19.2004 Den oberoende affärstidningen för nordisk livsmedelsindustri Abonnemang: 0200-81 00 55, pren@salt.se Ejdergatan 31, 444 55 Stenungsund • Tel: 0200-81 00 52 • Fax: 0200-81 00 54 Redaktion: Stellan Löfving, chefredaktör och ansvarig utgivare Jonathan Newton, reporter • Lars Josephsen, reporter För mer information, se även www.salt.se och www.foodwire.se Lösenord till www.foodwire.se: blue
• svensk affärs- och livsmedelstidning • måndag 14 juni 2004 •
Grym press mot danska Arla De danska kedjorna förbereder import av tysk mjölk i stora mängder. En åtgärd som kan ge Arla allvarliga problem. Till råga på allt har beslutet påskyndats av Arlas egen lansering av lågprismjölken Danmælk. Samtidigt kastas Arlas minimjölk ut ur Dansk Supermarkeds hyllor tillförmän för konkurrenten Hirtshals Mejeri. Redan den 1 juli lanserar Dansk Supermarked billg tysk mjölk i sina Føtex- och Bilkabutiker. ”1 juli lanserar vi tysk mjölk i Føtex och Bilka. Den kommer att säljas under vårt eget märke Engholm, och det kommer att framgå tydligt på kartongerna att det rör sig om tysk mjölk”, säger Dansk Supermarkeds inköpsdirektör Morten Pedersen till JyllandsPosten. Dansk Supermarkeds lansering kan skapa en dominoeffekt som leder till att hela den danska detaljhandeln börjar importera tysk mjölk. Inte heller Coop Danmark är främmande för att importera tysk mjölk, om det är vad konsumenterna vill ha. ”Vi har inga planer just nu, men den snabba tillväxten för Danmælk (Arlas lågprismjölk, red:s anm) har visat att en del konsumenter lägger stor
vikt vid att mjölken ska vara billig. Om en kedja börjar hämta billig mjölk i Tyskland kommer det sannolikt att utlösa en domino-effekt. Faller mjölkpriserna ytterligare blir vi tvungna att göra något, och då är import från Tyskland det mest naturliga alternativet”, säger kategorichef Lars Rasmussen. KURVA
Hos Dansk Supermarked har man under de senaste IMAGE månaderna Samtidigt hållit ett mycket kommer Dansk vaket öga på hur Supermarked försäljningskuratt plocka Arla van för DanFoods minimjölk mælk har stigit ur sina hyllor för - och nu vill att ersätta den man dra lärdom med minimjölk av utvecklingen. från konkur”Vi har sett Lanseringen av lågprismjölken Dan- renten Hirtshals att Danmælk mælk kan ha varit ett misstag av Arla. Mejeri. Ett beslut snabbt har som uppges vara erövrat 15 procent av marknaen reaktion på Arla Foods den. Det visar att en betydande skamfilade image i Danmark. andel av konsumenterna är Även Coop har plockat in mycket angelägna om att mjöl- nya leverantörer i mejerihylken ska vara billig. För många lan efter att konsumenterna konsumenter är det inte längre efterlyst alternativ till Arla. tillräckligt att mjölken är färsk Lars Josephsen och dansk - priset spelar också en väsentlig roll”, säger Morten Läs mer om Arla i Danmark på sid 5.
salts syn på saken
sist i salt
sidan 2
sidan 8
Vi behöver hjälp
Pedersen från Dansk Supermarked. Ett resultat av introduktionen av tysk mjölk i Bilka och Føtex blir att Arlas Danmælk helt försvinner ur dessa kedjors sortiment. Konsumentpriset på den tyska mjölken blir detsamma som priset på Danmælk, men eftersom det tyska mejeriet säljer mjölken billigare, får Dansk Supermarked en större förtjänst.
Ny vår för makrillen
Exit Carestel För ett par månader sedan såldes tillagningsköket Hot Cuisine i Varberg, och nu har Carestels krogkedja sålts till två svenska krögare. Första åtgärden blir att slänga ut sous vidematen och återintroducera hederlig chaffismat. Enligt Restauratören har Carestel förlorat 40 miljoner EUR sedan starten i Sverige 1998. Grundtanken har varit att centralisera matlagningen till det stora tillagningsköket i Varberg, som lagts i ett separat bolag, Hot Cuisine. Hot Cuisines affärsidé var att tillaga mat för Carestel-krogarna, men också att etablera sig som leverantör av kylda rätter enligt sous vide-principen till andra kunder, som exempelvis dagligvaruhandeln. Den kategorin väntar fortfarande på sitt genombrott, och projektet har kostat Carestel stora pengar. Enligt vad Salt erfar såldes Hot Cuisine i all tysthet för ett par månader sedan till ett holländskt bolag. De 13 krogarna i Carestelkedjan har sålts till Dan Tervaniemi med familj samt Rolf Lundström med familj. De nya ägarnas första åtgärd blir att återgå till rejäl svensk husmanskost, tillagad på plats, något som kunderna tros efterfråga. Dan Tervaniemi byggde upp kedjan Rasta, som han sedermera sålde till Carestel. Efter avyttringen började han bygga upp ett nytt imperium, och när han vände sig till Carestel för att få köpa några av deras krogar, blev frågan om han ville köpa hela kedjan. Stellan Löfving
2
19.2004 • MÅNDAG 14 JUNI
salts syn på saken
Hjälp! Tid är pengar. Det gäller även i köket, och kanske främst för stressade barnfamiljer. Själv har jag slutat baka efter incidenten när jag strimlade en degspade i matberedaren, men det finns andra i min familj som gillar att baka. Och själv köper jag gärna delbakt bröd i butiken, som jag sedan bakar färdigt därhemma. Det smakar underbart, och lukten är en aptitgenerator av stora mått. Och så går det ju snabbt. För livsmedelsindustrin består dagens utmaning i att konstruera just den här typen av matvaror. Enkla och lättanvända produkter som kan göras klart i hemmet och skapa en känsla av nylagat. Det finns otaliga exempel. Färskpasta med färdig sås, färdigmarinerade produkter av fisk eller kött att lägga på grillen eller varför inte TV-kockarnas käpphäst: en fräsch sallad. Det kommer även fortsättningsvis att finnas en marknad för färdiglagade rätter som snabbt kan slängas in i mikron och värmas för att konsumeras på stående fot. Men kraven på matupplevelsen ökar. Det märker jag inte minst på mina barn. De är nog inte extremt kräsna, men de köper inte vad som helst. Inte nog med att det ska smaka gott, det måste se aptitligt ut. Annars blir det en kamp vid köksbordet. Samtidigt vill jag och de flesta andra föräldrar bjuda på näringsriktig och varierad mat. För att klara det behöver vi hjälp. Och nya, fräscha och enkla produkter.
