Stenkoll #159

Krosso

rdet

BALLASTBRIST: MATERIALFÖRSÖRJNINGEN I SKÅNE

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 159 • mars 2022

SENASTE NYTT Tillverkare i fokus

CEMENTKRISEN – SKENANDE DRIVMEDELSPRISER – BRANSCHDAGEN TILLBAKA BYGGFÖRETAGENS REFORMAGENDA FÖR HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE STÖD FÖR ELEKTRIFIERINGSPROJEKT – BRANSCHPROFILEN JAN BIDA

SANDVIK HX900 FÖRDELNINGSPLATTA – LÄNGRE LIVSTID. GARANTERAT. Fördelningsplattan HX900 är en unik lösning för slitskydd som ger lägre underhålls- och driftskostnader. Färre underhållsstopp betyder högre kapacitet över tid. När det gäller slitskyddslösningar för din VSI-kross ger HX900 fördelningsplattor den lägsta kostnaden per producerat ton.

ROCKPROCESSING.SANDVIK

INNEHÅLL Mars 2022

SBMI förstärker på nya kontoret.

FOTO: NICLAS KINDVALL

20 Branschjurist sökes

Elektrifiering Gotländska projekt.

23 Skånsk ballast Tillståndsfrågan är het på Romeleåsen.

26 Idéer för framtiden Byggföretagen har lanserat sin reformagenda.

28 Ny rapport Länsstyrelserna har blivit en renodlad miljömyndighet, anser Balanskommissionen.

30 Tomt i tanken?

Höga drivmedelspriser ställer till problem för branschen.

32 Vill lära ut Branschprofilen Jan Bida om fördelen med att vara en generalist och om att dela med sig av sin kunskap.

Import ingen lösning.

16 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

Cementkrisen

36 34 Chans till pris

48 På nätet

SBMI söker efter bidrag till UEPG Sustainable Development Awards.

Nya filmer i SBMIs Handbok Säker Täkt.

38 Användarvänligt

Välkommen till branschdag!

Ny skrift med tips och råd för elektrifiering.

40 Maskinfokus Nyheter och framtidsspaningar från tillverkare.

50 Vi möts igen

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika

3

DIN PARTNER FÖR HÅLLBAR, LÖNSAM OCH SÄKER PRODUKTION

SH 1503 är en kapacitetssikt men ändå smidig att jobba med, den har stora gummihjul för bogsering inom täkten och krok i aktern för att den enkelt ska kunna placeras under mataren eller krossen. Den är designad för att en trailer ska kunna backa in under maskinen och de höga stödbenen gör det även lätt att hålla rent runt omkring.

R Ö F T K I S T U SL R E M Y L O V A STOR

BO KA DI N M AS KIN IDAG!

Calle 0709-508271 Tomas 036-317405 Daniel 0709-508270

info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LEDARE & REDAKTION

C

FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

Uppdrag att påverka ementkris. Skenande råvarupriser. Skenande energipriser. Valår.

Polarisering. Och den fruktansvärda Ukrainakrisen som förstärker effekten av de andra kriserna. I detta nummer av Stenkoll kan du läsa om flera av dessa hyperaktuella ämnen.

Under våren 2022 presenteras två regeringsuppdrag med inverkan på SBMIs medlemmar: Miljöprövningsutredningen och Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om schaktmassor och entreprenadberg. Just nu finns ett möjlighetsfönster att påverka dessa uppdrag. En avgörande förutsättning för att utredningarna ska leda till förbättring är att det finns en politisk vilja att genomföra de åtgärder som föreslås. SBMI jobbar för att bygga denna förståelse och vilja hos beslutsfattare.

I samhällsdebatten framstår svårigheten att skilja på stora tal, som t. ex. 10 000 och en miljon, som ett problem. Det skiljer en faktor 100, men det är för många abstrakt att visualisera skillnaden mellan 10 000 ton ballast och en miljon ton ballast, och att förstå skillnaden mellan elproduktion på 10 GW och 100 MW. Detta utnyttjar politiker flitigt, och diskuterar lösningar som är anpassade till en bråkdel av problemet. Vi ser det i diskussionen om hanteringen av Stockholmsregionens entreprenadberg, i diskussionen om samhällets elförsörjning, och i hanteringen av cementkrisen.

SBMI jobbar för att bygga förståelse och vilja hos beslutsfattare."

Varje dag produceras 7 000 ton cement i Slite. De lösningar som diskuteras motsvarar en bråkdel av detta. Ändå kommer politiker undan med att peka på dessa otillräckliga lösningar. Vi behöver outtröttligt förklara de verkliga förutsättningarna. Cementkrisen är inte över. Det blir mer osannolikt för varje dag som går att tillståndsansökan ska hinna behandlas innan årsskiftet.

SBMI tar under våren 2022 fram en påverkansagenda med syftet att tydliggöra branschens viktigaste budskap, för att kommunicera så tydligt som möjligt till så många som möjligt. Det handlar om att: • effektivisera miljötillståndsprocessen • förbättra regelverket för cirkulära materialflöden • främja företagens klimatomställning • förklara samhällets behov av bergmaterial.

Cement behövs! Bergmaterial behövs!

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

STENKOLL Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen?

Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetens­utveckling.

5

Läs mer om kurserna och anmäl dig på sbmi.se

KURSER OCH BRANSCHDAGAR FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

7 april 2022 Branschdag och årsstämma Läs mer på sidan 50.

8–9 november 2022 Grundkurs för bergmaterial­industrin Radisson Blu Arlandia Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav.

Innehåll: • Användningsområden • Kvalitet

Dags igen! Den 7 april arrangerar SBMI branschdag i Stockholm och till hösten ses bergmaterialindustrin i Jönköping och Umeå.

• Geologi - grunder • Miljökrav och lagstiftning • Produktion • Återvinning • Efterbehandling av täkter Kursen inkluderar ett studiebesök.

23–24 november 2022 Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av

bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Innehåll: • Bergmaterialprodukter och produktkrav • Kvalitets- och miljöbegrepp • EN-standarder • Produktcertifiering • Provningsfrekvenser • Provtagning, provning och kalibrering i laboratorium • Dokumentation och avvikelsehantering • Begreppet trovärdighet • Försäljning och leverans Kursen inkluderar ett studiebesök.

A WIRTGEN GROUP COMPANY

KAN KROSSAR OCH SIKTAR SPARA PENGAR?

KOM PÅ STUDIEBESÖK SÅ VISAR VI HUR TILLSAMMANS MED ASFALTBOLAGET BJUDER WIRTGEN SWEDEN IN TILL STUDIEBESÖK I FURUBY, VÄXJÖ Komplett krosslinje från Kleemann: > MC 120 Z PRO - Käftkross > MCO 11 PRO - Konkross > MS 15 Z - Grovsorterare > MS 953 EVO - Sorteringsverk

Kontakta oss för mer information:

Martin Hedbllom 0472-141 80 alt. martin.hedblom@wirtgen-group.com Magnus Spjutö 0472-162 47 alt. magnus.spjuto@wirtgen-group.com www.wirtgen-group.com/sweden

WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

NYHETSFLÖDET

GRUS, SAND OCH KROSSBERG Strax efter nyår publicerade SGU den senaste upplagan av rapporten Grus, sand och krossberg. Sammanställningen över 2020 års svenska produktion berättar bland annat om en rekordstor ballastproduktion och att naturgrusuttaget fortsätter att minska.

Några exempel ur rapporten: - 101 miljoner ton ballast levererades under 2020, vilket är en ökning med 1 miljon ton jämfört med 2019.

- Naturgrusproduktionen var 7,8 miljoner ton, den lägsta siffran någonsin. Det är en minskning från 2019 med 0,8 miljoner ton.

- Både naturgrustäkter och krossbergtäkter minskar i antal. I slutet av 2020 fanns 1 173 täkter i landet.

Grus, sand och krossber g 2020

Statistics of the Swedish

aggregate production 2020

Periodiska publikationer

2021:3

Ladda ner Grus, sand och krossberg på SGU:s webbplats.

Fortbildning för medarbetare Under hösten 2021 gav Bergsskolan de första kurserna som medarbetare i bergoch metallföretag kunde läsa på distans.

Ett sjuttiotal anställda inom berg- och metallindustrin läste kurserna tillsammans med ordinarie studenter på Bergsskolans utbildningar. Föreläsningar spelades in och kunde följas direkt eller ses i efterhand då tiden passade bättre för respektive medarbetare.

Bergsskolan öppnar nu upp för att fler medarbetare att kunna läsa fler kurser ur det ordinarie kursutbudet på distans. Alla kurser som ges inom ordinarie programutbud är kostnadsfria.

Läs mer på på Bergsskolans webbplats genom att skanna QR-koden.

Leverantör av slitgods & reservdelar av slitgods reservdelar Leverantör && reservdelar Leverantör Leverantör av slitgodsav &slitgods reservdelar Leverantör av slitgods & reservdelar

e em ma as s ... c co om mw ww ww w ... s sw we em ma as s ... c co om m e m a s c o m w w w s w e m a s c o m Peter Svensson rt A rrell Lennart A r ell rt A ell Lennart A A68 ell rt Ar65 ell 0240-799 Lennart rrell 799

799 65 65 799 vensson vensson vensson 799 68 799 68 799 68 ahlström Dahlström Dahlström 799 799 64 64 799 64

Nordlund 47 91 90

0240-799 0240-799 65 65

0240-799 65 Carina Dahlström Peter Svensson Peter Svensson Peter Svensson 0240-799 64 0240-799 68

0240-799 68 68 0240-799 Carina Dahlström Johan Nordlund Carina Dahlström Dahlström Carina 0240-799 0240-47 91 64 90 0240-799 64 0240-799 64

HELDELHEL- OCH OCH DELMaria Kähäri RENOVERING AV KROSSAR HEL- OCH RENOVERING AVDELKROSSAR Johan Nordlund RENOVERING AV KROSSAR 0240-799 54

0240-47 91 90

Fråga gärna om våra gjutfria H4000/ CH440 mantlar

Hel-HELoch delrenovering DELHEL- OCH OCH DELRENOVERING AV KROSSAR av krossar HEL- OCH RENOVERING AVDELKROSSAR RENOVERING AV KROSSAR

Normansväg 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager ii Bålsta Normansväg 2, Ludvika ii Bålsta Normansväg 77194 Ludvika |0240-376 0240-37610 10 |info@swemas.com info@swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 2, 771 771 94 94 Ludvika Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager Bålsta |Reservdelslager Normansväg 2,2,771 771 9494 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager Bålsta Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta Normansväg 2, 771 94 Ludvika 0240-376 10 info@swemas.com Reservdelslager i Bålsta

Fråga gärna om våra gjutfria H4000/ CH440 mantlar

Hel- och delrenovering av krossar

Peter Svensson 0240-799 68

Kontakta oss!

Carina Dahlström 0240-799 64

Johan Nordlund 0240-47 91 90

Maria Kähäri 0240-799 54

Normansväg 2, 771 94 Ludvika | 0240-376 10 | info@swemas.com | www.swemas.com

NYHETSFLÖDET

Oförändrad naturgrusskatt Regeringen införde 2017 en automatik i naturgrusskatten, vilket medför en löpande höjning enligt en indexuppräkning enligt Lag (2017:1209). Uppräkningen innebär att skatten höjs motsvarande utvecklingen av det allmänna prisläget (juni till juni), med ett årligt tillägg om två procentenheter, avrundat till närmaste hel krona. Avrundningen gör att naturgrusskatten vissa år är oförändrad trots den regelmässiga uppräkningen, och andra år höjs den något. För 2022 är naturgrusskatten oförändrad och därmed 17 kronor per ton.

kronor

Skicka ett prov till oss för Aktivitetsindex och få provresultat inom 48 timmar.

Detonex är en flexibel detonerande stubin. Den finns tillgänglig i flera olika laddningskoncentrationer och är ett mycket lämpligt sprängämne vid blockstensbrytning.

WWW.SSE-SVERIGE.SE 0587 - 145 45

LOGO-MANUAL

WESTLEY.indd 1

RADIATION CONTROL OF CONSTRUCTION MATERIAL

010-207 00 75 info@radcontrol.se www.radcontrol.se 2017-07-12 10:07

GÄSTKRÖNIKA

HUR FÅR MAN VERKSAMHETSTILLSTÅND ENLIGT MILJÖBALKEN? Allt sedan Cementas tillståndsansökan avvisades förra året har utmaningarna i miljöprövningarna debatterats flitigt. Avvisningen av LKAB:s tillståndsansökan höjde tonläget ytterligare. I denna krönika ger Tove Andersson, advokat och delägare vid Setterwalls Advokatbyrå, sin syn på dagens utmaningar med miljöprövningarna. ad är problemet?

