Inblick nr2 2010

Page 1

#2 2010 DITT MAGASIN FRÅN LOGICA

LÖSNINGAR RESULTAT TRENDER

BBA 10 SNA a r med Kla ren Zimmerg

PER STRÖMBERG, VD LANTMÄNNEN

Tar svenskt jordbruk på

export

SÅ UTNYTTJAR DU molntjänsterna CIO I FOKUS: Carin Göransson, Länsförsäkringar ANALYSERA KUNDERNA och ligg steget före

WM2498_Inblick_2_2010.indd 1

Mikael Tornving Smarta prylar Mobil e-legitimation

10-08-31 13.02.40


INTRO Volvo Car Corporation

2 |

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 2

10-08-31 13.02.43


INTRO Volvo

Perfekt in i minsta detalj EN BRANSCH SOM GASAR ur en djup lågkonjunktur. Produktutveckling i högt tempo. Kräsna kunder – med höga förväntningar på morgondagens lanseringar. Volvo Car Corporation, VCC, är beroende av avancerat it-stöd. – Varje dag som produktionen står still på grund av våra it-system förlorar vi flera miljoner kronor. Att vi har väl fungerande och testade system är helt avgörande, säger Niclas Ericsson, Senior Technology Specialist samt ansvarig för VCC:s Quality Assurance Center. Drygt 2 000 it-system ser till att VCC:s verksamhet rullar enligt högt ställda kravnivåer. Det handlar om allt från produktionsnära fabrikssystem och webbapplikationer för konstruktion och diagnostik av fordon till mjukvaror som styr allt i bilarna, återförsäljarportaler samt system för reservdelsinformation i verkstäder, världen över. 2007 valde VCC att centralisera sin testverksamhet av it-system. I Göteborg slogs dörrarna upp till ett Quality Assurance Center – med Logica som leverantör av testtjänsterna. – All systemutveckling inom VCC sker nu i två steg. Efter kravspecifikationen testas varje system noggrant innan det blir aktuellt med ett utvecklingsprojekt. Vi vet inte från den ena veckan till den andra hur många utvecklingsprojekt vi ska genomföra och det är en omöjlighet att automatisera och standardisera testerna med egna resurser, förklarar Niclas Ericsson. TESTCENTRET ETABLERADES HOS VCC i Göteborg, men ger VCC tillgång till världsomspännande kompetens genom Logicas koncept för blended sourcing, som blandar lokal leverans med offshore. – Vi är väldigt nöjda. Vi behöver inte kontrollera detaljer utan kan luta oss tillbaka och beställa de tester vi behöver. Logica fixar kravinsamling, resurser, datorer, programvaror etc och hanterar hela processen. Initialt bestod VCC:s beställning av prestandatester, men längs vägen har VCC valt att outsourca hela testförfarandet till Logica – inklusive kravtjänster, funktions- och användbarhetstester. – Nyttan för oss kan sammanfattas i ett ord: kvalitet. Vi får bättre kvalitet i våra krav, lättare att utveckla rätt system, färre produktionsstörningar plus att vi eliminerar riskerna. Nu behöver vi inte jaga separata utvecklingsprojekt utan all systemutveckling går naturligt genom testcentret. I takt med att integrerad it spelar större roll inom bilindustrin kommer testerna att få ännu högre prioritet, menar Niclas Ericsson. – ”Infotainment” blir allt viktigare, det vill säga det bilföraren ser och upplever. It-stödet ska inte bara ha hög prestanda och säkerhet, det ska se snyggt ut också, säger han och ger exempel på ett framtidsscenario. Inom några år kommer vi eventuellt att kunna köra vår Volvo på Autobahn, svänga åt sidan och ladda ner några extra hästkrafter när vi behöver. En tjänst uppbyggd av vältestad it, så klart. TEXT: SOFIA ERIKSSON

VOLVO CAR CORPORATION, VCC Antal anställda: 19 650. Omsättning: 83,5 miljarder SEK.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 3

| 3

10-08-31 13.02.47


INNEHÅLL Nr 2, 2010

ILLUSTRATION: AMIGOS

LEDARE: STEFAN GARDEFJORD

Molnen skingras JAG HOPPAS ATT de flesta, liksom jag, haft många sköna och molnfria dagar under semestern. Efter denna rekordvarma sommar väljer vi på Logica att börja prata om – moln. Fast i det här fallet handlar det om ”molnet” och de it-tjänster som redan finns och fortsätter att växa fram i en allt snabbare takt. Det är en spännande utveckling som öppnar nya möjligheter samtidigt som det givetvis skapar frågor. I vår artikel om molntjänster (sid 20–23) rätar vi förhoppningsvis ut några av dessa frågetecken. PÅ TAL OM MÖJLIGHETER – en hel del av dagens och framtidens it bygger på digital identifieringsteknik, med Bankid som ett framgångsrikt exempel. Här är vi på Logica med och utvecklar nya tjänster, till exempel för mobilen (sid 26–27). Samtidigt finns det vinster att hämta på nära håll för oss användare, genom att ta ett grepp om våra arbetsplatser och datorer på det sätt som bland annat TeliaSonera valt att göra med Logica Dynamic Workplace (sid 8–11). TILL SIST: UTAN MOLN, inget regn. Det är

STEFAN GARDEFJORD CEO Logica Sweden

Snabb utveckling av molntjänster Nu kan företagen välja och vraka bland billiga effektiva molntjänster. Men det ställer nya krav på it-köparna. Hur ser möjligheterna ut – och vilka risker finns det?

REPORTAGE

8

Växeln hallå, hjälp! Följ med till Logicas servicedesk som servar 34 000 pc-användare hos TeliaSonera.

12 CIO i fokus: Carin Göransson Carin Göransson ser till att Länsförsäkringars it-system stödjer affärerna.

ÖVRIGT I INBLICK

5 7 14 20 21 28 29 32 34 36

Först & främst – Spezify Eurostep vann innovationspris Notiser om it Vassare pensionssystem hos SPP Krönika: Mikael Tornving Smarta prylar Säkra it-stöd Logica Software Nyheter från Logica 10 snabba med Klara Zimmergren

26 Använd mobilen som legitimation

FOTO: JENNIFER NEMIE

något som inte minst Lantmännens vd Per Strömberg är medveten om efter sommarens värmebölja. I vår stora intervju förklarar han hur en koncern med 150 juridiska enheter ska få till ett standardiserat it-system (sid 16–19). Att vi kan erbjuda en sådan bredd, från tjänster i teknikens framkant till stora åtaganden med ansvar för hela it-miljöer, känns både tryggt och utvecklande i möten med våra kunder. Jag fram emot fler givande framtidsdiskussioner och en höst med nya utmaningar – och ett och annat moln.

22

Nu tar e-legitimationen steget in i mobilen.

30 Analysera dina kunder Med Customer Analytics ligger du steget före dina kunder – och konkurrenter.

16

Med spannmål som affärsidé Lantmännens vd Per Strömberg har 26 affärer – med spannmål som gemensam nämnare.

Ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör: Mats Nilsson Hahne, 08-671 15 23, mats.nilsson.hahne@logica.com Redaktionell produktion: Intellecta Publicisterna, Johan Wickström (projektledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se Omslagsbild: Jennifer Nemie Repro: Turbin Tryck: Intellecta Infolog, Solna. ISSN 1651-4572 Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och intervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år. Du kan prenumerera utan kostnad.

4 |

Logica, 131 85 Stockholm Tel: 08-670 20 00, www.logica.se

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 4

10-08-31 13.02.49


FOTO: ANETTE ANDERSSON

FÖRST & FRÄMST Spezify

Skapade en roligare sökmotor NÄR AD:N PER PERSSON och flashutvecklaren Felix af Ekenstam för några år sedan satt och spånade på en kampanj på en digital reklambyrå saknade de ett verktyg för att kläcka idéer. Hur ska man få inspiration egentligen? Nu sitter de med svaret i sin hand i sin Macbook. På egenutvecklade sajten spezify.com får man oväntade och visuella söksvar som sätter igång tankar. – Vi är ett komplement till Google. De är jättestora och bra, men det är ju ingen användarupplevelse precis. Långa rader med textsvar, säger Per Persson. På Spezify blandas sökresultat från en rad olika sökmotorer i form av videosnuttar, twitterinlägg, bilder och texter – utformade som en fjäder på sidan. – Vi ville ge en tårtbit av internet, säger Per Persson. Per och Felix kom på idén i januari 2009 och samma sommar var det premiär.

I våras rankade tidningen Internet World Spezify som ett av Sveriges 25 hetaste internetföretag. De har själva gjort allt arbete – från idé till programmering och sköter företaget vid sidan av sina frilanskarriärer. Kontoret är hemma eller i valfri hotellobby. Närmast på tur står att utveckla funktionalitet och nya intäktsmodeller. – Vi undersöker olika samarbetsformer. Än så länge är det skönt med friheten att styra allt själv, men det är klart: på sikt vore det bra om sajten kunde hjälpa till att betala lite räkningar också, säger Per Persson. JOHAN WICKSTRÖM

NAMN: Felix af Ekenstam. ÅLDER: 30. BOR: Stockholm. FAVORITPRYL: Gitarr. NAMN: Per Persson. ÅLDER: 32. BOR: Stockholm. FAVORITPRYL: Jordglob.

WM2498_Inblick_2_2010.indd 5

| 5

FOTO: MÅRTEN LEVIN

INBLICK 2–10

10-08-31 13.02.54


NOTISER I framkant

Cykla lätt i uppförsbackarna NÄR HÖSTRUSKET NÄRMAR SIG kan det bli tuffare att ta cykeln till jobbet. Med svenska elcykelmärket Lifebike trampar du utan motstånd, även i uppförsbackar med ösregn och motvind. Med hjälp av den inbyggda elmotorn går det lätt att komma upp i maxhastigheten 25 kilometer i timmen. Man kan cykla upp till 7 mil innan batterierna måste laddas igen. Cykeln har punkteringsfria däck och en display som visar hastighet och batterinivåer. Men smakar det så kostar det: prislappen börjar runt 10 000 kronor.

Den supersnåla plånboken

D Läs mer på: www.lifebike.se

Rädda mobilens fuktskada DU ÄLSKAR DIN nya smartphone – men så händer det som inte får ske: du (eller kanske ditt barn) tappar mobilen i vattnet. Vad gör du? D Regel ett: ta direkt bort batteriet. D Regel två: torka ut med till exempel en dammsugare (men det får inte vara varmluft, typ hårtork). D Och som finish: lägg mobilen och batteriet i en skål med okokt ris som får suga ut den sista fukten över natten. KÄLLA: WWW.POPULARMECHANICS.COM

2,2

FETA PLÅNBÖCKER signalerar makt och status. Men i dessa klimattider gäller det kanske att reducera volymerna. Med Comic Book Mighty Wallet får du en tunn och miljövänlig plånbok – därtill återvinningsbar (25 procent av materialet kommer från återvunna mjölk- och vattenförpackningar). Dessutom är den ju väldigt läcker att titta på med sina coola serierutor. Plånboken är tillverkad av ett superstarkt mikrofibermaterial och blir aldrig tjockare än det du tar med dig.

D Läs mer på: www.gemenskapgron.se

miljarder

SÅ MÅNGA KRONOR är svenska musikoch it-företaget Spotify värt. Tjänsten har 7 miljoner användare.

vs

KÄLLA: CS

Håll koll på vikten SEMESTERN I HÄNGMATTAN har måhända satt spår runt magen. Men för den som vill hålla koll på – och få ned – vikten finns nu Withings wifi personvåg som trådlöst för över alla uppgifter till din server: vikt, BMI och fettmassa. Via webbläsaren eller Iphonen får du enkelt kontroll över viktutvecklingen och kan följa att den går åt rätt håll. Är ni flera i hushållet spelar det ingen roll – vågen känner automatiskt av vem i hushållet som ställt sig på vågen (om ni inte är fler än åtta).

