#158 Stenkoll by Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

Krossor

det

CEMENTKRISEN: VAD HÄNDER NU?

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 158 • november 2021

NYA AVSNITT Handbok Säker Täkt

BALANSKOMMISSIONEN – ELKROSSNING PÅ NORRBOTNIABANAN ÅRETS INSATS – NV:s UPPDRAG OM BIOLOGISK MÅNGFALD GEOPRAKTISK – BRANSCHPROFILEN EMMA VIKLUND

SANDVIK HX900 FÖRDELNINGSPLATTA – LÄNGRE LIVSTID. GARANTERAT. Fördelningsplattan HX900 är en unik lösning för slitskydd som ger lägre underhålls- och driftskostnader. Färre underhållsstopp betyder högre kapacitet över tid. När det gäller slitskyddslösningar för din VSI-kross ger HX900 fördelningsplattor den lägsta kostnaden per producerat ton.

ROCKPROCESSING.SANDVIK

INNEHÅLL November 2021

18 Breddat direktiv Finns täkter med i ett breddat industriutsläppsdirektiv?

Cementkrisen Vad händer nu?

22 Förening med stabilt underlag Nu finns en beläggningsförening på plats.

24 Balansakt Balanskommissionen vill förbättra de svenska tillståndsprocesserna.

31 Regeringsuppdrag Naturvårdsverket ska ta fram en plattform för samverkan om biologisk mångfald.

34 Tillståndsprocessen Utredningen för en effektivare miljöprövning har fått utökade direktiv.

38 Geopraktisk Ny webbplats om utbildningar och vägar till jobb.

Branschprofilen Skanskas marknadschef Emma Viklund.

27 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

41 Norrbotniabanan

50 På skolbänken

Trafikverket premierar elkrossning.

Framtidens tekniker och ingenjörer? Bergsskolan vill locka fler unga att utbilda sig mot yrken i branschen.

45 Rörliga bilder SBMI filmar i Vällstatäkten.

46 Nya avsnitt Handbok Säker Täkt har fått tre nya ämnesområden.

48 Årets insats Monica Soldinger Almefelt prisades på SBMI-seminarium.

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika

ÅTERVIN N

DIN PARTNER FÖR HÅLLBAR, LÖNSAM OCH SÄKER PRODUKTION

TERING SOR

NG RI

KROSSN IN

G IN

RIALHAN TE ATE M

N E D Ö L F A R O T S R Ö F T K I S T U SL

SH 1503 är en kapacitetssikt men ändå smidig att jobba med, den har stora gummihjul för bogsering inom täkten och krok i aktern för att den enkelt ska kunna placeras under mataren eller krossen. Den är designad för att en trailer ska kunna backa in under maskinen och de höga stödbenen gör det även lätt att hålla rent runt omkring.

RI NG OS S IDAG!

Calle 0709-508271 Tomas 036-317405 Daniel 0709-508270

info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LEDARE & REDAKTION

östnumret av Stenkoll har landat och 2021 närmar sig sitt slut. Just som pandemikrisen var på väg ut så rullade cementkrisen in, och nu lever hela byggsektorn med en osäkerhet om framtiden som får Kreugerkraschen att framstå som en filbunke. Till och med under pandemins djupaste dalar låg efterfrågan på ballast kvar som om den vore en naturlag. Men utan cement stannar samhällsbyggandet. Vad kommer att hända? Många jag talat med i branschen upplever just osäkerheten som det värsta.

FOTO: NICLAS KINDVALL

Oförutsägbara tider

Ibland när jag försökt beskriva cementkrisen för personer från andra länder, så inser jag hur knasigt och obegripligt händelseförloppet framstår. ”En statlig myndighet har överklagat ett verksamhetstillstånd så att domstolen avvisar ansökan utan att alls förhålla sig i sakfrågorna. Därefter inser staten att konsekvenserna av att tillståndet går ut blir så stora så att regeringen blir tvungen att gå in och städa upp konsekvenserna av statens och domstolens agerande trots Lagrådets avrådan, och trots att det ser illa ut inför EU-domstolen. Samtidigt rapporterar media om att det handlar om att välja mellan grundvattenförsörjning på Gotland eller cement, utan att skribenten varit i närheten av Cementas MKB, eller den hydrogeologiska utredningen.” Ridå. Det framstår som uppenbart att miljötillståndsprocessen behöver förbättras. Samtidigt försöker olika politiker hamra in att "Sverige har en väl fungerande miljölagstiftning". Detta är ett av många uttryck av samhällets ökande polarisering, och denna verkar fortsätta öka.

Aldrig förr har SBMIfrågorna legat så högt upp på agendan."

Snart börjar valåret 2022. Då blir det viktigt att paketera konkreta förslag som kan förbättra miljötillståndsprocessen på ett attraktivt sätt så att förslagen genomförs. Det är även viktigt att knyta an förslagen till den pågående Miljöprövningsutredningen. Aldrig förr har SBMI-frågorna legat så högt upp på den politiska och Svenskt Näringslivs agenda. Svenskt näringsliv driver inför valet tex frågan om "Halverade handläggningstider för tillståndsprocesser". Bara med effektivare miljötillståndsprocesser har vi en fungerande bergmaterial försörjning i framtiden. Bergmaterial gör samhället bättre och världen gladare!

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

STENKOLL Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen? Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

Läs mer om kurserna och anmäl dig på sbmi.se

KURSER OCH BRANSCHDAGAR 23–24 november 2021 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Innehåll: • Bergmaterialprodukter och produktkrav • Kvalitets- och miljöbegrepp • EN-standarder • Produktcertifiering • Provningsfrekvenser • Provtagning, provning och kalibrering i laboratorium • Dokumentation och avvikelsehantering • Begreppet trovärdighet • Försäljning och leverans Kursen inkluderar ett studiebesök.

11–14 januari 2022 Produktion Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus-, bergtäkter och krossanläggningar. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet. Innehåll: • Användarens krav på bergmaterial • Produktionsteknik  • Borrning, sprängning, dolhantering • Praktisk maskinhantering • Maskinkännedom • Reparation och underhåll • Vägningsteknik  • Miljökrav • Goda grannkontakter.

18–19 januari 2022 Grundkurs för berg materialindustrin Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav. Innehåll: • Användningsområden • Kvalitet • Geologi - grunder • Miljökrav och lagstiftning • Produktion • Återvinning • Efterbehandling av täkter.

8–10 februari 2022 Ansvarig driftsledare produktion, kvalitet och miljö, del 1 22–24 februari 2022 Ansvarig driftsledare produktion, kvalitet och miljö, del 2 15–16 mars 2022 Grundkurs för bergmaterialindustrin 7 april 2022 Branschdag Stockholm 8–9 november 2022 Grundkurs för bergmaterialindustrin 23–24 november 2022 Produktkunskap, kvalitetssäkring och EN-standarder

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

TAMTRON ONE POWER HJULLASTARVÅG

Med ONE POWER håller du högt tempo i produktion och utlastning, samtidigt som du får noggranna vägningsresultat med direkt och korrekt information.

⊲ Noggrann

⊲ Enkel

⊲ Snabb

⊲ Flexibel

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE VÄGNING - KUNSKAP - KVALITET

NYHETSFLÖDET

Fler nummer nästa år Från och med nästa år utkommer Stenkoll med fyra nummer per år. Ambitionen med ett tätare utgivningsschema är att tidningen ska vara än mer aktuell och uppdaterad i alla frågor som rör bergmaterialbranschen.

Med fyra nummer av Stenkoll utspridda över året vill vi på redaktionen bredda bevakningen och snabbare kunna berätta om viktiga nyheter i Stenkoll – branschens egen tidning. Handlar det om, berör eller påverkar bergmaterialindustrin ska våra läsare få veta mer i varje nummer av Stenkoll. Under 2022 kommer Stenkoll till er läsare i mars, maj, september och december.

HÄNG MED SBMI PÅ NÄTET Följ SBMI på LinkedIn för att läsa om de senaste nyheterna från din branschorganisation. Förutom egna projekt och branschnyheter länkar SBMI även till medlemmarnas inlägg på plattformen. Skanna QR-länken för att följa SBMI.

Leverantör av slitgods & reservdelar av slitgods reservdelar Leverantör && reservdelar Leverantör Leverantör av slitgodsav &slitgods reservdelar Leverantör av slitgods & reservdelar

m ma as s ... c co om mw ww ww w ... s sw we em ma as s ... c co om m m a s c o m w w w s w e m a s c o m Peter Svensson rell Lennart A r ell A r ell Lennart A A68 ell Ar65 ell 0240-799 Lennart rrell

65 65 sson nsson nsson 9 68 68 9 68 ström ström ström 64 64 64

dlund 1 90

0240-799 0240-799 65 65

0240-799 65 Carina Dahlström Peter Svensson Peter Svensson Peter Svensson 0240-799 64 0240-799 68

0240-799 68 68 0240-799 Carina Dahlström Johan Nordlund Carina Dahlström Dahlström Carina 0240-799 0240-47 91 64 90 0240-799 64 0240-799 64

HELDELHEL- OCH OCH DELMaria Kähäri RENOVERING AV KROSSAR HEL- OCH RENOVERING AVDELKROSSAR Johan Nordlund RENOVERING AV KROSSAR 0240-799 54

0240-47 91 90

Fråga gärna om våra gjutfria H4000/ CH440 mantlar

Hel-HELoch delrenovering DELHEL- OCH OCH DELRENOVERING AV KROSSAR av krossar HEL- OCH RENOVERING AVDELKROSSAR RENOVERING AV KROSSAR

Normansväg 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager ii Bålsta Normansväg 2, Ludvika ii Bålsta Normansväg 77194 Ludvika |0240-376 0240-37610 10 |info@swemas.com info@swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 2, 771 771 94 94 Ludvika Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager Bålsta |Reservdelslager Normansväg 2,2,771 771 9494 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager Bålsta Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta

Fråga gärna om våra gjutfria H4000/ CH440 mantlar

Hel- och delrenovering av krossar

Peter Svensson 0240-799 68

Kontakta oss! Carina Dahlström 0240-799 64

Johan Nordlund 0240-47 91 90

Maria Kähäri 0240-799 54

Normansväg 2, 771 94 Ludvika | 0240-376 10 | info@swemas.com | www.swemas.com

NYHETSFLÖDET

HUR GÅR KLIMATOMSTÄLLNINGEN? FOTO: DAVID FALK

I samband med insamlingen av produktionsuppgifter från producerande medlemmar har SBMI från och med nästa år ambitionen att följa upp hur det går för medlemmarna i klimatomställningen. Detta är information som allt oftare efterfrågas, både i syfte att få information om tempot i branschens klimatomställning, och i syfte att ge en bild av branschens framtida elbehov. Därför kommer SBMI att efterfråga uppgifter om: • Hur stor del av krossningen sker i dieseldrivna krossar? Hur stor är dieselanvändningen? • Hur stor del av krossningen sker i biodieseldrivna krossar? Hur stor är användningen av biodiesel? • Hur stor del av krossningen sker i eldrivna krossar? Hur stor är elenergianvändningen? SBMI vill även kartlägga vilka utmaningar medlemmarna upplever med att ersätta diesel med andra energislag, exempelvis nekats att ansluta krossar till elnätet, tillgången till biodrivmedel har varit otillräcklig, eller annat.

Krosskontroll Från kross till kronor

Vad bör SBMI främst arbeta med för att främja omställningen till fossilfritt? Tveka inte att kontakta SBMI med dina tankar!

Få kontroll över ditt lager Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande. • Faktureringsunderlag • Tydliga kundrapporter • Statistik och jämförelser • Lagermängder • Integrationsmöjligheter • Information från ASRi • Realtidsdata • GPS-uppföljning 070 - 543 50 01 info@krossdata.se

GÄSTKRÖNIKA

AKUT BEHOV AV BÄTTRE TILLSTÅNDSPROCESSER Den 11 oktober 2021 beslutade Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt att avvisa LKAB:s ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad gruvverksamhet i Kiruna. Detta på grund av bristande samråd vilket ledde till att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) underkändes. eslutet innebär att det nu krävs ett omtag av hela processen. LKAB har uppgett att dagens oförutsägbara process där prövningens fokus ligger på formalia och processdetaljer i stället för miljö- och samhällsnytta, är ett direkt hot mot deras ansträngningar att ställa om mot en hållbar framtid. Situationen är dock inte unik. Underkännandet av LKAB:s MKB har likheter med Cementa-målet och situationen som vi kunnat följa under sommaren. Domstolarna ser strängt på de formella kraven för MKB och de samråd som föregår MKB:n. Att samråd anses otillräckligt, eller att det anses att MKB:n brister i utredningsdelen är inte ovanligt.

