Inblick nr 1 2011

#1 2011 DITT MAGASIN FRÅN LOGICA

LÖSNINGAR RESULTAT TRENDER

VÄLKOMMEN nya elvärld

10 SNABBA

med Ann Fo

BO DAHLBOM: Om it-chefens framtida roll

llin

SÅ BÖRJAR DU med molntjänster

Sportiga prylar Tekniktrender Konsten att sticka ut

pallar allt IINGVAR NGVAR NI NILSSON I L SS O N

V VD DS SCHENKER: CHENK K ER :

ffrån rån små små bokpaket bok kpak ket till till fyllda fylld da jjumbojet umbojjett

Inblick_1_2011_SB.indd 1

2011-03-11 15.20

INTRO European Space Agency

UNDER UPPSIKT ORKANER, JORDBÄVNINGAR och klimatförändringar.

För att bättre vårda och förvalta vår känsliga planet krävs en ordentlig överblick över naturens komplexa processer.

Den så kallade SMOS-satelliten från European Space Agency (ESA) är en av många som ger oumbärlig information till forskarna.

SMOS (Soil Moisture and Ocean Salinity Mission) har huvudfokus på salthalten och cirkulationen i haven, vilket bland annat ger underlag till avancerade väderprognoser.

Men ESA:s enhet för Earth observations – med huvudsäte i Rom – har flera satelliter uppe med olika funktioner, till exempel för att studera glaciärer och vulkaner. För att strukturera denna gigantiska informationsmassa krävs drygt 100 olika, men väl integrerade itsystem.

Sedan våren 2010 är det Logica som ansvarar för tester och uppgraderingar av dessa affärskritiska system. Därigenom kan ESA effektivisera administrationen och fokusera mer på forskningen.

Förhoppningsvis leder det till en mer välmående planet på sikt.

ESA (EUROPEAN SPACE AGENCY) DET EUROPEISKA RYMDORGANET ESA har 18 medlemsländer, däribland Sverige, och bildades 1975. Syftet är att främja samarbete mellan europeiska stater inom rymdforskning och rymdteknik, för fredliga ändamål.

ESA, som har drygt 2 100 anställda, har en budget på totalt 3,7 miljarder euro, varav cirka 19 procent används för övervakningssystemen för jorden, Earth observation.

Inblick_1_2011_SB.indd 2

2011-03-11 15.20

FOTO: SCIENCE PHOTO LIBRARY / IBL BILDBYRÅ

2011-03-11 15.20

Inblick_1_2011_SB.indd 3

innehåll

#1

2011

LEDARE: STEFAN GARDEFJORD

IT + livet = sant

SAMTIDIGT INNEBÄR det att det mesta

STEFAN GARDEFJORD RD CEO Logica Sweden

22

DU SKÖNA NYA ELVÄRLD

Elsystem som sätter igång diskmaskinen automatiskt på natten. Det är bara en av finesserna med framtidens smarta elnät, som kommer göra livet lite enklare och billigare för alla konsumenter.

REPORTAGE

6 Säkrare vård i Örebro Örebro är först med gemensamma patientjournaler.

12 It-chefens framtida roll Räkna med konstant förändring, säger professor Bo Dahlbom.

ÖVRIGT I INBLICK

5 10 11 14 15 20 26 27 28 29 32 34

Först & främst: Micael Dahlén Smarta e-tjänster på Orust Notiser i framkant It-trender Alecta lagrar arkivet i molnet It-notiser Sportprylar Snabbare CRM-tjänster Spara pengar i nätverket Krönika: Johanna Ögren Bakom fasaden på Skansen Nyheter från Logica

16 Vd:n som pallar det mesta

FOTO: JOHANNES BERNER

hänger ihop på ett helt annat sätt än för bara några år sedan. Beroendet av att kunna läsa den där rapporten i mobilen, kunna köpa presenter hemifrån köksbordet och få svar på den där viktiga frågan direkt på skärmen kräver att väldigt många byggstenar sitter där de ska. Här ser jag att vi på Logica, tillsammans med våra kunder, har en hel del att fundera över och säkerligen många nya svar att komma fram till när vi formger framtidens it-tjänster.

Och när vi talar om framtiden så ser det onekligen ut som om många it-tjänster kommer att levereras i det vi kallar molnet.

Inte alltid perfekt, inte alltid bättre – men många gånger en intressant lösning som öppnar upp dörrar för att snabbt och kostnadseffektivt ta till sig nya möjligheter. I det här numret berättar vi mer om våra molnp ppå satsningar och ger också konkreta tips het kan hur din verksamhet tta komma igång i detta nya it-landskap.

ILLUSTRATION: JENNIE ARVENÄS

IBLAND ÄR DET förundrande vad snabbt vi vänjer oss: Att kunna checka in på flyget hemifrån. Att läsa och analysera säljrapporter i mobiltelefonen. Att en röst i bilen talar om för dig exakt var du befinner dig och vilken väg som är bäst för att komma fram.

Att kunna söka, titta och lyssna på nästan vilken låt, bok eller opera som helst när och var du vill. Att kunna hålla kontakt med nära och kära över hela världen och dela med sig av upplevelser, bilder och filmer utan att ens resa sig upp ur fåtöljen.

Nästan allt det här är helt självklart för många av oss idag, och egentligen bygger det på en enda sak: smarta it-tjänster. Och det är oerhört fascinerande att få representera ett företag som på många sätt står mitt i allt detta. Det är lätt att glömma bort eftersom utvecklingen sker lite grand varje dag – även när den accelererar.

Schenkers vd Ingvar Nilsson förklarar varför it blivit alltmer affärskritiskt.

30 Kom igång i molnet Fem saker att tänka på innan du sätter igång med molntjänster.

36

GER NYA BILDER AV RYMDEN

Museidirektören Ann Follin på Tekniska museet berättar om sin drömutställning.

Ansvarig utgivare: Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör: Åsa Thoft, 08-775 05 84, asa.thoft@logica.com Redaktionell produktion: Intellecta Publicisterna, Johan Wickström (projektledare), Sara Bidö (formgivare) www.intellectacorporate.se Omslagsbild: Johannes Berner Repro: Turbin Tryck: Intellecta Infolog, Solna. ISSN 1651-4572 Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och intervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år.

Du kan prenumerera utan kostnad.

4 |

Logica, 131 85 Stockholm Tel: 08-670 20 00, www.logica.se

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 4

2011-03-11 15.20

FOTO: JENNIFER NEMIE

FÖRST & FRÄMST LOREM Micael Xxxxxxxx Dahlén

KONSTEN ATT STICKA UT MAN ÄR ALDRIG bättre än sin nästa grej. Slutsatsen i Micael Dahléns Nextopia väckte en hel del uppmärksamhet när boken kom 2008.

– Tesen gäller fortfarande. Titta på Ipaden, den blev årets julklapp långt innan den hade kommit ut på marknaden, säger han när vi ses i arbetsrummet på Handelshögskolan i centrala Stockholm.

Rummet är smått kaotiskt: rör du en av de hundratals böckerna på hyllan kommer allt rasa över dig (”men jag kommer inte att läsa om dem hur som helst, så det är ingen fara”).

Just nu jobbar han med en fortsättning på förväntningsteorierna tillsammans med forskare från Singapore och Norge.

– Om kunden vet att det kommer en ny produkt om sex månader ökar intresset för företagets befintliga produkter, konstaterar Micael Dahlén vars studier rör sig i gränslandet mellan ekonomi och psykologi (”jag vill in i människors hjärnor”).

DET RÄCKER INTE med en bra produkt – du måste ju få ut den på marknaden.

– Alla produkter är ungefär lika bra och vem som helst kan göra vad som helst. Därför krävs det så oerhört mycket av företagen idag – mer av allt hela tiden, annars är du glömd.

Eftersom det finns så många valmöjligheter måste företaget sticka ut i mängden. Och med sina svarta naglar och sitt långa hår sticker Michael Dahlén onekligen ut bland sina välkammade professorskolleger.

På en av pappershögarna på arbetsbordet står en statyett av Gene Simmons, basisten i Kiss med sin karaktäristiska jättetunga. Micaels ungdomsdröm – ända upp under Handelsstudierna – var just att bli rockstjärna. Men nu står han på scenen ändå, åker runt om i världen och håller föreläsningar på företag och universitet.

NAMN: Micael Dahlén. ÅLDER: 38 år.

BOR: Stockholm.

FAVORITPRYL: Shaker (”allt blir bättre när man skakar det”).

UNDER 2010 debuterade han även som sommarpratare och fick upphetsade reaktioner från alla håll – både ”dödshot och trosor”.

I sommarprogrammet berättade han också om sitt nästa stora projekt, boken som ska komma 2011 och som är en studie i människans mörkare drivkrafter.

Han vill inte prata mer om den nu, säger dock att slutsatserna är ”galna och fascinerande”.

– Den kommer att ge reaktioner, kan jag säga. Jag är lite skraj för vad som kommer att hända faktiskt.

Onekligen ett smart sätt att bygga förväntan.

JOHAN WICKSTRÖM

Inblick_1_2011_SB.indd 5

2011-03-11 15.20

Informationen i journalen ska följa patienten, oavsett tid och plats.

Det kan låta självklart, men först nu börjar den svenska vårdsektorn få ett sammanhållet it-system. Inblick besökte pilotlänet Örebro för att se hur det fungerar i praktiken.

TEXT: MALIN LARSHAMMAR

Inblick_1_2011_SB.indd 6

FOTO: NINA HELLSTRÖM

2011-03-11 15.20

UPPDRAGET Örebro Läns Landsting

IT-TJÄNSTERNA SOM SÄKRAR VÅRDEN NPÖ – Nationell patientöversikt, NPÖ, möjliggör att all viktig medicinsk information ska följa patienten och kunna nås oavsett vårdgivare. Genom en sammanhållen journalföring ska olika vårdgivare kunna ta del av patientuppgifterna i varandras journaler. NPÖ är den it-lösning som ger vårdpersonalen åtkomst till informationen.

BIF – Bastjänster för informationsförsörjning, BIF, är en nationell säkerhetsinfrastruktur för vårdsektorn. Tjänsterna hjälper till att säkra patienternas integritet genom att se till att endast behörig personal får tillgång till rätt information.

BIF möjliggör samverkan mellan olika vårdgivare och garanterar att överföringen mellan olika organisationer är säker.

ÖREBRO TAR TÄTEN BLAND LANDSTINGEN

Säkrare vård

med sammanhållna it-system

Johan Lindskog, sjuksköterska.

DET ÄR TOMT på folk i den långa gröna korridoren på Sofia hemvård i Örebro. Längst ner i gången ligger sjuksköterskan Johan Lindskogs rum. På hans pappersbelamrade skrivbord står en dator, och vore det inte för några flaskor desinfektionsmedel och ett stetoskop skulle rummet kunna tas för ett helt vanligt kontor.

Var är egentligen patienterna?

– Kontoret är bara vår utgångspunkt. Vi besöker ju våra patienter i deras hem eller på serviceboenden, berättar Johan Lindskog.

Han har arbetat som sjuksköterska inom Örebro kommun i 14 år och är van att åka ut på hembesök.

Sedan 2009 kan Johan Lindskog också komma åt sina patienters journaler i nationella patientöversikten, npö, vars grundtanke är att den medicinska informationen ska följa patienten oavsett tid och plats.

– Innan jag besöker en patient som varit på läkarbesök kan jag läsa dennes journal i npö och se

läkarens utlåtande. På så sätt är jag förberedd innan besöket och vet viken diagnos eller medicin personen fått. Det är också bra om jag får en ny patient som skrivits ut från sjukhuset och jag behöver se personens sjukdomshistorik.

För att komma åt patienternas journalanteckningar krävs att Johan Lindskog loggar in med sitt så kallade siths-kort som bortsett från ett litet chip ser ut som ett helt vanlig id-kort.

JOHAN LINDSKOG VISAR på tangentbordet som har en inbyggd kortläsare högst upp i högra hörnet och demonstrerar hur inloggningen går till.

– Här stoppar jag in kortet och knappar in min personliga kod. Sedan kan jag komma åt npö och mina patienters journaler.

Men det är en väldigt noggrann sekretess kring den gemensamma journalföringen.

– Jag måste ha en vårdrelation med personen i fråga och ha fått dennes samtycke för att få till-

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 7

D | 7

2011-03-11 15.20

Johan Lindskog är alltid väl förberedd innan han träffar sina patienter.

ÖREBRO FÖRST UT ATT PROVA NPÖ ÖREBRO LÄNS LANDSTING och Örebro kommun var först ut att prova NPÖ. Under 2008 och 2009 genomfördes en provdrift i begränsad omfattning för att säkerställa att NPÖ fungerade enligt verksamhetens krav och behov. Sedan september 2009 är verksamheten i reguljär drift.