D Läs mer på: www. coolstuff.se

Pappersboken vinner i längden SNART KOMMER IPADEN till Sverige och konkurrerar med övriga läsplattor. Men när det gäller att läsa böcker är fortfarande papper det snabbaste alternativet. En ny studie – från konsultföretaget Nielsen Norman Group – visar att lästiden för dem som läste en bok på en läsplatta var drygt 10 procent långsammare jämfört med dem som läste en pappersbok. Det gick inte bara snabbare – testpersonerna tyckte även att pappersboken gav den mest avslappnade känslan av alla alternativ. Sämst gick det att läsa på laptopen: det påminde för mycket om jobbet! KÄLLA: WWW.IDG.SE

6 |

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 6

10-08-31 13.02.55


10 010 0101 1 0 1 0 1 01 010 0101 01 01 01 01010 01 01 10101010101 01 01 1 0 10 01 10 101 01010101010 10 1 01 010 1010 1010

10 10 10 10 010 0101

01

Share-A-space

010101010 10 01 1 0 01 10 10 01 101

1

10 10 10 10

Svenska Eurostep vann globalt

innovationspris En programvara som gör det enkelt att dela produktdata oavsett system och plattformar. Det svenska företaget Eurostep vann Logicas innovationspris. TÄNK DIG ETT FÖRETAG som producerar komplexa produkter, exempelvis flygplan. Med hjälp av ett antal underleverantörer hanterar företaget produktens hela livscykel – från krav och utveckling till tillverkning och underhåll. Men vid informationsutbyte mellan de samverkande företagen kan problem lätt uppstå. – De olika aktörerna sitter ofta i olika system och saknar tillgång till varandras information, nödvändiga produktdata och uppdateringar. Och en produktmodell av ett flygplan är inte direkt någonting man mejlar till varandra, säger Håkan Kårdén, vd på Eurostep Group. Eurostep har därför utvecklat Share-A-space, en standardbaserad programvara som hjälper företag att effektivt dela produktinformation med varandra, oberoende av system, plattformar och interna processer. – Share-A-space konsoliderar produktinformationen från alla involverade aktörer vilket gör det möjligt att sköta samarbetet på ett enhetligt, enkelt och säkert sätt. Via Share-A-space kan man, trots att man arbetar tillsammans med andra organisationer, enkelt se förändringar i produktinformationen, vad som har ändrats och vem som gjort det, berättar Håkan Kårdén. Tack vare sina banbrytande möjligheter med ShareA-space blev Eurostep årets vinnare i Logicas glo bala innovationstävling – Global Innovation Venture

Partner Programme. Tävlingen, som introducerades 2008, genomfördes i tio länder där vinnaren i varje land får möjlighet att samverka med Logica kring en lokal marknadsstrategi. Eftersom Eurostep också vann den globala tävlingen kommer LoHåkan Kårdén, vd gica även ta fram en global straEurostep Group. tegi för företaget. – Vi har sedan tidigare haft ett samarbete med Logica och vi vet att vi kompletterar varandra bra. Vi står för programvaran och de skräddarsydda insatserna medan Logica kan bidra med sina systemintegrationskonsulter. Sedan har ju Logica en omfattande närvaro och många intressanta kontakter, säger Håkan Kårdén. Detta är det andra året i rad som ett svenskt företag vinner det globala priset, förra året vann Appear med dynamiska mobila tjänster. – Till skillnad från många större länder måste vi i Sverige hela tiden tänka export. Eftersom den svenska marknaden är så liten måste produkterna redan från början vara anpassade för den globala marknaden, säger Håkan Kårdén som förklaring till de svenska framgångarna. MALIN LARSHAMMAR

Övriga deltagare i Logicas innovationstävling Portugal – ISA (Intelligent Sensing Anywhere). Lösning för att övervaka energianvändningen. Storbritannien – AVEVA. Flexibel datamodell som möjliggör komplexa ingenjörsprojekt. Frankrike – Normind. Ger stöd i beslutsfattande och verksamhetsplanering. Danmark – ABC Softwork. Innovativa sätt att samla in och arbeta med komplexa data. USA – DataRaker. Analysverktyg för den nya generationens smarta energimätare. Finland – MHG Systems Oy. Lösning för supply chain management av biomassa för kolkraftverk. Indien – ConnectM Technology Solutions. Lösning för att optimera energianvändningen. Nederländerna – Total Immersion. Plattform för Augmented Reality.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 7

| 7

10-08-31 13.02.57


UPPDRAGET TeliaSonera

Ann-Sofi Isgren är en av de 29 före detta TeliaSoneramedarbetarna som bytte arbetsgivare. Här sitter hon på Logicas servicedesk i Mariestad.

8 |

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 8

10-08-31 13.03.04


UPPDRAGET TeliaSonera

LOGICA TAR ÖVER PC-DRIFTEN

Servicedesken hjälper TeliaSoneras pc-användare Trassel med mejlen, webbuppkopplingen eller inloggningsuppgifterna? När någon av TeliaSoneras 34 000 pc-användare har problem ringer de till Logicas servicedesk i Mariestad. I desken hanteras dagligen hundratals ärenden – och målet är att 85 procent ska få svar inom 60 sekunder. TEXT: MALIN LARSHAMMAR

FOTO: JOHANNES BERNER

– VÄLKOMMEN TILL TELIASONERAS servicedesk, du talar med Ann-Sofi. Ann-Sofi Isgren, servicedeskcoach, sitter med två skärmar framför sig och knappar intensivt på tangentbordet. Genom sitt headset talar hon lugnt och vänligt med personen som ringt in för att få ett nytt lösenord. – Ja, okej. Det ordnar vi på direkten. Då behöver jag bara ditt användar-id och personnummer. Tackar. Så där ja, här kommer ditt nya lösenord, säger hon och rabblar upp en rad siffror och bokstäver till personen i andra änden. Trots att klockan bara är nio på morgonen har servicedesken i Mariestad redan varit öppen i två timmar och det råder full aktivitet. Ett sorl av röster blandas med ständigt ringande telefoner och tangentbordsknackande. I lokalen trängs åtskilliga datorskärmar, sladdar, mobiltelefoner och laptops. Det är hit TeliaSoneras 34 000 pc-användare ringer när de har it-relaterade problem. Ann-Sofi Isgren, som precis har registrerat och avslutat lösenordsärendet, tittar upp från skärmen. – En del användare har så många lösenord att hålla reda på att de ofta glömmer bort något av dem. Så det där var ett väldigt typiskt ärende, säger hon. ANN-SOFI ISGREN ÄR EN AV medarbetarna som bytte arbetsgi-

vare då Logica tog över driften av TeliaSoneras arbetsplatser. Att TeliaSonera valde att lägga ut it-driften på en extern leverantör handlade till stor del om att de själva ville satsa på sin kärnverksamhet. Affären gick igenom i mars 2009 och började gälla i maj samma år.

Innan Ann-Sofi Isgren blev ”outsourcad” hade hon arbetat elva år på TeliaSoneras servicedesk, som då sköttes internt. Men att ha fått en ny arbetsgivare tycker hon inte har varit några problem, utan hon menar att övergången har fungerat över förväntan. – Det första året satt vi kvar i våra gamla lokaler, så då märktes ingen större skillnad. Det var nog först när vi flyttade hit, i mars 2010, som vi faktiskt kände av affären. De nya Logicalokalerna, dit de 29 före detta TeliaSonera-medarbetarna flyttade, låg dock inte långt från den gamla arbetsplatsen. – Vår gamla Teliabyggnad ligger bara 175 meter härifrån. Så när det blev dags att flytta packade jag helt enkelt ner min dator i en väska och promenerade hit, säger Ann-Sofi Isgren. Sedan vänder hon sig mot skärmen för att besvara ännu ett samtal.

Logicas största avtal i Norden Den 17 mars 2009 tecknades ett avtal mellan TeliaSonera och Logica. Avtalet, som löper under fem år, innefattar driften för TeliaSoneras 34 000 itarbetsplatser. Den 1 maj 2009 började avtalet gälla och sedan dess ansvarar Logica för allt från servicedesk och hårdvara till mjukvara och tjänster. I avtalet ingick också att 240 av TeliaSoneras medarbetare skulle gå över till Logica.

ULF SVENSSON, SOM ÄR ansvarig sitemanager i Mariestad, är

också före detta TeliaSonera-medarbetare. Han visar runt i lokalerna, pekar på de olika funktionerna och förklarar hur servicedeskens flöde fungerar. Efter ett tag kommer han in på de förändringar som outsourcingen faktiskt har inneburit. – Den största oron fanns nog innan allt gick igenom och vi inte visste vilken leverantör som skulle ta över it-driften. Det gick en del rykten och ingen visste säkert vad som skulle hända, eller om servicedesken ens skulle finnas kvar. Någon gång talades det om att desken skulle flyttas till Baltikum. Men när affären väl blev klar så kändes allt bra och här i Mariestad känner vi oss väldigt privilegierade.

D INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 9

| 9

10-08-31 13.03.08


UPPDRAGET TeliaSonera

Självklart är det en viss omställning, tidigare jobbade vi internt och nu tillhör vi ett stort it-företag. Men vi blev väldigt varmt mottagna av Logica och det har aldrig varit några problem att komma in i organisationen. ULF SVENSSON, LOGICA (F D TELIASONERA)

D

Målet är att 85 procent av de inkomna samtalen ska besvaras inom 60 sekunder.

Eftersom Logica redan hade en servicedesk i staden så var det aldrig aktuellt att flytta personalen till en annan ort. Ulf Svensson berättar att den största skillnaden han upplever i och med affären är att allt har blivit mer storskaligt. Samtidigt understryker han att han är mycket nöjd valet av Logica som leverantör. – Självklart är det en viss omställning, tidigare jobbade vi ju internt och nu tillhör vi ett stort it-företag. Men vi blev väldigt varmt mottagna av Logica och det har aldrig varit några problem att komma in i organisationen. Innan Logica tog över driften hade TeliaSonera tre servicedeskar i Sverige – en i Mariestad, en i Stockholm och en i Göteborg. TeliaSonera valde att ousourca Stockholm och Mariestad. I samband med övergången lades desken i huvudstaden ner. I stället får TeliaSoneras användare pc-support från Logicas två stora servicedeskar, i Mariestad och Bromölla. De 18 personer som jobbade i Stockholm blev därför erbjudna nya jobb inom Logica. HENRIK KAMPH ARBETADE tidigare på servicedesken i Stockholm och beslutade sig för att packa väskorna för att flytta 30 mil till Mariestad. I november gick flyttlasset och han började direkt på sin nya arbetsplats. – Det var ju inte ett självklart beslut, men jag såg det som en

säkerhet. Jag trivdes ju bra med jobbet och tänkte ”varför inte”. Så det blev lite av en chansning. Men hur känns det då att lämna storstadspulsen för en stad med 24 000 invånare? Henrik Kamph skrattar lite. – Jorå, det är lite lugnare här, men jobbet är ju detsamma. Jag trivs bra och har blivit väl mottagen av den nya gruppen, säger han och blickar ut över sina nya kollegor som med glimten i ögat mumlar något om ”stockholmaren”. RUNT OM I LOKALEN fortsätter telefonerna ringa och alla håller ständigt koll på en stor skärm som hänger på en vägg. På skärmen ser man röda, gula och gröna fält. Här visas alla väntande och pågående samtal. För tillfället är fältet för de väntande samtalen rött, vilket innebär att det är kö för användarna som ringer in för att få hjälp. Ann-Sofi Isgren tittar på skärmen. – Oj, oj, nu är det många som ringer. Det går liksom i vågor, ibland blir det jättemycket och ibland lugnar det sig, säger hon. Hon berättar att det varit ovanligt mycket ärenden den senaste månaden. Sedan vänder hon sig mot en av sina skärmar och knappar lite på tangentbordet. Efter några sekunder kommer en massa siffror upp. – Titta här, säger hon och pekar på en kolumn som visar antal hanterade ärenden per månad. – Fram till den 18:e den här månaden har vi redan haft 7 700 ärenden. I vanliga fall brukar vi ha mellan 6 000 och 8 000 ärenden på en hel månad. Så den här månaden har det varit full rulle. PÅ FRÅGAN OM ANVÄNDARNA märkt av övergången ser hon lite fundersam ut. – Jo, de har väl märkt av att något har hänt och en del saker är nya för dem med. Det är ju en övergångsperiod för oss alla, säger hon. Ulf Svensson håller med och berättar att servicenivåavtalen mellan Logica och TeliaSonera innebär att 85 procent av de inkomna samtalen ska besvaras inom 60 sekunder. – Det är ett högt tryck från användarna ibland, men vi strävar alltid efter att nå upp till de uppsatta nivåerna. Nu har vi precis tagit in tre nya medarbetare, och gör allt för att verkligen kunna erbjuda en bra service. När vi lämnar kontoret är fältet för de väntande samtalen grönt på den stora skärmen – ingen kö alltså. Medarbetarna kan pusta ut ett tag.

10 |

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 10

10-08-31 13.03.10


TeliaSonera TeliaSonera är en teleoperatör med huvudsaklig verksamhet i Norden och Baltikum, men företaget har även verksamhet i bland annat Spanien, Turkiet och Ryssland. Företaget är den största leverantören av telefoni och internet i Sverige. I Sverige och Finland har TeliaSonera totalt drygt 8 miljoner mobilkunder och drygt 4 miljoner kunder med fast telefoni.

www.teliasonera.se

Henrik Kamph arbetade tidigare på servicedesken i Stockholm. När desken stängde beslutade han sig för att flytta till Mariestad.

Svante Svanberg, TeliaSonera.

Enklare drift och sänkta kostnader. Det var målet när TeliaSonera outsourcade sina arbetsplatser, förklarar Svante Svanberg, it-ansvarig för TeliaSoneras arbetsplatstjänster.

”Vi behövde standardisera it-leveransen” TIDIGARE LEVERERADE TeliaSonera all it-drift internt, men efter ett strategiskt beslut bestämdes det att koncernen skulle satsa hårdare på kärnverksamheten och därför outsourca it-driften. Allt från servicedesk och hårdvara till mjukvara och tjänster. För det krävdes en leverantör som kunde leverera en löpande, bra service. – Vi behövde standardisera och kostnadseffektivisera it-leveransen, säger Svante Svanberg, it-ansvarig för TeliaSoneras arbetsplatstjänster. Efter en omfattande och lång urvalsprocess som involverade många konkurrerande leverantörer stod det till slut klart att Logica var den leverantör som bäst kunde leva upp till TeliaSoneras krav. – Att valet föll på Logica handlade inte bara om priset. Vi kollade

på allt från kostnad till prestanda och referenser. Logica kunde även erbjuda oss en bra matchning när det kom till orter, både i Sverige och i Finland. För TeliaSonera var det väldigt viktigt att medarbetarna skulle kunna fortsätta sin karriär inom Logicas verksamhet. – Sedan tilltalades vi även av den svenska mentaliteten. Till skillnad från många internationella leverantörer så är hierarkin inom Logica inte lika påtaglig. NU HAR DET GÅTT över ett år sedan Logica tog över driften och Svante Svanberg berättar att dialogen mellan företagen är bra och att han ser positivt på outsourcingaffären. – Vi kommer på sikt sänka våra kostnader. Idag finns det delar

inom driften som kan bli bättre, men det är ju en övergång och jag tror vi kommer nå dit. Det finns en tydlig målbild och genom möten med Logica följer vi kontinuerligt upp leveransen. För tillfället håller TeliaSonera och Logica också på med ett projekt där Logica har fått i uppdrag att leverera tjänsten Logica Dynamic Workplace, Next Generation, till alla TeliaSoneras interna arbetsplatser i Norden. Tjänsten innebär att alla arbetsplatser kommer få den allra senaste generationen av standardiserade arbetsplatser, vilket både blir smidigare och mer kostnadseffektivt för TeliaSonera. – Det är ett jätteprojekt som involverar många, och vi beräknar vara klara i slutet av 2012, säger Svante Svanberg.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 11

| 11

10-08-31 13.03.13


CIO I FOKUS Carin Göransson

NAMN: Carin Göransson ÅLDER: 57 år. UTBILDNING: Civilekonom samt diverse kompletterande utbildningar. STÖRSTA UTMANING: Fusionen Länsförsäkringar–Wasa samtidigt som Y2K (år 2000-problemet) skulle genomföras.