Att en miljöprövning tar tid medför i sig utmaningar. En långdragen miljöprövning medför emellertid även risker för att underlaget för prövningen inte längre är representativt. Även om en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en processförutsättning så leder tidsutdräkt i processen inte sällan till att kompletteringar av underlaget behöver göras mer eller minder i realtid för att fånga upp förändringar i omgivande miljö.

Det skapar osäkerhet i form av om MKB:n i ett senare skede fortfarande är komplett.

Detta är ett stort problem, men dock bara en del på temat osäkerhet.

Lite tillspetsat skulle man kunna säga att vad som krävs för att underlaget ska räcka för att erhålla ett verksamhetstillstånd i dagsläget är behäftat med stora oklarheter. I något avseende är det självklart att det inte kan föreligga några garantier på förhand. Det är ju själva miljöprövningen som ska utvisa om en verksamhet kan etableras eller utvecklas på en viss plats.

Däremot finns det också lika självklart någonstans en bortre gräns för hur pass osäker en process på förhand kan tillåtas vara innan den i sig närmar sig att bli rättsosäker. Det är helt enkelt

"Vad som krävs för att underlaget ska räcka är behäftat med stora oklarheter."

10

inte rimligt om det börjar uppfattas som ett lotteri, om processen för miljöprövning kan förväntas utmynna i ett ja eller nej.

Lika viktigt som att en process utmynnar i en rättssäker prövning, lika viktigt är att berörda aktörer också uppfattar det som att det är så processen går till. Låt oss för detta nu nöja oss med att konstatera att givet den debatt som förts i närtid, inte minst på flera av landets ledarsidor, finns det en klar förbättringspotential i att tydliggöra ramarna för, innehållet i och kraven på miljöprövningarna. Är det fel på miljöbalken?

Miljöbalken har tydliga regler om markanvändning och avvägningsregler, inte minst i dess tredje kapitel. Så sett går det att anse att miljöbalken redan i dagsläget tillhandahåller de redskap som krävs. Problematiken uppstår i de vida ramarna för lokaliseringsregeln i 2 kap. 6 § miljöbalken. Den går ut på att vid val av plats – vilket ofta är var striden står för ett ja eller nej till tillstånd – ska sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Var ribban ligger för att visa att platsen är lämplig har visat sig vara allt svårare att förutse på förhand.

När tillåtlighet visats, vilket i korthet innebär att det inte uppstår någon oacceptabel påverkan på motstående intressen inom ramen för vad som ska prövas enligt miljöbalken samt inga formella förbud föreligger, så ska tillstånd utfärdas. Om denna fråga brutits ner och reglerats direkt i miljöbalken, med ett tydliggörande av vad ”tillåtlighet” är och när det STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

föreligger, då tror jag att mycket hade varit vunnet.

Jag menar inte att det finns några grundläggande fel eller brister i miljöbalken. Däremot föranleder osäkerheten beträffande tillämpningen, inom de vida ramar som föreligger framför allt gällande val av plats, behov av tydliggörande. Det handlar varken om lägre miljökrav eller hastiga prövningar. Det handlar om förutsägbarhet och rättssäkerhet.

Vad är lösningen?

Att se över lagstiftning för att göra den ”enklare” har, enligt min erfarenhet, sällan den effekten. Förändringsarbetet inför den nya plan- och bygglagen 2011 respektive MKB-förfarandet i miljöbalken 2018 visar på detta. För att uppnå ett enklare och snabbare förfarande är frågan snarare om utgångspunkten borde vara att se över vad som faktiskt behöver och önskas regleras snarare än vilka delar av befintligt regelsystem som skulle kunna förenklas. Detta är dock så klart tidsödande och knappast ett sätt för att åstadkomma snabba ändringar. För verkningsfulla åtgärder med långt mindre ingrepp menar jag att följande borde övervägas.

Artskyddet – en lågt hängande frukt Den lägst hängande frukten är artskyddet. Att införa EU:s artskyddsreglering på det sätt som EU avsett går att med enkla medel åstadkomma med ändringar i artskyddsförordningen. Det krävs inte ens lagstiftning utan går att göra på förordningsnivå. Det enda som behöver göras för att skapa stor förändring är att implementera fågeldirektivets och livsmiljö­ direktivets förbudsregler i separata bestämmelser.

Det skulle framför allt göra att frågan om påverkan på fåglar kan hanteras på ett helt annat sätt än nu.

Och vi kommer bort från den nuvarande mycket märk-liga diskussionen framför allt om att fåglar, oavsett skyddsnivå, skulle kräva förbud mot all form av påverkan och detta på individnivå. Det finns inget STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

stöd i EU-direktiven för en sådan slutsats. Korrekt införande av reglerna hade besparat många näringar onödiga problem, även så täktbranschen.

"Det är redan idag möjligt att reglera om tidsobegränsade tillstånd."

Lokaliseringsprincipen – dags för tydliggörande Enligt min uppfattning skulle mycket vara vunnet om den närmre innebörden av lokaliseringsprincipen förtydligades, gärna också med ett tydliggörande av vad tilllåtlighet är och när det föreligger. D.v.s. att den närmre innebörden av vad som måste visas tydliggörs. Ett välkommet tillskott till regeln i stort skulle givetvis också vara – inte minst för att sätta riktningen – att klimatnyttans roll tydliggjordes direkt däri.

Tidsbegränsade tillstånd ingen naturlag För att främja klimatomställningen behövs långa och i många fall även tidsobegränsade tillstånd med flexibla villkor som möjliggör utveckling och klimatinvesteringar. Det är redan idag utifrån miljöbalken fullt möjligt att reglera om tidsobegränsade verksamhetstillstånd. Med hänsyn till hur sällan det tillämpas, för vissa branscher aldrig (t.ex. täktbranschen), skulle därför möjligheten till tidsobegränsade tillstånd med fördel kunna nyanseras i miljöbalken. Det ska samtidigt noteras att det redan finns regler om omprövning av befintliga tillstånd, bl.a. när det förflutit tio år från ett tillstånds laga kraft eller om förhållandena i omgivningen har ändrats väsentligt. Att ett tillstånd inte begränsas i tid medför alltså inte att det inte kan omprövas.

GÄSTKRÖNIKÖR

Tove Andersson Setterwalls Advokatbyrå

11

NYHETSFLÖDET

UPPDATERAT NOLLALTERNATIV WSP Analys & Strategi har för SBMIs räkning tagit fram ett kalkylunderlag för noggrannare beräkning av transportkostnader och miljöutsläpp från transporter, utifrån transportavstånd, vilket gör det möjligt att jämföra alternativ. Kalkylunderlaget uppdateras löpande.

SBMI tog initiativ till kalkylunderlaget efter att Länsstyrelsens miljöprövningsdelegationer efterlyste en bättre beskrivning av ”nollalternativet” i samband med täktansökan för ny täkt eller förlängt tillstånd i befintlig täkt. Det handlar således om miljö­konsekvenser av att en ny täkt inte blir till eller att en befintlig täkt inte får förnyat tillstånd.

Kommentarer till den senaste uppdateringen av kalkylunderlaget (februari 2022): - Drivmedel har jämfört med 2021 ökat med närmare fem kronor till ca 17,1 kr/liter diesel (exkl moms).

- Kostnadsläget (KPI) har stigit med hela 4 procent från 339,01 till 352,47 sedan 2021, varav kostnadsökningstakten var störst under slutet av perioden.

- Lönekostnaderna har stigit med ca 1,9 procent (från index 131,7 till 134,2).

- Räntekostnaderna (Stibor 6 mån) har gått upp svagt med ca 0,05 procentenheter.

- Det samhällsekonomiska värdet för CO2 enligt ASEK 7 höjdes av Trafikverket under 2021 till 7 kr/kg jämfört med 1,25 kr/kg år 2020. Värdet är oförändrat till innevarande år.

Inloggade medlemmar kan ladda ner kalkyl­underlaget från Handbok Täkt­ansökan som nås via menyvalet Handböcker.

Index varje månad

Från och med 2022 uppdateras SBMIs månatligen i stället för som tidigare kvartalsvis.

Beslutet togs efter dialog med flera medlemmar där det framkom att det till följd av de snabba och dramatiska prisförändringarna på energi och råvaror är önskvärt med tätare uppdateringar av index. Leverans från SCB sker normalt omkring den 20:e i månaden efter mätmånaden och bergmaterial­index publiceras på SBMIs webbplats under Info/ Råd/Statistik och menyvalet Index/Branschstatistik.

12

SBMI PÅ LINKEDIN Följ SBMI på LinkedIn för att läsa om de senaste nyheterna från din branschorganisation.

Förutom egna projekt och branschnyheter länkar SBMI även till medlemmarnas inlägg på plattformen.

Skanna QR-länken för att följa SBMI.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

SÄKRA RESULTAT MED DRÖNARBASERAD VOLYMMÄTNING Swescan erbjuder ett flertal mättjänster med hjälp av drönare, laserscanning eller den teknik som passar bäst för era behov.

Vi är alltid uppdaterade med modern drönarteknik som är testad. Allt för att ni ska få en proffesionellt utförd tjänst med hög kvalitet på mätdatan. Ett exempel på leverans från inventering och volymberäkning av en bergtäkt kan vara enlig nedan:

Kort leveranstid Vi lovar leverans inom 5 arbetsdagar Kvalitetssäkrad leverans Tydliga rutiner och stor erfarenhet borgar för säker leverans Rikstäckande Vi utför uppdrag över hela Sverige med egna piloter

• Ortofoto • Områdesgränser, brytgränser, upplagsytor som visar en tydlig översikt över hela området.

• Höjdmodeller där det är lätt att både se höjdkurvor eller kunna ta ut en höjd på önskad punkt.

• Volymberäkningar i olika former. Vi inventerar existerande volymer men det är också enkelt att beräkna återstående volym för en deponi.

• 3D-modell över hela området baserat på ett högupplöst punktmoln.

Några av de kunder som anlitar Swescan för våra tjänster: Skanska, Ncc, Swerock, mtab, Maserfrakt, Samgräv, Peab Asfalt

Kartportalen: • • • • • •

https://swescan.se/bergtakt

Webbgränssnitt Ingår ALLTID med 2D och 3D visualisering Full historik med nedladdning av högupplöst data Nytt utseende, nya funktioner Enkel volymberäkning Tre paket-/funktionsnivåer Brons/Silver/Guld (Brons är gratis)

+46 (0)10 177 10 20

NYHETSFLÖDET

Bergmaterial på Geopraktisk SGU:s jobbguide Geopraktisk har kompletterats med information om arbete i bergmaterialindustrin. På webbplatsen kan arbetssökande lära sig mer genom övningar, tester och filmer.

Geopraktisk är en webbguide till praktiska jobb inom tre branscher inom geologi: bergmaterial, gruvnäring och borrning. De är alla växande branscher och Geopraktisk vänder sig till arbetssökande nyanlända och till personer som står en bit bort från arbetsmarknaden. Guiden ger information om utbildningar och vägar till jobb. Allt material är på lätt svenska för den som är ny i Sverige.

HALLÅ DÄR MARTIN TENGSVED "Min ambition är att medverka till bransch­gemensamma projekt som ökar cirkulära flöden."

14

Skanna QR-länken för att besöka Geopraktisk.

Du arbetar sedan årsskiftet i eget konsultföretag där du bland annat utför uppdrag för SBMI. Hur kan SBMI dra nytta av dina kunskaper?

– Dels stöder jag SBMI i arbetet med att samordna synpunkter och viktig kunskap gentemot Naturvårdsverket och dess uppdrag att utreda hur hanteringen av schaktmassor kan bli mer ändamålsenlig och bidra till en mer cirkulär ekonomi. Och dels stärker jag SBMI i alla frågor som rör cirkulära flöden, återvinning och resursutnyttjande.

– Min ambition är att medverka till branschgemensamma projekt som ökar cirkulära flöden och att vi gemensamt också kan höja kunskaps-

nivån i de här frågorna. Kunskap som vi sedan kan sprida både inom och utom branschen.

Varför är Naturvårdsverkets översyn så viktig för SBMI? – Hela branschen vill förstås motverka att material som är användbart som råvara avfallsklassas. Det kan till exempel handla om entreprenadberg. Dessutom ser vi ett stort behov av platser för lagring och bearbetning av berg- och jordmaterial. Dessa platser behöver finnas i närheten av där materialet uppkommer. Naturvårdsverkets uppdrag har ett brett och stort mandat att föreslå förbättringar, därför är det viktigt för branschen att använda detta möjlighetsfönster och förbättra förutsättningarna för en mer resurseffektiv hantering av samhällets material.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

M A E R T S Y A R P S K C Ä UPPTNYA AGENTUR FÖR DAMMBEKÄMPNING VÅR

Små & stora kanoner Kanoner för både utomhus & inomhusbruk Självförsörjande enheter på trailer Världsledande tillverkare AMAS Svenska AB Gustaf Daléns gata 7 749 47 Enköping

0171 - 48 74 00 info@amas.se amas.se

bäst.

