Stenkoll #156

Krossor

det

SGU-RAPPORT: BALLASTFÖRSÖRJNING I SKÅNE

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 156 • mars 2021

FOSSILFRI TÄ KT Elektrifierad kross i Luleå

NYTT REGERINGSUPPDRAG OM SCHAKTMASSOR RAPPORTERA FARLIGT AVFALL – BRANSCHPROFILEN SVEN-LEO LARSSON HUR HANTERA DOLOR? – FÄRDPLAN FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD

VOLVO EC350E BANDGRÄVARE

35 ton av perfektion En 35-tonsmaskin med besked, EC350E är en ny storleksklass av grävare för Volvo och den perfekta partnern för allmänna bygg- och anläggningsapplikationer. Med det allra senaste inom avancerad ingenjörskonst – inklusive Volvomotorn D8M, elhydrauliskt reglersystem, anpassningsbara inställningar, stötreduceringsteknik och grävsystemet Dig Assist – är maskinen utformad för enastående komfort, säkerhet, mångsidighet, effektivitet och produktivitet.

Kontakta din säljare idag, eller läs mer på www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

SE FILMEN HÄR!

bit.ly/ec350e-film

INNEHÅLL Mars 2021

16 Elektrisk kross Skanska i Luleå har testat mobil elektrifiering.

Dessutom det senaste från SBMI-projektet Hållbar smart elektrifiering.

24 Krav på rapport Kraven har skärpts på att rapportera farligt avfall till Naturvårdsverket. Sanktionsavgifter kan bli nästa steg.

28 Ny färdplan Gruvindustrin har en färdplan för ökad biologisk mångfald. Följer berg­ materialindustrin efter?

Odetonerad

20

34 Tunga lass

Hur hantera dolor?

Skogsindustrin vill snabba på omställningen till BK4-vägar.

39 Miljöverktyg EPD Berg för miljövaru­ deklarerad ballast.

Gruskungen Sven-Leo Larsson ser tillbaka på en lång karriär i branschen.

30 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

42 Ballast i Skåne

50 Digitalt möte

SGU:s nya rapport om ballastförsörjningen i Skåne efterlyser planering och samarbeten.

SBMIs interaktiva branschseminarium bjöd på en rad presentationer och frågeställningar.

45 Nytt på sbmi.se SBMIs Handbok Säker Täkt har kompletterats med det nya avsnittet Säkra vägar och slänter. Dessutom har avdelningen Fossilfri Täkt tillkommit under Info/Råd/Statistik.

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika 48 Leverantörsnyheter

3

NYHET

L A I R E T A M M U I M E PR MED VSI-KROSS Efterfrågan på högförädlade krossprodukter med hög och konsekvent kvalitet växer stadigt. Därför lanserar Maskin Mekano tillsammans med SCP AB en lättflyttad VSI-kross på höga stödben.

VSIH T7 ingår i Maskin Mekanos nya modulbaserade sortiment som kännetecknas av flexibilitet, säkerhet och eldrift. Maskinen är en band in/band ut maskin men har dessutom en on-board returtransportör som gör den kompatibel med Maskin Mekanos slutsikt SH 1503, men den kan även dockas med en mängd andra tredäckade sorteringsverk på marknaden. Maskinen har uttag för förregling och sammankoppling av nödstoppslingor till anslutande maskiner i processen.

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LEDARE & REDAKTION

et har nu gått ett år sedan samhällsspridningen av covid-19 började.

Covid-19 är idag närvarande i vardagen. Vi har vant oss vid ett normalläge i pandemin, där vi lever utan att mötas och utan att resa.

Pandemin har ett slut men en del av de förändringar vi sett kommer att finnas kvar. Vi kommer att arrangera fysiska möten, men de digitala mötena kommer ha en viktig funktion även då. Därför känns det toppen att vi funnit en form för SBMIs digitala branschseminarier som vi kan utveckla vidare i framtiden och använda parallellt med fysiska branschträffar!

D

Under den senaste tiden har en rad politiska initiativ presenterats som kommer att påverka bergmaterialindustrin. Miljöprövningsutredningen, NV-uppdraget om schaktmassor och remissen från Miljödepartementet om ”ordning och reda på avfallet” är några exempel.

Sverige har en historiskt svag minoritetsregering som genom JÖK tvingas driva någon annans frågor. En miljö där många viljor får komma till tals men där ingen pekar med hela handen.

De digitala mötena kommer att vara viktiga även efter pandemin.

Sverige har också en mycket hög grad av styrning från expertmyndigheter.

Myndigheternas analyser utgör grunden för besluten, som kryddas med kohandlade identitetsmarkeringar från politiken. Det är tydligt i hanteringen av den svenska coronastrategin och det är tydligt i de regeringsuppdrag som presenterats. Detta ger oss en tillvaro som ibland kan uppfattas som oförut­ sägbar och ibland slumpmässig.

I denna miljö blir det extra viktigt att tillföra branschens kunskaper, erfarenhet och perspektiv. Både till relevanta expertmyndigheter och till den politiska ledningen. SBMI har historiskt varit bra på att ge relevant input till expertmyndigheter. Den senaste tidens uppdrag har varit så hårt präglade av olika politiska infall att det blivit tydligt att SBMI behöver bli bättre på att tillföra branschens perspektiv.

SBMIs styrelse har därför beslutat att förtydliga några av branschens viktigaste budskap och rikta dessa till relevanta beslutsfattare. Ett viktigt nästa steg som ska bidra till att skapa bättre förutsättningar för bergmaterialindustrin!

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

FOTO: SKANSKA

Påverka med verklig påverkan STENKOLL Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen?

Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetens­utveckling.

5

din samarbetspartner & leverantör av

bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, ingreppsskydd och mycket mer. ittar På vendig.se h ud. du hela vårt utb

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

KURSER OCH BRANSCHDAGAR 16–17 mars Online Grundkurs för bergmaterialindustrin Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav.

Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav.

Innehåll: • Användningsområden • Kvalitet • Geologi - grunder • Miljökrav och lagstiftning • Produktion • Återvinning • Efterbehandling av täkter 18 mars Online Pilotkurs Åtgärder och arbetssätt i aktiv bullerhantering Läs mer om kursen här bredvid.

9–12 november Produktion Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus-, bergtäkter och krossanläggningar. Deltagarna förutsätts ha minst ett års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet.

Utbildningen ger grundläggande kunskaper i maskinkännedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna samt ökad förståelse om arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö.

Kalender: sbmi.se Anmälan till branschdag: sbmi.se

Innehåll: • Användarens krav på berg­ material • Produktionsteknik • Borrning, sprängning, dolhantering • Praktisk maskinhantering • Maskinkännedom • Reparation och underhåll • Vägningsteknik • Miljökrav 23-24 november Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Innehåll: • Bergmaterialprodukter och produktkrav • Kvalitets- och miljöbegrepp • EN-standarder • Produktcertifiering • Provningsfrekvenser • Provtagning, provning och kalibrering i laboratorium • Dokumentation och avvikelsehantering • Begreppet trovärdighet • Försäljning och leverans Kursen inkluderar ett studiebesök.

SBMI avser att arrangera branschdagar eller semina­ rium under året, digitalt eller på plats beroende av corona­ läget.

NYHETSFLÖDET

PILOTKURS OM TYSTARE KROSSNING Inom ramen för projektet Tystare tätortsnära krossning och masshantering arrangeras en halvdags online-kurs den 18 mars.

Målgruppen för kursen är platschefer, platspersonal och affärsutvecklare hos företag som driver platser för hantering av jord- och bergmaterial.

Målet med utbildningen är att ge grundläggande kännedom om arbetssätt och åtgärder rörande buller.

Innehåll: • Modeller: Utredning av olika buller­ perspektiv • Ljudmätning och uppföljning under drift • Bättre grannrelationer • Gott exempel från tillståndsinnehavare och utförare • Hur tänker beställaren? Upphandling och goda exempel • Förhandsvisning nya bullerutredningsverktyg • Föredragen hålls av representanter från Tyréns, Ecoloop, ABT Bolagen, Tyresö kommun och SBMI. Kursen hålls kl 8:30–12:00 och sista anmälningsdag är den 11 mars. Kontakta Joakim Heise på SBMI för att få veta mer om kursen. joakim.heise@sbmi.se, 08-762 62 28

Exempel på visualiseringsplattformen.

Läs mer om projektet i förra numret av Stenkoll genom att skanna QR-koden.

Artikeln om tystare krossning finns på sidan 39.

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, 771info@swemas.com Normansväg 2, 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Johan Nordlund 0240-47 91 90 Nu även med reservdelslager i Bålsta

NYHETSFLÖDET

Häng med SBMI på nätet

Följ SBMI på LinkedIn för att läsa om de senaste nyheterna från din branschorganisation. Förutom egna projekt och bransch­ nyheter länkar SBMI även till medlemmarnas inlägg på platt­ formen.

Skanna QR-länken för att följa SBMI.

NATURGRUSSKATTEN HÖJS MED 1 KRONA Finansdepartementet fastställde vid sitt sammanträde den 12 november 2020 naturgrusskatten för år 2021. Naturgrusskatten höjs med 1 kr jämfört med 2020 års nivå till 17 kr/ton. Den förra regeringen införde en automatik i naturgrusskatten som medför en löpande höjning enligt en indexuppräkning enligt Lag (2017:1209). Uppräkningen innebär att skatten höjs motsvarande utvecklingen av det allmänna prisläget (juni till juni), med ett årligt tillägg av två procentenheter, avrundat till närmaste hel krona. Avrundningen gör att naturgrusskatten vissa år är oförändrad trots den regelmässiga uppräkningen, och vissa år höjs den något.

Biologisk handlingsplan för er bergtäkt ?

Med engagemang och kvalitet:

Tel. 070 - 309 79 86 info@jakobiab.se

Kontakta oss för hjälp med handlingsplaner, efterbehandlingsplaner, MKB och utredningar inför såväl nya som förlängda täktansökningar.

Vi gör också alla typer av naturvärdesinventeringar som till exempel fågel, insekter och grod- och kräldjur.

Tel. 070 - 776 19 43 onsalabiokonsult@telia.com

GÄSTKRÖNIKA

ÅTERVINNING ELLER INTE

– det är frågan

I samhällsbyggandet i Sverige uppstår årligen en stor mängd jord-, schaktoch bergmassor som behöver hanteras och helst återvinnas på ett miljömässigt och ekonomiskt bra sätt. Idag klassas som huvudregel alla massor som avfall vilket medför att avfallslagstiftningen aktualiseras. Det är ett regelverk som i dagsläget är omfattande, svårbedömt och rättsosäkert vilket innebär att stora mängder massor inte återvinns och därför inte återförs till den cirkulära hanteringen, oavsett massornas innehåll, kvalitet och form. Gällande regelverk medför således att hanteringen ofta varken uppfyller övergripande miljömål eller målet att hantera avfall så högt upp i avfallshierarkin som möjligt. ör att komma tillrätta med problemen och öka återvinningsgraden utan att sänka miljökraven har det de senaste åren tillsatts en rad olika utredningar där avfallsfrågan avseende bergmaterial från olika håll ses över och genomlyses.

