Stenkoll #109

POSTTIDNING B

#109 NOVEMBER 2010

STENKOLL #109 NOVEMBER 2010

KROSSORDET

| Dammproblemet under lupp | Vi som jobbar i Aletäkten | Krossentreprenörerna får grupp

Returadress: Krossordet Stenkoll Sveriges Bergmaterialindustri Box 55684 102 15 Stockholm

EN TIDNING FR ÅN SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI

RÄTT MÄTT GER RÄTT TÄKTLÄGE

För gruv-, anläggnings- och återvinningsindustri

Vi lyssnade på våra kunder och skapade en ny generation VSI-slagkrossar Sandviks CV200-serie VSI-krossar består av sex nya modeller, framtagna för att möta kundernas krav, men utan att ge avkall på de fördelar som fanns i tidigare modeller. Fokus ligger på Miljö, Hälsa & Säkerhet. Med CV200-serien får du reducerade stilleståndstider för underhåll, ett säkrare handhavande av krossen, minskad energiförbrukning och därigenom mindre utsläpp som påverkar miljön.

Sandvik kan nu erbjuda den lägsta energiförbrukningen inom VSI-krossning, tack vare en innovativ konstruktion på både rotor och krossens matningssystem.

Alla uppgraderingar kan eftermonteras på befintliga krossar!

• ny utformning av slitdelar • lägre energiförbrukning • förenklade reservdelsbyten • minskad driftkostnad/ton

S ANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.

LOKALKONTOR: BOLLNÄS TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00, KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00

www.miningandconstruction.sandvik.com

STEN0210_ANNONS_.indd 2

2010-11-12 14:09:52

Innehall #109 redaktion

Carina Tyskbo är frilansjournalist med erfarenheter från bland annat Dagens Nyheter, Tidskriften Betong och Plaza Interiör.

I detta nummer är hon reporter på plats på SBMI:s branschdag i Jönköping.

Boel Ferm är flitigt anlitad fotograf till Tidskriften Betong. Som journalist har hon jobbat på Dala-Demokraten och Borås Tidning. Till detta nummer av Stenkoll har hon besökt krossentreprenörerna på Aletäkten och både fotat och skrivit.

Krossordet Stenkoll Ansvarig utgivare Björn Strokirk Chefredaktör Roger Andersson Art Director Jenny Almersdotter Vetenskapsjournalist Kim Bergström Omslagsbild Kalle Assbring

Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer.

Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se

15

sid

Mätmetoder placerar täkten rätt

Innehåll

Adress SBMI Box 55684 102 15 Stockholm

5 Ledaren Björn Strokirk, vd på SBMI, tycker Sverige ligger långt efter övriga Europa i satsningar på infrastruktur.

Hemsida www.sbmi.se

7 Anslagstavlan

Tryck Trydells Tryckeri AB

8 Nyheter

Övriga medarbetare Eva Edberg, Kalle Assbring, Björn Strokirk, Joakim Heise, Leena Eriksson och Kim Bergström ISSN 2000-7361 Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation.Vi tar tillvara branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kvalitets- och kompetensutveckling.

10 Krossentreprenörer Nu får krossentreprenörerna en egen grupp inom SBMI. 12 Upp stiger Svevia Vägverket Produktion blev Svevia med 2 800 anställda. Här presenteras det nya företaget.

15 placera täkten rätt En täkts placering kan spara pengar och även vara bra för miljön. Moderna mätmetoder hjälper till.

20 Damm i täkterna En täkt dammar, det har den alltid gjort. Hur ska man hantera problemet för att skapa en modern arbetsplats?

24 SBMI:s branschdagar ger kunskap SBMI:s branschdagar lockar många besökare. I Jönköping samlades 120 personer och Stenkoll var på plats och rapporterar från programmet.

32 Bättre kross Betongindustrin står för utmaningen att byta ut naturgruset mot krossmaterial. Här berättar Cementas Hans-Erik Gram om utmaningarna och lösningarna.

36 Ta strid om värdena Villkoren för täkttillstånd varierar från länsstyrelse till länsstyrelse. Sara Selegran på Svevia uppmanar branschen att ta strid för värdena för att få enhetliga villkor.

39 Underentreprenörens vardag Underentreprenörer är vanliga inom bergmaterialindustrin. Hur är deras vardag? Möt entreprenörerna i Aletäkten.

46 SBMI:S nollberäkning Ett uteblivet täkttillstånd är dyrt för samhället. SBMI:s nollberäkning visar hur dyrt.

krossordet 109

STEN0210_03_innehallJ.indd 3

3

2010-11-15 11:24:09

maskin mekano Framtiden har landat.

Det är bara att haka på.

Kapacitet. Smidighet. Driftsäkerhet. Utifrån dessa ledord presenterar Maskin Mekano ett nytt sorteringsverk på lastväxlarram fullproppat med användbara fördelar.

Allt material har fått en prislapp. Allt mer ska återvinnas. Och en viktig del i återvinningen handlar om sortering. En modern maskin som ska leverera i förhållande till kravbilden måste innehålla en mängd tydliga fördelar för att möjliggöra lönsamhet. För det som kostar idag är tid, transporter och bränsle.

Därför är Lv 302 T3 uppbyggd på lastväxlarram. Det ger överlägset billigast flyttkostnad. Maskinen är eldriven, det ger klart lägst bränsleförbrukning. Sikten är dubbeldäckad, den är enkel, snabb och billig att byta fraktion på. Det ger möjlighet att köra även små partier med lönsamhet. Maskin Mekanos sorteringsverk byggs i Sverige och är kända för att vara robusta in i minsta detalj.

Välkommen till Maskin Mekano. Din partner för produktivitet.

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

STEN0210_ANNONS_.indd 4

2010-11-12 14:09:53

Ledaren Vad kostar köerna dig?

S

verige är ett glest befolkat land. Det innebär den fördelen att vi har stora ytor att verka på. Nackdelen är att vi får långa avstånd och restider.

Det kan vi minska med en bra infrastruktur som underlättar produktion och distribution av varor och ökar näringslivets effektivitet och konkurrenskraft. Detta gynnar också den politiskt prioriterade arbetslinjen.

När infrastrukturen förbättras kortas restiderna och man kan söka arbete längre bort. Det ger bättre matchning på arbetsmarknaden och större varumarknad vilket gör samhällsekonomin mer dynamisk och stabil.

SBMI har varit en av organisationerna inom Svenskt Näringsliv som låtit en konsultfirma ta fram en rapport som belyser svensk infrastruktur i en internationell jämförelse. Den kommer att överlämnas till regeringen inom kort.

Rapporten ger en dyster bild av läget där vi ligger långt ner i många nyckeltal.

Två exempel där vi släpat efter de senaste 20-30 åren är underhåll och nyinvesteringar av infrastruktur som andel av BNP. Med tanke på våra avstånd borde vi snarare ha legat över genomsnittet.

Den borgerliga regeringen har ökat trafikanslagen något och har de senaste åren sett till att finansiera det som påbörjats. Det är bra. Tyvärr vill regeringen inte öka satsningarna till en europeisk nivå. Det är inte bra. Dåliga transporter kostar oss alla tid och där-

med pengar. Tyvärr tycks de inte kosta staten något.

När man i höst har åkt E4:an söderut från Stockholm har man ofta hamnat i bilköer beroende på att mittfilen varit avstängd. Orsaken är att man ska resa belysningsstolpar i mittremsan mellan körbanorna.

Hur ofta har ni sett någon jobba där när ni har passerat? Det är givet att man stänger av körfält så att arbetet kan utföras under säkra förhållanden.

Men tänk om Trafikverket fått betala hyra för avspärrad väg… Tror ni att fler entreprenörer hade varit engagerade samtidigt? Tror ni att man hade jobbat tvåskift?

Tid är pengar. Därför behöver vi se på kostnaderna på ett nytt sätt. Trafikanternas tid måste ges ett värde som kan ställas i relation till de kostnader för vägtrafiken som går över statsbudgeten. Inom nationalekonomin finns teknik att göra så kallade cost-benefitanalyser. Man beräknar exempelvis värdet av den förlorade arbetstiden och kapitalkostnaden för fordon och deras last.

Trafikverket har kunskaper om hur man gör sådana kalkyler men det verkar inte som om man använder dem när man planerar förnyelse och underhåll. Varför?

Samhällsekonomiska kalkyler bör styra vad som ska prioriteras. De bör även påverka nivån på investeringarna.

Fattas det pengar får man låna.

Idag försvåras finansieringen av att stora och viktiga investeringar i vägar och järnvägar direktavskrivs, trots att de tillväxtbefrämjande effekterna finns under årtionden. Därför bör större infrastrukturprojekt, precis som alla stora investeringar, skrivas av under en rimlig lång ekonomisk livslängd.

Rätt investeringar bidrar till ett mer hållbart samhälle, eftersom flaskhalsar ger samhället ökade miljöutsläpp och kostar de köande tid och pengar. Satsningarna på infrastruktur borde öka.

Björn Strokirk, vd, SBMI krossordet 109

STEN0210_05_ledare.indd 5

5

2010-11-15 11:28:20

Bra vibrationer?

Vi vet.

Vi är ett högteknologiskt företag, med kontinuerlig utveckling av våra mätsystem som vi använder med stor framgång över hela landet.

Vi samarbetar med bl a Skanska, NCC Roads, Swerock och Sydsten rörande vibrationsmätning kring ett antal bergtäkter. Dessa täkter ligger bl a i Rockneby, Veberöd, Dalby, Spånstad, Bohus, Falun och Sälgsjön. Våra instruments goda förmåga till långtidsmätning, med inrapportering och webbpresentation, medför kostnadsbesparingar genom att ha årsmätning.

Läs mer om oss på www.metron.se

GÖTEBORG | FALUN | SUNDSVALL www.metron.se

Anslagstavlan Skriv till oss på adressen SBMI | Box 55 684 | 102 15 Stockholm

I SENASTE NUMRET av Stenkoll finns en artikel ”För ballast i tiden” (sid 43). I artikeln uttalar sig bland andra Dan Sennerby, Trafikverket, om att det inte var genomförbart att transportera okrossat berg med järnväg från bland annat Norrströmstunneln.

Vi inom FreightC har i januari i år blivit kontaktade av NCC, en av aktörerna i Norrströmstunneln AB, och blivit ombedda att lämna en offert för ca 750 000 ton berg med start 1 juli i år. Vi har lämnat en offert där vi beskriver att vi kan transportera berget okrossat 0-800 mm utfall exakt som bilarna transporterar sitt berg. Kontakter har tagits med samtliga som uttalat sig i artikeln utom Niklas Skoog på Jehanders och samtliga var förvånade att dessa uppgifter från NCC inte framkommit. /Lars Svensson

KURSER VÅREN 2011 KOM IHÅG ATT ANMÄLA ER TILL VÅRENS KURSER:

75 % tror att de kommer ha nytta i sitt arbete av det de lärde vid branschdagen i Jönköping.

Säker Maskinoperatör 17 januari 2011, anmälan senast den 20 december 2010 Produktion I 18-20 januari 2011, anmälan senast den 20 december 2010 Praktisk maskinhantering 23 mars, Sydstens stenbrott Dalby, anmälan senast den 1 mars Produktion II del 1 och 2 14-16 februari, anmälan senast den 25 januari Bergsprängning för beställare 17 mars, anmälan senast den 22 februari

190 besökte totalt de båda branschdagarna i Jönköping och Umeå. 120 i Jönköping och 70 Umeå.

STEN0210_07_anslagstavlan.indd 7

2010-11-15 15:44:51

Nyhetsflödet Nyheter Finsk våg med nya finesser Tamtron, en finländsk tillverkare av vågutrustning för bygg-, anläggning och gruvfordon, har konstruerat en ny version av sitt program av vågar för att förbättra vägningsprocessen för hjullastare. Den nya vågen heter Pro+ och ger möjligheter till dataöverföring via internet eller genom användning av USB-minne. Viktkorrigeringen för lutande underlag sker automatiskt upp

8

till lutningar på 12,9 grader. Vågen kompenserar också automatiskt för bomhastighet, tippning och acceleration.

Vågen har en större bakgrundsbelyst display än vad som är vanligt och ett ergonomiskt tangentbord. Riktiga bokstäver och symboler gör displayen lättavläst. För maximal kontroll vid alla tillfällen är vågen försedd med start-

spärr och kan tas i drift endast efter inmatning av en personlig PIN-kod.

Vågprogrammet omfattar tre modeller: Tamtron Pro+ 100, Tamtron Pro+ 200 och Tamtron Pro+ 300 Internet, som väljs efter behov. Den mest avancerade modellen, 300 Internet, skriver ut resultaten samtidigt som de överförs till kontoret. På så vis kan fakturering ske omedelbart.

krossordet 109

STEN0210_08_nyheter.indd 8

2010-11-15 11:34:58

Vägskälet

Ny gummiblandning som spar energi Contitech har utvecklat en ny gummiblandning som minskar rullmotståndet för företagets transportband. Med hjälp av den nya gummiblandningen kan energiförbrukningen vid transport av råmaterial minska med 20 procent, vilket också sänker koldioxidutsläppen påtagligt.