CEMENTKRISEN

CEMENT GRUNDEN FÖR SAMHÄLLETS Bygg-, gruv- och anläggningsbranschen är beroende av långsiktig och säker tillgång till testad och utprovad cement. 75 procent av Sveriges cement levereras från Cementa i Slite och inom överskådlig tid är det inte möjligt att ersätta Slites produktion med import, då det handlar om mer än två miljoner ton cement.

TEXT: Kjell Duberg

tan cement lamslås infrastruktursatsningar över hela Sverige efter bara några veckor. Den konsekvensanalys som Svensk Betong, tillsammans med flera andra branschorganisationer, lämnade till regeringen, visar en stor risk för byggstopp i hela Sverige. Investeringsbortfallet beräknas till över 20 miljarder kronor per månad och upp emot 400 000 jobb hotas.

Det går inte att bygga fabriker, järnvägar, vägar, broar, tunnlar, vindkraftverk, sjukhus och skolor utan cement. Projekt där tusentals miljarder kronor investerats.

U

I och runt Stockholm pågår en mängd stora byggprojekt.

Det är enkelt att tänka sig det kaos som skulle uppstå om de stoppades.

Samma sak gäller övriga Sverige. Enbart i Norrbotten planeras investeringar på 880 miljarder kronor.

Hela städer måste flyttas i Kiruna och Malmberget, Boden satsar på grönt stål, Luleå bygger om sin hamn och Europas största vindkraftspark byggs utanför Piteå. Nya gruvor som kan förse oss med nickel, mangan, kobolt, koppar och aluminium projekteras. I Västerbotten uppför 2 300 byggarbetare Northvolt i Skellefteå och stora projekt är beslutade

"Det går inte att bygga fabriker, järnvägar, vägar, broar, tunnlar, vindkraftverk, sjukhus och skolor utan cement."

16

i Umeå och Obbola. Alla dessa satsningar är beroende av cement.

Ibland kan man från politikerhåll höra förslag som ”man får väl bryta kalksten någon annanstans i Sverige” eller att ”det måste gå lika bra att importera”, ”man får bygga mer i trä” och ”vi återanvänder gammal betong”. Men tillräckligt många förstår att leveranserna från Slite inte kan bytas ut över en natt. Regeringen har därför gett sin egen expertmyndighet, SGU, uppdraget att skriva rapporten ”Konsekvensbedömning av utebliven cementproduktion i Slite”. Samma uppdrag gick även till stiftelseägda Ramböll, en samhällsrådgivare med 16 000 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

DETTA HAR HÄNT: Den 22 januari 2020 beviljade Markoch miljödomstolen ett tjugoårigt täkttillstånd för brytning av kalksten i Cementas täkt i Slite, samt utvidgning av den tidigare verksamheten. Beslutet överklagandes av Naturvårdsverket, länsstyrelsen i Gotlands län samt ett antal miljöorganisationer och privatpersoner.

SATSNINGAR FOTO: CEMENTA

konsulter verksamma i 35 länder.

Rambölls utredning visade klart att ett stopp i Slite skulle få allvarliga konsekvenser för bostadsbyggandet och för anläggningsbranschen redan under hösten 2021. Den visade också varför import inte är något alternativ.

SGU:s rapport inkom till Näringsdepartementet den 20 augusti. Det tog dock ett par veckor innan den publicerades.

Många menade att det var fullt förståeligt att vissa i regeringen inte ville att den skulle spridas alltför mycket. Rapporten belyser nämligen på ett faktabaserat STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

"Utredningen visade att ett stopp i Slite skulle få allvarliga konsekvenser redan under hösten 2021." och lättförståeligt sätt problemen med att hitta nya leverantörer. Huvudbudskapet lyder: inom överskådlig tid är en fortsatt brytning i Slite miljömässigt och socioekonomiskt klart bättre än alla andra alternativ. Att ersätta cementen från Slite med import tar många år av tester och logistikuppbyggnad, blir oerhört kostsamt och tillverkningen kommer med säkerhet inte att ske lika miljömässigt som i Sverige.

SGU:s rapport togs tydligen på allvar och fick många att bättre förstå problematiken och konsekvenserna av ett

Den 6 juli 2021 upphävde Mark- och miljööverdomstolen tillståndet med motiveringen att ”ansökan är behäftad med så väsentliga brister att den inte kan utgöra grund för ett ställningstagande”.

Cementa sökte då ett treårigt tillfälligt tillstånd enligt miljöbalken.

Den 18 november förlängde regeringen Cementas tillstånd att bryta kalk fram till 31 december 2022 för att undvika en akut cementbrist i Sverige. Naturskydds­ föreningen och Greenpeace har överklagat regeringens beslut liksom Urbergsgruppen som dessutom krävde inhibering av beslutet.

Den 15 februari meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att Urbergsgruppens begäran om inhibering avslås.

Domstolen meddelade också att man i dagsläget inte kan säga hur lång handläggningstiden för överklagandet är.

Nästa steg: Cementa jobbar på två nya tillståndsansökningar. En kortare och en längre, men ingen av dessa är inlämnad än. De har ålagts specialkrav kring dessa som komplicerar processen. För varje dag som går minskar sannolikheten att ansökan ska hinna behandlas innan årsskiftet 22/23 då regeringens förlängning av det befintliga tillståndet löper ut.

Inom bergmaterialindustrin, liksom inom andra branscher som påverkas av cementkrisen, pågår mycket arbete med utgångspunkt i det ovissa och oförutsägbara läge som råder. Även på myndighetssidan har initiativ tagits, bland annat har SGU av regeringen getts i uppdrag att utreda alternativa bindemedel för betong.

17

FOTO: KJELL DUBERG

CEMENTKRISEN

produktionsstopp. Samtliga riksdagspartier röstade för fortsatt brytning. Den 18 november gav regeringen Cementa ett tillfälligt tillstånd att fortsätta kalkstensbrytning fram till den sista december 2022 och därmed undveks den akuta cementbristen i Sverige.

Naturskyddsföreningen, Urbergsgruppen och Greenpeace har begärt överprövning eftersom de menar att brytningen allvarligt skadar Gotlands vattenförsörjning.

Det ettåriga tillståndet omfattar endast brytning av kalk som ännu inte hunnit brytas från föregående täkttillstånd.

Volymen beräknas ta slut inom åtta månader. Därför har Cementa även fått til�låtelse av länsstyrelsen att transportera sten från Nordkalks dagbrott vid Storugns 16 kilometer norrut. En överenskommelse mellan Cementa och Nordkalk har träffats. Men mängden begränsas i tillståndet till 65 000 ton per månad. Vid normal produktion går det åt 15 000 ton per dag.

"Den 18 november gav regeringen Cementa ett tillfälligt tillstånd för att tillfälligt undvika den akuta cement­ bristen i Sverige."

Nordkalk levererar styckesten till stålindustri, kemisk industri och metallurgi. I processen siktar man av 0/30 som blir en restprodukt. Den är inte lika ren som kalken från Slite men efter justeringar av recept och matningen till ugnarna kan Cementa använda denna ”restprodukt” i sin process. Transporten på lastbil och båt innebär förstås en miljöbelastning och ökade kostnader för Cementa.

18

KAN KALK­INDUSTRIN LÖSA GOTLANDS VATTEN­PROBLEM? Ett tunt jordtäcke täcker Gotlands kalkstensberggrund och det finns inga vattenförande jordlager eller rullstensåsar. När det regnar ligger kalkstenen som ett lock och vatten försvinner snabbt ut i havet genom de små sprickorna. Mängden regnvatten skulle kunna täcka alla behov om det kan lagras i vattenmagasin.

En normal sommar kommer 600 mm regn, vilket betyder 90 miljoner m3. Gamla kalkbrott skulle kunna bli vattenmagasin. Nordkalk har exempelvis ett färdig­ brutet brott vid Storugns. Där finns nu mer vatten än i Tingstäde träsk, den grunda sjön där Visby tar sitt vatten.

Ett ytterligare exempel är den stora sjö som sedan 2017 bildats i den utbrutna andra pallen vid Västra brottet, som redan innehåller 2 miljoner m3 vatten och som med tiden kommer att bli Gotlands näst största sjö sett till vattenvolym. Dessutom finns uppe vid Bunge och Stucks nedlagda kalkbrott med 60 miljoner m3 vatten som även de kan tänkas fungera som vattenmagasin åt kommunen.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

Hallå där

STAFFAN LINDBLOM

Staffan Lindblom har jobbat med bergshantering i hela sitt liv. Efter gruvingenjörsexamen vid Bergsskolan i Filipstad var han Cementa trogen under 30 år. Större delen av tiden som gruvchef och produktionschef i Skövde samt på olika befattningar i Slite. Han är bosatt i Slite och vet det mesta om Gotlands natur och brytning av kalk och har även lång erfarenhet av kalkindustrins utveckling i Sverige.

Varför tar det flera år att få i gång en import som ersätter produktionen i Slite?

– Kalkstenen som bryts på Gotland är unik. Den har en mycket hög kemisk renhet med låga halter av kisel, svavel, syre och alkalimetall. Kalkhalterna är jämna och fyndigheterna rika. Import av cement kräver en tidsödande anpassning av de befintliga betongrecepten. SGU bedömer att om importen av cement ökar, blir råvaran mer varierad eftersom kalkstenen kommer från flera olika formationer med skiftande sammansättning. Det spelar också roll vilka krossar, malkvarnar och ugnar man använt. Det

betyder år av testning och provning innan kvalitetskraven kan vara uppfyllda både för internationella och nationella bestämmelser.

– Tillgången på cement inom Europa är också starkt begränsad. De enda som säkert kan exportera stora volymer är två kinesiska företag. Sverige skulle hur som helst bli beroende av långväga och mycket kostsamma transporter. Dessutom finns alltid en risk att politiska förvecklingar stoppar leveranserna.

– Därutöver är Cementas terminaler utefter Sveriges kuster byggda för fartyg som lastar 3 000 till 5 000 ton. För långväga cementimport krävs

fartyg på 100 000 ton med ett djupgående på 15 meter.

Cementa måste därför bygga en ny enorm mottagningssilo och effektiv lossningslogistik vid en djuphamn på östkusten. Det kräver år av projektering och tillståndsansökningar och troligen är det bara Oxelösund som har tillräckligt hamndjup. Där skulle omlastning ske till mindre fartyg för vidare transport till övriga hamnar. Observera att vid import är det färdig cement och inte kalksten som ska skeppas. Det krävs 156 000 ton sten för att få fram 100 000 ton kalcinerad råcement. Så stora fraktförluster blir inte rimliga om kalksten ska importeras.

Varför inte bygga nya anläggningar i Sverige?

– Att återöppna fabriken i Degerhamn eller börja bryta intill någon av de gamla täkterna är inte realistiskt. Bara att få täkttillstånd kan ta upp till 10 år. Det finns heller inte så många nya bra kalkfyndigheter med rätt blandning av kalk- och märgelsten.

Obrutna kalkvolymer intill de gamla brotten är oftast överbyggda av infrastruktur och bebyggelse. Andra gamla kalkbrott är förklarade som biotopskyddsområden eftersom de efter återställning snabbt får en yppig flora och fauna.

Att mäta är att veta Mitta är marknadsledare som producent och bearbetare av topografi inom infrastruktursektorn i Sverige och Finland.

Mittas passion är att samla in och undersöka information om mark, vatten och luft för att ge mervärde och nytta för våra kunder.

Vårt erbjudande inkluderar tjänster relaterade till mätning, geoteknik och miljö samt laboratorietjänster.

MÄTNING

GEOTEKNIK

Läs mer på www.mitta.se

LAB

MILJÖ

SBMI

SBMIs nya kontor I hela samhället har lokalbehovet ändrats under pandemin. Många av dessa förändringar kommer att vara bestående.

Inom Svenskt Näringsliv sker just nu en omstrukturering av lokalerna i Näringslivets hus i Stockholm, med syftet att öka aktiviteten i huset, och samtidigt öka

koncentrationen något. I samband med detta har SBMI bytt lokaler i huset.

Bytet innebär att SBMI fått något mindre kontorsytor, men samtidigt ökat antalet arbetsplatser från tre till fyra. I nuläget sitter konsulten Martin Tengsved någon dag i veckan på den tillkommande kontorsplatsen, men på längre sikt planeras en förstärkning till kansliet och då kommer den

ytterligare kontorsplatsen väl till pass.

Kontorsflytten har också möjliggjort att SBMI byggt ett kontor med permanenta inspelningsmöjligheter som kan användas till att spela in intervjuer till digitala seminarier.

Om du har vägarna förbi och en halvtimme ledig är du välkommen på en kopp kaffe.