"Det är nu hög tid för regeringen att agera för bättre tillståndsprocesser."

Det finns ett antal brister i de svenska tillståndsprocesserna för områden som förnybar energi, gruvor, täkter och industri. Många överklaganden fastnar hos regeringen, och domstolsprocesserna för miljötillstånd tar oerhört lång tid på grund av kompletteringskrav från olika remissmyndigheter i ett sent skede. Att processerna för gruvor tar så lång tid handlar också om att det rör sig om en dubbelprövning, det vill säga prövning enligt både miljöbal10

ken och minerallagen. Praxisutvecklingen har gjort att det är svårt att veta vilka frågor som prövas i vilken process. Exempelvis ska numera frågor om Natura 2000-påverkan prövas redan i processen enligt minerallagen, men för den prövningen krävs så pass mycket underlag att det helt enkelt är komplicerat att utreda utan att komma in på de frågor som hör hemma i prövningen enligt miljöbalken. Det saknas tidsfrister för kompletteringskrav från myndigheternas sida respektive för hur lång tid handläggningen får ta vilket är ett växande problem. Även resursbrist hos domstolar och myndigheter samt många överklaganden leder till förseningar av tillståndsprocesserna. Som en direkt följd av detta hotas investeringar i framtidsinriktad industri, gröna jobb och Sveriges konkurrenskraft. För att komma till rätta med problemen behöver regeringen agera och inte bara tillsätta ett antal utredningar för att se över frågorna. Vi föreslår nu ett antal konkreta åtgärder som skulle bidra till att dels lösa den akuta situationen, dels skapa bättre förutsättningar inför framtiden.

• Inledningsvis behöver man ta hänsyn till coronapandemin och införa ett (1) års förlängning av alla igångsättningstider i kombination med en automatisk förlängning med ett (1) år på tidsbegränsade miljötillstånds giltighetstid. Förlängningsbesluten bör kunna ges efter ett enkelt anmälningsförfarande – Cementakrisen kan därmed undanröjas samtidigt som vindkraftsutbyggnaden underlättas. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

• Man bör begränsa antalet överklaganden av tillståndsprocesser genom att införa en avgift för prövning. Lite mer än ett symboliskt belopp skulle räcka för att mana till eftertanke och man skulle på så sätt kunna korta ner tiden för tillståndsprocesserna betydligt. • För att undvika att överklaganderätten utvidgas fall för fall i praxis behöver man införliva Århuskonventionen korrekt och göra en punktlista i en förordning över vilka beslut/domar som får överklagas i enlighet med konventionen. • Genom att införa tidsfrister för kompletteringskrav i ansökningsmål kan man undvika den situation vi har idag där utredningsunderlag ofta blir för gamla eftersom handläggningen tar så lång tid. • De domstolar och myndigheter som prövar tillståndsansökningar måste få utökade resurser. • Gör det till huvudregel att godkänna MKB:n tidigare i tillståndsprocesserna. Har MKB:n allvarliga kvalitetsbrister så uppdagas detta tidigare i processen. • Utöver detta bör man införa undantag från artskyddet i artskyddsförordningen, så vi i Sverige inte, utöver de krav som finns i fågeldirektivet från EU, skyddar alla vilda fåglar. Oförutsägbarheten och de tidsmässigt utdragna tillståndsprocesserna leder till minskade investeringar i Sverige, förlorade jobb och negativa miljö- och klimateffekter. Därför är det nu hög tid för regeringen att agera för bättre tillståndsprocesser.

GÄSTKRÖNIKÖRER

Foyen Advokatfirma, avd. för markoch miljörätt

Pia Pehrson, advokat/partner

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

Isabel Andersson, biträdande jurist

Nu kan du läsa kurser på distans från Bergsskolan Kurser med start i januari 2022: - Markbyggnad - Stål och dess legeringselement Ingen avgift, anmäl dig till Bergsskolan. Tfn: 0735 - 238 800. Läs mer på www.bergsskolan.se

CEMENTKRISEN

HUR KOMMER BERGMATERIALINDUSTRIN PÅVERKAS AV CEMENTKRISEN? Bergmaterialindustrin, liksom många andra branscher, befinner sig i ett ovisst och oförutsägbart läge till följd av cementkrisen. Beroende på hur situationen utspelar sig kan ett antal scenarion bli verklighet. Och ingen kan i nuläget helt överblicka hur framtiden kommer att se ut. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Cementa

e beslut som förväntas tas under den närmaste tiden kommer att påverka bergmaterialbranschen, både på kort och lång sikt. Under SBMIs seminarium i oktober ställdes deltagarna inför två frågor. Svaren, som kom via SBMI-appen, visar tydligt att branschföreträdarna inser det allvarliga läget.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

Tre frågor om cementkrisen: På frågan "Hur talar ni om cementkrisen i ditt företag?" markerade tre fjärdedelar av deltagarna för alternativet "Läget är allvarligt! Det kommer innebära en större kris". Uppföljningsfrågan löd "Vilken påverkan tror du att cementkrisen kommer att få för bergmaterialbranschens volymer för 2022?".

Varför finns det så få cementtillverkare i Sverige? – Det är resultatet av en konsolidering som pågått under flera decennier, till stor del pådriven av politiken.

Här trodde fler än hälften av de svarande att minskningen hamnar på mellan 10–50 % av årsproduktionen medan en tredjedel var något mer positiva med svaret 5–10 %.

Kan vi inte bygga utan cement? – Nej, du kan inte ens bygga ett trähus utan att använda betong i någon mån. När det gäller exempelvis broar och tunnlar är de omöjliga att bygga utan betong i nuläget.

Går det att ersätta den svensktillverkade cementen med import? – Det kan möjligen gå på längre sikt. Men det kommer att ta tid att få allt med exempelvis certifiering, provning och kvalitetsgodkännanden på plats. Import av cement från exempelvis Kina innebär också hög miljöbelastning.

Krossverk i världsklass L 120-330 Stabil och effektiv produktion med minimal miljöpåverkan. En högpresterande lösning för en rad olika applikationer. Kompakt design Hög kapacitet Energieffektiv

Utrustning Käftkross, Nordberg ® C120 ™ Konkross, Norberg ® GP330 ™ Siktar och matare från Jonsson

www.pjjonsson.se

C E M E N T K R I S E N

Detta har hänt: 28 december 2017 Cementa lämnar in ansökan om nytt tillstånd.

17 januari 2020 Mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd. Beslutet överklagas.

Malin Löfsjögård, VD på Svensk Betong och dessutom intervjuad under seminariet, berättar att det i skrivande stund "står still i Slite" och att Cementa behövde få ett besked i mitten av november. – Just nu väntar vi helt enkelt på ett regeringsbeslut.

1 april 2020 Mark- och miljööverdomstolen meddelar prövningstillstånd.

6 juli 2021 Mark- och miljö överdomstolen avvisar ärendet p.g.a. otillräcklig miljökonsekvensbeskrivning. Beslutet överklagas.

tillstånd, en siffra som nämnts är åtta månader vilket är den tid det beräknas ta att bryta den återstående mängden kalk som finns inom ramen för det ursprungliga tillDen 29 september röstade nämligen ståndet. Riksdagen ja till regeringens förslag – Hur långt ett om tillfälliga ändringar i miljöbaleventuellt förlängt ken. Dessa ger regeringen möjlighet tillstånd i så fall att pröva en ansökan om förlängt kommer att löpa är tillstånd för kalkstensbrytning. Ceförstås en stor fråga, Malin Löfsjögård mentas tidigare tillstånd, som gick för Cementa och för ut den 31 oktober, omfattade en alla branscher som är större mängd kalk än vad företaget hunberoende av cement och betong, säger nit bryta. Malin Löfsjögård. Cementa menar att tre De flesta tror dock att regeringen år är rimlig tid för att de ska kunna ankommer att ge Cementa ett förlängt passa sig till det nya läget, till exempel

"Just nu väntar vi helt enkelt på ett regeringsbeslut."

25 augusti 2021 Högsta domstolen medger ej prövningstillstånd.

31 oktober 2021 Cementas tillstånd löper ut.

om vidare brytning i Slite inte tillåts. Under den tidsperioden menar Cementa att man kan möta efterfrågan genom att köpa kalk från branschkollegan Nordkalk. Men även om regeringen ger Cementa ett förlängt tillstånd, oavsett längd, återstår flera orosmoment för företaget. Flera organisationer, bland dem Naturskyddsföreningen och Greenpeace, har aviserat att de tänker överklaga ett sådant beslut till Högsta Förvaltningsdomstolen. Denna kan då välja att inhibera regeringens beslut vilket kommer att innebära en omedelbar akut cementkris som slår mot hela byggbranschen och äventyrar de flesta större svenska infrastrukturprojekt som är pågående eller på planeringsstadiet. Vid Stenkolls pressläggning den 9 november hade regeringen ännu inte tagit ett beslut i frågan.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

Röster om cementkrisen 1. Hur har ditt företag påverkats av cementkrisen hittills? 2. Har ni vidtagit åtgärder, eller planerar ni några åtgärder för att hantera situationen? 3. Vilka kan de allvarligaste följdverkningarna bli för ditt företag, och för bergmaterialindustrin som helhet? 4. Vad anser du behöver göras för att förhindra att något liknande inträffar igen, för cement, eller några andra material?

Michael Haddleton, ABT Bolagen AB och ledamot i SBMIs styrelse

Björn Abrahamsson, NCC och ledamot i SBMIs styrelse

Gustaf Werner, Skanska och ordförande i SBMIs styrelse

1. Då ABT Betong har en annan cementleverantör har det i dagsläget inte påverkat oss.

1. Inte så mycket ännu. Allt rullar på.

1. Vi har ännu inte haft effekter på arbetsplats men vi har sedan sommaren arbetat med olika scenarier för att analysera potentiell effekt samt hur vi ska agera.

2. Vi har informerat våra kunder om en eventuell cementbrist vilket kommer leda till höjda priser på betong.

3. Jag tror att alla förstår att blir det ingen bro så är det meningslöst att bygga vägen till bron. Finns det inte betong till fundamentet så blir det inget vindkraftverk. Kan man inte gjuta husgrunden så byggs inget hus. Både bygg och anläggning påverkas och efterfrågan på bergmaterial blir avsevärt mindre.

3. Cementbristen leder till att betydligt färre byggen kan startas och behovet av våra tjänster – som ballastmaterial, maskintjänster och transporter – kommer att minska betydligt. 4. Enklare, tydligare krav och snabbare handläggningstider för dessa tillstånd.

2. Ja självklart! Vem har inte det?

4. Lagstiftningen måste bli tydligare och bättre så att rättsprocesserna kan bli någorlunda förutsägbara.

2. Vi har satt samman en grupp som samordnar arbetet kring leverantörs- och kunddialogen samt det tekniska arbetet för att minska vårt cementberoende. Exempelvis för vi dialog med projekten kring vår Gröna betong som har mindre cementinblandning och bidrar då positivt dubbelt. 3. Vi följer noggrant utvecklingen och de rapporter som bland andra Byggföretagen redovisar. Här visar flera av aktörerna risk för inte bara direkt påverkan utan stor indirekt påverkan på

Simulera din anläggning

www.roctim-plantsmith.com

såväl anläggnings- som bostads-, och kommersiellt byggande. För bergmaterialindustrin blir då följdeffekten uppenbar med minskad volym som i sin tur kan få längre effekter på uttagna mängder i relation till tidsatta tillstånd. 4. Vi har genom våra branschorganisationer Byggföretagen, SBMI och Svensk Betong kommunicerat att verksamhetstillståndsprocessen behöver effektiviseras. Vi ser gärna tuffa krav och villkor men de måste vara tydliga, enhetliga och förutsägbara.

