Årsberättelse 2012
Sveriges Bergmaterialindustri
1
Föreningen växer och skapar värde År 2012 har varit ett mycket bra år för SBMI. Vi har med oss alla större företag i branschen och representerar nu mer än 70 procent av allt producerat material. Vi har även haft en god tillströmning av konsulter och leverantörer som ser ett värde i att delta i våra välbesökta branschdagar och föreningens andra arrangemang.
maskiner. Man har vid två tillfällen träffat de stora tillverkare av krossar och gula maskiner som är medlemmar i SBMI och framfört våra önskemål. Många av våra önskemål kommer att bli standard på kommande modeller. SBMI har fungerat som katalysator för förbättringar som man länge tänkt på men inte förverkligat. Några diskussionspunkter finns kvar och fokus just nu är om maskindirektivet kan stötta våra önskemål. EUkraven är rätt hårda.
”steg för steg om tio enklare Tekniska Utskottet har också fått regler” en del att bita i. Den 1 juli 2013 komVi har under året i olika steg arbetat Tillströmningen till våra kurser och branschdagar har varit mycket god. Vår nya tidning Stenkoll läses av många.
fram ett väl underbyggt förslag om totalt tio olika regelförenklingar. Förslaget lämnades till Miljödepartementet i november. Departementet tyckte att förslaget var värt att gå vidare med. Vi beskriver problem och rimlig lösning på ett bra sätt. Man kommer nu att fördela de tio förslagen på olika handläggare som ska bereda dem och föreslå hur texter i olika förordningar kan förbättras. Efter remiss kan rege ringen få upp de överarbetade förslagen till beslut. Vad resultatet blir är för tidigt att sia om, men jag tycker att det så här långt är ett skolexempel på vårt kompetenta seriösa arbete, som vinner respekt hos departement och myndigheter. År 2012 har kännetecknats av hög aktivitet i de traditionella områden där SBMI varit verksamma. Året har även kännetecknats av några nya initiativ.
Fotot på omslaget är taget av Julia Persson.
Vi har inrättat ett nytt Arbetsmiljöutskott. God arbetsmiljö är helt konkurrensneutralt – alla vill ha en skadefri bransch. Här är det lätt att samverka.
2
Även ”små” skador som medför sjukfrånvaro kostar företaget pengar och personalen smärta. Kan vi lära av de ”små” skador och incidenter som inträffar så kan vi minska både antalet lätta och svåra skador. Detta blir en av utskottets uppgifter. Utskottet kommer under vintern även att ta fram förslag till trafikregler i täkt och förslag hur man ska säkerställa att kunderna får information om reglerna. Krossutskottet har också ägnat stor uppmärksamhet åt säkerhetsfrågor, men där är fokus på våra
mer nya krav på CE-märkning av de flesta av våra produkter. SBMI var tidigt ute i denna fråga och våra medlemmar är väl förberedda när de nya kraven kommer. Många nya medlemmar strömmar till SBMI för att de tycker att vi har en bra och seriös verksamhet. Med krav på CE-märkning kommer det att bli än svårare att stå utanför. Jag har nu haft förmånen att få vara SBMIs ordförande i nästan tre år. Vår styrelse och våra utskott är välbesatta med kompetenta och duktiga medlemmar. Kunskapen i utskotten är gedigen inte minst genom att vi har med representanter från konsultbransch och högskola. Jag vill tacka kansliet med Björn, Joakim, Jan och Leena för att ni gör ett fantastiskt bra jobb. Stort tack till ledamöter i styrelse och utskott som ut över ert vanliga värv även tar en ökad arbets belastning för föreningen. Ni gör en stor insats för branschen. Tack alla medlemmar som troget betalar medlemsavgiften och stöttar föreningen. Jag kan garantera att den som är aktiv kan få stor valuta för sina pengar. Nu går vi alla ut och talar om hur bra vi är så att vi får med fler medlemmar i SBMI. Tack för 2012! Kenneth Johansson Styrelsens ordförande
SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Org. nr 802001-2566
Förvaltningsberättelse för år 2012 Styrelse och kansli: Under 2012 har ordnats en årsstämma och sex styrelsemöten varav ett telefonmöte. Vid före ningsstämman den 19 april omvaldes de i styrelsen som var föremål för omval. Inför sista styrelsemötet i november avsade sig en ledamot sin plats p.g.a. byte av arbetsgivare. Föreningen har inte haft några anställda. Utskott: Samhällsut skottet har haft fem möten varav tre tele fonkonferenser. Tekniska utskottet har haft fyra möten varav tre telefonkonferenser. Krossutskottet har även det haft fyra möten varav två telefonkonferenser.
Styrelsen 2011–2012: Stående: Urban Norlin, Ilja Berkenbos, Pär Åström, Björn Strokirk (vd), Jan Ericson, Jarl Westin. Sittande: Jonas Johansson (vice ordf), Per Åkerman, Henrik Lövgren, Kenneth Johansson (ordf).
Under året har ett Arbetsmiljöutskott bildats som har haft ett inledande möte över telefon. Programrådet har rådfrågats inför varje branschdag. Under året har SBMI deltagit i UEPG:s kommittémöten, i två möten i SGUs råd och tre möten i Bergsam. Medlemsvärvning: Nya medlemmar har främst kommit till SBMI som följd av att branschdagar och kurser bedömts vara värdefulla. Under 2012 fick SBMI elva nya medlemsföretag. Föreningen hade vid utgången av året 117 medlemsföretag (108 föregående år) varav 54 (46) i leverantörs- och konsultsektionen. Administration: Föreningen SBMI har gemensam administration med sitt helägda servicebolag Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB, där har kansliets personal sin anställning: vd och projektledare 100 % samt sekreterare 85 % – varav uthyrning skett drygt hälften av tiden till föreningen SPCI som sitter på samma våningsplan som SBMI. Dessutom har en teknisk chef varit engagerad under året på konsultbasis.
Föreningens ekonomi: På följande sidor redovisas resultat-och balansräkning för föreningen SBMI, dit medlemsavgiften (10 procent) går. Övriga 90 procent av avgiften (serviceavgiften) går till servicebolaget SBMI AB. Koncernredovisning upprättas inte i årsredovisningen, men omsättningen i föreningen inklusive servicebolaget SBMI AB uppgick till 8 368 kkr (7 857 år 2011). SBMI AB gjorde ett resultat efter skatt på -43 kkr (217 kkr). Eget kapital för förening och SBMI AB tillsammans uppgår till 5 360 kkr (5 204 år 2011). Styrelsen föreslår att disponibelt kapital om 5 139 277 kronor (4 940 145 år 2011) i föreningen balanseras i ny räkning.
3
SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Sveriges Bergmaterialindustri Org. nr 802001-2566
2(7)
802001-2566 Sveriges Bergmaterialindustri
2(7)
802001-2566
Resultaträkning Resultaträkning Belopp i kr Belopp i kr
Not
Not 2012-01-012012-12-31
2012-01-012011-01-012011-12-31 2012-12-31
1
611 374 1 611 374
553 175 611 374 553 175
Medlemsintäkter
Medlemsintäkter Rörelsens kostnader
Övriga externa kostnader Rörelsens kostnader Rörelseresultat Övriga externa kostnader Ränteintäkter och liknande resultatposter Rörelseresultat
-523 105 88 269 4
Resultat efter finansiella poster
Ränteintäkter och liknande resultatposter Resultat före skatt Resultat efter finansiella poster
5
Resultat före skatt Årets resultat Sveriges Bergmaterialindustri 802001-2566 Sveriges SkattBergmaterialindustri på årets resultat Årets resultat Balansräkning Balansräkning Belopp i kr Belopp i kr
Not
553 175 553 175
-523 105
-509 581 43 594
-39 113
149 976 238 245
-28 169
108 562 152 156
199 132
238 245 123 987
152 156
3(7) -39 113
-28 169
199 132
123 987
2011-12-31 2012-12-31
2011-12-31
10888 562 269 152 156
238 245
152 156
5
802001-2566
-509 581 43 594
149 976 238 245
4
Skatt på årets resultat
611 374
2011-01-012011-12-31
2012-12-31 Not
3(7)
TILLGÅNGAR TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i Sverigesanläggningstillgångar Bergmaterialindustri SBMI AB Finansiella Aktier i MinBas AB Aktier i Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB Summai anläggningstillgångar Aktier MinBas AB
6
100 000 35 000
100 000 35 000
135 000
13535 000 000
100 000
100 000 35 000
135 000
135 000
6
Omsättningstillgångar Summa anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag Omsättningstillgångar
621 809 15 586 234 804 872 199
Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernföretag Sveriges Bergmaterialindustri fordringar Kassa och bank
802001-2566 Övriga
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar Balansräkning Belopp i kr SUMMA TILLGÅNGAR
Not
Kassa och bank
Fritt eget kapital
234 804 872 199
1 730 561 531 89 605 1 820 697
4 175 055
3 000 000
5 047 254
4 820 697 4 955 697
4 175 055
586 3 00015 000
5 047 254
4 820 697
2012-12-31 5 182 254
2011-12-31 4 955 697
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Summa omsättningstillgångar Eget kapital
1 730 561 531 89 605 1 820 697 4(7) 621 809
8
BalanseradTILLGÅNGAR vinst eller förlust SUMMA
Vinst eller förlust föregående år Årets resultat
4 816 158 123 987 199 132 5 139 277
933 5446 182 254 4 369 225 123 987 4 940 145
Summa eget kapital
5 139 277
4 940 145
2 077 40 900 42 977
15 552 15 552
5 182 254
4 955 697
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skatteskulder
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Inga ställda säkerheter och inga ansvarsförbindelser finns per 2012-12-31 och inga fanns 2011-12-31 Ställda säkerheter Ställda panter och säkerheter
4
2012-12-31 Inga
2011-12-31 Inga
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser
802001-2566
Sveriges Bergmaterialindustri Redovisningsprinciper
Sveriges Bergmaterialindustri 802001-2566 802001-2566
och bokslutskommentarer
5(7) 5(7)
Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Redovisningsprinciper Belopp i kr om inget annat angesoch bokslutskommentarer Org. nr 802001-2566 Sveriges Bergmaterialindustrioch bokslutskommentarer Redovisningsprinciper Belopp i kr om inget annat anges Allmänna redovisningsprinciper Sveriges Bergmaterialindustri Belopp i kr om inget annat anges
5(7)
802001-2566
5(7)
802001-2566 Belopp i kr om inget annat anges Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna redovisningsprinciper allmänna Ingen koncernredovisning upprättas enligt undantagsregel. Belopp i krråd. om inget annat anges Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Allmänna redovisningsprinciper allmänna råd.redovisningsprinciper Ingen koncernredovisning upprättas enligt undantagsregel. Allmänna Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Årsredovisningen harkoncernredovisning upprättats med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Värderingsprinciper m m i enlighetupprättas allmänna råd.redovisningsprinciper Ingen enligt undantagsregel. Allmänna allmänna iråd. Ingen koncernredovisning upprättastill enligt undantagsregel. om inget annat anges nedan. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats anskaffningsvärden Belopp kr om inget annat anges Årsredovisningen har upprättats Värderingsprinciper m m i enlighet med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Ingen koncernredovisning upprättas enligt undantagsregel. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan.
Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer
Värderingsprinciper m m Värderingsprinciper m Tillgångar, har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Noter avsättningar ochmskulder Tillgångar, avsättningar och har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Allmänna redovisningsprinciper Värderingsprinciper mskulder m Noter Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till med anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens Not 1 Medlemsintäkter Noter allmänna råd. Ingen koncernredovisning upprättas enligt undantagsregel. Alla medlemsintäkter avser aktiva medlemmar. Noter Not 1 Medlemsintäkter Alla medlemsintäkter avser aktiva medlemmar. Noter
Not 1 Medlemsintäkter Not 2 Anställda avser och personalkostnader 1 Medlemsintäkter Alla medlemsintäkter aktiva medlemmar. Värderingsprinciper m verksamhetsåret. Ersättningar till styrelsen har ej utgått. Bolaget har ej haft några anställda under Alla medlemsintäkter avser aktivam medlemmar. Not 1 Medlemsintäkter Not 2 Anställda och personalkostnader Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Alla medlemsintäkter avser aktiva medlemmar. Bolaget ej haft några anställda under verksamhetsåret. Ersättningar till styrelsen har ej utgått. Not 2 har Anställda och personalkostnader Not 3 kostnader 2 Övriga Anställda och personalkostnader Bolaget har ej haftexterna några anställda under verksamhetsåret. Ersättningar till styrelsen har ej utgått. Bolaget har ej haft några anställda under verksamhetsåret. Ersättningar till styrelsen har ej utgått. Not 2 Anställda och personalkostnader Not 3 Övriga externa kostnader
Noter Bolaget har ej haft några anställda under verksamhetsåret. Ersättningar2012-01-01till styrelsen har 2011-01-01ej utgått.
Not 3 Övriga externa kostnader 2012-12-31 2011-12-31 2012-01-012011-01-01Not 3tjänster Övriga kostnader Köpta frånexterna dotterbolaget SBMI AB inkl moms 409 011 386 930 2012-12-31 2011-12-31 Övriga kostnader 114 094 122 651 Not 31externa Övriga externa kostnader 2012-01-012011-01-01Not Medlemsintäkter Köpta tjänster från dotterbolaget SBMI AB inkl moms 409 011 386 930 2012-01-012011-01-012012-12-31 2011-12-31 Summa 523 105 509 581 Alla medlemsintäkter Övriga externa kostnader avser aktiva medlemmar. 114 094 122 651 2012-12-31 2011-12-31 Köpta tjänster från dotterbolaget SBMI AB inkl moms 409 011 386 930 2012-01-012011-01-01Summa 523 105 509 581i Köpta tjänster från dotterbolaget SBMI AB inkl moms 409 011 386 930 Övriga externa kostnader 094 122 651 Föreningen äger 100% av Sveriges Bergmaterialindustrier SBMI AB, org2012-12-31 nr114 556789-5726 med säte 2011-12-31 Övriga externa kostnader 114 094 122 651 Stockholm. Köpta tjänster avser 10% av kostnad för personal med lokaler och kontorskostnader för Köpta tjänster från dotterbolaget SBMI AB inkl moms 409 105 011 386 Summa 523 509 930 581 Föreningen äger AB:s 100%personal av Sveriges Bergmaterialindustrier AB, org nr523 556789-5726 med säteoch i den del2externa av SBMI arbetar med Sveriges SBMI Bergmaterialindustri, samt redovisning Summa 509 Not Anställda ochsom personalkostnader Övriga kostnader 114 105 094 122 581 651 Stockholm. Köpta tjänster avser 10% av kostnad för personal lokaler och kontorskostnader revision. Övriga externa kostnader avser direkta kostnader förmed föreningsveksamhet och styrelse. för Föreningen äger 100% av Sveriges Bergmaterialindustrier SBMI AB, org nr 556789-5726 med säte i Bolaget ejAB:s haftpersonal några anställda verksamhetsåret. Ersättningar till509 styrelsen har ej utgått. Summa 523 105 581 den del avhar SBMI som arbetarunder med Sveriges Bergmaterialindustri, samt redovisning och Revisionsarvode debiteras SBMI AB.Bergmaterialindustrier Föreningen Köpta äger 100% av avser Sveriges SBMI AB, org nroch 556789-5726 med säte i Stockholm. tjänster 10% av kostnad för personal lokaler kontorskostnader revision. Övriga externa kostnader avser direkta kostnader förmed föreningsveksamhet och styrelse. för Stockholm. Köpta tjänster avser 10% av kostnad för personal med lokaler och kontorskostnader för den del av SBMI personal arbetar med Sveriges SBMI Bergmaterialindustri, samt redovisning Revisionsarvode debiteras SBMIsom AB.Bergmaterialindustrier Föreningen äger AB:s 100% av Sveriges AB, org nr 556789-5726 med säteoch i den del av SBMIexterna AB:s personal somavser arbetar medkostnader Sveriges Bergmaterialindustri, samt revision. Övriga kostnader direkta förmed föreningsveksamhet ochredovisning styrelse. föroch Stockholm. Köpta tjänster avserräntekostnader 10% av kostnad för personal lokaler och kontorskostnader Not 4 Ränteintäkter och revision. Övriga externa kostnader avser direkta kostnader för föreningsveksamhet och styrelse. Revisionsarvode debiteras SBMIsom AB. Not externa kostnader den del3avÖvriga SBMI AB:s personal arbetar med Sveriges Bergmaterialindustri, samt redovisning och Revisionsarvode debiterasoch SBMIräntekostnader AB. Not 4 Ränteintäkter revision. Övriga externa kostnader avser direkta kostnader för föreningsveksamhet och styrelse. 2012-01-012011-01-01Revisionsarvode debiteras SBMI AB. Not 4 Ränteintäkter och räntekostnader 2012-12-31 2011-12-31 2012-01-012011-01-012012-01-012011-01-01Not 4 Ränteintäkter och räntekostnader Ränteintäkter, övriga 149 921 109 221 6(7) 2012-12-31 2011-12-31 6(7) Sveriges Bergmaterialindustri 2012-12-31 2011-12-31 Ränteintäkter, skattekonto och räntekostnader 55 111 Not 4 Ränteintäkter 2012-01-012011-01-01802001-2566 802001-2566 Ränteintäkter, övriga 149 921109 221 Köpta tjänster från dotterbolaget SBMI AB inkl moms 409 011 386 930 2012-01-012011-01-01Räntekostnader, övriga -770 2012-12-31 2011-12-31 6(7) Sveriges Bergmaterialindustri 6(7) Sveriges Bergmaterialindustri Ränteintäkter, skattekonto 55 111 2012-12-31 2011-12-31 Övriga externa kostnader 114 094 122 651 Ränteintäkter, övriga 149 921 109 221 Summa 976 108 562 802001-2566 2012-01-012011-01-01802001-2566 Räntekostnader, -770 Not 5 Skattskattekonto påövriga årets resultat Ränteintäkter, övriga 149 921 109 221 Ränteintäkter, 55 111 2012-12-31 2011-12-31 Summa 523562 105 509 581 2012-01-012011-01-01Summa 149 976 108 Ränteintäkter, skattekonto 55111 Räntekostnader, övriga Ränteintäkter, 149 921 109-770 221 Not 5 på årets 2012-12-312011-12-31 Not 5 Skatt Skattövriga på årets resultat resultat Räntekostnader, övriga -770 Ränteintäkter, skattekonto 55 111 Summa 149 976 108 562 2012-01-012011-01-01Årets inkomstskatt 39 113 28 169 2012-01-012011-01-01Föreningen äger 100% av Sveriges Bergmaterialindustrier SBMI AB, nr108 556789-5726 med säte i Summa 149 976 562 Räntekostnader, övriga - org -770 2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31 39 113 lokaler 28 169 Stockholm. Köpta tjänster avser 10% av kostnad för personal med och kontorskostnader för Summa 149 976 108 562 Årets inkomstskatt 39 28 Åretsdel inkomstskatt 39 113 113 28 169 169 samt redovisning och den av SBMI AB:s personal som arbetar med Sveriges Bergmaterialindustri, 39 113 11328 169 16939 28 revision. Övriga externa kostnader avser direkta kostnader för föreningsveksamhet och styrelse. Total redovisad skattekostnad 39 113 28 169 Revisionsarvode debiteras SBMI AB. --Total 39 28 Total redovisad redovisad skattekostnad skattekostnad 39 113 113 28 169 169 Not 6 Andelar i koncern- och intressebolag
Not 4 Ränteintäkter och räntekostnader Not Not 6 6 Andelar Andelar ii koncernkoncern- och och intressebolag intressebolag
Ackumulerade anskaffningsvärden/aktier: -Vid årets början Ackumulerade anskaffningsvärden/aktier: Ackumulerade anskaffningsvärden/aktier: Redovisat värde vid årets slut Ränteintäkter, -Vid -Vid årets årets början början övriga Ränteintäkter, skattekonto Redovisat årets Redovisat värde värde vid vid årets slut slut
2012-12-31
2011-12-31