Stellan Löfving Chefredaktör
Diplom-Is ökar i Triumf Diplom-Is ökar sitt ägande till 87,5 procent av Triumf Glass. Vd Anders Müntzing lämnar bolaget helt, bröderna Bengt och Robert säljer sina aktier men behåller sina jobb, medan Henrik Müntzing behåller både aktierna och jobbet som marknadschef. Tf vd blir Per Wiberg. De fyra bröderna Müntzing tog över bolaget efter fadern Arne Müntzing, som startade glasstillverkning i Göteborgsstadsdelen Majorna redan 1946. Under 2003 såldes halva bolaget till norska Diplom-Is i en affär som ledde till skapandet av det gemensamma bolaget med det minst sagt krångliga namnet: Triumf Glass & Diplom-Is AB. Och på fredagen sålde så tre av bröderna sina andelar till Diplom-Is. Kvar sitter Henrik Müntzing med 12,5 procent av aktierna. Han uppger sig trivas med situationen och jobbet, och har sin tilltro kvar
på bolaget. För Anders Müntzing, som fram till i fredags var vd för familjeföretaget, har dock situationen varit annorlunda. Han tycker inte att samarbetet utvecklats som han tänkt sig, trots att produktionen ökat med 20 procent i fabriken, som ökat sin personalstyrka med tio personer. ”Jag känner ingen glassglädje längre. Man måste känna för det också. Det är mycket feeling i det här. Jag har jobbat i branschen i 30 år. Livet går vidare”, säger han till Göteborgs-Posten.
tillbaka. ”Det är klart jag skall jobba. Du vet hur det är efter fjorton dagar på semester. Då vill man tillbaka”, säger han till GP. Lagom till midsommar lär det alltså börja klia i fingrarna på Triumfchefen. Nye vd:n Per Wiberg har ett förflutet inom bland annat Ica. Han går in tillfälligt, en permanent lösning väntas innan året är slut. Diplom-Is, som nu tagit makten på allvar i bolaget, har inga omedelbara planer på drastiska förändringar. ”Det kommer inte att ske några förändringar i bolagets juridiska namn till följd av detta. Det finns heller inga planer att ändra på lokaliseringen av bolagets huvudkontor eller produktionsfaciliteter”, säger Trond Smeby, styrelseordförande i Triumf Glass & Diplom-Is AB.
Tre av bröderna Müntzing säljer
FUNDERA
Anders Müntzing säger sig inte veta hur mycket han fått för sina aktier, men det är knappast troligt att han gett bort dem gratis. Därmed kan han sannolikt fundera över sin situation ett tag. Men han har inga planer på att dra sig
Stellan Löfving
Bengt Baron tar över vd-stolen i Vin & Sprit Bengt Baron, affärsområdeschef för Absolut, tar över vd-posten i Vin & Sprit-koncernen den 1 juli, när nuvarande vd:n Peter Lagerblad går i pension. Utnämningen är en intressant signal. Peter Lagerblad fick vd-stolen på politiska meriter, efter en lång och gedigen kanslihuskarriär. Bengt Barons karriär däremot, har försiggått på helt andra arenor. Först i simhallar världen runt, där han under en rad år var en av världens absolut bästa ryggsimmare, och
därefter i diverse ledningsbefattningar inom dagligvaruoch livsmedelsindustrin. Bengt Barons meriter är kommersiella, och det krävs inget spekulativt sinnelag för att tolka detta som en tänkbar förberedelse på en eventuell avyttring av Vin & Sprit.