Frågan är känslig och några företag som Stenkoll har ringt upp avstår från att svara. Det är ett mycket allvarligt läge och man letar febrilt efter ersättningsleveranser, men innan dessa finns och kan täcka hela eller väsentliga delar av bortfallet av betong vill man inte störa pågående sonderingar.

NYHETSFLÖDET

SBMIs PRODUKTLISTA KLAR På uppdrag av BEAst, Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard, har SBMI tagit fram ett företagsneutralt artikelnummerregister som när det används kommer underlätta automatisering, minska kostnader och öka effektiviteten i branschens elektroniska affärer. SBMIs artikelnummerregister finns på webbplatsen och beskriver de över 100 vanligaste bergmaterialprodukterna. Bland annat är det enkelt att utläsa såväl råvara och egenskaper som krav och avsedd användning. Systematiken som ligger till grund för systemet är också utformad för att vara flexibelt och anpassningsbart för att möta kommande behov, som exempelvis cirkulära råvaror. Artikelnummerregistret är uppbyggt så att varje position i numret beskriver en egenskap hos produkten: • Råvarans ursprung (bergmaterial, naturgrus, olika typer av återvunna material som betong, industriellt framställd etc.) • Bearbetning (ex. krossat)

• Behandling (ex. tvättat, saltinblandat) • Sortering (enligt EN-standarder för ballastprodukter) • Avsedd användning, CE-märkning och system för bedömning och fort löpande kontroll av prestanda (ex. CE-märkt enl. system 2+ för användning till betong) • Egenskaper och uppfyllande av krav (ex. krav i en AMA-kod, färg, kulkvarnsvärde)

Nu genomförs färdplanerna

FOTO: SBMI

Fossilfritt Sverige anordnade i oktober en konferens för att följa upp de olika branschernas klimatarbete. Under konferensen behandlades främst två perspektiv. I det ena perspektivet riktades fokus på hur långt olika branscher hunnit i sitt omställningsarbete. I det andra perspektivet undersöktes hur väl politiken lyckats med att främja exempelvis bergmaterialindustrins klimatomställning. Under konferensen hänvisades också till Fossilfritt Sveriges rapport om vad branscherna gemensamt tycker är de viktigaste utmaningarna framöver: De fem viktigaste politiska utmaningarna: • Cirkulära lösningar • Snabbare och effektivare tillståndsprocesser • Satsning på utbildning och rekrytering • Tydliga riktlinjer och system för hållbar offentlig upphandling • Helhetsgrepp kring elektrifieringen.

Fossilfritt Sveriges konferens på Berns i Stockholm den 27 oktober.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

Fossilfria transporter i framtidens anläggningar Kellve har levererat klimatsmarta anläggningar sedan 1957 i Sverige och internationellt

Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion www.kellve.com • Tel. 0512-300 200

ABUS n Gruppe Sverige

skap Vår kun het er k – er sä

Vikten av det viktigaste Få ett helt kunskapsnätverk på köpet. Våra auktoriserade återförsäljare inom ABUS Sverige Gruppen erbjuder helhetslösningar med lyftutrustning, leasing, montage, service och utbildning av din personal. Låt oss ta hand om det viktigaste – att personal och produktion är i trygga händer – så att du kan lägga energi på annat.

Vänd dig till ABUS Sverige Gruppen när du vill ha en komplett lyftlösning, läs mer på abus-kransystem.se eller kontakta oss på 054-55 56 50 eller info@abus-kransystem.se

R E V I D E R I N G A V I E D

BREDDAT DIREKTIV KAN ÖKA Under 2021 pågår arbetet med att revidera EU:s industriutsläppsdirektiv (IED). Förslag finns om att direktivet ska breddas med fler parametrar och gälla fler sektorer. Bergmaterialindustrin följer med spänning om täkter kommer att finnas med i utkasten från kommissionen. Något som branschen vill undvika. TEXT: Hans Lundgren

dag berörs 55 000 företag i Europa, varav 1 200 i Sverige, av industriutsläppsdirektivet ”Industry Emissions Directive” (IED). Om ett par år kan det vara betydligt fler. En revidering av direktivet pågår och kan få omfattande konsekvenser för bergmaterialindustrin. IED införlivades i svensk lagstiftning 2013. Än så länge har inte bergmaterialbranschen inkluderats i direktivet, men nu finns förslag på EU-nivå att gruvor och täkter, eller ”mining and quarrying industries” som det heter, ska omfattas av direktivet.

Direktivet reglerar kravnivåer på utsläpp till bland annat vatten och luft, men också krav på att redogöra för avfallshantering och resursanvändning. Även här finns det planer på att utöka direktivet, så att det i framtiden blir betydligt fler variabler som omfattas av kraven. En förklaring till att fler branscher ska inkluderas i IED är att direktivet är det starkaste verktyg man kan ha i en miljölagstiftning. Uppfyller ett företag inte tillståndskraven för industriutsläpp får man helt enkelt inget tillstånd för sin verksamhet. Därför vill kommissionen ha med så många branscher som möjligt i direktivet. Även enskilda medlemsstater har också kommit med önskemål om en utvidgning till fler sektorer. Det handlar om 10–15 branscher eller nya processteg för

"Uppfyller ett företag inte tillståndskraven för industriutsläpp får man inget tillstånd för sin verksamhet."

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

BRANSCHENS ADMINISTRATION FOTO: NICLAS KINDVALL

sektorer som redan finns med, men också för frågor som deponi och medelstora förbränningsanläggningar som redan är reglerade i annan lagstiftning Det berättar Eva Blixt, rådgivare i miljöfrågor och forskningschef på Jernkontoret samt en av de ledande experterna i Sverige på området. Kraften i direktivet påverkar också synen på vilka faktorer IED ska reglera. Idag finns bindande krav för utsläpp till vatten och luft. Framöver kan många fler områden omfattas av lagstiftningen. Det som diskuteras är bland annat cirkulär ekonomi, energi, klimat, kemikalier och innovationer (ny teknik). Eva Blixt är kritisk till att direktivet kan bli alltför omfattande. Det är exempelvis fel att lagstifta om krav på vilken ny teknik och vilka innovationer som ska användas för att ges tillstånd, menar hon. – Direktivet måste vara teknikneutralt. Varje företag måste kunna bestämma och välja den teknik och de innovationer som ger bästa möjligheten att uppnå miljökraven. Det vore absurt annars, säger Eva Blixt. Hon tycker att i grunden är industriutsläppsdirektivet en sund lagstiftning. – Alla företag måste uppfylla kraven, annars blir det inget tillstånd. En fördel med direktivet är att det är konkurrensneutralt, alla industrier inom EU som ingår måste följa det. Så det är inte bara negativt att vara en del av IED. Även om vi i Sverige kan tycka att det räcker med miljöbalkens krav, så är det inte alla länder som har lika hård miljölagstiftning som den svenska. Med IED får alla en gemensam miljöreglering. En annan fördel är förstås att det är positivt för miljön. En anledning till att bergmaterialbranschen inte vill se en breddning av direktivet till gruvor och täkter är att branschen redan är reglerad av hårda krav i den svenska miljöbalken. Att lägga på IED skulle inne-

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

"Det gäller att visa för EU att bergmaterialbranschen klarar miljökraven utan IED." Eva Blixt

bära en onödig dubbelreglering, enligt branschens företrädare. SBMI menar att bergmaterialbranschen verkar på en regional marknad. Den är inte utsatt för global konkurrens på samma sätt som exempelvis stålindustrin. – Det är just sådana argument branschen måste använda i sin argumentation för att undvika att omfattas av direktivet. Det gäller att visa för EU att man klarar miljökraven utan IED, säger Eva Blixt. Ett annat argument för att undanta gruvor och täkter är att det är verksamheter som är fysiskt bundna till en plats. De kan skilja sig åt, beroende på förhållandena där de bedrivs: geologiska, geografiska och så vidare. En anpassning till en gemensam, europeisk lagstiftning är kanske en sämre väg att gå än att ha tekniska lösningar som är anpassade till de lokala förhållandena. Branschen måste försöka påverka svenska regeringen och EU-parlamentariker i frågan, menar Eva Blixt. – Det är viktigt att göra väsen nu under hösten. Men jag tror inte att det räcker att trycka på att det är onödigt med dubbelreglering. Vi inom stålbranschen har ju redan det, och har klarat av det under alla år. En mer framkomlig väg är nog att betona att det handlar om svenska täkter som har verksamhet med speciella svenska markförhållanden och att 19

FOTO: DAVID FALK

R E V I D E R I N G A V I E D

vinsten med en EU-gemensam lagstiftning är liten eller noll, säger Eva Blixt. För SBMI är det viktigt att vara med och påverka de kommande månaderna, för att uppmärksamma vad som är på gång. Sent i december eller under första kvartalet 2022 ska EU-kommissionen ha tänkt klart. Då presenteras ett förslag för ministerrådet och Europaparlamentet. Sedan väntar ett par år där förslagen ska diskuteras i respektive organisation och sedan debatteras, även här kan branschorganisationer försöka påverka, till exempel för att täkter stryks från förslaget. Ett beslut om det nya direktivet kan kanske vara klart under 2023, det år Sverige håller i ordförandeskapet för EU. Det kommer Mårten Sohlman därefter att införlivas i svensk lagstiftning.

"IED skulle innebära en monumental dubbelreglering."

Tvingas bergmaterialbranschen ändå med i IED väntar nästa fas – med resor till Sevilla. Där finns EU-kommissionens IPCC-byrå som leder arbetet med att utforma det som kallas BAT-slutsatser (Best Available Technique), bästa tillgängliga teknik, och vilka utsläppsvärden man då kan nå om den är på plats. De tas fram i tekniska arbetsgrupper sektor för sektor, där berörd industri, medlemsländer och organisationer deltar. Här är det också viktigt att svenska företag och branscher är med och försöker påverka, betonar Eva Blixt. Från bergmaterialbranschens sida följer man noga arbetet med revideringen av IED och gör vad man kan för att undvika att bergtäkter ska omfattas av direktivet. SBMI har svarat på de konsultationer som EU har initierat. – Det finns en väldig drivkraft i branschen att minska utsläpp och uppnå klimatmålen utan denna reglering på EU-nivå. Vi har redan en omfattande miljölagstiftning i Sverige som vi måste följa. IED skulle innebära en monumental dubbelreglering, säger Mårten Sohlman, VD för SBMI. IED är tänkt för industrier med stora utsläpp. Branschens syn på IED är att bergtäkter ger upphov till väldigt små utsläpp jämfört med många andra branscher. Den svenska bergmaterialbranschen är också diversifierad, både avseende storleken på 20

branschens aktörer och avseende de olika affärsmodeller som förekommer i branschen, vilket gör det svårt att hitta ett rättvist sätt att reglera verksamheterna så att de kan fortsätta konkurrera utifrån liknande villkor. Viktigast är kanske att direktivet skulle innebära en ökad administrativ börda utan miljönytta. SBMI ifrågasätter också att kommissionen har klumpat ihop gruvor och bergtäkter i arbetet med revideringen. Det är helt olika branscher, med olika förutsättningar. Gruvorna konkurrerar på en global marknad, medan bergmaterialindustrins marknader är helt regionala, och den nationella exporten och importen är obefintlig. SBMI försöker driva opinion i frågan här i Sverige genom kontakter på departementsnivå. På europeisk nivå samordnar det europeiska branschorganet UEPG bergmaterialfrågorna och försöker påverka beslutsfattarna. – Faran är inte över. Vi fortsätter att bevaka frågan, säger Mårten Sohlman.