8 |

gång till journalen. Det går inte att läsa vilka journaler man vill. Om min fru till exempel skulle ge mig sitt samtycke att läsa hennes journal så skulle jag ändå inte kunna göra det eftersom vi inte har någon vårdrelation, förklarar han pedagogiskt.

En förutsättning för att npö ska fungera är att patienterna garanteras integritet och sekretess. Det är här säkerhetsinfrastrukturen bif, Bastjänster för informationsförsörjning, kommer in i bilden. bif möjliggör samverkan mellan vårdgivare och garanterar att överföring av informationen inom och mellan organisationer sker på ett säkert sätt.

Bakom utvecklingen och förvaltningen av bif står Logica som fick uppdraget av Inera (före detta Sjukvårdsrådgivningen).

BRITT MARIE HORTTANA arbetar på Örebro läns landsting som förvaltningsansvarig för BIF och har varit med under driftsättningen.

– Vårdpersonalen känner egentligen inte till så mycket om bif. Och det är ju så det ska vara. bif är bara ramverket som ska finns i bakgrunden, säger hon.

Sedan förklarar hon att tjänsterna inom bif till exempel styr behörighets- och åtkomstkontrollen, loggningen och andra säkerhetsaspekter utifrån kraven som finns i patientdatalagen.

– När någon loggar in med sitt siths-kort så är

det via bif som personen autentiseras och ges åtkomst till npö.

I Britt Marie Horttanas roll på landstinget ingår också att ta emot och lägga in spärrar hos de patienter som inte vill vara med i npö. För det är viktigt att framhålla att det helt är patientens eget val. Hittills har 20 personer i Örebro valt att spärra sina journaler.

MEN VARFÖR VÄLJER man att lägga in en spärr när syftet med en sammanhållen journalföring är att öka patientsäkerheten?

– Det är inte vår sak att ifrågasätta varför personen vill spärra sin journal. Däremot måste vi förklara vad som händer om de lägger in en sådan spärr, säger Britt Marie Horttana.

En spärr i BIF medför att patienten själv måste informera personalen om sin medicinska bakgrund.

– Att folk väljer att spärra sina journaler tror jag beror på en viss osäkerhet. Patienten kanske inte riktigt vet vad npö innebär, lägger Johan Lindskog till.

– Fast det är viktigt att poängtera att det alltid går att spåra vilka som läst informationen. Det loggas i BIF, säger Britt Marie Horttana.

Men att 20 personer valt att lägga in spärrar är faktiskt inte så mycket i jämförelse med de 270 000

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 8

2011-03-11 15.20

UPPDRAGET Örebro Läns Landsting

invånare som faktiskt bor i Örebro län. Johan Lindskog anser att patienterna tar emot informationen om npö mycket bra och han har själv aldrig varit med om att någon inte har gett sitt samtycke till att han tittar i deras journal.

– Många tycker till och med att frågan är konstig. De tror redan att jag har tillgång till all vårdhistorik om dem. För patienterna är det inte helt självklart hur ”gränserna” inom sjukvården går, berättar han.

Jag måste ha en vårdrelation med personen i fråga och ha fått dennes samtycke för att få tillgång till journalen. Det går inte att läsa vilka journaler man vill.

JOHAN LINDSKOG, SJUKSKÖTERSKA

I DAGSLÄGET ANVÄNDS npö framför allt mellan

Örebro läns landsting och Örebro kommun. Men än så länge är det bara landstingets information som ligger i npö. Detta på grund av att kommunens journalsystem ännu inte kan publicera anteckningar i npö.

– Snart kommer även kommunens journalanteckningar kunna levereras till npö. Arbetet är påbörjat och i samband med att vi byter journalsystem nästa år ska det vara klart. Då kan ju även landstinget läsa vad vi skrivit, säger Johan Lindskog.

I samband med att bif driftsattes i november anslöt sig också landstinget i Sörmland, något som redan nu lett till en ökad verksamhetsnytta.

Och allt eftersom fler landsting och kommuner ansluter sig, desto större kommer nyttan bli.

– Internt inom landstingen har vi olika portallösningar för åtkomst till information så där finns egentligen ingen vinst med npö. Men när fler landsting och kommuner ansluter sig och alla privata aktörer på det – då kan vi snacka om nytta, säger Britt Marie Horttana entusiastiskt.

Inloggningen till journalen sker med ett så kallat SITHS-kort. Överst t h: Britt Marie Horttana, förvaltningsansvarig för BIF.

”NU ÄR DET DAGS ATT LÄGGA PUSSLET” Alla landsting ska ha ett sammanhållet journalsystem vid årsskiftet 2012/13.

– Jag tror att vi klarar det målet, säger Daniel Forslund, kansliråd på Socialdepartementet.

2006 ANTOG REGERINGEN strategin för nationell eHälsa med syfte att förbättra patientsäkerhet, vårdkvalitet och tillgänglighet för patienter, vårdpersonal och beslutsfattare. Och med lanseringen av personliga e-tjänster och en nationellt sammanhållen journalföring börjar målet komma i sikte.

– Vi har lagt mycket tid och kraft på att bygga grunden. Och nu när vi har alla bitar är det dags att lägga pusslet, säger Daniel Forslund, kansliråd på Socialdepartementet.

Han menar att vårdaktörerna nu går in i en genomförandefas och att patienterna snart kommer känna av den verkliga nyttan med de olika e-tjänsterna.

– Många är vana att till exempel ringa sin husläkare under telefontiden för att få provsvar.

Men nu går det mycket enklare att få sina provsvar via ”mina vårdkontakter” på webben på den tid det passar bäst, säger Daniel Forslund.

Samtidigt menar han att det finns ett gammalt invant mönster som kan vara svårt att bryta. Därför kommer Inera (före detta Sjukvårdsrådgivningen) under våren satsa på en stor informationskampanj om e-tjänsternas nytta och funktion för allmänheten.

Just nu pågår också ett stort förberedelsearbete för införandet av NPÖ i landstingen.

Målet är att alla ska vara anslutna vid årsskiftet 2012/2013.

– Jag tror att vi kommer klara av det. Men sedan handlar det ju också om att vårdpersonalen måste vänja sig vid ett nytt sätt att

dokumentera och hantera information. När allt väl är på plats hoppas Daniel Forslund kunna mäta vad strategin för nationell eHälsa faktiskt har lett till.

– Satsningen får inte bara ses som ett kostsamt it-projekt. Vi hoppas kunna visa faktiska siffror på att köerna har minskat och att vården har blivit säkrare. Det finns studier som visar på att det kostar miljardbelopp att inte satsa på smarta it-tjänster där rätt information finns tillgänglig för rätt person.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 9

| 9

2011-03-11 15.21

IT I VARDAGEN Orust

SMARTA E-TJÄNSTER PÅ SKÄRGÅRDSÖN I ORUST KOMMUN är det bara en knapptryckning mellan invånarna och kommunens handläggare. Sakta men säkert bygger kommunen nu upp alltfler smarta och enkla e-tjänster med hjälp av Logica.

Kommunen har jobbat med Logicas e-tjänster sedan flera år. Men i maj 2010 sjösattes projektet Startpaketet e-tjänster som gjorde det möjligt för kommunen att själva utveckla elektroniska formulär.

– Från början var Logica med och satte allt på plats, men nu är vi helt självgående, säger Per Linner, it-chef i Orust kommun.

Formulärtjänsten används i dag för jobbansökningar och felanmälningar. Under

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 10

varje inskickat formulär direkt till rätt arbetsgrupp utan mellanhänder. Det innebär stora förtjänster för kommunen, framför allt i tid.

– Vi sparar framför allt in på pappershanteringen. Utan de här tjänsterna går det åt åtta timmar i veckan bara åt att leta och sortera bland papper.

– Nu får vi snabbare beslut, och det vinner både vi och de som gör ansökan på. Dessutom är ärendet mer komplett när det kommer in digitalt eftersom det inte går att skicka iväg formuläret om det är ofullständigt.

MARIA LUNDMARK

FOTO: JOHNÉR / ROINE MAGNUSSON

10 |

våren står fler tjänster på tur, till exempel bygglovsansökan och anmälan till tomtkö. På sikt väntas ännu fler tjänster bli tillgängliga direkt genom kommunens webbplats.

– Visionen är att e-tjänsterna ska bli den naturliga ingången för alla invånare, oavsett om det handlar om en förälder som gör en ledighetsansökan för elever, en krögare som ansöker om serveringstillstånd eller en hyresgäst som vill göra en felanmälan. Jag tycker att vi kommit en ganska bra bit på vägen dit, säger Per Linner.

Alla e-tjänster är integrerade i ett bakomliggande system som slussar vidare

2011-03-11 15.21

NOTISER I framkant

Håll koll på världen FÖDSLAR, DÖDSFALL, SÅLDA datorer, koldioxidutsläpp och Googlesökningar. På worldometers.info kan du följa en mängd statistiska parametrar för jorden i sin helhet sekund för sekund. Baserat på tillgänglig statistik och de prognoser som finns har företaget bakom sajten utarbetat algoritmer som gör uträkningarna.

Både skrämmande och tankeväckande att se alla siffror snurra runt på sajten.

DKolla själv på: www.worldometers.info

Smygfilma med glasögonen OFTA UTE PÅ häftiga sportäventyr? Eller andra spännande saker som du gärna vill dokumentera?

Då kanske det är läge att inhandla solglasögon med inbyggd filmkamera. Immortal Video Glasses filmar i 736 x 480 bildpunkter med 25 bilder per sekund. I glasögonen finns ett minne på 4 GB som räcker för tre timmars film. Prislapp: drygt 2 500 kronor.

Dwww.firebox.com

Hitta dyrgriparna på nätet

Se London i panorama

I SERIEN BIBLIOTEKSTJUVEN som SVT visade i januari stjäl en nyanställd bibliotekarie gamla dyrgripar från Kungliga biblioteket (KB) efter att först ha rivit ut de så kallade katalogkorten i samlingarna. Serien är delvis baserad på den chefsbibliotekarie som i slutet av 1990- och början av 2000-talet blev mångmiljonär genom sina sinnrika stölder från KB. Men idag skulle en tjuv inte klara sig så lätt. Nyligen slutredovisade KB sin digitalisering av de gamla kortregistren, även kallad Kåpan, som sträcker sig från 1501 till 1955. Sökbart på nätet finns nu 1 770 210 enskilda kort, som tidigare enbart fanns i de stora plåtarkiven i bibliotekets källarlokaler.

7 886 HÖGUPPLÖSTA foton har pusslats ihop till en enda. För den som älskar London finns det goda möjligheter att fördjupa sig på sajten 360 cities, som enligt egen utsago publicerat världens största panoramabild över den engelska huvudstaden. Fotografen Jeffery Martin tog bilderna under tre dagar från toppen av byggnaden Centre Point, vid korsningen Oxford Street/Tottenham Court Road.

Bilden består av 80 miljarder bildpunkter och skulle om den skrevs ut uppta en yta på 600 kvadratmeter.

DLeta själv bland korten på:

DKolla själv på

www.kb.se

Från bloppis till wikiläcka VARJE ÅR SAMMANFATTAR Språkrådet året som gick med en nyordslista.

I 2010 års lista snappade vi upp fem pigga ord med bäring på it-sektorn.

BLOPPIS – Försäljning av saker man tröttnat på via en blogg.

FILVÄRD – Företag som erbjuder nätutrymme och anonymitet.

RIT-AVDRAG – Avdrag för it-tjänster i hemmet.

SPOTIFIERA – Erbjuda något fritt mot att kunden måste acceptera reklam.

WIKILÄCKA – Läckande av hemliga uppgifter via WikiLeaks.

DHela listan finns på: FOTO: JOHNÉR / ROINE MAGNUSSON

www.sprakradet.se/9287

www.360cities.net

Slipsen som maktsignal 1600-TALETS PRÄSTERSKAP och nutidens ”stekare” på Stureplan i Stockholm har en del gemensamt: viljan att manifestera sin virilitet i sällskap med villiga kvinnor omkring sig. Ett annat attribut har också hållit sig relativt konstant – maktens färg ska vara röd.

Det finns ingen mer tydlig maktsignal än en röd slips, menar historieprofessorn Kekke Stadin vid Södertörns högskola. ”Slipsen är liten men är ett plagg som talar med hög röst”, konstaterar hon.

I boken ”Maktens män bär rött” beskriver hon hur männen uttryckt sin manlighet och makt genom klädval – från medeltiden och framåt.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 11

| 11

2011-03-11 15.21

CIO-ROLLEN I FOKUS Bo Dahlbom

It-avdelningen på väg Standardisering och outsourcing. Det är framtiden för it-avdelningen, menar it-professorn Bo Dahlbom.

– It-chefen måste lära sig att dra nytta av all ny teknik, säger han.