Trendbrott: Får jobbet på kommersiella meriter
JUVEL
För Bengt Baron blir det en rejäl uppgift att förvalta juvelen i svensk livsmedelsexport, och i viss mån även i statens aktieportfölj. Något han själv är starkt medveten om: ”Det är ett stort förtroende att få ta över stafettpinnen. Konkurrensen är stenhård på
den internationella arenan och att ytterligare förstärka den position vi har uppnått är en fantastisk utmaning.” Företrädaren Peter Lagerblad har innehaft posten som vd sedan 2000, och var alltså med om att anställa Bengt Baron i bolaget 2001. ”Jag har haft förmånen att leda företaget under en period med kraftig expansion. Det har varit en mycket givande tid och vi har under dessa år stärkt vår internationella position väsentligt. Nu ser jag fram emot att få ägna mig åt andra saker och jag är övertygad om att min efterträdare har de bästa förutsättningar för att lyckas bra med sitt nya uppdrag”, säger han i en kommentar. Stellan Löfving
19.2004 • MÅNDAG 14 JUNI
3
Villman & Co i konkurs Färdigmatstillverkaren Villman & Co har försatts i konkurs. Det förväntade genombrottet för kylda måltider har låtit vänta på sig, och trots en imponerande kundlista nådde Villman & Co inte hela vägen fram. Nu söker konkursförvaltaren en köpare till verksamheten och företagets centralfigur PerGunnar Hansson uppger sig vara beredd att jobba kvar i bolaget. Historien om Villman & Co är i mångt och mycket historien om Per-Gunnar Hansson, eller PG som han oftare kallas. Efter en karriär inom livsmedelsbranschen, där PG bland annat var starkt involverad i att introducera de färdigskurna salladerna under Salicos märke Strax, bestämde han sig för att starta eget och satsa på legotillverkning av kylda färdigrätter, ett segment som av de flesta bedömts stå inför ett snart genombrott. Genombrottet lät dock vänta på sig, och Villman & Co har i princip kämpat i uppförsbacke sedan starten. Under resans gång har bolaget genomgått
en rekonstruktion, men detta har inte varit tillräckligt. På måndagen försattes bolaget i konkurs, med skulder till bank, stat, leverantörer och personal. ”Det känns bittert”, konstaterar Per-Gunnar Hansson. ”Jag vill verkligen inte skylla ifrån mig, men samtidigt vet både du och jag att konsumenterna frågar efter de här produkterna. Ändå köper inte handeln.” KUNDERNA
Bland Villmans kunder återfinns Ridderheims Delikatesser, Ikea, Skånemejerier, prisbelönta Life Box, Liseberg och Bergendahls med flera. Villman & Co åtnjuter ett mycket gott rykte i branschen, företagets produkter har blivit mycket väl mottagna och maskinparken innehåller utrustning för flera olika typer av färdigmatsproduktion. ”Jag tror nästan jag kan säga att vi byggt upp marknadens mesta kompetens”, säger PerGunnar Hansson. Har är bedrövad över att företaget inte klarat att löpa hela linan ut, trots att man dubblat omsättningen varje år. För 2004 låg prognosen på
20 miljoner SEK. Så blir det troligen inte nu, och förklaringen är egentligen rätt enkel: Villman & Co har aldrig nått upp till den kritiska volymen. Kunderna har varit entusiastiska, men beställningarna från handeln har inte nått de volymer som skulle behövas. ”Det känns verkligen tråkigt - det är så många som drabbas. Men jag hoppas ändå att affärsidén kan leva vidare, och jag är beredd att jobba kvar om det går att hitta en seriös köpare som tar över”, säger Per-Gunnar Hansson. STATUS
Konkursförvaltaren Richard Bauhn vill inte göra några specifika uttalanden om bolagets status eller vilken brist som kan finnas i konkursboet. ”Jag kan inte uttala mig om det än. Men jag kommer att driva bolaget vidare några veckor här, så får vi se om det går att hitta en köpare”, säger han. Tillgångarna i bolaget består främst av utrustning. En del av denna är leasad, men med avtal som sannolikt kan förnyas för en ny ägare. Stellan Löfving
Länsstyrelsen: ”Bristande rättssäkerhet i Krav” Det råder bristande rättsäkerhet inom Krav-organisationen. Det konstaterar länsstyrelsen i Uppsala efter att ha granskat två beslut om att frånta två ekologiska odlare deras Krav-licens. ”Sällsynt komplicerad” och ”högst anmärkningsvärd” är två av de uttryck som länsstyrelsen använder efter att ha granskat två fall där jordbrukare stängts av från organisationen. I det ena fallet fick Krav ett tips att den aktuelle jordbrukaren använt konstgödsel.
Men det gick inte att bevisa: uppgiftslämnaren ville inte träda fram, och de provtagningar som gjordes visade inte på några förhöjda halter av kväve. Trots det stängdes alltså lantbrukaren av. I det andra fallet hade lantbrukaren sålt ekologisk potatis, som Krav ansåg inte var odlad utan bekämpningsmedel. Den misstanken kunder heller aldrig bevisas. Trots det stängdes alltså lantbrukaren av. Jordbrukarna överklagade till länsstyrelsen, som nu alltså riktar mycket hård kritik mot Krav för dess sätt att hantera
ärendena, skriver Upsala Nya Tidning. Att fälla avgöranden utan bevis hotar rättsäkerheten. Inte heller fungerar Kravs diarieföring, anser länsstyrelsen. Därmed kan de som drabbas av besluten inte bemöta Kravs uppgifter, vilket länsstyrelsen kallar ”högst anmärkningsvärt” för rättsäkerheten. Hela hanteringen kallas ”sällsynt komplicerad.” I det beslut som överklagats finns felaktiga och motstridiga uppgifter. Krav säger till tidningen att länsstyrelsen inte tagit till sig all information om fallen. Jonathan Newton
SYSTEMET TVINGAS STÄNGA EN AV BUTIKERNA I HELSINGBORG Gränshandeln tvingar Systembolaget att stänga en av sina butiker i centrala Helsingborg. Butiken ska ”slås ihop” med den andra centrumbutiken, vilken ska byggas om för självbetjäning. Sex personer kommer att sägas upp och ytterligare en grupp tvingas gå ner på deltid. Efter nedskärningarna klarar emellertid Systembolaget inte av bemanningen på fredagar och lördagar, och därför tvingas man samtidigt till nyrekrytering av deltidspersonal, skriver Helsingborgs Dagblad. HAGEN VILL SNACKA PRIS MED ICA Nu tar norske köpmannen Stein Erik Hagen ett ovanligt grepp för att få Ica-förbundet till bordet för att förhandla om priset på aktieposten i Ica AB. I en intervju i Dagens Industri säger Hagen att Ica-förbundet beter sig underligt som vill bestämma sig om man ska köpa först, innan man vet vad priset är. Ica-förbundet svarar att det minsann är Hagen som dragit värderingsfrågan till skiljedomstol, och därmed är manegen krattad för en stenhård förhandling. HAUGEN LANSERAR PATAK Haugen-Gruppen lanserar varumärket Patak på den svenska marknaden. Märket sitter på en rad produkter som används för indisk matlagning, som currysåser, pastor, pickles, poppadums och den kalla yoghurtsåsen raita. TORSKSTOPP I NORDSJÖN Sveriges kvot av Nordsjötorsk är snart uppfiskad. Från och med söndagen råder därför stopp för torskfiske i Nordsjön, enligt beslut från Fiskeriverket. CHARKDELIKATESSER VARSLAR 18 I HALMSTAD Sardus dotterbolag Charkdelikatesser varslar 15 arbetare och tre tjänstemän om uppsägning, skriver Hallands-Posten. Vikfortsätt >>
19.2004 • MÅNDAG 14 JUNI
4 tiga förklaringar är rationalsierad produktion samt ett minskat sortiment.