2012-01-012011-01-012012-12-31 2011-12-31 135 000 135 000 2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31 135 000 135 000 149 921 109 221 135 135 000 135 000 000 135 000 111 135 135 135 000 000 135 000 000 55 Specifikation av moderföretagets innehav av aktier och andelar i koncern- och intressebolag Räntekostnader, övriga -770 Antal Redovisat Summa 149 108 562 Specifikation av och och Företag/org nr/säte andelar i% värde976 Specifikation av moderföretagets moderföretagets innehav innehav av av aktier aktier och andelar andelar ii koncernkoncernoch intressebolag intressebolag Antal Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB Antal Företag/org nr/säte andelar org nr 556789-5726, 100 Företag/org nr/säte Stockholm andelar Sveriges Bergmaterialindustri MinBas SverigesAB Bergmaterialindustri SBMI SBMI AB AB org nr nr 556513-9275, 556789-5726, Stockholm 100 org 350 556789-5726, Stockholm 100 MinBas MinBas AB AB org 350 org nr nr 556513-9275, 556513-9275, Stockholm Stockholm 350 Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB är dotterföretag till föreningen. 350 st aktier i MinBas AB à nominellt värde 100 kr, bokfört värde 35 35000 000 kr. kr. Sveriges Sveriges Bergmaterialindustri Bergmaterialindustri SBMI SBMI AB AB är är dotterföretag dotterföretag till till föreningen. föreningen. 350 350 st st aktier aktier ii MinBas MinBas AB AB à à nominellt nominellt värde värde 100 100 kr, kr, bokfört bokfört värde värde 35000 35000 kr. kr.
Not 7 Fordringar hos koncernföretag Not 7 hos Ackumulerade anskaffningsvärden: Not 7 Fordringar Fordringar hos koncernföretag koncernföretag -Vid årets början Ackumulerade anskaffningsvärden: -Avgående fordringar Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid -Vid årets årets början början Redovisat värde vid årets slut -Avgående -Avgående fordringar fordringar Redovisat Redovisat värde värde vid vid årets årets slut slut
Not 8 Eget kapital
ii % 100 % 100 33 100
Redovisat Redovisat värde 100 000 värde
33 33
100 000 35 000 100 135 000 35 35 000 000 135 135 000 000
2012-12-31
2011-12-31
2012-12-31 1 730 561 2012-12-31 -1 108 752 1 730 561 1 621 730 809 561 -1 -1 108 108 752 752 621 621 809 809
2011-12-31 4 604 785 2011-12-31 -2 874 224 604 785 4 730 604 561 785 14 -2 -2 874 874 224 224 1 1 730 730 561 561
2012-12-31
2011-12-31
5
org nr 556789-5726, Stockholm MinBas AB org nr 556513-9275, Stockholm
100
100
100 000
350
33
35 000 135 000
2012-12-31
2011-12-31
1 730 561 -1 108 752 621 809
4 604 785 -2 874 224 1 730 561
2012-12-31 4 940 145 199 132 5 139 277
2011-12-31 4 816 158 123 987 4 940 145
SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Sveriges Bergmaterialindustri SBMI AB är dotterföretag till föreningen. Org. nr 802001-2566
350 st aktier i MinBas AB à nominellt värde 100 kr, bokfört värde 35000 kr.
Not 7 Fordringar hos koncernföretag Ackumulerade anskaffningsvärden: -Vid årets början -Avgående fordringar Redovisat värde vid årets slut
Not 8 Eget kapital Eget kapital vid årets ingång Årets resultat Eget kapital vid årets utgång
6
Bättre villkor för täkter Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, företräder medlemmarnas gemensamma intressen i samhället. Det gör SBMI till lägre kostnad och med större tyngd än om varje företag var för sig skulle bevaka sina intressen. Under 2012 har villkoren för täktverksamheten och utveckling av säkrare maskiner ägnats stor uppmärksamhet. Verksamheten bedrivs inom tre program:
Programområde 1 – Samhällsdialog Mål: Att öka medlemsföretagens handlingsutrymme och tillgång till personal
Årets aktiviteter: Besvara remisser SBMI har, främst genom sina kompetenta medlemmar i Samhälls- och Arbetsmiljö utskottet, goda möjligheter att aktivt bidra med kunskap i frågor som departement och myndigheter skickar på remiss. Under året har SBMI medverkat i tre remisser:
Den 4 oktober svarade SBMI på en remiss om avgiftshöjningar. SBMIs synpunkter är sammanfattningsvis:
En svensk mineralstrategi för åren 2013– 2022 håller på att tas fram. SBMI bidrog i april med förslag:
• att höjning av täktavgiften under nuvarande förhållanden avvisas. Endast om länsstyrelserna tillförs tillräckliga resurser för handläggningen kan SBMI acceptera en höjning. Täktavgifterna bör tillföras ett centralt avgiftskonto
• om hur de hinder som försvårar en ökad återvinning kan övervinnas • till förbättringar av tillståndsprocessen • för samordning av materialtransporter • för att underlätta export av bergmaterial från sjönära täkter • om kunskapsutveckling inom bergmaterialindustrin En beskrivning av samverkan mellan industri, akademi och myndigheter ingick även. I ett fördjupat underlag i december framhölls att: • materialförsörjningen måste integreras med samhällsplaneringen • det behövs en helhetssyn på begreppet hållbar utveckling, även möjligheter att skapa en attraktiv miljö efter täktverksamhet bör beaktas • gymnasie- och högskoleutbildningar inom bergmaterialområdet bör stärkas • stödet till forskning och innovation inom området bör förstärkas • EU:s miljödirektiv bör överimplementeras (”Gold plating”) endast om en allsidig konsekvensanalys visar att det är motiverat • regionala skillnader i tolkningen av lagar bör minska. Likhet inför lagen bör gälla.
• att täktavgifterna i första hand ska beräknas på verklig årsproduktion och i andra hand på tillståndsgiven årsproduktion
• att avgifterna ska vara proportionerliga mot utfört arbete. Täkter som inte får någon operativ tillsyn ska heller inte belastas med full avgift. I oktober svarade SBMI på Miljödepartementets remiss angående förslag till nya regler för MKB (MiljöKonsekvensBeskrivning). SBMIs synpunkter är sammanfattningsvis följande. • att SBMI avstyrker förslaget. De föreslagna förändringarna leder varken till kortare handläggningstider eller till att resurserna läggs på rätt ställe, troligen tvärt om. • att regeringen bör justera lagen så att fortsatt drift i en befintlig täkt inte kräver utredning av alternativa lokaliseringar annat än då täkten är lokaliserad till en plats där det föreligger motstridiga markanvändningsintressen eller det sökta tillståndet innebär betydande utökning av verksamhetsområdet. • Samtidigt passade SBMI på att föreslå att regeringen bör genomföra förändringar i närliggande lagstiftning så att utredningar om alternativa lokaliseringar av täkter generellt får ett starkare sekretesskydd. 7
Förbättra implementeringen av lagar, regler och miljömål SBMI presenterade i november ett antal förslag till regelförenklingar och hur man kan åstadkomma ett mer rationellt arbetssätt på länsstyrelserna/miljöprövningsdelegationerna för att bidra till enklare, snabbare och mer resurseffektiv handläggning av täktärenden. Sammanfattningsvis föreslår SBMI där följande regelförenklingar: • Arbetet med att utforma end of wastekriterier för ballastmaterial m.m. måste påskyndas och ske i samråd med branschen • En ny punkt 10.55 i FMH-bilagan om anmälningsplikt för krossning av inert material införs för att förtydliga att schaktmassor, asfalt och andra inerta massor inte utgör avfall • En ny punkt 10.70 i FMH-bilagan införs för att öka möjligheterna till lagring av inert material inom täktområde • En justering av punkten 26.150 i FMHbilagan sker så att det framgår att uppställning av asfalt- eller oljegrusverk även inom täktverksamhet i högst 90 dagar är undantagen anmälningsplikt • Att sorterings- och krossningsverksamhet ingår i täktverksamhet
K HANDBO
SKA N SOM FÖR DE 3.0 Version
ANSÖKA
OM TÄ
KTTILLS
TÅND
• Den yta som undantas från efterbehandling bör utökas för större täktverksamheter (till 3 hektar) • Den särskilda behovsprövningen för bergtäkter bör avskaffas • Tillstånd till täktverksamhet kortare än 25 år bör kräva särskilda motiv
SV
TERIA BERGMA ERIGES
LINDU
STRI
5 2010-04-1
SBMI:s Täkthandbok har uppdaterats under året.