– Resultaten är mycket bra men vi fortsätter att arbeta för att minska energiförbrukningen hos våra transportband för att göra de mer ekonomiska och mer hållbara, säger Wilhelm Schrand, forsknings- och utvecklingschef för Contitech.

Per Höglund har utsetts till ny affärsenhetschef för NCC Roads Sverige Öst och tillträder formellt tjänsten den 1 januari 2011. Han är idag avdelningschef för Östergötland och Kalmar län inom NCC Construction Sverige, region Syd. Per Höglund kommer successivt att involveras i NCC Roads verksamhet i samverkan med nuvarande affärsenhetschef för NCC Roads Sverige Öst, Krister Andersson, som därefter övergår till andra arbetsuppgifter inom NCC Roads fram till sin pensionering.

Per Höglund

Hans Säll har tillträtt en nyinrättad befattning som marknads- och affärsutvecklingschef i affärsområdet NCC Roads. Han kommer även ha utvecklingsansvar för affärsområdets asfalt- och beläggningsverksamhet i Ryssland (S:t Petersburgs-området) Hans har tidigare haft ett övergripande ansvar för Personal (HR), Kommunikation och Marknad.

Hans Säll

Pierre Abrahamsson har tillträtt befattningen som HRchef för affärsområdet NCC Roads. Han kommer närmast från en befattning som personalansvarig hos NCC Roads Öst.

Josefin Sellén , har fått ansvar för varumärkesfrågor inom affärsområdet NCC Roads vid sidan av sin ordinarie tjänst som informationschef hos NCC Roads i Sverige.

Pierre Abrahamsson

Bjørnar Broderstad , tidigare affärsenhetschef för

NCC Roads Norge, övergår till en tjänst som Executive Senior Advisor inom affärsområdesstaben där han bl a ska samordna och utveckla kunskapsöverföringen mellan länder och affärsenheter i anslutning till internrevisioner och ledningens genomgång.

Leif Pettersson blir ny arbetschef inom krossgruppen fr o m 1 januari 2011. Leif Pettersson kommer närmast från rollen som affärschef vid NCC:s avdelning Mark Stockholm där han ansvarat för innerstadsarbeten. Nuvarande arbetschef Lennart Sundin ansvarar fullt ut för verksamheten intill årsskiftet för att därefter stå till affärsenhetens förfogande för andra sysslor.

Kompakt krossprestanda med Lokotrack LT110C Metsos Lokotrack-serie har fått en ny medlem, Lokotrack LT110C. Den nya maskinen är förhållandevis lätt att transportera.

Lokotrack LT110C är byggd runt den välkända käftkrossen Nordberg C110. Lokotrack LT110C finns med två feederarrangemang och kan förses med två olika transportband. Lokotrack LT110C är bland annat standardutrustad med det intelligenta kontrollsystemet IC500 som övervakar och optimerar hela krossproceduren och maximerar produktionen.

Lokotrack LT110C kan lätt kombineras med andra krossar för finmaterial. Den väger 58 ton, är 15,6 meter lång, 3 meter bred och 3,85 meter hög vid transport.

Leif Pettersson

Stefan Axelsson har utsetts till ny Regionchef Mellersta hos Swerock efter Kjell Molin som går i pension.

Lars Olofsson har utsetts till Regionchef Nord hos

Swerock inom Grus och Berg samt Transport och Maskin.

Stefan Axelsson

Sedan årsskiftet 2009-2010 har Skanska valt att specialisera sig i en rikstäckande bergmaterialorganisation, från att tidigare ha ingått som en del i regionala verksamheter. Exakt hur organisationen ska se ut i detalj och vilka supportfunktioner som ska finnas är ännu inte klart.

Men chefsfunktionerna ser ut så här: Per Åkerman, regionchef, Daniel Bergström, distriktschef Stockholm-Mälardalen, Johan Olander, distriktschef Väst, Niclas Midlöv, distriktschef Syd, Magnus Niklasson, distriktschef Göteborg, Peder Olsson, projektchef Södra Norrland och Torbjörn Kronfeldt, distriktschef Norra Norrland.

krossordet 109

STEN0210_08_nyheter.indd 9

9

2010-11-15 11:35:40

Branschen stärks med ny

KROSSGRUPP NU SKA KROSSENTREPRENÖRERNAS FRÅGOR LYFTAS OCH BELYSAS. I SEPTEMBER FÖDDES BRANSCHENS ALLRA FÖRSTA KROSSGRUPP MED MÅLET ATT DRIVA EGNA FRÅGOR OCH PÅVERKA VIKTIGA OMRÅDEN. TEXT: CARINA TYSKBO

K

rossgruppen är ett sätt att gå från "vi borde" till "vi gör". Så sammanfattar Pär Johnning, NCC, krossgruppens första möte på Sky City Arlanda i september 2010. Den nya gruppen är ett sätt att samla alla som jobbar i täkten och att mer kraftfullt nå tillverkare och myndigheter med branschens behov och önskemål.

– Krossentreprenörerna är med och formar omvärldens bild av vår verksamhet, gör de fel drabbas även tillståndsinnehavaren. Platschefen har helhetsansvaret på en täkt och kan aldrig skylla ifrån sig. Nu finns det äntligen ett forum för krossfrågor och det är viktigt oavsett om du är ett storföretag eller en liten krossentreprenör, säger Pär Johnning.

Under Krossgruppens premiärmöte framträdde fyra områden som särskilt viktiga att arbeta med: Utbildning, maskintillverkare, hälsa och risk samt avtal. Utbildning är speciellt viktigt eftersom många trotjänare i branschen snart går i pension. Ska ungdomar rekryteras via gymnasieutbildningar, via

10

KY eller genom en eventuell lärlingsutbildning? Fördelen med lärlingar är att de blir kvar på företaget medan elever som utbildat sig på annan ort ofta flyttar hem igen. Peab har redan kvoterat ett antal arbetsplatser åt lärlingar och Björn Strokirk, SBMI, berättar om en idé som han hoppas mycket på.

– Företagen i respektive län ska hitta unga människor som kan ha intresse av att jobba i bergmaterialindustrin.

De skickas på kurs under några veckor och återvänder sedan till de täkter som ligger nära hemmaorten. Efter ytterligare praktiktid och om båda parter tycker att det känns bra, anställs de och stannar förhoppningsvis länge i branschen.

Genom krossgruppen vill man ställa högre krav på maskintillverkarna för att öka driftsäkerheten. Idag går maskiner sönder i allt för stor utsträckning. Konstruktörerna borde bli bättre på att ta vara på kunskap och erfarenhet. Maskinerna i täkten är inte heller utrustade för att skapa en tillräckligt bra säkerhet och arbetsmiljö, problemet med fallolyckor eller kvartsdamm

R PÅ LÄS ME SMEDLEM PÅ A SIDORN

E

SBMI.S .

W W W

som fastnar i kläderna har uppmärksammats.

– Krossarna idag är tyvärr som en ny, dyr vinterrock sydd i för billig sytråd - knapparna trillar ur alldeles för snabbt.

Vi behöver en starkare röst mot tillverkaren. Om fler går samman kan man ta upp besluten på rätt nivå. Idag har köpare och konstruktör för långt avstånd mellan varandra, säger Pär Johnning.

En annan viktig fråga är den om avtalsförhållandena mellan täktägare och underentreprenörer. Framförallt inom områdena miljö, hälsa och säkerhet eller om krav i lagar och förordningar.

– När underleverantörerna har liten kunskap eller svagt intresse av att följa regler får branschen lätt en stämpel som icke rumsren. Fusk med körtider kontrolleras inte i samma utsträckning i en täkt som överlast i trafiken. Här finns planer på att en certifierad krossmaskinist ska ansvara för alla köpta jobb. Certifiering kan höja statusen på yrket och engagera krossentreprenörer i frågor som traditionellt sett inte intresserat dem, säger Björn Strokirk. 

KROSSORDET 109

STEN0210_10-11_krossgrupp_ver2.indd 10

2010-11-15 11:42:34

3 FRÅGOR TILL 3 MEDLEMMAR 1.Varför har du valt att vara med i Krossgruppen?

2.Vad är viktigt att fokusera på?

3.Vilka frågor ska drivas framöver?

Niklas Osvaldsson, regionchef Jehander, region Väst 1. Krossgruppen ger en möjlighet att dela maskinerfarenhet med branschkollegor och att påverka beslutsfattare.

2. Att kunna föra en mer enad talan gentemot leverantörer och på så sätt även gentemot myndigheter.

3. Säkerhet kring maskinerna. Teknikfrågor – att föra en dialog med leverantörerna kring maskinutveckling.

Idag strävar man efter att kunna spara resurser på varje maskin. Allt gods dimensioneras för klent för att spara pengar, men istället för att spara blir det tvärtom.

Niklas Osvaldsson, regionchef Jehander, region Väst

Pär Burlin, arbetschef Svevia Beläggning och Ballast

Pär Burlin, arbetschef Svevia Beläggning och Ballast 1. För att få möta krossentreprenörernas mångåriga efterfrågan av en samlande organisation. Krossgruppen

Jarl Westin, VD Krossekonomi

är till för såväl krossföretagen som köparna av krosstjänster.

2. Gruppen kan belysa angelägna frågor som krossteknik, miljö och arbetsmiljö. Hur ska vi agera i våra täkter?

3. Vi behöver få en samlad bild av vad som efterfrågas rent maskinellt. Som täktägare har vi ett ansvar för damm, buller och hanteringen av avfall. Vi vet vilka krav som ställs, arbetsmiljö- och miljöfrågor måste drivas medvetet.

Jarl Westin, VD AB Krossekonomi 1. Därför att ett större antal medlemmar har större möjlighet att påverka myndigheter och tillverkare av maskiner.

2. Att samla expertisen i krossbranschen så att vi kan lära av varandra.

3. Vi behöver hitta nya former för utbildning av ungdomar till vår bransch.

I övrigt påverkan, se fråga 1.

Krossning & Sortering SRC Ltd Specialisten på begagnade och nyare Krossar och sorteringsverk från

SRC

75

Finlay 11

Reservdelar, slitdelar till alla krossar.

Finlay Leasing av krossar och sorteringsverk.

Keestrack Fråga oss först!

Metso

Screening, Recycling, Crushing 2008

Extec C1

2+

2009

Kleemann

Powerscreen

Sandvik / Extec

LT 106

Sandvik / Fintec

2008

LT 200 H P

Maximus sorteringsverk

2008

2 och 3-däck Grovsorterare Mobila Transportband 4065 och 4080 80 Fintec 10

2008

www.krossning-sortering.com

Sandvik U

Krossning & Sortering SRC Ltd

H440i

2008

Masugnsvägen 30, 169 87 BROMMA • Box 20203, S-161 02 BROMMA

Tel.08-579 707 80/070-619 97 80 • info@krossning-sortering.com KROSSORDET 109

STEN0210_10-11_krossgrupp_ver2.indd 11

11

2010-11-15 11:43:30

Svevia Ur Vägverket steg

Den första april upphörde Vägverket formellt att existera. Dess plats togs då av Trafikverket som även tog över Banverkets uppgifter och Statens institut för kommunikationsanalys. Ett drygt år tidigare, den första januari 2009, knoppades emellertid utförardelen av Vägverket, Vägverket produktion, av från myndigheten och blev ett statligt bolag, Svevia.

Text: kim bergström Bild: Kalle Assbring

D

et nya bolaget är det fjärde största väg- och anläggningsföretaget i Sverige och omsatte 2009 7,9 miljarder kronor och har 2 800 anställda. Stenkoll har pratat med några av Svevias tungviktare, VD Per-Olof Wedin, chefen för affärsområde beläggning, Henrik Lövgren, samt miljö- & hållbarhetschefen Anders Lindström, för att försöka få om inte stenkoll så i alla fall en djupare inblick i vad denna nygamla aktör på marknaden är för en fågel.

Ja, vad är Svevia?

Henrik Lövgren: Svevia är ett byggoch anläggningsföretag som valt att ta den smala vägen. Vi sysslar med anläggning, drift och beläggning. Vår affärsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. Det finns inget annat entreprenadföretag i Sverige som har en så tydlig inriktning på det som vi. Vi bygger exempelvis inte hus. Vi tror att just fokusering är en

12

nyckel till att bli effektiva och duktiga.

Vi har också en stor geografisk täckning. Vi finns även i glesbygden och i inlandet, där många företag inte är representerade. Vårt täktinnehav speglar vår spridda lokalisering, med många täkter i glesbygd. Vi täcker därför även de delar av landet där det bor relativt lite folk, så vi kan erbjuda service även på små orter. Det är en av våra styrkor.

Vi har rikstäckande kunder som vänder sig till oss tack vare detta.

Varför bildades Svevia?

Per-Olof Wedin: Regeringen ville genom bolagiseringen öka konkurrensneutraliteten. Regeringen anser att statliga företag som verkar på marknaden i konkurrens med privata företag ska drivas marknadsmässigt och konkurrera på lika villkor. Målet är att Svevia ska vara ett lönsamt och framgångsrikt drift- och anläggningsföretag som bygger på hållbar utveckling och i alla avseenden agerar affärsmässigt och kommersiellt.

Hur har omorganisationen påverkat Svevia?