SBMI söker en Branschjurist/Hållbarhetschef Är du en person med förmåga att få fram ett budskap på ett tydligt och effektivt sätt så att alla förstår? I rollen som SBMIs branschjurist och hållbarhetschef får du utvecklande arbetsuppgifter och roliga dagar hela veckan tillsammans med trevliga kollegor.

Du kommer att arbeta med miljörätt och branschens regelutveckling. SBMI driver påverkansarbete kring olika re-

gelfrågor för att främja branschens och samhällets utveckling. På kort sikt arbetar SBMI med att uppdatera branschens aktörer med senaste miljörättspraxis i t.ex. täkttillstånd. Utifrån en längre tidshorisont arbetar SBMI för mer genomgripande regelförbättringar både på nationell- och EU-nivå som t.ex. en modern miljöbalk och en modern avfallsdefinition på EUnivå. SBMIs färdplan för fossilfri konkur-

renskraft är tongivande för arbetet med regelutveckling.

Varmt välkommen med din ansökan!

? LÄS MER genom att skanna QR-koden.

4 NUMMER STENKOLL I år utkommer Stenkoll med fyra nummer.

Vad vill du läsa om i tidningen? Mejla till kansliet@sbmi.se

AGERA MED TRIMBLE INSIGHT MÄTA ÄR ATT VETA

ANVÄNDBAR DATA ATT AGERA PÅ Insight är en molnbaserad portal där du kan koppla upp Loadrite hjullastarvågar, bandvågar, grävmaskinsvågar och dumpervåg.

Med hjälp av Insight kan du få realtidsvärde på lagersaldo och följa er produktion och utlastning med elektroniska vågsedlar och med ett paket av värdefulla rapporter.

SITECH - din partner för att digitalisera täkten – THE CONNECTED QUARRY.

SITECH SVERIGE AB 010 - 456 80 00 info@SITECH-Sverige.com www.sitechsverige.com

YOUR CONSTRUCTION TECHNOLOGY PROVIDER

®

Fossilfria transporter i framtidens anläggningar Kellve har levererat klimatsmarta anläggningar sedan 1957 i Sverige och internationellt

Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion www.kellve.com • Tel. 0512-300 200

Krossverk i världsklass L 120-330 Stabil och effektiv produktion med minimal miljöpåverkan.

En högpresterande lösning för en rad olika applikationer.

Kompakt design Hög kapacitet Energieffektiv

Utrustning Käftkross, Nordberg ® C120 ™ Konkross, Norberg ® GP330 ™ Siktar och matare från Jonsson

www.pjjonsson.se

FOTO: DAVID FALK

SKÅNSK BALLAST

NCC söker nytt tillstånd för täkten i Södra Sandby.

Ballastförsörjningen – LÄGET I SKÅNE För drygt ett år sedan publicerade SGU rapporten Förutsättningar för hållbar ballastförsörjning i Skåne län.

I rapporten betonas vikten av planering och samverkan för att kunna möta ballastbehovet både idag och i framtiden. I framför allt sydvästra Skåne finns få områden med tillräcklig bergkvalitet.

TEXT: Niclas Kindvall STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

tora delar av Skåne län lämpar sig sällsynt dåligt för ballastproduktion, det gäller främst i de sydvästra delarna där också ballastbehovet är som störst i den expansiva storstadsregionen kring Malmö och Lund. Det allra viktigaste området ur ballastperspektiv i just denna del av Skåne är Romeleåsen där några av landets största bergtäkter finns. Härifrån hämtades drygt hälften av allt producerat krossberg i länet enligt statistik från 2019.

Flera av täkterna är av SGU klassade som riksintressen för landets materialförsörjning men

S

23

FOTO: DAVID FALK

SKÅNSK BALLAST

"Vi gläds åt att vi, efter sju år, kunde göra en ansökan som alla kunde bifalla."

Flera av SBMIs medlemsföretag befinner sig i skrivande stund i ansökningsprocesser för förlängda Caroline Hult tillstånd. För ett av dessa, Sydsten, har Mark- och miljö­domstolen meddelat ett 25-årigt tillstånd om 35 miljoner ton material för Dalbytäkten. Delar av domen är dock överklagad av Länsstyrelsen till MÖD. – Länsstyrelsens invändning handlar om mottagning av externa massor, berättar Caroline Hult, Affärsområdeschef Berg på Sydsten. Vi behöver ta in massorna för att bygga bullervallar. På det sättet kan vi bidra till en cirkulär hantering av material. Länsstyrelsen vill att Dalbytäkten i första hand inte ska ta emot några externa massor överhuvudtaget och i andra hand att mottagna massor ska vara klassade MRR - mindre än ringa risk.

Sydsten har ansökt om verkställighet för alla delar av det nya tillståndet förutom intaget av externa massor. I dagsläget arbetar man i Dalbytäkten enligt ett temporärt tillstånd som ger företaget rätt att bryta 1,8 miljoner ton under 2022.

Katarina van Berlekom – Vi hoppas förstås att snart kunna kom-

"Vi förstår att det här är viktiga frågor för många."

24

FOTO: SYDSTEN

samtidigt befinner de sig i eller i nära anslutning till områden som är klassade som riksintressen för naturvård och friluftsliv.

ma igång enligt det nya tillståndet. Och vi gläds över att vi, tillsammans med myndigheterna, efter sju år kunde göra en ansökan som alla kunde bifalla.

I närliggande Södra Sandby har NCC ett 20-årigt tillstånd som löper fram till 2028. Förra året lämnade företaget in en ny ansökan för ett 30-årigt tillstånd.

I ansökan ville man även ta ett område på västra sidan om väg 952 mellan Dalby och Södra Sandby i anspråk för att kunna arbeta med återvinning. Något som mött motstånd, bland annat från nunnorna i det närliggande Rögle kloster. Deras oro gällde risken för ökat buller.

– Vi gjorde en ordentlig genomlysning och kom fram till att vi kan klara oss utan just det området, berättar Katarina van Berlekom, råvaruhandläggare på NCC och ansvarig för tillståndsansökningar. Vi har dessutom besvarat remissinstansernas synpunkter kring grundvattenfrågorna och initierat ytterligare hydrologiska undersökningar.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

Hallå där

FREDRIK JOHANSSON

nyproduktionschef MKB Fastighets AB.

Hur ser MKB Fastighets AB på behovet av ballast för den planerade byggverksamheten under de kommande åren?

– MKB är ett av de allmännyttiga bostadsföretag som har högst nyproduktionstakt. De senaste sju åren har vi byggt 600-700 lägenheter per år. Ambitionen är att fortsätta bygga i hög takt även de närmaste åren. När det gäller ballast är det något som MKB inte själva upphandlar utan det gör våra upphandlande entreprenörer. Men ett minskat utbud av ballast skulle kunna innebära ökade entreprenadkostnader i framtida upphandlingar. Därför är det en angelägen fråga.

Har ni fått några indikationer på att ballast kan bli en bristvara?

– MKB har historiskt sett inte upplevt att det har varit ett problem med tillgång på ballast. Årets händelser avseende Cementa har dock gjort att frågan om tillsatsvaror i bolagets nyproduktion har fått ökad uppmärksamhet och SBMIs information om ballastförsörjningen i Skåne förstärker bilden av att vi bör se över hur situationen kan utvecklas över tid. Givetvis är vi angelägna om en långsiktig materialförsörjning för vår byggplanering.

Vinschar för lyft och drag upp till 100 ton • El- och tryckluftsdrivna i olika utförande.

• EX/ATEX-klassade som tillval.

• Både för inom- och utomhusdrift i krävande miljöer.

För mer information kontakta Jan Arvidsson på 0730-676143 eller jan.arvidsson@jjgruppen.se

Kompletta lösningar inom lyftteknik JJ GRUPPEN erbjuder alltifrån standardiserade och serietillverkade lyftlösningar till specialanpassade och kompletta kransystem med underhållsservice. Läs mer på www.jjgruppen.se

Katarina van Berlekom hoppas att de anpassningar av ansökan som gjorts ska medföra en mer positiv syn på ansökan.

– Vi förstår att det här är viktiga frågor för många människor och att det är en komplicerad process.

Men jag är trygg med våra undersökningar och de svar vi gett remissinstanserna.

Ballastförsörjningen i Skåneregionen är problematisk. Regionen är expansiv, bland annat väntas befolkningen öka med runt tio procent fram till år 2030. Detta innebär i sig ett ökat behov av infrastruktur och bostäder som kommer att kräva stora mängder ballast.

Samtidigt uppskattar SGU i en analys att endast fem procent av länets yta är tillgänglig för exploatering av ballast. SGU skriver i en kommentar att det visar hur sårbar regionen är och hur viktigt det är att frågan om ballastförsörjning beaktas i samhällsplaneringen i Skåne län.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

25

BYGGFÖRETAGENS REFORMAGENDA

AGENDA FÖR HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE Branschorganisationen Byggföretagen lanserade i januari 2022 en rad förslag riktade till politiker och beslutsfattare. Flera områden är aktuella även för bergmaterialbranschen. Till exempel krav på att ändra miljölagstiftningen för att minska krångel och förkorta handläggningstider. handläggningstider.

TEXT: Hans Lundgren

yggföretagens nya näringspolitiska reformagenda ”Så bygger vi Sverige bättre”, innehåller nio olika ämnesområden med 39 olika policyförslag. Flera områden berör frågor som är aktuella för bergmaterialbranschen.

– Det är så många delar av samhällsbygget som hänger ihop. Men politikerna förstår inte alltid detta. Departement och myndigheter jobbar med enskilda frågor, men ingenstans finns överblicken, där man kan göra avvägningar mellan olika intresseområden, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

B

"Departement och myndigheter jobbar med enskilda frågor, men ingenstans finns överblicken."

Ett av förslagen från Byggföretagen är därför att tillsätta en samhällsbyggnadskommission som ska ha i uppgift att samordna och belysa olika aspekter av lagstiftning och politik. En sådan kommission skulle innehålla föreTanja Rasmusson trädare för politik och näringsliv – men också forskare och experter.

– Politikerna har inte lyckats fatta svåra be? LÄS MER slut, till exempel att skapa rimliga tillståndsSkanna processer – som är grunden för att bygga ett QR-koden. hållbart Sverige. Det har varit politiskt känsligt, men det är också oerhört komplexa ämnen, säger Tanja Rasmusson.

Byggföretagen vill även att miljölagstiftningen ändras så att långsiktig industriell utveckling underlättas. Fortsatt stränga miljö­krav men kortare handläggningstider 26

och en ökad förutsägbarhet i tillämpningen.

Ett hinder för bergmaterialbranschen som hon pekar på är att anläggningsmassor idag klassas som avfall och måste deponeras, istället för att användas på ett mer värdeskapande och cirkulärt sätt. Det borde kunna åstadkommas utan byråkrati och onödiga krav som i stället leder till att alltför mycket massor går till deponi.

? AGENDA ÄVEN FRÅN SBMI Under våren 2022 håller även SBMI på att ta fram en förtydligad påverksansagenda, som kommer att presenteras vid vårens branschdag den 7:e april.

Har du tankar kring vad denna agenda bör innehålla?

Kontakta SBMI-kansliet!

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

Din Metso Outotec distributör Kontakta oss för att diskutera köp, hyra eller leasing.

mogroup.com

Mining & Construction Equipment AB macequipment.se Stockholm: Fredrik Wennberg tel. 070-657 00 23 Värnamo: Kristofer Almèn tel. 070-618 01 22 Värnamo: Andreas Almèn tel. 070-626 01 22

TILLSTÅNDSPROCESSEN

”LÄNSSTYRELSERNA MÅSTE KUNNA VÄGA IN TILLVÄXTFRÅGOR” Länsstyrelserna har förändrats – från att samordna olika regionala intressen till att bli en renodlad miljömyndighet. Det anser Thomas Pålsson, tidigare generaldirektör vid Statens servicecenter, som på uppdrag av Balanskommissionen analyserat länsstyrelsernas verksamhet.

TEXT: Hans Lundgren

larar dagens länsstyrelser av att balansera de ekonomiska, sociala och miljömässiga uppdragen? Det är utgångspunkten för Thomas Pålssons analys. Länsstyrelserna har haft en viktig roll att samordna olika intressen men de senaste tio åren har allt fler ansvarsområden tagits bort från länsstyrelserna och flyttats till specialmyndigheter och regionerna.

Idag är det miljöområdet som dominerar och blivit den klart största verksamheten. Länsstyrelserna kan idag betraktas som statens regionala miljömyndighet, enligt Thomas Pålsson.

– Det gäller både personellt och finansiellt. Nära hälften av personalen arbetar

K

med miljöfrågor och nästan femtio procent av finansieringen utgörs av bidrag från bland andra Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Länsledningarnas uppdrag är att i den interna beredningen av exempelvis tillståndsärenden göra en skälig och allsidig belysning. Företagens intressen ska avvägas mot miljöaspekter. I allt för många fall saknas näringsperspektivet. Tillsyns­ ärenden blir alltmer en fråga bara för miljöhandläggarna, enligt Thomas Pålsson.