KKV närmar sig sanningen
POLARBRÖD VARSLAR 42 I ÄLVSBYN Bagerikoncernen Polarbröd varslar 42 personer vid anläggningen i Älvsbyn. Enligt Norrbottens-Kuriren handlar det om ett extraskift som sattes in i mars 2003, då bolaget trodde på en kraftig försäljningsökning. Denna ökning har inte blivit så stor som väntat, skriver tidningen. Efter uppsägningarna har bageriet 250 anställda.
I sin senaste rapport om matpriserna börjar Konkurrensverket äntligen närma sig sanningen. Tyvärr tycks verket sakna förmågan att presentera fakta på ett balanserat sätt, och därför fortsätter svenska medier att vältra sig i myten om höga svenska matpriser.
BACK FÖR UNILEVER DANMARK Unilever Danmark redovisar en omsättning på 1,3 miljarder DKK för 2003, vilket innebär en nedgång på 13 procent. Resultatet uppgick till -40,6 miljoner DKK (+87,4). ATRIA STARTAR FÄRDIGMATSFABRIK I FINLAND Köttkoncernen Atria utvidgar sin färdigmatsverksamhet med en anläggning för tillverkning av kyld färdigmat. Anläggningen byggs i Högfors i södra Finland. Produktionsstart beräknas till inledningen av 2005, och personalbehovet bedöms till 20-30 personer. DANISCO VILL INTE KÖPA CP KELKO - MEN KERRY DÅ? Danisco är inte intresserat av att köpa själländska ingrediensföretaget CP Kelko, som är till salu för cirka en miljard USD. Bolaget ägs till 71 procent av fonder under Lehman Brothers, och det är denna andel som är till salu. Enligt Berlingske Tidende är alltså Danisco inte intresserat, men istället spekuleras det om irländska Kerry kan vara på väg att överta bolaget. INGET SÖNDAGSÖPPET FÖR DAGLIGVARUHANDELN I TYSKLAND Dagligvaruhandlarna måste även fortsättningsvis ha affärerna stängda hela söndagarna i Tyskland samt efter 20 på lördagarna. Det har landets fortsätt >>
”Svenska matpriser är 24 procent högre än genomsnittet i EU”, säger Konkurrensverket. De flesta journalister på svenska medier slutar läsa när man hittat detta lilla guldkorn, rubriksättarens dröm, och sätter därefter igång med författandet av en artikel som underblåser myten om de skyhöga svenska matpriserna. Det här har blivit något av en käpphäst för oss här på Salt, ända sedan vi upptäckte
de löjeväckande metoder som användes i Euostats prisundersökningar, vilka låg till grund för de första rapporterna om de svenska matpriserna. Där jämfördes priserna på Evian mineralvatten, Tuc salta kex och Barilla-spaghetti i de olika EU-länderna, helt utan tanke på konsumtionsmönster, marknadsandelar och andra faktorer som påverkar priserna. Det råder inget tvivel om att Sveriges matpriser är högre än det europeiska genomsnittet. Siffror som 24 procent är knappast trovärdiga, men så länge vi inte kan enas om att avskaffa matmomsen och låta hela Sveriges befolkning bosätta sig i Skåne, så kommer våra priser förbli högre. Rensar man bort momsfaktorn, hamnar man direkt på en mer rättvisande bild som säger att de svenska matpri-
serna ligger nio procent över exempelvis priserna i Tyskland och Nederländerna. Konkurrensverket efterlyser hårdare konkurrens. ”Sverige kan få minst fem procent lägre matpriser genom bättre konkurrens”, säger generaldirektören Claes Norgren. Hur denna siffra räknats fram är synnerligen oklart, men för att uppnå prissänkningarna efterlyses ändringar i plan- och bygglagstiftningen och dess tillämpning så att det blir enklare att etablera nya butiker. Ett krav som även handeln sjunger med i: ”Om vi får möjlighet att etablera fler stormarknader och lågprisbutiker så kan de svenska matpriserna komma närmare EU-snittet”, säger Kenneth Bengtsson, koncernchef i Ica AB. Stellan Löfving
Allt klart för Ica och Kesko i Baltikum På tisdagen kunde Ica Baltic AB och Kesko Food Ltd teckna ett avtal om att bilda ett joint venture där bolagen skjuter in sina respektive verksamheter inom dagligvaruhandeln i Baltikum. Kesko kommer utöver den egna rörelsen att investera ett icke offentligt belopp i bolaget, som därefter ägs till lika delar av Ica och Kesko. Förhandlingarna har dragit ut på tiden, en aning mer än man ursprungligen tänkt. En utveckling som inte är särskilt ovanlig i sådana här sammanhang, där värderingen av de inblandade bolagen är en central punkt. I detta fall har Ica haft en större bit att skjuta till, medan avsikten varit att etablera ett till lika delar ägt joint venture. Det som dragit ut på tiden är därför troligen förhandlingarna om storleken
på de resurser som Kesko ska skjuta till utöver den befintliga rörelsen. Men nu är man i alla fall överens, och på tisdagen undertecknades det formella avtalet om samarbetet. Målet är att bli en tydlig marknadsledare med en andel på 25 procent av den baltiska dagligvaruhandeln. Det nya bolaget ska vara igång före årsskiftet, om berörda konkurrensmyndigheter ger sin välsignelse. FÖR VARJE TILLFÄLLE
”Tillsammans med Kesko kommer vi att erbjuda kunder i Estland, Lettland och Litauen butiker för varje tillfälle i vardagslivet och ett brett utbud av såväl mat som sällanköpsvaror”, säger Kenneth Bengtsson, vd och koncernchef i Ica AB. Under 2003 hade Ica och Kesko Food en samlad försäljning motsvarande cirka 550 miljoner EUR i de baltiska
länderna. Den baltiska dagligvarumarknaden är värd cirka 4,7 miljarder EUR och växer med över 5 procent årligen. Ica och Kesko Food förväntar sig synergieffekter inom inköp, butiksnätsutveckling och logistik, men också genom ett starkare och mer varierat utbud. 150 BUTIKER
