsar Nacka kom­ mun rejält på att underlätta för medbor­ garna i sin vardag. Bland e­tjänsterna märks till exempel val av barnomsorg, omlån av böcker, ansökan om kulturbidrag, skolval och parkeringstillstånd. På webb­ platsen kan medborgarna följa processer och skapa egna personliga sidor där man har koll på sina ärenden.

De utökade e­tjänsterna ligger i linje med kommunens målsättning att låta med­ borgarna göra mer själva, att respektera människors ”vilja att ta ansvar”.

– Det här är en ny och modern webbsajt med tydligare information än tidigare och betydligt mer lättnavigerad, säger Mats Bohman, administrativ direktör på Nacka kommun.

inblick 2–09

Den nya it­plattfor­ men är byggd i Office Sharepoint Server (MOSS) och är en del i en större Microsoft­ strategi.

– Det här är en framtidssäkrad platt­ form som är enkel att bygga på med nya e­tjänster, säger Mats Mats Bohman, Wahnberg, account Nacka kommun. director på Logica som är kundansvarig för Nacka kommun.

Under våren invigdes även kommunens interna webbportal i samma plattform.

Och på sikt finns möjligheter att bygga på och knyta samman en rad processer i Microsoftplattformen, till exempel doku­ menthantering, ärendehantering och beslutsstöd.

– På intranätet kommer våra medarbeta­ re att kunna få personaliserade sidor med mer tydligt riktad information. Samtidigt blir det ju också lättare för ledningen att kommunicera med de anställda, säger Mats Bohman.

hur arbetar man med it i ett företag där tidshorisonten är 100 000 år? Den frågan är i högsta grad relevant för Björn Tell på SKB, som nyligen tecknat avtal med Logica.

Sedan 1970­talet är det SKB Svensk Kärnbränslehantering AB, som har uppdraget att ta hand om det radioaktiva avfallet från de svenska kärnkraftverken.

Lagom till midsommar väntas beskedet om vilken kommun SKB Björn Tell, SKB. ska ansöka om som slutförva­ ringsplats – valet står mellan Oskarshamn och Forsmark.

Det är stora investeringar som väntar. Dels ska själva slutförvarsanläggningen byggas cirka 500 meter ner i ber­ get, dels ska en inkapslingsanläggning och en kapselfabrik byggas för tillverkning av de kopparkapslar avfallet ska förvaras i. tjocka koPParkaPslar och förseglade bergrum är bara en del av arbetet för SKB. Lika väsentlig är informations­ hanteringen.

– Vi lägger mycket energi och stora resurser på att kvali­ tetssäkra våra verktyg och metoder för att på så sätt skydda våra forskningsdata. Inget ska gå att förvanska, förklarar Björn Tell, chef för verksamhetsstöd på SKB. Logica har nyligen tecknat ett avtal med SKB som omfat­ tar implementation och drift av ett nytt underhållssystem för företagets anläggningar i Oskarshamn. Systemet byg­ ger på IFS Applications som innehåller komponenter för underhåll, inköp, förråd­ och dokumenthantering.

– När vi implementerar ett nytt system som tydligt ska stödja vår verksamhet är det viktigt att hitta en strategisk partner som vi kan samarbeta långsiktigt med. Vi tycker att Logica är en sådan partner, säger Björn Tell.

27

dator i trucken styr arbetsflödet Pressade av hårda kostnadskrav införde Attends Healthcare ett nytt lagerstyrningssystem, Oracle WMS. Efter bara tre månader hade företaget uppnått sitt mål: att öka effektiviteten i lagerprocesserna med 15 procent. attends healthcare är ett av de marknadsledande

sPetskomPetens inom oracle wms Logica har lång erfarenhet av Oracle WMS­ installationer och gjorde bland annat den första installationen i Europa, åt Apoteket i Sverige 2004. Sedan dess har Logica utfört en rad Oracle WMS­implementeringar runt om i Europa inom alla typer av branscher.

D Läs mer på www.logica.se/oracle 28

sedan tidigare anVände Attends Oracle e-Business Suite för bland annat finans, inköp och kundorderhantering. Därför var det naturligt att bygga vidare på Oracle för att slippa integrationer och nya plattformar. Men det var inget självklart val, utan beslutet togs efter en lång process där företaget utvärderade Oracle wms (Warehouse Management System) i förhållande till mer renodlade wms-system.

– Det var mer logiskt att välja Oracle wms eftersom det funktionalitetsmässigt mötte våra krav och vi då inte behövde investera i en ny systemplattform eller komplexa integrationer. Det är ju också ett system som vi kan bygga vidare på och utveckla ytterligare, säger Martin Fagerström.