Eva Blixt deltog i SBMIs bransch seminarium i oktober. Följ QR-länken för att se seminariet. Föredragningen om Industriutsläppsdirektivet inleds 2:29:55 in i seminariet.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

ALLT INOM SIKTMEDIA OCH SLITSKYDD Vår siktduksproduktion har rötter sedan 1950-talet och den långa historiken och viljan att alltid utvecklas gör att vi ständigt förnyar och förbättrar våra metoder och produkter. Vare sig det gäller Stål-, Gummi-, Hardox- eller Polyuretansiktduk har vi en egen produktion och lång erfarenhet som borgar för bästa kvalité och service. Har du frågor eller önskemål, kontakta någon av våra säljare. www.spgab.se

PRODUKTSPECIALISTER

08-504 106 00

TOBIAS DAHLMAN

VÅRA PRODUKT SPECIALISTER

tobias@spgab.se 08-504 106 22

ADAM ÅKERQVIST adam@spgab.se 08-504 106 17

JONAS WALLGREN jonas@spgab.se 08-504 106 18

SVENSK BELÄGGNINGSFÖRENING

GRUNDEN LAGD FÖR NY FÖRENING FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

För första gången på nästan tjugo år finns återigen en beläggningsförening på plats. Ambitionen är naturligtvis att arbeta för medlemmarna i alla frågor som rör asfalt och beläggning. TEXT: Hans Lundgren

en 20 oktober fastställdes stadgarna för Svensk Beläggningsförening och den interimstyrelse som under snart ett år arbetat för föreningens grundande kunde lämna över till en nyvald styrelse. Den nya föreningen är ännu i sin linda men har redan slagit fast ett antal viktiga områden att ta itu med. – Nu finns föreningen och vår första uppgift är att se till att vi når ut och kan välkomna nya medlemmar, säger Svevias Tomas Johansson, som föreningsstämman valde till ordförande.

Dessutom, fortsätter han, sätter vi i gång arbetet på de områden som vi identifierat som allra viktigast just nu. – Hållbarhet och miljö är naturligtvis två av dessa. Kompetensförsörjning är en ytterligare. Vi behöver skaffa oss en överblick, en samlad kompetensbild, för att sedan arbeta fram en strategi för att fånga upp morgondagens medarbetare i branschen. PEABs Mats Wendel, även han styrelseledamot i den nya föreningen, inflikar: – Vi är övertygade om att vi kan locka nya medarbetare. Det är tekniska och spännande yrken och vi vet dessutom sedan tidigare att de som hamnar här har en tendens att stanna kvar. De trivs helt enkelt. Ett fjärde och självklart område är arbetsmiljö och säkerhet. Många delar av arbetet i branschen sker i farliga miljöer som exempelvis hårt trafikerade vägar.

Styrelsen för nybildade Svensk Beläggningsförening. Mats Wendel (Peab), Nicole Kringos (KTH), Per Centrell (Ramboll), Tomas Johansson (Svevia), Johanna Andreasson (Nynas), Peter Nilsson (Skanska) och Pajtim Sulejmani (LTH). Jan-Erik Lundmark (Trafikverket) saknas på bilden.

Svensk Beläggningsförenings styrka är bredden. Det är Tomas Johansson och Mats Wendel överens om. – Vi har med hela värdekedjan, berättar Mats Wendel. Allt från beställare, entreprenörer och konsulter till leverantörer, forskare och övriga som är intresserad av våra frågor. Johansson och Wendel understryker att föreningen kommer att söka samarbeten, med andra branschorganisationer. – SBMI är ett sådant exempel, säger Tomas Johansson som även är ledamot i SBMIs styrelse. Naturligtvis har vi sneglat lite på hur SBMI jobbar och engagemanget som finns där. Beläggningsföreningen är dock en annan typ av förening och vi får gemensamt med medlemmarna ta fram arbetssätt som fungerar för oss. Mats Wendel avslutar: – Vi har stor uppbackning i branschen och det märks att många saknat en förening som arbetar övergripande med asfalts- och beläggningsfrågor.

"Vi har med hela värdekedjan."

? LÄS MER på Svensk Beläggningsförenings webbplats sbfsverige.se

Tomas Johansson och Mats Wendel berättade om Svensk Beläggningsförening under SBMIs seminarium i oktober. Följ qr-länken för att se avsnittet som börjar efter 3:00:30.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

OPTIMERA DITT SPRÄNGARBETE MED PRECIS OCH SNABB BORRHÅLSDIAGNOSTIK FRÅN O-PITBLAST

VI ÄR NORDENS ENDA ÅTERFÖRSÄLJARE AV O-PITBLAST & O-PITDEV Kontakta Jens Bucknall >> 073 347 12 12 / jens.bucknall@forcitconsulting.se

>> O-PITBLAST.COM

BULLER- OCH VIBRATIONSMÄTNING I PÅGÅENDE VERKSAMHET Kontakta Robert Eriksson >> 073 253 19 20 / robert.eriksson@forcitconsulting.se

BERG- OCH SPRÄNGTEKNIKSK KONSULTATION Kontakta Atte Werneman >> 073 253 19 10 / atte.werneman@forcitconsulting.se

DIN KOMPLETTA TÄKTKONSULT >> FORCITCONSULTING.SE

BALANSKOMMISSIONEN

BALANS MELLAN HÅLLBAR UTVECKLING Balanskommissionen heter ett initiativ där åtta företag gått samman och verkar för att hitta en sund balans mellan tillväxt och hållbar utveckling. Bakgrunden är att bolagen upplever att investeringar riskerar att fördröjas eller till och med stoppas av krångliga och långsamma tillståndsprövningar. TEXT: Hans Lundgren

alanskommissionen startade hösten 2018 och företagen som ingår är Arise, Boliden, Ellevio, Fortum, Holmen, Lantmännen, SCA och Södra Skogsägarna. Kommissionens arbete leds av två rutinerade politiker, Lena Ek (C), tidigare miljöminister och numera styrelseordförande i skogsbolaget Södra samt Anders Sundström (S), tidigare bland annat näringsminister och för närvarande ordförande i gruvföretaget Kaunis Iron. Arbetet i balanskommissionen administreras av kommunikationsbyrån Diplomat Communications. Så här långt, säger Gunnar Sonesson, strategisk rådgivare på Diplomat, har man haft många väldigt konstruktiva möten och fått en god access till ledande beslutsfattare i regering, riksdag, EU-parlament och länsstyrelser. Vad har ni åstadkommit i sakfrågor? Inte så mycket än men, konstaterar Gunnar Sonesson, de frågor kommissionen driver, till exempel hur lagstiftningen ska utformas, kräver långa processer innan en förändring kan ske. – Kommissionen har blivit en viktig röst, och innehåller en spännvidd av branscher. Vi fördjupar insikter och höjer kunskapsnivån, anser han.

Ett mått på genomslagskraften är de åttiotalet motioner till höstriksdagen som handlar om tillståndsfrågor, en motionsflod som aldrig tidigare skådats, enligt Gunnar Sonesson, politiska förslag som rör tillståndsprocesser, tidsaspekter och miljöpåverkan. Kommissionens bolag har som ut24

"Det är för många myndigheter inblandade i rättsprocessen, vilket försvårar och fördyrar processen. Staten borde prata med en röst" Gunnar Sonesson

gångspunkt att försöka hitta balansen mellan å ena sidan tillväxt och näringslivsutveckling och å andra sidan miljö- och bevarandeintressen. När arbetet i balanskommissionen startade 2018 handlade det om miljöbalkens tillämpning och utformningen av lagstiftningen. Sedan dess har det tillkommit ett EU-spår. Kommissionen värnar svenska förutsättningar och följer arbetet inom EU, till exempel diskussionerna om den så kal�lade taxonomin, där EU i ett ursprungligt förslag klassade delar i svensk skogsindustri, bioenergi och vattenkraft, som icke hållbara. Ett förslag som balanskommissionen anser skulle slå hårt mot svensk industri och svenska investeringar. Det slutgiltiga förslaget från EU har dock förändrats, men balanskommissionen fortsätter bevaka frågan och ser fortfarande skrivningar som i flera fall är mer långtgående än gällande direktiv och som försvårar för flera näringar. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

OCH TILLVÄXT Balanskommissionen har några principförslag på förändringar som man vill driva framöver, som till exempel snabbare tillståndsprövningar, ökad förutsägbarhet och bättre proportionalitet i myndigheternas utredningskrav. – Blir tillståndsprocesserna långvariga riskerar viktiga investeringar att fördröjas eller till och med att inte bli av, säger Gunnar Sonesson. En käpphäst för kommissionen är lagstiftningens bedömning när företag vill göra förändringar i befintlig verksamhet, som då ska prövas som en helt ny verksamhet och inte bara ändringen. Befintliga verksamheter bör som huvudregel prövas genom ändringstillstånd, anser Balanskommissionen.

Finns det inte en risk för minskad insyn om man lättar på miljöregler och snabbar på tillståndsprocesser?

Ett mått på Balanskommissionens genomslagskraft är det åttiotalet motioner rörande tillståndsprocesser som kom in till höstriksdagen.

– Risken finns, men just nu är det tvärtom – det finns en betydligt större transparens, när bolagens ansökningar om tillstånd ska prövas av fyra, fem olika myndigheter. Det finns heller inga industriinvesteringar i Sverige som inte syftar till ökad hållbarhet och mindre utsläpp. Vi menar att det är för många myndigheter inblandade i rättsprocessen, vilket försvårar och fördyrar processen. Staten borde prata med en röst. Myndigheter borde inte heller kunna överklaga varandras beslut. Enligt kommissionen är det varken rimligt, kostnadseffektivt eller rättssäkert att fyra olika myndigheter – ofta med olika slutsatser – är inne i samma frågor under en rättsprocess. En aktuell fråga som Balanskommissionen gläds åt är regeringens nya direktiv till länsstyrelserna att utveckla metoder och samverkan för att främja en effektiv samrådsprocess. Det skulle minska krånglet med tillstånd och därmed påskynda näringslivets klimatomställning. Balanskommissionen tar gärna emot fler bolag som är villiga att verka för de frågor kommissionen driver. Den årliga budgeten ligger på cirka 2,5 miljoner kronor och bestäms från år till år. Något slutdatum för arbetet är inte satt än. Men

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

BALANSKOMMISSIONENS 6 FÖRSLAG FÖR GRÖN OMSTÄLLNING: 4. Avgränsad krav 1. Korta tiden för ställning och färre investeringar och prövningsinstanser tillståndsprövningar Ett system där en anBättre samordning sökan prövas mot flera mellan statens olika inlagar av en uppsjö av tressenter. Gör mindre myndigheter blir tidsändringstillstånd till hukrävande och inefvudregel, när delar av fektivt. en anläggning ska er5. Rimlig avvägning sättas. Ett vattenkraftmellan naturvärden verk ska inte prövas och produktionssom en ny verksamhet mark när en turbin byts ut. Alla hållbarhetsaspekter 2. Skapa förutsägbar av ett beslut – social, het och likformighet ekonomisk och ekoi tillståndsprocesser logisk hållbarhet – bör Ibland saknar ansvarig vägas in. myndighet vägledande principer, vilket riskerar 6. Begränsa prövning enligt miljöbalken leda till godtyckliga tillUtrymmet för prövståndsprövningar. ningar och överkla3. Bättre proportionaliganden är omfattande tet i myndigheternas i miljöbalken. Möjligutredningskrav heterna att kräva nya Kostnader för att anutredningar måste besöka om tillstånd kan gränsas. Tidsaspekten minska, samtidigt som måste vägas in i tilltillståndsprocessen blir ståndsprocesserna. mer förutsägbar.

? LÄS MER balanskommissionen.se

åtminstone fram till valet 2022 ska kommissionen verka. Inför valet planerar man en stor satsning där man ska försöka informera och kommentera riksdagspartiernas ståndpunkter i frågor som rör balansen mellan bevarande och utveckling. Därefter ska initiativet utvärderas: har arbetet i kommissionen gett avtryck? – Alla är villiga att lyssna på oss, därför är de medverkande bolagen beredda att fortsätta satsa på kommissionen, säger Gunnar Sonesson. 25

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

bäst.