• Nivån för vilka täktverksamheter som ska anses medföra risk för betydande miljöpåverkan bör höjas och bestämmelserna anpassas till MKB-direktivet. Dessutom redovisade SBMI ett antal förslag till enklare och bättre handläggningsrutiner, bland andra att: • Tydligare rutiner bör tas fram för vad en täktansökan bör innehålla och hur den bör struktureras. • Inom fem arbetsdagar från det att MKB:n och ansökan inkommit till länsstyrelsen bör den skickas till till-
8
synsmyndigheten för synpunkter på behov av komplettering. Länsstyrelsen bör sedan i samråd med miljöprövningsdelegationen avgöra vilka kompletteringar som är nödvändiga för att kunna pröva ärendet • En tydlig vägledning bör utarbetas som anger hur handläggarna kan avgränsa de frågor som är relevanta för den verksamhet som prövas. Idag är kompletteringsbegäran ofta mer detaljerad och omfattande än vad SBMI anser behövs • Antalet kompletteringsomgångar bör begränsas. Det bör registreras och rapporteras till central instans när flera kompletteringar begärs och/eller komplettering begärs efter kungörelsen • Med åren har antalet villkor i täkttillstånden blivit allt fler och SBMI menar att många frågor bättre hanteras inom ramen för tillsynen. Standardiserade villkor för buller, vibration och luftstötvåg bör tas fram. Tillräckliga handläggningsresurser SBMI framhöll i ett brev till regeringen i februari att de tolv länsstyrelser som ska sköta hela täkthandläggningen efter 1 juni i flera fall kommer att få ta över en mängd ansökningar som samlats det senaste året hos avlämnande län och att många av dem har brist på erfarna handläggare. De får fylla flera vakanser med ny personal som helt naturligt kommer att arbeta något långsammare än vad van personal gör. Även om länsstyrelserna får resurser för att om något år klara ”kontinuerlig drift” med rutinerade handläggare, så kommer de inte att ha resurser att komma ikapp med det som har kommit efter. För att komma ifatt behövs mer resurser. Det måste vara regeringens ansvar att tillföra resurser, med tanke på att den uppkomna situationen beror på regeringens dröjsmål med att fatta beslut om hur miljöprövningen ska organiseras. SBMI hemställde därför om extra tilldelning av medel, åtminstone tillfälligt. I budget för 2013 finns sådana medel avsatta (30 Mkr år 2013) liksom för de kommande åren.
Enhetliga och rimliga driftsvillkor för täkter De flesta som bedriver täktverksamhet önskar en snabb och effektiv hantering av tillstånds- och tillsynsfrågor samtidigt som de inte alltid hinner ta till sig de förändringar av lagar och regler som sker löpande. Myndigheterna å sin sida har en stor arbetsbörda och ska göra kvalificerade prövningar som omfattar många motstående intressen. SBMI har försökt att öka kvaliteten på medlemmarnas MKB och ansöknings handlingar genom att ta fram en Täkthandbok, så att ”allt” ska komma med och i en enkel överblickbar ordning. SBMI har mötts av positiva reaktioner och många menar att detta har varit ett bra initiativ. En viktig fråga är också vilka villkor som sökanden yrkar på och med vilka motiv. Här kan naturligtvis lokala förhållanden spela in, till exempel närhet till känslig bebyggelse som kräver extra hänsyn. Men i det stora flertalet fall, där det inte finns sådana lokala begränsningar, bör sökande kunna åberopa det dokument ”Rimliga enhetliga villkor för täktverksamhet” som SBMIs Samhällsutskott har tagit fram. Där ägnas mycket uppmärksamhet åt bl. a vilka värden för buller och vibrationer som ska anses rimliga med hänsyn till både ekonomi och miljö. Dokumentet ska utvecklas, där mer fullödig motivering krävs, och anpassas till rådande rättspraxis när denna förändras. Under 2012 har Mark- och miljööverdomstolen, MMÖD, hunnit pröva och sätta prejudikat i några täktärenden, som blir betydelsefulla för framtidens verksamhetsförutsättningar. Tyvärr väljer MMÖD sällan att pröva fall som SBMIs medlemsföretag önskar få prövade, och de som varit uppe till prövning 2012 har varit fall med långt till närboende där det motiverade behovet varit litet av ett högre värde på tillåten vibration och luftstötvåg. Ett dokument av stort intresse är det samlade grepp som de tolv MPD-organisationerna arbetar med. Ett förslag till enhetliga villkor från deras sida fanns
framme i mitten av december och även detta dokument kommer att påverka SBMIs samlade förslag till ”Enhetliga rimliga villkor” när det revideras under början av 2013. På sikt ska dokumenten förhoppningsvis leda till en smidigare handläggning av tillstånds- och tillsynsärenden och en ökad rättssäkerhet när det gäller vilka avvägningar som bör göras i samband med utformning av villkor och kontrollprogram. Forskning och Infrastruktur Vart fjärde år presenterar regeringen en forsknings- och innovationsproposition, som behandlar regeringens prioriteringar för den kommande fyraårsperioden. Årets forsknings- och innovationsproposition med prioriteringar för perioden 20132016, presenterades i mitten av oktober. SBMI har under året aktivt medverkat i Svenskt Näringslivs arbete med gemensamma inspel och med kontakter på politisk nivå. Satsningar som beskrivs i propositionen innebär en nivåökning av resurser till forskning och innovation om fyra miljarder kronor till 2016. Den 15 oktober överlämnade regeringen infrastrukturpropositionen ”Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem” till riksdagen. SBMI har i olika politiska kontakter under årets första sju månader verkat för en långsiktigt varaktig höjning av anslagen för infrstruktur. Möten med myndigheter, m fl Under året har Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, inrättat ett Bergmaterialråd, vilket ger mer fokus på våra frågor, och ett råd för gruvfrågor. Dessutom har SBMI träffat SGU i två bilaterala möten. Diskussionerna berörde frågor om naturgrusbrytning och grundvatten, kraven på alternativredovisning, arbetet med materialförsörjningsplaner, riksintressefrågan, SMP-rapporteringen och tillgången till data från denna databas, framtida konferenssamverkan och SGU:s syn på havssand. SBMI har även haft ett kort möte med Konkurrensverket för att diskutera de av 9
SBMIs förslag till regelförenklingar som berör dem. SBMI har under året träffat Naturvårdsverket för att klargöra syftet med SMPrapporteringen. Idag ska såväl ”utbruten” som ”levererad” mängd material rapporteras, men det råder osäkerhet hur uppgiften om ”utbruten” mängd ska tas fram. Mätmetoderna kan vara kostsamma och siffran blir osäker för den enskilda täkten samt vid sammanställningen. Enligt dom i Miljödomstolen ska t ex inte avbaningsmassor räknas in. ”Levererad” mängd däremot är en kvalitetssäker uppgift. Den används som faktureringsunderlag och registreras vid varje utleverans. Levererad mängd ballast är helt tillfyllest för uppföljning av miljökvalitetsmål med koppling till naturgrusanvändning. Det är bara den mängd krossberg som lämnar täkten, som kommer att ersätta naturgrus. Utbruten mängd innefattar den underborrning som regelmässigt losshålls men lämnas i täktbotten (samt ofyndiga massor i grustäkter). Uppgiften om utbruten volym är överflödig för uppföljning av aktuella miljömål. Uppgift om ”utbruten” mängd kan i undantagsfall ha betydelse för miljötillsynen och bör vid behov kunna inrapporteras separat. Detta kan hanteras med stöd av i övrigt gällande regelverk. SBMI har under sommaren träffat många landshövdingar i de län som fått ett fortsatt ansvar för MPD och de tjänstemän som ansvarar för samordningen mellan dessa län – Koncentrationsgruppen. Denna grupp arbetar med mer enhetliga • krav på ansökan • krav på samråd och MKB • handläggningsprocesser • villkor i beslut.
10
Gruppen ska redovisa sitt uppdrag i mars 2013. SBMI delgav gruppen sina tankar och bad om återkoppling på sitt blivande inspel till Miljödepartementet (se ovan) om regelförenklingar. Inom länsstyrelserna pågår även ett arbete med att finna ”flaskhalsar” och korta handläggningstider. SBMI medverkade i ett möte i Umeå där frågan diskuterades. SBMI passade då på att även lyfta några egna frågor: Ansökan för samma typer av verksamheter bör innehålla likvärdiga uppgifter och följa samma processgång oavsett var i Sverige man befinner sig och oavsett om opinion mot täkten finns eller inte. Antal villkor och nivån på dessa borde inte heller skilja sig åt så mycket som de gör idag. Det är viktigt att myndigheten skiljer på stort och smått. SBMI föreslår att kommande beslut kommuniceras i förväg om VU begär det, för att reda ut rena missförstånd och SBMI menar att praxissättande domslut från högre rättsinstans ska följas. Utveckla relationer med departementen SBMI har under året haft möten med Miljö-, Närings-, och Socialdepartementet. SBMI har diskuterat branschens förutsättningar för att bedriva en effektiv täktverksamhet. Vi har särskilt framhållit bristen på handläggarresurser på länsstyrelserna och de problem som långa handläggningstider medför. Med tanke på länsstyrelsernas allt knappare tilldelning av anslag vore det en fördel om täktavgifterna kunde samlas på ett avgiftskonto som kommer verksamheten till del. Med Näringsdepartementet diskuterades även framtidens förutsättningar för industrirelevant forskning och innovation. Med Miljödepartementet diskuterades de förslag till regelförenkling som kort summerats ovan. Departementet har därefter bett om preciseringar och exemplifieringar på vissa av de frågor SBMI tar upp, vilket SBMI har återkommit med i ett brev den 21 november.