I början av 2008 fick Logica i uppdrag att genomföra en pilotstudie där alla processer kartlades och jämfördes mot systemets funktionalitet. Därefter påbörjades implementeringen i maj 2008 med målsättningen att vara i drift i oktober. Det var en gene-

röst tilltagen tidplan, vilket visade sig vara en framgångsfaktor.

– Vi hann testa systemet mycket noggrant och gå igenom alla processer innan vi satte igång. Därför hade vi väldigt få problem när vi tog systemet i drift, vilket annars är vanligt. Redan efter tre månader lyckades Attends Healthcare uppnå sitt primära mål: en effektivisering av processerna på färdigvarulagret med 15 procent.

Den beräknade payofftiden för hela projektet kommer att bli knappt två år.

foto: hans sKalin

företagen inom inkontinensprodukter. Med produktionsbasen i småländska Aneby levererar företaget årligen 200 000 pallar till sina kunder, huvudsakligen i Europa. Företaget, som har en omsättning på cirka 120 miljoner euro, verkar i en hårt pressad bransch med överkapacitet och prispress.

Det handlar om att kontinuerligt sänka kostnader och effektivisera processer. En viktig bit i detta arbete är att förbättra systemstödet för lagerhantering och logistik.

– Vi hade tidigare en manuell process byggd på pappersplocklistor. Den fungerade bra, men krävde onödigt mycket administration, säger Martin Fagerström, it-chef på Attends Healthcare.

nu är det slut på de manuella plocklistorna på Attends Healthcares färdigvarulager – istället har varje truck en dator som styr personalens arbetsflöde: var man ska köra, vad man Martin Fagerström, ska hämta och vart man Attends Healthcare. ska lasta av.

Oracle wms styr lagerflödet vilket givetvis ger effektivare processer. Men det finns många andra fördelar: bättre spårbarhet, färre fel, bättre överblick och enklare att skola in ny personal. För Attends fortsätter effektiviseringen med Oracle wms som en viktig bas.

– Logica har en bred kompetens inom Oracleområdet och gjorde ett mycket bra jobb under implementeringen. Detta är en viktig faktor till att vi nådde ett så bra resultat och upplevde färre problem än vi förväntade oss, avslutar Martin Fagerström. johan Wickström

inblick 2–09

Barnomsorgsanmälan

Lokalbokning

bygglovshantering

frånvarorapportering

tydligare service för örebroarna En tydligare kommunal service med medborgaren i centrum.

När Örebro kommun införde sin nya it-plattform blev det betydligt enklare att utveckla e-tjänster. när örebroarna skickar e-post till kommunen

får de garanterat svar inom fem dagar. Detta är ett exempel på kommunens nya servicegaranti. Det var 2007 som kommunstyrelsen i Örebro beslutade om en mer systematiskt anordnad verksamhetsutveckling med stöd av it. Bland målen finns bland annat att ta fram tjänste- och tillgänglighetsgarantier, klagomålshantering samt nya effektiva e-tjänster.

I december 2008 sjösatte kommunen en ny itplattform som baseras på Logicas startpaket för e-tjänster.

– Vi hade enklare e-tjänster tidigare men nu kan vi jobba mer effektivt för att lansera nya tjänster med dubbelriktad kommunikation. Tidigare hade vi mycket fokus på tekniken, men genom Logicas infratjänst kan vi koncentrera oss på processerna i stället, säger Lars Thornberg, it-strateg på Örebro kommun.

När Lars Thornberg beskriver utvecklingen av de nya e-tjänsterna undviker han helst tekniska ord. Det viktigaste, enligt honom, är att förstå hur inblick 2–09

flödena i kommunen fungerar, först därefter går det att bygga upp en fungerande e-tjänst så att teknik och organisation hänger ihop.

– I infratjänsten ingår ju många tjänster från början, men sedan är det enkelt att bygga på allt eftersom. I dag har vi bland annat lokalbokning, barnomsorgsanmälan, frånvarorapportering och bygglovshantering. Men vi har många fler på gång, till exempel en tjänst för kostnadsberäkning inom hemtjänsten, säger Lars Thornberg.

– Syftet är att det ska bli snabbare och lättare för medborgarna att ta del av den kommunala servicen.

Poängen med Logicas starpaket för e-tjänster är just enkelheten.

– Det är ungefär som att teckna ett telefonabonnemang, förklarar Lennart Jonsson på Logica.

– Det är standardiserade tjänster med enkel teknik, det behövs inga ingrepp. Det tar kanske en månad att implementera och då ingår system för elektroniska underskrifter och säker kommunikation. johan Wickström

startPaket e-tjänster Standardiserade elektroniska formulär för kommunens webbplatser. E­formulär­ tjänsterna vägleder den som fyller i informationen på ett logiskt och informa­ tivt sätt. Formulären överförs med säker kommunikation in till kommunens system.