IT-CHEFEN SOM STÅR I CENTRUM Från teknik till strategi. Som kombinerad CIO och itchef på Länsförsäkringar AB håller Carin Göransson samman koncernens it-system och ser till att de stödjer helheten – och affären. TEXT: MALIN LARSHAMMAR FOTO: MÅRTEN LEVIN

12 |

NÄR DET FÖRSTA länsförsäkringsbolaget bildades

för över 200 år sedan var det starten för det som numera är Sveriges enda kundägda och lokalt förankrade bank- och försäkringsgrupp. Idag finns 24 självständiga Länsförsäkringsbolag runt om i landet som samverkar genom det gemensamt ägda Länsförsäkringar ab. – Länsförsäkringar ab kan ses som navet som förenar alla bolag. Härifrån sköts all gemensam service, utveckling och it, säger Carin Göransson, kombinerad cio och it-chef för Länsförsäkringar ab. Hon har arbetat inom Länsförsäkringar sedan 1988 och har bland annat haft roller som it-strateg och it-chef för Länsförsäkringars livförsäkringsverksamhet. Sin nuvarande roll har hon haft sedan 2009 då en stor omorganisation ägde rum inom Länsförsäkringar. – Tidigare hade vi flera it-avdelningar och en

cio som skötte olika delar av verksamheten. Idag är vi centraliserade och har bara en it-enhet som jag är ansvarig för, säger Carin Göransson. Den centrala it-enheten stödjer Länsförsäkringars tre olika affärsområden – bank, livförsäkringar och sakförsäkringar. Något som, enligt Carin Göransson, skapar en viss komplexitet. – Även om de tre kärnverksamheterna är Länsförsäkringars styrka, så är det en utmaning för it-enheten att samordna alla de olika systemen. It ingår ju i nästan alla våra processer och därför måste vi ha en strategi som enar och stödjer helheten. JUST STRATEGIN ÄR något som Carin Göransson menar blir allt centralare för henne. – Generellt tror jag cio-rollen blir allt viktigare för verksamheten. Tidigare har den varit mer teknikinriktad än affärsinriktad, men numera innebär rollen en allt starkare koppling mot det strate-

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 12

10-08-31 13.03.15


Tre viktiga CIO-egenskaper enligt Carin Göransson

giska. Det handlar inte längre om att utveckla och förvalta den löpande it-operationen. Som cio idag måste man istället se vad som har betydelse för de olika affärerna. Idag präglas både bank- och försäkringsbranschen av hårdare konkurrens och det har blivit allt viktigare att hålla kvar existerande kunder och samtidigt ligga steget före för att locka till sig blivande kunder. Och trots att det finns 24 länsförsäkringsbolag utspridda runt om i landet som kan erbjuda kunderna personlig service vill allt fler kunder ha möjlighet att hantera sina ärenden över internet. – It blir allt viktigare inom vår bransch, både internt och externt. Jämför bara idag med för tio år sedan. Vi blir mer och mer beroende av it-tjänster. Framför allt den yngre generationen kräver nya lösningar. Titta på dagens 18-åringar, de väljer sociala medier före personliga möten eller att ringa. Och det är just den generationen som är våra blivande kunder som vi måste rusta oss för, säger Carin Göransson. FÖR ATT HÅLLA JÄMNA STEG med utvecklingen sat-

sar Länsförsäkringar ab hårt på omvärldsbevakning där de tittar på hur andra gör, hur de blivande kunderna agerar och vad som kan göras för att möta de behov som uppstår för att sedan kunna förflytta sig mot dem. Men att göra en strategisk förflyttning när det kommer till it är inte något som görs över en natt. Det krävs stora investeringar, integrationer och tester. – Kanske finns det de ute i verksamheten som inte tycker att it hänger med i affären och anser att vi inte förflyttar oss tillräckligt snabbt. Men de förstår inte alltid hur svårt det är för oss att göra snabba förflyttningar med den ”ryggsäck” vi har med många olika system och plattformar. I dagsläget har Länsförsäkringar ab runt 300 anställda på it-enheten. För att underlätta leveransen är också delar av leveransen outsourcad. Länsförsäkringar ab tar även in mycket hjälp av konsulter från ett flertal externa it-leverantörer. Att de använder sig av olika it-leverantörer är något som Carin Göransson ser som mycket positivt och menar att det blir lite som att ”plocka russinen ur kakan”. – Jag gillar idén med multisourcing. Det blir en bra mix och vi kan välja olika leverantörer helt efter våra behov och deras specialkompetens. De olika leverantörerna är oftast skickligast på olika saker. VANLIGTVIS ANVÄNDER sig Länsförsäkringar ab av mellan 150 och 200 konsulter. En av de största konsultleverantörerna är Logica som för tillfället har ungefär 50 konsulter på plats hos Länsförsäkringar ab. Utöver konsulterna hanterar Logica även Läns-

försäkringars så kallade output management vilket innebär att Logica sköter om stora delar av Länsförsäkringars centrala pappersutskrifter, kuvertering och distribution. – Samarbetet med Logica fungerar väldigt bra. Vi har ett flertal uppdrag som mer eller mindre sköts av konsulter från Logica. Det känns som om vi har ett starkt stöd från Logica, som alltid ställer upp och arbetar fram nya lösningar.

1 2 3

Förmåga till helhetsperspektiv.

Mer intresserad av affären än av tekniken.

Envishet, för att oförtrutet driva de långsiktiga frågorna.

De ute i verksamheten förstår inte alltid hur svårt det är för oss att göra snabba förflyttningar med så många olika system.

När det pratas om outsourcing och externa leverantörer höjer Carin Göransson ändå ett varnande finger och menar att det är viktigt att vara noga med vad man lägger ut och vad man behåller internt. – Jag menar inte att allt som hanteras internt idag alltid måste göra det, men jag tror man måste tänka till både en och två gånger innan man lägger ut något. Om man ska outsourca måste det verkligen tillföra verksamheten något, säger hon. OCH MED ALLT FLER it-verktyg, integrationer och

säkerhetslösningar är frågan vilka delar av leveransen som man bör outsourca och vad som måste behållas internt. – Vi kommer aldrig lägga ut strategin och arkitekturen på en extern leverantör. Sedan måste vi också hantera våra affärskritiska system själva, ett val som gjordes när vi tog fram vår nya strategi. Det är även viktigt att vi alltid har beställarkompetens. Vi måste ha personal som kan följa upp leveransen och se så att leverantörerna lever upp till våra krav samt gör det möjligt att byta leverantör om det skulle behövas.

LÄNSFÖRSÄKRINGAR Länsförsäkringar erbjuder ett komplett sortiment av bank- och försäkringstjänster och består av 24 stycken lokala, självständiga och kundägda bolag. Länsförsäkringar AB utgör den sammanhållande länken är dess finansiella centrum. Länsförsäkringar är marknadsledande inom svensk sakförsäkring med en marknadsandel på 30,5 procent. Marknadsandelen inom liv- och pensionsförsäkring är 9,9 procent Länsförsäkringsgruppen har drygt 3,3 miljoner kunder och 5 900 medarbetare.

www.lansforsakringar.se

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 13

| 13

10-08-31 13.03.17


NOTISER It-trender

Framtidens it-samhälle – en stor utmaning

AUGMENTED REALITY

Förstärker verkligheten Hur gammal är statyn du tittar på och vilka erbjudanden har butiken idag? Med augmented reality får du svaren direkt i din mobil.

IT-SAMHÄLLET är den största förändringen sedan industrialismen, men mycket av förändringen drivs fram av experter utan diskussion med allmänheten. Det är en av slutsatserna i en ny forskningsrapport från Institutet för Framtidsstudier – ”Ubikvitär framtid? It-perspektiv på stat och samhälle”. Enligt rapportförfattarna bör vi tydligare diskutera hur tekniken ska användas, hur den ska regleras och av vem. Staten utvecklar e-förvaltningen och ställer krav på enskilda att själva utföra tjänster på nätet, vilket kräver it-kompetens. – Det är en stor utmaning för staten att se till att människor kan vara fungerande medborgare i det nya it-samhället, säger Markus Gossa, en av forskarna bakom studien.

120 miljoner kronor

SÅ STOR VAR hårdvarukostnaden för en gigaflop (= en miljard flyttalsoperationer per sekund) 1984. Idag kostar hårdvara med samma kapacitet mindre än 10 kronor. KÄLLA: WIKIPEDIA

Fem hatobjekt för it-ledare 1. Höga kostnader

91%

2. Svåra uppgraderingar

87%

3. Dåligt stöd för processer

86%

4. Applikationerna levererar inte rätt saker

80%

5. Stela system hindrar processförändringar

75%

Undersökningsföretaget Forrester har frågat 111 it-chefer vad de avskyr mest med sina it-system. KÄLLA: CIO SWEDEN

14 |

–TÄNK DIG ATT DU BEFINNER DIG i Rom och ska besöka Colosseum. Glöm då dina gamla reseböcker och tråkiga turistguider. Allt du behöver finns istället i din mobiltelefon. Rikta telefonens kamera mot Colosseum och plötsligt färdas du 2 000 år tillbaka i tiden. Telefonens skärm visar fortfarande vad som finns framför dig – men med en stor skillnad, verkligheten har förstärkts med virtuella bilder och på skärmen ser du nu Colosseum som det såg ut när det var nybyggt. Detta kallas augmented reality (förstärkt verklighet) och innebär att en ny bild projiceras ovanpå den bild som telefonens kamera registrerar. Augmented reality är i sig ingenting nytt. Det som är nytt är att tekniken under senare år har flyttat in i våra datorlika mobiltelefoner. Idag finns en mängd olika augmented reality-tjänster på marknaden. Du kan snabbt få vägbeskrivningar, fakta om sevärdheter och aktuella bostadspriser på gatan du just passerar. Och i takt med att mobiltelefonerna utrustas med gps, bredband och kompass utvecklas ständigt nya möjligheter att förstärka verkligheten. SNART KOMMER DU ANTAGLIGEN kunna gå in i en butik, rikta telefonens kamera längs varugångarna och snabbt få upp pilar och kampanjskyltar på displayen som pekar ut artiklar med kampanjpriser. Eller kanske du befinner dig på en fest där du träffar nya spännande människor. Genom att då rikta kameran mot dina nyfunna vänner skannas deras ansikten snabbt av, och på skärmen kommer direkt små informationsrutor om personerna upp och du får tillgång till personernas sociala nätverk. Men det är inte bara mobiltelefonerna som kommer att utrustas med augmented reality-tjänster. I framtiden kanske vindrutorna på din bil kommer fungera som displayer och förstärka verkligheten genom att projicera väghinder, kartor och köer. Eller så kommer du kunna se vilka restauranger som har öppet och vad de har på menyn ikväll bara genom att titta i dina glasögon som även fungerar som displayer.

Tre augmented reality-tjänster SKY MAP Rikta mobilens kamera mot natthimlen och få upp en stjärnkarta som visar namn på de stjärnor och planeter som finns där. (Android) WIKITUDE WORLD BROWSER Är du nyfiken på ett monument, en restaurang eller bara vad som finns längs gatan du går på. Wikitude förser dig med information om attraktioner, öppettider eller vad som finns bakom krönet. (Android, Iphone och Symbian) TWITT AROUND Är du twittrare med många följare så passar denna tjänst dig. Håll upp telefonen och du ser direkt tweets från dina närbelägna följare dyka upp runt om kring dig. Du får information om var de kommer ifrån samt hur långt bort de är. (Iphone och Android)

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 14

10-08-31 13.03.18


ÅSIKTEN

LÅT MAGKÄNSLAN AVGÖRA

Hamna högst i sökmotorn Varje dag görs drygt 60 miljarder sökningar på nätet. Hur ska företaget nå fram i bruset? GOOGLE ÄR VÄRLDENS STÖRSTA sökmotor och den enskilt viktigaste marknadsföringskanalen för många företag idag. SEO, eller sökmotoroptimering, handlar om att göra en webbsida synlig på sökmotorernas träfflistor i syfte att driva relevant trafik. – Grunden för SEO är att strukturera webbsidan på ett sätt som tilltalar Google. Generellt gäller att rubriker och text som ligger högt upp på sidan viktas högre än övrig text. Det bästa är därför att redan i sidtiteln få in sökord och gärna en uppmaning till besökaren för att öp”, sätta det i ett sammanhang, exempelvis ”köp”, säger Magnus Bråth, sökmotorexpert på Pineberry. Givetvis räcker det inte med en bra rubrikk för att attrahera Google. Innehållet i övrigt måste hålla hög kvalitet och knyta an till sökordet för att uppfattas som relevant och

intressant. På senare tid har Google blivit ganska bra på att ”förstå” text även om det fortfarande krävs att sökordet står på webbsidan. Däremot finns ingen större anledning att upprepa sökordet flera gånger vilket var en vanlig taktik förr. När väl Google förstått att sidan handlar om ett särskilt sökord är det snarare länkarna som pekar mot sidan som är relevanta. – Hur högt en webbsida rankas av Google beror till 90 procent på inlänkarna. Och effekten blir förstås allra störst om avsändaren är ett etablerat företag med välstrukturerad webbplats eller en person som är starkt förknippad med ett specifikt sökord, förklarar Magnus Bråth. ANNA HJORTH

HUR VI MÄNNISKOR fungerar när det gäller att bedöma risker är inte alls logiskt. Vi känner obehag inför att flyga men sätter oss gladeligen på cykeln utan hjälm i rusningstrafik. Vi tar ett par glas glühwein i skidbacken innan vi tar svarta pisten ner, men funderar mer än två gånger innan vi ger våra barn tillåtelse att delta i någon aktivitet som vi inte kan kontrollera. Vi använder sällan vårt förnuft när vi bedömer risker i vardagen. Mot bakgrund av detta hävdar jag att det är väldigt svårt att prata risker med en företagsledning – såvida det inte handlar om att bedöma riskerna i en ny affär.