En röd tråd i alla utredningar har varit att lagstiftaren tycks ha uppmärksammat problemen med rådande avfallslagstiftning avseende bedömningen av avfallsklassningen, prövningsförfarandet samt förenligheten med den omfattande EUlagstiftningen. Ett genomgående tydligt uttalat syfte har också varit att öka återvinningen av jord-, schakt- och bergmassor utan onödiga miljörisker eller att kontrollen försämras. En målsättning som helt klart delas av branschens alla aktörer, inklusive prövningsmyndigheterna och Naturvårdsverket. Om inte annat borde det vara en målsättning givet de stora negativa konsekvenserna för miljön, sett ur ett större perspektiv, om

"Regelverket är omfattande, svårbedömt och rättsosäkert."

10

jungfruligt bergmaterial istället ska användas och bra återvinningsbart material tvingas transporteras långa sträckor för slutlig förvaring i deponier.

Vad vi i branschen dock noterar är att vår verklighetsbild om hur systemet ska tillämpas i våra verksamheter inte delas av myndigheterna och lagstiftaren och det kan stundtals kännas som att vi lever i olika världar. Vad som också noteras är att författningsförslagen i många fall inte uppfyller det övergripande syftet om ökad återvinning, vilket är synnerligen frustrerande. En utgångspunkt borde också vara att verkligen gå till botten med avfallsvs. biproduktsbegreppen och i de fallen avfall verkligen ska vara avfall fastställa fungerande och skäliga end of waste-kriterier.

Inför varje ny utredning, däribland den nyligen utsända Ordning och reda på avfallet, har branschorganisationer och branschföretag kraftsamlat och med stor tydlighet framfört sina synpunkter. Dessa synpunkter syftar till att förtydliga de faktiska verkliga konsekvenser förslagen medför. Vad som också framförs är att förslagen inte, som syftet anger, leder till förenklingar eller förtydliganden. Tvärtom leder

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

de till ökad tillståndsplikt och krav på ökade insatser för att möjliggöra återvinning i större skala samt medför kostsamma utredningsinsatser till synes utan miljönytta. Det borde tvärtom vara önskvärt att hanteringen av jord-, schakt- och bergmassor, inklusive asfalt, ska följa avfallshierarkin och att dessa material ska kunna återvinnas i så stor utsträckning som möjligt.

Det är naturligtvis allmänt känt att det finns oseriösa aktörer i branschen som på olika sätt försöker undkomma regelefterlevnad och ibland även medvetet bedriver verksamhet som utan tvekan innebär olika former av miljöbrott. Sådana beteenden skall naturligtvis bekämpas men det är inte skäligt att utforma och skärpa regelverket utifrån enskilda oseriösa aktörers agerande. Kontroll, tillsyn och sanktionsfunktioner ska istället utvecklas och eventuella hål i lagstiftningen täppas till för att komma till rätta med problemen.

Debatten i samhället och från myndigheterna utgår således inte, som vore önskvärt, från att branschföretagen är viktiga kuggar i samhällsbyggandet. Från mitt deltagande i SBMIs Samhällsutskott och som deltagare i de grupper som upprättar SBMIs, såväl som NCC:s, yttranden i utredningarna, kan intygas att branschföretagen hela tiden strävar efter att genomföra miljöförbättrande åtgärder, energibespa-

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

ringar och minimera riskerna i verksamheterna. Detta utöver myndigheternas krav i tillstånd och beslut.

"Det vore ju onekligen bättre om regelsystemet istället kunde förenklas, ge verklig miljönytta och bidra till att öka återvinningen."

En av konsekvenserna av dagens hantering från tillståndsmyndigheter, tillsammans med en tydlig skärpning av praxis, är att branschens aktörer istället väljer att titta på lösningar för slutlig förvaring i inerta deponier. Om diskussionerna under föregående år kretsade kring avfallsfrågan kommer diskussionerna, givet den minskade möjligheten till återvinning, framgent kretsa kring inerta deponier och produktifiering. Men det vore ju onekligen bättre om regelsystemet istället kunde förenklas, ge verklig miljönytta och bidra till att öka återvinningen.

GÄSTKRÖNIKÖR

Maria Werner, Specialist Legal Councel, NCC Industry AB

11

NYHETSFLÖDET

Regeringsuppdrag om schaktmassor, jord och entreprenadberg Regeringen beslutade i slutet av januari att ge Naturvårdsverket i uppdrag att utreda hanteringen av jord- och schaktmassor, entreprenadberg och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggningsändamål. Ambitionen är att göra det enklare för seriösa aktörer att hantera schaktmassor på resurseffektivt sätt och främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Beskedet välkomnas av många SBMI-medlemmar.

Naturvårdsverket ska göra en bred översyn av dagens hantering och föreslå hur regelverket och eventuella andra styrme-

del kan justeras för att åstadkomma en mer ändamålsenlig hantering som bidrar till en cirkulär ekonomi. Regeringen ser att olika material med olika kvalitet och olika användningsområden kan behöva regleras på olika sätt.

– En bred översyn är precis vad vi föreslagit under hela Naturvårdsverkets förra uppdrag om allmänna regler för återvinning som var ett alltför smalt uppdrag, säger Mårten Sohlman, vd för SBMI. Enda problemet är att inte detta uppdrag tillkommit tidigare. Vi tycker också att entreprenadberg borde ha sorterats ut

från uppdraget och hanterats för sig.

Han påpekar också vikten av att Naturvårdsverket samverkar med branschen och andra myndigheter som SGU, länsstyrelser och kommuner i arbetet.

– SBMIs Samhällsutskott har tillsatt en arbetsgrupp för att uppmärksamma Naturvårdsverket på branschens åsikter i frågan, fortsätter Mårten Sohlman. Vi förväntar oss inte att NV ska lösa probelemen på egen hand, det här är en prioriterad fråga för oss.

Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget senast den 1 juni 2022.

FÖRLÄNGD GILTIGHETSTID FÖR YRKESKOMPETENSBEVIS Regeringens proposition om förlängd giltighetstid för yrkes­kompetensbevis har antagits av riksdagen. Detta ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om förlängd giltig­hetstid för yrkeskompetensbevis och om vissa undan­tag från lagen. Ändringarna trädde i kraft den 1 februari 2021 och upphör att gälla den 1 augusti 2021.

Skanna QR-koden för att läsa mer på Åkeriföretagens webbplats.

12

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

NYHETSFLÖDET

SBM I-DELEGATION TRÄFFADE UTREDARE En delegation från SBMI träffade nyligen regeringens utredare Peter Ardö för att diskutera kring utredningen om en effektivare miljö­prövning.

SBMIs delegation svarade på frågor om vad som är framgångsfaktorer och tidstjuvar i miljöprövningen och fick därefter delge utredaren egna tankar kring det nuvarande systemet. Nedan följer ett kort sammandrag av SBMIs input vid detta tillfälle. SBMI arbetar med att sammanställa branschens åsikter och dessa kommer därefter att delges utredningen.

SBMIs delegation bestod av: Erica Nobel, Delphi Advokatbyrå Josefin Lundström, Svevia Mårten Sohlman, vd SBMI Kim Svitzer, Swerock Katarina Wallinder, Skanska Maria Werner, NCC

• Vaga kriterier för vilka som har rätt att yttra sig • Överdrivet formell kommunikation

Vilka tidstjuvar ser ni med dagens miljöprövningssystem?

• Otydliga utredningskrav • Tillkommande krav i sena skeden • Slentrianmässig begäran av kompletteringar • Anstånd används alltför frekvent

Har ni idéer på konkreta regeländringar i dagens system eller andra synpunkter ni vill att utredningen beaktar?

• Förbättrade möjligheter till anmälan om ändring • Förbättrade möjligheter till ändringstillstånd

• Enklare villkorsändringar i befintliga tillstånd • Länsstyrelsens yttrande i avgränsningssamrådet bör vara bindande • Frikoppla MPD från Länsstyrelserna • Förtydliga myndigheternas uppdrag • Tillämpa begränsad lokaliseringsutredning för befintliga täkter • Slopa behovsprövningen för bergtäkter • Utöka möjligheten till tidsobegränsade tillstånd.

Rita din krossanläggning

G

R

A TI

S!

Vilka faktorer anser ni är viktiga för en välfungerande prövningsprocess?

• Identifiering och avgränsning av de avgörande frågorna tidigt i prövningen • Korta ledtider i de administrativa stegen • Tydlig och effektiv dialog i processen • Tydlig processledning

www.roctim-plantsmith.com

NYHETSFLÖDET

Hur når branschen framtidens högskoleingenjörer?

Under den kommande tioårsperioden behöver branschen rekrytera ett stort antal nyutexaminerade högskoleingenjörer för att ersätta medarbetare som går i pension.

TEXT: Björn Strokirk

En av de satsningar som branschen planerar att göra är att delta i arbetsmarknadsdagar vid landets högskolor – i en branschgemensam monter. Till skillnad från företagsmontrar, där bergmaterial ofta har svårt att synas bredvid mer kända verksamheter som husbygge och vägbygge, kan branschen då ”ta egen plats”.

De stora medlemsföretagen inom SBMI samverkar redan inom Svensk Betong vid högskolornas arbetsmarknadsdagar. Alla anser sig tjäna på samverkan: ”Om konkurrenten lyckas rekrytera nyutexaminerade så minskar risken att de rekryterar från oss”.

Och branschen behöver påfyllnad av unga talanger.

På Chalmers finns en arbetsmarknadsdag i november, VARM, och på KTH anordnas normalt två arbetsmarknadsdagar i februari som kan vara av intresse, BAD och LAVA. På grund av pandemin har dessa dagar inte kunnat anordnats de senaste månaderna.

Då pandemin är över kommer dessa arrangemang med all säkerhet återuppstå. ”Att synas är att finnas”, men hur syns man och sticker ut i ett myller av montrar som alla har roll-ups och en godisskål? Svaret är att man behöver hitta något som är annorlunda, som sticker ut och är kul. Något 14

som är lättbegripligt och gärna innehåller ett tävlingsmoment.

Denna insikt har varit vägledande när SBMI har tagit fram en blivande högskolemonter. I denna får tävlande i en flygsimulator nödlanda ett segelflygplan i en bergtäkt. Den som får ner planet i helt skick snabbast vinner det finaste priset.

Medan en monterbesökare övar inflygning till täkten får kompisarna se filmer med täktsprängningar och de spektakulära maskiner som används i branschen.