Granska oskäliga tillsynsavgifter Alla täkter innebär någon form av påverkan på omgivningarna vilket medför ett behov av tillsyn. Den årliga produktionen avgör hur mycket verksamhet som är igång samtidigt och över tid, dvs hur mycket transporter det blir per vecka eller dag, hur många timmar sorteringsverk och krossverk är igång, hur ofta man spränger i en bergtäkt, etc. För många täkter som är väl lokaliserade och medför en begränsad miljöpåverkan planerar inte tillsynsmyndigheterna för årliga besök, vilket framgår av myndigheternas tillsynsplaner. Uppgifter som återkommer varje år är dock granskning av miljörapport, mottagande av synpunkter samt rådgivning. Tidsåtgången för den operativa tillsynen på plats blir därmed i många fall ganska liten. SBMI menar att avgiften bör spegla tillsynsbehovet. En avgift ska till skillnad från en skatt motsvaras av en prestation från det allmänna i nivå med avgiften. För större täkter eller täkter med sämre lokalisering kan tillsynsbehovet bli större. Tillsynsavgiften bör kunna höjas från en generell nivå om mer tillsyn än normalt krävs och avgiften bör kunna sänkas där lågt tillsynsbehov föreligger. Skötsamma bör således premieras och vice versa. SBMI föreslår att tillsyningsavgiften ska vara densamma oavsett om det är kommunen eller länsstyrelsen som har tillsynen. Samma konkurrensförutsättningar bör gälla för alla verksamhetsutövare oavsett vem som utövar tillsyn. Idag kan två konkurrenter, som arbetar på samma marknad, ha olika avgifter beroende på att den ene verkar i en kommun med delegerat tillsynsansvar och den andre i en kommun där länsstyrelsen utövar tillsyn.
folder som belyser nyttan av bergmaterial och ett bildspel om vår verksamhet samt tre korta videofilmer. Dessutom har SBMI gett ut tre nummer av tidningen Stenkoll under året. Stenkoll tar upp aktuella frågor inom branschen för att skapa intresse och sprida information, och växelverkar med SBMIs hemsida, i de fall där mer information finns att läsa på den öppna delen eller på medlemssidorna. Stenkoll sprids i drygt 2 000 ex till medlemmar, myndigheter, länsstyrelsernas handläggare, MPD, kommuners tillsynsansvariga, politiker och departement.
En tid
ning
fr ån
Ny k av sillassning ikad amm NCC en g Roads – röna re ak Mån tör med ga förde Eco D lar rivin Popu g i Sto lär bran ckho lm schdag
Vad
är rä
tt ef
terb
ehan
dling?
Sver
iges
Berg
mater
ialin
dust
ri
# 117
• Maj
2012
frånDtAMM äkten – hu r påv erka s mil jön? vård sver
Natur
Sprida och underhålla läromedel SBMI fortsätter sprida boken Berg för byggande. Boken och utbildningshäftet Bergmaterial, som är en kortare version av boken, används i gymnasieskolan på de program där bergmaterialhantering ingår i kursplanen och i Bergskolans kurser. SBMI har under året arbetat med att få fram utbildning av framtidens maskinoperatörer. SBMI vill att de som går på gymnasiets Bygg- och Anläggningstekniska linje, inriktning Maskinförare, ska kunna gå en kurs med inriktning krossteknik under vårterminen i årskurs 3. En stor brist på relevanta läromedel finns dock, såväl för gymnasieskolans elever som för unga vuxna som börjar arbeta i våra täkter. Ett omfattande utbildningspaket håller därför på att tas fram som kommer att bestå av dels PDF-filer om 4–6 sidor, dels kortfilmer om 2–5 minuter. Materialet kommer att placeras på en särskild webbserver.
ket i
ny or
gani
satio
Stenkoll kom med tre nummer under året.
n
Folder som belyser nyttan med verksamheten och möjligheterna i en efterbehandlad täkt.
SBMI har under året tagit fram en mallskrivelse för att begära omprövning av orimliga tillsynsavgifter som vissa kommuner har börjat ta ut. Tillhandhålla informationsmaterial SBMI har nytryckt en del av det informationsmaterial som producerats för att underlätta medlemmarnas kommunikation med närboende och berörd kommun: en 11
Programområde 2 – Teknikutveckling Mål: att höja kvalitén och värdet på branschens produkter samt att göra produktionen mer kostnadseffektiv, säker och miljöanpassad.
Verksamhetsplanens aktiviteter: Europastandarder Efter en lång process ska 5-års revision av de reviderade produktstandarderna ut på en slutremiss och därefter omröstning innan de kan börja gälla. SBMI har aktivt deltagit i arbetet och har bl. a fått gehör för kravet på mängdrelaterad provning parallellt med tidsbaserad (provning efter X ton istället för efter Y produktionsdagar) i de nya förslagen till produktstandard för asfalt- och betongballast, obunden ballast samt produktionskontroll. En ny kategori införs för kulkvarnsvärde AN 5. Branschens/Trafikverkets metodgrupp ”Asfaltutskottet” har gett ut egna metodhandledningar pga. att SIS inte fungerar. Samma sak ska ”Ballastutskottet” göra för provningsmetoder som komplement till originaltexten på engelska. Däremot kommer de reviderade produktstandarderna översättas även i fortsättning. Ballastutskottet håller för närvarande på att ta fram metoder för mottagningskontroll och provtagning på väg som kommer att gälla för Trafikverkets vägupphandlingar. Medverka i SIS/TK 497 ”Avgivning av farliga ämnen…” Tre möten har hållits. Viktigaste frågan har varit avgivning av gammastrålning från betongballast i husstommar. SBMI samarbetar med Svensk Betong i denna fråga: SBMI har avgett remissvar avseende införande av BSS-direktivet (strålning) tillsammans med Svensk Betong. SBMI har gett medlemmarna råd vid mätning i berg och materialupplag, samt uppmanat dem med hög gammastrålning att inte använda den till betong, utan finna annan avsättning för denna. 12
Medverka i SIS/TK 187 ”Ballast” SBMI har hållit i tre möten som ordförande med en hel del arbete däremellan. Under året har arbetet fokuserat på 5-års översyner av Europastandarder, översyn av vissa provningsmetoder samt avgivning av farliga ämnen. I förlängningen av översynen arbetar man långsiktigt med framtagning av en ny Produktionskontrollstandard som kommer att sätta upp riktlinjer för certifieringsarbete, bl.a. första typprovning och produktionskontroll med användning av statistiska metoder. En temporär produktionskontrollstandard kommer att gå ut på remiss och omröstning under våren tillsammans med reviderade produktstandarder. Det är viktigt att industrin genom SBMI är engagerad i detta arbete och inte överlåter det till forskare och myndighetsanställda. Normer och standarder måste anpassas till praktiska behov och det tekniskt och ekonomiskt rimliga. Genom MinBaS verka för fortsatt forskning Utvecklingsprogrammet MinBaS drivs av bergmaterial-, industrimineral- och natur stensindustrin. Under 2011 har programmet avslutats. Alla färdiga rapporter och dokumentation från MinBaS-dagar finns tillgängliga på hemsidan www.minfo.se. Stommen till ett nytt forskningsprogram har färdigställts under arbetsnamnet MinBaS Innovation. Tyvärr finns inte mer den sorts branschforskningspengar som en gång finansierade MinBaS I och II. Arbete med att ta fram en så kallad ”strategiskt forsknings- och innovationsagenda” har dock i juli fått 500 000 kronor i stöd från Vinnova. Pengarna delas med Mineral- och Stenindustrin och ska kom-
Från Betong
Projektets spännvidd
+ll Violer
pletteras med minst 240 000 kronor i egeninsatser. SBMI hade ett idéutvecklingsmöte den 26 november för att ytterligare belysa nya behov utöver de redan kända. Resultatet ska redovisas till Vinnova i mars 2013. MinBaS har även fått 10 000 000 kronor i stöd från Vinnova till ett nytt projekt ”Hållbar produktion av finkorniga produkter från bergmaterial”. Projektet är 2-årigt och ska understödas av lika stora insatser från industrins sida. Projektet är delat i fyra användningsområden för materialet: cementbundna produkter, funktionella ballastprodukter, fillerprodukter och jordförbättringsprodukter. Alla dessa användare är beroende av ett och samma delprojekt – utveckling av krossteknik och siktning för finkorniga produkter. Andra delprojekt är fastställande av krav, anpassning av metoder för QA, LCC och miljöanalys, samt verifierande provning/tester. Sprida EN-standarder Den CD som togs fram för några år sedan har uppskattats mycket. Arbete har påbörjats med en ny version i och med de större förändringar som är på gång. Delta i arbetet inom europeiska branschorganet UEPG SBMI har ökat sitt engagemang i arbetsmiljöfrågan. SBMI har studerat det material som UEPG och Storbritanniens organisation QPA har tagit fram. Intressanta och relevanta delar av det omfattande materialet har översatts.
mål om högre person- och driftsäkerhet i framtida krossar och om förbättringar i befintliga. Tanken är att man till en måttlig extra kostnad (lägre ju fler som efterfrågar förbättringarna) ska kunna beställa en SBMI-klassad maskin där vissa vitala delar är starkare och mer hållbart utformade och där en del skaderisker har byggts bort.