Det finns många färdiga formulär som andra kunder använt, men det är också enkelt att bygga på med egna formulär.

I tjänsten ingår eID som möjliggör elektroniska underskrifter samt kommunikationstjänsten Spridnings­ och Hämtningssystem (SHS).

Kostnaden är dels en fast månads­ kostnad, dels en rörlig del som styrs av användningen av tjänsterna.

D Läs mer på www.logica.se/startpaket 29

ökat intresse För

öppen källkod Från nördar till professionell användning. Öppen källkod, Open Source, är en snabbt växande global rörelse. Numera är det många företag och organisationer som mer eller mindre kräver lösningar som bygger på öppen källkod. text: johan raPP illustration: maja modÉn

öPPen källkod , är Öppen källkod, open source (os) och nglig program vars kod är tillgä transparent. inga hemligheter. i osndas, lösningar kan programvaran fritt anvä förändras, förbättras, kopieras och distribueras. exempel på kända os-program är: operativsystemet linux, desktopbläsaren programmet open office och web firefox.

aror som i kontrast till detta finns programv ar för ansv aren utgiv säljs på licens. här tar är äld geng i n. ukte prod och utvecklingen kopiepel exem till och n öppe inte n kode das av ring är förbjuden. programmen skyd upphovsrätt.

30

inblick 2–09

– Här handlar det om att leverantörerna måste börja arbeta med öppna standarder för informationsöverföring, säger Mats Östling.

Sverige har, jämfört med Europa och sina grannländer, varit långsamt med att ta till sig os-lösningar, enligt Mats Östling. Han tror att det beror på att Sverige saknar en nationell it-politik. I till exempel Danmark och Norge finns en it-minister med ett helhetsansvar.

– I Sverige är it en renodlat teknisk fråga medan man i andra länder har en strategi för att utveckla sin egen it-industri, säger han.

– Öppen källkod är jättestort

och växer. Det finns i mängder av applika­ tioner, i infrastruktur och program, säger Patrik Isaksson, ­affärskonsult för öppen källkod på Logica.

Han började själv 1995 med Open Source, os, som det heter på engelska.

Under dessa år har han kunnat följa hur os vuxit från en liten rörelse till en affärskritisk verksamhet med miljontals programmerare över hela världen.

Patrik Isaksson har fått uppdraget att samla svenska Logicas erfarenheter och kunskaper i en särskild kompetensnod, som han är ansvarig för. Den ska samarbeta med Logicas kompetenscenter i Indien, Holland, Storbritannien och andra länder.

– Logica har enormt mycket os-kompetens som vi nu strukturerar upp för att kunna erbjuda våra kunder bästa möjliga lösningar, säger han.

Logicas växande intresse för os innebär inte ett antingen-eller i förhållande till licensprodukter, understryker Patrik Isaksson. Han ser för- och nackdelar med bägge.

– Jag älskar Microsoftgrejer och vi är en Microsoftpartner. Men min vision för it är helt enkelt att oavsett miljö – vare sig det är Microsoftprodukter eller öppen källkod eller vad det nu är – ska det fungera ihop, säger han.

Och det är ofta som det inte gör det.

en trend är att kunder och företag aktivt uppmanar Logica och andra itkonsulter att satsa på att utveckla lösningar baserade på öppen källkod för att öka alternativen på marknaden. I framtida upphandlingar kommer det att vägas in om leverantörerna är duktiga på OS eller inte.

Många vill till exempel kunna installera licenskostnadsfria Open Officeprogram på sina klienter. Dessa program är alternativ till Microsofts Office.

I teorin är det bara att ladda ned Open Office till ett valfritt antal datorer.

Det kostar ingenting. Men i praktiken är det inte så enkelt.

– Många verksamhetssystem i en kommun har hårda kopplingar till Micro­soft Word för att mata in data eller Excel för att kunna få ut dina rapporter, säger Mats Östling, it-strateg på Sveriges Kommuner och Landsting.

Det är denna typ av begränsning som många vill se alternativ till. Det handlar exempelvis om att kunna välja det Officepaket de vill till alla sina ­användare.

inblick 2–09

Av alla som utvecklar i os idag är en majoritet professionella utvecklare som på arbetstid eller med arbetsgivarens goda minne gör kod till OS-lösningar.

Det finns tiotusentals program som bygger på OS. Det är alltifrån små applikationer framtaget av en utvecklare, till Linux, där flera miljoner programmerare jobbat med utvecklingen. Linux är som ett stort Wikipedia där många bidrar från olika håll till att skapa en helhetslösning.

En kritik mot os har varit det inte finns någon vettig support eftersom produkterna inte har en enskild utgivare som tar ansvar. Men det håller inte Mats Östling med om.