En annan nyckelfråga är att montern bemannas av nyanställda högskoleingenjörer, helst från den högskola som ordnar mässan, som kan berätta engagerat om bergmaterialindustrin och de spännande utmaningar man kan möta när man arbetar i branschens företag.

Bergmaterialindustrin behöver synas och ta plats.

SBMIs Joakim Heise och Björn Strokirk provar sina vingar i flyg­ simulatorn.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

Eldrivna högpresterande finsiktverk i flera varianter W354 och L354

• Dubbla siktar som samverkar för hög kapacitet och god rensiktning.

• Hydrauliskt delbara siktar för att förenkla siktduksbyten och underhåll.

• Hydrauliskt fällbara transportörer, gångplan, plattform samt hydrauliskt styrt rullbart stup.

• Erbjuds på hjul eller larv.

• Upp till sex fraktioner (W354S).

Utrustning Matare: JF0830 Siktar: JS1010, JS1818 och JS1836

www.pjjonsson.se

A WIRTGEN GROUP COMPANY

EFFEKTIVITET MÖTER PRECISION. MOBISCREEN MS 953 EVO

EXTREMT NOGGRANN SORTERING FÖR EN SLUTPRODUKT MED HÖGSTA KVALITET. MOBISCREEN MS 953 EVO siktanläggning utmärker sig med sina många användningsmöjligheter, utmärkta transportegenskaper, snabb uppställning och effektiv drift. Denna mobila siktanläggning med tre däck har en generöst dimensionerad siktlåda med en siktyta på 9,5 m², vilket ger effektiv materialsortering och noggranna resultat i alla lägen. Precision kombinerad med högsta produktivitet – oberoende av vilket material du arbetar med, sten, sand, berg eller återvinning. www.wirtgen-group.com/sweden WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

ELEKTRIFIERING

SKANSKA FÖRST MED KLIMATSMART Det tekniskt optimala sättet att elektrifiera en mobil kross har redan testats med stor framgång hos Skanska i Luleå. Efter en åtta månader lång provperiod går eldelen nu vidare till ett annat Skanskaprojekt.

TEXT: Björn Strokirk FOTO: Skanska

ånga större täkter har idag fasta krossar med elinstallation som är nedgrävd och fast. Därmed måste material transporteras till och från krossen, vilket kräver stora mängder dieselbränsle och energi.

Mindre täkter använder mobila utrustningar vilket har medfört att dessa maskiner är dieseldrivna. Nu är det aktuellt att elektrifiera även dessa. Under förra året drev SBMIs Krossutskott ett utvecklingsprojekt med stöd av SBUF för att utveckla möjligheterna till mobil elektrifiering, se Stenkoll nummer 154 och 155.

I detta nummer beskrivs två koncept från SBUF-projektet som Krossutskottet har vidareutvecklat samt ett nyutvecklat koncept.

M

Stenkoll påstod i förra numret att ingen ännu hade testat elektrifierad högmobil krossning. Det stämmer inte. Skanska har under 2020 testat det koncept som SBMIs Krossutskott benämner LÅNG.

"Förra året flyttade vi krossen varannan vecka, ofta utan att behöva koppla ur högspänningskabeln."

Jonas Andersson

16

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

MOBIL KROSSNING "Vi har kopplingsbrunnar nära stuffen så vi kan fortsätta ett antal salvor inåt i berget innan vi behöver ordna nya kopplingsbrunnar."

Jonas Andersson, platschef för täkten i Sunderbyn, är nöjd med resultatet: – Det har förstås varit en inkörningsoch intrimningsperiod, men totalt sett har det fungerat mycket bra. Vi har kört en vanlig mobil dubbelkross som drivs med elkabel 400 volt från en mobil transformator 30-60 meter bort. Från den går, ovan mark, en 180 meter lång högspänningskabel till den kopplingsbrunn som ligger bäst till. Från kopplingsbrunnen löper högspänningskabel 500 meter under mark genom täkten till vår anslutningspunkt till regionnätet.

Täkten har krossproduktion cirka 25 veckor per år beroende på konjunkturen men han menar att tekniken kan tillämpas även i mindre täkter.

– Allt hänger på den totala kostnaden för att få fram el till täkten. Många mobilkrossar hinner besöka 3–4 täkter på ett år. Om vi skulle ha el framdraget till alla dessa, så skulle vår E-house-transformator och kablar kunna hänga med krossen till varje täkt. Det skulle ge god lönsamhet även i mindre täkter.

Idag finns dock inte ström nog till små täkter och ska tekniken bara användas i en täkt måste den vara åtminstone medelstor, anser Jonas Andersson.

– I nuläget krävs nog minst 200-250 tuSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

sen årston för att det ska bära sig.

Krossen är en helt vanlig dubbelkross, exempelvis en 1208 + 5500, och som de flesta krossar idag är den förberedd för drift både med ström från egen dieselmotor plus generator och med el från nätet.

Men transformatorn på hjul är unik. Även om den här typen av kross klarar sig väl på en transformator med kapacitet på 800 kVA har Skanska valt att satsa på 1 000 kVA. En större transformator ger utrymme för att koppla på stackläggare eller ett tredje steg och siktverk i framtiden. Merkostnaden från 800 till 1 050 kVA är bara 25-35 000 kronor. Tekniken fungerar väl men driften kräver lite mer planering framhåller Jonas.

– Till exempel hur vi bryter berget och hur många rader vi spränger. Vi har en kopplingsbrunn var åttionde meter och ligger rätt nära stuffen nu, så vi kan fortsätta ett antal salvor inåt i berget innan vi behöver ordna nya kopplingsbrunnar.

– Att flytta krossen kräver mer arbete, fortsätter han. Men ju vanare vi blir desto bättre går det. Under förra året flyttade vi krossen varannan vecka, ofta utan att behöva koppla ur högspänningskabeln och efterhand hittade vi nya rutiner och lösningar som gjorde det lättare och lättare. Om vi byter kopp17

ELEKTRIFIERING

"Tekniska förbättringar pågår fortfarande men tekniken är helt klart good enough redan."

lingsbrunn så kan vi ställa maskinen för flytt på kvällen och ändå ha den klar för produktion 30–60 minuter senare. Men för byte av kopplingsbrunn krävs en behörig elektriker.

Flyttarna i täkt är inget problem. Ofta flyttas krossen med kabeln i, men vid behov dras handsken ur och den får köra på dieselmotorn. De båda lågspänningskablarna dras på marken med maskin till rätt läge, medan högspänningskabeln kan rullas upp på en hydrauldriven trumma på hjullastaren när man byter brunn. På sikt kommer kanske högspänningshandske så att egen personal med viss utbildning kan koppla i och ur även högspänningskabeln.

Jonas förklarar även att man tittar på nya lösningar kring hantering av kabel och kabeltrummor och här försöker man ta lärdom av gruvindustrin i norr.

De främsta fördelarna är bättre miljö (täkten sparade förra året 400 ton CO2) och bättre arbetsmiljö med tystare maskin som inte behöver tankas och servas, samt bättre ekonomi och högre driftsäkerhet.

Högspänningskabeln är inte så dyr och både transformatorn och lågspänningskabeln flyttas från täkt till täkt, så den stora investeringen kan delas av flera täkter. När tekniken mognar och blir mer spridd 18

kommer investeringskostnaderna troligen minska vilket medför att tekniken blir än mer attraktiv.

En nackdel är att tekniken inte passar i alla täkter. I Luleå är det en bred stuff, 450 meter, och man jobbar i en enda pallnivå. Små ytor eller arbete i flera nivåer innebär utmaningar med denna teknik.

Högspännings­ kabeln kan rullas upp på en hydrauldriven trumma.

Dessutom krävs planering för hur man lägger kabeln så att logistiken fungerar, var man lägger sina lager och hur man skjuter salvorna.

En låg pall är sämre än en hög eftersom man då måste flytta krossen oftare. I en högre salva kan man stå längre med krossen.

Under projekttiden i Sunderbyn trimmades tekniken in. Tekniska förbättringar pågår fortfarande, men tekniken är helt klart ”good enough” redan.

Skanska kommer under 2021 att utvärdera och besluta om metodiken är rätt väg mot målet – fossilfria täkter.

SBMIs Krossutskott har även föreslagit stackläggare som ett ytterligare steg i elektrifieringsprocessen. Jonas Andersson tror det kan fungera i vissa täkter men menar att stackläggaren kräver specifika förutsättningar.

– Det är en intressant teknik och kan definitivt komplettera detta koncept, avslutar han.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

DIN KOMPLETTA LEVERANTÖR Stockholms plåt & Gummiperforering SPG AB är ett familjeföretag som drivs i andra generation av bröderna Håkan och Peter Cederberg.

Vår Stålgallerproduktion har rötter sedan 1950-talet och den långa historiken och viljan att alltid utvecklas gör att vi ständigt förnyar och förbättrar våra metoder och produkter. För att kunna ge dig som kund en produkt som står för en hög kvalitet så skräddarsyr vi våra produkter efter dina önskemål och behov. www.spgab.se 08-504 106 00

VÅRA PRODUKTSPECIALISTER

PRODUKTSPECIALISTER

MATTIAS NILSSON

mattias@spgab.se 08-504 106 08

JONAS WALLGREN jonas@spgab.se 08-504 106 18

ELEKTRIFIERING

Den första etappen av SBMIs projekt Hållbar smart elektrifiering, med stöd från SBUF, avslutades 2020. Den hade som mål att kartlägga potentialen för elektrifiering och ta fram några grundläggande koncept för hur denna elektrifiering kan gå till. Nu har SBMI tagit tekniken ytterligare ett steg.

TEXT: Niclas Kindvall

FÖRSTA ETAPPEN AVKLARAD nder vintern har SBMIs Krossutskott med egen finansiering vidareutvecklat två av de tre ursprungliga koncepten och därtill ett nytt koncept.

Det batteribaserade konceptet har fått stå åt sidan i väntan på lägre batteripriser och tre renodlade koncept med kabel har utvecklats: KORT, MELLAN och LÅNG högspänningskabel.

U

I de båda första koncepten transformerar man ner högspänningen till strax under 1 000 volt vilket innebär att man därefter kan jobba enligt regelverket för lågspänning. I dessa båda koncept tar man sedan ner spänningen till 400 volt i en transformator på krossen. I konceptet LÅNG tar man ner högspänning till 400 volt i ett steg nära krossen.

SBMI publicerade Krossutskottets råd

i ett utskick till de producerande medlemmarna i slutet av januari. Utskicket består av ett huvuddokument och två bilagor: kablar på mark och stackläggare.

I huvuddokumentet ges råd om anslutning till elnätet, val av utrustning (dammig miljö eller inte?), hur man skapar en användarvänlig anläggning, möjlighet att hyra en elansvarig, effektbehov, ka-

3 koncept för smart elektrifiering Koncept 1:

KORT – transformator vid täktgräns Kort 12 kV-kabel. Mottagningsstation och transformator 12/1 kV har placerats i täktgräns.