FYRA TIPS FÖR ATT KOMMA HÖGT PÅ GOOGLE LE

D Se till att innehållet är unikt. evanta D Sidtitel och huvudrubrik bör innehålla relevanta sökord och spegla innehållet på sidan.

D Nöj dig med de allra viktigaste sökorden på startsidan.

D Skapa en relevant blogg på din egen sajt.t.

Aktiva medarbetare stärker varumärket Hur stärker du företagets varumärke? Med boken Aktivera ditt varumärke vill varumärkeskonsulten Karin Allergren lära företag att aktivera och vårda sina varumärken. Varför skriver du boken? – Konkurrensen på marknaden ökar allt mer. I och med det blir ett företags varumärke allt viktigare – det måste stå för något och ha ett tydligt innehåll. Därför är det viktigt att företagen lär sig aktivera och vårda sina varumärken. Hur gör man för att aktivera sitt varumärke? – Till att börja med måste man fylla sitt varumärke med företagets värderingar. Ett varumärke utan identitet är inte värt något, då tappar kunden fort intresse. Att aktivera sitt varumärke handlar om att ständigt fylla det med ny energi för att på så sätt engagera kunderna. Men för att detta ska fungera så måste varumärket först aktiveras internt så att medarbetarna vet vad det står för.

NÄR JAG BÖRJADE arbeta med riskhantering hade jag en föreställning om att arbetet jag gjorde skulle bli en integrerad del i den ordinarie verksamheten och inte ett eget område. Det var 20 år sedan men fortfarande är det en utmaning att jobba med säkerhetsfrågor, och ännu är det en egen disciplin. Vi som arbetar med it-säkerhet brukar ibland prata om företags riskaptit, det vill säga hur riskbenägen en företagsledning är. Men det förutsätter förstås att man känner till alla risker man har, men det är det väldigt få som gör. Visst, man pratar om ekonomiska risker av finansiell art, men börjar man prata om informationsrisker har folk en tendens att sluta lyssna. I takt med att tekniken utvecklas och möjligheten att dela information ökar har organisationerna allt mindre kontroll på vad som finns utanför den egna domänen, det kan vara kunddatabaser, planer, budgetar med mera som ligger i molnet.

Hur engagerar man medarbetarna? – De måste ha möjlighet att få vara med och påverka. Medarbetare som är aktiva och involverade representerar sitt företag bättre och blir bärare Karin Allergren. av varumärket. Det handlar om om att kontinuerligt involvera medarbetarna i strategiska diskussioner för att få alla inom företaget att känna en ”vi-känsla”. Kan du några goda exempel? – Ikea, även om det är ett slitet exempel. Det finns nog ingen medarbetare där som inte vet vad Ikea står för.

IBLAND HAR VI SOM JOBBAR inom området haft en tendens att måla den onde på väggen och gärna blåsa upp skräckexempel, det vill säga ropat på vargen – men när det inte dykt upp någon synlig varg har man tappat förtroendet. Problemet är bara det att när man arbetar med informationsrisker så syns inte vargen, den jobbar under radarn – därför är det svårt att påvisa förekomsten av osäkerhet. Tålamod, pedagogik och uthållighet är nyckelord som krävs av oss som försöker jobba med risker som ligger utanför de direkt finansiella. Det finns tusentals modeller som man kan använda sig av men det finns bara ett sätt som är rätt: magkänslan. Alla människor har den goda egenskapen men får ofta anstränga sig för att utnyttja den.

NILS THULIN AFFÄRSUTVECKLINGSANSVARIG SÄKERHET, LOGICA

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 15

| 15

10-08-31 13.03.19


NAMN: Per Strömberg. ÅLDER: 45 år. PÅ NATTDUKSBORDET: ”Paganinikontraktet” av Lars Kepler. GÖR PÅ NÄTET: Läser framför allt nyheter. SER PÅ TV: Gärna en engelsk deckare. INTRESSEN: Familjen, matlagning, skidåkning, gym och långa promenader.

16 |

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 16

10-08-31 13.03.21


PORTRÄTTET Per Strömberg

PER STRÖMBERG VD PÅ LANTMÄNNEN

Tar spannmålen till nya

MARKNADER En företagsjätte som täcker allt från mat till energi. Men få svenskar känner till Lantmännen. Vd Per Strömberg förklarar vad som krävs för att klara sig i den hårda konkurrensen om konsumenterna. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: JENNIFER NEMIE

NÄSTAN ALLA SVENSKAR har en relation till Lantmännen utan att veta om det. Det är bara att titta in i köksregionen: här finns troligen mjöl från Kungsörnen, ett paket Start, en kyckling från Kronfågel eller någon annan av företagets otaliga produkter. Ändå är Lantmännen med sin 35-miljardersomsättning ett relativt okänt företag. Bakom paraplybeteckningen döljer sig inte bara livsmedel – här finns allt från Sveriges största etanolfabrik till Doggys hundmat. Den gemensamma nämnaren stavas spannmål. Lantmännen säljer maskiner, gödsel och andra insatsvaror till landets bönder – och köper sedan in, förädlar och säljer lantbrukarnas spannmål, i allehanda former. Affärsidén sammanfattas i devisen ”Från jord till bord.” Bakom Lantmännen står cirka 37 000 svenska bönder som gemensamt äger företaget/föreningen. Och samtidigt är de kunder, vilket gör affären mer komplicerad.

– Vi är ett klassiskt konglomerat med fyra delar: lantbruk, livsmedel, maskiner och energi. Vår lantbruksdel drivs enligt kooperativa principer med max 5 procents avkastning på det operativa kapitalet och låga priser till bönderna. Allt annat körs enligt vanliga företagsekonomiska grunder, förklarar Lantmännens vd Per Strömberg när vi träffas på företagets huvudkontor på Kungsholmen i Stockholm. Det står flyttkartonger överallt i korridoren. Organisationen ska flytta över till det nyrenoverade grannhuset för att kontoret (med originalinredning från 40-talet) ska få en nödvändig upprustning under hösten. – Det är ju fina detaljer, men huset är väldigt slitet, konstaterar Per Strömberg. Trots mångfalden av affärer är det livsmedelsdelen och lantbruk som är satsningsområden inom Lantmännen. Inom livsmedel ska koncernen framför allt fokusera på Cerealia,

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 17

D | 17

10-08-31 13.03.28


PORTRÄTTET Per Strömberg

D

vilket inkluderar mjöl, müsli, gryn etc, och Unibake, som producerar och säljer fryst bröd. Detta så kallade bakeoffbröd (som butikerna gräddar på plats) omsätter årligen drygt 7 miljarder kronor, vilket motsvarar 20 procent av koncernens totala omsättning. BAKEOFFBRÖDET HAR BLIVIT en hit i stora delar av Europa, och

Lantmännen har bagerier i ett tiotal länder. På tur står att marknadsföra svenskt kaffebröd i övriga Europa. – För att kunna växa måste vi expandera utomlands. Sverige är för litet, säger Strömberg Vad ser du för övergripande trender inom livsmedelsområdet? – Vi har en lite kluven inställning till mat. Vi har Eldorado å

ena sidan och Tropicana juice å andra. Det ska gå snabbt samtidigt som vi vill ha det lite lyxigt. Svensken tillbringar i snitt bara cirka 20 minuter per dag i köket, men vill ändå ha kvalitet. Lantmännens svar på detta är bland annat konceptet Gooh – kvalitetsmåltider (med ”en bit av Operakällaren” som det står i reklamen) som man snabbt kan värma upp, till exempel fiskfilé i het ingefärssås eller pannbiff med chèvre, för runt 60 kronor. Kanske har man kommit fram till detta koncept två trappor ner i byggnaden där delar av Lantmännens forskningsavdelning – på totalt cirka 300 personer – sitter och studerar nya matrön och hållbarhetsfrågor. – Det var vi som kom på fiberpastan. Nu har vi en ny variant: vit fiberpasta; den smakar som vanlig pasta men har fiberinslag, säger Per Strömberg entusiastiskt. ÄVEN INOM ENERGIOMRÅDET är företaget en bjässe. Lantmännen Agroetanol i Norrköping är Sveriges största etanolproducent. Anläggningens produktionskapacitet är 200 miljoner liter per år, varav större delen säljs till oljebolagen för inblandning i vanlig bensin. – Tio procent av allt svenskt spannmål går till anläggningen. Det är ett sätt att bland annat öka efterfrågan på spannmål, säger Per Strömberg. Inom energiområdet ryms även Agroenergi med tillverkning av pellets och briketter samt Reppe som bland annat producerar finsprit till dryckesindustrin. Det verkar vara en ganska spretig verksamhet att hålla ordning på. – Ja, det är många delar. Men vi håller på att fokusera. När jag tillträdde hade vi 35 typer av affärer. Idag har vi 26 affärer och vi ska ner till 20. Vi behöver renodla, säger Per Strömberg och jämför med sitt förra jobb som vd för påläggsfabrikanten Sardus – Då hade vi skinka, pastej och någon produkt till – det var lite lättare att hålla reda på produktsortimentet då. Per Strömberg är en chef som sätter tydliga mål och har tuffa uppföljningar, säger han. Nu är det lönsamhet som är i fokus och för att klara sig i den tuffa konkurrensen krävs det ständiga rationaliseringar och effektiviseringar. – Vi har många internationella konkurrenter men vi har en stor konkurrensfördel: att vi är ett svenskt företag som producerar maten på ett schysst sätt. DEN DIVERSIFIERADE verksamheten avspeglar sig förstås också i it-systemen. – Det är en extremt komplex it-miljö. Vi har ju köpt upp en massa företag och har 150 juridiska enheter och en mängd olika system. Vi ska pressa ner det till två affärssystem. Det är en lång resa som vi påbörjat. En del i ”resan” var att sälja av koncernens it-företag Conagri (samägt med Scan) till Logica, som nu kommer att stå för drift, utveckling och förvaltning av Lantmännens it-system. Lantmännens bakeoffbröd har blivit en hit i stora delar av Europa.

1 | 18

IINBLICK IN NBL BLICK IC CK C K 22–1 2–10 –10 1100

WM2498_Inblick_2_2010.indd 18

10-08-31 13.03.31


När jag tillträdde hade vi 35 typer av affärer. Idag har vi 26 affärer och vi ska ner till 20. Vi behöver renodla.

– Det här är ett sätt för oss att öka kvaliteten på driften och uppnå skalfördelar. Vi hade en noggrann uppföljning med många olika leverantörer – och Logica hade det bästa erbjudandet. Ja, det gäller att effektivisera i alla led. Lantbrukssektorn har precis återhämtat sig efter ett väldigt tufft fjolår i spåren av finanskrisen. Lantmännens maskinförsäljning störtdök, medan livsmedelsdelen är mer konjunkturokänslig – men fallande råvarupriser har pressat marginalerna i alla led (även om det under sommaren varit lite av ett veterally på råvarubörserna). – Det är ganska tufft för landets jordbruk. Det pågår ju en strukturrationalisering i branschen där det successivt blir färre men större gårdar. Det är en utveckling som lär fortsätta. Ett annat dråpslag under fjolåret var krisen i Kronfågel, då glassplitter upptäcktes i ett antal förpackningar. Flera hundra tusen ton kyckling fick dras tillbaka och det blev folkstorm i tidningarna. Men minnet är kort – efter 6-7 veckor var försäljningen som tidigare och nu är den bättre än någonsin, enligt Per Strömberg. Och det är inga små volymer vi pratar om: totalt lämnar nästan 40 miljoner kycklingar Kronfågels svenska anläggningar. ALLTSEDAN EKONOMEXAMEN i Uppsala 1988 har Per Strömberg arbetat inom livsmedelsbranschen: först i 17 år på Marabou, sedermera Kraft Foods, i olika befattningar (”men jag är allergisk mot choklad med nötter”) innan han gick vidare till Sardus.

Så när han rekryterades som vd till Lantmännen 2007 var det en riktig livsmedelsveteran som tog över rodret. – Men jag visste ärligt talat inte så mycket om Lantmännens övriga verksamhet när jag började. Fast det är spännande med mångfalden. Det händer alltid något någonstans. Per Strömbergs genomsnittliga arbetsvecka är 60 timmar. Utöver det så tar hand han om familjen, gymmar och går stavgång (”ja, faktiskt – jag gör det”). I köket då – tycker han om att laga mat? – Jag älskar matlagning, men det är klart att det är mer lockande på helgerna än på vardagarna. Allra helst lagar jag fisk – speciellt på sommaren.