– Detta är inte längre ett hållbart argument. Idag finns mängder av företag som erbjuder support och specialanpassning av os-produkter. Att hjälpa ­företag med os-lösningar är en växande affärsidé som alltfler it-konsulter nischar in sig på.

Men är os verkligen billigare när det kommer till kritan? Licenskostnaden är ju bara en del av den totala kostnaden och en licensvara innehåller ett färdigt och utvecklat program som kan specialanpassas med hjälp av certifierade specialister.

– Jag brukar dela upp det i två kategorier. Om du måste upphandla utveckling, bygga stöd och annat är det inte säkert att det på kort sikt blir billigare, men om du ersätter befintligt mot licensfritt finns ofta mycket att spara, säger Mats Östling.

» Leverantörerna måste börja arbeta med öppna standarder för informationsöverföring. «

mats östling, skl

För företag som lever på licenser har Open Source-rörelsen länge setts som ett hot i form av minskade licensintäkter, men idag är samverkan med OS vanligt förekommande, inte minst med tanke på att varierande tekniska plattformar är en växande realitet hos kunderna.

Logica har arbetat med öppen källkod i flera år. Dels internt inom serverdrift, applikationsutveckling, intranätapplikationer med mera, och dels genom medverkan i utvecklar-communities. Ut mot kunder har man gjort os-lösningar för till exempel brittiska rymdstyrelsen, försvarsdepartementet och franska polisen. I Sverige har det gjorts infrastrukturprojekt med Linux, Open Office-installationer hos kommuner och projektet informationshantering inom sjukvården (bif).

– BIF innehåller ett antal olika os-produkter som vi utvecklat till en produkt ut till kund, säger Patrik Isaksson.

Hittills har intresset för os främst kommit från den offentliga sektorn. Vad händer i det privata näringslivet?

– Fler och större företag tittar åt Open Source-produkter. Det finns många fördelar med en öppen miljö – kostnadsbesparingar är en av dem.

31

logica

Software

Välkommen till Logica Software!

HR-system, affärssystem och utility-lösningar.

I Logicas verktygslåda finns en rad egenutveckla­ de produkter som nu samlas ihop till en enhet, som vi kallar Logica Software BPO. Bland våra system finns till exempel affärssystemet Rain­ dance, Treserva för vårdsektorn samt bland

andra HR-systemen Heroma, Palasso och Pro­ Competence. Många av våra kunder använder flera av våra produkter parallellt, vilket givetvis underlättar integration och sammanställning av till exempel statistik och ledningsinformation.

På detta uppslag i Inblick kommer vi fort­

Maria Kolak, ansvarig för ­Raindance på Malmö stad.

löpande att berätta mer om våra produkter och hur de kan skapa ökat affärsvärde. Låter det in­ tressant kan du alltid läsa mer på vår webbplats. ww.logica.se/software Dw

malmö stad Anställda: 20 327.

Omsättning: 15 miljarder kr.

Enheter: 30 förvaltningar, 13 bolag m fl.

Fakturor: 620 000 leverantörsfakturor/år.

Raindanceanvändare: 6 300.

Malmö stad införde Raindance

Från elva system till ett Från elva administrativa system till ett heltäckande affärssystem.

Sedan Malmö stad gick över till Raindance har arbetsprocesserna ­blivit betydligt enklare för de anställda.

Text: johan wickström foto: ANDRÉ DE LOISTED

Det senaste årsbokslutet gick

raindance D snabbare än någonsin, säger

Maria Kolak, ekonom och ansvarig för Raindance på Malmö stad.

Efter drygt två år med Raindance har Malmö stad fått en rejäl utväxling av systemet.

Och det är ingen liten kund: det handlar om drygt 6 000 användare i ett 40-tal förvaltningar och organisationer It-systemkartan 2004 var extremt komplex.

– Vi hade elva administrativa system, ett 40tal kodplaner och det tog en väldig tid att få in alla uppgifter till den centrala ekonomienheten.

Varje förvaltning var som ett litet företag med egna ekonomisystem. Det höll inte, så det var en 32

viktig bakgrund till vår upphandling, säger Maria Kolak.

När upphandlingen gjordes 2005 föll valet på Raindance efter en noggrann urvalsprocess. Ett praktiskt, väl beprövat affärssystem – därtill det billigaste av de två huvudalternativen.

Men hur gör man då för att byta affärssystem i så

stor organisation?

– Vi satte upp en mall som vi testade först och gick igenom alla processer. Och så började vi med fem pilotförvaltningar.

En viktig del av arbetet handlade om integration – att föra in information från befintliga system till Raindance. Och så en rejäl utbildningsinsats.