Transformator 1/0.4 kV är placerad på krossen. Transformatorn är fast placerad och flyttas aldrig.

20

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

"Det är en möjlighet för stora och små företag att på ett lönsamt sätt minska sin användning av fossila bränslen och samtidigt förbättra arbetsmiljön."

Bilagan om kablar tar upp möjligheterna att ha hängande kabel, täckt kabel eller kabel på mark, med praktiska exempel från gruvindustrin.

Bilagan om stackläggare tar upp begränsningar som man bör vara medveten om och hur man beställer en tillräckligt robust maskin för att klara det nordiska urberget.

– ”The devil is in the details” säger man i England. En stackläggare som skulle innebära väsentligt minskad kostnad och fossilanvändning blir dyr och dålig om den ständigt går sönder, säger SBMIs projektledare Björn Strokirk. Vi hoppas att Krossutskottets råd ska vara till god hjälp för den som ska elektrifiera de kommande åren.

bellängder, systemjordning, reaktiv effekt, och mycket annat.

Ekonomin är viktig. Kabelkostnader och avgifter att ansluta till elnätet varierar mycket från täkt till täkt och kan endast fastställas efter offert från nätägaren, men en grov uppskattning av komponentkostnader ges i huvuddokumentet, liksom lite tips om regelverket för stöd från Klimatklivet.

I utskicket öppnar SBMI även upp för samverkan via lämplig krossunderentreprenör, så att täkter som ligger inom 15 till 20 mils avstånd kan samutnyttja transformator, krossar och annan utrustning.

– Det är en möjlighet för stora och små företag att på ett lönsamt sätt minska sin användning av fossila bränslen och samtidigt förbättra arbetsmiljön, avslutar Björn Strokirk.

Björn Strokirk

Koncept 2:

Koncept 3:

MELLAN - transformator­ vid uttagsbrunn Mellanlång 12 kV-kabel. Mottagningsstation placerad vid täktgräns, fast högspänningskablage leder till uttagsbrunn/mobil transformator i täkt. Lågspänningskabel leder till transformator 1/0.4 kV placerad på kross.

Transformatorn flyttas mellan täkter inför eller efter varje krosskampanj.

LÅNG - transformator­ nära kross Lång 12 kV-kabel. Mottagningsstation placerad vid täktgräns, fast högspänningskablage leder till uttagsbrunn. Mobil högspänningskabel leder till mobil transformator nära kross. Lågspänningskabel leder till transformator 1/0.4 kV placerad på kross.

Transformatorn flyttas i takt med att det behövs för krossning.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

? SE MER Under SBMIs branschseminarium i början av februari var Hållbar Smart elektrifiering en av programpunkterna. Skanna QR-koden för att se presentationen. Den börjar 2:01:40 in i seminariet.

!

Läs mer Läs mer om Krossutskottets koncept på SBMIs webbplats under Info/Råd/ Statistik och avdelningen Fossilfri Täkt. Här finns såväl rapporten från utvecklingsprojektet Hållbar Smart Elektrifiering samt (för medlemmar) Krossutskottets dokument som utförligt beskriver koncepten inklusive driftaspekter och beräknade kostnader.

Dessutom finns här två bilagor rörande kabelfrågor och stackläggare.

21

DOLOR

ORDNING OCH REDA

även på dolor

I förra numret av Stenkoll redogjordes för det projekt som SBMI drev tillsammans med BEF och Byggföretagen för att hitta fungerande rutiner för säker hantering av dolor. Under hösten och vintern har sedan SBMI och BEF upprättat en dialog med MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap.

TEXT: Niclas Kindvall och Björn Strokirk FOTO: BEF

olor är odetonerat patronerat sprängmedel. I entreprenadberg från tunneldrivning och andra anläggningsprojekt kan det periodvis förekomma många dolor och till skillnad från i bergtäkter kan det vara svårt att veta vem som har sprängt det berg där dolan påträffas.

– Ett krav som bör ställas är att alla dolor ska journalföras i terminalen, menar SBMIs projektledare Björn Strokirk. Journalföring är grunden till att systematiskt över tid kunna minska antalet dolor.

Dolor bör även ses som allvarliga tillbud och därmed anmälas till Arbetsmiljöverket.

Dolor kan uppstå av ett antal olika orsaker, exempelvis arbetssätt, geologi eller tillverkningsfel på sprängmedlet. När dolor påträffas bör därför ansvarig sprängare snabbt informeras om detta.

SBMI har under hösten tillsammans med BEF, Bergsprängningsentreprenörernas förening, fört en dialog med MSB för att reda ut vilka regler som gäller för dolor. MSB har varit mycket hjälpsamma, berättar Björn Strokirk och redovisar ett resultat av dialogen:

22

• När en dola påträffas ska den tas om hand av en behörig utbildad sprängare. SBMI verkar för att man ska kunna utbilda specifikt till behörighet att ta hand om dolor på samma sätt som för transport av dolor.

• Dolor måste hela tiden bevakas så att ingen stjäl sprängämnet eller skadas av det, om det inte finns ett godkänt förråd på den bergterminal eller bergtäkt där dolan påträffas.

• För att få använda ett typgodkänt förråd för sprängämne behövs tillstånd från den kommun där det ska stå.

Kommunen ska pröva om förrådet uppfyller kraven på tillgreppsskydd, brandskydd och säkerhetsavstånd enligt MSBFS 2019:1. Säkerhetsavståndet för förvaring av högst 60 kilo dolor är minst 75 meter till bostadshus eller hårt trafikerade vägar.

"Alla dolor ska journalföras i terminalen. Journalföring är grunden till att systematiskt över tid minska antalet dolor.”

• För att transportera dolor från terminal krävs typgodkända förpackningar för transport av spräng-

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

? SE MER Under SBMIs branschseminarium i början av februari gavs senaste nytt i dolfrågan. Skanna QR-koden för att se avsnittet. Det börjar 46:50 in i seminariet. ämne. Den som förpackar och transporterar dolan ska ha gått en kurs för ADR-behörighet (minst 1.1.3) de senaste fem åren. En sådan kurs tar en dag. SBMI menar att en liknande kurs för att avgöra om dolan är enkel eller svår att omhänderta och som ger behörighet att ta om hand enkla dolor bör tas fram.

• Sprängarbas kan ta med dola från egen verksamhet och destruera den utan särskilt tillstånd. Men om terminalen tar emot berg från flera projekt och det är svårt att avgöra varifrån en dola kommer, bör en ansvarig sprängarbas anlitas för att transportera bort och destruera alla dolor i inkommande berg.

• För dolor från andra källor än egen sprängning måste sprängarbas söka tillstånd från MSB för destruktion.

Om rutinerna för hantering av dolor brister och de inte bevakas eller förvaras i godkända sprängämnesförråd så kan de hamna i orätta händer, exempelvis kriminella nätverk, och användas i olagligt syfte.

Just denna fråga togs upp med bland annat inrikesminister Mikael Damberg i början av förra året.

De branschföreningar som berörs är positiva till Regeringskansliets lagförslag om att personal som hanterar explosiva varor ska lämplighetsprövas varför detta eventuellt även skulle kunna omfatta även dem som gör det på en bergterminal.

Stenkoll följer utvecklingen och rapporterar i kommande nummer om hur arbetet fortskrider.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

23

MILJÖ

Skärpt kontroll av farligt avfall Har du koll på ditt farliga avfall? Kraven har skärpts på att rapportera farligt avfall till Naturvårdsverket. Det är en skyldighet som gäller i alla led i avfallskedjan. Och sanktionsavgifter kan vänta företag som inte gör rätt.

TEXT: Hans Lundgren

idigare har företag och verksamheter haft en skyldighet att anteckna uppgifter om vilket farligt avfall, som exempelvis kemikalier, spillolja, elektronikavfall som uppkommit och hur det har tagits om hand.

Transporttillstånd har också krävts. Men dokumentationen har bara behövt redovisas på begäran av en tillsynsmyndighet.

Nu skärps kraven. Bakgrunden är att EU-kommissionen anser att Sverige behöver ha bättre kontroll på sitt farliga avfall. Ny lagstiftning inom EU anger också att uppgifter om farligt avfall ska finnas tillgängliga i ett nationellt elektroniskt register.

– Sverige ska ha kontroll över flödet av det farliga avfallet och se till att det har tagits om hand på rätt sätt, säger Marianne Hedberg, miljöexpert på Byggföretagen. Annars kan avfallet ställa till stor skada.

Den stora skillnaden jämfört med tidigare är att företagen nu är skyldiga att rapportera antecknade uppgifter till ett nytt avfallsregister hos Naturvårdsverket. De nya reglerna började att gälla den 1 november 2020.

ningsskyldig och sparas där minst tre år. Det går inte att haka på en uppgift i kedjan, utan respektive verksamhet ska rapportera till Naturvårdsverket.

Mycket byråkrati kan tyckas, och Marianne Hedberg konstaterar att de nya reglerna inte haft som primär uppgift att minska byråkratin.

Enligt Naturvårdsverket uppstår över två miljoner ton farligt avfall varje år i Sverige. Men det är osäkra uppgifter, tillsynsmyndigheterna saknar möjlighet att spåra avfallet. Tanken är att rapporterna till det nya avfallsregistret ska ge en tydligare bild över det farliga avfallets väg genom landet.

Skärpningen i lagstiftningen innebär att alla led i avfallskedjan ska rapportera det farliga avfallet. De anteckningar som ska rapporteras till avfallsregistret ska finnas hos den verksamhet som är anteck-

När anteckningen ska föras beror på företagets roll i avfallskedjan och framgår av avfallsförordningen. För avfallsproducenter och transportörer gäller till exempel att anteckningen ska föras innan transporten påbörjas.

Som avfallsproducent räknas exempelvis byggentreprenörer. Den som i sin verksamhet ger upphov till farligt avfall, till exempel spillolja, som uppstår vid service av maskiner, är avfallsproducent.

T

24

Över en miljon företag och verksamheter väntas beröras av förändringarna, inte minst många inom bergmaterialbranschen. Oavsett vilken verksamhet som bedrivs lämnar nästan alla någon form av farligt avfall efter sig.

Alla länkar i avfallskedjan är alltså skyldiga att rapportera det farliga avfallet till Naturvårdsverkets register. Kravet gäller inte bara företag som producerar avfallet utan även för företag och verksamheter som • transporterar farligt avfall • tar emot och hanterar farligt avfall i insamlingsverksamhet • behandlar farligt avfall • mäklar eller handlar med farligt avfall.

"Över en miljon företag och verksamheter väntas beröras av förändringarna."

Marianne Hedberg

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

VINJETT

En avfallsproducents anteckning ska innehålla följande uppgifter per avfallstyp: 1. var avfallet producerats 2. datum för borttransport 3. transportsätt 4. vem som ska transportera bort avfallet 5. avfallets vikt i kilo samt 6. den mottagare och den plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det.