En av Nordens största livsmedelskoncerner Lantmännen är en av Nordens största koncerner inom livsmedel, energi, maskin och lantbruk. Företaget ägs av cirka 37 000 svenska lantbrukare, har 10 500 anställda och finns i 18 länder. Lantmännen är verksamt i alla delar av värdekedjan – från jord till bord.

Läs mer på www.lantmannen.se

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 19

| 19

10-08-31 13.03.33


Få områden är mer komplexa än kommunala pensionssystem. SPP:s ambition är att kommunerna i framtiden ska kunna hantera löner och pensioner i samma system. Men då krävs vassa it-stöd. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: SCANPIX

Dags för enklare pensionssystem SKOLA, OMSORG OCH MILJÖ. Dagens kommuner har tuffa krav inom en rad områden – och begränsade resurser. Att sköta pensionsåtagandet för sina anställda kan låta som en enkel del i den kommunala arbetsprocessen, men är i själva verket en väldigt komplex historia. Det handlar om att ha kontroll över den upparbetade pensionsskulden – både totalt och för varje individ – och se till att kapitalet förvaltas på rätt sätt. Och samtidigt gäller det att följa alla regelverk, som har ändrats titt som tätt under senare tid. – Det kommunala pensionssystemet är ett extremt komplext område. Det kräver avancerat systemstöd, konstaterar Lars Fitger, vd på spp Liv Pensionstjänst ab, en av de två stora aktörerna på den kommunala pensionsmarknaden (tillsammans med konkurrenten kpa). spp erbjuder pensions- och försäkringslösningar åt både företag och kommuner. Idag har spp hand om pensionsadministrationen för cirka 25 procent av landets kommuner, motsvarande cirka 300 000 kommunalanställda.

20 |

– Vårt befintliga systemstöd för kommunerna fyller alla krav som finns idag, men i framtiden kommer det att ställas det nya krav och vi vill ligga ett steg före, säger Lars Filtger. SPP STOD INFÖR VALET att modernisera och utveckla det befintliga systemet eller att samarbeta med en extern leverantör som redan har ett system. Man valde det senare alternativet: dels skulle det bli dyrt att bygga om, dels hade Logica ett starkt referenscase. – Logica har byggt upp Svenska kyrkans pensionssystem som fungerar väldigt bra. Dessutom sköter Logica lönehanteringen för mer än hälften av landets kommuner. De är duktiga på båda delarna, och det är precis den kompetensen vi behöver. Löner och pensioner hänger nämligen ihop. Ändrade lönevillkor påverkar självklart pensionsåtagandet. Men idag är löne- och pensionssystemet två skilda världar. – I vårt nya systemstöd är ambitionen att löner och pensioner integreras. Det betyder att våra kommunhandläggare behöver knappa in informa-

tionen färre gånger och får en bättre överblick över pensionsutvecklingen. Dessutom i ett modernt och flexibelt gränssnitt, förklarar Lars Fitger. UNDER VÅREN HAR LOGICA

satt igång arbetet. Den 1 april gick 30 personer över från spp till Logica, och systemleveransen sker etappvis fram till halvårsskiftet 2011, då allt ska vara klart. Avtalet mellan spp och Logica är närmast som ett partnerskap, förklarar Lars Fitger: – Vi har ett avtal på tio år med exklusivitetsrätt för båda parter. Vi delar på intäkterna enligt en specifik modell vilket vi tror kommer att öka engagemanget hos både Logica och oss på spp. Och nu siktar spp mot höga mål: – Vi har ju 25 procent av kommunerna som kunder idag, men på lång sikt är målet att nå upp till 50 procents marknadsandel.

Lars Fitger, vd, SPP Liv Pensionstjänst AB.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 20

10-08-31 13.03.35


ÅSIKTEN Mikael Tornving

Nollkollens välsignelse

NÄR MIN PRAKTISKT lagda hustru tröttnade på bröd-

baket fick hon slipa och olja fönster som omväxling. Det är en fantastisk kvinna, hon hade vett att uppskatta omtanken. Men nu är semestern slut och könsrollerna bänds sakta tillbaka i sina korrekta fåror. Det är som det ska, men jag har njutit av att sitta med en whisky på kvällen och se mina fönsterlådor smita så tätt intill panelen att inga lister behövs. Mest har jag njutit av att bara ha koll på den del av världen som täcks av morgonpromenaden med hunden. Jag vet att Lasse fått ordning på friggeboden. Erik och Benny åkte förbi med båten och visade upp några fina abborrar de tagit, så nu vet jag också att det nappar bra längs västra stranden av Orrnäset. Mer information behöver jag inte, tack så mycket. Jag har haft lokal järnkoll och global nollkoll. Inga mail. Inga sajter. Ingen tv. Allt jag behövt veta har jag fått från grannarna och gårdagens tidning. Det har varit ett hanterbart flöde, som att dricka ur en stillsamt porlande skogsbäck jämfört med det helvetesvrålande Niagarafall av information jag dränks i resten av året. OCH NU ÄR JAG TILLBAKA, fastspänd i en vilt kräng-

ande tunna medan en miljard gigabit information i sekunden vräks över huvudet på mig, och känner att jag kanske inte är designad för det. Jag är som en knarkhund i en amfetaminfabrik – mängden intryck

FOTO: BOBBY VALERI

JAG HAR TILLBRINGAT huvuddelen av semestern i stugan uppe i Jämtland; fiskat med ungarna, mekat båtmotor och snickrat. Vi har varit precis som tusentals andra familjer i den svenska heteronormativiteten – i samma ögonblick kombin är urlastad åker könsrollerna kana hela vägen ner till 1830-talet. Jag griper efter hammaren och spottar eftertänksamt medan jag planerar sommarens arbetsinsats. Hustrun ler varmt där hon står och bakar bröd vid den nya köksbänken. Ungarna spelar ds och längtar efter kompisarna hemma. En kort sekund skäms jag över hur konventionell och patriarkal jag är, men tröstar mig snabbt med tanken på att även det mest hbtq-medvetna flatapar på semester har någon form av arbetsfördelning där intresse och fallenhet styr. Huvudsaken är att man upplever det som rättvist.

Kan inte hela infrastrukturen för information braka ihop i ett år eller två så att vi får hämta oss lite?

gör mig bara förvirrad. Det är klart att jag överlever, människor överlevde fyra år på Västfronten. Men det var säkert inte nyttigt i längden. Jag är inte någon teknikfientlig skogstomte som tycker att allt efter järnspisen och bakladdaren är av ondo. Jag gillar min iPhone, men ibland önskar jag mig en paus. Kan inte hela infrastrukturen för information braka ihop i ett år eller två så att vi får hämta oss lite? Det kan väl vara spännande att bläddra i kartotek, titta i pärmen för inkommande korrespondens och fundera på saken till imorgon? NATURLIGTVIS SKULLE DET bli global ekonomisk

härdsmälta och alla börshandlare skulle förkunna att Harmageddon var här. Men efteråt, när dammet lagt sig och vi karvat ut en ny liten nisch att leva i, då kanske vi skulle slå oss ner där vid bäcken och tycka att det var ganska skönt med ett stilla flöde. Ingen mer panikångest över fulla mailkorgar. Njutningsfullt skulle vi vrida på varje liten bit information vi fått tag i därför att den betydde något för oss. – Det ser ut att bli regn ikväll. Bäst vi plockar ihop. Skulle det inte vara skönt om det var allt man behövde veta? MIKAEL TORNVING KOMIKER OCH SKÅDESPELARE

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 21

| 21

10-08-31 13.03.44


Så utnyttjar du tjänsterna i

molnracet

Enklare, snabbare och mer kostnadseffektivt. Molntjänsterna växer så det knakar på den svenska it-marknaden – och förändrar affärslogiken för alla aktörer. Nu är det enklare än någonsin att köpa it-tjänster. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM ILLUSTRATION: AMIGOS

22 |

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 22

10-08-31 13.03.47


I FOKUS Molntjänster

NÄR DICK FOSBURY gled över 2,24 i Mexico-os vann han inte bara höjdhoppsmästerskapen – han lade grunden till en helt ny teknik: floppstilen, som successivt helt kom att dominera grenen (ingen höjdhoppare använder dykstilen nuförtiden). Det var samma regler som tidigare, men med den nya tekniken gick det att hoppa betydligt högre. Utvecklingen inom höjdhopp går att jämföra med molntjänster, skrev en svensk vd i it-branschen för några månader sedan. Det är samma tjänster som ska utföras, men allt går så mycket snabbare och enklare med den nya tekniken. I vår privata värld använder vi molntjänster dagligen. På Facebook till exempel loggar många hundra tusen svenskar in sig varje vecka. För att inte tala om alla webmailkonton som finns, till exempel Hotmail och Gmail. Men vad är då molntjänster? I korthet handlar det om att erbjuda/leverera data-

kapacitet och tjänster som distribueras via internet, till exempel lagring, arbetsplatstjänster eller applikationer. Affärsmodellen – att köpa eller hyra it utifrån hur mycket som används – har funnits ett antal år under olika benämningar, men tidigare levererades dessa tjänster i separata ledningar. I molnet är det internet som är bäraren, själva distributionsformen. FORTFARANDE ÄR MOLNTJÄNSTER en liten del av den svenska it-marknaden: 4 av 130 miljarder kronor 2009, enligt en färsk undersökning från analysföretaget Radar Group. Men den växer snabbt: – Om två år omsätter den svenska molnmarknaden 6,6 miljarder kronor, enligt vår bedömning. Det betyder en 69-procentig ökning, ingen del av it-marknaden växer så snabbt, säger Hans Werner, vd på analysföretaget Radar Group. Av molnkakan står Software as a service (SaaS) för 85 procent av omsättningen – det handlar om tjänster för

Amazon.com – en föregångare Amazon var en av föregångarna inom molntjänster. Företaget, som ursprungligen sålde böcker via nätet, är nu inte enbart en stor försäljare av allt från elektronik till kläder. Amazon gör sig också en hacka på sin omfattande datakapacitet. Amazons datakapacitet behövde vara dimensionerad för att klara den mest hektiska perioden varje år, vilket är tiden kring jul. Resten av året stod företaget med en massiv outnyttjad kapacitet som kostade pengar. Genom att erbjuda serverkapacitet till andra företag utnyttjar Amazon sin datakapacitet optimalt samtidigt som företaget tjänar pengar.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 23

D

| 23

10-08-31 13.03.47


I FOKUS Molntjänster

I stället för att be om lov från it-avdelningen för en ny applikation kommer verksamheterna att kunna beställa tjänsten på en gång.

HANS WERNER, RADAR GROUP

D

till exempel tidsredovisning, lönehantering och kundvård. Plattforms- och infrastrukturtjänster står för resterande 15 procent, till exempel server-, lagrings och nätverkstjänster. Det finns flera skäl till att företagen lockas av molntjänster, till exempel: Hans Werner, vd på Skalbarhet – man köper så Radar Group. mycket eller så lite som behövs av en tjänst och betalar utifrån mängden som används (därigenom minskar miljöpåverkan också). Det går till exempel att skruva upp it-användningen kraftigt vid säsongstoppar i verksamheten. Kostnadseffektivitet – man går från fasta till rörliga kostnader och slipper stora investeringar i början. Enkelhet – man slipper långvariga implementeringar och behöver inte fundera på uppdateringar, samtidigt som tjänsten är tillgänglig överallt. I jakten på kostnader och skalfördelar har molnet blivit en allt viktigare faktor. – För mindre företag är molnet en revolution. Det är så enkelt och smidigt, säger Gustav Widerström, affärsutvecklare på Logica. – För större företag är bilden mer komplex. De har ju ofta gjort stora investeringar i system som de inte vill slänga bort. Jag tror att dessa företag kommer att satsa på molntjänster för vissa enskilda områden och integrera dessa till sina övriga system. MOLNTJÄNSTERNA SKAPAR inledningsvis kostnads-

besparingar på olika sätt. I småföretagen är det ofta installationskostnaden som är hög när de investerar i traditionella it-system, medan de stora företagen betalar mer för licenser, då implementeringskostnaden kan slås ut på betydligt fler personer. Molntjänsterna reducerar både installations- och licenskostnaderna, vilket gynnar alla typer av företag. En stor del av företagens it-verksamhet kommer att lägga ut i molnet på sikt, tror Gustav Widerström. – Molnet accentuerar en trend som pågått ett tag: mer

24 |

och mer vanlig it läggs ut på externa it-leverantörer. Det som blir kvar i företaget är det unika, det affärskritiska. Trösklarna för att köpa it-tjänster minskar i molnets spår. I stället för att be om lov från it-avdelningen för en ny applikation kommer verksamheterna att kunna beställa tjänsten på en gång. Denna tendens bekräftas i Radar Groups undersökning: – Av it-cheferna har 17 procent funderat på molntjänster, i verksamheterna är det 40 procent. De går i otakt, konstaterar Hans Werner. Ja, helt klart ändrar molnutvecklingen affärslogiken på flera olika sätt i it-sektorn: Hos företag och organisationer blir it-avdelningarna nedbantade samtidigt som de får en viktigare strategisk roll. It-tjänstleverantörerna blir i större utsträckning integratörer av befintliga system och molntjänster. Flertalet av dem erbjuder också egna molntjänster. Systemleverantörerna måste erbjuda egna molntjänster. Alla stora leverantörer har lanserat egna paket i molnet, till exempel Microsoft, sap och Oracle. Intäkterna kommer nu mindre från produkten, mer från tjänsterna. FÖLJDEN AV MOLNTJÄNSTERNAS utveckling är att it blir mer som en stapelvara, men det betyder inte att innovationsgraden minskar. Gustav Widerström tar exemplet med en container: – Containerna lanserades 1954 i ett enhetligt format. Det ledde till att fartyg, tåg och bilar byggdes om vilket lade grunden för ett helt nytt utbud världen över. Vi skulle inte ha våra välfyllda grönsaksdiskar utan containern, konstaterar Gustav Widerström På samma sätt går det att knyta ihop olika standardiserade tjänster i molnet med befintliga system och skapa nya innovativa lösningar. – Det är ju en av Logicas roller: att sy ihop integrerade lösningar som ökar affärsvärdet. Samtidigt säljer vi egna molntjänster, både infrastruktur och SaaS. Allt låter ju enkelt och bra med molntjänster – men var finns haken?