Projektet ”Hållbar produktion av finkorniga produkter från bergmaterial”
Detta har inte kunnat uppnås under året men istället kommer många av SBMIs önskemål att bli standard i nya modeller kommande år. Även servicefrågan har diskuterats med tillverkarna. Bättre kapsling och högre kvalitet på komponenter kan minska antalet fel, men inte eliminera dem helt. Det gäller därför att hitta nya sätt att åtgärda de återkommande felen i styrsystem och elektronik och att öka tillgängligheten på annan serviceexpertis hos tillverkarna. Maskinstopp Under året har en grupp på Chalmers arbetat med att välja ut och implementera lämplig teknik för ett kompletterande maskinstopp till mobilkrossar i några demonstrationsanläggningar. Med stöd av SBUF har installationsförutsättningar utvecklats och prototyptester har aktivt följts upp. Under 2013 ska resultatet av testerna summeras och spridas.
Maskinstopp
Även inom tekniska kommittén och miljökommittén har SBMI ökat sitt deltagande. Bättre krossar Under året har Krossutskottet främst fokuserat på drifterfarenheter och uppföljning av fel som inte hänförs till normalt slitage, samt säkerhetsfrågor. Målet har varit att skapa ett brett underlag för dialog med tillverkare av krossar. SBMI vill framföra medlemmarnas samlade önske13
Programområde 3 – Bransch- och föreningsutveckling Mål: att förbättra kunskapen om produktion och användning av bergmaterial
Verksamhetsplanens aktiviteter:
SBMIs PR-handbok i tre delar.
Kurser SBMI genomför kurser för medlemsföretagen, deras kunder, myndigheter och andra intressenter, men utan tillträde för branschföretag som inte är medlemmar. Under året har följande kurser genomförts: Produktion I, Produktion II, Praktisk Maskinhantering, Säker Maskinoperatör, Bergsprängning för beställare samt Grundkurs. Kurserna var välfyllda. Sprida MinBaS-resultaten inom SBMI För att sprida resultat av det viktigaste från MinBaS II i en lättillgänglig form har programpunkter under årets branschdagar tagit upp frågor som efterbehandling av täkter och täktkartering. Det nya projektet ”Uthållig produktion av finkorniga produkter ur bergmaterial” fick
Internet har löpande använts som en kommunikationskanal och hemsidans utseende och funktion har förnyats.
en bred presentation vid höstens branschdagar. Handböcker och hemsidan SBMI stöder medlemsföretagens verksamhet genom att exklusivt via hemsidan tillhandahålla handböcker och information. SBMI har exklusivt via hemsidan publice rat en Täkthandbok och en handbok
Branschdagen i Jönköping hade många besökare men också de andra två branschdagarna var välbesökta.
14
Kurser och branschdagar 2013
Produktion I, 22-25 januar
Kurs för arbets
i - sid 2
ledare och maski
Produktion II, del 1
Kurs för arbets
noperatörer med
och 2, 19-21 februa
ledare, platschefer,
Bergsprängning
Kurs för arbets
för beställare,
ledare, produktions
Grundkurs, 23-24
minst ett års prakti
sk erfarenhet
ri samt 19-21 mars
produktionschefer
- sid 2 med helst tre års praktisk erfare nhet
14 mars - sid 3
chefer, inköpare
april dessut
och projektörer
om 5-6 novem Kurs för nyans ber - sid 3 tällda och admin istrativ personal, verksamhet och samt personer myndigheter med verksamma i anlägg anknytning till ningsbergmaterialindus trin Prod
uktion II – förn yelse, valfri dag under Produktion II 2013 - sid 4 Produktkunsk ap, kvalitetssäkrin g och EN-stand arbetar med labora arder, 19-20 novem torieprovning, ber produ
Kurs för den som
ktion, försäljning
Maskinoperatör
Informera medlemmar och intressenter genom Internet, KrossOrdet, m m Internet har löpande använts som en kommunikationskanal och hemsidans utseende och funktion uppdateras löpande. Tre nummer av KrossOrdet gavs ut under året. SBMIs egen tidning Stenkoll kom under året ut med tre utgåvor. Dessa sprids till betydligt fler intressenter än KrossOrdet och går även till länsstyrelser, andra myndigheter och departement.
Även om vår bransch har blivit avsevärt ”renare” de senaste 20–30 åren har också omvärldens krav skärpts och dess tolerans för överträdelser minskat. Affärsriskerna om någon gör fel har blivit allt större. Styrelsen menar att även om inte sådana samtal förekommit de senaste 10 åren, är det viktigt att vara proaktiv.
102 15 Stockholm Box 55684, ialindustri,
Avsändare:
Box 55684,
102 15
Stockh
olm
nr 116
mater ialråd
s Bergma
terialin
dustri,
SGU:s Berg
Sveriges Bergmater
Per Åkerbestående av En arbetsgrupp Henrik Lövgren, Svevia a, att presenman, Skansk rk kommer emötet och Björn Stroki förslag till styrels beslöt den tera ett första Regeringen ri. juni 2012 ska gen från 1 den 23 februa erer som övervägs märks miljöprövnin II, län. aktivit tolv Bland s till Produktion ingen skillkoncentrera under kursen mmarna för dem blir det , Göteborg utbildning medle Luleå för För fyra av a” Umeå I Luleå, en ”verktygslåd värderingar samt inslag nad mot idag: kommer även fortsätttad att främja etiska branschdagar. egna det och Halms ande ärenden från under komm ningsvis bara rövas. Umeå topp miljöp olm, att kins Stockh länet gsenheten i Mobilt mas skrev vi om utvecklingsÖrebro, FaMiljöprövnin rdet ing, Malmö, att I förra Krosso lt Nödstopp” som pågår Härnösand Uppsala, Linköp däremot kommer sand projektet ”Mobi En projektledare från än, lun och Härnö från grannl SBUF. ärenden även en kravspec med stöd av ta hand om arbetat fram are, Chalmers har r från fem tillverk se kartan intill. för om förändringen Falun och fått in offertenågra anläggningar där r som Nyckelfrågan erat vilka resurse eller inte är samt identifi Uppsala blir positiv prövas. kan som hängen får. stoppet Stockholm resurhar varit vad Örebro Miljöprövnin så arbetat för att En viktig fråga r i radioskugga SBMI har länge vi kommer fortsätta hamna t och der om stoppe en bryts? Kommer man Linköping gen så att de serna ska öka, påverka regerin att radiokontakt jobb med att rensa våra för rg att försöka ansvar Från Sve drygt Götebo då att ha ett relser som har riges tolv länssty resurser. sten? Bergm inte s tillräckliga krossen på Kalmar i DI och ate k lösning är frågor tilldela Halmstad rialind en debattartikel ll att vi En sådan teknis talar därför för att ustri SBMI skrev behålls, där vi framhö om det rd. Mycket temet hösten önskvä r avgifte SvD under nödstoppssys Malmö nya betala höjda det ordinarie liga och att det kan tänka oss a får tillräck kall- Mars 201 länsstyrelsern borde sänkas. systemet får 2 leder till att nu att avgiften las något annat resurser, men God etik att vår a som och funger mmar menar än . Många medle rt ”renare” ar tillverkareunett komplement blivit avsevä SBMI träff har bransch har att sådant som inom SBMI Systemet måsår sedan och nkter och SBUF Krossgruppen man ”grarobust stöder samlat in synpu tagen på hur för 20-30på den tiden, t ex att te vara a der januari m hemm pro for ten en föreko tsä jekt Mooch sändar medlemsföre garageuppfar bilt Ma ttningsönskemål från r och gula maskiner Projekt tis” asfalterade inte förekommer idag. skinst krossa ”mobilt bör vara ytterst aren, rt framtidens i förra Kros nödoperat ade. stopp”ören skaopp ri hos beställ mycket blivit avsevä sominte sOrdom bör vara tillverk ingsmöte den 1 februa beskrevs fortsättni vägen et kom Om Säkert har ldens krav liten och inte mer att ing. I det igt har omvär efter dag. Vid ett planer synpunkter att sumhar en med dag deten inled bättre. Samtid överträdelser na så blir få grupp vid ande ligt r vilja ha den darvän toleransen för någon gör fel kommer inkom as och snart därefte tänk blir använ Chalmer projektet skärpts och systemet bara värder tekniska s iden iskerna om t. lösn träffa tillmeras och bartn mob inte använ minskat. Affärsr ingar för tifierat ruppen att e trolige större. ett ”bär t att som finn ilt nödstopp” planerar Krossg framföra våra samlad har blivit allt med s tillgängl SGU haratt har därför besluta tekn ag 19ig.april den verkarna för Med hålSBMIs styrelse arbeta för att gemenik schd hänsyn frågor i under flera år Bran branschdag er som reglerna vårens ett gem hetet av sam maskin önskemål. Maskind ska försöka tilltill arbetssätt lat olika hens möver SBMI mmet för ensa Efter du irektivet bransc progra CE-märk Progra erfaren mt Min havererat slutsatsen forma Har årssk s. En tidig samtrdelareralresur iftet har vidareutveckla Mån i två delaeller