Rapporten tar Kaunis Iron AB i Norrbotten som exempel. Yttrandet från länsstyrelsen i Norrbotten, på bolagets ansökan om gruvdrift, skrevs på och beslutades av chefen för miljöenheten enbart. I stort sett var svaret helt koncentrerat till ekologiska och miljövårdande aspekter.

Ingen analys gjordes om de ekonomiska och strukturella konsekvenserna i förhållande till miljön.

– Tillståndsprövningar tar också för lång tid. I fallet Kaunis handlar det om sju år – det är inte acceptabelt, säger Thomas Pålsson.

För att få fart på processen och få en

"Det handlar om att ge länsstyrelserna bättre förutsättningar att även kunna väga in tillväxtfrågor."

mer allsidig bedömning tycker han att större tillståndsärenden bör koncentreras till de tre största länsstyrelserna. Det skulle öka kompetensen hos länsstyrelserna.

Thomas Pålsson betonar att det inte handlar om att nedprioritera miljöfrågornas betydelse, utan om att ge länsstyrelsernas bättre förutsättningar att även kunna väga in tillväxtfrågor.

Balanskommissionen kritiserar länsstyrelserna för ett alltför obalanserat och ensidigt miljöperspektiv. I balans­ kommissionens rapport hänvisar Thomas Pålsson till en undersökning från Svenskt Näringsliv 2019 där 35 procent av företagen upplevde att handläggningen inte var rättssäker.

– Oavsett substansen i detta så är det inget bra tecken, säger han.

BALANSKOMMISSIONEN Balanskommissionen startade hösten 2018 och består av bolagen Arise, Boliden, Ellevio, Fortum, Holmen, Lantmännen, SCA och Södra Skogsägarna. Arbetet leds av de fristående rådgivarna och tidigare ministrarna Lena Ek (C) och Anders Sundström (S) och administreras av kommunikationsbyrån Diplomat Communications. Kortare tid för investeringar och tillståndsprövningar är ett av kommissionens huvudförslag.

Thomas Pålsson

28

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

Lansering av SBM krossar i Sverige

Kom och titta under Demodagarna Nyfiken på att veta mer om våra slag- och käftkrossar från SBM? Då är du välkommen på Demodagar 17-18 Mars på Osterlen i Skåne.

Vi kommer krossa natursten, asfalt och betong i både käftkross och slagkrossar.

Vi kommer även visa vår VSI-kross som är utmärkt för 3e/4e-stegkrossning och kubisering.

Alla krossarna har elelektrisk eller dieselelektrisk drift.

Vill du veta mer eller anmäla dig till Demodagarna?

Du är då välkommen att kontakta oss på: + 46 738-20 06 50 www.scpartner.se

RÅVARUPRISER

Skenande drivmedelspriser

HÄMMAR KONKURRENSKRAFTEN Dieselpriset stiger i rask takt och därmed kostnaderna för många företag i bergmaterialbranschen. En förklaring är höjningen av reduktionsplikten, som innebär att mer biodrivmedel ska blandas in i dieseln. Men även råoljepriset och valutaeffekter påverkar priset.

TEXT: Hans Lundgren

id årsskiftet höjdes reduktionsplikten på diesel från 26 procent till 30,5 procent. Det innebär att mer biodrivmedel – som är dyrare än andra produkter – ska blandas in i dieseln. Priset på dieseln stiger därmed. En liter diesel kostade före nyår 19,02 kronor. 31 januari 2022 hade priset stigit till 21,52 kronor per liter.

– Blandar man in mer av dyrare produkter i dieseln går priset upp.

Men även råoljepriset och valutaeffekter påverkar, säger Ebba Tamm, produkt- och miljöexpert på drivmedelbranschens organisation Drivkraft Sverige.

Reduktionsplikten för bensin och diesel infördes den 1 juli 2018. Den är ett verktyg för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser. För att uppnå målet om att minska transporternas utsläpp med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 krävs det en höjning av reduktionsplikten till 66 procent 2030.

– Det är svårt att sia om var dieselpriset kommer att hamna i framtiden. Problemet är att vi har högre priser än omvärlden.

30

Det får betydelse för näringslivets konkurrenskraft, säger Ebba Tamm.

Effekterna av reduktionsplikten ska granskas regelbundet vid olika kontrollstationer, som genomförs vart tredje år. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att göra en sådan analys, som ska redovisas den 15 december 2022. En fråga för myndigheten att ta ställning till blir om reduktionsnivåerna för åren 2024–2030 bör ändras.

Riksdagen ändrade nyligen regeringens förslag och kräver att Energimyndigheten gör en mer fullständig konsekvensanalys av reduktionsplikten.

"Problemet är att vi har högre priser än omvärlden."

Ebba Tamm

Riksdagens majoritet konstaterar att de ökade drivmedelskostnaderna kan leda till försämrade konkurrensförutsättningar för svenskt näringsliv.

De föreslagna reduktionsnivåerna kan också leda till ökat importbehov av biodrivmedel, vilket väcker frågor om den nationella energisäkerheten.

Det råder vidare stor osäkerhet om möjligheterna att möta den ökade efterfrågan på biobränsSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

"Det är orimligt att förnybara hållbara biodrivmedel beskattas likadant som det fossila drivmedel det ersätter."

Ebba Tamm

len som de föreslagna reduktionsnivåerna kommer att leda till.

Riksdagen vill därför se en analys som bland annat ska belysa följderna för företag, hushåll och nationell energisäkerhet. Konsekvensanalysen bör även omfatta reduktionspliktens effekter för andra politikområden, dess verkliga kostnader och dess samhällsekonomiska effekt. Regeringen ska i samband med detta även redogöra för sin bedömning av om detta motiverar någon förändring av de framtida reduktionsnivåerna.

Rena biodrivmedel som HVO 100 har hittills varit befriade från energi- och koldioxidskatt, något som EU gått med på, och har inte ingått i reduktionsplikten.

Hur det ser ut efter 2022, då nuvarande dispens löper ut, är ovisst. Det är oklart om EU-kommissionen låter biodrivmedel fortsatt vara undantagen från skatt. ReSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

geringen föreslår därför i en promemoria att skattebefrielsen ska slopas. Sådana biodrivmedel ska i stället omfattas av reduktionsplikten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. En följd kan bli ytterligare höjningar av dieselpriset. Men några beräkningar på vad priset kan hamna på 2025 eller 2030 finns inte.

Som det ser ut i dag måste förnybara hållbara biodrivmedel beskattas likadant som det fossila drivmedel det ersätter, bensin och diesel, enligt EU:s energiskattedirektiv, ETD. Det är inte rimligt enligt Drivkraft Sverige som tycker att hållbara biodrivmedel som innebär klimatnytta också ska ges fördel framför fossila bränslen och vill därför se förändringar i direktivet.

I bergmaterialindustrins färdplan för en fossilfri industri 2045 ingår elektrifiering och användande av fossilfria drivmedel i produktionen som viktiga hörnstenar för att kunna uppnå målet. De flesta större täkter har övergått till elektrifierad krossproduktion om det finns elnät med

tillräcklig kapacitet inom rimligt avstånd från täkten. Där detta saknas har många gått över till biodiesel, till exempel HVO, trots att det ger högre driftkostnad. Även petroleum- och biodrivmedelbranschen har antagit en färdplan för fossilfrihet. Hur viktiga branschens processer för fossilfritt är för andra industriers färdplaner visar det faktum att 90 procent av koldioxidutsläppen kommer från användning av petroleum- och biodrivmedelindustrins produkter.

FAKTA Drivkraft Sverige hette fram till 2020 Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet (SPBI). Det är en medlemsfinansierad branschorganisation för drivmedels-, bränsle-, bitumen- och smörjmedelsbolagen i Sverige. Bland medlemmarna 2022 finns Nynas, OKQ8, Preem, St1, Lantmännen, Neste och Circle K. 31

BRANSCH

PROFILEN JAN BIDA

"Man ska inte hålla sin kunskap för sig själv" Han beskriver sig själv som nyfiken och vetgirig. Och att han snarare är en generalist än en specialist. Det är alltså inte särskilt konstigt att han varit, och till viss del fortfarande är, verksam inom så många områden. Stenkoll möter Jan Bida.

TEXT: Niclas Kindvall

an Bida är född och uppvuxen i den polska huvudstaden Warszawa och kom till Sverige som politisk flykting i slutet av 1960-talet. Det blev nämligen svårt att kombinera intresset för geovetenskap med intresset för demokrati och reformer i det då kommunistiska Polen. Han studerade geovetenskap på universitetet och deltog, likt många av sina vänner, i studentrevolten. Eller som han själv torrt konstaterar: – Jag hade en del otalt med regimen.

Detta ledde så småningom till att universitetets ledning sparkade ut honom från utbildningen och att nittonårige Jan Bida en kort tid senare flydde norrut mot Sverige.

– Efter en tid började jag få ordning på svenskan, jag kunde både skriva och tala hjälpligt, och var beredd att ta vilket jobb som helst.

Redan hösten 1970 var han dock tillbaka i skolbänken. Först pluggade Jan Bida geologi och några år senare mineralteknik vid Lunds universitet.

– Det var en väldigt fin tid, minns han. Dels skolan och mina studiekamrater, dels somrarna då jag hade 32

praktik och fick lära mig geologi från grunden av statsgeologerna på SGU. Från Lund gick flyttlasset rakt norrut, över nästan hela landet till Luleå där Jan Bida arbetade som forskningsingenjör med inriktning på mineralteknik innan han tog anställning på Norrbottens Järnverk.

Verket var navet i den Jan Bida stora statliga industrisatsningen Stålverk 80 som 1976, i samband med stålkrisen, stoppades av regeringen.

"Jag fick lära mig geologi från grunden av statsgeologerna på SGU."

Han hamnade på LKAB som ansvarig för industrimineral för att några år senare ta steget över till guldprospektering och guldutvinning vid Björkdalsgruvan. Därifrån sade han upp sig i början av 1990-talet för att engagera sig i ett kinesiskt-svenskt joint venture-äventyr.

– Jag bodde periodvis i Kina där vi byggde en fabrik som tillverkade katalysatorer till förbränningsSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

FOTO: NICLAS KINDVALL

Jan Bida är en uppskattad lärare på SBMIs kurser.

motorer. Det var väldigt intressant och jag lärde mig mycket. Men efter två år fick jag en förfrågan om att börja arbeta med teknikutveckling på NCC, inom bergmaterialproduktion. Det lät spännande och jag kände väl att det var dags att återvända till Sverige.

Mycket handlade om att försöka göra alla delar i processen effektivare, berättar Jan Bida. Att utnyttja krossarna bättre och öka kvaliteteten på produkterna.

Efter sju år på NCC blev han 2001 SBMIs tekniske chef.

– SBMI var redan då väldigt duktiga på att samla branschen i viktiga frågor.

Vid den tiden var branschorganisationen inriktad på teknisk utveckling och forskning och utbildning. Vi var sämre på intresse- och påverkansarbete.

Han skrattar och fortsätter: – Vi var dessutom väldigt mycket sämre på att anordna branschdagar.

Jan Bida var SBMIs tekniske chef fram till 2008 och satt som ordförande i TK 187 - den tekniska kommittén för ballastprodukter och var med om introduktionen av europastandarder - till 2016.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

"Utvecklingen går ständigt framåt och jag är jätteglad för att jag har fått vara med på ett hörn."

Jan Bida

2009 blev Jan Bida forskningsdirektör för MinFo och tackade också ja till att undervisa i berg- och mineralteknik på Bergsskolan i Filipstad. Posten som forskningsdirektör klev han av i oktober förra året men han sitter kvar i styrelsen.

Han tänker heller inte sluta att undervisa, trots att han fyller 73 i år.

– Man ska inte hålla sin kunskap för sig själv, säger han med eftertryck. Jag fortsätter så länge jag har hälsan, gärna i många år till, både med YH-utbildningar och med SBMIs kurser.

Vad är du mest nöjd med under din karriär?

– Alltihop faktiskt! Jag har fått vara med om så mycket och lärt mig så mycket. Utvecklingen går ständigt framåt och jag har fått vara med på ett hörn. Det är jag jätteglad för.

JAN BIDA Familj: Hustrun Nina, två vuxna döttrar och hunden Pavel.

Bor: Järna i Södertälje kommun.

Gillar: Promenader med hustru och hund samt undervisning av blivande bergmaterialingenjörer.

Ogillar: Nuvarande energipolitik.

Gör helst på fritiden: Sommarvistelser i stugan på Öland.

Läser just nu: Svenska Dagbladet dagligen. Tiden räcker inte till för bokläsning (trots pensioneringen).

Ser helst på TV: Samhällsdebatter.