Kesko Food är starkast i Estland, medan ICA har en stark närvaro i Lettland. Tillsammans driver företagen cirka 150 dagligvarubutiker inom kategorierna hypermarket, supermarket och discount i Estland, Lettland och Litauen, samt tre distributionscentraler. Vd för det nya bolaget blir Antonio Soares, för närvarande vd i Ica Baltic AB. Vice vd blir Seppo Hämäläinen som är vice vd för Keskos verksamhet i Baltikum. Stellan Löfving
19.2004 • MÅNDAG 14 JUNI
5
Arla funderar på lågprissmör Konkurrensen från bland annat billigt EMV-smör får Arla Foods att tänka i nya banor. Snart kan koncernen följa sitt eget exempel från den brittiska marknaden och börja packa smör för detaljhandelskedjornas egna varumärken. Och smöret, det hämtas på andra sidan jorden, i Nya Zeeland. ”Det här är en av de absoluta storsäljarna”, säger Helen Hall, business manager på Arla Foods UK plc, och tar upp ett litet oansenligt smörpaket ur kyldisken. Förpackningen försvinner nästan bland Lurpak, Anchor, Clover och de andra tunga märkena, och liknar
mest ett billigt bakmargarin. Av texten framgår dock att innehållet är Asda Smartprice Butter. Av den lilla fabriksbeteckningen i ovalen på paketets undersida framgår att smöret förpackats i Danmark. Produktionen har dock ägt rum i Nya Zeeland. Smöret från Nya Zeeland fraktas fryst till danska Varde, men också till svenska Götene. Där skärs blocken upp och förpackas. Dels under kundernas egna märken, som i fallet med Smartprice-smöret, men också under nyzeeländska Fonterras märke Anchor. Och mycket tyder nu på att Arla Foods Division Danmark också kommer att behöva sin
del av det nyzeeländska smöret för att på hemmamarknaden möta konkurrensen från bland annat Dansk Supermarkeds egna varumärke Engholm. Engholmprodukterna har importerades ursprungligen från Tyskland, varefter kontraktet gick till danska Hirtshals mejeri i slutet av 2002. Och nu vill Arla också vara med och tävla. Att sälja Arlas egna produkter i kedjornas förpackningar år dock inte aktuellt än, och här kan lösningen finnas i det nyzeeländska smöret. Det är billigt, håller tillräcklig kvalitet och, kanske allra viktigast, det är en tydligt differentierad produkt mot det egna Lurpak-smöret. Stellan Löfving
…och på tagatose-projektets framtid… Arla Foods ligger fortfarande lågt när det gäller sötningsmedlet tagatoses framtid. Försäljningsutvecklingen följs noga, och siffrorna kommer att utgöra underlag för ett beslut senare i år om man ska investera i en ny, större tagatosefabrik i danska Taulov. Samtidigt slår företaget fast att den europeiska marknaden ligger långt fram i tidsplanen. Anledningen till att Arla Foods avvaktar med den euro-
peisk marknaden är den relativt låga acceptans för functional foods och nya livsmedel som finns här, säger Arla Foods danska presschef Louis Illum Honoré. ”Man kommer att prova det först på de marknader som är mer öppna, det gäller främst USA, Sydostasien, Australien och Nya Zeeland.” Därmed blir det inte heller aktuellt för Arla med egna tagatoseprodukter. Sådana produkter skulle främst vara aktuella på hemmamarkna-
derna i Danmark, Sverige och Storbritannien, där det finns stora marknader med god kännedom om och tilltro till Arlas varumärke. För att kunna sälja där krävs ett EU-godkännande, vilket kräver en ganska lång och kostsam process. Ett sådant godkännande kommer man inte att ansöka om förrän man sett resultaten av den pågående lanseringen på de tidigare nämnda marknaderna. Den mest namnkunniga kunden hittills är Pepsi. Stellan Löfving
…medan EU-pengarna väller in på kontot Arla Foods är den i särklass största mottagaren av jordbruksstöd från EU i Danmark, följd av Danish Crown. Det visar hemliga siffror som för första gången nu avslöjas. Danska företag, jordbrukare och fiskare tar emot över tio miljarder DKK om året i jordbruksstöd från EU - och den
i särklass största mottagaren är Arla Foods, följd av Danish Crown. För första gången någonsin har siffror om EU:s jordbruksstöd läckt ut till allmänheten, upplysningar som aldrig tidigare har varit tillgängliga. I samarbete med Dicar - Center för analytisk journalistik - har danska radio- och TV-bolaget DR:s Pengemagasinet fått
siffrorna från EU-kommissionen, och Danmark blir därmed det första landet i unionen där man exakt kan se storleken på EU:s jordbruksstöd.¨ Siffrorna visar bland annat att Arla Foods förra året mottog 1,3 miljarder DKK i jordbruksstöd från EU, medan Danish Crown mottog 119,6 miljoner DKK. Lars Josephsen
högsta domstol beslutat efter att kedjan Kaufhof drivit saken dit, rapporterar Dow Jones. Kaufhof hävdade att lagen om öppettider otillbörligt gynnade dagligvarubutiker på stationer, flygplatser och bensinmackar, vilka är undantagna från reglerna. SMITHFIELD KLAPPAR I HÄNDERNA Amerikanska fläskjätten Smithfield har skickat upp aktierna till all time high efter ett alldeles strålande helårsresultat: vinsten nära nog niodubblades till 227,1 miljoner USD (26,3), och försäljningen rusade i höjden med mer än två miljarder USD till 9,27 miljarder USD (7,1). Mycket beror dock på att nyförvärvade kassakon Farmland Foods nu räknas in. Företaget har till och med lyckats få lönsamhet i nötköttsverksamheten, trots att den marknaden har gått knackigt i USA efter landets första bekräftade BSE-fall. SMITHFIELD KÖPER JEAN CABY Amerikanska fläskjätten Smithfield har beslutat köpa franska livsmedelsföretaget Jean Caby för omkring 27,4 miljoner EUR. Det franska företaget kommer att slås samman med Smithfields franska bolag SBS till ett nytt bolag med 380 miljoner EUR i omsättning, men som fortsätter att bära namnet Jean Caby. NESTLÉ VILL SÄLJA I ITALIEN Nestlé vill sälja sitt italienska godisbolag Perugina, erfar tidningen Finanza & Mercati, och misstänker att Barry Callebaut kan komma att köpa det. Företaget avvisar uppgifterna. NORDFLEISCH VILL HA BÄTTRE KÖTT Tyska slakteriföretaget Nordfleisch kommer från och med första september att betala mer för grisar som uppfyller kraven för den tyska kvalitetsmärkningen QS, vilken bland annat är till för att stoppa salmonella. På sikt vill man enbart ha QSfortsätt >>