TEXT: MALIN LARSHAMMAR FOTO: MIKAEL GUSTAVSEN

12 |

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 12

2011-03-11 15.21

ut i kylan – DET ÄR EN otrolig press på dagens it-chefer. Man ska hålla sig ständigt uppdaterad, lyssna på medarbetarna och samtidigt förhålla sig till ledningen. Jag är glad att jag själv inte sitter på den positionen, skrattar Bo Dahlbom.

Sedan tre år tillbaka arbetar han som forskningschef på det nationella centret för energieffektivisering, Sustainable Innovation. Men Bo Dahlbom är också it-professor, författare, filosof, tidigare medlem i regeringens it-politiska strategigrupp och trendspanare som föreläser om samhällsutvecklingen och framtiden – gärna med fokus på it.

– Samhället förändras allt snabbare och vi måste förstå förändringarna för att kunna hantera dem.

Företagen måste anpassa sig efter det höga tempot samtidigt som de måste hålla koll på den interna organisationen, menar Bo Dahlbom. En utmaning som kanske är tuffast för alla it-chefer som ständigt måste uppdatera sig kring teknikutvecklingen.

– Se bara hur mycket som har hänt inom it sedan 80-talet. Denna utveckling kommer bara gå snabbare och snabbare nu, säger han.

IDAG ÄR KONSUMENTMARKNADEN överfylld med

smartphones, ipads och internettjänster, och utvecklingen går i en rasande fart. Bo Dahlbom är övertygad om att det är till denna marknad som företagen måste vända sig för att hämta inspiration och utvecklas från.

– Dagens it-chefer måste hänga med bättre, vända sig mot marknaden och ställa sig frågan ”hur kan just min organisation dra nytta av den nya tekniken”.

Att hänga med i it-utvecklingen ger också en konkurrensfördel för att rekrytera den bästa personalen.

– Tänk dig alla ungdomar som är uppväxta med datorer och mobiltelefoner. Snart är de ute på arbetsmarknaden och kommer börja ställa krav. Då kan man som it-chef inte bara skaka på huvudet och säga ”nej, sådant har vi inte”.

REDAN IDAG ÄR det många företag som har hoppat

på tåget. Google används för att göra research, medarbetare kommunicerar internt via Facebookoch Twitter-liknande intranät och mejl hanteras dagligen i mobilen. Och i takt med att tekniken blir allt mer avancerad blir också medarbetarna mer aktiva och väljer att själva driva på företagets utveckling. Något som Bo Dahlbom anser är en stor utmaning för it-cheferna.

– Det gäller att lyssna på de anställda och ta till sig det de säger. Aktiva medarbetare är en stor konkurrensfördel så låt de vara med och driva it-utvecklingen framåt.

På sikt tror Bo Dahlbom till och med att användarna kommer sköta mycket av det dagens it-avdelningar gör.

– Den yngre generationen har ju tekniken med sig på ett helt annat sätt än vi äldre.

Sedan jämför han med hur det gick till då Europa fick sina första kyrkklockor och varje stad ville ha sin egen klocka. En urmakare engagerades som flyttade in i staden, byggde klockan och stannade kvar för att sköta och reparera den vid behov. Det var helt enkelt omöjligt att ha en klocka utan en urmakare. Bo Dahlbom skrattar lite och menar att trenden är tydlig.

TRE STÖRSTA IT-TRENDERNA

1 2 3

OUTSOURCING

MOLNTJÄNSTER

APPAR

De företag som startar idag har inga it-avdelningar alls.

– Känner du någon som har en egen urmakare idag? På samma sätt kommer it-utvecklingen att fortsätta utan it-avdelningen.

Vad som än händer kan man räkna med att itchefens roll hela tiden förändras, konstaterar Bo Dahlbom.

– Under lång tid hade varje företag sina organisationsanpassade system med egna tekniker som skötte och utvecklade systemen. Ser man istället på de företag som startar sin verksamhet idag så har de inga it-avdelningar alls. Allt blir mer standardiserat och behovet av interna resurser blir mindre.

STANDARDISERING OCH outsourcing är enligt Bo Dahlbom framtidens melodi med ett fåtal stora leverantörer som sköter standardiserade molntjänster.

– It-chefens roll kommer gå allt mer från det tekniska till det strategiska. Beställarkompetensen blir allt viktigare och det i kombination med att våga se de nya möjligheterna på marknaden och applicera dessa internt tror jag är det optimala.

Sedan höjer Bo Dahlbom ett varnande finger – att ta den absoluta täten i it-racet kan vara farligt.

– Se på vad konkurrenterna gör och lär av deras misstag. Ligger man allra först är risken att man snubblar och hamnar sist istället.

NAMN: Bo Dahlbom. ÅLDER: 61 år.

FAMILJ: Fru och fyra barn, varav en it-konsult med inriktning på business intelligence.

GÖR HELST PÅ NÄTET: Tänker.

MOBILTELEFON: Iphone.

TIPS TILL IT-CHEFEN (och alla andra chefer)

Lyft blicken Säg ja till förändring Testa allt nytt

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 13

| 13

2011-03-11 15.21

NOTISER It-trender

Allt mer it outsourcas Företagens it-budgetar fortsätter att växa och allt mer outsourcas. Det visar en ny rapport från Radar Group.

TVÅ GÅNGER OM ÅRET undersöker analysföretaget Radar Group utvecklingen på den svenska it-marknaden. Årets rapport, it Radar 2011, visar att it-budgeterna nu växer för andra året i rad. Prognosen pekar mot en tillväxt på 3,4 procent. Men med stora skillnader beroende på bransch: finans och försäkring, media och informationsteknologi är de tre branscher med högst it-budget i förhållande till omsättning.

– Man kan se en tydlig ”både och-ekonomi” där vi befinner oss mellan två ekonomiska lägen, vilket fortfarande påverkar en del branscher negativt. Det syns tydligt då 6 procent av företagen minskar sina it-budgetar med mer än tio procent, medan 26 procent ökar den med mer än tio procent, säger Hans Werner, vd på Radar Group.

– Det är roligt att se att fler företag vågar satsa på förändringar nu. Men det är fortfarande en bit kvar tills vi är tillbaka på den 30-procentiga nivån vi hade för något år sedan. Men det är ofta så efter en lågkonjunktur, det tar ett tag innan företag vågar satsa på förändringar igen.

IT-PRIORITERINGAR 2011 1. Lagring 2. Virtualisering 3. Informationshantering 4. Integration

DET GÅR OCKSÅ ATT se tydliga trender mot en ökad

”tjänstefiering”, då allt fler planerar att investera i molnet.

Idag har 41 procent av alla verksamheter molntjänster som del av de it-tjänster man köper. Totalt omsatte molnmarknaden 3,9 miljarder kronor i Sverige, 2010.

Och för 2011 beräknas en tillväxt på cirka 30 procent.

– Som kund är det dock viktigt att sätta sig in i och förstå hur en molninvestering faktiskt kan komma att påverka verksamheten, säger Hans Werner.

5. Säkerhet

ANDEL OUTSOURCING Outsourcad it, 71 % (107,7 miljarder kr) Intern it, 29 % (43,3 miljarder kr)

HÖGST IT-BUDGET

TOTALT SPÄNNER DE svenska it-budgeterna över 151 miljarder kronor, varav 43 miljarder kommer användas internt. Det innebär att av en genomsnittlig it-budget kommer 71 procent läggas externt.

– Det är första gången vi ser en siffra över 70 procent vilket är ett tydligt trendbrott. Men att allt mer outsourcas kommer i sin tur ställa högre krav på företagens beställarkompetens då inköpsprocessen blir allt viktigare.

I rapporten framkommer också att en allt högre del av it-budgeten, 27 procent, läggs på förändringsprocesser. Motsvarande siffra förra året var 24 procent.

Finans/försäkring

5,3 %

Media

3,8 %

Informationsteknologi

3,6 %

Telekommunikation

3,5 %

Utbildning

3,3 %

It-budget som del av omsättning.

KÄLLA: RADAR GROUP

Tekniska museet sparar it-prylar i 50 år

Räkna ut webbsidans koldioxidutsläpp

EN TIDSKAPSEL fullspäckad med itprylar från 2010-talet. Det planerar Tekniska museet i Stockholm att sätta ihop. Planen är att under en kort tid samla in all information som passerat genom familjens bärbara datorer, spelkonsoler, gps och mobiltelefoner.

E-post, statusuppdateringar på Facebook, besökta hemsidor, sms och all annan information kommer sedan att hemligstämplas under 50 år. Det är ännu inte bestämt vilken familj som ska bidra till detta digitala tidsdokument eller hur museet ska garantera att allt innehåll kommer att vara läsbart när tidskapseln ska öppnas.

HUR STOR KLIMATPÅVERKAN har din webbplats? Jorge Zapico, forskare på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, har utvecklat applikationen Greenalytics som avslöjar vilka utsläpp infrastrukturen bakom webben genererar. Elförbrukningen från servrar, routrar och från användarna, det vill säga de som surfar in på en webbplats, påverkar klimatet.

Hur ska man då få ned förbrukningen?

– Välj en server som ligger i ett land med bra elmix som Sverige. Om servern drivs av miljömärkt el är det ännu bättre. Det är också viktigt att bygga lätta webbplatser.

14 |

35 993 ANTALET AKTIVA svenska twittrare är inte högre än så trots det mediala genomslaget.

En liten stark kärna av twittrarna, 10 procent, står för 80 procent av alla tweets, visar den första heltäckande studien av Sveriges Twittermiljö, utförd av Intellecta Corporate.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 14

2011-03-11 15.21

MOLNTJÄNST Arkiv

Alecta lagrar arkivet i molnet Alecta använde gamla system från 70-talet för att arkivera kundinformation. När en ny lösning behövdes föll valet på Logicas e-arkiv.

Nu har 300 miljoner dokument tankats in.

TEXT: MALIN LARSHAMMAR ILLUSTRATION: HELENA HALVARSSON

NÄR ALECTA BILDADES 1917 lades grunden till dagens

tjänstepensionslösning itp. Innan dess hade pensionen varit en belöning för lång och trogen tjänst vilket innebar att medarbetaren ofta förlorade sin pensionsrätt vid byte av anställning. Idag förvaltar Alecta drygt 480 miljarder kronor åt 1,8 miljoner privatkunder och 30 000 kundföretag. Det stora antalet kunder innebär att en hel del information måste hanteras och lagras. Detta för att man i efterhand ska kunna gå in och kontrollera uppgifter sedan många år tillbaka.

Sedan 2008 lagras all ny kundinformation i ett egenutvecklat försäkringssystem som drivs i stordatormiljö.

Men innan dess användes två gamla system från 70talet och ett från 80-talet.

– Eftersom vi då och då behöver ha tillgång även till den gamla informationen så fick den helt enkelt ligga kvar i de äldre systemen som blev ett arkiv, berättar Bo Warnqvist, chef för leveransorganisationen inom it-avdelningen på Alecta.

MEN DET VISADE SIG vara ett ganska dyrt och ineffektivt arkiv. Systemen var gamla och kostsamma. Dessutom var det inte många som hade kompetens att hantera dem. Alecta var därför i behov av en ny lösning.

– Det kändes ju tokigt att vi skulle behöva utbilda personal i 40 år gamla system. Därför tog vi upp diskussionen med Logica om hur vi kunde hitta en lösning.

Alecta och Logica har ett partneravtal och Logica

hanterar sedan 1996 stora delar av Alectas it- miljö.

– Logica kom med förslaget att vi skulle tanka över all information i ett e-arkiv. Det innebar att vi kunde slå två flugor i en smäll – lägga ner vår gamla stordatamiljö och slippa leta kompetens till de gamla systemen, menar Bo Warnqvist.

Ett e-arkiv är ett dokumentarkiv on-line med hög tillgänglighet, prestanda och säkerhet. Våren 2010 drog projektet igång och den gamla informationen ”tankades” över till det nya e-arkivet. Totalt handlade det om 300 miljoner dokument.

– Det blir ju en hel del data som vi måste spara om varje kund, säger Bo Warnqvist.

I SAMBAND MED ÖVERGÅNGEN till e-arkivet anställde

Logica två medarbetare från Alecta som tidigare arbetat med systemen – en smidig lösning för båda parter. Nu har e-arkivet varit igång sedan november och Bo Warnqvist tycker det fungerar bra.

– Det är klart att det är en omställning och att det tar ett tag för användarna att vänja sig. Men våra kunder har inte märkt av någon skillnad vilket är mycket viktigt.

Trots den stora investering som e-arkivet har inneburit kommer besparingen bli avsevärd på sikt.

– Vi räknar med att investeringen tjänas in på ett och ett halvt år. Så pass kostnadseffektiv är lösningen, säger Bo Warnqvist.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 15

| 15

2011-03-11 15.21

NAMN: Ingvar Nilsson. ÅLDER: 61 år.