Tel: 0371-150 35

Vi har också stora, starka maskiner. För de små problemen. Det smarta med våra återvinningslösningar är de små maskinerna som gör det lönsamt att återvinna mer av ditt avfall. Vi testar och anpassar den mobila anläggningen medan du hyr eller köper. Du får ut nya produkter från avfallet och minskar dina transporter och utsläpp. Det är det stora med oss. Från avfall till produkt

BRANSCH

PROFILEN

EMMA VIKLUND:

"Vi behöver ta ett större ansvar än vi tagit tidigare"

Emma Viklund, marknadschef på Skanska Industrial Solutions, brinner för hållbarhetsfrågorna. Hon menar att ingen kan bergmaterialbranschen bättre än de som jobbar i den. Inom branschen finns den kunskap som krävs för den nödvändiga förflyttningen mot ett mer cirkulärt samhälle. Tillsammans går det att göra skillnad. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: David Falk

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

BRANSCH

PROFILEN

ormalt är Skanskas marknadschef Emma Viklund ofta på resande fot. Hennes ansvarsområde sträcker sig över såväl Sverige som Norge och Finland. Hemmet finns i södra Dalarna, kontorsplatsen i Gävle och Skanskas många arbetsplatser i de tre länderna är hon förstås också bekant med. Men Coronapandemin, som vi förhoppningsvis nu kan skönja slutet på, har förstås inneburit färre resor. Detta faktum har dock inte fått henne att slå av på tempot. Hur i all sin dar hinner hon med allting? Förutom jobbet finns på hemmaplan familjen, hästarna och engagemanget i den lokala skidklubben. Emma Viklund själv tycks inte fundera särskilt mycket över den frågan. – Det verkar som att ju mer jag har att göra desto mer hinner jag med, skrattar hon. Sen är det förstås en fördel om man trivs med sina arbetsuppgifter och känner att man verkligen kan göra en insats. Så är det för mig. Hon fortsätter: – Jag gillar fart och fläkt. Jag tycker om att få vara 28

"Vi måste, verkligen måste, bli än bättre på att återvinna våra resurser och bli mer cirkulära."

med, påverka och arEmma Viklund beta tillsammans med andra. Just ordet tillsammans är viktigt för mig. Vi kan både vinna och förlora men vi gör det tillsammans. Som marknadschef är hennes uppgift att hjälpa till att positionera Skanskas verksamhet och arbeta både strategiskt och långsiktigt. Det kan handla om allt från enskilda tillståndsfrågor till om hur Skanska kan skapa framtidens hållbara affärer. Just hållbara är ett nyckelord, enligt Emma. – Vi kommer alltid att behöva en viss mängd jungfruligt material, säger hon. Men vi måste, verkligen måste, bli än bättre på att återvinna våra resurser och bli mer cirkulära. Hon menar dessutom att branschen som sådan är mest lämpad att driva på det arbetet. – Ingen kan frågorna bättre och har möjlighet att ställa rätt krav på produkterna. Vi kan inte begära att våra kunder ska efterfråga något som de inte ens vet existerar. Därför måste vi gå före i omställningen. Att Emma Viklund skulle hamna där hon just nu befinner sig var ingen överraskning. Åtminstone inte för familjen.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

Emma Viklund med kollegan Stefan Smeds.

– Haha, nej. Förmodligen inte. Vi är en entreprenörsfamilj där alla på ett eller annat sätt verkat och verkar i byggbranschen. När det gäller mig själv så har jag alltid varit intresserad av att förbättra saker och den fallenheten är tacksam att ha när man bygger något. Emmas tvillingsyster Sara, med efternamnet Löfgren, är heller inget undantag. Båda systrarna anställdes i Skanska direkt efter gymnasiet och har under de tjugo år som passerat sedan dess klättrat i företaget. Sara är numera regionchef för betong på Skanska Industrial Solutions. – Vi funderar faktiskt inte så mycket på att vi är i samma bransch, berättar Emma. Vi har valt lite olika vägar men de senaste åren har vi faktiskt jobbat lite närmare varandra. Och det är klart det är kul att syrran arbetar på samma företag. Hon skrattar och fortsätter: Emma Viklund – Vi är väl som hockeytvillingarna Sedin. Eller Lundqvist.

ser hon en bransch som i framtiden arbetar cirkulärt, där varje jungfrulig produkt har en återvunnen motsvarighet. Hon ser också hur branschens aktörer blir mer mobila, finns på platser under en kortare tid som komplement till de stationära platserna där huvuddelen verksamheten normalt bedrivs. En framtid där entreprenadberg naturligtvis ses som en produkt och inte som ett avfall. – Allt annat är rent vansinne, konstaterar hon med eftertryck. Hon trivs med att arbeta på ett stort företag som Skanska och menar att här är möjligheterna stora att kunna driva förändringar. – Vi har dessutom en bra balans av medarbetare, bland annat när det gäller andelen män och kvinnor men än viktigare är att Skanska är ett företag med stor mångfald. Människor med olika bakgrunder och därmed olika kompetenser och intressen. En inkluderande kultur där människor vågar är oerhört viktig menar hon. – Många olika hjärtan som klappar för olika saker. Vi behöver det för att utvecklas och bli bättre. Hon menar också att som en del av ett stort företag har man också ett större ansvar, särskilt när det handlar om de allra viktigaste frågorna; de som handlar om hållbarhet över tid, om planeten och miljön. – Mindre företag har inte samma resurser som vi har och det är vi medvetna om. Därför måste vi, i de stora frågorna, hjälpas åt. Tillsammans.

"Som en del av ett stort företag har man också ett större ansvar."

Emma Viklund gillar som sagt det strategiska och långsiktiga arbetet. Därför känner hon sig extra hemma i bergmaterialsegmentet. – Jag arbetade under många år i projektverksamheten och där är tidshorisonten kortare. Det begränsar hur strategisk det går att vara, under ett projekts livslängd på bara några år. Bergmaterial är en annan värld, här kan det handla om 30-40 år och det långa tidsspannet möjliggör att vi kan jobba för förändring på ett annat sätt. När Emma Viklund tittar i kristallkulan STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

EMMA VIKLUND Familj: Sambo och två döttrar. Bor: Horndal – på landet i södra Dalarna. Karriär: Marknadschef på Skanska Industrial Solutions. Innan dess i roller som inköpare, projektledare, verksamhetsutvecklare och affärsutvecklare, samtliga inom Skanska sedan 2007. Gillar: Smarta lösningar. Ogillar: Förutfattade meningar och ”det går aldrig”-mentalitet. Gör helst på fritiden: Rider och åker skidor tillsammans med mina nära och kära. Läser just nu: "Jag kan ha fel" av Björn Natthiko Lindeblad. Ser helst på TV: Så lite som möjligt. Förebilder: Alla som vågar och orkar kämpa i motvind för det de tror på. Och alla som på riktigt vill göra världen bättre i morgon än i dag. Favoritplatser i världen: Riksgränsen, Paris och Gotland. Alltid med på resan: Choklad. Vad som fascinerar mig med bergmaterialindustrin: Långsiktigheten och bredden. Att en, ur ett konsumentperspektiv ganska snäv produkt, kan ha en sådan otrolig bred palett med möjligheter. Det arbete som görs inom bergmaterialindustrin i förflyttningen mot en cirkulär ekonomi banar vägen för att många andra delar av samhället också ska få möjlighet att nå de globala hållbarhetsmålen. 29

Fordonsvåg 14-15 Konstruerad för maximal driftsäkerhet och högsta noggrannhet • • • • •

Hållbar och smart konstruktion Enkelt att underhålla Delväg smidigt Låg energi förbrukning Ger hög effektivitet och lönsamhet

Vi är störst på den nordiska marknaden inom tung fordonsvägning. Vårt erbjudande inkluderar smarta vägningssystem, robusta vågar och en förstklassig serviceorganisation. Med en fordonsvåg från oss får ni säkerhet och kontroll över era in- och utleveranser.

Kontakta oss för mer information: 036-31 42 00, info@flintab.se www.flintab.se

FULL KOLL PÅ FLÖDET MED VÅRT DIGITALA VERKTYG

smartTONNES®

Du får full koll på din produktion via mobil, surfplatta eller dator med hjälp av vår bandvåg och abonnemangstjänsten smartTONNES® som kopplas mot molnet. Snabbt, enkelt och effektivt läser du av aktuellt flöde, materialsort, totalräknare, produktionstid och bandstatus.

Tel. 0247 136 57 I www.vagsystem.se I oj.s@vagsystem.se

WE MAKE IT EASY

REGERINGSUPPDRAG

Plattform för biologisk mångfald En plattform för samverkan och kompletterande miljömål – dessa är några av de förslag som Naturvårdsverket presenterar på hur myndigheter och branschorganisationer ska engageras för att uppnå målen om biologisk mångfald. Förslagen redovisas på uppdrag av regeringen, som vill se åtgärder för att motverka förlusten av biologisk mångfald. TEXT: Hans Lundgren

onventionen för biologisk mångfald, Convention on Biological Diversity (CBD), är ett ramverk som trädde i kraft 1993 och som undertecknats av 196 länder. Planen löpte ut 2020 och ett nytt ramverk ska nu förhandlas fram. Vid ett första möte under hösten konstaterades att förlusten av biologisk mångfald utgör ett hot mot mänsklighetens existens, välbefinnande, samhällen och kultur. I maj 2022 är avsikten att vid ett möte i Kunming, Kina, anta konkreta och mätbara mål för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Det handlar till exempel om att anta konkreta mål avseende tillgång till säkert och drickbart vatten, genetisk mångfald och antal utrotningshotade växt- och djurarter.

"Vad kan staten göra för att uppnå målen, vad kan privata företag och branschorganisationer göra? Det är frågor som Naturvårdsverket studerat."

På europeisk nivå har EU-kommissionen under våren 2020 presenterat en ny strategi för biologisk mångfald för 2030, som ska bidra till arbetet med konventionen. Där framgår att rättsligt bindande EUmål för återställande av naturen ska föreslås under 2021 efter en konsekvensSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

bedömning. Före 2030 ska betydelsefulla områden av skadade ekosystem återställas, livsmiljöer och arter ska inte uppvisa någon försämrad status samt att trettio procent ska uppnå gynnsam bevarandestatus eller åtminstone uppvisa en positiv utveckling. Betydande framsteg ska göras när det gäller att sanera förorenad mark. Så vilka drivkrafter finns för myndigheter och näringsliv i Sverige för att engagera sig aktivt i arbetet för biologisk mångfald? Vad kan staten göra för att uppnå målen, vad kan privata företag och branschorganisationer göra? Det är

frågor som Naturvårdsverket har studerat på uppdrag av regeringen. I en rapport till Miljödepartementet presenteras två huvudförslag: Naturvårdsverket får i uppgift att ta fram en plattform för samverkan i syfte att samla och stödja privata och offentliga aktörers arbete, för att bidra till att genomföra konventionens nya ramverk. Syftet är att sammanställa och beskriva vad de olika aktörerna gör i arbetet för biologisk mångfald. Utifrån det kan man sedan identifiera goda exempel. Avsikten är att både hitta effektiva lösningar och att sporra företag och andra aktörer att ”dra sitt strå till 31

R E G E R I N G S U P P D R A G

stacken”. Företagen ska kunna utbyta erfarenheter och kunskap. Man ska verka för att branschvisa färdplaner utvecklas som kan fungera mobiliserande på en sektor. En sådan branschplan har tidigare tagits fram av gruvindustrin genom Svemin (se Stenkoll, mars 2021). Naturvårdsverket får ett uppdrag att ta fram förslag på kompletterande indikatorer för de miljökvalitetsmål som rör biologisk mångfald. Miljömålssystemet är väl etablerat, enligt Naturvårdsverket som bedömer att möjligheten att beskriva positiva trender skulle öka genom en utveckling av sektorsanpassade indikatorer inom systemet. Indikatorer kan göra både kunden och samhället medvetna om vilka insatser företag och organisationer gör. Det kan i sin tur leda till ett större engagemang för biologisk mångfald. Utöver detta åtar sig Naturvårdsverket att genomföra en kommunikationssatsning för att sprida kunskap om konventionen, med målgruppsanpassade insatser för olika sektorer. Satsningen ska göras i nära samarbete med olika branscher och Naturvårdsverket ska ta en stödjande och samverkande roll i arbetet. Naturvårdsverket har haft regeringens uppdrag att redovisa förslag på vad som krävs för att engagera myndigheter, företag och branschorganisationer i arbetet för att uppnå målen för biologisk 32

mångfald. En del i uppdraget har varit intervjuer och dialog med ett 40-tal aktörer, bland annat har SBMI fått lämna synpunkter på hur bergmaterialbranschen ser på ämnet och vad man kan bidra med. – Vi ser att det är ett stort fokus på frågan och ett växande område, som får ökad betydelse, både på global, europeisk och nationell nivå. Det är tydligt att kraven avseende biologisk mångfald ökar exempelvis i tillståndsprocesserna, säger Mårten Sohlman, VD för SBMI.