Henrik Lövgren: Det märktes att det blev ett nytt go i och med omorganisationen med nytt namn, ny logga och så vidare. Det är en kick, lite fest att få köra igång något nytt. Jag tror att jag vågar påstå att mer än 90 procent av alla som jobbar på Svevia har varit positiva, trots att konjunkturen är lite tuff. Man är äntligen likvärdig och har en ägandeform som liknar konkurrenternas på marknaden. I vissa forum utsattes Vägverket produktion historiskt för kritik för just ägandeformen. Nu är den kritiken i alla fall tystad och det är positivt.

Det var nog viktigt för oss att bli ett bolag.

Vad anser Svevia är de stora hållbarhetsutmaningarna för företaget och branschen?

Anders Lindström: Generellt måste vi få till ett ändrat beteende och tankesätt i hela branschen, om hållbart tänkande ska få genomslag.

krossordet 109

STEN0210_12-13_svevia.indd 12

2010-11-15 11:54:27

SVEVIA Svevia AB är ett fristående statligt bolag med verksamhet i hela Sverige. Svevias affärsidé är att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. Svevia är Sveriges största bolag inom drift och underhåll och Sveriges fjärde största väg- och anläggningsföretag. Företaget har ca 2 800 anställda och 2009 omsatte företaget 7,9 miljarder kronor.

Svevia har huvudkontor i Solna och finns dessutom på 130 platser över hela Sverige. Svevia är organiserat i fyra regioner: Nord, Mitt, Väst och Syd. Dessutom finns affärsområdet Beläggning och det helägda dotterbolaget Fastighet och Maskin AB. Regionkontoren finns i Umeå (Region Nord), Solna (Region Mitt), Göteborg (Region Väst) och Malmö (Region Syd).

VD är Per-Olof Wedin.

Henrik Lövgren och Anders Lindström, Svevia.

”

Konkret måste vi få till materialeffektiv och energieffektiv projektering, byggande och drift. Vid ombyggnation ska vi ha en effektiv återvinning av material i konstruktionen. Vi behöver även på sikt tillsammans med beställarna klimatsäkra byggandet så att vi kan parera högre flöden och förbättra avvattning av konstruktioner exempelvis. Det betyder att beställarna mås-

vi styrs i hög grad av våra beställare.

Det är de som i slutändan bestämmer om vi får bygga hållbart.

Vad medför det statliga ägandet?

Henrik Lövgren: Jag tror inte att det är några större skillnader på oss och privata företag. Våra ägare är minst lika tuffa som aktieägare och har ganska tuffa krav på oss.

Vi försöker hålla en hög svansföring i alla frågor, från ekonomisk redovisning till etik och moral. te vara positiva till nya lösningar och inte bara gå på lägsta pris.

Hur arbetar Svevia för att möta dessa utmaningar?

Anders Lindström: Vi har börjat se över våra arbetsmetoder och produkter och i vilken utsträckning de kan bli mer hållbara än dagens lösningar men

Vi försöker hålla en hög svansföring i alla frågor, från ekonomisk redovisning till frågor om etik och moral. Även om Svevia inte är börsnoterat, så drivs bolaget som ett börsnoterat företag. Styrelsen är också till stor del från näringslivet.

Vad kommer branschen att märka av bolagiseringen?

Henrik Lövgren: Vi har blivit synligare än tidigare, vilket också är en uttalad ambition. Förut blev vi ofta förväxlade med Vägverket, fast vi var två helt olika delar. Varken media eller gemene man förstod att det ena var en beställare och det andra en utförare.

Att vi blivit synligare ser vi redan idag. Svevia är efter ett år lika känt som Vägverket produktion var efter alla sina år. Så man måste väl säga att lansering av varumärket varit lyckosam.

Vilka arbetar ni åt?

Henrik Lövgren: Våra ojämförligt största kunder är statliga. Vägverket var vår största kund. Även Banverket är en stor kund. Det är ju väldigt praktiskt att båda blir en kund nu, genom bildandet av Trafikverket.

Men vi vill bredda vår kundbas och gärna jobba åt kommuner i större utsträckning, även med drift och underhåll. Vi vill också gärna bli en större aktör på den privata marknaden, även om vi redan idag har en hel del kunder där. n krossordet 109

STEN0210_12-13_svevia.indd 13

13

2010-11-15 13:30:33

Jonsson W4800

Anpassningsbar - kross och finfraktionssikt på samma enhet Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonson.se | www.pjjonsson.se Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Sand & Grus AB Jehander - en av de ledande leverantörerna av bergmaterial Sandvik CM till den svenskaBegagnad byggindustrin.

Cat motor, 4000 h

H4800i med årsm.2007

TYRÉNS ERBJUDER HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR HELA TÄKTPROCESSEN

Vi producerar, säljer och distribuerar även sand, grus- och jordprodukter samt importerar och Kontakt: Carl-Henrik: 070-732 76 86. Vi hjälper till att lokalisera och undersöka marknadsför TenCate Polyfelt geotextilier.

Sand & Grus AB Jehander ingår i HeidelbergCementkoncernen, marknadsledande globalt inom produktområdet ballast och en betydande aktör inom cement, betong och andra relaterade verksamheter. Detta gör HeidelbergCement till en av världens största byggmaterialproducenter. Koncernen har cirka 53 000 medarbetare på 2 500 platser i fler än 40 länder.

nya brytningsområden. Vi tar ansvar för hela tillståndsprocessen; MKB, täktplan, efterbehandlingsplaner samt underlagsutredningar. Vi hjälper er med inmätning, upprättande av kartmaterial samt egenkontroll.

Besök oss på www.tyrens.se

www.jehander.se

STEN0210_ANNONS_.indd 14

2010-11-12 14:09:57

Var en täkt ska ligga och hur den är lämpligast att utforma är frågor som är viktiga att svara rätt på för att maximera utbytet av täkten. Geofysiska mätmetoder erbjuder ett i många fall utmärkt verktyg för detta.

Text: Kim Bergström Bild: kalle assbring

och placera täkten rätt krossordet 109

STEN0210_15-19_matratt.indd 15

15

2010-11-15 12:09:26

V

alet av plats för en ny täkt är givetvis oerhört viktigt. För att kunna göra valet så bra som möjligt måste täktägaren känna till var berggrunden är och hur den ser ut. Även i en existerande täkt kan det vara viktigt för den fortsatta produktionen att veta hur berget ser ut runt de områden som är bearbetade.

– Geofysiska mätmetoder är ett bra men underutnyttjat hjälpmedel för detta, säger Per-Erik Olsson, sektionschef för geofysik på ÅF Infrastruktur.

Geofysiska mätmetoder kan till exempel göra det lättare att se var berget finns, var det går sprickor i berget och var grov- och finmaterialet finns. På så sätt kan täktägaren redan från början orientera täkten på ett bra sätt och optimera produktionen och minska risken för misslyckade sprängsalvor.

spänningen i marken Det finns flera geofysiska mätmetoder som kan vara till nytta för täktägare.

16

Varje metod har sin styrka och sin svaghet. Per-Erik Olsson rekommenderar gärna så kallade resistivitetsmätningar, som han tycker är en metod som ofta ger en väldigt bra bild av berget.

Vid resistivitetsmätningar leder man ner en konstant ström i marken mellan två elektroder och mäter sedan spänningen mellan två andra elektroder. Beroende på det material som finns i marken varierar den uppmätta spänningen, eftersom materialet har olika resistivitet, det vill säga motstånd. Olika material släpper helt enkelt olika lätt igenom strömmen.

– Man kan i princip säga att man sätter ner ett antal stålspett i marken och kopplar utrustningen till dem.

Metoden upptäcktes för 100 år sedan och då använde man just fyra spett – två som leder ner strömmen i marken och två som mäter spänningen.

– Ända till för 20 år sedan använde man fyra spett. Men de senaste femton åren har tekniken utvecklats väldigt mycket. Idag använder vi 80 stålspett och datoriserad utrustning. Det gör att

metoden idag har mycket bredare användningsområden.

Tusen mätpunkter Med hjälp av den datoriserade utrustningen går det att snabbt mäta spänningen mellan olika par av elektroder eller spett.

– Det betyder att vi kan få tusen mätpunkter på en timme.

Genom att mäta mellan elektroder som finns olika långt ifrån varandra går det att få en bild på olika djup.

– Om det är en meter mellan elektroderna mäter man väldigt ytligt. Men om det är 1 500 meter mellan dem mäter man ner till 300 meters djup.

Den traditionella metoden idag för att ta reda på var överytan på berget finns, är att borra. Den ger färre mätpunkter per timme och bara information om just den plats man borrar på.

– Om jag kommer med en borrvagn och gör åtta borrningar får jag åtta punkter på en dag. Med en resistivitetsmätning får jag en kontinuerlig kurva



krossordet 109

STEN0210_15-19_matratt.indd 16

2010-11-15 15:48:19

r p책 L채s me smedlem p책 a sidorn

e

sbmi.s . w w w

krossordet 109

STEN0210_15-19_matratt.indd 17

17

2010-11-15 12:10:40

”

Om inte kunden känner till metoden, hamnar den inte i offertförfrågan.

Därför kan det vara bra att tänka på att skriva in att konsultföretaget pekar ut en metod. från den första mätpunkten till den sista.

Resistivitetsmätningar kan också vara värdefulla verktyg för andra verksamheter än täkter.

– Hallandsåsen är ett lysande exempel, säger Per-Erik Olsson. När man gjorde de första undersökningarna där, fanns inte resistivitetsmätningar till-

gängliga som verktyg. Nu har man gjort mätningar efteråt och de visar väldigt tydligt att man inte bör spränga i ett sådant område.

Även för grustäkter Geologin i Sverige är till stor del ett arv från inlandsisen. Den skrapade berggrunden ren och i dag har vi denna renslipade häll med morän och lera ovanpå och med ett humusskikt på toppen.

Själva berget har en hög resistivitet medan leran har låg, vilket ger en stor kontrast i den bild man får fram. Finns det en spricka i berget fylls den med vatten eller lera. Därför ger sprickor i berget lägre resistivitet än sprickfritt berg. På så sätt går det att se om berget är uppsprucket eller sprickfritt.

– Det gör att det går att hitta en bättre plats för täkten. Det kan också gå att säga om det är bättre att bryta åt ett visst håll, om man ska gå in i vänstra eller högra sidan av berget.

Tekniken är även användbar i grustäkter.

– I dag har jag varit och mätt på just en grustäkt åt Jehander. De ville veta hur djupt det är till berget. Det spelar stor roll om det är 2 eller 15 meter. De

vill givetvis gräva där det finns mer avstånd till berget.

Det går även att få en uppfattning om vilken typ av grus det finns i marken genom att grövre material har en högre resistivitet medan finare material har lägre.

Få som känner till Per-Erik Olsson tycker att det finns en öppenhet för den nya tekniken hos allt fler företag.

– Det finns helt klart en nyfikenhet och ett positivt intresse. Men tekniken kan användas mycket mer än vad som görs idag.

Han tror också att okunskap hos beställaren bidragit till att metoden inte är mer spridd än den är.

– Om inte kunden känner till metoden hamnar den inte i offertförfrågan.

Därför kan det vara bra att tänka på att skriva in att konsultföretaget pekar ut en metod.

Resistivitetstekniken har huvudsakligen använts för att söka efter grundvatten i tredje världen. Den har även använts till malmprospektering. Men nu kan den alltså vara ett mycket kostnadseffektivt hjälpmedel för att placera ut nya täkter på bästa sätt. n

Genom att leda ström genom en kabel som är fäst på små spett går det att avläsa hur förhållandena ser ut 30 meter under mark. På bilden är Per-Erik Olsson (till höger) och Anders Lindqvist i full aktion.

18

krossordet 109

STEN0210_15-19_matratt.indd 18

2010-11-15 12:11:12

Kommenterat Bengt Nilsson, arbetschef på kross, NCC Roads AB, Sverige Nord Hur tänker du kring täkter och ny teknik?

Branschen har under det senaste årtiondet utvecklats markant, bl.a. har de ökade kraven vid utvinning av bergmaterial, specifikt tätortsnära täkter drivt på utvecklingen.

Ett exempel är elektroniska tändkapslar som är utrustade med ett eget datachip. Dessa har en skarp exakthet och kan tidstyras.

Effekten av detta är att samverkansrisken mellan borrhålen är borta. Detta ger mycket lägre vibrationer vid sprängning.

Damning är ett annat problem, under sommaren är problemet mer lätthanterligt, då kan vattenbegjutning användas obehindrat.

Vintertid är det dock inte lätt, speciellt när det gäller produktion av ”halkstopp”, då underfraktion 0/2 mm ger upphov till mycket damm. Detta kan man minska genom att använda skum, vilket gör att de finare partiklarna agglomeras och till en viss del sammanbinds. En annan teknik är en typ av ”snökanonanläggning” där man under högt tryck och vattendimma kan binda dammet.

Vid prospektering av nya täkter är bergets kvalitet och läge avgörande. Jordlagrets mäktighet är mycket intressant att veta, innan man kör igång med täkten, vilket också är en viktig parameter för täktens produktionskostnader där man inte har ”berg i dagen”. Då kan Georadar vara ett bra verktyg att scanna av större områden så att man med mer exakthet kan bestämma hur långt man har ner till berget.