PÅ NATTDUKSBORDET: ”Framgångsfaktorn som skapar vinnarna” av Malcolm Gladwell. GÖR PÅ NÄTET: Läser tidningar och gör praktiska saker, som att betala räkningar. SER PÅ TV: Mest sport. INTRESSEN: Familjen, segling, tennis.

Inblick_1_2011_SB.indd 16

2011-03-11 15.21

PORTRÄTTET Ingvar Nilsson

INGVAR NILSSON, VD SCHENKER

Står redo

för klimatmatchen Från små bokpaket till fyllda jumbojet. Sveriges största transportföretag Schenker pallar det mesta. Vd:n Ingvar Nilsson förklarar hur klimatutmaningen ska hanteras, och varför it blivit en allt mer affärskritisk del av verksamheten.

TEXT: JOHAN WICKSTRÖM

FOTO: JOHANNES BERNER

SOMMAREN 1969 – mitt under flowerpower-eran – satt Ingvar Nilsson och skrev fraktdokument på en grön Halda. Han expedierade järnvägstransporter med sågade trävaror på företaget Nordisk Transport.

Uppvuxen i transporthubben Trelleborg – dit alla kontinentala färjor gick – var det inte så konstigt att han hamnade på en av stadens speditionsfirmor.

Slumpen styrde dock, som så ofta. Han läste ekonomi i Lund och sökte sommarjobb på Arbetsförmedlingen.

– De hade inga jobb förstås, men de tipsade om Nordisk Transport som låg i samma hus. Och jag hade lite tur där – det visade sig att jag kände chefens dotter. Så jag fick jobbet och var kvar i flera somrar i rad sen, säger Ingvar Nilsson.

Idag, 42 år senare, är han en av de viktigaste makthavarna i transport-Sverige som vd för Schenker Sverige. Här från kontorsrummet vid Lilla Bommen i centrala Göteborg ansvarar han för en verksamhet med 4 000 anställda och en omsättning på drygt 15 miljarder kronor. Ändå syns han – eller hans branschkolleger – sällan i de stora medierna. Kanske för att transportverk-

samheten är lite osynlig, ungefär som blodomloppet i en kropp: man tänker på det först när cirkulationen inte fungerar.

– Ja, blodomloppet är ingen dum liknelse – vi brukar använda den i branschen, säger Ingvar Nilsson.

– Trots att vi omsätter lika mycket som hela byggbranschen är ju transportsektorn inte särskilt omskriven. Vi kunde nog bli lite bättre på pr.

NÄR MAN SÄGER Schenker tänker nog de flesta på

någon av de 4 000 lastbilar som rullar på de svenska vägarna (varav merparten ägs av samverkande åkerier). Men bolaget transporterar även till sjöss och per flyg. Och ibland genom kombileveranser där olika transportsätt kombineras fram till slutkund – i en sömlös logistikkedja.

Som en del av det världsomspännande db Schenker har företaget heller inga problem med att ordna globala leveranser. Med 1500 kontor i 150 länder täcker företaget upp de flesta delar av världskartan, vilket de internationella kunderna uppskattar.

Schenker åtar sig även logistikuppdrag där man ansvarar för lagerhållning och materialflöden.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 17

D

| 17

2011-03-11 15.21

PORTRÄTTET Ingvar Nilsson

DB SCHENKER ETT AV VÄRLDENS största transportföretag med 55 000 anställda i 150 länder. Verksamheten omfattar transport till land, sjöss och i luften samt logistiktjänster. Globalt omsätter företaget cirka 130 miljarder kronor.

Schenker AB i Sverige är ett helägt dotterbolag till DB Schenker. I Sverige har Schenker 4 000 anställda och en omsättning på 15 miljarder kronor.

I Sverige hanterar företaget drygt 17 miljoner gods- och paketsändningar per år.

– Vi har till exempel tolv fryscentraler för livsmedelssektorn, som är en viktig bransch för oss. Ta julskinkan som exempel – där måste företagen frysa ned och lagra för att klara julruschen. Det är ett uppdrag som vi hjälper till med.

Julskinkan ger lite liv och konkretion åt logistiken. Annars kan det vara lite svårt att få grepp om den typiska lasten (”vi kör allt från ett brev på några gram till en fylld jumbojet”).

De 42 000 avtalskunderna finns i alla branscher och i alla storleksklasser.

– Min fru brukar säga att vi ska köra med genomskinliga kapell så att man kan se vad det är vi transporterar, säger Ingvar Nilsson med ett skratt.

Schenkers lagercentraler i Arlandastad; 20 000 kvadratmeter fyllda med paket.

18 |

DET SKULLE BLI en del att titta på: varje dygn transporterar Schenker runt 70 000 paket i Sverige. Och volymerna ökar successivt, i takt med e-handelns framväxt.

– Proppen i e-handeln har gått ur de senaste åren och det gynnar oss, konstaterar Ingvar Nilsson.

Utöver företagskunderna har Schenker även omfattande leveranser till privatkunder i dotterbolager Schenker Privpak. Köper du till exempel en bok på Adlibris är det oftast Schenker som kör ut den.

– Vi har varit med länge på den här marknaden.

Det är ju den sista milen, hem till kundens dörr, som är dyr. Lösningen blev att hitta samarbetspartner som kunde vara ombud för utlämning av paket, till exempel affärer och bensinstationer.

Det här gjorde vi faktiskt före Posten, som kopierade vår leveransmodell.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 18

2011-03-11 15.21

annat om att utveckla nya bränslen och ändra körbeteenden.

– I stället för att peka finger åt varandra så försöker vi göra något tillsammans här och nu.

Vore det inte bättre att köra ännu mer på järnväg?

– Järnväg är bra på många sätt, framför allt stora volymer på långa sträckor. Men annars är tågen inte lika tillförlitliga, vilket vi har märkt den här vintern, och kapaciteten är begränsad.

ATT ENERGIEFFEKTIVISERA I transport- och logis-

Schenkers ägare är Deutsche Bahn, Tysklands motsvarighet till sj. Den största konkurrenten, dhl, ägs av tyska posten.

Att det är tyskar som dominerar i den svenska transportkedjan tycker inte Ingvar Nilsson är särskilt märkligt: – Branschen har konsoliderats av de stora statliga monopolen. Och det krävs stora ägare för att kunna generera det kapital som krävs för att kunna utveckla verksamheten. Det finns inga halvstora transportföretag – antingen är de små nischaktörer eller stora företag.

KONKURRENSEN ÄR HUR som helst tuff och marginalerna små. Liksom övriga branscher drabbades transportsektorn hårt av lågkonjunkturen 2008.

– 2009 var inte heller så roligt, och 2010 har varit lite kämpigt. Fast i år förväntar vi oss att det går uppåt.

Men Sveriges allmänna goda ekonomiska utveckling spiller inte självklart över på transportsidan, menar Ingvar Nilsson.

– En stor del av tillväxten sker i tjänsteföretag och den är ju inte transportberoende direkt.

Men de tyska ägarna tittar belåtet på den svenska marknaden, som är nummer två för Schenker i Europa.

Det saknas dock inte utmaningar för Schenker, klimatfrågan till exempel. Transportsektorn står ju för runt 20 procent av Sveriges utsläpp och har endast lyckats sänka utsläppen ganska marginellt under de senaste decennierna.

Datorn på mitt skrivbord är inte min, den är Logicas.

Samma gäller programvaran.

Poängen är att vi köper det vi behöver – vare sig mer eller mindre.

– Vi är medvetna om detta, och jobbar målmedvetet för att sänka koldioxidutsläppen. Målet är en halvering fram till 2020 per utförd transport, säger Ingvar Nilsson.

Tillsammans med ett antal tunga aktörer – till exempel Preem, Trafikverket, Chalmers och Volvo – deltar Schenker i projektet kneg (Klimatneutrala godstransporter på väg). Det handlar bland

tikbranschen handlar också om att använda it på ett smartare sätt: att lasta bilarna på ett optimalt sätt och planera transporterna så att bilarna åker den kortaste sträckan mellan a och b.

It har överlag blivit en integrerad och affärskritisk del i transportbranschen. Genom handdatorer i lastbilarna är alla sändningar spårbara och kunderna kan lätt följa transportkedjan av sitt eget kolli.

För 20 år sedan såg det lite annorlunda ut.

Schenker hade Sveriges största as400 ibm, som stod och brummade i en central serverhall.

– I början av 90-talet kraschade hela datasystemet och vi var utan datakraft i 10–12 dagar. Men vi klarade av det och löste allt tack vare manuella kunskaper, som fortfarande fanns kvar på den tiden. Men vi fick köpa in skrivmaskiner, säger Ingvar Nilsson.

– Idag hade det inte gått. Skulle vi ha en störning på 10 timmar skulle det vara en katastrof.

Liksom många andra storföretag har Schenker outsourcat merparten av it-driften. Logica sköter de flesta standardiserade system, till exempel arbetsplatstjänster, kommunikationstjänster, informationslogistik och servicedesk.

– Datorn därborta på mitt skrivbord är inte min, den är Logicas. Samma gäller programvaran i datorn. Poängen är att vi köper det vi behöver – vare sig mer eller mindre. Vår it-avdelning har blivit mer av en beställarenhet, säger Ingvar Nilsson.

INGVAR NILSSON JOBBADE faktiskt själv i it-bran-

schen i början på 80-talet – några år innan pcboomen. Det var enda avsteget från den spikraka karriären i transportbranschen.

Några år senare, 1987, fick han jobb på Bilspedition som sedermera köptes upp av Schenker 1998.

Sex–sju interna jobbyten senare blev han vd 2006.

Och trots alla år i branschen är Ingvar Nilsson fortfarande peppad av uppgiften: – Det är en rolig, internationell och snabb bransch, säger han.

Man kanske skulle kunna tillägga att den är mogen också. De flesta moment i logistikkedjan ser likadana ut idag, men verktygen har finslipats en del.

Den gröna Haldan lär nog inte komma tillbaka igen.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 19

| 19

2011-03-11 15.21

NOTISER It-trender FOTO: METRO AG

Liten outsourcing av it i offentliga sektorn DEN SAMLADE IT-BUDGETEN för offentliga sektorn i Sverige är 40 miljarder kronor. Av detta är endast 8 procent outsourcat på externa leverantörer; närmare 90 procent drivs i egen regi och den resterande delen sköts av andra offentliga aktörer. Det visar den färska rapporten ”It-sourcing i offentlig sektor” från Institutet för informationsteknologi. Överraskande nog outsourcas kommunernas och myndigheternas kärnverksamhet i betydligt högre grad än it-verksamheten.

212 miljarder kronor

OMSÄTTNINGEN PÅ blocket.se under 2010 motsvarar 6 procent av Sveriges bruttonationalprodukt, eller 22 000 kronor per invånare.

SMART TEKNIK HJÄLPER KUNDERNA Smarta kundvagnar, virtuella klädprovningar och nya betallösningar. Snart kanske personalen är överflödig i butikerna.

ALLT FLER BUTIKER och köpcentrum i dag optime-

Fem heta it-trender 2011 DE FEM HETASTE it-trenderna enligt tidningen Computer Sweden: 1. PEKPLATTOR – alltfler företag börjar använda den.

2. MOBIL SÄKERHET – i takt med smarttelefonernas framväxt krävs bättre säkerhetslösningar.

3. MER FÖRKONFIGURERAT – nyckelfärdiga applikationer underlättar för it-avdelningen.

4. HTML5 – nu kommer mer avancerade applikationer i det nya webbspråket.

5. FÖRETAGSAPPAR – knyter användarna närmare företagens it-arkitektur.

20 |

rar köpupplevelsen med modern teknik. Köerna blir kortare, fler varor kan handlas hemifrån och butikerna förvandlas från nödvändiga handelsplatser till särpräglade utflyktsmål.

– Man försöker effektivisera verksamheten för att stå sig i konkurrensen. Det innebär att man gör sig av med en del av arbetsuppgifterna och att det blir färre och färre personer i butikerna, säger Peter Siljerud, framtidsstrateg.

Utvecklingen är en reaktion på den ekonomiska termen Baumols dilemma: att materiella varor blir allt billigare medan tjänster kostar allt mer. Handelns lösningar på detta problem går i princip ut på två saker – antingen att automatisera befintliga tjänster eller att låta kunden utföra tjänsten själv.

I Sverige finns en rad exempel på butiker och restauranger i förvandling. Restaurangkedjan Vapiano har ersatt all serveringspersonal med ett system där kunden hämtar sin egen mat och själv registrerar alla sina köp under restaurangbesöket.

På livsmedelskedjor som Ica och Coop sparas dyrbar kassatid in när kunderna själva registrerar sina köp med hjälp av en handskanner.

Ett snäppet vassare exempel är amerikanska MediaCart som tagit fram en smart kundvagn utrustad med skärm, streckkodsläsare och rfid-läsare.