Förebilder: Winston Churchill, Margareth Thatcher.

Favoritplatser i världen: Sicilien, Istra-halvön i Kroatien, Öland, Galileen i Israel.

Alltid med på resan: Vår fantastiska hund Pavel.

Vad som fascinerar mig med bergmaterialindustrin: Kombinationen av hightech inom produktionsteknik och produktegenskaper tillsammans med naturupplevelser i det dagliga arbetet.

33

SUSTAINABLE DEVELOPMENT AWARDS

FOTO: SKANSKA

"Vi kan presentera projekten på ett bra sätt."

Amanda Larsson

Skanskas elektrifieringsprojekt deltar i UEPG Sustainable Development Awards 2022.

EUROPEISK TÄVLING I MILJÖTEKNIK UEPG, den europeiska branschorganisationen för bergmaterialindustrin, arrangerar vart tredje år Sustainable Development Awards. Syftet är att lyfta fram goda exempel på utvecklingsprojekt som bidrar till miljönytta och en hållbar industri. I sommar är det dags igen och det är inte försent att delta.

TEXT: Niclas Kindvall

slutet av mars ska tävlingsbidragen vara juryn tillhanda och även om tiden kan tyckas knapp fram till dess finns fortfarande möjligheten till fler svenska bidrag.

– Många av våra medlemmar ligger långt framme i det här arbetet, säger SBMIs VD Mårten Sohlman.

Vi vet däremot att det ibland kan vara svårt för de som arbetar i projekten att hinna sammanställa tävlingsbidrag, de ska ju dessutom vara författade på engelska.

Därför har SBMI anlitat WSP:s miljö- och hållbarhetskonsulter Amanda Larsson och Elisabeth Hochschorner för att stötta de medlemmar som vill delta.

– Det är ett jätteroligt projekt att arbeta med, säger Elisabeth Hochschorner. Vi kan hjälpa till att lyfta fram bra exempel som sedan kan fungera som inspiration för andra.

I

34

Amanda Larsson instämmer: – Vi jobbar ofta med den här typen av uppdrag och kan därför presentera projekten på ett bra sätt.

WSP arbetar just nu med två bidrag från Skanska och ett från Swerock.

Det första handlar om klimatsmart mobil krossning med elektrifierade krossar, ett projekt Stenkoll skrev om i nummer 2021:1. Det andra handlar om biologisk mångfald i täkt och en plan för skyddandet av hotade arter över tid. Swerocks bidrag handlar om kvalitetssäkring av återvunnet ballastmaterial – ECO-Ballast. Ett ytterligare tävlingsbidrag som handlar om ”fladdermöss och fåglar i Swerocks Vänersborgskross” är redan inlämnat till tävlingen.

Både SBMI och WSP ser gärna fler svenska tävlingsbidrag och den som har ett lämpligt projekt som skulle kunna paketeras som ett tävlingsbidrag är varmt välkommen att kontakta SBMI.

"Bra exempel kan fungera som inspiration för andra."

Elisabeth Hochschorner

SUSTAINABLE DEVELOPMENT AWARDS Arrangeras av UEPG och avgörs vart tredje år. I den förra upplagan, 2019, deltog två svenska företag. Skanska tävlade med Electric Site, samarbetsprojektet med Volvo, och fick ett hedersomnämnande.

Swerocks bidrag handlade om arbetet med biologisk mångfald i Kålleredstäkten. Även Swerock erhöll ett hedersomnämnande.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

Fordonsvåg 14-15 Konstruerad för maximal driftsäkerhet och högsta noggrannhet • • • • •

Hållbar och smart konstruktion Enkelt att underhålla Delväg smidigt Låg energi förbrukning Ger hög effektivitet och lönsamhet

Vi är störst på den nordiska marknaden inom tung fordonsvägning. Vårt erbjudande inkluderar smarta vägningssystem, robusta vågar och en förstklassig serviceorganisation. Med en fordonsvåg från oss får ni säkerhet och kontroll över era in- och utleveranser.

Kontakta oss för mer information: 036-31 42 00, info@flintab.se www.flintab.se

FULL KOLL PÅ FLÖDET MED VÅRT DIGITALA VERKTYG

smartTONNES®

Du får full koll på din produktion via mobil, surfplatta eller dator med hjälp av vår bandvåg och abonnemangstjänsten smartTONNES® som kopplas mot molnet. Snabbt, enkelt och effektivt läser du av aktuellt flöde, materialsort, totalräknare, produktionstid och bandstatus.

Tel. 0247 136 57 I www.vagsystem.se I oj.s@vagsystem.se

WE MAKE IT EASY

SBMI BESÖKER MEDLEMSFÖRETAG

SBMI på Gotland I mitten av februari gjorde SBMIs Mårten Sohlman och Björn Strokirk arbetsplats­ besök hos några av medlemmarna på Gotland. Syftet var att producera nya filmer att visa på branschdagen den 7 april. Projekten som avhandlas i filmerna har koppling till elproblem i svaga nät och framtidens fossilfria maskiner.

Dagen inleddes med att SBMI intervjuade Ronnie Smittsarve, Gotlands Åkericentral, i Bro bergtäkt. Där genomförs ett elektrifieringsprojekt med stöd av Klimatklivet. Högspänning är förberett och strax är transformatorstationen på plats. Företaget planerar även att elektrifiera en täkt i Etelhem längre söderut. Där är dock elnätet svagare vilket är en utmaning. Även Visbybaserade elnätskonsulten Christer Liljegren är inblandad i projekten som Gotlands Åkericentral driver men intervjuades rörande ett annat uppdrag. Utanför Norrtälje har han mätt strömmar från en krossanläggning som orsakade stora störningar i ett svagt elnät. Täkten fick till hög kostnad dra långa kraftledningar till ett starkare nät. Skulle det kunna ha gjorts annorlunda?

Hur använder sig Etelhem smartast av den begränsade kapacitet som finns där?

SBMIPROJEKT SBMI är aktiva i flera projekt som syftar till en fossilfri bergmaterialindustri. På branschdagen den 7 april kommer flera programpunkter att handla om dessa projekt.

På eftermiddagen berättade Magnus Lindby, VD för Roma Grus, om företagets strävan att bli helt fossilfria när det gäller gula maskiner. Fram till årsskiftet kördes samtliga på HVO men den ökade reduktionsplikten har drivit priserna för fossilfritt i höjden så att man i tvingades återgå till fossila bränslen.

Nu undersöker företaget olika lösningar för att driva maskinerna på egenproducerad vätgas, kanske med hjälp av solceller och/ eller vindkraft. Även Björn Samuelsson från Uppsala universitet intervjuades. Han är projektledare för ett samarbetsprojekt om att utveckla och utvärdera systemlösningar för användandet av vätgas för den gotländska färjetrafiken och kanske även för fordon i bergtäkter?

FOTO: NICLAS KINDVALL

SBMI på Gotland. Mårten Sohlman, Ronnie Smittsarve, Christer Liljegren och Björn Strokirk.

36

Magnus Lindby intervjuades i Nordkalks täkt i Storugns på norra Gotland.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

ALLT INOM SIKTMEDIA OCH SLITSKYDD Vår siktduksproduktion har rötter sedan 1950-talet och den långa historiken och viljan att alltid utvecklas gör att vi ständigt förnyar och förbättrar våra metoder och produkter.

Vare sig det gäller Stål-, Gummi-, Hardox- eller Polyuretansiktduk har vi en egen produktion och lång erfarenhet som borgar för bästa kvalité och service.

Har du frågor eller önskemål, kontakta någon av våra säljare. www.spgab.se

PRODUKTSPECIALISTER

08-504 106 00

TOBIAS DAHLMAN

VÅRA PRODUKT­ SPECIALISTER

tobias@spgab.se 08-504 106 22

ADAM ÅKERQVIST adam@spgab.se 08-504 106 17

JONAS WALLGREN jonas@spgab.se 08-504 106 18

ELEKTRIFIERING

ANVÄNDARVÄNLIG ELEKTRIFIERING FOTO: CAVOTEC

SBMIs Krossutskott har tidigare med 2-3 års mellanrum aktiverat arbetsgrupper när det har krävts och nu var det dags igen.

Gruppen fick fria händer att välja frågor med bäring på miljö (elektrifiering) och arbetsmiljö.

TEXT: Björn Strokirk

ruppen ansåg att elektrifiering är ett område där många är nybörjare och i händerna på konsulter och leverantörer. Det borde gå att utforma containrar och kablar med anslutningshandskar, så att man klarar det mesta själv utan att behöva kalla in en starkströmselektriker som kanske inte har tid att komma på flera dagar.

Med utgångspunkt från några frågor och antaganden bad SBMI om hjälp från Swecos expert med att reda ut vad lagar och regler kräver. Det blev ett omfattande dokument som SBMI sedan skrev om till ett antal råd: ”Gör så här”.

Bäst är att redan från början bygga transformator och container på rätt sätt.

Containern bör utföras med helkapslad central där all utrustning i containern är beröringsskyddad och där säkringarna utgörs av beröringsskyddade lastbrytare med överströmsskydd – endast åtkomliga för manövrering via manöverspak eller liknande utanför stängda skåpdörrar.

Då kan instruerad person få tillträde för återställning och manövrering av enskilda lastbrytare. Hela centralen behöver då inte brytas och övriga maskinanslutningar kan vara spänningssatta.

G

En befintlig container kan i vissa fall byggas om med en längre axel på manöverdonet till huvudbrytaren, så att strömmen måste brytas innan säkringsskåpet öppnas. Denna lösning innebär 38

SBMIs rekommendation är att bygga transformator och container på rätt sätt från början.

att spänningen till alla utmatningar bryts under tiden för säkringsbyte.

"Det borde gå att utforma containrar och kablar så man klarar det mesta själv."

Även om fasövervakning inte krävs i standarder eller maskindirektiv så rekommenderar SBMI fas-övervakning, som ger en snabbare bortkoppling vid enfasigt avbrott i kabel, exempelvis om kabeln har blivit överkörd av tungt fordon eller skadad av fallande sten.

SBMIs skrift bygger på att det i täkten finns minst en instruerad person, alltså någon som har fått erforderlig utbildning, men utan krav på elbehörighet. Det krävs nämligen ingående kännedom om hur de olika säkringsapparaterna fungerar för den som utför arbeten. Det kan uppstå bakspänning till säkringshållarnas poler även om säkringen är borttagen. Flera aktörer ger sådan utbildning.

Skriften tar även upp anslutningsdon på maskiner och till containern – så kallade handskar. Det finns några olika att välja bland för arbete med lågspänning, det vill säga under 1 000 volt.

Tyvärr är det bara tillåtet med handske för högspänning, över 1 000 volt, för att ge landström till fartyg i hamn. Handske för högspänning i täkt lär inte bli aktuellt.

? LÄS MER Skriften publiceras inom kort på SBMIs webbplats under menyvalet ”Info/Råd/Statistik” och avsnittet ”Fossilfri täkt”.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

ELEKTRIFIERING

ELEKTRIFIERING AV KROSSAR MED EL FRÅN SVAGA ELNÄT Ett hinder för elektrifiering kan vara att elnätet är för svagt. Störningarna från krossen kan bli oacceptabla. Mätningar på en kross med en medeleffekt om cirka 150 kW visade att effekten pendlade mellan 50 och 250 kW fem gånger per sekund och att spänningen varierade.

TEXT: Björn Strokirk

är allt mer i samhället elektrifieras kommer fler nät att närma sig sin belastningsgräns. Stora variationer i effektuttag blir oacceptabla i dessa nät.

En hypotes är att dessa belastningsvariationer kan jämnas ut om det finns ett batteri som kan minska och öka den levererade effekten tillräckligt snabbt (kW-ökning per millisekund). Beroende på batteriets energilagringsförmåga (kWh) kan man också tänka sig fler fördelar för en bergtäkt: • Batteriet kan möjliggöra elinköp under natten eller annars när elpriset är lågt.

• Batteriet kan möjliggöra användning av solceller i täkten.

N

• Man kan enkelt korttidslagra energi från lokala solceller och senare använda energin, vilket sänker kostnaden för köpt energi för krossning.

• Genom hållbar lokal elproduktion från solceller blir miljöpåverkan i stort sett noll.

• Överskott av hållbar energi skulle kunna säljas till tredje part (via nätet) under perioder då krossning inte förekommer, till exempel under helger, semestrar och andra perioder då täkten inte krossar.

"SBMI har beviljats stöd från SBUF för att testa hur batteri och solceller kan samverka med krossen."

Detta är hypoteser som det återstår att bevisa. SBMI har beviljats stöd från SBUF för att under 2022 testa hur batteri med stöd av solceller kan samverka med krossen i en bergtäkt.

Bland annat är batteriets lagringskapacitet (kWh), effektförmåga (kW) och responstid avgörande för ett framgångsrikt projekt. Projektet kommer att presenteras under SBMIs branschdag den 7 april.