Hur ofta ska uppgifterna rapporteras till avfallsregistret? En rapportering ska göras varje gång du har fört en anteckning. Rapporteringsskyldigheten gäller för alla verksamheter där det uppkommer eller hanteras farligt avfall. Det finns alltså inga nedre gränser i fråga om till exempel mängden avfall eller storlek på verksamheten.

Ett transportdokument ska fortfarande upprättas när företaget genomför en transport av farligt avfall. Sedan den 1 augusti ska transportdokument upprättas även när verksamheten transporterar ett STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

eget farligt avfall. Här behöver transportörerna bara spara anteckningarna i ett år.

– En avfallsproducent behöver inte rapportera var och varannan vecka utan bara när transporten av det farliga avfallet ska ske. Det är viktigt att företagen får in rutiner för att hantera den här skyldigheten på rätt sätt. Rutiner kan behöva ses över och kompletteras. Men företag som skött sin anteckningsskyldighet sedan tidigare behöver inte bekymra sig, då blir det här hanterbart och inte så mycket extrajobb, säger Marianne Hedberg.

Verksamhetsutövare kommer att kunna lämna uppgifter till avfallsregistret på två sätt. Antingen via en e-tjänst på Naturvårdsverkets webbplats, där uppgiftslämnaren identifierar sig genom e-legitimation och loggar in sig direkt. Eller via en så kallad API-lösning där företaget anpassar sitt eget verksamhetssystem till Naturvårdsverkets avfallsregister. På sikt ska även behöriga tillsynsmyndigheter komma åt uppgifterna i avfallsregistret med hjälp av en API-lösning.

25

MILJÖ

!

Läs mer Naturvårdsverket har på sin webbplats samlat frågor och svar om det nya avfallsregistret. Här finns information till företag som undrar vad som gäller. naturvardsverket.se/amnen/avfall Byggföretagen har också information, bland annat en film, där de nya reglerna i avfallslagstiftningen förklaras. byggforetagen.se/foretagsservice/ amnen/resurs-och-avfallshantering Även Resurs- och avfallsriktlinjer för byggande och rivning innehåller information och hjälpmedel för att förenkla för företagen: byggforetagen.se/ foretagsservice/amnen/ resurs-och-avfallshantering

– En API-lösning lämpar sig nog bäst för storföretag som har möjlighet att koppla det egna affärssystemet till Naturvårdsverkets register.

Organisationen behöver skaffa ett så kallat “klient-certifikat”, som visar att verksamhetens server kommunicerar med Naturvårdsverkets server på ett säkert sätt.

Det är tillåtet att använda ombud för rapporteringen av det farliga avfallet.

– Mindre företag som är avfallsproducenter kan anlita återvinningsindustrins avfallsentreprenörer för att bistå med detta. Det är en lösning som är att rekommendera för småföretag, säger Marianne Hedberg.

När det gäller e-tjänsten så är i dagsläget endast privata Bank-ID-legitimationer godkända att användas. Enskilda medarbetare måste alltså använda sitt eget personliga bank-ID vid rapporteringen. Här kan problem uppstå om det blir aktuellt med straffavgift, vem blir skyldig att betala? Naturvårdsverket undersöker möjligheten till företagsansluten e-legitimation.

Naturvårdsverket arbetar för att alla berörda aktörer ska känna till de nya kraven. Vad händer om man ändå missar att redovisa det farliga avfallet?

Kommunerna har uppdraget att bedriva tillsyn för 26

avfallsrapporteringen. De ska se till att reglerna följs och kan vidta åtgärder när det behövs. I vissa fall räcker det med information eller rådgivning. Men i förlängningen kan det bli aktuellt med mer ingripande åtgärder som förelägganden. Det har införts en ny bestämmelse om miljösanktionsavgift för den som inte rapporterar uppgifter till avfallsregistret inom föreskriven tid. Avgiften kan dock inte tillämpas förrän januari 2022.

- När sanktionsavgifter blir möjliga att införa så misstänker jag att de blir verklighet också, säger Marianne Hedberg.

"Tanken med miljösanktionsavgifter är att det inte ska löna sig att göra fel."

Tanken med miljösanktionsavgifter är att det inte ska löna sig att göra fel, menar Marianne Hedberg.

Och eftersom den nya skyldigheten att digitalt rapportera farligt avfall blir en ökad administrativ pålaga och en extrauppgift för det seriösa företaget är det viktigt att tillsynen fungerar.

– Annars kan oseriösa företag tjäna på att inte följa lagstiftningen. Jag har ännu inte sett någon redovisning av hur rapporteringen har fungerat hittills.

Förhoppningsvis kommer vi att få en sådan inom kort från Naturvårdsverket.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

Fossilfria transporter i framtidens anläggningar Kellve har levererat klimatsmarta anläggningar sedan 1957 i Sverige och internationellt

Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion www.kellve.com • Tel. 0512-300 200

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

WNEXUS & TAMTRON POWER DET POPULÄRA SYSTEMET WNEXUS

Trådlös överföring och effektiv hantering av vägningsdata.

TAMTRON POWER

Kröningsbar, noggrann och robust våg.

Utvecklad för användare med höga krav.

VÄGNING – KUNSKAP – KVALITET

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE

BIOLOGISK MÅNGFALD

GRUVINDUSTRIN VISAR VÄGEN Som första branschorganisation publicerade Svemin, branschorganisationen för gruv- och mineralnäringen, nyligen en färdplan för ökad biologisk mångfald. Projektledaren Tove Hägglund från Ecogain menar att bergmaterial­ industrin har allt att vinna på att arbeta fram en egen färdplan.

TEXT: Niclas Kindvall

illsammans med klimatet är biologisk mångfald en av de stora ödesfrågorna inför framtiden. Hur ska vi lyckas bromsa den nedåtgående trenden och dessutom tillföra biologisk mångfald för att åtminstone i viss mån kompensera för den mångfald som redan gått förlorad? Kanske hamnar frågan om biologisk mångfald på global nivå i ett tydligare sammanhang när Konventionen för biologisk mångfald redovisar de nya globala målen fram till år 2030, rapporten är aviserad till någon gång innan sommaren.

Ett initiativ för arbetet mot en ökad biologisk mångfald har tagits av den svenska gruv- och mineralnäringen som i november, efter ett års arbete, presenterade färdplanen Mining with Nature.

– Gruvindustrin har förstått att det inte räcker med "no net loss", alltså att arbeta för att bevara den biologiska mångfald vi har idag, säger Tove Hägglund. Istället vill man vara en proaktiv kraft som arbetar för förbättring.

I september 2020 antog Svemins styrelse ett ambitiöst mål gällande biologisk mångfald. Där fastslogs att man senast år 2030 ska bidra med ökad biologisk mångfald i alla regioner där gruv- och mineralverksamhet eller prospektering pågår.

T

"Vi har listat olika aspekter som behöver utredas vidare och identifierat att det behövs system för att rapportera på biologisk mångfald."

Syftet med färdplanen är att stärka industrin såväl nationellt som internationellt och underlätta branschens arbete inom biologisk mångfald. Genom att skapa samhällsnytta och stödja globala mål möter gruv- och mineralnäringen de krav som ställs från myndigheter, ägare och kunder. Dessutom ökar samhällets acceptans för verksamheten och man blir mer attraktiv som arbetsgivare. Studier visar att framtidens arbetskraft, och särskilt de tongivande personerna, i hög grad är värderingsstyrda och engagerade för ett mer hållbart samhälle.

28

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

? LÄS MER Läs Mining with Nature Svensk gruv- och mineralnärings färdplan för ökad biologisk mångfald genom att skanna QR-koden.

– Dessutom är det förstås viktigt för branschen att arbeta proaktivt med frågan för att visa att gruvor kan samexistera med naturen. Det är ett viktigt led för att även i framtiden ges de tillstånd som krävs.

Mining with Nature innehåller en rad förslag på konkreta åtgärder, på såväl bransch- som bolagsnivå och dessutom förslag till samarbeten som kan initieras med aktörer både inom och utom branschen. Färdplanen innehåller också en nulägesbeskrivning liksom vilka forsknings- och innovationsinsatser som bedöms vara nödvändiga.

– Forskning och innovation är förstås väldigt viktigt, säger Tove Hägglund. Vi har listat olika aspekter som behöver utredas vidare när det gäller undvikande- och restaureringsåtgärder, för att branschen ska kunna arbeta effektivt mot de uppsatta målen om biologisk mångfald. Men vi har också identifierat att det behövs system nationellt och internationellt för att kunna spåra metaller genom leverantörsleden och rapportera på biologisk mångfald.

Färdplanen avslutas med uppmaningar till politiker och myndigheter där branschen tar upp lagstiftning och praxis som i många fall utgör hinder för arbetet.

– Det finns många beröringspunkter mellan gruvbranschen och bergmaterialindustrin och jag är säker på att mycket i färdplanen är intressant även för SBMI och dess medlemmar. Den kan användas som inspiration när och om berg­materialindustrin arbetar fram en egen färdplan för biologisk mångfald.

? SE MER Under SBMIs branschseminarium i början av februari presenterade Tove Hägglund gruvindustrins färdplan. Skanna QR-koden för att se presentationen. Den börjar 2:07:30 in i seminariet.

I ÅR KOMMER STENKOLL UT VID TRE TILLFÄLLEN. Nr 2 - 20 maj Nr 3 - 11 november

Redaktionen tar tacksamt emot tips och idéer från läsekretsen. Vad vill du läsa om i Stenkoll? Mejla till kansliet@sbmi.se

Delar till:

transportörer • elevatorer • siktar •

XP3

Rullar och rullställ

hårdmetallskrapa

Driv– & vändtrummor Eldrivtrummor

5 370:-

till b-b 800.

Plogar

Elevatorskopor, plåt och plast samt svetsade

PilthCon AB, Skara www.pilthcon.se

tel. 0511-290 00 info@pilthcon.se

BRANSCH

PROFILEN

SVEN-LEO LARSSON

Gruskungen i Bösarp Sven-Leo Larsson kan se tillbaka på ett långt yrkesliv i branschen.

Han passerade åttioårsstrecket för några år sedan men är fortfarande engagerad i familjeföretaget där sonen Leo nu sköter den dagliga driften.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Mats Javerud

30

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

llt började i Stenberget, någon mil utanför Skurup i södra Skåne. Ett synnerligen lämpligt ortsnamn då SvenLeos far drev en bergtäkt med krossar på platsen. Stenmjölet användes till den betongrörstillverkning som familjen drev på samma plats. Sven-Leo är alltså född rakt in i bergmaterialbranschen och fick från tidig ålder vara med och köra maskinerna i täkten.