När det gäller energikostnad och förbrukning är det och kommer att bli en större utmaning i framtiden. Vi kommer att gå mot mer direkt eldrift och lämna dieselförbrukningen allt mer. Vi kommer att se fler hybrider och ersätta materialtransporter i täkt med längre bandtransportörer.

andra metoder Det finns andra geofysiska metoder som kan ge värdefulla resultat när en plats för en ny täkt ska väljas. Två sådana metoder är markradar och inducerad polarisation.

En markradar skickar ut en elektromagnetisk våg, på samma sätt som en vanlig radar som verkar i luften. När den elektromagnetiska pulsen stöter på ett föremål eller ett lager som har en avvikande resistivitet studsar vågen tillbaka. Parallellt med sändaren finns en antenn som tar emot den reflekterade vågen och utrustningen räknar sedan ut hur lång tid det gått mellan utsändandet och mottagandet. På så sätt går det att få en bild av vad som finns under marken.

Metoden är snabbare än resistivitetsmätningar men kan ge resultat som kan vara mindre noggranna och svårare att tolka. Markradarn är också väldigt känslig för lera i marken och den ger inte samma upplösning som resistivitetsmätningar.

Det betyder att markradar kan vara ett enklare och snabbare alternativ för vissa typer av mätningar, som t.ex om man bara är

intresserad av var bergets överyta finns och inte är intresserad av de detaljer som resistivitetsmätningar kan ge.

Inducerad polarisation, IP, är nära besläktad med resistivitetsmätningar. Metoderna har samma mätförfarande men i stället för att mäta spänningen i marken när strömmen är påslagen mäter man hur spänningen klingar av mot noll när strömmen stängts av.

Mätningar ger alltså ett mått på markens förmåga att laddas upp.

IP-mätningar används ofta för att leta efter markföroreningar eftersom sopor ger väldigt stark IP-signal. Eftersom IP effektivt kan mäta andra typer av företeelser i marken är metoden i vissa fall ett bra komplement till resistivitetsmätningar.

Seismik, som framförallt mäter P-vågens utbredning i marken, skulle också kunna tillämpas på täkter men har inte riktigt nått tillämpningsstadiet än. Metoden ger bra resultat men den är relativt dyr och är känslig för störningar. En sikt eller en förkross som står och skakar i närheten kan skapa brus i mätningen.

Resitivetstekniken har utvecklats och är ett kostnadseffektivt sätt att bestämma var täkten ska ligga.

Andra metoder är markradar och inducerad polarisation.

krossordet 109

STEN0210_15-19_matratt.indd 19

19

2010-11-15 12:11:52

Dam n -tankar för

Det har länge funnits krav på att täktägare ska hålla damningen i täkterna och kring täktverksamheten på rimliga nivåer. I olika omgångar har Sbmi genom MinBas försökt lyfta frågan kunskapsmässigt.

Text: kim bergström Bild: Boel Ferm

-V

i i branschen har nog lite till mans tyckt att damning är ett obekvämt problem, säger Per Murén på NCC. Nu måste vi bli bättre på att hantera problemet.

– Lagkraven och villkoren kring damning har varit ganska luddiga.

Men när täkterna hamnar närmare samhällen blir också kraven högre på täkterna att fungera som goda samhällsbyggare. Här ligger Sverige efter en del andra europeiska länder.

– I England exempelvis är det inte ovanligt att företag gör frivilliga insatser för det lokala samhället. Man tar helt klart ett större socialt ansvar än här i Sverige. Det förekommer i vårt land också men jag tror att vi kan vänta oss mer av detta i framtiden, tror Per Murén.

20

Hur stort problem damningen faktiskt är varierar väldigt mycket. För en täkt som ligger i skogen en bit ifrån bebyggelse är risken i stort sett obefintlig att damning ska vara ett problem för någon annan än de som jobbar i täkten. Men för täkter som ligger nära samhällen kan situationen vara en annan.

Det finns en tydlig önskan att lägga nya täkter nära tätorter, för att minska transporterna. Men med tätortsnära täkter blir som sagt damningen ett problem som inte går att bortse ifrån.

Dyrt och billigt Är det då dyrt att vidta åtgärder för att hålla damningen i schack?

– Det kan givetvis variera väldigt mycket, säger Per Murén. Vissa åtgärder är i princip gratis, som att tänka på var man som täktägare placerar vägar 

krossordet 109

STEN0210_20-22_dammeffekter.indd 20

2010-11-15 12:18:50

m ning morgondagen

krossordet 109

STEN0210_20-22_dammeffekter.indd 21

21

2010-11-15 12:18:56

och upplag av finmaterial. Där handlar det bara om att tänka efter före. Har man tillgång till vatten är det också rätt billigt att vattna på olika sätt.

Det finns också täktägare som lägger sitt finmaterial i tält som både håller

”

Här tycker Per Murén att man ska tänka på samma sätt som när det gäller övriga villkor och åtgärdsprogram. Vad är rimligt? Kan man nå bra effekter till en vettig kostnad? Eller kostar det mycket pengar att nå små effekter?

Har man tillgång till vatten är det också rätt billigt att vattna på olika sätt.

det torrt och hindrar att det dammar.

– Men pratar man om att bygga in krossar i byggnader, belägga eller hålla vägar rena, eller ha inkapslade specialkonstruerade omlastningspunkter kan det givetvis bli dyrt.

Som vägledning här vill Per Murén gärna se en så kallad BAT– best available technology eller bästa tillgängliga teknik, för åtgärder att minska damningen.

– Det finns en god början på en BAT i

första MinBaS, säger Per Murén. Där finns bland annat en guide till tekniska lösningar och som svarar på frågor som vad damning är, vilka reglerna kring damning är, vad det finns för litteratur på området och vilka metoder det finns.

Guiden finns bland annat att ladda ner på SBMI:s webbplats. Bland de åtgärder som går att vidta är att vattna vägar och upplag, kapsla in och täcka band, vattna med skum, täcka fordonsflak, vattna utgående fordon och sopa i närområdet.

Per Murén uppmanar också täktägarna att tänka på att de faktiskt kan tjäna pengar på att hålla efter dammet bättre. Det kan minska arbetsmiljöproblem och stendammets slitage på utrustningen. 

UPPMÄRKSAMMA DAMMET! PER MURÉN berättar om en enkät som SBMI gjort om damning. Där rapporterade en tredjedel av täkterna att de får klagomål varje år. Men bara en femtedel av platscheferna tror att omgivningen störs av damning från täkten. Det är alltså fler som faktiskt får klagomål än där platscheferna tror att det finns ett problem.

– Uppenbarligen är endera många boende kverulanter eller så har vi en hel del tondöva platschefer i branschen, säger Per Murén.

De råd Per Murén vill ge täktägare är att: • vara medvetna om att damning är ett problem de måste hantera, • skaffa sig kunskaper om damning och hur det går att förhindra eller minska konsekvenserna, • göra vettiga investeringar och förändringar för att minska problemen med damning.

– Vi måste nog vara beredda på att damningen kommer att uppmärksammas mer. Det kommer att komma större krav från samhället. Som tur är finns det ofta bra åtgärder som inte är så dyra.

R PÅ LÄS ME SMEDLEM PÅ A SIDORN

E

SBMI.S WWW.

22

KROSSORDET 109

STEN0210_20-22_dammeffekter.indd 22

2010-11-15 12:19:04

Förbättra Er driftsekonomi!

Kellves transportörer hjälper dig att sänka dina driftskostnader och samtidigt öka effektiviteten och driftsäkerheten på din anläggning.

Vi har även mobila lösningar med transportörer som är körbara och vikbara för smidiga förflyttningar i eller mellan anläggningar.

Hör av dig till oss så berättar vi mer!

www.kellve.com

Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering. Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Företaget har levererat produkter och lösningar inom en mängd olika branscher såsom bergmaterial, livsmedel, kalk, cement, agro, kemi, mineral, avfall, sågverk, papper, massa, stål, fastbränsle samt marina terminaler. Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com

STEN0210_ANNONS_.indd 23

2010-11-12 14:09:57

Miljöbalk & dolor -branschdag i Jönköping Stenkoll åkte Krösatåg till Vätterns sydspets och bevakade en välbesökt branschdag. Följ med och se vilka som var där och vad vi lärde oss.

Text: Carina Tyskbo Bild: boel ferm

O

nsdag kväll den 27 oktober, klockan tio över åtta. Fuktig snålblåst i Jönköping, men Hotel Victoria bjuder på buffé och tända blockljus. Björn Strokirk och Joakim Heise är förväntansfulla. ”Medlemsnytta”, säger de i en mun.

SBMI ska ge medlemsnytta och efter branschdagen ska man åka hem med en ny insikt. Inte så teoretiskt, utan mer: ”Fasen vad bra, detta ska jag ta itu med när jag kommer hem till Borlänge.”

Torsdag morgon tio över nio. SF-filmstaden doftar kaffe och lokalen börjar fyllas. Mingel och deltagarbrickor. Någon är här för första gången, någon är dubbelanmäld, någon kan inte komma.

Desto fler kan och totalt 120 deltagare letar snart kapphängare och toaletter.

Dags att börja. Björn Strokirk ber oss stänga av mobiltelefonerna såvida inte signalen är väldigt trevlig. Moderator Stefan Klingberg från GeoPro tar över mikrofonen och hälsar välkommen. ”För första gången på 100 år har vi en sprängteknik som är så utvecklad att vi kan säga ungefär när det smäller – inte

24

bara att det smäller.” Mikael Hermansson från Bergutbildarna talar nästan lika snabbt som bilderna klickar förbi.

Med elektroniksprängkapslar har tekniken förfinats till att bli alltmer precis.

Via 3D-fotografering kan man bygga upp en bild av hela berget och planera för optimal laddning. Ett exempel visar hur en överladdning kostade 38 400 kronor för mycket.

Stig Adolfsson från Arbetsmiljöverket beklagar sig på sjungande dalmål över att han inte har några roliga bilder att visa. Mer torra siffror men desto viktigare. Mellan 2005 och 2009 skedde 109 olyckor inom våra täktområden.

Klart dominerande var buller- och belastningsskadorna, längre ner kom halkning, fall, skador av dolor och damm. Forskarna är enhälliga: 90 procent av olyckorna beror på mänskliga felhandlingar men på våra ronder är det till 90 procent den fysiska utrustningen som kontrolleras.

Per Svedensten från Sandvik visar oss en undersökning i Långåsen, Arlanda, som närapå fått honom att förtvivla.

Har sprängning med elektronikspräng- 

krossordet 109

STEN0210_24-31_branschdag.indd 24

2010-11-15 12:36:23

r på Läs me smedlem på a sidorn

e

sbmi.s . w w w

Rolf Mejbert och Håkan Lundin i sin monter.

Föreläsare Joakim Heise och i bakgrunden SBMI:s VD Björn Strokirk.

Föreläsaren Jan Mikaelsson minglar i cafét.

krossordet 109

STEN0210_24-31_branschdag.indd 25

25

2010-11-15 12:36:29

” Stefan Klingberg.

Stig Adolfsson.

”

kapslar någon fördel framför traditionella sprängningsmetoder? Försök efter försök gav ett nej tills slutresultatet visade att dyraste alternativet också gav högst intäkter och blev billigast per ton räknat. Att enbart studera kostnader är alltså inte meningsfullt.

Efter en glad lunch på Karlssons salonger tar länsstyrelsen över rodret.

Anna Nicklason berättar om ett tillsynsprojekt under 2008 där åtta av landets 80 öppna täkter fick besök. Brister med avfall, skrot, sedimentbassänger och gränsmarkeringar var vanligast men flera täkter fick också beröm för sin goda kunskap om kemikaliehantering, med fina nybyggda tankningsplattor. Egenkontroll är ett måste men ska anpassas till verksamheten, säger hon.

Hela 25 000 kronor kan det kosta i böter att brista på någon punkt. ”Om huvudsyftet är att bryta berg i salusyfte är det en täkt” Anders Linnerborg från Settervalls advokatbyrå talar om täktbegreppet och pekar på några exempel från verkligheten där man försökt töja på gränserna. ”Filuren i Norrland” till exempel, som menade att han skulle ha sina många ton bergmaterial för privat bruk. ”Tänk er att vi nu här i Jönköping står på den granit som då bestod av glödande magma, medan bergkedjan gick

tvåtusen meter över våra huvuden”. Jan Mikaelsson från Linnéuniversitetet trollbinder publiken med SBMI:s vd lydigt i ena änden av ett 4,6 meter långt snöre, där varje meter motsvarar en miljard år. Med klädnypor, plastdinosaurier och småsmurfar åskådliggör han raskt hur kort vår tid på jorden faktiskt är. Graniten har 1,8 miljarder år på nacken, geologivetenskapen 150 år – det ger perspektiv på hur svårt det är att tala om stenens livslängd till skillnad från till exempel tussilagons, säger han och drar ner skrattsalvor.

Jenny Gustafsson från WSP och Björn Strokirk från SBMI berättar om Stor-MPD (Miljöprövningsdelegation).