Elproduktionen från solcellerna överensstämmer väl med när täkten har sitt elbehov. Om vi antar att 200 kW solceller installeras, så kan de producera cirka 200 000 kWh per år. Den yta som skulle behövas för solcellerna är 40 x 25 meter.

Priset på diesel är i nuläget högt och kan öka ännu mer 2023. Elpriset närmar sig snart de nivåer som gäller i Europa i övrigt. Med dagens höga energipriser skulle en solcellsinvestering, åtminstone i teorin, kunna vara lönsam redan från början, då kostnader för större solcellsinstallationer börjar komma ner mot sju kronor per watt. Flera fördelar med solceller och batterier är möjliga: • Effektbehovet blir lägre liksom effektkostnaden tack vare det lokala batteriet.

• Den reaktiva effekten skulle kunna hanteras lokalt redan vid krossen, vilket ger lägre ledningsförluster och i vissa fall lägre behov av anslutningseffekt.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

39

Teknik för EN HÅLLBAR INDUSTRI

LEVERANTÖRER

Elektrifierade maskiner, helt elektriska eller som hybrider, är på kraftig frammarsch. Maskintillverkarna i bergmaterialindustrin ligger förstås i framkant. Stenkoll pratar med några av tillverkarna om de senaste nyheterna och läget i branschen.

TEXT: Hans Lundgren FOTO: Respektive tillverkare

SWECON

S

wecon, återförsäljare av Volvos anläggningsmaskiner, lanserade tidigare en ny viktklass på hjullastare för Volvo. Det är två nya 50-tonnare: Volvo EC530E och EC550E. Som tillval får föraren hjälp i arbetet av grävsystemet Dig Assist och medföljande appar i Volvos surfplatta.

Volvo har också en ny di-

gital tjänst ”Effektiv utlastning”, som testats och lanserats i arbetet med Västlänken.

Tjänsten, som utvecklades i samarbete med NCC, kopplar samman maskinförare, lastbilschaufförer och platschefer för att maximera lönsamheten och hållbarheten i projekt där stora mängder material ska flyttas.

I arbetet med Västlänken krävdes att mer än två mil-

Joakim Arndorw VD

40

joner ton material togs bort.

Den digitala tjänsten ledde till färre transporter med lägre bränsleförbrukning och lägre kostnader för administrativt arbete som följd. NCC minskade koldioxidutsläppen med 85 ton.

Volvo Autonomous Solutions har levererat autonoma, batterielektriska dumprar till Holcim, för att gemensamt utveckla användandet av sådana maskiner. Modellen heter TA15, se bild. Maskinen testas nu i Holcims kalkstensbrott Gabenchopf i Siggenthal. Dumprarna ska

inte bara vara tystare och mer miljömässigt hållbara än konventionella maskiner, utan även säkrare.

Joakim Arndorw, VD för Swecon, ser ljust på framtiden ut. Företaget har en stor efterfrågan på maskiner, service och reservdelstjänster.

– Det är en hög aktivitet på marknaden och rejäl snurr på infrastrukturprojekten.

Utmaningen och flaskhalsen finns i tillgången på maskinkomponenter. Men vi ser inga störningar på reservdelssidan, säger han.

Volvos ambition är att bli klimatneutrala senast 2040.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

FREDHEIM MASKIN

N

oll utsläpp utan dieselmotorer – Fredheim Maskin har valt att ta bort dieselmotorn helt från maskinen på merparten av sina modeller. Över 80 procent av alla Keestrack, Telestack och Neuenhauser som levereras från Fredheim Maskin kommer från och med nu att vara utan inbyggd dieselmotor.

Kunder som fortsatt önskar en inbyggd dieselmotor kommer dock att kunna få det.

Fredheim Maskin AS är leverantörer av kross- och sorteringsutrustning i Sverige

Erik Olausson säljare

och Norge. Företaget har cirka 30 anställda och är återförsäljare för Keestrack Sandvik Mobiles, Telestack i Sverige och Norge.

– Genom att ta bort dieselmotorn så skapar vi en maskin som inte ger några utsläpp. Framtidens maskiner kommer att vara eldrivna, säger Erik Olausson, säljare på Fredheim Maskin.

I grund och botten finns det nästan inga goda skäl att behålla dieselmotorn inbyggd i maskinen, så därför flyttas den ut från maskinen eller tas bort helt och hållet, menar han.

För kunder som inte har tillgång till nätström så har Fredheim Maskin utvecklat larvburna motorpaket i olika storlekar. Här hjälper man kunden

Keestrack R3e.

"Framtidens maskiner kommer att vara eldrivna."

att välja lämpligt paket beroende på storleken och antalet maskiner som ska drivas.

I oktober ifjol lanserades nyheten Keestrack H7e som väger 100 ton. En annan nyhet är slagkrossen R3e.

– Dieselmotorn är oftast den svagaste länken i våra maskiner eftersom de sitter i en så utsatt miljö. Genom att

driva maskinerna via elmotorer som tar kraften från ett motorpaket, eller i bästa fall från elnätet, så uppnår man både ekonomiska vinster och sparar miljön, konstaterar Erik Olausson.

År 2030 ska 35 procent av alla maskiner som Volvo tillverkar vara elektriska.

– Vi är snart där. Ifjol lanserades de två första elektriska kompaktmaskinerna. Och nu har tre tillkommit, en hjullastare och två grävare. Nu är de batteridrivna, men om några år arbetar vi också med bränsleceller och kabel.

Alla våra maskiner går också att köra på HVO, men på sikt är det bara el som gäller, säger Joakim Arndorw.

"Volvos ambition är att bli klimatneutrala senast 2040."

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

Dumper TA 15.

41

LEVERANTÖRER

LIEBHERR -SVERIGE

J

örg Miethke, försäljningsdirektör på Liebherr – Sverige, är hoppfull inför framtiden.

Både för det egna företaget och branschen i stort.

– Jag är optimist för hela branschen. Jag ser inga bekymmer de närmaste åren.

Satsningen på infrastruktur fortsätter, säger han.

Liebherr Sverige satsar mycket på att minska bränsleförbrukningen i sina produkter, liksom elektrifiering på olika sätt.

Jörg Miethke Försäljningsdirektör

42

"Elektrifiering behöver inte bara betyda batterier eller kablar."

I samband med Svenska Maskinmässan i Stockholm i juni 2022 lanserar Liebherr en ny hjullastare: L 504. En utökning av serien för hjullastare.

Den nya modellen är snabbgående, på kundernas begäran, och har en förarhytt i ny design, som ska optimera sikten tack vare mycket glas. De nya kompaktlastarna kan utrustas med en reservkamera på begäran, för ökad säkerhet

vid backning.

När det gäller elektrifiering har moderbolaget Liebherr undertecknat ett samarbetsavtal med ABB för att utveckla lösningar som ska elektrifiera tunga maskiner som används i bergtäkter och gruvor. Avtalet skrevs under i höstas.

Liebherr har eldrivna lösningar i alla storleksklasser för lastbilar och truckar. Avtalet är ett led i Liebherrs arbete med att fullfölja sin färdplan för att bli helt fossilfria för de flesta maskiner senast 2030.

Elektrifiering behöver inte

bara betyda batterier eller kablar. På en testbana i Österrike har Liebherr prövat att ansluta sin 100-tonstruck till en luftledning, dieselmotorn kan då kopplas ifrån och maskinen drivs helt på el. Systemet har presenterats för svenska gruvföretag och skulle kunna användas i bergtäkter, enligt Jörg Miethke.

Liebherr Group är ett familjeägt teknikföretag som omfattar över 140 företag i världen. Koncernen har cirka 48 000 anställda och omsatte 2020 över 10,3 miljarder euro.

Liebherr – Sverige AB ansvarar sedan 2006 för försäljningen av entreprenadmaskiner, bandkranar, hamnkranar och grundläggningsmaskiner i Sverige.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

KROSSKONTROLL FRÅN KROSS TILL KRONOR

ny katalog beställ så skickar vi! vi kan allt om bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor och slitgummi. alltid snabba leveranser!

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

ABUS n Gruppe Sverige

skap Vår kun het er – er säk

FÅ KONTROLL ÖVER DITT LAGER Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande.

• Faktureringsunderlag

• Öppna API:er

• Tydliga kundrapporter

• Avläsning av PLC/ASRi

• Statistik och jämförelser

• Realtidsdata

• Lagermängder

• GPS-uppföljning

070 - 543 50 01 // info@krossdata.se

Vikten av det viktigaste Få ett helt kunskapsnätverk på köpet.

Våra auktoriserade återförsäljare inom ABUS Sverige Gruppen erbjuder helhetslösningar med lyftutrustning, leasing, montage, service och utbildning av din personal.

Låt oss ta hand om det viktigaste – att personal och produktion är i trygga händer – så att du kan lägga energi på annat.

Vänd dig till ABUS Sverige Gruppen när du vill ha en komplett lyftlösning, läs mer på abus-kransystem.se eller kontakta oss på 054-55 56 50 eller info@abus-kransystem.se

LEVERANTÖRER

P J JONSSON

P

J Jonsson & Söner har tillverkat och levererat eldrivna kross- och siktverk i 40 år.

– Vi vill utveckla våra produkter kontinuerligt, baserat på marknadens och myndigheternas krav på hållbarhet. För att möta utvecklingen erbjuder vi hållbara och energieffektiva lösningar för våra kunder, säger marknadschef Mikael Delbrant.

Fokus ligger på följande områden: • El-optimering, till exempel lösningar för att förenkla inkoppling och drift mot elnät.

• Dammtätning, till exempel inkapsling av siktar och transportörer där så erfordras • Bullerdämpning, till exempel gummidämpning av omlastningspunkter och bullerdämpande dieselgeneratorer.

"Eldrivet är standard för alla kross- och siktverk."

L 120-330 och L354.

44

• Nya lösningar för styrning, automation, uppkoppling och molntjänster.

– Vi har sedan länge ett nära samarbete med våra kunder som resulterat i smarta lösningar för säkerhet, arbetsmiljö, användarvänlighet, åtkomst och service. Exempel på detta är fjärrstyrning, separata serviceplattformar samt hydrauliskt styrbara funktioner som underlättar och säkrar vissa arbetsmoment, säger Mikael Delbrant.

På bilden syns två av Jonssons produkter, både är eldrivna, något som är standard för företagets alla kross- och siktverk: Jonsson L 120-330 är ett ”dubbelkrossverk”, har två krossar på samma larvchassi med ett gemensamt elverk. Det innebär lägre driftskostnader och är skonsammare för miljön. Med två krossar på samma chassi undviks omlastning och krossverket kräver mindre uppställningsplats.

Jonsson L354 är ett larvburet siktverk med dubbla siktar på samma chassi, vilket ger en hög kapacitet.

Siktarna delas hydrauliskt för att underlätta siktduksbyten och annat underhåll.

Per Johan Jonsson och hans tre söner grundade PJ Jonsson & Söner år 1953. Idag är företaget en del av Metso Outoteckoncernen.

Mikael Delbrant marknadschef

Siktstation SH 1202.

MASKIN

M

askin Mekano arbetar med ett modulbaserat koncept för matare, krossar och siktar. Tanken är att kombinera det bästa från stationära anläggningar med flexibiliteten i en flyttbar. De eldrivna modulerna ska ge hög kapacitet, men också vara hållbara och ge en säker arbetsplats.

Elektrifieringen i branschen är påbörjad i hög grad, konstaterar företaget, buller, vibrationer och damm behöver minimeras. Framtiden ser ljus ut, enligt Daniel Smedenman, VD för Maskin Mekano.

– Den gröna omställningen kommer att generera en fortsatt hög efterfrågan på bergmaterial. Trots att stenmaterial inte är förnybart är det ändå återvinningsbart i ett stort antal cykler. Här har vi stora möjligheter att få allmänheten att inta en positivare attityd till vår industri.

Daniel Smedenman VD

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

ZEPPELIN SVERIGE

Z MEKANO – Den professionalisering av branschen som pågår, med ökat fokus på säkerhet, arbetsmiljö och miljö, kommer att fortsätta. Det är helt nödvändigt för att industrin framgångsrikt ska kunna attrahera och behålla de bästa medarbetarna, säger Daniel Smedenman.

Det flexibla modulsystemet som Maskin Mekano håller på att bygga upp ska bli en del i denna omställning. De eldrivna modulerna, som är kompatibla med övriga maskiner, står under produktion på höga stödben för att förenkla renhållningen. De lastas och lossas helt utan lyfthjälp från kranar eller hjullastare. För operatörens säkerhet har man bland annat prioriterat utformning av breda gångbanor, stabila stegar och fungerande skydd.

I slutet av förra året lanserade Maskin Mekano även ett tvättkoncept för att kunderna ska kunna ta tillvara mer stenmaterial.