– Vi lärde upp folk internt som sedan skötte utbildningarna. Första hösten hade vi drygt 1000 personer i utbildning – det handlade om ungefär en dag per person.

Efter pilotförvaltningarna rullade allt på mycket snabbare än plan. I början av 2008 var alla förvaltningar och bolag med på tåget – ett år tidigare än beräknat.

Och nu, efter snart två år i skarp drift, kan man börja skörda frukterna av systembytet.

– Arbetet går ju betydligt enklare och smidigare än innan. Nu har vi alla delarna i samma system.

Oavsett om man gör elektroniska beställningar, konterar och attesterar fakturor eller beställer rapporter så gör man det på samma sätt. Och vi behöver bara en inloggning istället för elva, säger Maria Kolak.

Malmö köpte in de flesta grundfunktionerna i första leveransen men har byggt på successivt med olika moduler – till exempel en ny budget och prognos-funktion och beslutsstöd. Närmast på tur står ett projektstöd.

E-handelsfunktionerna har funnits med från starten och används flitigt.

– Vi köper in en stor del av våra produkter via e-handel. Och vi försöker få våra leverantörer att skicka e-fakturor i större utsträckning.

Två gånger per år skickas uppdateringar och nya funktioner ut till kunderna.

– Det är bra att det är successiva förbättringar och inga tvära kast. Och vi har också en aktiv användarförening som verkligen kan påverka inriktningen på nya funktioner. Vi skapar lösningar tillsammans, Logica och vi – det gillar jag.

D Läs mer: www.logica.se/raindance inblick 2–09

Flexibelt HR-system på Göteborgs universitet Runt 14 000 medarbetare ska ha lön varje månad.

De vill själva sköta sin rapportering, finns på olika platser i världen och talar olika språk. Det ­ställer stora krav på Göteborgs universitets HR-system.

Därför valde universitetet Palasso – det marknadsledande lön- och PA-systemet för den statliga sektorn.

– Med Palasso får vi ett samlat grepp trots att organisationen är decentraliserad, säger menar Christina Nordberg, personaldirektör vid Göteborgs universitet.

Via en medarbetarportal kan de anställda rapportera sjukdom och semester, kontrolle­ ra löneuppgifter och semesterdagar. I ett Manage­ment Information System, MIS, talar en attestfunktion om för organisationens chefer när en medarbetaruppgift ska god­ kännas.

– Lönearbetet har blivit effektivare och vi har nästan inga fel i systemet. Det är också användar­vänligt, ”only one click away”, säger Christina Nordberg.

I utvecklingen av Palasso är Göteborgs universitet och Logica samarbetsparters.

– Våra tidigare löneadministratörer är i dag specialister, fungerar som helpdesk och deltar i utvecklingen. Vi har ett unikt utveck­ lingsavtal med Logica, avslutar Christina Nordberg.

palasso D

Bästa verktyget för utility-branschen Ett multi-utilitysystem i ständig utveckling. Nu får affärssystemet ­Lettera ett nytt gränssnitt och nya funktioner.

Utilitybranschen har varit turbulent under det senaste decenniet med avregleringar och ständiga regelförändringar.

Då är det viktigt med ett heltäckande affärssystem som klarar ständigt nya krav.

Logicas egenutvecklade program Lettera har funnits sedan slutet av 90-talet och täcker all admi­nistration kring försäljning, fjärravläsning, mät­­värdeshantering, fakturering och kundtjänst.

Systemet anpassas till varje företags specifika situation och riktar sig till företag inom el, gas, vatten, renhållning, fjärrvärme och fjärrkyla.

För närvarande pågår arbetat med att föra över systemet till en ny modern plattform, det så kallade Next generation-projektet.

– Vi moderniserar och anpassar stödet och skapar ett helt nytt gränssnitt med ännu bättre funktionalitet. Runt 2010–11 kommer alla våra kunlettera D

der ha fått en helt uppdaterad version av systemet, säger Stefan Borg, enhetsansvarig för Utilities Software på Logica.

I samband med Next Generation-projektet tillkommer också många nya funktioner, till exempel flexiblare avtals- och prismodeller med formelhantering.

Varför ska då kunderna välja Lettera – vilka är de främsta argumenten?

– Det är ett marknadsledande program med branschunika lösningar. Och Logica är en trygg och långsiktig leverantör, säger Stefan Borg.

– Målet är att skapa marknadens bästa och mest kompletta multi-utility-system.