Riksdagen har beslutat att tillståndsprövning bör koncentreras till färre länsstyrelser än i dag. Frågan är nu om beredningen av ansökningar också ska koncentreras eller om den ska ske lokalt i det län som berörs. För- och nackdelar speglas. Lokalt – centralt? ”Om beredning och MPD delar samma fikabord finns det en risk att prövningen ändå inte blir mer oberoende än idag,”säger Björn Strokirk – varpå det faktiskt är dags att fika. ”Otydlighet är den största stressfaktorn”. Katarina van Berlekom från Ramböll talar efter kaffepausen om enhetliga rimliga villkor för täktverk

Tänk er att vi nu här i Jönköping står på den granit som då bestod av glödande magma, medan bergkedjan gick 2 000 meter över våra huvuden.

Jan Mikaelsson.

STEN0210_24-31_branschdag.indd 26

2010-11-15 12:36:34

Mats Svensson, Schweden Splitt AB. ställer en fråga.

Anna Nicklason.

Från vänster i bild syns moderator Stefan Klingberg med en del av dagens föreläsare. Pär Johnning, NCC Roads, Katarina van Berlekom, Ramböll Sverige AB, Jenny Gustafsson, WSP, Anders Linnerborg, Settervalls advokatbyrå, Björn Strokirk,vd SBMI, Anna Nicklason, Länsstyrelsen, Ola Bengtsson, ProNatura, Marie Haeger-Eugensson, IVL samt Per Murén, NCC.

hållbara, tunga beslut Varje svensk förbrukar i genomsnitt tio ton ballast varje år. Det är ungefär ett lastbilsflak per person. För att tillgodose samhällets behov av stenmaterial på ett hållbart sätt satsar vi på: • Tätortsnära täkter och minskade transporter • Alternativ till naturgrus • Efterbehandling av täkter. Täkterna kan bli ny industrimark, rekreationsområden eller badsjöar. Ekologisk efterbehandling gynnar dessutom hotade växter och djur.

Läs gärna mer på vår webbplats.

STEN0210_24-31_branschdag.indd 27

www.ballastsverige.se

2010-11-15 12:36:39

samhet och undrar hur man vet när man har uppfyllt ett villkor? Hur bedömer man buller och utsläpp till vatten?

De gamla begränsningsvärdena ska uppdateras, egenkontrollen ges stor betydelse. Att uppnå en trygghet i vad man får göra eller inte i täkten är ett viktigt mål. ”Här går pengarna in och dammet ut. En vacker bild, men så fel”: Bilder på täkter sveper förbi där dammolnen tornar upp sig. Per Murén, NCC Roads,

”

damm från täkter påverkar vegetation.

I stort sett bara vissa lavar och mossor avtog något i antal i närheten av täkter.

Men varken mark-PH eller kvävenivå ändrades i omgivningen. Täkter i skogsmark påverkar troligen inte naturen men mer forskning behövs.

Klockan är tjugo över fem. Mikrofonerna har stängts av, deltagarna har försvunnit ut i skymnningen mot middagen på restaurang Aqua.”Då var det dags att lämna lokalen.” säger persona-

Mikael Hermansson.

Otydlighet är den största stressfaktorn.

berättar om dammenkäten från SBMI där 56 verksamma yrkesutövare i branschen kommit in med svar. Av de som ansåg att dammet är ett problem anser 65 procent att damning från verksamheten stör grannarna, 58 procent anser att det är transporter som stör grannarna medan 30 procent svarade både och. Men det finns motmedel: Vatten, inkapsling, skum, sopar, elektrostatisk teknik och dammsugning. Vi har bara sett början.

Lingon är vinnaren när naturen slåss mot täktdamm. Ola Bengtsson från ProNatura har undersökt hur sten-

len i röda biografvästar medan de städar efter den städade bergmaterialpubliken. ”Jaså, blir det bio ikväll?" undrar Pär Johnning, NCC Roads, som fortfarande intervjuas av Stenkoll på scenkanten. ”Ja”, säger den ena västen, ”om tio minuter”.

Branschdagen är över. Miljöbalk och dolor ska bytas mot popcorn och actionfilm.

Så, hur blev det – går deltagarna hem och säger: ”Nu tar vi tag i det här”? Av paneldiskussionen att döma tycktes damning vara en av de mest engagerande frågorna. Marie Haegel från

Katarina van Berlekom.

IVL, som talade om dammätning i en täkt på Västkusten, fick flera uppföljande frågor. Kan man överföra resultaten till hela Sverige? Nja, sade Marie, den täkt vi valde råkade vara en av Sveriges värsta, där man så långt som en kilometer från täkten fann dammkorn på 10 mikrogram. Så mer forskning behövs, också här.

Diskussionen fortsätter och Stenkoll följer förstås utvecklingen. n

Jenny Gustafsson.

Per Svedensten.

28

krossordet 109

STEN0210_24-31_branschdag.indd 28

2010-11-15 12:36:47

Morgonmingel i SF-filmstadens entré -Vad ser ni fram emot idag?

Björn Myhr, Atlas Copco, CMT Sweden – Jag säljer krossmaskiner och finns mest i Mellansverige. Jag ser fram emot att möta människor och utbyta erfarenheter.

– Vad säger du om kritiken mot dålig utrustning?

– Den vanligaste frågan från blivande köpare är att man vill ha referenser från tidigare kunder. Vi går hela tiden mot en utveckling mot mer livsdugliga maskiner. Själva har vi mycket mer hydraulik än elektronik i våra maskiner.

Louise Adolphsson,Varbergs kommun – Jag arbetar som miljöskyddsinspektör och har precis börjat inspektera täkter. Jag är här för att lära mig mer. Programpunkterna om damm och rimliga villkor ser jag särskilt fram emot.

Annika Håkansson, Falkenbergs kommun – Det är alltid intressant att höra på representanter från Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket. Ser också fram emot föredraget om rimliga villkor.

Magnus Eriksson, Amas Sv – Jag är här första gången och ser fram emot hela programmet, allt rör mig. Sedan vill jag förstås sälja min dammbekämpningskanon som sprider vattendimma över 2 000 kubikmeter. Vi är ensamma i Sverige om att ha en ljuddämpad kanon – du och jag skulle kunna stå här intill och prata medan den är igång.

Allan Sandström och Maria Elofsson, Skanska Asfalt och Betong -Tillståndsfrågor och praxis intresserar oss mest.Vi hoppas att de som talar tar upp rätt frågor. Sedan vill vi förstås träffa folk från  hela landet som vi inte träffar annars.

NY H

ET

Rolf Mejbert, Håkan Lundin, Grindex – Det är andra gången vi ställer ut på SBMI:s branschdag, vad vi vet har inga pumpleverantörer varit med förut. Många har stora problem med att groparna i täkten vattenfylls, målet är att få torrt och där kommer vi in i bilden. Vi ser fram emot programpunkterna om damning extra mycket, framförallt ett case där eget vatten återanvänds framgångsrikt. Sådant bygger förtroende för branschen.

BANDVÅGAR

FRÅGA OSS OM VÄGNING www.vagab.com

HJULLASTARVÅGAR

054 - 69 08 40

krossordet 109

STEN0210_24-31_branschdag.indd 29

29

2010-11-15 12:37:00

Uppsluppet lunchsamtal på Karlssons salonger...

Vad tycker ni så här långt i programmet och vad blir intressant resten av dagen?

Sören ”Salle” Sahla, Swerock,Thomas Svedman, Sandvik Mining & Construction, Marcus Johansson ÅF Infrastructure, Kristian Andersson, ÅF Infrastucture Sören: – Stig Adolfsson från Arbetsmiljöverket var bra, det är han alltid. Av sina lite torra fakta gör han en rolig och bra presentation och svarar kunnigt på allt.

Kristian: – Jag är bullerkonsult och täkter är bara en del av mitt arbete. Så krossning blir ett huvudtema för mig.

Marcus: – Vi lär oss mycket här. Jag är geolog och ser fram emot den lättsamma betraktelsen om berg med Jan Mikaelsson.

Thomas: – Buller blir mer och mer intressant, dessutom hoppas jag mycket på samtalen om täkttillstånd.

Sören: – Detta med buller har en psykologisk effekt på folk. Trots att ljudet ibland inte ens ger utslag på mätarna blir lilla Hulda i stugan störd. Men informerar man folk blir de

Marcus Johansson och Kristian Andersson.

30

nöjda. Vi lägger lappar i postlådorna innan sprängning, då kan människor själva ta ansvar för vad de ska göra av informationen.

Sören igen: – Ni killar är ju rena ungdomarna. Själv började jag i transportbranschen den 28 mars 1967. Rolig prick? Jo, dom säger det, har nog alltid varit lite av en underhållare på jobbet. Har ni förresten hört den om stockholmaren och göteborgaren som vandrade i skogen? En björn dök upp, göteborgaren började springa för livet men björnen hann ifatt och åt upp honom.

Sedan vände sig björnen mot stockholmaren, som förstås började springa han också.

Men björnen sprang ikapp, lade armen om stockholmaren och sa: ”Lugn kompis, jag ville bara säga tack för maten!”

Kristina Vikström, NCC Roads – SBMI är vår största källa till information, här kan vi träffa branschfolk. Jag ser fram emot att lyssna på Per Svedensten om sprängteknik. Vi har arbetat tillsammans, vi var ett stort gäng från NCC som var med i MinBas-projektet i Arlandatäkten. Siktningarna gjordes på plats, analyserna i labbet. Det är viktigt att vara medveten om riskerna och ta vara på resurserna. StorMPD blir det också intressant att höra om.

Thomas Svedman och Sören ”Salle” Sahla.

krossordet 109

STEN0210_24-31_branschdag.indd 30

2010-11-15 12:37:09

Djuplodande fika!

Per-Olov Martinsson från Länsstyrelsen i Västra Götalands län ägnar kafferasten åt att initierat berätta om det idiotiska med begränsade täkttillstånd: – Du har ett beviljat täktområde, servetten här. Muffinsen är mängden berg inom det området. Det galna med nuvarande system med begränsningar är att täkttillståndet kan gå ut innan din mängd bergråvara är slut.

Du kanske bara hunnit ta en liten tugga här innan arbetet blir stående och du blir tvungen att söka nytt tillstånd.

Pedagogiken är glasklar och P-O kan sluka kakan. Det blir turbofika, två minuter till nästa talare.

Branschdagen slut för denna gång...

Vad tyckte ni om den?

Pär Johnning, NCC Roads och ordförande i Tekniska utskottet – En stor del av föredragshållarna berörde vad som händer innan vi får täkttillståndet, juridik, miljökrav och så vidare. Jag brinner mer för produktionen och ny teknik - bara punkten om damning handlade om detta. Ägare av mobila enheter berörs inte av organisations- och myndighetsfrågor.

Problematiken kring gränsvärden alternativ begränsningsvärden eller riktvärden är också väldigt viktigt att belysa. Myndigheterna har olika sätt att formulera sig, vi har inga tydliga uttryck att gå efter.

Din leverantör av slitgods & reservdelar Egen tillverkning i modern verkstad

Jonas Johansson, AB Nybrogrus -En mycket givande dag! Nyast och viktigast för mig var detta med damning, som är ett betydande problem. Hittills har vi följt traditionen att använda vatten i dammbekämpningen men nu kan vi vidareutveckla detta med att kombinera olika metoder. Det var också nyttigt att höra om nya domar och praxis – och sprängning, inte minst ur säkerhetssynpunkt.

STEN0210_24-31_branschdag.indd 31

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.com Normansväg 2 771 94 Ludvika www.swemas.com

2010-11-15 12:37:19

BÄTTRE KROSS BETONGINDUSTRIN STÅR FÖR EN STOR UTMANING. NATURGRUSET SKA ERSÄTTAS AV KROSSMATERIAL, NÅGOT SOM INTE ÄR HELT ENKELT. HANS-ERIK GRAM PÅ CEMENTA BERÄTTAR OM UTMANINGARNA OCH LÖSNINGARNA. TEXT: KIM BERGSTRÖM BILD: EVA EDBERG

E

n stor del av vårt samhälle är bokstavligt talat byggt på betong. Betong har bra hållfasthet och är mycket beständigt.

Den består av bergmaterial – ballast – som är sammanbundet av cementpasta. Cementpastan består i sin tur av cement och vatten. Traditionellt har bergmaterialet varit naturgrus som hämtats från någon av Sveriges många rullstensåsar.

Nu har emellertid regeringen beslutat att vi som samhälle måste minska uttaget av naturgrus. De rullstensåsar som används som täkter för naturgrus är en ändlig naturresurs som behövs för att rena grundvattnet. Ett av de 16 så kallade nationella miljökvalitetsmålen som riksdagen antog 1999 och 2005 heter Grundvatten av god kvalitet och syfte med det miljömålet är just att användningen av mark och vatten inte får medföra varaktigt negativa konsekvenser för grundvattnet.

Därför arbetar betongindustrin med att ersätta naturgruset. Krossat berg är det enda material som i stor skala kan ersätta naturgruset. I Sverige är det i dag mycket ovanligt att man bara använder helkross som ballast när man

32

tillverkar betong men på sikt kommer sannolikt allt mer ballast att bestå av krossmaterial. Att ersätta naturgruset med bergkross innebär emellertid vissa utmaningar.