Fyra tips till företag som funderar på molntjänster

1

VILKA INTEGRATIONSBEHOV

2

FINNS DET NÅGRA specifika

3

BE MOLNLEVERANTÖREN visa

4

VILKA KRAV PÅ SUPPORT och tillgänglighet har ni? Kan leverantören tillgodose dessa?

till befintliga system finns det? Börja med en testversion för att verifiera att det går att göra nödvändiga anpassningar. säkerhetskrav/restriktioner från verksamheten eller myndigheterna som måste uppfyllas? hur ni flyttar in, och även hur ni kan flytta ut era data om ni vill byta leverantör.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 24

10-08-31 13.03.47


Olika typer av molntjänster Område

Typ av tjänst

Aktörer

Infrastruktur (IaaS)

Server, lagring, nätverk

Microsoft, Oracle, Vmware, Amazon, IBM, Logica

Plattformar (PaaS)

Säkerhets- och integrationslösningar, test- och utvecklingsmöjligheter

Microsoft, Amazon, Google, Salesforce, Logica

Mjukvara (SaaS)

CRM, HR, ECM, BI

Microsoft, Google, Oracle, SAP, IBM, Logica

En invändning som brukar komma fram är säkerheten. Hur kan man som kund veta att alla data lagras på ett säkert sätt? – Det är viktigt att betona att det finns många olika typer av moln. På ena sidan av skalan finns helt publika moln, som amazon.com, med begränsade möjligheter till anpassning, och som inte alltid tillgodoser alla säkerhetskrav. Å andra sidan finns helt separerade moln. Vi har till exempel byggt en egen separat molnlösning för försvaret, säger Tony Mannila, ansvarig för infrastrukturtjänster i molnet på Logica. I MITTEN FINNS DEN MER normala företagslösningen: privata moln där flera kunder delar på lagringsutrymmet. – Tekniken är mogen och säker nu. Vi har väldigt tuffa krav på säkerhet och är också iso-certifierade. Våra kunder kan göra regelbundna revisioner av systemen, säger Tony Mannila. En del kunder bygger också egna interna molnlösningar för att snabbare och smidigare kunna rulla ut

applikationer och enklare sköta drift och förvaltning. Allt passar dock inte att köra i molnet, menar Tony Mannila. – Vissa integrerade lösningar kan inte vara separerade geografiskt på grund av långa svarstider. Men crm, mail och nätverksapplikationer fungerar väldigt bra i molnet. Hans Werner på Radar Group pekar också på betydelsen av tydliga avtal: – Det är väldigt viktigt för att kunna dra sig ur om det behövs. Det gäller också att formulera tydliga sla-er (Service level agreements): var och hur saker ska levereras och hur det ska lagras. Molnet kräver en god inköpskompetens, konstaterar han. I likhet med höjdhoppsfloppen kommer molnet fortsätta att växa. Och utvecklingen kommer accelerera med 90-talisternas intåg på arbetsmarknaden, tror Gustav Widerström. – Deras inträde påskyndar utvecklingen. De har alltid använt molntjänster och kommer säkerligen att fortsätta med det i arbetslivet.

Stora pengar i molnracet En konsekvens av molnracet är att alla stora aktörer – från Microsoft till Google – bygger jättelika datahallar. Vi går så sakteliga tillbaka till stordatorsystemens tid för några decennier sedan med centraliserad datakraft. Bara Google sägs ha 2 miljoner servrar runt om i världen. I en debattartikel i Dagens Industri i somras skrev organisationen Cloud Sweden att värdet av de globala datacentra som krävs för att klara framtidens molnleveranser motsvarar 26 000 miljarder kronor!

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 25

| 25

10-08-31 13.03.49


BRANSCH E-legitimationer

Använd mobilen som legitimation Deklarationer, bankärenden och juridiska avtal. E-legitimationen underlättar vardagen för alltfler svenskar – och nu tar den steget in i mobilen. TEXT: SOFIA ERIKSSON

VI LEVER EN ALLT STÖRRE DEL av våra liv på webben. Vi köper varor och tjänster, gör bankärenden, deklarerar – och vill kunna logga in till hela samhället, dygnet runt. I takt med att vår vardag blir mer mobil förväntar vi oss även att e-tjänsterna ska rymmas i fickan. – Allt fler förväntar sig att kunna göra viktiga tjänster när de själva vill, var som helst, med hjälp av mobilen, säger Johan Eriksson, vd för Finansiell id-Teknik bid ab. På hans agenda står att rulla ut en infrastruktur för ett helt samhälle, att samverka med banker, företag och myndigheter så att de tillsammans ska vidareutveckla dagens teknik för e-legitimering. En e-legitimation gör det möjligt för företag och organisationer att – på elektronisk väg och via en tredje part – identifiera och ingå avtal med privatpersoner på internet. Med hjälp av e-legitimationen kan privatpersoner utföra exempelvis bankärenden, Försäkringskasseärenden och deklarera via internet, men även ansöka om krediter och konsumentlån. E-legitimationen är personlig och lika juridiskt bindande som ett vanligt körkort eller id-kort. I SVERIGE FINNS ETT FLERTAL konkurrerande e-legitimationer, som utvecklats i takt med samhället och 24-timmarsmyndighetens framväxt. Runt 2000 började regeringen intressera sig för frågan. – Från statligt håll togs kontakt med bankerna och

26 |

frågan ställdes hur man tillsammans kunde stötta den nationella utvecklingen. Resultatet blev infrastrukturen Bankid, vilken ägs och drivs av Finansiell id-Teknik. 2003 kunde de fem första bankerna erbjuda Bankid till sina kunder. Snart följde andra efter. I dag utfärdar tio svenska banker Bankid, och 200 företag och organisationer samt cirka 2,5 miljoner privatpersoner använder tjänsten. – Närmare 75 procent av e-legitimationsanvändningen i Sverige bygger i dag på Bankid, mycket tack vare de skalfördelar vi kunnat erbjuda i bankernas gemensamma infrastruktur, säger Johan Eriksson. Utvecklingen innebär även att Sverige placerar sig i topp i internationella jämförelser. Jämfört med övriga Europa har Sverige, tillsammans med Norge, kommit längst i användandet av e-legitimation.

BANKID HAR LÄNGE GÅTT ATT FÅ på fil via dator eller på kort där det krävs en installerad programvara med tillhörande kortläsare och drivrutiner. Men den 14 april i år tog tjänsten klivet in i mobilerna, då Swedbank blev den första svenska banken att lansera Bankid i mobil. Glöm den gamla bankdosan. Med Bankid i mobil är det möjligt för Swedbanks kunder att både legitimera sig och skriva under handlingar via mobilen och internetbanken. E-legitimationen placeras i mobilens sim-kort, vilket gör att det varken krävs särskild programvara eller drivrutiner. Och tjänsten fungerar oberoende av dator, operativsystem och webbläsare Under 2009 lanserade Swedbank sin Iphone-app, och fler banker har följt efter. – Förutsättningarna för banktjänster i mobilen har fått en väldig skjuts av Iphone-explosionen, men Bankid fungerar i princip på alla mobiltelefoner, förklarar Johan Eriksson. Swedbank var först Logica spelar flera viktiga roller kring Bankid. Till med att lansera en början stod Logica för standarddrift, tekniskt BankID i mobilen.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 26

10-08-31 13.03.51


Un m dert i nä ed ref eckna e s 200 ta ste rensn ansök um an g Avs 9‐08 me e ‐ r 60 Lån r HT 04 15 8 200 :00 Em taga 9 ma re: And ers son Avb ryt

2

Begäran om underskrift

När ansökan är ifylld är det dags att skriva under den. Uppgifterna sätts samman och skickas till mobiltelefonen. Utfärdaren av BankID bestämmer vilka uppgifter det är.

1

Säk

OK

3

1

Avb ry

Visa begäran i mobiltelefonen

BankID i mobil fungerar utan att användaren behöver installera någon programvara och är oberoende av operativsystem och webbläsare i datorn. Ansökan görs via respektive BankIDutfärdares webbplats. Utfärdare kan exempelvis vara Försäkringskassan.

Dessa uppgifter kan sedan visas upp och verifieras vid en framtida kontroll, t ex vid en tvist eller i en domstol.

5

8

3

**

6

6

5

Arkivering och kvittens

Utfärdaren arkiverar ett antal uppgifter som är kopplade till ansökan och den elektroniska underskriften.

stöd och testtjänster av webbplatserna kring Bank-id-tjänsten. Men uppdraget har utökats med driftansvar för delar av Bankidinfrastrukturen samt rådgivning inom säkerhetsfrågor. – Säkerheten måste hela tiden utvecklas i takt med att det kommer nya operativsystem och applikationer. Förutom hög kvalitet och tillgänglighet tillför Logica hög kompetens inom säker programmering, säger Johan Eriksson. INOM NÅGRA ÅR KOMMER fem miljoner e-legitimationer att användas i Sverige, tror Johan Eriksson. E-legitimationen kommer snart att vara fullt integrerad i det svenska samhället, både inom privat och offentlig sektor, samt ihopkopplad med omvärlden. Swedbanks mobila Bankid innebär ett viktigt startskott för nästa utvecklingsfas. – Nu finns det en infrastruktur för ett mobilt samhälle, men man ska komma ihåg att den bara utgör grunden. Sedan måste det till applikationer som ger mervärde för kunderna. I dagsläget har många mobil-appar begränsad funktionalitet i jämförelse med till exempel internetbankerna, menar Johan Eriksson. – Men jag är övertygad om att vi kommer att se en betydande förändring bara inom ett år.

kod

9

OK

Elektronisk underskrift

Verifiering

Utfärdaren kontrollerar underskriften. Samtidigt verifieras att e-legitimationen är giltig.

BANKID BankID är en tjänst för elektronisk legitimering och underskrift över internet, som bygger på den tekniska standarden PKI, Public Key Infrastructure. BankID finns i tre utföranden: på fil via dator, på kort eller mobil. E-legitimationen gör det möjligt för företag, banker, organisationer och myndigheter att identifiera och ingå avtal med privatpersoner via internet. Tjänsten bygger på att en programvara, vid varje affärstransaktion, kontrollerar giltigheten av användarens e-legitimation, och sedan verifierar den mot en aktuell spärrlista. En underskrift med BankID är juridiskt bindande (undantaget lagfarter och testamenten) och möjliggör helt elektroniska flöden. Tio svenska banker utfärdar i dagsläget BankID, som även används av cirka 200 myndigheter, kommuner och företag.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 27

ets

Användaren matar in sin personliga säkerhetskod, och den elektroniska underskriften skickas tillbaka till utfärdaren.

Fylla i ansökan

7

2

erh

****

Den text eller information som ska skrivas under visas i mobiltelefonen.

4

Verifiering i efterhand

t

4

7

| 27

10-08-31 13.03.52


SMARTA PRYLAR

Gör jobbet lättare Höstterminen på jobbet har dragit igång på allvar. Här är sex produkter som gör jobbet lättare – och lite stiligare.

1. Rätt höjd

3. Dansk laddning

STILRENA NOTEBOOKUP är en ställning i transparent akrylplast som höjer din bärbara dator till en ergonomiskt riktig arbetshöjd. Formgivaren Morten Kokkendoff har designat det lätta och mobila stället som passar alla bärbara datorer med skärmar från 12 till 17 tum.

SUPER CHARGER XL, i design av Niels Kjeldsen för danska Stelton, rymmer större grenkontakter. Det man vill ladda, exempelvis sin mobil, placeras på laddarens lock. Locket är i anodiserat aluminium som leder bort värmen när batteriet laddas.

D www.danskdesign.nu

D www.designonline.se 4. En novell för MacBook

2. Bra vibrationer

LÄDERFODRALET BOOKBOOK, specialdesignat för just MacBook Pro, är inte bara snyggt utan skyddar också din dyrgrip rejält med vadderad insida. Finns för både 13- och 15-tumsskärmar.

JAWBONE ICON är ett headset som känner av vibrationerna i ditt käkben när du talar och låter bara det ljud som överensstämmer med vibrationerna komma igenom. Den du talar med hör alltså bara din röst även om du befinner dig i ett ljudinferno.

3

D www.twelvesouth.com 5. Ordning och reda

D www.smartasaker.se

6

SAMLA DINA personliga tillbehör på en snygg bricka för skrivbordet så har du koll på grejerna. Denna i krokopressat läder rymmer både det ena och det andra.

1

D www.ordning-reda.com 6. Mjukt för datorn DATORVÄSKA i mjukaste läder med flera pratiska fack, adresstag, bekväma handtag och väl tilltagen axelrem. Matcha med plånbok, visitkortshållare med mera som finns i samma linje.