19.2004 • MÅNDAG 14 JUNI
6 märkta grisar, skriver DLZAgrarmagazin. FINDUS TAPPAR PÅ FÄRDIGMAT Varumärket Findus Favourites tappade en fjärdedel av försäljningen under april, skriver Indikat. Även Findus Wärdshus och Findus Fire tappade något, medan Feeling Great behöll sina andelar Findus totala marknadsandel föll tre procent till 30 procent. Samtidigt nådde Felix åter upp på en marknadsandel över 20 procent efter en period av fallande marknadsandelar. Dafgårds märke Gorbys tappade, medan Billys och Familjen Dafgård ökade. Det var också Billys och Gorbys som hade bäst värden för erinran under månaden. PREMIÄR FÖR E-TJÄNST FÖR LIVSMEDELSEXPORTÖRER På onsdagen invigde Jordbruksverket och Tullverket sin gemensamma tjänst för hantering av ansökningar om exportbidrag för livsmedel. Genom att använda tjänsten, som fått namnet Ax, slipper livsmedelsexportörerna den nuvarande byråkratin med fem olika blanketter som ska lämnas till två myndigheter. HANDLARFUSION KLUBBAD Bolagsstämmorna i de danska Prima och SuperBest har idag godkänt fusionen mellan kedjorna. Därmed samlas de två kedjorna till en, under namnet SuperBest, den 1 oktober. Sammanlagd omsättning blir cirka 13 miljarder DKK och affären är den största i dansk dagligvaruhandels historia. ARLA TRÄFFAR TAGATOSEAVTAL DOWN UNDER Arla Foods Ingredients har tecknat ett avtal med australiska bolaget Nutrinova om exklusiva distributionsrättigheter för sötningsmedlet tagatose i Australien och Nya Zeeland. Bolaget säljer en rad smaksättningsprodukter, bland annat från brittiska Tate & Lyle.
Servera köper i Norrland Servera övertar grossistverksamheten i Kisak Storkök i Öjebyn samt Matsäljarna i Sundsvall. Bolagen är fullsortimentsgrossister med stark ställning i Norrland och med allt från gatukök, pizzerior och bagerier till stora kvällsrestauranger i kundkretsen. Omsättningen uppgår till cirka 180 mkr. Överlåtelsen sker den 1 oktober 2004 och är villkorad Kon-
kurrensverkets godkännande. ”Mot bakgrunden av de erfarenheter jag har samlat på mig under närmare 40 år i restaurang- och storköksbranschen, ser jag Servera som det bästa alternativet för våra kunder. De får en trygg partner i ett familjeägt företag med välutvecklat sortiment, bra säljkår, stor samlad inköpskraft och god logistisk förmåga”, säger grundaren Kurt Isaksson. 40 år i storkökssvängen kan
räcka, tycker den norrländske matentreprenören. Fast helt släpper han inte taget. Han kommer även i fortsättningen att driva bland annat företagen Sarekfood, som förädlar norrländsk viltråvara, och i Fisk i Norr, som röker, gravar och skivar norsk lax. Servera gläds över affären, som ger ett bra fäste i södra Norrland. Stellan Löfving
Konsumentorganisation anmäler barnyoghurt Konsumentföreningen Stockholm, KfS, har anmält en annons för mejeriföretaget Valios yoghurt Yoy till Bedömningsnämnde för Kost.- och hälsainformation, BKH. Yoghurten Yoy säljs med figurer från Tove Janssons berättelser om Mumintrollen på paketen. Och medan bilder av Snusmumriken, Lilla My, Hemulen och Mumintrollen lockar barnen, ska föräldrarna övertalas med hälsoargument, som bland annat handlar om
att yoghurten ”inte innehåller vanligt socker.” Det konventionella sockret har ersatts med vad Valio kallar ”naturligt fruktsocker”, och enligt KfS är yoghurten lika söt och innehåller lika många kalorier som en jämförbar produkt med samma fetthalt. ”Att byta ut vanligt socker mot nästan lika mycket fruktsocker och säga att det är nyttigare anser vi är vilseledande och inte förenligt med god marknadsföringssed”, säger Louise Ungerth, chef för konsumentfrågor på Konsu-
mentföreningen Stockholm, i en kommentar till anmälan. Valio uppger i sin marknadsföring att yoghurten ”innehåller naturligt fruktsocker för att hålla blodsockret i balans”, men det påståendet har man inget fog för, menar KfS. Det finns inga studier som pekar mot att fruktsocker är bättre eller sämre än vanligt socker. ”Vi tycker att det är extra viktigt att reklam med hälsopåståenden som riktar sig till föräldrar och barn är ansvarsfull”, säger Louise Ungerth. Stellan Löfving
Livsmedelsjobb åtta på farliga listan Försäkringsbolaget AFA presenterade på onsdagen sin årliga rapport om arbetsskador och sjukfrånvaro. Kategorin livsmedelsarbete hamnar på åttonde plats på listan över de farligaste yrkena, jämfört med en sjundeplats ifjol. Det så kallade allvarlighetstalet för livsmedelsarbete har dock ökat till 8,1 (7,2). Arbetsmiljön är en ständigt aktuell fråga i livsmedelssektorn, en bransch som har både farliga, monotona och tunga arbetsmoment. Livsmedels-
sektorn är dock inte allra värst, precis som förra året toppas farliga listan av träindustriarbetarna, som har ett allvarlighetstal på 14,2, jämfört med metall- och gruvarbetarna på andra och tredje plats som ligger precis runt 10-strecket. Allvarlighetstalet är en sammanvägning av fyra olika indikatorer: ”Medicinsk invaliditet till följd av ett arbetsolycksfall”, ”Arbetssjukdom”, ”Sjukfall som har medfört mer än 90 dagars sjukskrivning” samt ”Sjukfall som har medfört aktivitets- eller sjukersättning”. Det genomsnittliga allvarlighetstalet är fyra.