"Det är tydligt att kraven avseende biologisk mångfald ökar exempelvis i tillståndsprocesserna." Mårten Sohlman

När det gäller att ta fram en branschspecifik färdplan för biologisk mångfald har SBMI valt att avvakta. – I nuläget ser vi att det inte finns en tillräckligt tydlig utgångspunkt för att göra åtaganden utifrån. Vi vill först se vad man kommer fram till på global och EU-nivå. SBMI har en utmärkt handbok som innehåller inspiration kring vilka åtgärder som kan bidra till ett förbättrat systematiskt arbete med att främja den biologiska mångfalden i täkter, och med utgångspunkt från denna har vi goda förutsättningar att ta fram en färdplan om och när det bli aktuellt, avslutar Mårten Sohlman.

? LÄS MER Följ länken för att läsa SBMIs Handbok Biologisk Mångfald.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

AGERA MED TRIMBLE INSIGHT MÄTA ÄR ATT VETA

ANVÄNDBAR DATA ATT AGERA PÅ Insight är en molnbaserad portal där du kan följa produktionen i nära realtid. Portalen levererar produktivitets- och resultatrapporter, följer utlastningen och levererar elektroniska vågsedlar. SITECH - din partner för att digitalisera täkten – THE CONNECTED QUARRY.

SITECH SVERIGE AB 010 - 456 80 00 info@SITECH-Sverige.com www.sitechsverige.com

YOUR CONSTRUCTION TECHNOLOGY PROVIDER

MILJÖPRÖVNINGSUTREDNINGEN

NYA DIREKTIV FÖR UTREDNING Utredningen om effektivare miljöprövning har fått utökade direktiv. Nu ska utredaren även titta på någon form av grönt spår med förtur för tillståndsärenden som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå klimatmålen. Möjligheten till tidsbegränsade tillstånd är ett annat nytt område för utredningen. Bergmaterialbranschen är kritisk till de nya direktiven. TEXT: Hans Lundgren

iljöprövningsutredningen (M 2020:06) är en del i januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna. Uppgiften är att se över nuvarande system för miljöprövning: hur ska handläggningstiden kortas och administrationen minska? Miljöprövningen ska underlätta investeringar i miljö- och klimatförbättringar genom en snabbare och enklare prövningsprocess – men det ska ske med bibehållet miljöskydd och utan att hamna i konflikt med EU-rätten. Utredningen fick ett tydligt uppdrag att titta på horisontella förändringar i tillståndsprocessen, det vill säga åtgärder som träffar alla miljöprövningsärenden.

Nyligen fick utredningen tilläggsdirektiv om att även utreda möjligheten till gröna spår och utökade tidsbegränsningar av tillstånd, vilket också innebär att slutredovisningen av uppdraget flyttas fram och nu ska presenteras senast den 31 maj 2022. Utredaren, Peter Ardö, sköter uppdraget vid sidan om sitt ordinarie arbete som chefsrådman på markoch miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt. Han har många års erfarenhet av miljöprövning i olika roller, även i länsstyrelsen och i privat sektor. Till sin hjälp i utredningen får han tre sekreterare och en expertgrupp som Miljödepartementet ska tillsätta.

• Tydligare och mer samordnade myndigheter. • Mer effektiva prövningsmyndigheter. Mårten Sohlman, VD för SBMI, ger både ros och ris till de områden som utredningen ska rikta in sig på. – Enklare ändringsprövningar är vi jättepositiva till och har också framfört det till utredaren. Vid exempelvis förändringar i verksamheten i en täkt som redan har ett verksamhetstillstånd bör det räcka med ett ändringstillstånd. Idag riskerar man hela tillståndet om man behöver ändra en del av verksamheten, säger han. Ett så kallat grönt spår är han däremot mycket negativ till. – Man tillför ett moment i en prövning som redan är tungrodd och tidskrävande. Och hur bedömer man vilken verksamhet som är mest klimatfrämjande? Det blir rättsosäkert, fortsätter han.

Miljöprövningsutredningen har identifierat sex fokusområden som den just nu arbetar med: • Enklare med ändringsprövningar. • Grönt ljus för grönt spår? • Enklare med anmälan vid liten miljöpåverkan. • Tidsbegränsning och omprövning för moderna miljövillkor. 34

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

Tanken om ett grönt spår har tidigare utretts på uppdrag av regeringen. Bara för ett par år sedan kom en utredning (Ds 2018:38) som utredde om det fanns någon möjlighet att skapa så kallade ”gröna gräddfiler”, där verksamheter med klimatsmart teknik kunde få förtur i handläggningen. Men det var ingen bra och genomförbar idé, konstaterades i utredningen. Det kunde bli orättvist i det enskilda fallet och leda till snedvriden konkurrens. Utredaren Peter Ardö sade i samband med ett webbseminarium nyligen att tanken på ett grönt spår inte är så lätt att genomföra. Om någon får grönt ljus och förtur, vem ska behöva vänta? Den enes förtur, den andres otur? I tilläggsdirektiven skriver Miljödepartementet att man är medveten om komplexiteten i frågan om förtur. Ett sådant förfarande kan – förutom svårigheten att formulera en ändamålsenlig avgränsning – även vara problematiskt på grund av att länsstyrelserna och miljödomstolarna utöver tillståndsgivning av miljöfarlig verksamhet handlägger ett stort antal andra ärenden som också är samhällsviktiga. Men regeringen anser trots det att man bör överväga ett begränsat förtursförfarande, för att förkorta handläggningstiderna för tillståndsprövning och underlätta för stora projekt som på ett väsentligt sätt kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Utredningen ska föreslå konkreta kriterier för vilka verksamheter och måltyper som ska kunna omfattas. Konsekvenserna för övriga mål- och ärendetyper ska beaktas. Mårten Sohlman är även starkt kritisk till tilläggsdirektivets uppmaning om att granska möjligheterna till fler tidsbegränsade tillstånd. – Bergmaterialbranschen är en sektor där vi redan har tidsbegränsade tillstånd. Att begränsa tillståndstiden ytterligare, och även begränsa tillståndstiderna i andra sektorer, vore helt stolligt. Man har liten tilltro till företagens klimatarbete om man vill begränsa ett tillstånd till exempelvis tio år för att påskynda klimatomställningen. Det skulle ta död på svensk utveckling och investeringsvilja. Det visar inte minst fallet med Cementa, där just skillnaSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

WESTLEY.indd 1

4 NUMMER STENKOLL NÄSTA ÅR Nästa år utkommer Stenkoll med fyra nummer. Vad vill du läsa om i tidningen? Mejla till kansliet@sbmi.se

RADIATION CONTROL OF CONSTRUCTION MATERIAL

010-207 00 75 info@radcontrol.se www.radcontrol.se 2017-07-12 10:07

FOTO: DAVID FALK

M I L J Ö P R Ö V N I N G S U T R E D N I N G E N

den mellan volymbegränsning och tidsbegränsning av tillstånd blivit tydlig. Övriga områden som är utredningens huvudinriktning ser SBMI positivt på. – Att göra det enklare med anmälan av en verksamhet eller en förändring av befintlig verksamhet vid liten miljöpåverkan är en utmärkt idé. Man ska inte behöva pröva allt oavsett miljöpåverkan. Det måste stå i proportion till miljöpåverkan. När det är enkelt att visa att miljöpåverkan är liten bör processen vara enkel. Mer samordnade och effektiva prövningsmyndigheter är också jättebra att det utreds. Det måste finnas tydliga roller vid prövningar från statens sida. Idag har myndigheterna ibland skilda uppfattningar, som gör det svårt att hantera. Alla uttrycker att de vill snabba på prövningsprocessen, men det är en utmaning att konkret kunna identifiera vilka åtgärder som kan åstadkomma denna förbättring rent praktiskt, säger Mårten Sohlman. Därför är det viktigt att dessa konkreta förslag diskuteras inom ramarna för utredningen. Förhoppningsvis leder det till skarpa och konkreta förslag som kan bidra till förbättringar. I frågan om tydligare och mer samordnade myndigheter finns det väldigt många åsikter, enligt Peter Ardö. Vad vill staten? 36

"Att göra det enklare med anmälan av en verksamhet eller en förändring av befintlig verksamhet vid liten miljöpåverkan är en utmärkt idé."

Får olika företrädare för statliga myndigheter ha olika uppfattningar? Bör staten tala med bara en röst? Det är frågor som utredningen ska överväga. Mårten Sohlman Utöver de nya tilläggsdirektiven lämnar regeringen även att utvärdera miljöprövningsdeleäven uppdrag till länsstyrelgationernas organisation. De finns idag serna och till Domstolsverket att utvärvid tolv länsstyrelser. Utredningen ska dera om det finns förutsättningar att utpröva om det går att koncentrera vissa veckla en eller flera e-tjänster för någon typer av ärenden till färre delegationer. eller några typer av tillståndsansökningI uppdraget ingår inte att se över markar enligt miljöbalken. Domstolsverket och miljödomstolarnas organisation elrespektive länsstyrelserna ska redovisa ler handläggning av mål och ärenden. sina respektive uppdrag att utveckla eDäremot ska man föreslå åtgärder för att tjänster för tillståndsansökningar senast förtydliga de statlig myndigheternas roll den 1 december 2021. i tillståndsprocessen. Man vill se förbättringar i samråd och samverkan mellan För bergmaterialindustrin, med många myndigheter, bland annat genom att se tillståndsärenden, är resultatet av uttill att deras synpunkter kommer in så redningen viktigt. Branschen hoppas att tidigt som möjligt i prövningen. det ska leda till snabbare handläggning En kartläggning från Naturvårdsveroch mindre krångel. SBMI är en remissket år 2020 visar att den genomsnittliga instans och kommer att framföra sina handläggningstiden för miljötillståndssynpunkter även på de nya tilläggsdirekprövning är ett år. I statistiken ingår tiven. också överklagade ärenden som, för mil– SBMIs medlemsföretag tycker att jöfarlig verksamhet, i genomsnitt haft en tillståndsprocessen blivit alltmer resurshandläggningstid på 853 dagar i domstol krävande, och utredningskraven ökar och 643 dagar i miljöprövningsdelegasuccessivt, säger Mårten Sohlman. tion. I uppdraget till utredningen ingår STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

ny katalog

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

Värmeskåp

Tryckpressar

beställ så skickar vi! vi kan allt om bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor och slitgummi. alltid snabba leveranser!

Kubformar

Lufthaltsmätare

Sättmått

Utrustning för materialprovning

S. Långebergsgatan 18 • 436 32 Askim

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

! t e yh

ed Nu m

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

ta mins

p!!

dju borr

CMX

Instrumentsystem för borriggar. Delad placering för enklare montering. Masterenheten monteras skyddat på bäraren och displayen på radiostyrningen eller i hytten. Minsta borrdjup och loggning samt alla våra traditionella optioner kan anslutas. Bullseye med färgkodning för enklare inriktning

www.transtronic.se

Ring Michel tel. 070-769 60 03

GEOPRAKTISK

Digitala vägar till arbete Vilka jobb finns i bergmaterialbranschen för den som är nyanländ till Sverige eller står utanför arbetsmarknaden? Svaret kan finnas på webbplatsen Geopraktisk. Det är en digital guide som ska visa vägen till enklare arbeten i branschen. TEXT: Hans Lundgren

eopraktisk initierades av Tillväxtverket 2017 som en modell för att skapa enklare väg till arbete. Det är en webbguide till praktiska arbeten inom tre branscher inom geologi: bergmaterial, gruvnäring och borrning. De är växande branscher där det behövs fler människor som ska bygga Sverige, som det står på sajten. Geopraktisk vänder sig till arbets sökande nyanlända och till personer som står en bit bort från arbetsmarknaden. På webbplatsen kan de lära sig mer om dessa arbeten, genom övningar, tester och filmer. Guiden ger information om utbildningar och vägar till jobb. Allt på lätt svenska för den som är ny i Sverige.

Inom projektet Naturnära jobb satsar SGU på att vidareutveckla sajten Geopraktisk, inte minst vad gäller informationen om bergmaterial. – Vi kommer under hösten att tillsammans med konsulter och branschföreträdare ta fram mer material, med filmer och illustrationer från täkter och intervjuer med folk som arbetar i branschen. Eva Wendelin

Webbplatsen Geopraktisk informerar om utbildningar och vägar till jobb på lätt svenska.