Vagnen läser hela tiden av var i butiken den befinner sig och kan därför spela upp reklam för vissa varor på skärmen i samma takt som kunden passerar dem. Via skärmen kan kunden också söka efter varor och få vägbeskrivningar.

En annan tendens, som mest syns i Japan, är att vissa butiker ersätts helt och hållet av varuautomater. I landets sju miljoner varuautomater säljs allt från varm mat och lyxiga parfymer till lågskor för kvinnor som festat hela natten och snabbt vill byta ut klackarna mot något mer bekvämt.

Men att personal eller butiker skulle försvinna helt och hållet ser inte Peter Siljerud som en nära förestående risk i Sverige. Personal behövs på plats för att vägleda kunder och för att övervaka butikerna. Trots många innovativa grepp i den svenska handeln tycker Peter Siljerud att det finns en hel del kvar att göra innan.

– Jag tycker att man skulle kunna göra så otroligt mycket mer och dessutom tjäna på det, säger Peter Siljerud.

MARIA LUNDMARK

VIRTUELLA SKYLTDOCKOR

ROBOT VISAR VÄGEN

MOBILA KÖPTERMINALER

På köpcentret Shinsegae Department Store i Korea slipper man kränga av och på kläder för att veta vilka plagg som sitter bra. Istället kan kunden se en virtuell kopia av sig själv visa upp kläderna.

Företaget Futurestore har tagit fram roboten Ally som gör kunden sällskap hela vägen fram till den efterfrågade produkten i ett varuhus.

Apples flaggskeppsbutik i New York har inga kassaapparater. Istället är varje försäljare utrustad med en handdator som registrerar alla köp. Kvittot skickas till kunden via e-post.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 20

2011-03-11 15.21

ÅSIKTEN FOTO: METRO AG

FACEBOOK GÖR NYTTA PÅ JOBBET Finns det någon poäng med att ha 500 Facebookvänner som bara skriver om vad de ätit till lunch? Enligt en ny rapport är vardagstramset i de sociala medierna mer värdefullt än vi tror.

HUR MYCKET TID ska man låta sina anställda använda Facebook på arbetstid? Ska det kanske förbjudas helt? En ny studie från på Nationellt it-användarcentrum (nita) visar att de sociala medierna är oerhört värdefulla som arbetsredskap tack vare de enorma nätverken.

– Ur studien framträdde bilden av en hel arsenal av kontaktverktyg, och de börjar accepteras mer professionellt. Både företag och myndigheter har mycket medvetet börjat använda dem, säger Håkan Selg, forskare på nita, vid Uppsala universitet.

Många är skeptiska till nyttan i att ha flera hundratals kontakter på Facebook. nita:s rapport hävdar att den här typen av svaga

Idag blev det sushi till lunch

nätverk innebär genvägar till fördjupad kontakt och ny inHåkan Selg, formation eftersom forskare på NITA tröskeln till att ta kontakt är mycket låg. Den stora mängden av till synes trivial information som sprids är vad som håller nätverken vid liv.

– Kommentarerna och uppdateringarna gör att vi hela tiden påminns om vännernas existens. Innehållet spelar inte så stor roll, säger Håkan Selg.

De sociala medierna gör användarna mindre beroende av större aktörer för att hitta information om jobb, bostäder eller praktiska tjänster. Detta tror Håkan Selg kommer påverka arbetslivet framöver.

– En trolig effekt är att många kostnader för att driva verksamheter kommer att minska på sikt.

Dagens användning av sociala medier bryter en viktig trend i informationssamhället. Tidigare har företag och myndigheter varit först med att använda nya kanaler för kommunikation, till exempel mobiltelefonen, e-posten och webbsidorna. Hushållen har följt efter. Med de sociala medierna utvecklas främst i den privata sfären, vilket ger ett övertag för privatpersoner som sitter på kontaktnät och användarerfarenhet som företag och myndigheter vill åt.

MARIA LUNDMARK

Stadig tioåring med 17 miljoner texter 17 MILJONER ARTIKLAR på 262 språk.

När tidigare optionsmäklaren Jimmy Wales lanserade Wikipedia den 15 januari 2001 hade han nog mer blygsamma mål än så. Wales hade försökt dra igång sajten Nupedia innan, skrivna av frivilliga experter, men tyckte att det gick för långsamt. I stället bjöd han in användarna att skriva och redigera innehållet med hjälp av så kallad wiki-teknik.

Först var han orolig över att sajten skulle fyllas med en massa skräp – men efter tioårsjubileet kan man se att oron var obefogad. För några år sedan publicerade tidskriften Nature en undersökning som visade att artiklarna om vetenskapliga ämnen på Wikipedia kunde mäta sig med Encyclopedia Britannica.

Idag har Wikipedia parkerat på en stadig åttondeplats bland världens mest besökta internetsidor.

Molnet skapar innovation IT BLIR MER OCH MER standardiserat hör vi ofta. Att det är bra att standardisera är de flesta överens om men för vän av innovation kan detta låta rätt tråkigt. Inte kan vi väl bli mer innovativa och nyskapande av att allt är precis likadant?

Men vid närmare granskning visar det sig att standardisering och innovation faktiskt går hand i hand. Några historiska exempel från andra branscher fungerar som bra exempel.

1954 uppfanns containern. Med standardiserade mått kunde hela transportbranschen stöpas om med båtar, lastbilar och tågvagnar anpassade efter detta. Resultatet blev kraftigt sänkta priser och ett betydligt större utbud i affärerna. Idag tar vi för givet att ha färsk exotisk frukt tillgänglig året om i fruktdisken.

Standardisering i ena änden gav innovation, eller diversifiering, i andra änden.

Billbranschen är ett annat exempel. Biltillverkarna har länge arbetat stenhårt för att standardisera på ett antal plattformar. Allting ska vara modulärt uppbyggt och kostnadseffektivt. Tack vare detta har vi idag har fler olika bilmodeller än någonsin att välja på, den ena mer nyskapande än den andra.

DET FINNS ÄVEN MER näraliggande exempel.

Se bara på utvecklingen av de olika mobilplattformarna med tillhörande app-butiker.

Som app-utvecklare behöver man inte tänka på infrastrukturen eller plattformen, de finns redan där. Resultatet? En explosion av appar för alla möjliga och omöjliga funktioner som du och jag kan välja och vraka bland.

Nio av tio it-chefer säger i en undersökning (Sybase, 2010) att de dramatiskt vill utöka antalet appar i sina företag. Knappt hälften säger att ett av skälen är ökad produktivitet, nästan lika många att det är för att öka sin konkurrenskraft.

I och med molnet kommer vi nu att få se precis samma utveckling inom det traditionella mjukvaruområdet. Google har nu sin Apps Marketplace, Microsoft har Azure Marketplace och Salesforce Appexchange. Alla är marknader där vi kan köpa, sälja och byta program, kodsnuttar och information. Tack vare molnet så blir det nu ännu lättare att utveckla nya spännande tjänster även för den mindre teknikintresserade. Och det blir ännu lättare att prova tjänsterna, vilket i sin tur skapar ännu fler nya idéer och tjänster…

GUSTAV WIDERSTRÖM AFFÄRSUTVECKLARE LOGICA

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 21

| 21

2011-03-11 15.21

I FOKUS Smarta elnät

22 |

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 22

2011-03-11 15.21

EL VARLD

du sköna nya

Lägre elkostnader för konsumenten, jämnare produktion för energiföretagen och mindre koldioxidutsläpp för miljön. Framtidens smarta elnät gör livet lite bättre och enklare för alla – tack vare intelligenta it-lösningar.

TEXT: JOHAN RAPP

ILLUSTRATION: JENNIE ARVENÄS

DU VAKNAR TILL. Klockan är 3 på natten. Det är tyst

och mörkt. Du går till köket. Ska precis öppna kylskåpsdörren och bre en nattmacka när, helt oväntat, diskmaskinen startar.

– Vad ända in i…? Vem? Men så kommer du på vem som tryckte på startknappen: elbolaget. Elbolaget sätter på familjens tvättmaskin och diskmaskin under natten när elpriserna är som lägst. Det ingår i ditt elavtal, som du valt.

För dig betyder det lägre elkostnader. För elbolaget betyder det jämnare belastning på näten över dygnet.

Så är det tänkt att bli om några år.

Inblick_1_2011_SB.indd 23

Förutsättningen är så kallade smarta nät, som gör det möjligt för elleverantören att styra förbrukningen hos kunderna och för kunderna att se sin elförbrukning timme för timme. Sådana nät är under uppbyggnad.

– Ett smart nät svarar på elkundens behov. Smartare nät leder också till minskad total resursförbrukning och det är hit vi vill nå. Det är en evolution på gång, säger Lina Bertling, professor i uthålliga elkraftssystem på Chalmers.

Intelligenshöjaren är it och ny teknik, som gör det möjligt att utnyttja stora delar av de befintliga näten effektivare och till nya saker.

D

2011-03-11 15.21

I FOKUS Smarta elnät

I den nya elvärlden ser du direkt hur förbrukningen påverkas när du ersätter glödlampor med LED-lampor.

– Vi måste bli mer energieffektiva för att få bättre marginaler. Det betyder inte att vi ska sitta i säck och aska framför en lägereld, som bilden ibland målas upp.

Själva idén är bibehållen livskvalitet med lägre förbrukning, säger Anders Wallin, ansvarig för Utilities på Logica.

Logica är en av de största leverantörerna av systemstöd för energimarknaden i Norden. Det gäller allt från it-infrastruktur till displayer för privatbostaden.

SMARTA ELNÄT SMARTA ELNÄT innebär ökade möjligheter att utnyttja elen mer effektivt. De smarta näten kan styra både produktion och användning av el. Med intelligenta styrsystem kan elkundernas konsumtion minska automatiskt vid effekttoppar. På sikt ger de smarta elnäten också nya möjligheter för husägare att vara både elkonsumenter och småskaliga elproducenter, till exempel genlom solcellsteknik.

24 |

EL ÄR FÖR MÅNGA två hål i väggen och en räkning som bygger på tidigare förbrukning. I den nya elvärlden ser du direkt hur förbrukningen påverkas när du ersätter dina glödlampor med led-lampor. Du får fram exakta kostnadsförändringar och trendkurvor över ditt arbete med energieffektivisering över en längre tid.

– Det ökar motivationen för oss som individer att påverka vår förbrukning. Många kunder kräver numera denna möjlighet av sina elbolag, säger Anders Wallin.

Parallellt med utbyggnaden av smarta nät arbetar de nordiska energiministrarna för att det 2015 ska finnas en nordisk slutkundsmarknad för el. Det ska inte spela någon roll var i Norden du köper din el.

Målsättningen är ökad konkurrens, att en större marknad drar till sig nya aktörer och ett stort steg mot en ännu större, europeisk slutkundsmarknad 2020.

Även här är it och ny teknik möjliggörare. Elkraft ska transporteras över stora avstånd och till rimliga kostnader och med exakta mätangivelser. Nya betalmodeller ska tas fram, som bland annat avspeglar reella kostnader med tanke på avstånd.

Peter Sigenstam, utvecklingsstrateg på energibolaget e.on, säger att en nordisk slutkundsmarknad ”ger oss en större marknad att agera på”, men ett hinder är fortfarande att det saknas standarder. Lösningarna får inte vara brokiga och isolerade.

– Vi behöver standarder för att veta vad vi ska investera i och för att teknik ska kunna industrialiseras, säger han.

EFTER TVÅ SMÄLLKALLA vintrar med skyhöga elpriser

kopplat till en stigande oro för hur energiproduktionen påskyndar växthuseffekten är intresset för framtidens el stort hos allmänheten.

Finns lösningarna i smarta nät och allt större marknader?

Ett av problemen är topparna i förbrukningen. Det saknas marginaler. Som när det är kallt och när vi kommer hem från jobbet klockan 18 och samtidigt sätter på våra spisar, tvättmaskiner, värmepumpar och (i framtiden) elbilar på laddning.

Smarta nät minskar topparna och jämnar ut förbrukningen genom att med olika betalmodeller styra kundernas beteende.

– Några timmars senareläggning av förbrukningen gånger 100 000 hem kan vara vad som krävs för att slippa köpa dyr el på spotmarknaden, säger Anders Wallin.

JÄMFÖR MED TRAFIKSTOCKNINGAR. Istället för att

bygga stora motorvägar för att klara topparna jämnar man ut trafikströmmen på befintliga vägar.

– Det gäller att hitta system där kunder kan hjälpa till att jämna ut. Det är en stor utmaning, inte minst

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 24

2011-03-11 15.21

för en systemleverantör. Och man ska enkelt kunna avräkna och fakturera dessa mer komplexa kundprofiler, säger Magnus Sjövik, marknadschef på Lunds Energi.

En annan positiv utveckling är att lokalt egenproducerad el höjer tillgången, vilket har en dämpande effekt på priset. eu driver på med regelverk och bidrag.