D Läs mer: www.logica.se/lettera

inblick 2–09

TWIN användarmöte 17 september, Helsingfors www.logica.se/twin

Treserva användarmöte vecka 43, plats och datum bekräftas senare www.logica.se/treserva

Ökat intresse för BPO i näringslivet Kostnadseffektivt och tryggt. För de D BPO organisationer som vill kapa sina kost­ nader är BPO (Business Process Outsourcing) ett hett alternativ. Då tar Logica hand om hela leve­ ransen: infrastruktur, drift, förvaltning, utveckling och den löpande produktionen – allt kan ingå i ­paketet och kundens egen insats minimeras till endast det som är ett absolut måste.

Logica har flera olika BPO-tjänster inom HR-om­ rådet: lön, resor, pensioner, försäkringar med mera.

–Intresset för BPO har ökat kraftigt under senare år ökar. Vi producerar till exempel 100 000 löner per månad på detta sätt, bland annat för Posten,

kalendarium

Lindex, Svenskt Näringsliv och Rusta, säger Torgny Hedman, ansvarig HRM BPO på Logica.

Logicas BPO-erbjudande riktar sig till kunder i alla branscher och fungerar oavsett vilken platt­ form företaget har innan.

– Ofta tar vi över kundens hantering i befintligt skick. Vi standardiserar och effektiviserar successivt för att skapa en så rationell produktion som möjligt.

Vad tjänar kunderna på detta?

– I snitt kapar vi kostnaderna med 20–40 pro­ cent, men lika viktigt är att vi skapar en trygg och säker produktion för kunderna, så att de kan lägga energin på sina kärnverksamheter.

Raindance användarmöte 1–2 oktober, Clarion Skanstull, Stockholm www.logica.se/raindance

Utlities användarmöte 13–14 oktober, Lysekil www.logica.se/utilities

POL användarmöte 28–29 oktober www.logica.se/pol

Palasso användarmöte 3–4 november, Hasseludden, Stockholm www.logica.se/palasso

33

logica

Nyheter

Outsourcing 2.0

Logica sponsrar ITS-kongress transportlösningar bidra till ett bättre samhälle och ett enklare vardagsliv? Det är temat för årets världskongress för its, Intelligent Transport Systems and Services, som går av stapeln den 21–25 september i Stockholm.

Logica är en av sex stora internationella ­huvudsponsorer till årets världskongress som lockar drygt 5 000 deltagare från hela världen – en blandning av beslutsfattare, tillverkare, ­leverantörer och konsulter inom den privata och offentliga sektorn.

För första gången är samtliga fyra transportslag – flyg-, väg-, räls- och sjötransporter – integrerade i världskongressen. Kongressen är en viktig drivkraft för att åstadkomma ett mål­ inriktat och effektivt samarbete mellan myndig-

Hur kan intelligenta

Tillsammans är vi starkare

heter, forskningsinstitutioner och näringsliv om utveckling, införande och användning av intelligenta transportsystem.

Under kongressveckan kommer Logica att medverka i ett flertal olika paneldebatter, orga­ nisera och moderera sessioner samt demonstrera its-lösningar.

– Vi är stolta över att vara huvudsponsor för årets its-kongress, det är en viktig marknad för ­Logica. Vi arbetar målmedvetet för att leverera kostnadseffektiva och hållbara logistiklösningar till våra kunder. Vårt mål är att vara den mest innovativa it-partnern inom transport- och logistikbranschen, säger L ­ ogicas ceo Andy Green.

D För mer info: www.itsworldcongress.com eller: www.logica.com/ITS

Den 28 april samlade Logica beslutsfattare från några av våra viktigaste kunder på Summit Grev Ture i Stockholm för att diskutera möjligheterna och utvecklingen inom outsourcing. Målet var att bjuda deltagarna på en dag där de aktivt fick utmana, diskutera och uppleva outsourcing och få nycklarna till hur vi tillsammans kan bli starkare under ett utmanande år som 2009. Åhörarna fick kunskap om hur outsourcing kan vara ett effektivt sätt att skapa lägre kostnader, hur resultat kan nås inom 12 ­månader och hur man konkret går tillväga för att arbeta med outsourcing.

Bland talarna fanns Bengt Dennis, råd­­ givningskonsult och före detta riksbankschef, S­ tefan Gardefjord, ceo Logica Sverige, ­Kenneth Larsson, it-chef på Ahlsell, och Björn Krouthén, Senior Program Manager Swedbank.

nyheter D

NCC förlänger avtal om datakommunikation

FMV förnyar outsourcing-avtal av it-drift

I över 15 år har Logica ansvarat för att leverera effektiva lösningar för datakommunikation till NCC. Nu har NCC tecknat ett nytt avtal på tre år som omfattar leverans av data­ kommunikationslösningar till NCC:s arbetsplatser runt om i Sverige.