Stenberget framstår idag som en mycket framsynt täkt där krossar och till och med grävmaskinen var eldrivna via kabel, men det var det normala på den tiden. Inget är nytt under solen.

– Jag hjälpte till med allt möjligt, berättar SvenLeo. Och när jag gått klart skolan så började jag jobba i företaget.

Han skrattar och fortsätter: – Det blev bara sjuårig folkskola men jag hamnade rätt i livet ändå.

Så småningom såldes täkten till Skanska i Malmö som fick den unge Sven-Leo Larsson på köpet.

– Jag hamnade på marknadssidan och trivdes bra där.

Men i grunden är jag en praktiker och entreprenör så jag hade tidigt siktet inställt på att göra något eget. Pappa var en driven människa och entreprenörsådran har jag nog fått i arv från honom.

Leo och Sven-Leo Larsson.

Sven-Leos framtidsplaner förverkligades när han 1974 köpte grustäkten i Bösarp, grunden till familjeföretaget Bösarps Grus & Torrbruk som numera driver tre grustäkter i Bösarp, Dalaled och Torsjö.

– Redan tidigt kom jag underfund med att de stora fyndigheterna låg under grundvattennivån och redan 1976 började vi utvinna sand med hjälp av ett skopverk.

Sven-Leo Larsson var tidig med den nya tekniken.

– De första två åren satt det en kille och körde skopverket men vi förstod rätt snabbt att hans arbete nog var världens tråkigaste jobb. Men på den tiden fanns det inga datorer som kunde köra verket åt oss.

Lösningen blev att modifiera ett tvättmaskins-

"Det blev bara sjuårig folkskola men jag hamnade rätt i livet ändå."

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

SVEN-LEO LARSSON Familj: Fru Ingrid Larsson, sonen Leo Larsson med sambo Jennie och nyfödda barnbarnet Sven, 3 månader gammal.

Bor: Riddarhuset på Stortorget i Ystad. .

Karriär: Grundare till AB Bösarps Grus & Torrbruk.

Gillar: Familjen är viktigast för mig. Jag gillar även att umgås med våra vänner och att resa till nya spännande platser. Jag gillar förstås skarpt att min son Leo fortsätter att driva vidare företaget.

Ogillar: Orättvisor.

Gör helst på fritiden: Promenerar och umgås med mitt barnbarn.

Läser just nu: Facklitteratur – helst om sand, maskiner och bilar.

Ser helst på TV: Wallander, Beck och sport.

Favoritplatser i världen: Cannes i södra Frankrike ligger mig varmt om hjärtat.

Alltid med på resan: Min fru Ingrid.

Vad som fascinerar mig med bergmaterialindustrin: Bergmaterial fascinerar mig inte så mycket. Jag är däremot väldigt fascinerad av hur viktig sanden är i samhället.

31

BRANSCH

PROFILEN

Sven-Leo Larsson var tidig med att använda skopverk för att utvinna sand under grundvattennivån.

program som kunde installeras i skopverket som därmed till stor del skötte arbetet på egen hand.

Ungefär samtidigt, 1977, startade de en fabrik för tillverkning av torrbruk.

– Med torrbruk av bra kvalitet kan man hålla nere cementhalten vid betongtillverkning och betongen blir smidig och fin, säger Sven-Leo stolt.

Företaget var även tidigt med att fundera över de miljömässiga konsekvenserna av verksamheten.

– Vi försöker jobba på lång sikt, säger han. Vi bedriver vår verksamhet i otroligt vackra områden och då måste vi ta ansvar för att återställa naturen. Sen är det också viktigt att vi håller rent och snyggt i våra verksamheter.

Sven-Leo har flera gånger blivit upp-

32

märksammad för just miljöarbetet.

Bland annat erhöll företaget branschens Natur och Gruspris 1991 och några år senare, 1997, tilldelades man UEPG:s European Restoration Award.

Han ser med värme tillbaka på gemenskapen och engagemanget när olika delar av branschen samlades.

– Då, från 1960-talet och framåt, var det Grus- och Makadamföreningen, det som är SBMI idag, och jag tillhörde södra kretsen. Jag minns att det var väldigt trevliga möten och öppen dialog när vi pratade om gemensamma frågor.

– På den tiden fanns det inga mobiltelefoner så vi fick helt enkelt samla ihop oss, säger han. Väldigt trevligt, som sagt, och väldigt lärorikt.

Trots att Sven-Leo Larsson tagit några

"På den tiden fanns det inga datorer som kunde köra verket åt oss. Lösningen blev att modifiera ett tvättmaskins­program" steg tillbaka från den dagliga driften så håller han koll på vad som händer i branschen.

– Jag försöker hålla mig på avstånd, skrattar han. Nu är det Leo som styr och ställer, dags för en ny generation att bestämma. Han sköter affärerna väldigt bra och det är ju så roligt att se hur branschen utvecklas.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

bäst.

Tel: 0371-150 35

INFRASTRUKTUR

INDUSTRIN VILL SNABBA PÅ BK4 Att lasta mer gods vid varje körning gör transporterna effektivare.

Det ger också minskade utsläpp, färre tunga fordon på vägarna och högre trafiksäkerhet, enligt Skogsindustrierna och andra näringar som kör tunga transporter. Men det är brist på vägar som är anpassade för de tyngsta bilarna på 74 ton. Idag är det bara 20 procent av det statliga svenska vägnätet som tillåter sådan vikt.

TEXT: Hans Lundgren

en nya bärighetsklassen för det allmänna vägnätet, BK 4, tillåter fordon på upp till 74 ton, jämfört med dagens maxgräns på 64 ton. Allt fler vägar är också på gång att öppnas för den större bruttovikten. Enligt Trafik­ verket skulle 95 procent av det statliga vägnätet klara BK4. Men industrin tycker det går för långsamt.

– Processen för att klassa om vägnätet till BK4 är för utdragen. Arbetet måste snabbas upp, säger ­Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna, och fortsätter: - Hela byggsektorn, inklusive bergmaterialbranschen med all last av grus och sten, skulle ha nytta av BK4. Man kan ta större last, transporterna blir effektivare och minskar klimatpåverkan. Det är samhällsekonomiskt lönsamt med större bruttovikt.

Varje investerad krona ger två och en halv tillbaka.

D

Såväl riksdag som regering står eniga bakom införandet av en ny bärighetsklass, kallad BK4, som möjliggör färd med 74-tonslastbilar. I april tog regeringen beslut om den nya klassificeringen, men idag är mindre än 20 procent av det statliga svenska vägnätet utpekat för 74-tons34

"Hela byggsektorn, inklusive bergmaterialbranschen med all last av grus och sten, skulle ha nytta av BK4."

"Politikerna har inte satt en tillräckligt ambitiös implementeringstakt för Trafikverket."

lastbilar. De första vägarna öppnades för BK4-trafik den 1 juli 2018 och Trafikverket bestämmer i vilken takt vägnätet ska utvecklas. Trafikverket har själva angett att de vill att hela det statliga vägnätet ska bli BK4, men samtidigt menar verket att det kan ta två planperioder, vilket betyder att det blir aktuellt först år 2041.

Skogsindustrierna vill se en betydligt snabbare utbyggnadstakt och att hela vägnätet ska vara anpassat för den tyngsta viktklassen redan 2025.

Men ett än större problem är de kommunala vägarna. Ytterst få tillåter idag 74 ton.

– Det är ett stort bekymmer eftersom gods transporteras på en kombination av statliga och kommunala vägar. Den sista sträckan fram till industrin, terminalen eller hamnen är i de flesta fall kommunal. Kommunernas kunskap i frågan är idag låg.

Man känner därför inte heller till att införandet av BK4 i de flesta fall inte kräver åtgärder i infrastrukturen utan främst är en administrativ åtgärd, säger Karolina Boholm.

Forskningsinstitutet Skogforsk och andra aktörer inom transportsektorn har under åren gjort ett stort antal studier om ökade lastmängder. Alla pekar på att det finns mycket att vinna och väldigt lite att förlora på dessa effektivare transporter, enligt Karolina Boholm.

Skogforsk började studera frågan redan 2006, under parollen ”En trave till”, som sedan smalnades av till ”Större travar”. Sedan följde projektet duo2 som innebär försök med en fordonskombination bestående av en lastbil med två ekipage. Forskningen har visat att bilar med högre lastvikt ger en STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

tydligt minskad miljöbelastning från transporterna.

Dessutom kan den enskilda åkaren spara upp till 12 procent i bränsleförbrukning genom att använda ett större ekipage. Genom att 74-tons fordon har fler hjulaxlar blir lasten per hjulaxel densamma som med dagens fordon. En 74-tons lastbil sliter inte mer på vägen än de fordon som används idag.

Enligt Skogsindustrierna ger en övergång till allt tyngre lastbilar: • Minskade utsläpp med cirka 10–15 % • Färre lastbilar på vägarna • Ökad trafiksäkerhet • Smartare användning av infrastrukturen • Lägre logistikkostnader • Stärkt svensk konkurrenskraft.

Bara 20 procent av det statliga väg­nätet är klassat som BK4 (gul­markerat på kartan).

De första vägarna som klassades som BK4 öppnades 2018, cirka 1 180 mil statlig väg i hela landet.

BK4-vägnätet kommer att utökas successivt, enligt Trafikverket. Målet är att 40 procent av det statliga vägnätet ska tillåta BK4 vid slutet av år 2025. 2029 kommer 70–80 procent av de viktigaste statliga vägarna för tunga transporter vara öppna för BK4.

Trafikverket har en vision om att upplåta hela det nuvarande BK1-vägnätet (tillåter 64 ton och utgör 35

INFRASTRUKTUR

95 procent av det allmänna vägnätet) för BK4 i framtiden. För att kunna uppnå visionen kommer det att krävas en hel del förstärkningsarbeten på både vägar och broar.

Ett hinder är broarna. I Sverige finns 16 000 broar inom det allmänna vägnätet. Enligt Trafikverket klarar 70 procent av dessa 74 ton redan idag.

– Det handlar om sjuhundra broar där det krävs en uppgradering för att klara den större vikten. Där blir det flaskhalsar idag. Men att underhålla broar kostar och en tilläggskostnad för anpassning till sjuttiofyra ton blir inte dyrbar, menar Karolina Boholm.

Utbyggnadstakten skiljer också mellan regionerna. Vissa är snabba på bollen, andra mer tveksamma och långsamma, enligt Karolina Boholm.

I vårt grannland Finland har det dock gått fort och Skogsindustrierna ser Finland som ett gott exempel att ta efter. Redan 2013 höjde Finland sin maximala bruttovikt för lastbilar till 76 ton. Det 36

har nu införts på hela vägnätet med skyltar för vägavsnitt och broar med sämre bärighet.