– I Centraleuropa betalar det sig mycket snabbt att sätta solceller på taket. I Sverige finns elcertifikat för att uppmuntra byggande av vindkraft, säger Lars Nordström, universitetslektor och specialist på smarta nät. usa har sedan 2008 satsat stort på nät som klarar att av ta emot alternativ och småskalig elproduktion, till och med miniproduktion. Ett exempel är en man i Santa Monica i Kalifornien som har en solpanel på taket som genererar 3 kWh. Han köper el på natten för 10 cent/kWh och säljer tillbaka dagtid för 40 cent/kWh. Under fyra år har det betalat både för hans elbil och för husets elförbrukning, säger han.

EN NORDISK SLUTKUNDSMARKNAD ger stordriftsfördelar men konkurrensen ger inte någon dramatisk priseffekt, säger Lars Nordström.

– Elhandlare har ganska små marginaler. De är trängda mellan konsumenter och producenter.

Han hoppas att nätbolagen ska öppna upp för Apple, Electrolux och andra konsumentbolag för utveckling av applikationer kopplade till de smarta näten. Då kan det verkligen ta fart.

– El kan låta tråkigt, säger Anders Wallin, men branschen är oerhört spännande. Energibolagen kan ta ledningen i att hjälpa oss att ställa om till ett hållbart samhälle.

Hur gick det med nattmackan? Du blev distraherad av diskmaskinen som startade, men bara lite.

Snart är du helt van vid att dina maskiner automatiskt stängs av och på för att anpassa sig till energislag och energipriser. Det är framtiden.

Detta är ingen bil FRAMTIDENS EL TVINGAR fram nya lösningar, nya sätt att tänka. Som elbilen. Är det egentligen en bil?

Den har fyra hjul, motor och tar passagerare. Det låter som en bil. Jo, men 90 procent av sin tid står den stilla och kan vara kopplad till elnätet.

– Det gör elbilen intressantare som energilager för el än som bil, säger Lina Bertling, professor i uthålliga elkraftssystem.

Bilens batterier kan lagra till exempel vindenergi. När det blåser laddas batterierna med el. När det är vindstilla hämtas överskottsel från batterierna. Förutsättningen för att det ska fungera är smarta nät och it-lösningar som håller reda på alla tiotusentals, i framtiden kanske miljontals, bilar som kopplas till systemet.

Inget batteri får ju tömmas helt och hållet. Då blir ägaren inte glad när han eller hon ska köra.

KONSTNÄREN RENÉ MAGRITTE satte på sin tid myror i huvud på sin publik när han målade sin världsberömda pipa och skrev: ”Detta är ingen pipa.”

Han ville få betraktaren att inte ta saker för givet.

På motsvarande sätt kan man idag visa en elbil och säga: ”Detta är ingen bil.”

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 25

| 25

2011-03-11 15.21

SPORTPRYLAR

LYS UPP LÖPARSPÅRET

Träna smartare

Fortfarande är det nog lite skumt i skogsspåren. Ett tufft pannband hjälper till att sprida ljus.

Pris: ca 100 kr.

D www.stadium.se

Snart dags att bränna av vinterkalorierna. Här är några prylar som gör jobbet lite lättare – och roligare.

GREPP OM MUSIKEN Spotify i öronen och ett fast armband för telefonen. Belkin har gjort ett lätt och tvättbart sportarmband för alla Iphoneanvändare. Pris: ca 280 kr.

D www.iphonebutiken.se SPORTFLASKA MED LÖNNFACK Denna sportflaska rymmer inte bara det nödvändiga vätsketillskottet (en knapp halvliter). Utan här finns även lönnfack för nycklar och mobiltelefon.

Pris: ca 150 kr.

Dwww.slazenger.se

SLÄPP SPÄNNINGARNA Har du inte tid att komma ut ur kontoret kan du ju alltid slappna av med hjälp av en massageboll. Casall lindrar stress och spänning, och kan användas för såväl fötter som rygg och händer.

Pris: ca 70 kr.

D www.stadium.se

TAR PULSEN I TERRÄNGEN HÅLL KOLL PÅ FÖRBRÄNNINGEN Snyggt sportband som genom en sensor kopplas ihop med skon. Ger fortlöpande information om hastighet, avstånd och kaloriförbränning. Pris: ca 550 kr.

Kompass, höjdmätare, barometer och pulsmätare. Suuntos klocka är fylld med smarta funktioner för den som ska ut i terrängen. Pris: ca 4 800 kr.

D www.addnature.com

D www.stadium.se

26 |

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 26

2011-03-11 15.21

MOLNTJÄNST Dynamics CRM

Fördelen att ha Dynamics i molnet är att man kan anpassa it-budgeten efter växlande behov, snabbt och enkelt.

Snabbare CRM-tjänster

Logicas extralösningar för Dynamics CRM

Förbättra kundtjänsten och öka försäljningen.

Nu finns Dynamics CRM som molntjänst.

CVS – Customer Value Services

– Molnet är ytterligare ett verktyg för oss när vi hjälper våra kunder, på allvar gett sig in i molnracet utmaningarna är desamma: att med en rad olika plattformar. Ett skapa större intäkter. Företagen exempel är affärssystemet Micromåste anpassa och rulla ut systesoft Dynamics crm, som nyligen men i sin organisation, och där hade molnpremiär i Sverige. hjälper Logica till. Vi är både in– Det är väldigt flexibelt. Kuntegratörer och rådgivare, säger den kan gå in och registrera sig Joakim Westergren. och öppna konto på en gång, utan att behöva ta ställning till teknik- Joakim Westergren LOGICA HAR OCKSÅ en rad olika frågorna till en början. Det finns lösningar som går att bygga på Dynamics också möjligheter att pröva och utvärdera crm, beroende på bransch. systemet kostnadsfritt i 30 dagar innan man – Det kan till exempel handla om kundbestämmer sig, säger Joakim Westergren, tjänstlösningar för en myndighet, bank eller leveransansvarig på Logica. ett försäkringsbolag eller en lösning för ATT HA DYNAMICS som crm-system innestrukturerad och metodisk kundbearbetning bär en rad fördelar i sig. De flesta arbetsinom Utilities eller Telecom. Våra lösningar datorer har ju Windows och Outlook som är breda och passar för flera branscher och afdirekt kan integreras med Dynamics. På så färsområden. Gemensamt är att de bygger på sätt blir det lätt att hålla reda på alla kundatt hantera relationer och affärsprocesser. kontakter i ett välbekant gränssnitt.

För att klara molnsatsningen har Micro– Fördelen att ha Dynamics i molnet är att soft byggt en rad stora datahallar runt om i man kan anpassa it-budgeten efter växlande världen. För svenska kunder kommer databehov, snabbt och enkelt. Om man har samlagringen ske på Irland, så att datalagringen arbetspartner går det också enklare att dela sker inom EU. Kostnaden för Dynamics information via molnet. crm Online är knappt 300 kronor per Vad blir då Logicas roll när kunderna köper månad och användare.

JOHAN WICKSTRÖM tjänsten via molnet?

DET SENASTE ÅRET har Microsoft

EN EFFEKTIV MODELL för kundtjänst som ger bättre insyn i informationsflödet och större möjligheter till lastdelning i organisationen, uppföljning och eskalering av ärenden. Alla kanaler, inte bara telefoni och e-brev, kan kopplas ihop. Genom att införa ett gemensamt processlager för informationshanteringen, kopplad mot underliggande verksamhetssystem, får man ett helhetsgrepp om kanalstrategin och förmågan att jobba mer med intäkter, kostnader och kvalitet.

SalesDriver ANVÄNDS FÖR ATT segmentera kundbasen och effektivt bearbeta kunder. Höjer kraftigt möjligheten att vinna nya affärer, ökar lönsamheten i offerter och avtal samt hjälper till att differentiera erbjudanden på marknaden baserat på företagets styrkor. Stöd även för konto- och aktivitets- och åtgärdsplanering.

Customer Care and Billing STÖD FÖR FÖRSÄLJNING och hantering av abonnemang inklusive hantering av SIMkort, bredbandsboxar och mobiltelefoner.

Lösningen är förberedd för integrering mot billingsystem och produktkonfigurator.

I lösningen ingår logistikstöd med gränssnitt för tredjepartsleverantörer och återförsäljare.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 27

| 27

2011-03-11 15.21

IT I FÖRETAGET

SPARA PENGAR I NÄTVERKET NÅGRA HUNDRALAPPAR per år låter inte så mycket, men multiplicerat med ett par tusen användare blir det stora pengar.

Med tjänsten Green Snapper kan den stora organisationen på ett enkelt och effektivt sätt få koll på energiförbrukningen i datorerna.

I många företag står maskinerna på dygnet runt, men Green Snapper ser till att de stängs av och sätts på vid en viss tid – vilket därigenom både sparar miljö och kapar kostnader.

Informationen om besparingarna samlas in och finns i lättillgänglig form som kan användas i rapporter och dylikt. Ytterligare en poäng är att det inte krävs några nätverksförändringar för att installera programvaran.

D Läs mer på www.greensnapper.net

28 |

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 28

2011-03-11 15.21

KRÖNIKA Johanna Ögren

Kontorsnomaden tar plats VI HAR PRATAT om det länge: att vi kommer att bli

kontorsnomader, med hela världen som vår arbetsplats. Jag har tänkt att ja, det vore väl fantastiskt, på samma sätt som det papperslösa kontoret – men det fungerar nog bara i teorin, i praktiken så blir det mest krångligt.

Så flyttade jag, min man och vår lille son till Berlin.

Min man är mestadels föräldraledig och jag är den som ser till att dra in pengar till Familjen AB. Det går inte att gå runt och skrota även om jag skulle vilja.

Jag måste jobba. Och jag måste få ihop det med mina kunder så att det inte blir någon skillnad för dem om jag är i Sverige eller i Tyskland just den dagen då jag ska göra något viktigt för deras räkning.

Plötsligt har jag hela världen som kontor! Eller åtminstone en ganska lång radda fik runt om i stadsdelen Friedrichshain där vi bor större delen av tiden.

Och jag har ett kontor i Stockholm där jag är en vecka i månaden och träffar nya och gamla kunder.

För det mesta går det bra. Det har varit en tillvänjningsfas för både mig och kunderna. Det tog ett tag innan jag hittade rätt tjänster och program som innebar att mobiltelefonräkningen inte blev skyhög och att jag hade alla viktiga dokument tillgängliga i både telefon och dator.

JAG ÄR NUMERA officiellt en kontorsnomad. På riktigt! Jag läser att hemma i Sverige har de första så kallade arbetsklubbarna öppnat. Du betalar en medlemsavgift och får tillgång till arbetskamrater, fikamiljö och mötesrum. Lite som en korsning mellan fik och frilanskontor, ett så kallat coffice. I London har man sedan länge erbjudit en tjänst som kallas voffice – Virtual Office – där man säljer flådiga Londonadresser till kunder som vill skylta med en tjusig fasad, men som i själva verket kanske sitter jämte mig på Aunt Bennys fik i ruffiga gamla Östberlin och jobbar. Det exklusiva Mayfairkontoret existerar bara i deras mejlsignatur. Också en sådan tjänst finns i Sverige numera.

En ny värld kräver nya tjänster. Framför allt behöver jag alltid ha tillgång till billigt och

Du betalar en medlemsavgift och får tillgång till arbetskamrater, fikamiljö och mötesrum. fungerande internet. Jag har lagt mina jobbdokument och min mejl i så kallade molntjänster, det vill säga allt ligger på nätet, åtkomligt var som helst ifrån så länge du har ett bra nät att koppla upp dig mot.

Det låter enkelt men är ofta en utmaning.

Hemma i Sverige har vi lyckats. Affärsmän från övriga Europa och usa måste trilla baklänges av lycka över hur snabbt, effektivt och gratis de kan jobba på sina hotellrum när de besöker oss. För ett tag sedan var jag i just London, där nätet visserligen var hyfsat kvickt, men där uppkopplingen kostade 9 pund per dygn på hotellrummet och upp- och nedladdningar var begränsade till futtiga 120 mb.

Ja, inte ens i hotellobbyn fanns det gratis nät.

SÅ JÄMFÖR JAG det med när jag var i Sunds-

vall och bodde på hotell. Gratis, enkel kod att knappa in, blixtsnabbt nät, åtkomligt över hela hotellet. Ladda hem och upp så många tunga filer du önskar (jag laddade upp två presentationer till mitt Dropboxkonto. Som kunden hemma i Stockholm enkelt kunde hämta via länk).

Det finns bara ett enda land utöver Sverige som har insett allvaret i denna fråga. Det är Finland, där internet numera anses som en mänsklig rättighet. Tack! Nu ska jag bara skaffa lite finska kunder också, så att jag får anledning att resa dit.

TUMMEN UPP Klimatkompensation.