Det blir också fler texter med information om bergmaterialbranschen. Det säger Eva Wendelin, projektledare för Naturnära jobb på SGU. SGU är nöjda med satsningen så här långt. Sedan halvårsskiftet 2020 har webbplatsen haft 13 000 besökare. Även satsningen på naturnära arbeten är SGU nöjd med. Enligt projektet har 340 tjänster skapats på många områden där deltagarna fått kontakt med arbetsgivare och fått arbete. Totalt väntas satsningen på Naturnära jobb ge plats för drygt 600 personer som är nyetablerade i Sverige, personer som varit arbetssökande under en längre tid och ungdomar över 18 år. Vad som händer med Naturnära jobb och Geopraktisk efter den successiva avvecklingen under 2022 är oklart. Det är upp till regeringen att besluta. Ett besked lär komma under höstbudgeten. – Vi ser gärna en fortsätt-

"Sedan halvårsskiftet 2020 har webbplatsen haft 13 000 besökare."

ning, säger Eva Wendelin. Projektet har gjort nytta genom att lyfta individer och nå ut till grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Även de andra intressenterna ser gärna en fortsättning. I en rapport till regeringen skriver de berörda myndigheterna att det finns ett stort behov inom staten att få arbetsuppgifter utförda som passar verksamheten. Myndigheterna föreslår därför ett permanentande och en utökning av uppdraget, i stället för den planerade nedtrappningen 2022. Ett alternativ som diskuteras är också om det finns en möjlighet att initiativet kan fortsätta drivas i annan regi, exempelvis som ett samarbete mellan branschorganisationer som SBMI, Svemin och Maskinentreprenörerna.

? LÄS MER www.sgu.se/geopraktisk

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

Din Metso Outotec distributör Kontakta oss för att diskutera köp, hyra eller leasing.

mogroup.com

Mining & Construction Equipment AB macequipment.se Stockholm: Fredrik Wennberg tel. 070-657 00 23 Värnamo: Kristofer Almèn tel. 070-618 01 22 Värnamo: Andreas Almèn tel. 070-626 01 22

TRIO HAS THE ANSWER

Oavsett om du är i behov av krossar, siktar, matare, tvättrummor, transportörer eller samtliga , så kan produktsortimentet hos Trio® hjälpa dig. Vi hjälper dig inte bara med maskinutrustningen, vårat team av ingenjörer på Weir Minerals tar sig an hela din process och föreslår hur produkterna från Trio® kan bidra med skräddarsydda systemlösningar. Det är allt du behöver för att för att kunna köra en krossanläggning. Besök www.theanswer.weir för att få mer information om hur Trio® produkter hjälpte Pattison Sand.

TRIO®

Minerals

www.global.weir AdTR15_half page_se.indd 1

30/09/2020 11:36:32

FREDHEIM MASKIN: ALLTID MASKINER & DELAR PÅ LAGER FÖR SNABB LEVERANS!

UJ440i

Sandvik UJ440i «1208» Hög kapacitet, kraftig, slitstark, servicevänlig och låg dieselförbrukning. Intag Vikt Kapacitet Motor

1200x830 mm ca 67 ton 200-700 ton/h 13 l Volvo

Std med Radiostyrning, LED belysning, Webasto och tankpump.

US440i/UH440i

QJ341

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE – LEASING

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se @fredheimmaskin

QH332 DDHS

ELDRIVNA KROSSAR

Fossilfri krossning i Norrbotten När Trafikverket bygger Norrbotnia banan, 27 mil järnväg längs Norrlandskusten, premieras eldriven krossning av uttagna bergmassor. TEXT: Niclas Kindvall

rafikverkets ambition har under hela planeringsarbetet varit att all krossning av bergmassor i projektet ska utföras med eldrift. – Vi arbetar aktivt med klimatfrågorna och eldriven krossning är en del i det arbetet, berättar Trafikverkets miljöspecialist Anna Hartvik. Därför försöker vi göra det möjligt för våra entreprenörer att krossa eldrivet.

En planerad tunnel ger mycket entreprenadberg på samma plats och dit är det rimligt att dra högspänningsledning och transformator. Men i övrig bansträckning där det är små volymer av berg vore det energislöseri att först transportera berget lång väg till en nätansluten kross och sedan köra tillbaka krossberget lika lång väg. I dessa fall kommer berget att krossas på plats med mobila krossar som går på HVO eller RME istället för diesel. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

"Vi testar och utvärderar kontinuerligt samtidigt som vi för en dialog med våra entreprenörer och branschorganisationer som SBMI." Anna Hartvik

– I nuläget kan vi inte kräva att all krossning i linjen ska ske med el. Entreprenören behöver kunna optimera sina bergtransporter och det innebär att viss krossning i linjen kan komma att ske konventionellt men fossilfritt. – Men vi vill efterfråga och premiera klimatsmart teknik i alla våra projekt, fortsätter Anna Hartvik, så att vi främjar teknikutvecklingen. Vi testar och utvärderar kontinuerligt samtidigt som vi för en dialog med våra entreprenörer och branschorganisationer som SBMI. Alla de statliga verken och myndigheterna har i uppdrag att främja en övergång till fossilfri verksamhet. Trafikverket har som mål att alla entreprenader som påbörjas år 2030 ska vara fossilfria eller elektrifierade. 41

ELDRIVNA KROSSAR

KROSSA MED EL Norrbotniabanans entreprenör upphandlar under hösten krossentreprenader för de sträckor som är aktuella i nuläget. För att möjliggöra eldriven krossning, på de platser där det är rimligt, drar man högspänning fram till transformatorer nära krossplatserna. TEXT: Niclas Kindvall

ntreprenören ombesörjer därefter lågspänningskablar fram till krossarna. Abonnemanget är på 800 A, men kan under startförlopp tillåtas att gå upp till 1 100 A. De flesta käftkrossar som sålts de senaste tio åren har växelriktare (frekvensomformare) som medger att de kan startas långsammare och med begränsat extra effektbehov jämfört med effektbehovet under drift. Detsamma gäller för konkrossar sedan något år tillbaka.

"De flesta käftkrossar som sålts de senaste tio åren har växelriktare som medger start med lägre effekt."

Grovt räknat räcker 1 100 A till 700 kW motoreffekt. Käftkrossar, som är de som främst krossar det losshållna entreprenadberget, ligger typiskt på 180–200 kW medan konkrossar kan behöva upp till 500 kW. – En oprövad möjlighet hade kunnat vara att låta krossens dieselmotor varva upp krossen och att sedan fasa in den på elnätet, berättar SBMIs Björn Strokirk som arbetar med elektrifieringsfrågor. Tekniken används på många ställen idag där generatorer fasas in mot nätet, men frågan är om dieselmotorns styrning är tillräckligt exakt på alla modeller av krossar. Dessutom kräver tekniken, enligt tillverkaren PJ Jonsson & Söner, några ytterligare brytare och kontaktorer, fortsätter Björn Strokirk. Plus ombyggnadskostnad, vilket troligen ger en investering på ett par hundra tusen kronor. – Eftersom växelriktare redan finns i många moderna krossar är det troligt att de flesta väljer att starta upp enligt tekniken med långsammare eluppstart, snarare än att varva upp med dieseldrift. 42

NORRBOTNIABANAN • 27 mil järnväg mellan Umeå och Luleå • Enkelspårig järnväg med mötes stationer (cirka var 10:e km) • 55 mil nya vägar och cirka 250 broar • Sträckan Umeå-Dåva beräknas öppnas för trafik 2024 • Hela etapp 1 Umeå-Skellefteå beräknas öppnas för trafik 2030

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

SBM-krossar Vår nya produktlinje med larvkrossar. Diesel-elektrisk eller elektrisk drift. Slag- och käftkrossar från 100–500 t/h.

VSI-krossar 3:e stegskross och färdigt material i 1 steg Nu kan du krossa större material och kubisera i ett steg. Byt insats i krossen och optimera din slutfraktion för betong och asfalt. Stationärt, flyttbart eller mobilt med sikt.

Slit, reservdelar och service SCP har slit och reservdelar till de mest förekommande krossarna. Mangankvalitéer från 13–24%. Utvecklar krosskammare och plattor för optimerad produktion.

MICHAEL WALLÉN 073-820 06 50 JOHNNY JÖNSSON 076-809 77 00 SLIMMINGEVÄGEN 118, 275 64 BLENTARP TEL: 0722-77 22 77 WWW.SCPARTNER.SE

A WIRTGEN GROUP COMPANY

KAN KROSSAR OCH SIKTAR SPARA PENGAR?

KOM PÅ STUDIEBESÖK SÅ VISAR VI HUR TEXT: Hans Lundgren TILLSAMMANS MED ASFALTBOLAGET BJUDER WIRTGEN SWEDEN IN TILL STUDIEBESÖK I FURUBY, VÄXJÖ Kontakta oss för mer information:

Komplett krosslinje från Kleemann: > MC 120 Z PRO - Käftkross > MCO 11 PRO - Konkross > MS 15 Z - Grovsorterare > MS 953 EVO - Sorteringsverk

Martin Hedbllom 0472-141 80 alt. martin.hedblom@wirtgen-group.com Magnus Spjutö 0472-162 47 alt. magnus.spjuto@wirtgen-group.com www.wirtgen-group.com/sweden

WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

M A E R T S Y A R P S K UPPRTNÄYAC MBEKÄMPNING AGENTUR FÖR DAM VÅ

Små & stora kanoner Kanoner för både utomhus & inomhusbruk Självförsörjande enheter på trailer Världsledande tillverkare AMAS Svenska AB Gustaf Daléns gata 7 749 47 Enköping

0171 - 48 74 00 info@amas.se amas.se

FILMINSPELNING

Branschen i rörliga bilder SBMI har under de senaste åren producerat ett flertal filmer i olika branschrelaterade ämnen. Filmerna har visats på branschdagar och seminarier och läggs i många fall upp på föreningens webbplats. Stenkoll hängde med bakom kulisserna under en inspelning i Vällstatäkten strax utanför Stockholm. TEXT & FOTO: Niclas Kindvall

n bild säger mer än tusen ord. En film tillför ytterligare en dimension. Det är ett pedagogiskt och tydligt media som är väldigt användbart och informativt, för att inspirera och utbilda genom att visa upp goda exempel från branschens arbetsplatser. I ökande omfattning handlar det också om att föra fram branschens perspektiv i viktiga påverkansfrågor. SBMI har under många år producerat filmer tillsammans med ett filmproduktionsbolag. Under pandemiåret 2020 då de fysiska branschdagarna ersattes med digitala branschseminarier uppstod ett ökat och delvis nytt behov av fler filmer som kan motsvara en presentation vid en branschdag. – Vi såg möjligheten att försöka producera delar av materialet själva. Då vi är en liten organisation så gäller det att vara flexibel och resurseffektiv, säger Mårten Sohlman. Vi fortsätter att samarbeta med filmproduktionsbolaget, men vi har successivt lärt oss att filma delar av materialet själva. För många användningsområden är den kvalitet vi kan uppnå själva fullt tillräcklig. Vi kommer aldrig att bli BBC, men det är också en viktig signal till medlemmarna att vi gör saker på ett ekonomiskt och resurseffektivt sätt.

"Under pandemiåret 2020 uppstod ett delvis nytt behov av filmer som kan motsvara en presentation vid en branschdag."

Vissa av SBMIs filmer har syftet att nå en publik utanför branschen, att informera och påverka beslutsfattare. Till exempel genom att belysa situationen STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

med regelverket för cirkulär hantering av schaktmassor och entreprenadberg, eller miljötillståndssituationen. Det är ett tydligt uppdrag från SBMIs styrelse att öka SBMIs synlighet i viktiga branschfrågor. Filmerna är ett viktigt verktyg i denna kommunikationsstrategi för att än bättre synliggöra branschens intressen. I Vällstatäkten fungerar SBMIs VD Mårten Sohlman som kameraman och regissör medan Björn Strokirk sköter intervjuandet av Skanskas Magnus Reuterwall. Dagens film handlar både om säker täkttrafik och om säkra lyft av tungt gods. I Vällstatäkten har Skanska skapat ett enkelriktat trafikseparerat system där arbetsfordon och kunder kör på olika områden. Kunderna kör in och stannar vid den önskade sorteringen bergmaterial. Hjullastaroperatören fyller sedan flaket med rätt mängd material över en barriär – se omslagsbilden på detta nummer. Efter bara två omtagningar bedöms det ihopsamlade materialet vara tillräckligt för en informativ film.