Maskin Mekano är ett familjeföretag i Jönköping som sedan 1956 levererat utrustning till entreprenadbranschen.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

eppelin Sverige AB är en del av den tyska Zeppelin-koncernen – världens största återförsäljare av Caterpillars maskiner med cirka 150 000 anställda. I Sverige arbetar omkring 500 personer med försäljning av Catmaskiner. Zeppelin tog 2020 över den svenska verksamheten som tidigare drevs av PoN Equipment. Amerikanska Cat har ingen egen försäljning, utan anlitar runt 140 återförsäljare runtom i världen.

– Zeppelin vill växa i Norden och satsar på den nordiska marknaden, säger Kristian Johansson, produktchef.

Cat satsar på hybridteknik i sina maskiner – hjullastare, dumprar, bandtraktorer och truckar. I det som kallas Next Generation för hjullastare ingår bland andra Cat 982 XE (bilden). Hjullastarna bygger på den senaste teknologin med ökad komfort, prestanda och driftsekonomi.

XE-modellerna förbättrar bränsleeffektiviteten upp till 35 procent och sänker koldioxidutsläppen med upp till 20 procent.

svenska marknaden ännu inte är mogen för eldrift i större skala. Cats batteridrivna grävmaskin F323, som presenterades 2018, har inte sålts i Sverige, utan bara i Norge.

– Det finns ännu inte tillräckligt med el-infrastruktur i Sverige. Därför satsar Zeppelin på ett brett sortiment av entreprenadmaskiner med hybridteknik. Den första släpptes på marknaden för tolv år sedan och tekniken har förfinats efter hand, säger Kristian Johansson.

Hybriderna efterfrågas också allt mer. För de modeller där Zeppelin kan erbjuda hybridteknik är det idag 100 procent av kunderna som vill ha dem. Dieselmotorer kommer att fasas ut på sikt och ersättas av alternativa drivkällor. Men de lär finnas kvar åtminstone i 20 år framåt, tror han.

2021 har varit Zeppelins bästa år hittills och även 2022 har börjat bra, enligt Kristian Johansson. Det var en utveckling som inte framstod som realistisk för två år sedan, när pandemin bröt ut.

Fokus i den nya serien är inte bara ekonomi utan även förarkomfort och säkerhet. Teknologin sänker ljudnivåerna och vibrationerna under drift, för en bättre arbetsmiljö.

En förklaring till att Cat satsar på hybrider är, enligt Kristian Johansson, att den

Kristian Johansson produktchef

Hjullastare 982XE.

45

LEVERANTÖRER

WIRTGEN

W

SANDVIK

S

andvik har lanserat en ny serie käftkrossar: maskiner där man behåller beprövad teknik som optimeras för att kombinera energieffektivitet med minskade driftskostnader och koldioxidavtryck.

För att öka säkerheten och arbetsmiljön för operatörerna satsar Sandvik på en särskild serviceplattform som ska ge ett säkert underhåll vid reparationer och service av krossen.

Plattformen blir standard i de nya modellerna, men ska också kunna användas på de äldre käftkrossarna.

Sandvik satsar också på digitala lösningar, berättar Karolina Silfverberg, försäljningschef för Norden och tidigare produktchef för Sandvik globalt. Det blir allt viktigare för att hjälpa kunder att förbättra säkerheten, minska miljöpåverkan och få en bättre ekonomi och lönsamhet.

– Vårt fokus är att satsa på utveckling och optimering för att erbjuda bästa miljö- och klimat­förutsättningar. Tekniker

som ska ge så liten påverkan som möjligt på miljö och klimat. Vi tar ett stort ansvar för återanvändning.

Nittio procent av Sandviks ekonomi ska vara cirkulär och vi är i stort sett redan där, säger Karolina Silfverberg.

"Vi tar ett stort ansvar för återanvändning."

Hon ser goda framtidsutsikter runtom i världen på Sandviks marknader. Det är inte bara i Sverige som det satsas på stora infrastrukturprojekt.

– Men det finns en osäkerhet i branschen, med höga fraktkostnader och logistikproblem. Det får effekt på råvaruoch energipriserna och tillgängligheten på varor. Får vi höjda räntor och kraftig inflation som följd påverkar det branschen på sikt. Det måste vi vara medvetna om, säger Karolina Silfverberg.

Karolina Silfverberg försäljningschef

46

irtgen lanserar en ny kross, Mobicat MC110 EVO2. Det är en mindre och mer mobil kross för flexibel användning.

– Den är robust och kompakt vilket gör att den passar både i bergtäkter och för mindre projekt. Den passar även utmärkt för återvinning, där behovet ökar i Sverige. Vi har två av denna nya modell i Sverige just nu, men fler är på väg, säger försäljningschef Martin Hedblom.

Wirtgen Sverige följer noga utvecklingen av bergmaterialbranschen och jobbar nära kunderna – även på krossidan.

– Vi utvecklar hela tiden våra krossar och siktar för att lösa kundernas utmaningar och för att ge kundernas operatörer en bra dag på jobbet. En nöjd operatör, som har de tekniska lösningar han behöver, kommer att ha en bra dag på jobbet och nå sina mål för produktionen, säger Martin Hedblom.

Mobicat MC110 EVO2

Martin Hedbom försäljningschef

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

Lokotrack Urban

M ETSO OUTOTEC

M

arknaden ser lovande ut. Det konstaterar företrädare för Metso Outotec.

– Det pågår stora infrastruktur- och byggprojekt i hela landet. I norr har vi Norrbotniabanan och de nya stora fabrikerna. Längre söderut, särskilt i de större städerna, byggs bostäder, kontorslokaler, vägar, tunnlar och broar.

All denna samhällsutveckling kräver stora mängder ballastmaterial, säger Peter Lomnici, försäljningschef.

Metso Outotec lyfter fram elektrifieringstrenden som pågår inom ballast- och byggindustrin. En tendens som förstärks av prisutvecklingen på diesel samt strängare reg-

ler och mer fokus på att undvika buller, damm och på att förbättra arbetsmiljön.

Metso Outotec utvecklar lösningar för entreprenörer, stenbrott, bergtäkter och byggföretag som gör det möjligt att driva krossning och siktning på el. Företaget planerar för fler elektriska modeller som snart ska komma ut på marknaden. Alla täkter ligger dock inte nära elnät och därför innehåller utbudet också flera maskiner som kan drivas som hybrider med både diesel och el. Alla företagets forsknings- och utvecklingsprojekt har hållbarhetsmål.

De nya lösningarna ska inte bara tillverkas på ett hållbart sätt, utan också utformas så att kunderna kan uppnå sina produktions- och hållbarhets-

Peter Lomnici försäljningschef

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

mål, genom att använda företagets produkter.

Lokotrack Urban (se bilden) är en produktserie med mobila krossar, som har funktioner för ljud- och dammbekämpning som standard och kan drivas med el eller diesel. De är särskilt lämpade för arbetsplatser som ligger i städer eller nära områden med stränga miljökrav.

Maskinerna är anpassade för att lätt kunna transporteras mellan olika platser, vilket sparar tid, resurser och miljö.

Metso Outotec är ett finskägt företag med cirka 15 000 anställda runtom i världen och omsatte 3,9 miljarder euro 2020. Metso Outotec erbjuder utrustning och maskiner, hela produktionsanläggningar och anläggningsenheter samt en rad andra olika tjänster.

"Metso Outotec planerar elektriska modeller."

47

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för SBMIs medlemmar medan andra delar är åtkomliga för alla.

Nya filmer i handboken Sedan förra numret av Stenkoll har SBMIs Handbok Säker Täkt kompletterats med flera nya filmer. Handboken är en sammanställning av kunskapsläget i de flesta aspekter av berg­material­industrins säkerhetsarbete.

Säkert arbete Två filmer i avsnittet Sprängning och skutslagning behandlar riskerna med arbete på berget samt vikten av att säkert hantera dolor.

Simulera din anläggning

www.roctim-plantsmith.com

missa inte

...att SBMIs medlemmar har tillgång till flera handböcker på webbplats. Under menyvalet Handböcker finns utöver Handbok Säker Täkt även Handbok Täktansökan och Handbok Biologisk Mångfald liksom handböcker rörande grannkontakter och masshantering.

Dammbekämpning i täkt SBMIs medlemmar har i sina roller som arbetsgivare ett stort behov av att systematiskt undersöka, begränsa och förebygga damm, framför allt kvartsdammspridning. I handbokens avsnitt Dammbekämpning finns en utbildningsfilm som beskriver problematiken och presenterar möjliga arbetssätt.

Inloggade medlemmar kan ta del av dokumenten på SBMIs webbplats.

FOTO: RICKARD FORSBERG

BRANSCHDAGEN

Vi möts igen Efter två år av pandemi har restriktionerna lyfts och samhället öppnar upp igen. Det betyder att alla i bergmaterialindustrin åter kan träffa varandra på SBMIs branschdag.

TEXT: Niclas Kindvall

ita en stor röd ring kring datumet 7 april i almanackan.

Då är det äntligen dags att mötas igen på Hilton Slussen i Stockholm.

– Vi ser oerhört mycket fram emot att återigen kunna arrangera en branschdag för SBMIs medlemmar, säger VD Mårten Sohlman. Våra branschdagar tillför nytta till deltagare från branschen men är även viktig för oss på kansliet. I vårt arbete är vi beroende av den breda input vi får från medlemmarna.

Han menar att föredrag som hålls sprider kunskap om nya idéer och projekt, men lika viktigt är möjligheten att träffa branschkollegor och nätverka. Den möjligheten har många saknat under pandemin.

– Under de här åren har vi utvecklat vårt digitala arbete, med digitala branschseminarium och större filmproduktion, och vi har utvecklat den delen av arbetet.

R

50

SBMI kommer också att fortsätta satsa på digitalt innehåll, bland annat aviseras en politikerserie under våren.

– Vi är övertygade om att kombinationen av digitala och fysiska träffar är vägen framåt. På det sättet kan vi skapa ännu större mervärde för våra medlemmar, säger Mårten Sohlman och avslutar: – Men med det sagt har vi nog alla saknat det fysiska mötet och vi är jätteglada att äntligen få träffas igen. Varmt välkomna till branschdag.

SBMIS BRANSCHDAG 7 april 2022.

Hilton Slussen, Stockholm Läs mer om programmet och anmäl dig till branschdagen genom att skanna QR-koden.

PRELIMINÄRT PROGRAM: Årsstämma Arbetsmiljö • Dödsolyckor i branschen – Håll nollan • Dammbekämpning i kallt väder – LKAB Regelverk & Miljötillstånd • Lansering av SBMIs reformagenda • Råvarupriser – drivmedelspriser • Masshanteringsprojekt Stockholm • Miljöprövningsutredningen – hur blir den?

• Sulfidberg • SGU • Laktester av ballast Fossilfritt • Elektrifiering Roma Grus • Utmaningar med elektrifiering • Bränsleceller/vätgas i entreprenadmaskiner?

Framtidens maskiner • Framtidens Robotar • Framtidens maskiner i täkter?

• Leverantörsmedlemmarna

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 159

En ändamålsenlig 50-tonnare Volvo

Grävmaskiner Volvo EC550E ger den nivå av hållbarhet och prestanda som vanligtvis förväntas av en maskin på 60 ton, vilket gör den till det perfekta valet i tung entreprenad och stora schakter.

Med fantastisk komfort för föraren, enastående drifttid, en ny generation av elektrohydraulik, 20 % högre produktivitet och 25 % bättre bränsleeffektivitet höjer den här maskinen ribban för vad en 50-tonsmaskin kan åstadkomma.

Ta kontrollen över din produktivitet med tillvalet vågsystem (OBW) – ingår i Dig Assist uppsättning av appar och drivs via Volvo Co-pilots 10-tumsdisplay. Det intelligenta verktyget ger realtidsinformation om lastvikt och säkerställer att den optimala mängden material flyttas i varje cykel. Systemet registrerar även total lastvikt, per skift eller per dag, för att ge dig kraftfull information om långsiktig produktivitet.

Läs mer på www.swecon.se/gravmaskiner

Swecon Anläggningsmaskiner AB, Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment, Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Stenhård expertis till er tjänst Metso Outotecs erbjudande för stenbrott, entreprenörer och bygg- och rivningsföretag omfattar hela produktionsanläggningar och anläggningsenheter, utrustning såsom krossar, siktar, matare, transportörer och pumpar, reservdelar och slitdelar, samt underhåll, reparation, uppgradering och optimeringstjänster. Allt med över 100 års erfarenhet.

Se hela utbudet på mogroup.com/ballast Ring oss 08-474 21 50 eller skicka en förfrågan via mogroup.com/kontakt

mogroup.com

Lokotrack® Nordtrack™ NW Rapid™ NW™ Nordberg® Barmac® MX™ Trellex®