Att ha hela världen som arbetsfält sliter tyvärr på miljön. Tack alla flygbolag (även ni lågprisvarianter) som låter mig klimatkompensera med en enda knapptryckning när jag köper mina biljetter över nätet.

TUMMEN NED Näthatet. Återigen låter medierna de dåliga sidorna med nätet komma fram. Det är så synd att inte lika mycket krut läggs på att förklara de många uppsidorna med bloggar, communities och forum där vi umgås med kärlek och respekt för varandra.

JOHANNA ÖGREN SKRIBENT OCH KOMMUNIKATÖR

FOTO: SIMON O. CEDERQUIST

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 29

| 29

2011-03-11 15.21

EXPERTIS Molntjänster

Så kommer du igång med molntjänster Molntjänster verkar så enkelt – bara att vrida på kranen och betala för använd volym. Men det finns en hel del viktiga faktorer att tänka på innan man sätter igång. Logicas expert Andrew Boultwood reder ut vad som krävs.

TEXT: MALIN LARSHAMMAR ILLUSTRATION: KJELL THORSSON

VAD ÄR MOLNTJÄNSTER? MOLNTJÄNSTER innebär att man via internet kan använda program som man tidigare behövt installera lokalt på datorn. Det kan röra mejl, extern lagring och CRM-system. Istället för att köpa tjänsterna så hyr man istället, vilket innebär att man endast betalar för den mängd man använder.

30 |

MOLNET VAR 2010 års stora snackis och nyckelord som verksamhetsnytta, kostnadsbesparingar och skalbarhet haglade tätt. Men hur tar man egentligen första steget ut i molnet? Var börjar man och vad måste man tänka på?

– Det finns många fallgropar, och företag bör vara väl förberedda innan en upphandling, säger Andrew Boultwood, managementkonsult på Logica.

Han menar att molntjänsterna skapar nya möjligheter, men också stora utmaningar.

– Till att börja med måste verksamheten och it-avdelningen vara överens om behoven och syftet med molntjänsten. Nya tjänster innebär nya krav på it-avdelningen och det måste verksamheten vara medveten om. Något som framstår som en enkel beställningsprocess för verksamheten kan innebära stora och komplexa projekt hos it-avdelningen.

Enligt Andrew Boultwood handlar det ofta om integrationsproblem. Något som verksamheten inte alltid är införstådd med.

– Ska molntjänsten integreras med företagets befintliga infrastruktur eller med andra molntjänster? I så fall måste dessa frågor tas upp både internt och med molntjänstleverantören. Man måste från första börja fundera kring hur tjänsterna ska fungera tillsammans för att effektivisera användningen.

ATT INTEGRERA OLIKA molntjänster med varandra inne-

bär både en ökad kostnad och en längre implementeringstid. Att integrera olika molntjänster från olika leverantörer är än mer komplext.

– Ofta så förväntar sig företag stora besparingar av att hyra molntjänster. Det verkar så enkelt, vrid på kranen så är det klart. Men det gäller att vara medveten om att molntjänster inte alltid direkt leder till en minskad kostnad, framhåller Andrew Boultwood.

Har du koll på integreringen och allt den medför är det dags att gå vidare till nästa viktiga fråga – informationshanteringen. Alla molntjänster leder till att data på ett

eller annat sätt kommer bearbetas och lagras hos leverantören. Därför är det viktigt att säkerställa äganderätten till informationen och specificera att den lagrade informationen ska tillhöra företaget och inte leverantören.

Något som tyvärr inte alltid är självklart.

– Ta Facebook som ett exempel. Det är en molntjänst som alla känner till. När du laddar upp en bild där så ger du också leverantören rätt att nyttja bilden fritt. Du har ingenting att säga till om. Därför är det viktigt att kontrollera vad som gäller vid en upphandling.

Man bör också kontrollera var leverantören har sitt datacenter. Det är inte en självklarhet att det ligger i Sverige, vilken kan leda till utmaningar.

– Om leverantören har datacentret i exempelvis usa så kan informationshanteringen komma att falla under amerikansk lag. Det är därför viktigt att kontrollera vilka lagar och regler som gäller i det land som tjänsten produceras i och vilka lagar och förordningar som gäller vid nyttjande av tjänster utanför Sverige.

NÅGOT SOM HAR diskuterats flitigt gällande molntjänster är säkerheten. I och med att molntjänsterna oftast är publika så finns alltid en viss risk för olaga intrång. Därför måste leverantören och företaget ha ett gemensamt ansvar för att upprätthålla säkerheten.

– Leverantören bör ansvara för att tjänsterna är väl skyddade och inte kan hackas av obehöriga, medan företaget ansvarar för att endast anställda med behörighet kan använda tjänsten. Men man bör också lyfta frågor om vem som sedan bär ansvaret vid ett intrång – leverantören eller företaget. Allt sådant måste specificeras i avtalet från början. Sedan är det för sent, understryker Andrew Boultwood.

Utifrån ett verksamhetsperspektiv är kanske tillgängligheten den viktigaste biten. Molntjänster bygger oftast på att internet är kommunikationsbärare mellan användare och leverantör. Men Internets tillgänglighet är inget

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 30

2011-03-11 15.21

SÄKERHET

SERVICEAVTAL

terna är väl Se till att tjäns h att skyddade oc ras allt specifice i avtal.

Åtkomsttid, av brottstid och tillgänglighet – hur matchar avtalen verksa mhetens behov?

INTEGRATION Planera för hur molntjänsterna ska fungera med övrig infrastruktur.

INFORMATIONSHANTERING

Säkerställ ägandet av informa tillska en tionen – information ören. höra företaget, inte leverant

TILLGÄNGLIGHET

Leverantören ska se till att tjänsten är tillgän glig – men har inte ansvar för tillg ängligheten på internet.

som molntjänstens leverantör kan ansvara för. Det man som företag kan kräva är att leverantören tar ansvar för att tjänsten är tillgänglig från deras uppkoppling via deras brandvägg, men inte mer än så.

– Säg att en användare har problem med sin uppkoppling och inte kan nå molntjänsten, då är det inte ovanligt att användaren vänder sig till leverantören av molntjänsten för att få hjälp. Detta blir helt fel eftersom leverantören inte har något med problemet att göra. Det gäller därför att tydliggöra för användarna vart de ska vända sig med vilka problem – företagets it-support eller molnleverantörens.

MÅNGA ANVÄNDARE FÖRVÄNTAR sig också att molntjäns-

terna ska gå att komma åt när som helst. Men detta beror helt på vilket serviceavtal som finns med leverantören. I ett serviceavtal specificeras punkter som åtkomsttid, avbrottstid och användarsupportens tillgänglighet.

– Eftersom hela poängen med molntjänster är att flera kunder ansluter sig till samma standardiserade tjänst så brukar serviceavtalen vanligtvis ha en och samma utformning oavsett kund. Det går alltså inte alltid att styra avtalen så som man vill, menar Andrew Boultwood.

Nya tjänster innebär nya krav på it-avdelningen och det måste verksamheten vara medveten om.

Oavsett hur mycket som går att påverka i serviceavtalen så är det viktigt att kontrollera vad som gäller och om serviceavtalet matchar verksamhetens behov och förväntningar.

Så trots att molntjänster lyfts fram som något väldigt enkelt och smidigt krävs det en hel del förarbete. Men man ska inte låta sig skrämmas, menar Andrew Boultwood.

– Jag tror absolut att molnet är framtiden för många.

Det handlar bara om att undersöka vad man har för behov.

Annars är risken att man i efterhand inser att man hyr en tjänst som inte är vad man önskat och då blir besviken.

Och för de företag som känner att de inte själva har resurser eller möjlighet att göra förarbetet finns hjälp att hämta.

– Saknar man beställarkompetens så är det bättre att ta hjälp av en extern partner. På Logica har vi experter som kan hjälpa företag att navigera i molnet för att skapa morgondagens it. Sedan tror jag det är bra att börja i liten skala, lägg inte allt i molnet på en gång utan testa först en molntjänst som inte kräver någon integration. När man förstått hur det fungerar kan man gå vidare med mer avancerade molntjänster, avslutar Andrew Boultwood.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 31

| 31

2011-03-11 15.21

LOGICA Software

Allsång, hemslöjd och björnar. Bakom de folkkära kulisserna är Skansen som vilken organisation som helst. Även här hanteras fakturor och kostnadsplaner – med hjälp av Raindance.

BAKOM KULISSERNA PÅ SKANSEN TEXT: MALIN LARSHAMMAR

32 |

behov har utökats.

Idag används processtöd för leverantörsfakturor, kundfakturor samt analys och uppföljning.

– Från början var vi cirka 10 användare men sedan vi installerade leverantörsfakturaportalen, 2008, är vi runt 80 användare, säger Anna Eng. SKANSEN HANTERAR DRYGT 11 000 leverantörsfakturor varje år och innan portalen installerades sköttes all fakturahantering manuellt – en process som både var tidskrävande och omständlig.

– Idag har processen effektiviserats avsevärt.

FOTO: JENNIFER NEMIE

SNART BÖRJAR vårkänslorna infinna sig på Skansen, Sveriges friluftsmuseum nummer ett. Men på Skansens administrativa avdelning löper arbetet på oavsett årstid.

Avdelningen sitter i den anrika ”röda längan” som uppfördes redan 1814 som bostad åt tjänstefolk och trädgårdsarbetare. På den tiden var byggnaden en enkel bostad med vindskontor på övervåningen, men under årens lopp har den successivt förlängts och är numera 48 meter lång och ombyggd till ett modernt kontor.

– Det är en väldigt häftig och vacker miljö.

Men vi är en organisation som alla andra och allt det gamla måste kompletteras med modern teknik, säger Anna Eng, ekonom på Skansens administrativa avdelning.

För att förenkla den administrativa verksamheten har Skansen använt sig av Logicas system Raindance sedan 1992. Systemet har byggts på med nya moduler i takt med att verksamhetens

RAINDANCE

Det är skönt att inte behöva lära sig ett nytt system varje gång en ny modul byggs på.

ANNA ENG, EKONOM PÅ SKANSEN

Skansen är en stiftelse som har en lite annorlunda momssituation än vanliga företag, men med hjälp av Raindance är det nu mycket enkelt att se om något blir fel och då rätta till det.

Anna Eng menar att övergången från manuell fakturahantering till digital gick mycket smi-

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 32

2011-03-11 15.21

SKANSENKURIOSA • Skansen är världens äldsta friluftsmuseum och grundat 1891 av Artur Hazelius. Han bodde många år på Skansen och är också begravd där.

Smartare bemanningsverktyg på Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen planerar kundservicen på ett enklare sätt genom ett nytt stöd i Palasso.

• Skansen är 300 000 kvadratmeter stort.

• Under årens lopp har cirka 150 kulturhistoriska byggnader flyttats till Skansen från nästan hela Sverige.

FOTO: BJÖRN TESCH

FOTO: LENNART PERLENHEM

• Namnet Skansen kommer troligen från den militära skans som Karl XIV Johan lät uppföra åt prins Oskar på 1810-talet.

• Skansen har 180 fast anställda och 300 säsongsanställda.

digt. Internutbildningar anordnades och de nya användarna fick systematiskt lära sig hur Raindance är uppbyggt och fungerar.

– Under det första halvåret behövde självklart användarna lite extra hjälp. Men vi på ekonomifunktionen agerade support och svarade mer än gärna på de frågor som uppstod. I oktober 2010 implementerades även Raindance uppföljning, som omkring 35 användare i dag har tillgång till och nu enkelt kan följa upp projekt med.

– Det har verkligen fungerat galant. En användare kom till mig och sa: ”Ni har tagit bort 50 procent av mina administrativa arbetsuppgifter”. Det är ju fantastiskt och precis det vi hoppades på. Ett system ska ju inte öka arbetsbördan utan underlätta för medarbetarna. Nu kan de istället lägga den tiden på andra saker som är viktiga för verksamheten, säger Anna Eng. SAMARBETET MED LOGICA har också fungerat mycket smidigt. Anna Eng är speciellt nöjd med konsulternas insats då de har kunnat se systemet ur användarnas perspektiv.

– Sedan kanske vi har haft lite extra flyt eftersom personkemin mellan oss fungerat väldigt bra. Hon framhåller att en av fördelarna med Raindance är att alla de olika modulerna är samlade i ett system.

– Vi har tillräckligt med system som det är och det är skönt att inte behöva lära sig ett nytt varje gång en ny modul byggs på.

Att användarna på Skansen är nöjda med Raindance råder det inget tvivel om. Skansen är kanske som många andra organisationer i mångt och mycket, med det går ändå inte att komma ifrån den lilla detaljen att de antagligen är den enda verksamheten som har djur registrerade i anläggningsregistret i Raindance.