? SE MER Filmen som producerades i Vällstatäkten visades på SBMIs seminarium i oktober. Se den igen genom att följa QRkoden. Avsnittet från Vällsta visas efter 2:22:35. ? LÄS MER Läs mer om Säker täkttrafik och om Lastning och lossning – ett nytt ämnesområde i Handbok Säker Täkt – på nästa uppslag. 45

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för SBMIs medlemmar medan andra delar är åtkomliga för alla.

Nya ämnesområden:

Nya avsnitt i Handbok Säker Täkt Under hösten har SBMIs arbetsmiljöprojekt Handbok Säker Täkt kompletterats med tre nya ämnesområden. Samtliga innehåller nyproducerade informationsdokument som behandlar respektive område liksom checklistor och förslag till åtgärder. Slutligen redogörs för hur arbetet bör följas upp.

Byggnads- och anläggningsarbete En täkt blir en byggarbetsplats när nya byggnader byggs, t. ex. då man bygger nytt eller bygger om ett kontor, byter vatten- och avloppsstammar, schaktar för ledningar eller anlägger nya vägar som ligger utanför täktplan. Avsnittet ger råd om vad man bör tänka på vid planering och utförande av ett byggnadsoch anläggningsarbete i täkt.

Inloggade medlemmar kan ta del av dokumenten på SBMIs webbplats.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

missa inte Introduktion av nya medarbetare Ämnesområdet behandlar vikten av att nya medarbetare, liksom inhyrd personal, genomgår en introduktion i syfte att förebygga ohälsa och olycksfall.

… att SBMI nyligen publicerat nästa års kursprogram på webbplatsen. Alla utbildningar hittas under menyvalet Kalender.

Lastning och lossning Att lasta och lossa tungt material och tungt gods är arbetsmoment som medför flera risker. För att förebygga olyckor behöver alla arbeten planeras och genomföras på ett säkert sätt, och de som utför arbetena ska ha rätt kompetens och förutsättningar. Avsnittet ger många goda råd om procedurer för säkra lyft.

UTFÖR ENTREPRENADKROSSNING MED MODERNA MOBILA OCH STATIONÄRA KROSSVERK Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

ÅRETS INSATS

I slutet av oktober genomförde SBMI ett digitalt seminarium. Aktuella frågor avhandlades och priset för Årets insats delades ut. TEXT: Niclas Kindvall

MONICA GJORDE ÅRETS INSATS Hallå där, Swerocks Monica Soldinger Almefelt som under seminariet tilldelades SBMIs utmärkelse Årets insats.

Den obligatoriska sportfrågan... Hur känns det?

– Fantastiskt! Det känns mycket hedrande att få denna utmärkelse av SBMI!

Vad betyder utmärkelsen för dig?

– Det känns jätteroligt att få uppskattning för sitt engagemang och arbete. Särskilt som jag följt SBMI sedan 1997, så snart är det 25-årsjubileum för min del. De frågor jag arbetar med inom SBMI och UEPG är några av favoritdelarna med mitt jobb!

Varför är det viktigt att berg materialbranschen i många frågor talar med en röst, genom SBMI och UEPG? – Det finns många frågor som är viktiga för hela branschen (och för samhället och miljön) och som är svåra eller omöjliga att driva som enskilt företag. UEPG ger möjligheten att informeras

om de initiativ på EU-nivå som berör vår bransch, och vara med och påverka de beslut som tas. Det gäller exempelvis direktiv, förordningar och standarder men också initiativ för bland annat miljö och arbetsmiljö. Detta är väldigt viktigt eftersom mycket i Sverige styrs från EU. Vi ges också möjligheten att utbyta bra exempel med andra länder. – SBMI har ungefär samma roll i Sverige, och driver gemensamma frågor nationellt. Det är jätteviktigt att branschen har en stark gemensam röst och kan vara med och styra de beslut som påverkar oss. Det är också mycket värdefullt att kunna driva gemensam utveckling med andra företag och att kommunicera en positiv bild av ballastindustrin.

Vilka frågor ser du som de allra viktigaste för branschen de närmaste åren?

– Genom European Green Deal från EUkommissionen ska Europa bli världens första klimatneutrala kontinent till år 2050. Så klimat (inklusive framtagande av EPD:er) är en mycket viktig fråga,

och här var SBMI föregångare med sin Färdplan för fossilfri konkurrenskraft inom bergmaterialindustrin. Biologisk mångfald och återvinning ingår också i denna och är stora frågor. För bland andra oss i Sverige är effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser väldigt angeläget. Sedan är det som alltid givetvis viktigt att arbeta med arbetsmiljö och säkerhet.

JURYNS MOTIVERING: Monica har ett stort engagemang för SBMI, för branschen och för UEPG. Hon kombinerar på ett unikt sätt ett övergripande perspektiv med kunskap på detaljnivå. Monica sitter i UEPG:s styrelse liksom i ett flertal kommittéer, arbetsgrupper och task forces. Monica har bidragit med att se till att ett tydligt svenskt perspektiv blivit tongivande i beredningen av UEPG:s positioner.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

SEMINARIEPROGRAMMET 21 OKTOBER (Starttider för respektive avsnitt inom parentes) Cementafrågan. Vad händer nu och hur drabbas branschen? Gustaf Werner, Skanska, SBMIs ordförande (30:25) Erika Nobel, Advokatfirman Delphi, SBMIs styrelse (32:30) Malin Löfsjögård, VD Svensk Betong (41:10) Tema Miljötillståndsprocessen Maria Sunér, VD Svemin (59:55) Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv (1:11:05) Pilotprojekt: Batteridriven tung lastbil från Volvo för transport av bergmaterial från Swerock (1:28:40) UEPG Monica Soldinger Almefelt (1:45:30)

“EN INNOVATIV SPRÄNGMEDELSLEVERANTÖR I VÄRLDSKLASS MED DEN MEST FLEXIBLA SERVICEN OCH BÄSTA PERSONALEN”

WWW.SSE-SVERIGE.SE 0587-14545

Råvarupriserna i snabb förändring Mats Kinnwall, Teknikföretagen (2:02:00)

Delar till transportörer, elevatorer och siktar.

Handbok Säker Täkt – Lastning, lossning och trafikstyrning Magnus Reuterwall, Skanska (2:22:35) Revidering av industriutsläppsdirektivet Eva Blixt, Jernkontoret (2:29:55) Masshantering i Stockholm Louise Arbin, Länsstyrelsen Stockholm (2:48:00) Giftfritt - Vad betyder det? Jenny Svärd, Svenskt Näringsliv (2:55:35) Beläggningsföreningen bildad Mats Wendel, PEAB Tomas Johansson, Svevia (3:00:30)

”XP5, bästa avskraparen vi haft under våra 36 år i företaget”... … så säger krossmaskinisterna som provat skrapan i drygt ett år.

Ny!

Den som missade seminariet kan se det igen genom att skanna QR-koden. Se film om skrapan på www.pilthcon.se

PilthCon AB, Skara www.pilthcon.se

tel. 0511-290 00 info@pilthcon.se

UNGA BERGSSKOLAN

Framtidens medarbetare FOTO: BERGSSKOLAN

Bergsskolan i Filipstad har en långsiktig strategi för att locka elever och att fler unga skall intressera sig för de branscher som skolans utbildningar vänder sig mot. Flera olika delprojekt för olika åldrar ingår i satsningen. Det finns till och med ett guldrum! TEXT: Niclas Kindvall

trategin vänder sig bland annat till barn från 8 år och uppåt, och till lärare på grund- och gymnasieskolan. Barn mellan 8 och 12 år har under hösten bjudits in till ”Barnens Bergsskola”. En gång i veckan under fem veckor tas en spännande frågeställning hämtad från Bergsskolans intresseområden upp; Hur vaskar man guld? Hur smälter man skrot så att det blir nya tåg? Hur bygger man en tunnel? Vad händer i en vulkan? Under hösten deltog 825 elever vid de fem föreläsningarna.

Lycka är en gyllene biljett.

genomföra projekt och laborationer på Bergsskolan där sommarjobbarna samEtt annat delprojekt, ”Plugga vidare”, tidigt får lön från hemmakommunen. vänder sig till äldre elever där det komSamtal pågår med kommuner i regionen. mer att finnas möjlighet att besöka Bergsskolan för skolklasser och geEtt ytterligare delprojekt är inriktat nomföra riktade studiebesök på att kvinnliga studenter från och laborationer inom BergsBergsskolans tjejnätverk "Bergsskolans intresseområden. skole Q" besöker högstadie- och Studiebesöken riktar sig gymnasieklasser för att berätta i första hand till elever i hur det är att studera på kommuner där traditioBergsskolan och vad utnen att studera vidare är bildningen leder till. Bergslåg och syftet är att sänka skolan förbereder också trösklarna till att studera möjligheter för lärare i hela vidare. Sverige att delta i fortbildVidare är delprojektet ningsdagar på Bergsskolan. "Laborationer" framtaget Sist men inte minst lockar till högstadiet och gymBergsskolan alla nyfikna blinasieskolan. Bergsskolan vande studenter med guldkommer dessutom att vaskning i Bergsskolan nya ta emot sommarjobbare Jan Håkansson guldrum. från gymnasieskolan och

"Nu välkomnar vi nästa generation ingenjörer och tekniker!"

Satsningen på kommande generationer av ingenjörer och tekniker har möjliggjorts tack vare ett stöd på 650 000 kr från Vargöstiftelsen. – Vi är mycket stolta att kunna presentera vår långsiktiga strategi för att fler unga ska intressera sig för bergmaterial-, gruv-, anläggnings- och metallbranscherna, säger Bergsskolans rektor Jan Håkansson. – Nu välkomnar vi nästa generation av ingenjörer och tekniker!

BERGSSKOLANS STRATEGI FÖR ATT LOCKA NYA ELEVER Barnens Bergsskola Plugga vidare Laborationer på Bergsskolan Sommarjobb på Bergsskolan Fortbildning för lärare Bergsskole Q besöker skolor

8-12 år 10-15 år 13-18 år 16-17 år 23-65 år 13-18 år

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 158

En ändamålsenlig 50-tonnare Volvo

Grävmaskiner Volvo EC550E ger den nivå av hållbarhet och prestanda som vanligtvis förväntas av en maskin på 60 ton, vilket gör den till det perfekta valet i tung entreprenad och stora schakter. Med fantastisk komfort för föraren, enastående drifttid, en ny generation av elektrohydraulik, 20 % högre produktivitet och 25 % bättre bränsleeffektivitet höjer den här maskinen ribban för vad en 50-tonsmaskin kan åstadkomma.

Ta kontrollen över din produktivitet med tillvalet vågsystem (OBW) – ingår i Dig Assist uppsättning av appar och drivs via Volvo Co-pilots 10-tumsdisplay. Det intelligenta verktyget ger realtidsinformation om lastvikt och säkerställer att den optimala mängden material flyttas i varje cykel. Systemet registrerar även total lastvikt, per skift eller per dag, för att ge dig kraftfull information om långsiktig produktivitet. Läs mer på www.swecon.se/gravmaskiner

Swecon Anläggningsmaskiner AB, Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment, Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Få ut optimalt av din krossutrustning Metso Outotec hjälper dig att få ut maximalt av hela din krossprocess. Vårt omfattande serviceutbud grundar sig på djup teknisk kunskap, erfarna medarbetare och specialverktyg. Allt för att maximera din lönsamhet. · Underhåll och reparationer

· Processoptimering och kontroll

· Förebyggande underhåll

· Life cycle service och prestandalösningar

· Skräddarsydda servicelösningar

· Reserv- och slitdelar

· Uppgradering av utrustning och ombyggnationer

Partner for positive change. mogroup.com

#158 Stenkoll

Articles inside

Kurser och branschdagar

Nyhetsflödet