KrossO drog på att att två huvuning er där maskin är . samt av grup ga hand de. lermöjl a? Dåsråd dela farliga r: ett råd SGU pen lägga utslitn är kvar dsakliga anmäl därmed anseen t dett iga vids detta numm en moralisk ärsikt an till och verk råd för skapa afrån förvarit de borde attsom råd ar ha r om re val av gruvta fortfaran . nu föralternativ stopp: bifoga bergmat någon frågo bärbara långt innan gifteDet r redan dels utifrån de är r och att erial r. handlafått delv is andrra nödstopp att kontak Vi öppna Bergmatemen trådlösa frågor. det. att navige nöds är ett inte Attsspåbö a arbetsuptig n alla välkom rja hos topp med rialr du gruppe nya n. för ådet får avslu från SBM godk kompa ärenden än kortsik p- enklbranscsänd hdage Målet bestå tyngre ta r av pers arna. som man I, steni.ndu are sänd are dels maskinstoänd börharväga Krossgruppen haft Han dust oner God etik dare för använd rin, men pp med företrästrin gningstid låg prioritet och minfrågor som har tyvädlägg. SBUF har are med endast en starkäven . en för ter, bli eralinäven med en från andr vinnin rr nu bevi t ex Natu en arbetar reda hur ljat stöd knapp. a myn flera länss fördubblats de täkttillstånd Grupprvård ring. insta Länsstyre digh rekryte sena tyrelser ochet, för att mer llationen bäst för att utingsverk lsen. I det Boverket eoaccepta och är där ste åren på rör utbildn mars disk kan göra belt. 1–2 år. sprida resul systematiskt uterades första mötet den och s och Det är För att utvä områden rådets roll 8 Projekte tat under och rdera och . ser. Det komma ifatt behö och foku t bör myn efter prov SBMI välk måste vara svs fungeran na ut i tillföra omnar regering mer resurett eller tiden. de och kan ”lyft resurser, det nya ens lätta flera a” frågo I ansv nvän det med men bero r till info rådet där vi kussion r på rege tanke på att ar att mobila inledande proj da stoppsystem. som kan rmation prob ekte ringens kros för andr och dis- att fatta beslu leda till dröjsmål lestallation sverk identifier t har ett antal as t om hur öka först ska orga . och med ståndpunkter åelsen miljöpröv niser B med ingning att välja Nu får platsansv ats för pilotinoch Voster att prob posttidn SBMI har as. typ av syste en Svein Konrad arig möjl lem löses kanske till AS er mask därfö ighet m (nöd omedelb tement insto r i brev Mer pen Scana Steel Stavang art. kräv till flera fungerar. pp) och testa hur stopp eller Norge gar tillfälligt, t att regering lägnd, installatio N-4100 Jörpela en, åtmi depargning? till täkthandtillför ytter Systemen nen nstone styrelsern ligare Den 1 ska testa a der för decembe s under täkttillstå för att minska medel till länsolika drift r kom ett beslut – sex mån den stora ndsä rege kön av intervjuas om fall och operatöre aSBMI anse renden. foten och ringen satte efterlängtat de uppl med tekn r ska r att äntligen tillstånd ever någr iken. För 2012 täkthand beslöt hur den ner inte bör nettotiden för a prob måste tekn Mars Juli läggning att proj framtida täktRegering överstiga Krossord ektet ska lem iken var en ska ens beslu fem mån organise et På mob lyckas pålitlig ansökan t, att en ader. borde ha 115. Det var ilkro ras, se och ska fullständ bekväm. ssverk som med reläb kunna ett beslu tagits lång månader är t som Under t tidig , ser vi som beslutas inom ig elektriker aserad teknik kan utrustade den sex ett först under tiden långa oviss are. industri riktning. insta en behörig llera syste a steg i het aterial frånBergm rätt men på es konc det först som har rått Sverig entration egen Från Bransc från 21 a förslaget om hand med till beslu hdag till sju länss tet hjälp den 19 Program av insta handlägga i december, tyrelser - llationsmet till april har fortsättnings så gott vårens underlag länsstyrel re slutat eller bytt flera täktbran som helt SBUF stöder eller stopp ser klart. Ett schdag är nu handläggn som föreslogs jobb inom de bifogas dett t Mobilt Maskinmotsvarande. få lämn ingsansva SBMI hop a nummer av programbladprojek beskrevs På de ” som a över ret. verk som KrossOrd pastider tillstånds ”mobilt nödstopp på stort Längre en ber den att få et. Projekt ett har styrning sikt intre lång våren utarbetat sserade deltagande och i förra KrossOrdet kommerPLC skulle av dagepå de projektet SBMI har under i e n på wwwlser- att reda -typ kom regelförenklingar n nu boka fortsättning. I det inledand .sbmi.se. minska länsstyre flertal förslag till identifierat smer styr täkttillstånd. gen ärendebalans och en grupp vid Chalmervissförtroli nas har en ”bärett förordningar som lösningar programsom är onödigt ge mer tid för nya tänkbara tekniska Förslagen rör regler meriden bidra ” med gar. ng teknik att på något sätt tillståndsansöknin bart mobilt nödstopp nödv att bli krångliga utan g. ändig. Det handlar bland SBMI föreslår som finns tillgängli samt till att värna miljön. återvunnen asfalt Maskindirektivet av Med hänsyn till att bergtäkter ges annat om hantering ning drog gruppen de krav som ställs tillstånd utan tidsbereglerna för CE-märk och hur omfattan ing av befintliga huvudsakliga alternativ gränsning. slutsatsen att två på lokaliseringsprövn av bärbara trådlösa Tillståndet bör är möjliga vid val täkter. förslag till med godkänd flertal område, ett nödstopp ett dels för också gälla stopp: SBMI ger opp med ner handläggningsruti sändare dels maskinst knapp. ett brytningsdjup hur länsstyrelsens e är nödstopp en . SBMI endast fortfarand årlig med som förenklas are och maximal en handlägg ochMånga - enklare sändare kan förtydligas stöd för att uttar fram olikaen on. fått delvis andra arbetsupp år samlat SBUF har nu beviljat att länsstyre produkti och fleralserna föreslår kvar verkar ha bör ska vara SGU har underför vad som till- ärenden som man nen bäst kan göras vt nya mt Mineralresursråd. Alternati reda hur installatio ordning Att påbörja tydlig gifter. råd frågor i ett gemensaoch vaddelat MKBn skt utvärdera och minst dettaska med har haft låg prioritet. . ståndfårges för att mer systemati avsluta en ansökan har SGU täkthandbok med och efter provtiden Efter iårsskiftet kan SBMIs tid. n för täkttillstånd r och ett inte års tillstånds ningstide 20Handlägg sprida resultat under i ett eller flera ett råd för gruvfrågo inne på delar:Här i två hålla. nskälla. ts de senaste åren bör mynna ut vinner på korta en inspiratio Ingen rialfrågor. kan länsem. tjäna har tyvärr fördubbla är där 1–2 år. Det är Projektet bergmate råd försom lättanvända stoppsyst kravbild av personer tider. och tillstånds en tydligare fungerande och antal rialrådet beståransökan Med flera länsstyrelser medBergmate projektet har ett en och mineralin avvisatrin SBMI kommer lättare I det inledande elt. pilotinstenindus styrelsen för oacceptab första resurats SBMI, en emer från areftermyndigh identifier även andra träffa de bristerfrån komma ifatt behövs ansvar att attFör mobila krossverk att miljödep långtgåen arig möjlighet dustrin, men även i augusti Boverket och . Nu får platsansv vara regeringens ering. tementet dsverket, måste stallation eller Det p komplett ser. Naturvår alltför ex proble(nödstop ter, t på att den 8 a det handläggare presenter och att välja typ av system hur installationen resurser, med tanke I det första mötet som Idag ägnar lsen. många tillföra Länsstyre sökandefokustesta ns dröjsmål med förslaget. rådets roll och hjälp samlade tid åt att maskinstopp) och ersättande material. desvägleda mycket men beror på regeringe miljöprövningen mars diskuteraatt hur möjligt att använda regeringsbeslut ta professionell fungerar. har vett inte . sex månaatt fatta beslut om ementet ett konsultområden där vi sikt kommer ska testas under. rådet På Sådan gratis as.depart Till Finans Systemen tet den sin ansökan. välkomnar det nya med SBMI och operatörer ska lsen tvingas till flera deparframtida grusskatt och dis- ska organiser Finansde i brevpartemen rörande träffade et som länsstyre till information vara har därför SBMI ade der för olika driftfall SBMI verksamh några problem sidan,medverk kan ”lyfta” frågorfrån det åtminstone som borde förståelsen FrånattSBMIs s om de upplever regeringe r lyckas mars.krävt tar tid 15 hdagaska kan leda till öka a komidag, som och ge tement läns- intervjua s bransc tillVD. projektet kussion Olle Sabel e medel handlägg Hösten Larsson, för och kanske till ytterligar