– Fast det gäller bara de djur vars värde överstiger ett visst belopp, avslutar Anna Eng. Läs mer på www.logica.se/raindance

DEN OFFENTLIGA sektorn är ofta en personalintensiv verksamhet. Brister i planering och struktur kring bemanning innebär höga kostnader för många myndigheter. Riksrevisionen har också pekat på de höga kostnaderna och har efterfrågat en tydligare planeringsstruktur på myndigheterna.

I HR-systemet Palasso finns nu en ny planeringsmodul för bemanning som Logica tagit fram i samarbete med Arbetsförmedlingen.

Under sensommaren 2010 sökte Arbetsförmedlingen ett verktyg för att bemanningsplanera den nya organisatio-

PALASSO

nen för kundservice och dess 7 000 medarbetare. Det är en komplex planering där det gäller att medarbetare på förmedlingen träffar rätt arbetssökande och företagsrepresentanter.

När planeringen är klar för en viss period vet alla medarbetare, genom tillgång till systemet, exakt vilka aktiviteter de ska jobba med.

– Även om stödet är specialutvecklat för Arbetsförmedlingen kommer det att vara möjligt att använda för flera kunder, och vi kommer att fortsätta att anpassa Palasso på uppdrag från andra kunder, förklarar Jan Säll på Logica.

Världspremiär för Logicas nya utilitylösning DE TVÅ FÖRSTA veckorna i februari genomförde Logica kundträffar på sex platser för att lansera Business For Utilities Suite (BFU), som är ett system för kundrelationer och affärer med speciell inriktning på energi, vatten, bredband och miljötjänster.

I Malmö, Kristianstad, Växjö, Göteborg, Stockholm och Sundsvall samlades ett par hundra tillresta kunder för att få en introduktion till det nya systemet.

– Vi har nu genomfört en första installation av BFU i beta-version för vår första pilotkund. Vi vill gärna dela med oss av den stolthet vi känner över produkten och har därför valt att genomföra dessa kundmöten nu, säger Peter Furby, ansvarig produktchef.

BFU-presentationen genomfördes i högt tempo under två timmar med korta introduktioner till användbarhet, generella platt-

formsfunktioner, de olika funktionsområdena och ett avslutande teknikpass.

Efter föreställningen bjöds på mingel, bubbel i glasen med wraps och tillfälle att ställa frågor till produktchefer, verksamhetskonsulter och säljare.

Mingel under en av Logicas kundträffar.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 33

| 33

2011-03-11 15.21

LOGICA Nyheter

NYA SAMARBETEN

Ta genvägen till molnet TA TILLVARA affärsmöjligheterna direkt utan att investera i egna system. Att molnet är kostnadseffektivt känner många till. Men i och med det nya samarbetsavtalet mellan Logica och Microsoft – som tecknades i januari – kan molntjänsterna skruvas till ytterligare för att stärka affärerna.

Microsoft står för de grundläggande och välkända plattformarna, till exempel Azure eller Office365, som Logica integrerar och skräddarsyr efter kundernas specifika branschbehov.

– Microsoft är ledande i molnet och delar vår ambition att ge kunderna största möjliga affärsnytta, säger Stefan Gardefjord, vd på Logica Sverige.

Den gemensamma satsningen innehåller även ett innovationsprogram där båda företagen kommer att jobba med utvalda kunder för att designa och snabbt lansera nya molnlösningar.

– Vi är inne i en fas där många verksamheter går från att överväga molnlösningar till att verkligen införa dem.

Våra gemensamma lösningar och Logicas djupa branschkompetens gör det här till ett mycket starkt erbjudande, säger Per Adolfsson, vd för Microsoft i Sverige.

Ett konkret exempel på samarbetet är möjligheten att köpa affärssystemet Dynamics CRM via molnet (läs mer på sid 28).

Effektivare processer på Folksam LOGICA HAR ÖVERTAGIT ansvaret för försäkringsbolaget Folksams pc-arbetsplatser samt hanteringen av utdata för utskrifter och försändelser. Genom de nya avtalen ska Folksam få mer kostnadseffektiva processer, modernare utskrifter och it-stöd med den senaste tekniken för medarbetarna.

– Genom samarbetet hoppas vi åstadkomma en effektiv hantering av arbetsplatser, säger Gunnar Fröderberg, CIO på Folksam.

Målet för utdatahanteringen är att kommunicera digitalt med kunderna i ökad utsträckning och att de kvarvarande utskrifterna hanteras på ett kostnadseffektivt sätt med rationella processer och modern teknik. De båda avtalen löper över tre år.

Schenker förlänger avtal med Logica LOGISTIKFÖRETAGET DB SCHENKER i Sverige förlänger sitt outsourcingkontrakt med Logica med ytterligare fyra år. Logica är sedan tidigare outsourcingleverantör till DB Schenker men övergår i och med det nya avtalet till en mer standardiserad och tjänstebaserad leverans än tidigare.

Det nya avtalet omfattar teknisk och applikatorisk it-drift, kommunikationstjänster och servicedesk samt arbetsplatser för cirka 2 700 medarbetare på DB Schenker. Dessutom ska Logica hantera centrala och lokala utskrifter samt informationslogistiktjänster, bland annat arkivering, EDI och skanning åt DB Schenker.

– Standardtjänster utgör grunden till en kostnadseffektiv it-miljö, säger Stig Broberg, ställföreträdande CIO på Schenker AB.

QlikView blir global partner till Logica DET SVENSKGRUNDADE QLICKTECH har blivit ett av världens ledande företag när det gäller plattformar för beslutsstöd. Nu blir Logica global partner till QlikTech inom Business Intelligence och Performance Management.

Logica har redan idag över 100 QlikViewkonsulter runt om i Europa och har på kort tid vunnit ett dussintal nya affärer baserade på QlikView, med både storföretag och stora kunder inom offentlig sektor.

– Logica blir med sin leveransförmåga i hela Europa en viktig partner, säger QlikTechs Nordenchef Mats Ferm.

34 |

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 34

2011-03-11 15.21

KALENDARIUM

Nästa generations e-handel E-HANDELN ÖPPNAR STORA möjligheter att nå nya kundgrupper – både demografiskt och geografiskt.

Och därtill är ju e-handeln aldrig stängd och lätt att nå via webben och allehanda appar.

Nu har Logica tagit ett nytt initiativ för att främja nästa generations elektroniska handel, kallat Augumented Commerce. Syftet är att skapa ett initiativ och en marknadsplats där erfarenheter, appar med mera kan bytas. Tillsammans med partners och kunder kickstartade Logica med ett event i Kaknästornet i Stockholm den 27 januari. Håll ögonen öppna, det här är bara det första steget.

Följ Logica på Facebook VAD HÄNDER egentligen ba kom fasaden på Sv eriges största ittjänstföretag?

Nu kan du följa Logica på Facebook och få senast e nytt om stort och smått. Sök på Logica SWE så kommer du rätt.

Lansering av Microsoft Lync 14–24 mars Logica deltar i lanseringen av Microsoft Lync i egenskap av Unified Communications VIP-partner med Microsoft.

Logica Seminar Series – Cloud 15 och 17 mars, Malmö och Stockholm Logica håller frukostseminarier på temat Molntjänster.

SAP Butterfly

D Läs mer på commerceaugmented.com

17 mars, Stockholm Logica sponsrar SAP Business Analytics Forum 2011, The Butterfly Event.

Kundseminarium om sociala medier SOCIALA MEDIER BLIR en allt viktigare komponent i dagens – morgondagens – marknadskommunikation. I ett välbesökt seminarium den 26 januari bjöd Logica in försäljnings- och marknadsdirektörer för att ge inspiration och skapa diskussion inom detta heta område.

SJ, Google och Kairos Future och Logicas egen expert Albert Bengtson stod på talarlistan, och diskussionerna leddes av moderatorn Ola Ahlvarsson.

Eftermiddagen avslutades med mingel och middag.

StrategiTorget Bank & Finans 23–24 mars, Stockholm Logica deltar och håller en presentation om Cloud och Social Media: ”Hur ligger du steget före dina konkurrenter? Sociala medier och Cloud är vägen dit”.

TechDays 2011 29–30 mars, Örebro Logica deltar på Microsofts största itevenemang för tekniker, utvecklare eller arkitekter.

Vitalis 5–7 april, Göteborg Vitalis är Sveriges största mötesplats med fokus på framtidens vård och omsorg.

Logica möter deltagare och kunder genom föredrag och vår monter i utställningen.

SAPSA VårImpuls

Hur känns det?

14 april, Göteborg SAPSA är en intresseorganisation för företag som använder affärssystemet SAP. Under konferensen deltar Logica som värd och talare.

– Efter de första veckorna börjar jag bli varm i kläderna.

Det känns jättekul, och det har varit fullt ös från början.

Forum Dynamics 2011

HALLÅ DÄR ÅSA THOFT

Vad kommer din roll att bli?

– Som pr-ansvarig kommer jag att jobba med alla våra affärsområden. Det handlar bland annat om kampanjer, mediekontakter och kriskommunikation. Målet är ju att ytterligare vässa Logicas varumärke och lyfta fram lösningar och nyckelmedarbetare.

NY PR-ANSVARIG PÅ LOGICA SVERIGE SOM NÄRMAST KOMMER FRÅN SAMMA ROLL I CISCO.

12 maj, Varberg Logica arrangerar användarträff för våra Microsoft Dynamics-användare.

Career Days

Vad tar du med dig från Cisco?

20 maj, Göteborg Logica deltar på karriärmässan för dig som är yrkesverksam akademiker.

– Det är mycket som är likt – båda företagen är ju globala organisationer med lokala kontor.

Offentliga Rummet

Vad händer närmast?

– Logica har en internationell cloud-kampanj som rullar nu och vi kommer att träffa väldigt många kunder för att prata om detta.

Trollhättan, 24–26 maj Årlig konferens som belyser hur den offentliga sektorn både kan vidga det offentliga rummet och utveckla sin förvaltning med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi.

INBLICK 1–11

Inblick_1_2011_SB.indd 35

| 35

2011-03-11 15.21

PORTO BETALT B AVS: LOGICA INBLICK, 131 85 STOCKHOLM

Museidirektör på Tekniska museet

FOTO: ROBBAN ANDERSSON / XP / SCANPIX

ANN FOLLIN

10 SNABBA PÅ 5 RÖDA

Världspremiären av ”NASA – A Human Adventure” pågår just nu på Tekniska museet i Stockholm. Museidirektören Ann Follin avslöjar vad i utställningen som ger henne gåshud.

TEXT: MARIA LUNDMARK FOTO: JENNIFER NEMIE

Vad är det mest fängslande med rymden?

– Människans mod att våga utforska den. Många människor har omsatt drömmen till verklighet, det är otroligt fascinerande.

Vad har ni för verksamhet runt själva utställningen?

– Det är massor på gång, till exempel provsmakningar av rymdmat och föredrag om kvinnor i rymden.

Vad får man inte missa?

– Mina favoriter är originalföremålen, som datorn som användes vid den första månfärden. Den har samma kapacitet som ett musikspelande gratulationskort.

Man får gåshud av att bara tänka på det.

Hur kan man konkretisera abstrakta it-fenomen i en utställning?

– I vår utställning om kommunikation berättar vi att 1866 sändes bara ett enda telegram från Sverige till Amerika. Det var på 20 ord och kostade motsvarande 17 000 kronor i dagens penningvärde! Det är ett bra sätt att beskriva vår samhällsförändring.

Kan man ta del av era utställningar även om man inte har möjlighet att besöka museet?

– Ja, dels gör vi vandringsutställningar. Dels är våra föreläsningar direktsända.

Ni använder er mycket av sociala medier, varför?

– Vi tycker det är kul att besökarna själva blir medproducenter. Det passar målgruppen väldigt bra också.

Framöver kommer vi att utnyttja det ännu mer för att samla in fakta om våra föremål.

Vem är er typiska besökare?

– 54 procent av besökarna är barn och unga. Vi är de små geniernas favoritställe. I övrigt är 55 procent kvinnor och 45 procent män. Vi håller noggrann koll.

Hur teknikintresserad är du själv ?

– Jag gillar när teknik är enkel att använda och underlättar min tillvaro. Nu jobbar vi mycket med att hitta sätt att erbjuda information från lättläst till nördfakta med hjälp av it.

Har du någon drömutställning?

– Jag har fler än en, men en av dem är faktiskt på gång nu efter rymdutställningen. Vi tar hjälp av svenska folket att rösta fram de 100 viktigaste innovationerna.

Vilken är din egen favoritpryl?

– Mobiltelefonen. Vad gjorde man egentligen innan den fanns?

Inblick_1_2011_SB.indd 36

NAMN: Ann Follin. ÅLDER: 48.

BOR: Hammarby sjöstad, Stockholm.

UTBILDNING: Kulturvetarexamen vid Lunds universitet. STÖRSTA BEDRIFT: Min fantastiska dotter som gör mig lycklig varje dag.

2011-03-11 15.21