D www.ceannis.com

2 5

5

4

28 |

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 28

10-08-31 13.03.52


När

säkerheten kommer först DRYGT 7 000 PRODUKTER att saluföra. Och runt 30 miljarder kronor i omsättning. På apoteksmarknaden står stora summor på spel när de nya apoteksaktörerna tar plats. Och inget får givetvis gå fel – säkerheten måste vara minutiös i varje detalj när medicinerna lämnas ut. Därför kommer apoteksaktörerna investera hundratals miljoner kronor i it-system. En av aktörerna är Apoteksgruppen, som är en riktsäckande kedja med 150 apotek från Gällivare i norr till Borrby i söder. Apoteken drivs av lokala småföretagare. Till sin hjälp i butikerna har Apoteksgruppen valt Pharma Logica som bas för it-stödet för sina medlemsföretag. Pharma Logica, som Logica utvecklat, är ett affärssystem med receptexpeditionsstöd. Logica står för drift, utrullning och övervakning av systemet. – Vi sökte efter en integrerad lösning och en leverantör som kunde ta ett helhetsansvar för både implementering, drift och förvaltning, säger Ola Ebenhart, CIO inom Apoteksgruppen. Sedan tidigare har Kronans Droghandel och DocMorris valt Logicas lösning. Det innebär att cirka 380 av Sveriges apotek är på gång att implementera Pharma Logica.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 29

| 29

10-08-31 13.03.59


EXPERTIS Customer Analytics

Ligg steget före kunden En kund har ofta en mängd relationer med ett företag. Men informationen är spridd på en rad olika system. Med Customer Analytics kopplar du greppet om kundernas beteende – och kan ligga steget före i marknadsstrategin. TEXT: MALIN LARSHAMMAR ILLUSTRATION: KJELL THORSSON

DET ÄR MÅNGDUBBELT dyrare att få tag i en ny

kund än att behålla en existerande kund. Men med fler aktörer på marknaden, pressade priser och ökad konkurrens är det inte alltid lätt att behålla sina lönsamma kunder. Hos Logica hjälper man nu företag att analysera kunderna för att på så sätt omvandla kundinformationen till en strategisk tillgång. – Genom Customer Analytics, som det kallas, kan Logicas kunder omvandla all information om sina kunder till en konkurrensfördel för att på så sätt ligga steget före, säger Andreas Schüldt, Sales Director Information Management på Logica. Customer Analytics är inget färdigt system eller programvara. Istället handlar det om att samla in, analysera och agera på all den kundinformation som företaget redan sitter på, eventuellt kompletterat med extern information. – I grund och botten har de flesta företag redan den kundinformation som behövs för att analysera sina kunders behov och beteenden. Dessvärre är denna information ofta spridd i många olika system och register. FÖR ATT FÖRKLARA vad en kundanalys egentligen

är så jämför vi den med en spelpjäs i frågespelet Trivial Pursuit. För att vinna spelet måste spelpjä-

30 |

sen fyllas med ett antal tårtbitar. På samma sätt måste en kundanalys fyllas med ett antal delar för att ge en helhetsbild av kunden. Den första tårtbiten i kundanalysen är den data som lagras i företagets crm-system, till exempel kundernas adress, köphistorik, telefonabonnemang, ålder och inkomst. Informationen skiljer sig självklart åt beroende på affärsverksamhet men sammanfattningsvis innehåller systemet den historik som behövs för att ta fram statistik och göra analyser om kundernas tidigare beteende. – Informationen som går att plocka fram från crm-systemet är i och för sig en grundpelare i Customer Analytics. Men statistiken säger ingen-

ting om framtiden eller vad kunden egentligen tycker, menar Andreas Schüldt. Därför menar han att det är oerhört viktigt att ringa in kundens alla relationer med och kanaler in till företaget för att kunna få en komplett 360graders bild. – Man måste få ett grepp om vilka kontakter kunden har med företaget. En och samma kund kan ha ett flertal relationer utan att företaget har kontroll över detta internt. Om vi tar en stor handelskedja som exempel, så kan en och samma kund gå in och handla i de fysiska butikerna, shoppa i webbutiken, ringa kundsupport, mejla webbsupport och ta emot reklamutskick via post, sms och mejl. PROBLEMATIKEN I DETTA exempel ligger i att kun-

I grund och botten har de flesta företag redan den kundinformation som behövs för att analysera sina kunders behov och beteenden. ANDREAS SCHÜLDT, LOGICA

dens kanaler in till företaget är helt åtskilda internt. Om en kund till exempel ringer in till kundsupport och klagar över en specifik vara så har marknadsavdelningen som skickar ut reklam ingen aning om detta. Eller om en person har handlat massvis med varor på företagets webbutik så får personalen i den fysiska butiken ofta ingen information om det. – Som kund vill man att företagets personal ska veta vem man är oavsett hur man kontaktar dem. Ringer jag till kundsupport vill jag att de direkt ska kunna plocka upp mitt namn och se att jag är en bra och trogen kund. Genom att se vad jag handlat i deras butiker ska de kunna erbjuda mig rätt varor och tjänster, menar Andreas Schüldt. Men det kanske inte alltid är så lätt att ha koll på vilka varor eller tjänster kunden faktiskt köper.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 30

10-08-31 13.04.00


Customer analytics Customer Analytics innebär att ett företags kundinformation samlas in och analyseras, till exempel från CRM-system och lojalitetsprogram. Kundernas behov och beteende kartläggs och kan användas i en prediktiv analys, en slags förutsägelser som företaget kan agera utifrån. Genom analysen kan kundinformationen omvandlas till en konkurrensfördel.

Och det är här nästa tårtbit kommer in i bilden – lojalitetsprogram. Ett lojalitetsprogram kan vara allt ifrån ett medlemskort på en dagligvarukedja, ett bonuskort på en bensinhandel till ett medlemskap hos en mobiltelefonioperatörs e-tjänst. Genom lojalitetsprogram kan företaget knyta samman en massa intressant information om sina kunder. Här går det att få svar på vilka varor kunden handlar, på vilka platser, vilka tider och i vilka kanaler. – Genom ett lojalitetsprogram går det att ringa in kunderna på ett helt nytt sätt och anpassa erbjudanden och marknadskampanjer helt efter deras personliga behov, säger Andreas Schüldt. MEN KUNDINFORMATIONEN tar inte slut här. För att få en så bred bild som möjligt gäller det också att snappa upp vad kunderna faktiskt tycker om varan eller tjänsten efter att den är inhandlad. Och vart hittar man denna information bäst om inte ute på sociala medier – den sista tårtbiten i vår Customer Analytics-spelpjäs. För att göra det hela tydligare tar vi en elektroniktillverkare som exempel. Tillverkaren i sig säl-

jer inte sina varor direkt till kunden utan denna försäljning går via de stora elektronikvaruhusen. Tillverkaren lanserar en ny produkt som under första veckan säljs i flera tusentals exemplar. Dock visar det sig att produkten har konstruktionsfel och många missnöjda kunder återvänder till elektronikvaruhusen för att reklamera den nyinköpta varan. Problemet här är att det dröjer ett bra tag innan tillverkaren i fråga nås av informationen om konstruktionsfelet och företaget har under tiden hunnit producera ännu fler produkter med samma fel. Ett klassiskt exempel som faktiskt går att undvika idag genom de sociala medierna. – Så fort en ny produkt eller tjänst lanseras så skrivs det om den i sociala medier. Skulle det då vara något fel så diskuteras detta direkt, ett aktuellt exempel är iPhone 4 och dess eventuella mottagningsproblem, säger Andreas Schüldt. Genom nya lösningar från flera mjukvaruleverantörer inom området, som kallas text mining (och ibland text analytics eller social crm), kan nu Logica hjälpa till att automatiskt samla in och analysera konversationer och inlägg från sociala medier. I exemplet ovan hade därmed elektroniktillverka-

ren snabbt fått klart för sig att det fanns ett utbrett fel hos den nylanserade produkten och kunnat åtgärda det fort. De hade också haft möjlighet att ligga steget före och förbereda sig för att bemöta kunderna och marknaden som helhet på rätt sätt. – Just inhämtning av det som sker på sociala medier är ett område som växer sig allt större och efterfrågas mer och mer. SÅ, NU HAR VI ALLA TÅRTBITAR till vår spelpjäs och

därmed en helhetsbild av kunden, vad kan då Logica göra? – Vi på Logica hjälper våra kunder att samordna och analysera all denna information för att på så sätt kunna analysera kundens beteenden och nästa steg, säger Andreas Schüldt. Den sammanslagna helhetsbilden av kunden öppnar många nya dörrar för företag. – Jag tror att Customer Analytics riktar sig till de flesta avdelningar inom ett företag. Det handlar ju inte om ett it-system. Det här är något som i högsta grad berör marknadschefen, produktutvecklarna, ekonomichefen, analytikerna och kanske rent av pr.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 31

| 31

10-08-31 13.04.04


LOGICA Software

Sanna Rydberg, enhetschef i Karlstads kommun.

FLEXIBEL PLANERING stärker Karlstads omsorgsverksamhet Karlstads kommun behövde ett nytt it-stöd för kommunens omsorgsverksamheter och valde Treserva. – Det märks att vi användare faktiskt kan vara med och påverka och förbättra, säger Sanna Rydberg, enhetschef på ett av kommunens vårdboenden. TEXT: MALIN LARSHAMMAR FOTO: LASSE FORSBERG

Med en stadigt växande befolkning i ryggen behövde Karlstads kommun ett nytt, mer flexibelt it-stöd för sina omsorgsverksamheter. – Vi hade använt vårt gamla system i drygt tio år och kände att det inte längre hade den flexibilitet som krävdes. Det var väl inget fel på systemet i sig, men vi hade vuxit ur det, säger Marie Johansson, utvecklingschef på Karlstad kommun. Eftersom kommunen sedan tidigare hade en relation till Logica föll valet på Treserva: ett modernt heltäckande it-stöd som stödjer omsorgsverksamhetens samtliga delar. Treserva är anpassat efter användarens behov och arbetssituation och i systemet kan behörig personal bland annat registrera ärenden, läsa journalanteckningar och ta del av relevanta beslut. Men för Karlstad kommun var en av de största fördelarna med Treserva att de själva kunde TRESERVA

32 |

vara med och utforma funktionaliteten och innehållet. – Vi valde Treserva bland annat för att det kunde anpassas efter våra förutsättningar och behov, säger Marie Johansson. I SLUTET AV 2008 och under 2009 började Logica

implementera de första modulerna i kommunen. Parallellt med övergången till Treserva användes fortfarande det gamla systemet. På så sätt kunde användarna gå över till de nya modulerna gradvis för att till fullo lära sig att utnyttja dem. Sanna Rydberg, enhetschef för ett av kommunens vårdboenden, har använt Treserva sedan hösten 2009 och är särskilt nöjd med systemets flexibilitet. – Det märks att vi användare faktiskt kan vara med och påverka och förbättra. Om vi tycker något fungerar dåligt så ändras det, säger hon. Näs Sanna Rydberg loggar in i Treserva kom-

mer hon direkt in på sitt personliga skrivbord där hon snabbt hittar information om sina kunder och ärenden. – Alla mina kunder ligger redan kopplade till mitt konto så jag behöver inte söka på deras personnummer för att hitta dem. Det är väldigt smidigt, säger hon Idag använder Karlstad kommun Treservas moduler för bland annat äldreomsorg, funktionshinder samt hälso- och sjukvård. Modulerna går att anpassa, vidareutveckla och bygga om när organisationen eller andra förutsättningar förändras. JUST NU VÄNTAR kommunen på att Treservas utdataplattform ska implementeras, vilket kommer att ske under hösten. – Då tror jag vi verkligen vi kommer att se nyttan av Treserva. Med utdatalösningen kommer vi snabbt kunna plocka fram rapporter och

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 32

10-08-31 13.04.10


Nacka köper alla varor via molnet Nacka kommun köper varor och tjänster för drygt en miljard kronor per år – genom affärssystemet Raindance molntjänst. TEXT: SOFIA ERIKSSON FOTO: JENNIFER NEMIE

Under 2008 beslutade Nacka att outsourca alla itfunktioner, men även att införa ett it-system för elektronisk handel. Pappersbeställningar, telefonsamtal, mejl och fax ska ersättas med nya rutiner som gör det enklare för kommunens beställare att välja upphandlade och miljömärkta produkter och tjänster. – Minst tio miljoner kronor per år räknar vi med att spara på detta, säger kommunens inköpsexpert Tomas Hägg.

RAINDANCE

NACKA KOMMUN beslutade att hyra elektronisk inköps- och fakturahantering som en webbaserad molntjänst, eller Service as a Service (SaaS) som det ofta kallas, baserat på Logicas affärssystem Raindance. – Det innebär större externa kostnader, men blir enklare. Att hantera flöden av elektroniska leverantörsdata är en komplicerad process och

Karlstads kommun Antal invånare: 84 000. Anställda i kommunen: 7 000. Antal Treservaanvändare: 250.

statistik. Det är mycket efterlängtat, säger Sanna Rydberg. Anne Holm, som arbetar som biståndsbedömare på kommunen, var en av kommunens första Treservaanvändare. – Första gången jag loggade in i Treserva tänkte jag: ”Oj, vilket omfattande system, ska jag kunna lära mig det här?”. Men så är det väl alltid med nya system, det tar ett tag innan man ser helheten och den röda tråden, säger hon. Men efter att ha lärt sig Treserva såg Anne Holm fördelarna. Under införandet har hon fungerat som mentor för kollegorna på biståndskontoret. – I början behövde kollegorna en del hjälp men nu börjar det ta slut på frågor. Det känns som om Treserva blivit en del av vardagen. Läs mer på www.logica.se/treserva

vi ville inte ha det i egen regi på egna datorer och servrar. Vi ville enkelt kunna logga in i en e-handelsportal via internet. I maj 2009 skrevs avtal mellan Nacka kommun och Logica. Logica står för programvara, servrar och drifthantering, medan Nacka kommun ansvarar för införandet. ANVÄNDARNA MÖTS NU av samma gränssnitt oavsett leverantör och produktsortiment med förhandlade priser. – Systemet ser ut som vilken e-handelsportal som helst – med varukorg, kategorier, bilder, prissorteringar och beställningshistorik. Användarens beställning skickas automatiskt till den som ska attestera den, och vidare till rätt leverantör. Att hyra inköpsapplikationen som molntjänst har fungerat väldigt bra, menar Tomas Hägg. Och nu har Nacka beslutat att lyfta in hela Raindance som molntjänst.