– Det måste finnas ett slutmål. Det här är en fråga man har hållit på med otroligt länge och som går väldigt långsamt att genomföra. Trafikverket har själva identifierat att det skulle vara miljömässigt gynnsamt och samhällsekonomiskt lönsamt.

Men politikerna har inte satt en tillräckligt ambitiös implementeringstakt för Trafik­ verket, avslutar Karolina Boholm.

? BÄRIGHETSKLASSER PÅ VÄGAR OCH BROAR Bärighet beskriver hur tunga fordon en bro eller väg får belastas med.

För BK4 finns också särskilda villkor för fordonets utformning.

Enskilda vägar är inte klassificerade utan regleras med lokala bestämmelser.

Den 8 april lägger regeringen fram sin infras­trukturpolitiska proposition och de ekonomiska ramarna för Trafikverket. Den ger ett besked om hur man väljer att gå vidare med genomförandet av BK4. Industrin hoppas på att det leder till en snabbare takt. Hellre 2025 än 2041.

BK4 Max 74 tons bruttovikt med oförändrade krav på axeltryck jämfört med BK1, men beroende på fordonets axelavstånd kan tillåten bruttovikt vara lägre.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

VÅGSYSTEM UPPKOPPLAD VÄGNING FÖR HELA TÄKTEN

MÄTA ÄR ATT VETA Med LOADRITE Vågsystem och InsightHQ aktiveras Connected Quarry som hjälper dig att hantera din verksamhet var du än är.

InsightHQ är en molnbaserad portal där du kan följa produktionen i nära realtid. Portalen levererar produktivitets- och resultatrapporter, följer utlastningen och levererar elektroniska vågsedlar.

SITECH - din partner för att digitalisera täkten – THE CONNECTED QUARRY.

VÅGAR TILL ALLA MASKINER

L3180 HJULLASTARVÅG nu kröningsbar.

SITECH SVERIGE AB 010 - 456 80 00 info@SITECH-Sverige.com www.sitechsverige.com

C2850 BANDVÅG med fjärrstyrning.

H2250 DUMPERVÅG följ materialförflyttningar.

YOUR CONSTRUCTION TECHNOLOGY PROVIDER

X2350 GRÄVMASKINSVÅG fullt dynamisk.

®

Krosskontroll Från kross till kronor

Få kontroll över ditt lager Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande.

• Faktureringsunderlag • Tydliga kundrapporter • Statistik och jämförelser • Lagermängder • Integrationsmöjligheter • Information från ASRi • Realtidsdata • GPS-uppföljning 070 - 543 50 01 info@krossdata.se

JOBBA EFFEKTIVT MED STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR Vi hjälper er att bygga ert unika ledningssystem utifrån Kvalitet ISO 9001 Miljö ISO 14001 Arbetsmiljö ISO 45001

Envicon är det lilla personliga konsultbolaget med det stora fokuset på det bästa för kunden. Genom våra lyhörda konsulter anpassas varje ledningssystem efter verksamhetens unika behov.

Kontakta oss så berättar vi mer.

KONTAKT: Tel: 070-614 11 88. Mail: info@envicon.se. www.envicon.se

EPD BERG

DEKLARERAD BALLAST MED NYTT VERKTYG Det blir allt vanligare att kunder och upphandlare ställer krav på miljövarudeklarerad ballast.

Nu utvecklas verktyg som kan beräkna hur produkter påverkar miljön och hur förändringar i maskinparken eller olika miljöåtgärder i tillverkningen påverkar miljöavtrycket.

TEXT: Hans Lundgren

n miljövarudeklaration, EPD (Environmental Product Declaration), gör det möjligt att granska en produkt ur ett livscykelperspektiv. Det har tidigare saknats ett gemensamt sätt att beskriva bergmaterialproduktionens totala miljöavtryck, men nu pågår ett projekt som ska ändra på det.

EPD Berg är ett webbaserat verktyg för bergmaterialbranschen. Det har utvecklats i ett projekt som drivs av Chalmers, där även IVL Svenska Miljöinstitutet medverkar och tre stora företag i branschen: NCC, Swerock och Skanska. Projektet omfattar 9,2 miljoner kronor, sex miljoner kronor är stöd från Vinnova och SBUF, resten utgörs av egeninsatser från de företag som deltar i projektet.

E

Syftet med EPD Berg är att ta fram en gemensam programvara för branschen, där man kan beräkna produktionen av ballast och sammanställa miljövarudeklarationer. Men det ska också kunna användas som en simulator: vad händer när man förändrar

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

produktion och maskiner - hur påverkar det klimatutfallet och miljöpåverkan.

– Att kunna beräkna framtida produktion är styrkan med det nya verktyget och vad som skiljer det från andra, säger doktoranden Panagiota Papadopoulou, Chalmers, som är en av de som leder arbetet.

Under projekttiden har flera täkter testat den nya programvaran Plantsmith. Projektets ena del beskriver arbetsflödet genom EPD, användarna lägger in uppgifter för de maskiner och anläggningar som finns i en täkt och man sammanställer EPD för den ballast som produceras. I den andra delen kan man simulera förändringar i maskininställningar och processer för att se hur det påverkar klimatresultatet, var det blir det skillnader i energiåtgång med mera.

Enligt branschföreträdare efterfrågar allt fler kunder EPD för ballast och denna kan ge marknadsfördelar för de företag som ligger i framkant. Trafikverket, som är en stor upphandlare, önskar redan nu att leverantörer ska beräkna sin klimatpåverkan och verifiera det med EPD. Produkter med bra klimatresultat kan ges bonus i upphandlingen.

För att ett praktiskt verktyg för EPD Berg ska fungera måste det vara enkelt att använda. Det ska inte bara kunna skötas av experter med särskild kompetens.

– Målet är att det ska vara så enkelt som möjligt.

"Målet är att det ska vara så enkelt som möjligt att använda EPDverktyget."

Panagiota Papadopoulou

39

EPD BERG

EPD EPD är ett internationellt system skapat för att ge kvalitetssäkrad information kring miljöprestanda. Det är ett oberoende verifierat dokument som ger jämförbar information om produkters och tjänsters miljö­ påverkan. EPD används inom flera branscher för att beskriva produkters miljöpåverkan för kunder och andra intressenter.

EPD baseras på två standarder ISO 14025 och EN 15804.

Tanken är att alla platschefer ska kunna göra grundarbetet, analysera data från den egna täkten och föra in uppgifter om produktion, energiåtgång och liknande.

Experter på livscykelanalyser kan sedan komma in och göra de sista tio procenten, för att se till att exemplen är korrekta, säger Panagiota Papadopoulou.

Projektet har pågått sedan juli 2019.

Under våren ska verktyget testas och utvärderas i täkter av platschefer och operatörer, för att kalibrera modellerna i en simulator. Det blir ett sätt för forskarna att se vad som fungerar och vad man behöver slipa mer på.

– Alla kan bidra med sin kunskap och lägga in sin information i det webbaserade verktyget, beroende på vad man jobbar med och vilka områden man behärskar, säger Panagiota Papadopoulou.

Efter sommaren avslutas projektet.

Då ska det finnas förcertifierad EPDdokumentation för det producerade materialet. Nästa steg är att sprida det vidare i branschen, så att fler kan använda verktyget. Här krävs utbildning genom seminarier och liknande. Och Chalmers har kommit med i ett europeiskt projekt 40

för att förbättra verktyget och sprida det internationellt.

Tanken är att många i branschen kan ha användning av EPD Berg. Inte bara producenter utan även exempelvis tillverkare av maskiner och konsulter. Det kan också utnyttjas i utbildningssyfte. Beställaren får verifierade miljövarudeklarationer, kommunen kan se vilken miljöpåverkan täkterna kommer att få, en kund kan jämföra olika producenters produkter och personal och chefer på anläggningar får information om hur produktionen kan förbättras för att kunna identifiera de mest kostnadseffektiva klimatförbättrande åtgärderna.

– Den stora nyttan med programvaran är beskrivningen av arbetsflödet, där alla i företaget kan ta del av och förmedla information och se vad de kan göra för att utveckla verksamheten. Med ett gemensamt verktyg så blir resultatet även mer jämförbart mellan företagen, avslutar Panagiota Papadopoulou.

En EPD består av tre delar: produktdatablad, metodval och resultat från bedömningen av miljöpåverkan.

När en tillverkare ska ta fram en EPD utgår man från ett antal produktspecifika kriterier.

Det finns tre nivåer, där Typ III är den mest omfattande.

En EPD ska vara baserad på en livscykelanalys och gäller vanligtvis i tre till fem år. Den ska ha granskats och godkänts via en oberoende verifiering, för att säkerställa att informationen är trovärdig enligt standarden för en viss bransch och produktkategori.

Läs mer på EPD Internationals webbplats: environdec.com

? SE MER Under SBMIs branschseminarium i början av februari gavs senaste nytt om EPD Berg. Skanna QR-koden för att se presentationen som börjar efter 2:25:50.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

•

Vibrationsmatare

IFE System AB

www.ife-system.se

•

Siktar

Tel: 036 – 12 92 00

Fordonsvåg 14-15 Konstruerad för maximal driftsäkerhet och högsta noggrannhet • • • • •

Hållbar och smart konstruktion Enkelt att underhålla Delväg smidigt Låg energi förbrukning Ger hög effektivitet och lönsamhet

Vi är störst på den nordiska marknaden inom tung fordonsvägning. Vårt erbjudande inkluderar smarta vägningssystem, robusta vågar och en förstklassig serviceorganisation. Med en fordonsvåg från oss får ni säkerhet och kontroll över era in- och utleveranser.

Kontakta oss för mer information: 036-31 42 00, info@flintab.se www.flintab.se

•

Magnetseparatorer

•

Metalldetektorer

E-mail: info@ife-system.se

WE MAKE IT EASY

M A T E R I A L F Ö R S Ö R J N I N G

Skånska vägval Den 1 februari publicerade SGU rapporten Förutsättningar för hållbar ballastförsörjning i Skåne län. Länets ballastbehov är stort och kommer att öka i takt med den prognosticerade befolkningsökningen samtidigt som möjligheterna till lokal försörjning är små. Redan nu behövs planering och samverkan för fram­ tidens hållbara ballastförsörjning.

TEXT: Niclas Kindvall

r ballastsynpunkt skiljer sig Skåne från de flesta andra län på flera sätt. Dels handlar det om rent geologiska aspekter, stora delar av länet lämpar sig sällsynt dåligt för ballastproduktion på grund av berggrundens beskaffenhet. Framför allt gäller detta i de sydvästra delarna av Skåne där behovet av ballast är som allra störst. Och dels har länet relativt få täkter i förhållande till producerad mängd ballast, jämfört med andra län. Utöver detta finns det också många motstående intressen när det gäller markanvändningen i länet.

U

42

– Rapporten är ett sätt att uppmärksamma alla aktörer på att om vi inte arbetar med frågan så kommer ballastbehovet i Skåne i förlängningen innebära stor miljöpåverkan, säger SGU:s Kristian Schoning.