På NCC:s byggarbetsplatser är be­ hovet av datakommunikationsut­ rustning omfattande. Platschefer, arbetsledare, planerare och projekt­ ledare är beroende av att på plats

Logica har förnyat avtalet med FMV (Försvarets Materielverk) avse­ ende it-drift. Parterna tecknade ett omfattande outsourcingavtal 2006 som under våren förlängdes i två år med option på ytterligare ett år.

I Logicas leverans ingår applika­ tionsdrift, serverdrift, kommunika­ tionstjänster, WAN-LAN, Service Desk samt Desktop Lifecycle Manage­ ment.

Logica har lång erfarenhet av att

34

kunna hantera och utbyta stora mängder information digitalt.

– Vi har en lång erfarenhet av att samarbeta med Logica både som outsourcingpartner och som huvud­ leverantör av kommunikations­ tjänster. Inom båda dessa områden känns det tryggt att jobba tillsam­ mans med en leverantör som kän­ ner oss väl, förklarar Lars-Erik Åhlin, chef för it-infrastruktur på NCC i Sverige.

leverera it-tjänster till Försvarsmak­ ten och myndigheter inom försvaret.

Detta i kombination med ett väl ut­ vecklat erbjudande inom outsour­ cing var en av anledningarna till att Logica får fortsatt förtroende av FMV. – Det nya avtalet är en fortsättning på vårt goda och långvariga samar­ bete med FMV, säger Fredrik Ahlstedt, Managing Director Infra­structure ­Management, Logica Sverige.

inblick 2–09

Logica först med it-driftscertifiering Logica Infrastructure Management har certifierats enligt iso 27001-standar-

den för informationssäkerhet. Logica är den första it-driftleverantören i Sverige som erhåller certifieringen. Standarden säkrar en hög informationssäkerhet med fokus på hot och risker som kan uppstå i en verksamhet och vänder sig mot företag och myndigheter som hanterar stora volymer känslig eller värdefull information.

– Vi hanterar oerhört affärskritiska system för ledande svenska och internationella företag och myndigheter, vilket ställer mycket höga krav på informationssäkerhet. Därför var det här ett naturligt steg för oss, säger Fredrik Ahlstedt, ansvarig för ­Logica Infrastructure Management i Sverige.

Certifieringen har utfärdats av Det Norske Veritas, dnv, ett av två certifieringsföretag som är ackrediterade för iso 27001 i Sverige.

Enligt dnv är Logica den första it-driftleverantören i Sverige som erhåller certifiering enligt iso 27001.

– Det är förvånande att inte fler företag än ­Logica har satsat på att införa standarden i Sverige med tanke på att it och it-säkerhet är en så viktig verksamhet för de flesta organisationer, säger Jan Ekberg, revisionsledare på dnv.

kalendarium Business Intelligence & Reporting 2–3 september Stockholm Senaste trenderna inom Business Intelligence.

600Minutes Supply Chain 7 september, Stockholm Effektiva logistiklösningar. Logica är guldsponsor.

SIBOS 14–18 september, Hongkong Logica deltar vid världens främsta bransch­ konferens för bank- och finansmarknaden.

ITS World Congress 21–25 september, Stockholm Logica är huvudsponsor för årets största händelse inom området Intelligenta Transportsystem.

Socialchefsdagarna 30 september–2 oktober, Västerås Årlig konferens för beslutsfattare inom kommun och omsorg. Tema: ledarskap och innovation.

Årets SAP-partner i Norden och Baltikum På SAP Partner Award i Köpenhamn utnämndes

Logica till årets sap-partner i Norden och Baltikum. Priset mottogs på ett årligen återkommande partnerevent som sap anordnar. Syftet med eventet är att lyfta fram partners inom sme-segmentet (små och medelstora företag) som gjort enastående insatser med stort engagemang och gott resultat.

Logica har idag 3 600 verksamma sap-konsulter varav cirka 400 i Norden och under åren har ­Logica genomfört mer än 2000 sap-baserade införanden runt om i världen.

– Inom sme-segmentet är våra partners helt avgörande för våra framgångar, säger Peter Ditlev, sme Director, Nordic & Baltic inom sap.

International Cash & Treasury 21–23 oktober, Köpenhamn Konferens som lockar tusentals finansdirektörer från hela världen.

Logicadagen

Stående från vänster: Tapio Volanen (Logica SAP ansvarig Finland), Håkan Thorell (Logica SAP ansvarig Norden), Pekka Hakulinen (SAP Finland), Peter Ditlev (SAP SME Regional Director).

22 oktober, Malmö Besökarna får lyssna, diskutera och uppleva det ­senaste inom ­verksamhetsnära it.

Strategitorget Retail 10–11 november, Stockholm Logica deltar vid branschträff som samlar besluts­ fattare inom detalj- och dagligvarusektorn.