NATURGRUS OCH KROSS ÄR OLIKA När det gäller vissa egenskaper skiljer sig krossat berg från naturgruset. Dessa skillnader får konsekvenser för betongtillverkaren.

Hans-Erik Gram på Cementa leder ett nordiskt projekt som studerar hur man optimerar sammansättningen av betongen.

– Krossat berg har en annan kornform än naturgrus, säger han. Kross ger kantigare och strävare korn som ger en kärvare betong. Man får också en annan fördelning av partikelstorlekar, en annan kornkurva, med bland annat mer fina partiklar.

Vassare kanter på kornen sliter mer på gjututrustningen. Den kärvare betongmassan kan omöjliggöra pumpning.

Följden för betongtillverkaren är att det behövs mer vatten eller kemiska tillsatsmedel för att göra krossbetong lika rörlig som naturgrusbetong. Efter-

som förhållandet mellan vatten och cement till stor del bestämmer betongens egenskaper betyder det att det även krävs mer cement för att bibehålla betongens kvalitet. Betongtillverkaren måste alltså ta fram nya recept för den krossbaserade betongen för att den ska bli lika bra som den naturgrusbaserade.

En annan skillnad beror på att kross till skillnad från naturgrus inte varit utsatt för naturens krafter. Det betyder att salter och andra lösliga ämnen finns kvar i det krossade berget medan de lakats ut ur naturgruset.

– Även om de lösliga ämnena inte är ett stort problem har de sannolikt inte en positiv inverkan, säger Hans-Erik Gram.

Han påpekar att det alltid kommer att vara lite dyrare att ta fram kross än att gräva naturgrus.

VÄLJ RÄTT BERG Vad bergråvaran består av för mineral och vilken struktur den har påverkar krossets egenskaper.

– När man etablerar en ny täkt studerar man bergets sammansättning utifrån kvaliteten på stenen, det är den man vill åt. De 20–30 procent av berget 

KROSSORDET 109

STEN0210_32-35_nyakunskaper.indd 32

2010-11-15 12:45:27

Krossordet 109

STEN0210_32-35_nyakunskaper.indd 33

33

2010-11-15 12:45:29

”

Krossanläggningarna måste utvecklas så att de klarar att krossa berg där kornen blir rundare och jämnare i formen.

som blir stenmjöl och andra rester bryr man sig inte om. Men för betongtillverkningen är just stenmjölets kvalitet viktig. Stenmjölet har en stor potential att ersätta fingrus i betong.

Det enskilt största potentiella problemet i stenmjölet

är glimmerhalten. Glimmer är en mineralgrupp där mineralen lätt faller sönder i tunna, glänsande skivor. Ett mineralkorn kan falla sönder i 100– 200 skivor. Dessa många, små tunna skivor har en väldigt stor yta vilket skapar problem för betongens rörlighet.

– Mineralsammansättningen är också viktig, säger Hans-Erik Gram. Alla mineralkorn har en särskild gitterstruktur eller form som kan påverka. Även egenskaper hos stenen som nötningsmotstånd och hållfasthet spelar roll.

En av lärdomarna från det projekt Hans-Erik Gram leder är att för att få ett krossmaterial som är så väl lämpat som möjligt för betongtillverkningen måste man ha kvaliteten på stenmjölet i åtanke när man väljer var en ny täkt ska ligga.

I Sverige känner vi väl till vår berggrund, det borde gå att hitta

r på Läs me smedlem på a sidorn

e

mi.s b s . w ww

STEN0210_32-35_nyakunskaper.indd 34

en bra plats för en täkt, givet att markägaren och myndigheterna ger tillstånd till täkten. När vi letar täkt måste vi börja beakta stenmjölet tidigare i sökprocessen.

Utmaning för krossar och siktar Krossgrusets egenskaper bestäms av råvaran och hur berget sprängs, krossas och sorteras. Det finns alla möjligheter att utveckla processen så att de producerar kross som är bättre lämpat för betongtillverkning än dagens kross.

– Krossanläggningarna måste utvecklas så att de klarar att krossa berg där kornen blir rundare och jämnare i formen, säger Hans-Erik Gram.

En uppdelning av stenmjöl i fler fraktioner gör betongproportioneringen lättare och en vindsikt kan reducera andelen finmaterial och glimmerkorn.

Genom att sikta om materialet går det att avlägsna en del av de finaste fraktionerna. Det förändrar kornkurvan och gör att betongen inte behöver så mycket vatten.

Med hjälp av en process som kallas kubisering går det att redan i stenbrottet påverka partiklarnas kornform. Kubiseringen är en process där partiklarna nöter på varandra. På så sätt efterliknar processen den transport i isälvarna som rundat naturgruset.

Viktigt med mer kunskap Det MinBaS-projekt som drivs av branschen studerar både krossningstekniker och siktar, bland annat just för att få fram kross som fungerar bättre som ballast. I MinBaS-projektet studerar man också om en övergång från naturgrus till helkross kan påverka betongens frostbeständighet, krympning eller alkali-kiselreaktivitet negativt. Även det projekt Hans-Erik Gram leder arbetar med att bygga upp kunskapen om krossmaterial.

– Det är viktigt att betongtillverkaren vet hur man ska ställa krav. Vi har tidigare varit dåliga på att ställa krav på gruset. För detta måste betongtillverkarna skaffa sig bättre egen kunskap. En av våra uppgifter är att just komma med rekommendationer kring vad man ska lägga vikt vid när man tar fram ett grus. n

2010-11-15 12:45:36

Kommenterat Sonja Grauwald Boman, råvaruansvarig, NCC Roads Sverige Nord Vad tänker du om MinBaS-projekten och diskussionerna om krossmaterial?

Det är en spännande och intressant forskning som pågår. För mig som arbetar med att ta fram täkter är det en ny utmaning att hitta bergmaterial som även fungerar som betongmaterial.

Om du får önska något när det gäller kross i betong, vad skulle det vara?

Jag skulle önska att myndigheterna låter branschen arbeta med dessa frågor några år till, trots att vi fått en anmärkningsvärd dom från Miljööverdomstolen. Allt kan inte göras över en natt. Vad gäller naturgrus kontra krossmaterial är det fortfarande mycket oklart vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.

Ökad livslängd på Din transportör Med regelbunden service och underhåll förlänger du livslängden på din transportör.

Kellves trummor med självcentrerande spännelement förenklar montering och demontering, vilket gör Ditt arbete enklare. Vi har även ett nytt sortiment av hårdmetallskrapor som är slitstarka och effektiva.

När Du behöver pålitliga produkter och snabba leveranser så står vi på Kellve redo för Dig.

www.kellve.com Kellve är idag en av marknadens ledande aktörer inom system för bulkhantering.

Företaget projekterar, konstruerar och tillverkar kompletta anläggningar och system, samt komponenter och reservdelar. Kontakta oss på Kellve Sweden AB, Vångavägen, 535 91 Kvänum, Sverige. Tel 0512 300 200, Fax 0512 296 09, www.kellve.com

att tänka på Det går att tillverka lika bra betong av ett krossmaterial som av naturgrus. Det kräver dock rätt råvara och att den som tillverkar ballast av kross tänker till och kanske förändrar sina processer en aning. Det kan också kräva att betongtillverkaren blir bättre på att ställa rätt frågor och krav till ballasttillverkaren och kanske ändrar sitt recept.

Hans-Erik Gram har sammanställt en lista på vad täktägaren bör tänka på: • Välj en bra bergråvara. Den ska ha så låg glimmerhalt som möjligt.

Ju bättre sammansättning berget har desto mindre mängd spillprodukter i form av filler och damm alstras.

• Sprängningen kan skapa mikrosprickor som påverkar kornformer och kornkurvor.

• Välj krossningsutrustning som ger så runda eller kubiska kornformer som möjligt och som kan minska kornens ytråhet i de fall bergråvaran ger korn med en mindre bra yta.

• Sikta fram fraktioner med så jämn kornfördelning som möjligt.

• Avlägsna överskottsfiller och eventuella glimmerkorn med hjälp av vind- eller våtsiktning. En stor fördel med att avlägsna det mesta av fillerfraktionen är att fukthalten i stemjölet blir lägre och att den då varierar mindre. Ytterligare en fördel är att de finaste fraktionerna är lättare att hantera på betongfabriken.

B E R G S Ä K E R T R E S U LTAT Swerock är en av Sveriges största leverantörer av grus- och bergkross till bygg- och anläggningsindustrin.

Närhet till kunden är en förutsättning för effektiva, snabba och säkra leveranser. Därför är Swerocks grus- och bergtäkter väl lokaliserade över hela Sverige.

Naturligtvis är vi kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och 14001.

Swerock omsätter cirka 3 miljarder kronor och har cirka 600 anställda från norr till söder. www.swerock.se

När det gäller betongtillverkarna har han följande rekommendationer: • Tillverka betong med flera sten- och grusfraktioner.

• Tänk på att betong tillverkad med runda eller kubiska ballastkorn i alla fraktioner och med ”normala” fillerhalter har minst lika goda egenskaper i färskt och hårdnat tillstånd som betong tillverkad med naturgrus.

• Betong tillverkad med ballast som har en ogynnsam kornform och kornyta har ett högre vattenbehov och är segare än betong tillverkad med traditionellt naturgrus. Samma sak gäller ballast med höga fillerhalter.

• Lär dig mer om hur du ska ställa krav för att ballastleverantören ska leverera en bra produkt.

STEN0210_32-35_nyakunskaper.indd 35

2010-11-15 12:45:45

Enhetliga

villkor – en fråga om rättssäkerhet och rättvis konkurrens De villkor som knyts till täkttillstånd varierar idag en hel del från länsstyrelse till länsstyrelse och SBMI arbetar tillsammans med branschen för att villkoren ska vara rimliga och för att göra villkoren enhetliga över landet.

Text & Bild: Kim Bergström

T

illståndsfrågan är av naturliga skäl helt central för täktverksamhet. Ändå blir den allt som oftast styvmoderligt behandlad. Det får negativa konsekvenser för branschen och därför också i förlängningen för det samhälle som är beroende av bergmaterialbranschen för att kunna bygga samhällets infrastruktur.

En som lagt ner mycket arbete på tillståndsfrågan är Svevias och Sara Selegran, medlem i SBMI:s samhällsutskott. Hon kan peka på ett antal områden som kan förbättras för att tillstånds- och tillsynsprocessen ska bli

36

enklare, snabbare och ge bättre resultat.

– De villkor länsstyrelserna anger för just täkter varierar väldigt mycket över landet och handläggningstiden är på flera länsstyrelser ofta lång. I princip alla länsstyrelser fortsätter också att tidsbegränsa täktverksamheter. Ingen större vilja eller förändringsbenägenhet råder. Detta trots att möjligheten finns att bevilja icke tidsbegränsade tillstånd och att det har varit lagstiftarens intentioner att täkter ska behandlas som annan miljöfarlig verksamhet, som sällan är tidsbegränsade.

Men hela ansvaret faller inte på myndigheterna, påpekar Sara Selegran.

– Både villkor och handläggningstid skulle bli bättre om täktägarna la mer tid och energi på att skriva bättre ansökningar och kanske lite oftare tog strid mot orimliga villkor.

Som ett verktyg för sina medlemmar har SBMI tagit fram förslag på villkor, förslag på åtaganden från de som driver täkten och allmänna rekommendationer för tillståndsansökningar. Detta finns samlat i dokumentet Enhetliga och rimliga villkor.

Får inte bli slentrianmässiga begränsningsvärden De villkor som länsstyrelserna sätter

Krossordet 109

STEN0210_36-38_strid_värdena.indd 36

2010-11-15 12:54:31

Läs me

www.

r på

sbmi.se

upp skiljer sig en hel del mellan olika länsstyrelser. Det gäller både antalet, som kan variera från 3 till 38, utformningen av villkoren, samt även vad som regleras. Övergången från riktvärden till begränsningsvärden gör att detta blir en extra viktig fråga. Eftersom begränsningsvärden är värden som aldrig får överstigas måste verksamhetsutövarna ha större marginal till dem än till riktvärden. Det gör att ett begränsningsvärde som sätts likadant som ett gammalt riktvärde i princip innebär en sänkning av gränsen, för exempelvis buller. Vissa länsstyrelser tenderar

”

omvandlar ett riktvärde till ett begränsningsvärde.

Naturvårdsverket säger också att det kan vara motiverat att täktverksamhet har egna nivåer på grund av verksamhetens art. Detta har inte fallit i god jord hos många länsstyrelser, så det är svårt att sia om var just denna fråga slutar, konstaterar Sara Selegran.

– Inte i något ärende Svevia haft det senaste året har någon täkthandläggare frågat om hur mycket dyrare det blir med ett begränsningsvärde satt på samma nivå som ett tidigare riktvärde.

Detta trots att det står i 2 kap 7§ miljö-

En annan konsekvens är att skillnaden i villkor snedvrider konkurrensen.

– Om en täktägare har fler och strängare villkor än täktägaren några mil bort på andra sidan länsgränsen är det självklart inte bra för konkurrensen.

Skillnaden i krav och villkor gör också att täktägarna måste lägga ner orimligt mycket tid på att specialanpassa täktansökningar efter vilket län de ska söka i.