Enligt AFA är det inte heller någon gren inom industrin som bör prioriteras allra mest framöver. Istället är det de kraftigt ökande problemen i vård, skola och omsorg, där antalet sjuksrivningar ökar mycket kraftigt, som vållar den största oron. Arbetsmiljöproblemen för livsmedelsindustrin förblir istället en angelägenhet för branschen. I allra högsta grad, eftersom bristen på personal är och förblir ett stort problem för livsmedelssektorn. Ett problem som hänger starkt samman med arbetsmiljön. Stellan Löfving
7
19.2004 • MÅNDAG 14 JUNI For daily news, check www.foodwire.net
IFF säljer fruktberedningarna Ingrediensjätten International Flavors & Fragrances (IFF) har tecknat en avsiktsförklaring om att sälja sin verksamhet inom fruktberedningar i Europa till israeliska Frutarom. Amerikanska IFF har genomgått problemfyllda tider och har i flera omgångar tvingats säga upp personal. Nu har man beslutat sälja fruktberedningsverksamheten i Europa för att spara pengar och för att
fokusera mer på andra verksamheter. I paketet ingår en fabrik i franska Dijon, där 30 procent av IFF:s europeiska fruktberedningar tillverkas. Men det är inte klart huruvida Frutarom verkligen kommer att köpa den anläggningen också. IFF förhandlar just nu med facket, och det finns en stor risk att Dijon-anläggningen istället läggs ner, rapporterar Food Navigator. Israeliska Frutarom, som på
kort tid har blivit en kraft att räkna med i branschen, tar i och med köpet ett stort kliv in på den europeiska arenan. Men sedan tidigare finns Frutarom ordentligt representerat i bland annat Östeuropa, Nordamerika och östra Asien. Företaget redovisade en försäljning om knappt 144 miljoner USD förra året. Någon köpesumma har ännu inte avslöjats.
ICA, KESKO SIGNS JOINT VENTURE DEAL Ica Baltic AB and Kesko Food Ltd, the retailers, have signed am agreement to form a joint venture where the companies will place their Baltic activities. Apart from its own activities, Kesko will invest an undisclosed sum in the company, which then will be owned equally by the two retail companies.
Jonathan Newton
TAGATOSE STILL FAR FROM EUROPE Arla Foods says it will still take some time before its Tagatose sweetener is launched in Europe. Sales are currently monitored closely, and the findings will decide whether or not the company will build a new, larger Tagatose factory in Taulov, Denmark.
Carrefour Wal-Marts väg in i Europa? Carrefour kan komma att bli Wal-Marts primära rov när det amerikanska jätteföretaget nu vill expandera i Europa. Redan i februari gick ryktet på marknaden om att Wal-Mart skulle köpa Carrefour, men då hände inget - åtminstone inte som blivit känt utåt, i alla fall. Nu när Wal-Mart så klart och tydligt sagt att man vill utöka i Europa, och troligen
kommer att göra det bland annat genom förvärv, har spekulationerna tagit ny fart. Carrefour är väl inarbetat och representerat i ett antal länder, och Wal-Mart skulle snabbt och enkelt kunna ta över en inarbetad kundkrets. Till saken hör också att Carrefour lagt beslag på många av de mest attraktiva lägena. Carrefours börsvärde om 27,5 miljarder EUR är i det närmaste kaffepengar för
giganten Wal-Mart: det är strax under tre gånger vad Wal-Mart köpte tillbaka aktier i det egna bolaget för under förra året - samtidigt som det fortsatte att expandera i USA. Men analytikerna pekar också ut kedjor som Auchan och Metro som tänkta uppköpsobjekt. Det sistnämnda har en tydligare lågprisprofil, men Carrefour skulle ge en större marknadsandel. Jonathan Newton
Vår lista över nyregistrerade varumärken finner du på www.foodwire.se/varum
ANBUD - KONKURS Villman & Co AB har försatts i konkurs 2004-06-07. Bolaget har legotillverkat färska kylda måltidslösningar under andra företags varumärken sedan 2001. Tillverkningen har skett med egen produktionslinje i förhyrda lokaler i Vellinge med f n 7 anställda. Verksamheten i sin helhet eller delar av den överlåtes med tillträde snarast. Hyresvärdens tillstånd fordras för tillgång till lokalerna. Bolagets årsomsättning 2003 var c:a 10 miljoner kronor. Anbud, som skall vara skriftliga, skall vara konkursförvaltaren tillhanda senast 2004-06-22 under nedanstående adress. Förbehåll görs för överlåtelse före anbudstidens utgång. Angående vidare information om Villman & Co AB se www.villman.nu.
Adress: Rickard Bauhn Advokatfirman Glimstedt Box 111 271 23 YSTAD Tel: 0411-66000 Fax: 0411-66399
page seven
Nästa Salt blir extra omfångsrikt. Missa inte sista numret innan sommaren:
Arla Foods äventyr i Storbritannien Tyskarnas revansch på jänkarna Efter Atkins - South Beach Salt 20/21 utkommer 21 juni.