Logicadagen

Staff manager som började på Logica i samband med att BGC:s applikationsför­ valtning outsourcades till ­Logica våren 2008.

Hur trivs du?

– Jag trivs jättebra och blev väl omhändertagen när jag var tvungen att byta arbets­givare.

Vad gör du?

– Jag är både Staff manager för en grupp förvaltningsledare/ serviceledare på cirka 20 personer och ansvarig för förvaltningsleveransen mot bgc.

I min leveransansvarsroll har

inblick 2–09

jag huvudansvaret för att förvaltningen av bgc:s system fungerar enligt avtal.

Hur är det att arbeta på ­Logica jämfört med BGC?

– Det finns många fler möjligheter att variera sina arbetsuppgifter. Jag har fler roller nu och kan vidga mitt nätverk.

Jag träffar fler människor, ­eftersom Logica är en mycket större organisation.

Hallå där Åsa Rådbo!

12 november, Stockholm Ännu ett av Logicas event där besökarna får ta del av det senaste inom verksamhetsnära it.

Strategitorget Telecom 24–25 november, Stockholm Årets viktigaste branschträff tar ut riktningen för framtidens telekomsektor.

Strategitorget Statsförvaltning Jobbar du med fler kunder än BGC?

– Nej, men jag är med i olika säljprocesser och berättar om hur Logicas outsourcingverksamhet fungerar.

Slutligen – vad ska du göra på semestern?

– Då ska jag åka båt i Stockholms skärgård.

1–2 december, Stockholm Branschträff för beslutsfattare inom statsförvaltning.

Information Security Conference 8–9 december, Stockholm Hur skapa en bättre och tryggare informations­ säkerhet? Samlar beslutsfattare i olika branscher.

IT i vården 9–10 december, Stockholm Gala och seminarium med beslutsfattare inom vård och omsorg.

35

PORTO BETALT B

avs: logica inblick, 131 85 stockholm

10 snabba på röda 5

thomas brühl Vd för VisitSweden Sverige slog rekord som turistland 2008.

Med den prisbelönta sajten CommunityofSweden.com kan Thomas Brühl, vd på VisitSweden, ta åt sig en del av äran.

Hur kom ni på idén till CommunityOfSweden.com?

– Vi ville skapa en sajt med twist med det som fanns runt hörnet och jobba med sociala medier och användargenererat innehåll.

Kom framgångarna som en överraskning?

– Faktiskt inte, jag hade en känsla i magen av att det skulle bli bra. Som det var på TV 4 ibland, när min magkänsla sade mig att ett program skulle bli omtyckt.

Hur går ni vidare med sajten?

– Just nu gör vi det lättare för företag och destina­ tioner att dra nytta av den på olika vis. Vi jobbar också med andra sociala medier som YouTube, ­Facebook och Twitter.

Har er webbstrategi gett några resultat?

– Att vi 2008 nådde all time high för Sverige som ­besöksmål och ett exportvärde på nära 90 miljarder 2007, är kanske delvis vår förtjänst. Den ökade till­ gängligheten med fler billiga direktflyg och fler ­exportmogna destinationer är två andra förklaringar till att fler kommer hit.

Vilka inriktar ni er marknadsföring av Sverige på?

– Mest på fyra tydliga segment: par utan barn, aktiva familjer, rekordgenerationen av 40- och 50-talister samt affärsfolk. Och vi har blivit allt mer träffsäkra!

Varför ska vi stanna i Sverige i sommar?

– Mångfalden av miljöer och möjliga aktiviteter är enorm, liksom kontrasterna. Bara några mil från Stockholms vackra innerstad finns äkta, vild natur.

Mina egna smultronställen frånsett Käringön är ­Österlen och Sylarna.

Vi tänkte testa några fördomar om Sverige på dig.

Först: Sverige är svindyrt?

– Sverige är prisvärt, och kronfallet är perfekt ur ­VisitSwedens synvinkel.

Det är kallt i Sverige och det finns inget särskilt att se här?

– Visst kan det vara kallt, men det tycker många bara är skönt. Italienare kommer inte hit för att få värme, den har de nog av hemma. Och det finns massor att se. Frånsett naturen har vi även design, mode och ­arkitektur i världsklass.

foto: Linus Meyer / SCANPIX

Svenskar är blyga, och alldeles för fulla på lördagskvällarna?

– Jovisst, vi upplevs framför allt som vackra, ärliga och blyga. Men på lördagskvällarna är vi åtminstone inte det minsta blyga!

namn: Thomas Brühl. ÅLDER: 44 år. BOR: Stockholm. UTBILDNING: Handelshögskolan i Göteborg.

FAVORITRESMÅL: Käringön i Bohuslän. BÄSTA TEKNIKPRYL: Min Skeppshult-cykel.