Tomas Hägg, inköpsexpert på Nacka kommun.

Från och med januari 2011 får alla användare inom Nacka kommun samma gränssnitt för allt från bokföring till tidrapportering. – Logica fortsätter att hantera driften. Så kan vi fortsätta att ägna oss åt medborgarservicen, säger Tomas Hägg. Läs mer på www.logica.se/raindance

Integrerad huvudbok i TWIN

Strategiskt samarbete med Exidio

Under 2009/2010 har Logica tillsammans med investmentbolaget Investor utvecklat en integrerad huvudbok i TWIN, Logicas egenutvecklade stödsystem för finansiella organisationer. Fördelarna med den integrerade huvudboken är många: • En komplett resultat och balansräkning direkt i systemet TWIN. • En detaljerad ”drill-down” på samtliga resultat och balansposter per konto • Reducerar risker, ökar säkerheten och effektiviserar processer • Minimerar arbetet med avstämning mellan TWIN och Huvudbok

Logica har knutit ett nytt strategiskt samarbete med det finska företaget Exidio, som är ett specialiserat mjukvarubolag som erbjuder en SaaS-lösning (Software as a Service) kallad Trezone. Trezone är en lösning som effektiviserar processer och kommunikation mellan den centrala finansavdelningen och dess dotterbolag. Samarbetet avser främst en webbaserad lösning för likviditetshantering, det vill säga en överblick av en koncerns framtida kassaflöden. TWIN och Trezone är integrerade för att erhålla en total överblick av såväl kommersiella som finansiella kassaflöden.

TWIN

TWIN

TWIN User Association • 16 september, Stockholm. Sep–Nov KALENDARIUM

2010

POL användarkonferens • 29–30 september, Stockholm. Mötesplats Utilities • 19–20 oktober, Lidingö. Användarmöte för kunder som arbetar med Lettera, Debatt eller Kaskad

Raindance användarmöte • 11–12 november, Göteborg.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2_2010.indd 33

| 33

10-08-31 13.04.12


LOGICA Nyheter

Håll koll på

framtiden med Logica Future Scope

DET GÄLLER ATT VARA steget före sina kunder och konkur-

renter för att lyckas på marknaden. Men i den snabba utvecklingen är det inte alltid helt lätt att veta vad som komma skall. Vem trodde till exempel 1995 att internet skulle ha runt två miljarder användare 2010? Nu har Logica tillsammans med företaget Consensus Point utvecklat Logica Future Scope. Tanken är att bygga en marknadsplats där aktörerna kan samverka kring tankar om trender och förutsägelser i samhället. Programmet är inte bättre än sina deltagare: det bygger på samarbete och interaktivitet. Användarna får ge sin bedömning på olika aktuella frågor – och deltagarnas samlade svar ger en indikation på vart utvecklingen är på väg. Logica kommer att lansera Future Scope i sin helhet under senare delen av hösten.

NYA AFFÄRER

34 |

Strategiskt avtal med Lantmännen

Sweco samarbetar med Logica

Logica blev grön hyreskund

LOGICA HAR TECKNAT ett strategiskt outsourcingavtal med Lantmännen och Scan. Avtalet inkluderar drift, utveckling och förvaltning av it-system för Lantmännens och Scans verksamheter, som omfattas av cirka 13 000 medarbetare i 18 länder. Samtidigt har Logica förvärvat Lantmännens och Scans gemensamägda it-bolag Conagri, inklusive cirka 180 medarbetare. Conagris största kunder är Lantmännen och Scan, men verksamheten levererar även tjänster till en rad ytterligare kunder såsom Jula, Granngården, Setra, Estrella, Skånemejerier, Mio med flera. – Vi sökte en internationell partner med lokal närvaro och stor industriell kapacitet. Nu ser vi fram emot en fortsatt kostnadseffektiv leverans, säger Stefan Hasselgren, CIO på Lantmännen.

TEKNIKKONSULTFÖRETAGET Sweco har tecknat ett ramavtal med Logica avseende strategisk rådgivning i frågor som rör information och säkerhet. Logica ska bland annat se över och uppdatera Swecos koncernövergripande strategi för informationssäkerhet. Arbetet inkluderar Swecos verksamheter i hela Europa, och den europeiska närvaron var en starkt bidragande orsak till att Sweco valde Logica – Logica är experter på säkerhet och har aktuell spetskompetens inom detta område, vilket gör att vi kan koncentrera oss på vår kärnverksamhet. Det är en hygienfaktor att våra kunders informationssäkerhet kan garanteras, säger Daniel Gräntz, projektledare på Sweco.

LOGICA BLEV FÖRSTA KUND att teckna ett grönt hyresavtal med Vasakronan. Genom avtalet förbinder sig Logica att aktivt delta i att minska energianvändningen, förbättra avfallshanteringen, göra bra materialval och ha större återvinningsgrad vid ombyggnader samt enbart använda grön el. Den 5 maj firades det gröna avtalet med att en byst på vd:n Stefan Gardefjord avtäcktes i Logicas huvudkontor. Dagen till ära bjöds det dessutom på speciella Gardefjordsbakelser.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2/10_s34-35.indd 34

10-08-31 14.17.53


Logica intog Almedalen med välbesökt seminarium

KALENDARIUM

HUR SKA VI FÅ ENHETLIGA och samordnade it-system i vården som kan stärka patientsäkerheten? Och vilket ansvar har politiker och verksamhetsansvariga för att driva denna utveckling framåt? Det var några av de heta frågorna i Logicas seminarium ”Livräddande it” under Almedalsveckan, den 5 juli. Runt 80 personer mötte upp för att lyssna på debatten mellan landstingsrådet Eric Weiman (m), chefsläkaren Anders Björklind samt Logicas säkerhetsexpert Nils Thulin. Moderatorn Henrik Kennedy – till vardags reporter på Dagens Medicin – tog hand om den aktiva publikens frågor. Efter seminariet fortsatte diskussionerna i minglet på teaterskeppet i Visby. Mingel efter Logicas seminarium.

600Minutes Supply Chain 7 september, Stockholm Logica deltar som sponsor på 600Minutes Supply Chain. Målgruppen är logistikchefer på Sveriges största företag.

Prisat elbilsprojekt LOGICA LIGGER i framkant när det gäller it-system för elbilar. Nu har Logica och E-laad, en sammanslutning av åtta elnätsbolag i Holland, fått pris för sin innovativa lösning kring hanteringen av laddstationer för elbilar. Innan 2012 är slut ska 10 000 laddstationer i Holland övervakas och styras med hjälp av Logicas system.

Hög aktivitet på Treservas kunddagar DEN 17–18 MARS samlades Treservakunder från hela landet för att träffa kollegor och utbyta erfarenheter med varandra. Runt 150 deltagare dök upp på konferensanläggningen Skogshem & Wijk på Lidingö, strax utanför Stockholm.

Under kunddagarna hölls många intressanta föredrag, och deltagarna fick lära sig mer om hur man arbetar med it som stöd för verksamheten. Både gamla och blivande Treservaanvändare fick lära sig mer om systemets framtida utveckling.

HALLÅ DÄR SIV HENRY I maj tog Logica över utveckling och förvaltning av bland annat affärssystemet SAP från Posten Norden. Siv Henry var en av 280 anställda och en av cheferna som gick över till Logica.

Career Days 2010 10–11 september, Stockholm 100 av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare samlas i Ericsson Globe för att träffa eventuellt blivande medarbetare med en akademisk utbildning.

Socialchefsdagarna 2010 29 september-1 oktober, Luleå Socialchefsdagarna är landets största årliga mötesplats för beslutsfattare inom det sociala området. Logica är med och arrangerar diverse nätverksaktiviteter.

600Minutes Human Resources 7 oktober, Stockholm Logica deltar som sponsor på 600Minutes Human Resource. Målgruppen är beslutsfattare inom HR-funktionen på Sveriges största företag.

Public Services Convention 2010 13 oktober, Haag, Nederländerna Public Services Convention 2010 kommer att äga rum för nionde gången i Haag, Nederländerna. I år ligger fokus på internationella frågor.

CRM Bazaar 14 oktober, Stockholm Nordens största mötesplats där ledande aktörer inom produkter och tjänster för kundarbetet presenterar sitt erbjudande och delar med sig av sina kunskaper.

Mötesplats Utilities 19–20 oktober, Stockholm Användarmöte för Logicas Lettera-, NG-, Kaskad- och Debattkunder.

SIBOS Du är Portfolio Manager gentemot Posten – vad innebär det? – Jag ansvarar för projektleveranserna inom logistik och informationslogistik både för Sverige och Danmark och ska säkerställa att vi levererar vad vi lovat, med rätt kvalitet och pris. I arbetet ingår att styra, följa upp och coacha projektledarna. Jag jobbar också nära Postens IT-logistikchefer, Portfolio Managers och Supplier Managers och är deras kontaktyta in i Logica. Hur har övergången funkat? – Sammantaget ganska bra. Jag har hela tiden varit positiv till att få Logica som arbetsgivare. Logica gjorde ett gott första

intryck med tydlig information och kommunikation under den röriga period vi befann oss i. Vi känner oss välkomna. Ett fåtal medarbetare har ännu inte flyttat över på grund av tekniska lösningar som inte är helt klara ännu, men som kommer att vara det inom kort. Vad tror du att det femåriga avtalet kommer att betyda för Posten? – Jag tror att samarbetet med Logica kommer att betyda mycket för Posten Nordens framtid. Posten är hårt konkurrensutsatt och har stora krav på sig att effektivisera verksamheten, men saknar egna resurser för detta. Logica är rätt samarbetspartner.

25–29 oktober, Amsterdam, Nederländerna Under en vecka samlas finansindustrin på SIBOS för att diskutera aktuella ämnen, träffa kunder och kollegor.

ITS World Congress, Busan 25–29 oktober, Busan, Korea Logica deltar som sponsor tillsammans med ITS Sweden och Europa i en europeisk paviljong.

Raindance användarmöte 11–12 november, Göteborg Användarmöte för Logicas Raindancekunder.

eFörvaltningsdagarna 2010 17–18 november, Kista Två inspirerande dagar för dig som berörs av verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning.

INBLICK 2–10

WM2498_Inblick_2/10_s34-35.indd 35

| 35

10-08-31 14.17.53


PORTO BETALT B AVS: LOGICA INBLICK, 131 85 STOCKHOLM

Komiker

10 SNABBA PÅ 5 RÖDA

Hon är ena delen av humorduon Mia & Klara. I höst gör hon roliga sketcher i samband med valbevakningen i SVT.

FOTO: KARIN GRIP / SVD / SCANPIX

KLARA ZIMMERGREN

Din karaktär Mai Kailo Wrangesfjord ska kommentera valet, vem är det? – En thailändska som är gift med en snäll svensk man som hon hittade på Avenyn när hon var i Sverige på semester. Jag vill vända lite på en del kulturella föreställningar om Thailand och thailändare. Varför blev Mia & Klara en sådan succé? – Kanske för att vi Inte konstrade till det, vi försökte inte vara fräcka och ligga i tiden. Vår humor är rätt svart, den kommer från det som människor tampas med. Vi visar att det går att skratta åt sådant som är hemskt och sorgligt. Var du förvånad över responsen? – Ja verkligen! Till pressvisningen inför första programmet kom fyra personer, ingen skrattade. På tåget hem undrade jag och Mia vad vi hade gjort och sa att vi kommer att göra bort oss inför hela Sverige. Du är också programledare för Djursjukhuset, hur är det? – Det är så fruktansvärt roligt, rent magiskt faktiskt. Jag har alltid älskat djur, jag tycker om det där mjuka som blir kring människor som har kontakt med dem. När asgarvade du senast? – Det var nog åt Mattias Lindeblad, som jag gör Christer med i P3. Han är så fruktansvärt rolig. Finns det någon typ av humor som du absolut inte gillar? – Monty Python och elak stand-up. I Mia & Klara finns karaktären Rolle, it-lärare och nätverkstekniker, hur kom han till? – Rolle är den där schysta killen som alla kan fråga om allt. Fast egentligen blir han rätt irriterad. Han kom ju till för rätt länge sedan i början av it-eran då nätverksteknikerna ständigt fick rycka in. Hur ser din egen relation till it ut? – Jag är väl ständigt uppkopplad kan man säga, kollar mejl och är inne på facebook. Men mina kunskaper är rätt basic. Jag har en väldigt fin dator som jag använder till kanske 40 procent. Det finns massor av saker den kan göra som jag inte orkar sätta mig in i. Vad gör du i höst förutom att bevaka valet? – Jag ska föreläsa en del på företag. I november ska jag och Mia börja skriva på säsong tre av Mia och Klara. Har du något drömprojekt? – Kanske att åka till Borneo och studera orangutanger. Jag skulle också gärna vilja ha stor roll i film för att se hur långt skådespeleriet bär.

WM2498_Inblick_2_2010.indd 36

NAMN: Klara Zimmergren. ÅLDER: 43 år. UTBILDNING: Läste media på folkhögskola, utbildad manusförfattare. BOR: I Göteborg. FAMILJ: Gift, airedaleterriern Frasse. FAVORITKOMIKER: Peter Apelgren. BÄSTA TEKNIKPRYL: Radio.

10-08-31 13.04.13


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.