ARLA CONSIDERS DISCOUNT BUTTER - FROM DOWN UNDER Arla Foods, the dairy company, is considering discount butter for the Scandinavian market for retailers’ private labels, as it currently does with success in Britain. The butter would be imported from Arla Foods’ partner Fonterra in New Zealand. No details on when such a scheme would be introduced were available. VIN & SPRIT GETS NEW CEO Vin & Sprit, the Swedish distiller and maker of Absolut Vodka, has appointed the current head of The Absolut Company, Bengt Baron, as new CEO from July 1, when its current CEO Peter Lagerblad retires. No information was immediately available as to who would take the helm at The Absolut Company, which is the division within Vin & Sprit which handles the Absolut brand. For daily news, check www.foodwire.net
Returadress: Mediaservice Box 5087, 291 05 Kristianstad
19.2004 • MÅNDAG 14 JUNI
Makrill - bäst på fotbollsplanen?
…STELLAN GILLAR RAMLÖSA Så här på sluttampen kan Salt avslöja svaret på en gåta, som lagt många svenska pannor i djupa veck på senare tid. Den där rösten i Ramlösas TV-reklam - vem är det? Den otroligt djupa rösten med den klockrena, bildade skånska dialekten låter så bekant, men är ändå omöjlig att placera. Faktum är att mannen ifråga själv avslöjade det i TV:s Filmkrönikan för en tid sedan, men denna sensationella nyhet har helt gått våra medier förbi. HALLÅ! CNN, BBC, Le Monde, The Times och Washington Post - VAKNA! Det är Stellan Skarsgård. Fattar ni? Han är ju inte ens skåning. Och så sitter han där och bräker med en stämma som låter som hämtad från ett Rotarymöte på Scandic Hotel i Helsingborg. ”Karln är ju ett geni! Dessutom ståtar han med ett hjärtskärande vackert förnamn. Man blir nästan lite rörd”, snyftar Salts ständigt lika känslosamme chefredaktör, som numera lämnat Ramlösa med omnejd för sina gamla hembygder i Bohuslän. Och alla ni som trodde det var Nisse Ahlrots farfar, Sten Broman på valium eller möjligen Lasse Holmqvist som dubbat inslaget från ett moln däruppe i sin himmel, tyvärr: Det var inte rätt. Eller som Brasse Brännström brukar säga: FelfelfelfelFEEEL!
Makrillen har periodvis under historiens gång betraktats som oätbar. Men i takt med att haven töms på torsk och andra populära matfiskar ökar intresset för den randiga snabbsimmaren. Som gammal och tidvis hårt prövad anhängare av det anrika fotbollslaget GAIS har jag ett kluvet förhållande till makrillen. Fast det har inte alltid varit så. I min barndom var kärleken till markillen förbehållslös, både när det gällde de som läggs på tallriken och de som underhåller sina trogna supporters på Gamla Ullevi i Göteborg. Under min barndoms uppväxt i Bohuslän gladdes jag alltid åt familjens granne, storfiskaren Matti, som envisades med att dra upp så stora mängder makrill att han och hans familj aldrig förmådde konsumera allt. Istället kom Matti med makrill till min mor, och jag blev familjens största makrillfantast. Ända tills jag försökte mig på att klämma i mig en riktig sensommarjätte, fet och grann, helt på egen hand. Det gick, men min spinkiga lilla kropp var inte riktigt med på noterna. Jag blev sjuk av den tranbemängda firren, och efter det dröjde det länge innan jag klarade att äta makrill igen. UTMÄRKT MATFISK
Makrillen är emellertid en utmärkt matfisk, full av hälsosamma fetter och andra nyttigheter. Den finns dessutom, till skillnad från torsken och en rad andra populära fiskarter, i rikt mått i havet.
sist i salt
Psst! Har du hört att...
Gröna och svarta ränder kännetecknar både makrillen och fotbollslaget GAIS.
Förr i tiden trodde man att makrillen var oätbar. Den betraktades som en asätare; en havets hyena, som livnärde sig på liken av de förlista sjömän och andra människor som drunknat. Så när en makrill fastnade i på kroken eller i nätet, slängdes den helt sonika överbord! Vad detta beror på är svårt att säga, men de flesta fritidsfiskare längs Sveriges västkust har någon gång sprättat upp en makrill för att finna att den angripits av mask, antingen i buken eller - märkligt nog - längs ryggbenet. Livsmedelsverket rekommenderar också att makrillen rensas så snart som möjligt efter fångst. Makrillen har ingen simblåsa, och kan således inte flyta av egen kraft. Den är istället dömt till ett simmande liv, och är därför ett riktigt muskelknippe som simmar mycket snabbt. Stjärtfenan är djupt kluven, och det släta skinnet gör också att makrillen inte har något särskilt vattenmotstånd när den fräser fram i havet som en torped. Makrillen kan bara fånga sin föda simmandes i full fart, med munnen på vid gavel. Som liten äter den plankton medan de lite större makrillarna
äter sill, skarpsill eller annan småfisk. Traditionellt äts makrillen som stekta filéer, gärna med dillstuvad potatis. De flesta gillar den tidiga vårmakrillen bäst. Den är mindre fet, och har inte den utpräglade transmak som kännetecknar de större makrillar som fångas på sensommaren och hösten. HEDERSPLATS
Själv börjar jag så smått att ta den ätbara makrillen till mitt hjärta igen, men jag passar mig för sensommarens och höstens fetaste exemplar. Och de fotbollsspelande makrillarna i GAIS, de har för alltid en hedersplats i mitt hjärta, året om. Efter en lång ökenvandring som bar ända ned till förnedringen i Division III Nordvästra Götaland är laget nu uppe i Superettan. Och med supermeriterade landslagsbacken Roland Nilsson, från min andra hemstad Helsingborg, på tränarplatsen ser det ljusare ut än på många år. Jag hoppas laget snart återvänder till sin rättmätiga plats i Allsvenskan. Och när det sker ska jag nog fira med en tallrik dillstuvad potatis och nystekt makrillfilé. Stellan Löfving