Både villkor och handläggningstid skulle bli bättre om täktägarna la mer tid och energi på att skriva bättre ansökningar och kanske lite oftare tog strid mot orimliga villkor.

att bara ta det gamla riktvärdet och döpa om det till begränsningsvärde.

– Här kan man tycka att länsstyrelserna skulle behöva fundera över innebörden av detta, säger Sara Selegran.

Vad medför det för konsekvenser och kostnader för bolagen, och i förlängningen för samhället, att anpassa verksamheten till värden som de inte en enda gång får överträda utan straffsanktion? När länsstyrelsen sätter ett begränsningsvärde bör man som täktägare känna till att länsstyrelsen är skyldiga att verkligen ha klart för sig att täktägaren faktiskt kan klara villkoret.

För att begränsningsvärden ska bli likvärdiga med de gamla riktvärdena skulle de alltså behöva sättas högre, något som SBMI driver och som även Naturvårdsverket konstaterar. När det gäller exempelvis buller är SBMI och Naturvårdsverket överens om att 5 db kan vara en rimlig höjning när man

balken att miljönyttan ska vägas mot kostnaderna vid tillståndsprövningen.

En annan viktig fråga är hur myndigheterna hanterar en överträdelse.

Sara Selegran säger att det är orimligt att täktägaren ska straffas för en enstaka överträdelse av ett begränsningsvärde. Även här är SBMI och Naturvårdsverket ganska överens. En bra väg att gå är att tydligt skriva vad en täktägare ska göra för att förhindra att överträdelsen upprepas.

Bättre samordning och kommunikation En konsekvens av att tillstånden ser så olika ut över landet är att rättssäkerheten blir dålig i täktbranschen. Eftersom bedömningarna varierar kraftigt mellan olika länsstyrelser och ibland mellan individuella handläggare på samma länsstyrelse är det svårt för en täktägare att veta vilken tolkning av lagen som kommer att gälla.

Vägen till enhetligare villkor och bedömningar från länsstyrelsernas sida måste gå genom bättre samordning, säger Sara Selegran. Hon tror att det finns goda förutsättningar för det med omorganisationen till färre men större miljöprövningsdelegationer. Myndigheterna kan också bli bättre på att kommunicera förslag till beslut, som företagen kan ta ställning till och kommentera innan miljöprövningsdelegationen fattar sitt beslut.

– Men det kräver också att företagen faktiskt svarar på förslagen till beslut.

Idag är det inte ovanligt att man inte gör det. Det är att missa en bra chans att vara med och förhindra direkta sakfel och påverka villkorens utformning.

Yrka på konkreta och rimliga villkor Om täktägarna själva yrkar på konkreta och rimliga villkor kan de bespara sig problem och orättvis behandling.

Krossordet 109

STEN0210_36-38_strid_värdena.indd 37

37

2010-11-15 12:54:31

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

– Länsstyrelsen är skyldig att bemöta ett konkret yrkande. Vill länsstyrelsen inte acceptera ett villkor som ett företag yrkat på i en ansökan måste myndigheten motivera varför.

Ett exempel kan vara att yrka på att verksamheten får vara igång till klockan 21:00. Yrkar företaget ingenting när det gäller arbetstiden kanske länsstyrelsen sätter gränsen till 18:00, en gräns som sedan är mycket svår att ändra på.

– Men yrkar man på 21:00 måste länsstyrelsen motivera varför 21:00 är orimligt. Det kan de kanske inte göra, och då står yrkandet från ansökan.

Hon poängterar att det är viktigt att yrkandena är just rimliga.

– Självklart kommer ingen länsstyrelse att tillåta verksamhet dygnet runt i närheten av bostadshus om man inte kan visa att man klarar gällande bullernivåer. Men gör man det finns det inte fog för att inskränka arbetstiderna under framförallt kvällstid, något som är mycket vanligare för täktverksamheter än andra branscher.

38

Skriv en bra ansökan Sara Selegran rekommenderar generellt företag att lägga mer energi på sina ansökningar, att leverera väl genomarbetade dokument.

– Täktägarna ska redan från början specificera vilka åtaganden de är beredda att göra. Att överlåta hela initiativet till länsstyrelsen leder ofta till sämre resultat. Man ska föregå, inte föregås.

Tydliga och klara ansökningar gör också att handläggningstiden blir kortare.

Allt detta och mer därtill finns att läsa i SBMI:s täkthandbok på medlemssidorna på hemsidan och i det av SBMI nyligen framtagna dokumentet Enhetliga och rimliga villkor, som ligger på den öppna delen av hemsidan.

Ta striden oftare Sara Selegran tycker också att täktägare skulle tjäna på att starta processen att söka tillstånd i god tid och faktiskt ta strid mot orimliga villkor. Eftersom företagen är beroende av

länsstyrelsernas goda vilja drar de sig Sara Selegran på Svevia, medlem i SBMI:s för att ta den typen av strider. samhällsutskott.

– Tillståndet och därmed villkoren i exempelvis bergtäkter löper numera på 20 år eller längre. Då kan det vara värt att hålla ut några månader till och kämpa lite extra för bättre villkor.

De företag som har resurser måste våga utmana orimliga villkor och dra länsstyrelsen ifråga till domstol om det behövs. Men ofta har företagen bråttom. "Det är jättebra om någon överklagar, men jag har inte tid." Det är lite synd, för det förlorar alla på.

Kanske skulle också SBMI satsa på att dra något mål till miljööverdomstolen för att få ett prejudicerande fall i någon fråga som verkligen är viktig för branschen, säger hon.

– Det är dyrt att anlita en bra advokat, vilket skulle behövas. Därför drivs få mål till högre instans, man ger sig liksom.

Men det vore bra för hela branschen. n

Krossordet 109

STEN0210_36-38_strid_värdena.indd 38

2010-11-15 12:54:37

s DET RÅDER INTENSIV AKTIVITET PÅ ALEKROSSEN. FRÅN TIDIG MORGON TILL SEN KVÄLL GÅR LASTBILAR I SKYTTELTRAFIK TILL OCH FRÅN OMRÅDET. DET ÄR SKANSKA SOM ÄGER DEN STORA BERGTÄKTEN, BELÄGEN ETT PAR MIL UTANFÖR GÖTEBORG. TEXT & BILD: BOEL FERM

”Det är väl någon konstig tjusning som gör att man håller på”

KROSSORDET 109

STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 39

39

2010-11-15 13:09:37

A

llt är grått den här dagen när Stenkoll besöker Aletäkten. Berg och grus är grått, himlen blygrå och de färgglada lastbilarna som ilar in och ut ur bergtäkten är täckta av ett lager av grått damm. Det verkar inte finnas en lugn stund. Med regelbundenhet och precision grävs berget fram, krossas och fraktas över till väntande lastbilar.

Det bullrar och mullrar men förarna sitter varmt och ombonat i sina ljudisolerade förarhytter.

Runt om i området pågår flera större vägarbeten och det är dit det mesta av berget hamnar, 75 procent. Dels till väg 45, dels till en ny motorväg samt en dubbelspårig järnväg som ska vara klar i december 2012.

Håkan Gustavsson är produktionschef för Skanska Asfalt och Betong AB. – Det här området heter Viken 290, Alekrossen. Just nu har vi högtryck med 5 000 till 8 000 ton om dagen, det är några lass, säger han.

Skanska hyr in nästan allt förutom en egen hjullastare.

En av de stora underleverantörerna är XR Berghantering där Lennart Kroon är driftansvarig för anläggningen. Han har sju man på plats som arbetar med att ta fram olika sorteringar av grus.

– Här jobbar vi måndag till torsdag kväll, vi försöker ligga på 40 till 45 arbetstimmar. Vi har ett avtal med Skanska för totalentreprenad på kross. Vi producerar allt från 0/2 till 0/300, berättar Lennart Kroon.

Alla anställda förutom en, bor och arbetar vid Alekrossen från måndag till torsdag den tid arbetet pågår.

– Klockan fyra på torsdag åker jag hem, säger Robert Strandberg, krossmaskinist från Hjo. Yrkesstolthet och pliktkänsla tycks prägla dem som arbetar hos XR Berghantering, även om man erkänner att det är ett tungt arbete och kanske inte något man vill syssla med för all framtid.

Hur är det egentligen att arbeta borta från hem och familj hela veckorna?

29-årige Daniel Hellberg arbetar som krossmaskinist och bor i Lidköping.

– Oftast får vi veta några veckor innan var vi ska jobba. Min sambo tycker det ”är gott när han åker på söndag”, säger han och ler.

– Ja, det här tär inte på förhållandet, fyller Robert Strandberg i.

Tillsammans med maskinförare Jakob Lans, också 29 och från Lidköping, hör de till det yngre gänget.

– Vi kallar de äldre för PRO-gänget!

Där ingår Kent Gustavsson, 53 år, grävmaskinist och hjullastarförare från Vänersborg, Tomas Bodin, 43 år från Karlskoga och Leif Höglind, 44 år från Hällevadsholm.

– Där inne sitter ungtupparna, här sitter erfarenheten, skämtar de om sina yngre medarbetare.

Varje lag har en egen vagn med omklädning, dusch och pentry. Samtliga bor på området i egna husvagnar utom Leif Höglind som pendlar hem för att se till sina barn.

Det finns både för- och nackdelar med jobbet tycker de. Arbetskläder tillhandahålls av arbetsgivaren.

– Vi kan inte klaga på lönen.

– Men vintern är inte kul, eller en het sommar, säger Leif Höglind.

Robert Strandberg berättar om hur det kan vara.

– Det var runt 35 grader i somras ibland, och oljorna i maskinerna är inte inställda på mer än 55 grader. Maskinerna går ju för fullt, min kross stannade tre gånger på samma dag, det var inte roligt.

– Eller när vi hade ett planerat stopp på två dagar för att reparera, det regnade oupphörligt, till slut var man så blöt att man inte brydde sig om man gick runt eller genom vattenpölarna, säger Daniel Hellberg.

– Vintern är inget kul, allt som ska repareras är kallt. Järn som är minus 25 grader gör att handskarna fryser fast, banden slirar och fryser också ofta, säger Daniel Hellberg.

Gemensamt är att man ändå trivs med att arbeta utomhus.

– Vi sköter oss själva och är rätt fria.

Bild på föregående sida.

Leif Höglind kör för tillfället hjullastare, en CAT980. Han pressar den tunga maskinen mot grusmassorna.

– Det gäller att vara uppmärksam hela tiden.Vi turas om mellan maskinerna för att få omväxling.

Få skador i yrket Det dammar rejält runt maskinerna och trots skyddsutrustning drar förarna

På väg för en stunds fika.



40

Krossordet 109

STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 40

2010-11-15 13:09:58

XR Berghantering I maskinparken finns bland annat kranbilar med personkorgar, entreprenadmaskiner, gripklor, pallgafflar och skopor.

Förutom mobila krossanläggningar som flyttas efter behov finns också flera egna berg- och grustäkter inom verksamhetsområdet.

Huvudkontor i Lidköping.

Företaget XR Logistik består av • XR Maskincentral • XR Miljöhantering • XR Bergkrossprodukter • XR Berghantering XR Berghantering har 20 anställda samt några underentreprenörer som arbetar på projektbasis.

Sju mobila anläggningar.

Krossordet 109

STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 41

41

2010-11-15 13:10:23

i sig en del damm. Regelbunden kontroll av lungorna ingår i yrket.

– Man snyter svart, säger Kent Gustavsson.

Robert Strandberg erkänner att han slarvar med sin mask.

– När det dammar väldigt mycket tar jag på den. Dammet är ett problem över lag. Det är för dålig bevattning på salvorna. Vi skulle gärna sett att det fanns en bil som sprutade eller vattenspridare.

Annars tycker de att det förekommer väldigt lite skador i yrket.

– Man tänker sig för men det finns alltid klämrisk, en reparatör blev av med en fingertopp, säger Jakob Lans.

Allt sittande i förarhytterna kan också vara tufft.

– Det är monotont, efter en lång dag i grävmaskinen från sex på morgonen till sena kvällen är man stel i axlarna, men vi är väldigt förskonade från sjukskrivningar.

Och blir någon till exempel förkyld på jobbet får de vackert fika för sig själva i sin husvagn för att inte smitta de andra.

”

på Findus halvfabrikat men blev ”hur slö som helst”.

– Ibland behöver man använda både storslägga och spett om det är något som krånglar, det går åt mycket energi, kosten är viktig.

Varför väljer man ett sådant här jobb?

– Det är väl någon konstig tjusning som gör att vi håller på, det är väldigt mycket övertid. Man kunde ju valt en grävmaskin och arbetat 7 till 16. Kraven för att en bergkross ska gå ihop är att man jobbar 12 timmar om dagen, säger Daniel Hellberg.

Vad krävs för att klara det?

– En snäll käring! säger han och skrattar.

Men de andra håller med, en förstående familj är viktigt. Jakob Lans sambo är van men det kan vara svårare att få barnen att förstå varför pappa ska vara borta en hel vecka.

– Jag har lärt dem sedan de var små, att olika mjukisdjur gäller för olika dagar. De har lärt sig att när det är hästens dag kommer jag hem. Det bästa som finns är torsdagar!