tekniken. För attprogram pgiften: attkter Sven-Leo t att berätbekväm. huvudup tillfälligt, tillför en möjlighe kön av medförsta tillpålitlig ochpunkter för andras ståndpun rt. utkastvar den stora innebar omedelba minska Ett gar. att tekniken löses Mötet oktober för för a måste ansöknin denär25 pletta styrelsern utrustade agarsom och med att problem och dess betydelse branschd att departessverk branschen. höstens ri om vårndsärend På mobilkro ta novembe SBMI föreslår också kommun i form täkttillstå en behörig den 1kan kturn för täkt-av och nd-er ng teknik infrastru fler d de täktha att Jönköpi nettotide i för till att medr reläbasera fungeran verkar med men egen mentet med mailpåtill Mer penga an att avge en SBMI anser månader. och hamnar, har skickatssystemen järnvägar Umeå, bör överstiga fem industritill kansa vägar, till utsedd tjänstem bl inte elektriker installera hjälp av digmed an delegerar Hör hand tillstånd g bostäder, SBMI. läggning?yttrande över täktansök av i tat a fullständi en att efterläng byggande lemmarn mail.nsens r kom ett även för ens beslut, byggnader. sex kommun Regering installatio 1 decembe fått del avavdetta annars Den nerbli den kan beslutas inom 6 miläntligen liet om du inte och offentliga Remissti n satte lokaler är miljötillMKB. eller serna och cirka ansökan ska kunna är värd – regeringe då i rätt underlag id steg konferen beslut för första sommart ktionen ett Tema Årsprodu lång, särskilt ser vi som 9 miljarder kronor kvartsfrå hur den framtida nde.gan onödigt månader, men även motsvara foten och beslöt enstånd och tillsyn, organiseras, se i täkt och cirka inte sammant en skaräder. jarder cancerog på verk som (kvarts nämnder riktning. På de ställersom täkthandläggning olika ett beslut kommer att beröras somDet varMPD hos kund. De villkor et 115. i produkti april on har styrning av olika avseKrossord den s19 000 sysselsätt är mycket klassades nyligen). den 11 aprilkomkomtidigare. Cirka 3 hdag eternalångt Bransc verksamh ag PLC-typ ag är nu för begränsborde ha tagitsng och nivåersom med transportarbetet. har rått Vårens branschd teknik,en och lika många met till vårense branschd mot omfattni den långa ovisshet ende troligen Program blad strikta lagstiftinriktningmer Under om mer att få mer den nuvarand och helt klart. Ett program Med en m m. det första förslaget är gott som ningsvärd och den et. programer andra vissländer under tiden från av KrossOrd ing mellan MPDser så material, jämförels frågor somatt för naturgrustäkter inte samordn ningen n bli difrån 21 till sju länsstyrel En större ation bifogas detta nummer givninge gäller e och vadtäktkoncentr flera stort deltagand en för- branscher, och andra mering , åtminsto restriktivpåa tillstånds tillsyn r, harne och ytterst önskvärd hoppas ig. decembe i som tillstånd därför SBMI SBMI boka nödvänd g. de endast till beslutet en att redan nu grusskattde rekt har med miljö, bytt jobb inom ellerluftstötvå fungerar vibration och buller, ber den intressera t. Tillstånd till villkor handläggare slutat över lämna i.se. många avfåde faktor i byggande att göra. också attföreslogs dyrande föreslår dagen på www.sbm länsstyrelser som nden hanteras när det inte är tekniskt i täkttillstå aret. täkter ges bara nu ställs som ningsansv tillsyn. handlägg kommunernas inom ramen för are: Sverige
Avsänd
102 15 Stockholm
118 nr 116
d nklingar lföre rialrå rege mate Berglår I föres SBM:s SGU
ustri, Box 55684, Bergmaterialind
SBMI har ett enkätverktyg som möjliggör uppföljning och inhämtande av synpunkter från konferensdeltagare.
Branschdagarna har inletts med att ordförande/vice ordförande har informerat alla om två viktiga frågor: var nödutgångar finns i händelse av brand och att det råder nolltolerans mot samtal om priser som varit, priser på kommande jobb, eller andra konkurrensbegränsande faktorer.
Från
i 2012 1 jun2012 g från 1 juli ter från ningsenheMiljöprövnin Miljöpröv 1 december att
Avsändare: Sveriges
Dokumentationen från SBMIs branschdagar ger de medlemmar som var där möjlighet att repetera och summera det som sades, medan de som inte var där kan ta del av kunskaper från branschdagarna.
Föredrag från branschdagarna ger också underlag för flera reportage i tidningen Stenkoll.
nr 115
Januari 2012
dustri
materialin
Berg Sveriges
ik Alnavik
SBMI publicerar i allmänt sina remissvar och viktigare inspel på hemsidan.
Sprida information under branschdagar Programrådet har bidragit till att forma några välbesökta branschdagar: den 19 april i Stockholm i samband med stämman hade 144 deltagare, medan höstens branschdagar samlade 188 i Jönköping och 90 i Umeå. De efterföljande enkäterna visade att mötesdeltagarna var mycket nöjda.
Foto: Carl-Er
Kurskatalog och medlemsmatrikel uppdateras årligen på hemsidan, liksom de index 1011 + 1012 och Bergmaterialindex som berör branschen.
Inom arbetsmiljöområdet: informera, inspirera och driva på utvecklingen Under året har ett Arbetsmiljöutskott inrättats inom SBMI. Utskottet blir styrelsens rådgivande organ och har inledningsvis börjat arbeta med en uppföljning av inträffade olyckor och incidenter, samt ett förslag till gemensamt regelverk med syftet ”Säker Täkttrafik”.
Alnavik
Där finns också KrossOrdet och tidningen Stenkoll samt EU-nyheter och en ökande informationsmängd om arbetsmiljö och de förfrågningar om leveranser som riktas till SBMI.
återkommer 2014.
Foto: Carl-Erik
om PR (goda relationer), samt stödmaterial för Öppen täkt (del av PR-handboken) och aktuella miljödomar. Goda råd vid sprängning i form av checklista och ”Sprängning i bergtäkter” finns också, liksom en mallskrivelse för den som söker argument mot plötsligen höjda tillsynsavgifter.
utgår 2013. Kurse n omarbetas och
sid 4
och upphandling
SBMIs Branschd ag 11 april på Berns i Stockhol SBMIs Branschd m ag 10 oktober på Filmstaden SBMIs Branschd i Jönköping ag 24 oktober på Folkets Hus i Umeå Kursen Säker
Tre nummer av KrossOrdet har kommit under året, tre medlemsblad och två KrossOrdet Stenkoll (se sid 11).
Svensk Bergs- & Brukstidning har publicerat reportage bl.a. om årsmötet och förra höstmötet. Medlemsmatrikel, kurskatalog och Årsberättelse har även producerats 2012. 15
ORGANISATION OCH LEDAMÖTER 2012/2013 Stämma
Styrelse
100 medlemsföretag Kenneth Johansson, NCC Roads, ordf* Jonas Johansson, Nybrogrus, v ordf* Jan Ericsson, Swerock* Ilja Berkenbos, Schweden Splitt Henrik Lövgren, Svevia Urban Norlin, Åkerigrus Jarl Westin, Krossekonomi Per Åkerman, Skanska Pär Åström, Sand & Grus Jehander Björn Strokirk, sekr* * Styrelsens arbetsutskott
Kansli
Programrådet Björn Abrahamsson Pär Burlin Bengt Nilsson Leif Pettersson
Björn Strokirk, vd Joakim Heise, proj. led. Leena Eriksson, sekr Jan Bida, tekn. chef, konsult
Arbetsmiljöutskottet
Krossutskottet
Susanne Björklund, ordf Stig Adolfsson Jerry Andersson Thomas Blomgren Jenny Nyström Lars Svensson Björn Strokirk Joakim Heise, sekr
Niklas Skoog Nicklas Stenqvist Lennart Sundin SBMI:s kansli
Samhällsutskottet
Magnus Reuterwall, ordf Andreas Almén Joakim Boman Daugaard Henrik Bäck Johan Carlsson Michael Haddleton Jonas Johansson Pär Johnning Lennart Kron Jarl Westin Björn Strokirk, sekr Joakim Heise
Niklas Skoog, ordf Torbjörn Andersson Katarina van Berlekom Marie Berglund Eva-Britt Eklöf Petrusson Sonja Grauwald Boman Ulf Kjellén Agnes Larfeldt Alvén Anders Linnerborg Gustaf Magnusson Anna Persson Sara Selegran Monica Soldinger Sven Wallman Björn Strokirk, sekr
Tekniska utskottet Pär Johnning, ordf Peter Andersson Jan Bida Emilie Bosson Magnus Evertsson Klas Holmesson Erik Hulthén Peter Martinsson Per Murén Monica Soldinger Andreas Sunesson Henrik Westin Björn Strokirk, sekr
SBMIs medverkan i organisationer och arbetsgrupper Bergsam
SGUs råd för Samhällsplanering
Bergsprängningskommittén
Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling, styrelse
Geologins Dag, styrelse
Svenskt Näringsliv, styrelse
MinBaS AB, styrelse
Svenskt Närlingslivs vd-grupp
Nordcerts Tekniska Råd Ballast Nordiska Sten & Grusindustriförbundet SGUs Bergmaterialråd
Swedish Standards Institute, SIS – Europastandardisering Union Européenne des Producteurs de Granulats, UEPG
Sveriges Bergmaterialindustri Box 55684, 102 15 Stockholm Tel 08-762 62 25, kansliet@sbmi.se, www.sbmi.se 16
E x pl i c a r e 2013
Nordcert, styrelse