I rapporten menar SGU att alla med ansvar för samhällsplaneringen behöver arbeta aktivt med frågan och föreslår större samverkan mellan länsstyrelse, region, kommuner och ballastbransch. Allt för att hitta resurseffektiva lösningar. En annan viktig aspekt är att arbeta mot större acceptans för samhällets behov av material.

– Vi vill peka på vikten av att arbeta strategiskt med ballastförjningen i samhällsplaneringen, säger Kristian Schoning. Rapporten ska ses som ett översiktligt underlag för framtida materialförsörjningsplaner.

"Stora delar av Skåne lämpar sig sällsynt dåligt för ballastproduktion på grund av berggrundens beskaffenhet."

Kristian Schoning

Läs SGU:s rapport genom att skanna QR-koden.

? SE MER Under SBMIs branschseminarium i början av februari presenterade Kristian Schonning SGU:s rapport. Skanna QRkoden för att se presentationen. Den börjar 32:40 in i seminariet.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

WESTLEY.indd 1

WESTLEY.indd

1

2017-07-12 10:07

2017-07-12

10:07

FULL KOLL PÅ FLÖDET MED VÅRT DIGITALA VERKTYG

smartTONNES®

Du får full koll på din produktion via mobil, surfplatta eller dator med hjälp av vår bandvåg och abonnemangstjänsten smartTONNES® som kopplas mot molnet. Snabbt, enkelt och effektivt läser du av aktuellt flöde, materialsort, totalräknare, produktionstid och bandstatus.

Tel. 0247 136 57 I www.vagsystem.se I oj.s@vagsystem.se

FREDHEIM MASKIN: ALLTID MASKINER & DELAR PÅ LAGER FÖR SNABB LEVERANS!

UJ440i

Sandvik UJ440i «1208» Hög kapacitet, kraftig, slitstark, servicevänlig och låg dieselförbrukning.

Intag Vikt Kapacitet Motor

1200x830 mm ca 67 ton 200-700 ton/h 13 l Volvo

Std med Radiostyrning, LED belysning, Webasto och tankpump.

US440i/UH440i

QJ341

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE – LEASING

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se @fredheimmaskin

QH332 DDHS

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för SBMIs medlemmar medan andra delar är åtkomliga för alla.

Handbok Säker täkt Vägar och slänter – Förebygg risker

Förslag till åtgärder för säker mottagning och tippning av material

Checklista för tippmaskinist

Exempel på information till chaufför What if?

– Riskanalys – Mottagning av material

Sedan förra numret av Stenkoll har ämnes­området Säkra vägar och slänter tillkommit i handboken.

När ett nytt täk­tområde inklusive nya vägar och slänter projekteras ska riskbedömningar upprättas och markförhållanden och bärighet bedömas. Grunden i ämnesområdet utgörs av den nya skriften Vägar och slänter – Förebygga risker som SBMIs arbetsmiljö­utskott producerat. Ämnesområdet innehåller också flera checklistor och förslag till åtgärder samt hur arbetet följs upp.

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för SBMIs medlemmar medan andra delar är åtkomliga för alla.

Fossilfri täkt Nyligen har det helt nya ämnesområdet Fossilfri täkt publicerats under menyvalet Info/Råd/Statistik. Ämnesområdet kommer att fyllas på med material men redan nu finns mycket information samlad.

Dels hittar användaren här SBMIs Färdplan för fossilfri konkurrenskraft liksom resultaten från det SBUFfinansierade utvecklingsprojektet Hållbar smart elektrifiering. Dessutom finns för inloggade medlemmar också de dokument som SBMIs Krossutskott publicerat efter att SBUF-projektet hade avslutats.

Bergmaterialindustrins färdplan för fossilfri konkurrenskraft

46

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

missa inte

... att SBMIs omfattande täkthandbok numera benämns Handbok Täktansökan och återfinns på samma plats som Handbok Säker Täkt.

Sökväg: Handböcker ➔ Handbok Täktansökan

Huvuddokument Hållbar smart elektrifiering

Bilaga 1 Maskiner i aktuella täkter

Bilaga 2 Mätning av ström till krossar

Bilaga 3 Utveckling batterier och bränsleceller

Bilaga 4 Regelverk och råd hög- och lågspänning

Bilaga 5 Kravspecifikation – stackläggare

Hållbar smart elektrifiering 2021

Bilaga 1 Kabelfrågor

Bil. 2 Förutsättningar för stackläggare

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

47

LEVERANTÖRSNYHETER

NYHETER FRÅN MASKIN MEKANO Maskin Mekano lanserade under hösten en ny konkross liksom två nya matarstationer.

Konkrossenheten CH440-PS ingår i Maskin Mekanos modulbaserade sortiment, där det redan finns en VSIkross, matarstationer och siktenheter. Maskinen är en band in/band ut-version med försikt och har onboard returtransportör som gör den kompatibel med Maskin Mekanos slutsikt SH 1503 för sluten krets.

CH440-PS är utrustad med Sandviks konkross CH440. Före krossen sitter en försikt med en svängbar (on-board) transportör som antingen tar en 0-avskiljning ut ur processen eller kör material by-pass till transportören under krossen. Det krossade materialet lastas ut till den dockade sikten SH 1503 och returen hanteras med en svängbar returtransportör (onboard).

Enheten transporteras på jumbo-trailer eller maskintrailer. Den lastas helt utan lyfthjälp genom att trailern backar in mellan maskinens stödben. Efter att maskinen sänkts ner på flaket fälls benen in till 3,0 m bredd. Transporten kräver därmed heller ingen följebil.

Hydraulaggregatet har batteripack och 24V-system vilket innebär att lastning och lossning kan utföras utan ström från nät eller generator.

Maskin Mekanos nya matarprogram består av två varianter, BML 15 med bandmatare och VML 15 med vibrationsmatare. Volymen är på hela 15 m³, ilastningsbredden nästan 4,5 m och ilastningshöjden från 2,9 m i nedersta läget.

48

VML 15 med vibrationsmatare.

Mataren är utrustad med stödben som steglöst kan hissa maskinen upp till 1 m, vilket innebär att den utan lasthjälp kan transporteras på krokbil, lågbyggd trailer eller jumbotrailer. Hydrauliken har 24V-system som kan drivas från lastbil. Vid förflyttningar inom täkt rangeras maskinen på gummihjulen.

Utlastningstransportören är justerbar i höjdled och detta tillsammans med att hela mataren kan hissas upp och ned gör den kompatibel med nästan alla krossar eller siktar på marknaden.

Konkrossenheten CH440-PS.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

VSI-KROSSAR

”Stationärt, flyttbart eller mobilt med 4- och 5-ports rotorer” • Hög kapacitet (50-600 ton/timme) • Låga slitdelskostnader • Låg energiförbrukning • Bättre kulkvarnsvärde • Optimera fillerhalten • Klarar större inmatat material (<55mm) • Rock on rock eller Rock on anvil-krossning • Servicevänlig • Utbytbara rotorer i befintlig VSI till 4- eller 5-port

TEL: +46 727-77 22 77 • Johnny Jönsson 076-809 77 00 • Michael Wallén 073-820 06 50 SLIMMINGEVÄGEN 118, BLENTARP • WWW.SCPARTNER.SE • INFO@SCPARTNER.SE

BRANSCHSEMINARIUM

I början av februari arrangerade SBMI ett uppskattat digitalt seminarium för medlemmarna. Från studion i SBMIs kansli presenterades en rad intervjuer och föreläsningar i aktuella branschfrågor.

TEXT: Niclas Kindvall

Mötas på nätet

Under rådande pandemi, då bergmaterialindustrin inte som tidigare år kunnat träffas på branschdagar, har branschföreningen valt att bidra med medlemsnytta digitalt. Tack vare SBMI-appen är seminarierna också interaktiva.

– En ambition är förstås att göra de här timmarna levande för våra medlemmar, säger SBMIs vd Mårten Sohlman. Därför är interaktiviteten viktig och den bidrar dessutom med vital input till oss i de frågor vi arbetar med. Den återkoppling vi får på våra frågor är användbar på riktigt och något vi tar med oss framåt.

Några saker gör Mårten Sohlman extra glad: – Dels att så många deltar interaktivt och kommer med relevanta svar och åsikter, och dels att så många från kommuner och länsstyrelser väljer att delta. Vi har fått mycket positiv respons från deltagare från myndigheter och det är mycket värdefullt för vår verksamhet att de ser en nytta av att ta del av vårt seminarium och våra diskussioner inom SBMI.

Den som missade seminariet kan se det i efterhand genom att skanna QR-koden.

Regeringsuppdraget En modern och effektiv miljöprövning Avsnittet börjar 16:30 in i seminariet SGU:s rapport om ballastförsörjning i Skåne Avsnittet börjar 32:40 in i seminariet SBMIs arbete med dolor i entreprenadberg Avsnittet börjar 46:50 in i seminariet

U

50

SEMINARIEPROGRAMMET 5 FEBRUARI

TEMA: Certifiering, standardisering, CE-märkning Avsnittet börjar 58:10 in i seminariet Presentation av projektet Tystare krossning Avsnittet börjar 1:25:25 in i seminariet Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om entreprenadberg och schaktmassor Avsnittet börjar 1:44:45 in i seminariet

!

Den 15 april är det SBMIs årsstämma och nästa digitala seminarium.

Projektet Hållbar Smart elektrifiering av mindre täkter Avsnittet börjar 2:01:40 in i seminariet Gruvindustrins färdplan för biologisk mångfald Avsnittet börjar 2:07:30 in i seminariet Uppdatering om projektet EPD Berg Avsnittet börjar 2:25:50 in i seminariet STENKOLL KROSSORDET NUMMER 156

EVOLUTION PÅ UTSIDAN REVOLUTION PÅ INSIDAN Sandvik 800i är en serie starka, robusta konkrossar som är uppkopplade 24/7 för att höja produktiviteten, ge förutsägbar prestanda och maximerad drifttid. 800i-serien är som standard utrustad med den nya generationens automatiserings- och anslutningssystem (ACS). Systemet övervakar och optimerar kontinuerligt krossens prestanda vilket bidrar till ökad drifttid och tillförlitlighet.

Starkare, smartare och säkrare uppkopplade krossar.

ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK/EN/CAMPAIGNS/800i-SERIES/

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Sänk din driftskostnad – öka din lönsamhet!

Metso Outotec Truck Body är en banbrytande uppfinning som kombinerar fördelarna med en fabriksmonterad flakinfodring i gummi och en konstruktion i höghållfasthetsstål. Kombinationen gör det möjligt för gruvor och stenbrott att maximera sin lönsamhet genom lägre driftkostnad per lastat ton.

Haul more with less!

Partner for positive change. mogroup.com

Established

1909

2019