– Jag sover allra bäst här. Jakob Lans visar hur han bor. Alla har valt att ha egen husvagn, att bo på hotell eller vandrarhem fungerar inte tycker de. Dels på grund av resvägen och dels för kostnaden.

Det är väl någon konstig tjusning som gör att vi håller på, det är väldigt mycket övertid.

Hur är det att leva hemifrån veckor i taget?

– Resvägen ger världens ångest, en gång hade jag 50 mil till jobbet, säger Leif Höglind.

– Ja, söndag kväll kan man undra vad man håller på med. Innan man kommer i väg, säger Thomas Bodin.

– Fast när man väl kommer hit har det gått över, säger Kent Gustavsson.

Hur sköter man maten?

– Vi äter rätt bra, de flesta har matlådor med sig hemifrån. Jag äter gröt till frukost, skräpmat orkar men inte jobba på, säger Jakob Lans.

Han berättar att han provade att leva

42

Daniel Hellberg tycker det är relativt enkelt att jobba borta.

– Man behöver inte bry sig om vardagen, man bara jobbar och sover. Hon som är kvar hemma har det jobbigare, hon måste ju städa och handla.

Vad tror ni om framtiden, hur får man nya till yrket?

– Jag rekommenderar det inte direkt, det kan vara dammigt, skitigt och äckligt, tycker Thomas Bodin.

– På 80-talet spelade det ingen roll om man kunde yrket, det gick att lära sig ändå, det var inte samma hets som i dag, säger Kent Gustavsson.

Thomas Bodin håller med. Han tror



Krossordet 109

STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 42

2010-11-15 13:10:40

En vanlig dag

5.20 – väckarklockan ringer.

5.30 – uppstigning, en kopp kaffe med gänget.

6 – maskinerna startas upp och är i gång 6.15.

9 – 9.30 – frukost.

13 – 13.30 – lunch.

17 – 17.30 – eftermiddagsfika.

20 – arbetsdagen slut. Krossen har bestämda tider och får ibland bara krossa till 18, kvällen går åt till att serva maskiner.

Krossordet 109

STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 43

43

2010-11-15 13:10:47

Herrar med erfarenhet, från vänster Kent Gustavsson, Tomas Bodin och Leif Höglind, samtliga grävmaskinister och hjulförare.

För dagen är Lennart Carlsson, huvudskyddsombud på XR Logistic, på besök.

– Varje halvår är vi inne och gör kontroll, jag kollar hur gubbarna har det.

Han ser bland annat över maskinerna, att stolarna fungerar, hur förarna sitter och att de använder skyddsutrusning som fungerar.

att många i dag nog helst bara vill sitta i en maskin och köra.

– 40-talisterna försvinner, många unga är inte så intresserade, vi kör ju inte bara maskin, vi skruvar också.

Leif Höglind berättar om gårdagen, en sådan dag då det bara var att slänga sig på marken, rakt ner i leran och skruva.

– Det är inte säkert nya har lust med det.

Fördelar vara anställd Med precision flyttas grusmassorna, här är det Jakob Lans som kör CAT980.

Samling runt fikabordet, från vänster i bild Daniel Hellberg, krossmaskinist, Robert Strandberg, krossmaskinist och Jakob Lans, maskinförare.

Roger Kron, labbansvarig på kvalitet och tillsammans med Robert Strandberg ansvarig för krossverket, är borta i dag.

44

– Jag körde grävmaskin i fem år innan jag började hos XR Berghantering. Man mötte en mängd olika basar, en del var riktiga skitstövlar. Det här är ett mer tillfredsställande jobb egentligen. Man vet att man ska krossa 50 000 ton, man får vara med och bestämma och jobbar väldigt sällan fredagar, säger Robert Strandberg.

Jakob Lans har testat olika jobb men säger att han gärna jobbar kvar. Han skulle inte klara ett inomhusjobb.

– Man sköter sig själv och har ingen chef som hänger en i hälarna.

– Vi har frihet under ansvar, säger Daniel Hellberg.

Robert Strandberg tror många som arbetar med det här lika gärna kunde varit egenföretagare, så drivna är de.

– Det är dyra grejer och mycket

Tel.

Krossordet 109

STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 44

50

2010-11-15 13:11:19

50 å krosseko

Tel. 0

pengar, vi måste sköta oss. Och går saker till exempel sönder en torsdag skiter vi inte i det utan vi försöker få ihop det så att det är klart till jobbet på måndag igen, säger Jakob Lans.

Alla instämmer med att det krävs framförallt intresse för maskiner och att man inte är lat, för att klara jobbet.

– Det krävs förarbevis och så är det viktigt att ha en vilja att göra ett bra jobb, säger Daniel Hellberg.

Varvar ner på kvällen Till kvällen har de en stund för sig själva.

– Man varvar ner en stund framför teven, säger Thomas Bodin.

– Vi jobbar till 20 på kvällen minst, det blir inte mycket tid att umgås, man är rätt så trött, säger Daniel Hellberg.

Driftansvariga Lennart Kroon stämmer av med de som arbetar i täkten ett par gånger i veckan.

– Jag försöker hjälpa till om de har pro-

blem, det är viktigt att få en go grupp.

Lågkonjunkturen har inte XR Berghantering märkt mycket av.

– Men man är aldrig säker på vad som händer i framtiden.

Han tror absolut att det vore bra med mer kvinnor inom yrket, framförallt för stämningen.

– Det har kommit fler kvinnliga chaufförer som kör lastbilarna.

Leif Höglind och hans kollegor tycker att det är kul.

– Det blir lite annan mentalitet.

Skruvandet är det som kan vara tungt.

Tålmodiga familjer Hela gänget på XR Berghantering är sammanboende eller gifta, de flesta har också barn.

– Sambon tycker det är tråkigt när jag åker iväg. Men hon behöver bara sakna mig, en annan kan sakna allt, säger Daniel Hellberg.

Jakob Lans tycker att den största

nackdelen är när något barn blir sjukt, det blir oftast sambon som får vara hemma.

– Ska jag i väg måste man ta hit en gubbe som tar över min plats.

Hur får man tiden att gå?

– Man skulle ju kunna lyssna på ljudböcker eller liknande men då är det risk att man tappar uppmärksamheten, säger Leif Höglind.

Han pressar sin maskin in mot det nyligen krossade gruset, får upp precis lagom mängd på sin skopa och när väntande lastbil tutar som klarsignal, häller han över det till släpet. Det sista lasset jämnar han till med baksidan av sin skopa. Hela maskinen skakar och hoppar, det är enorma krafter och Leif Höglind dunsar upp och ner på sin fjädrande stol.

– Vi har komradio med egen frekvens så att vi kan prata med varandra.

Vi har radio och krossarnas sång, säger han poetiskt. n

Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och Utför entreprenadkrossning med moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

50 års branscherfarenhet.

Medlem i SBMI. krossekonomi_annons.indd 1 STEN0210_39-45_underentreprenörer.indd 45

Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

Krossordet 109

45

2010-05-05 15:20:01 2010-11-15 13:11:29

Innovation analyserar

täktkostnader HUR MYCKET KOSTAR ETT UTEBLIVET TÄKTTILLSTÅND FÖR SAMHÄLLET? SBMI:S NOLLBERÄKNING HJÄLPER BRANSCHEN ATT GÅ FRÅN GENERELLA UPPSKATTNINGAR TILL NOGGRANNA BERÄKNINGAR OCH JÄMFÖRELSER. TEXT: CARINA TYSKBO

D

ag Hersle arbetar som konsult på WSP Analys & Strategi, en konsultverksamhet inom samhällsutveckling med säte i Göteborg. Förra året kontaktades de av SBMI som ville ha hjälp med att hitta ett verktyg för att utveckla kostnadsberäkningar kring uteblivna täkttillstånd. Vid större vägbyggen som fordrar bergmaterial söks tillstånd för att öppna täkt så nära arbetsplatsen som möjligt. Tillståndsgivaren har många agendor att titta på, dessutom kan processen bli rejält utdragen. Vid avslag tvingas ansökaren vända sig till en befintlig täkt längre bort. Vilka blir kostnaderna för att transportera material därifrån, istället för att köra från det första sökta läget?

– Vi tog fram en kalkyl med inbyggda matematiska kontrollfunktioner som visar på direkta transportrelaterade merkostnader. Där har vi tagit hänsyn till dels avskrivning på fordon, underhåll, förarlöner, drivmedel och däck, och dels på den rent samhällsekonomiska konsekvensen som handlar om koldi-

oxidutsläpp. Enligt den senaste ASEKöversynen (arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyler) kostar varje kilo utsläppt koldioxid samhället en krona och femtio öre. Hur mycket större utsläpp ger då en sekundär täkt som ligger längre bort? säger Dag Hersle.

Varje ny täkt bidrar till konkurrens och eftersom samhället är en stor köpare innebär det lägre kostnad för till exempel vägar och skolor. Lägre konkurrens påverkar också tonpriset på materialet. Samma problematik gäller ansökan om förlängt drifttillstånd i redan befintliga täkter. Får de inte fortsätta att användas medför det ofta extra transportkostnader och miljöbelastning. Prövningsprocessen kan innebära stopp med kort varsel, då sitter täktägaren där med personalkostnad och kapitalbindning i maskiner. Verksamheten måste avbrytas tvärt, till skillnad från annan miljöfarlig verksamhet som inte har tidsbegränsade tillstånd.

Hur mycket större utsläpp och kostnad ger då sekundär täkt som ligger längre bort? Tidigare förde SBMI mer övergripande resonemang och antog ge-

SBMI:S NOLLBERÄKNING LÄNSSTYRELSENS miljöprövningsdelegation har efterlyst en bättre genomlysning av ”noll¬alternativet” i samband med täktansökan för ny täkt eller förlängt tillstånd i befintlig täkt. Sveriges Bergmaterialindustri, har gjort en grov första uppskattning av värdet per ute¬blivet tillstånd.WSP Analys & Strategi har tagit fram ett kalkylunderlag för noggrannare beräkning av transportkostnader utifrån transportavstånd, som gör det möjligt att jämföra alternativ. Resultatet summerar fasta fordonskostnader, rörliga fordonskostnader respektive lönekostnader för primärt täktläge (sökt läge) och sekundärt täktläge (tilldelat läge).

46

R PÅ

LÄS ME

E

MI.S B S .

W WW

nerellt en kostnad på 1-2 kr per ton och kilometer. Med SBMI:s Nollberäkning går det att vara mer exakt utifrån faktiska förhållanden.

– Anta att du ska frakta 5 000 ton och täkten ligger tre eller fem mil bort.

De uppgifterna matas in i verktyget tillsammans med vilken typ av lastbilar som finns att tillgå. Systemet räknar då ut hur många fordon som krävs och under hur många dagar. Dessutom får man ut kostnadsskillnaden i kronor och kronor per ton mellan primärtäkten och sekundärtäkten. Kalkylen kan användas åt båda hållen - till att få fram vilken typ av fordon som finns att tillgå eller vilken tid arbetet skulle ta utifrån befintligt antal bilar, säger Dag Hersle.

I modellen från WSP har man inte tagit hänsyn till omständigheter som trängsel i storstäderna, trafikolyckor längs färdvägen från täkt till arbetsplats, buller för dem som bor intill vägen eller ökat vägslitage. Dag Hersle menar att sådana faktorer är extremt svåra att generalisera och kvantifiera.

Det kräver kartläggning och ett helt annat djup i analysen, dessutom skulle summan av skillnaderna vara högst marginell.

Kostnaderna som anges inbegriper inte heller marginal eller vinst för transportutövaren, eftersom förhållandena på olika regionala marknader skiljer sig åt.

Somliga indexfakta i kalkylen måste uppdateras manuellt efterhand. Länkar finns som ger det aktuella dagspriset på diesel, räntekostnader och personalkostnad per timme.

Modellen är skapad i ett vanligt Excell-program för att vara så enkel som möjligt att använda. Den finns tillgänglig på SBMI:s hemsida och kommer att uppdateras med färska siffror för 2011 i januari. 

KROSSORDET 109

STEN0210_46_WSP.indd 46

2010-11-15 13:23:35

Nu är vi redo!

Nu är vi redo!

Komatsu-älskare! Nu finns vi på plats med både service och säljare i hela Sverige. Vi lovar att ge er all hjälp ni behöver.

Komatsu-älskare! Nu finns vi på plats med både service och säljare i hela Sverige.

Vi lovar att ge er all hjälp ni behöver.

Ta chansen att titta närmare på vad vi kan erbjuda. Komatsu är nummer ett i världen på grävmaskiner, men vi har maskiner som passar alla behov.

Ta chansen att titta närmare på vad vi kan erbjuda. Komatsu är nummer ett i Bland världenannat på grävmaskiner, men vigrävare har maskiner behov. har vi bandgående från 900som kg passar till 720alla ton, hjulgrävare mellan 7,5 och 22 ton, hjullastare i olika klasser, rivningsmaskiner, dumprar, Bland annat har vischaktmaskiner bandgående grävare från 900 kg till 720 ton, hjulgrävare kompaktlastare, och mycket mer. mellan 7,5 och 22 ton, hjullastare i olika klasser, rivningsmaskiner, dumprar, kompaktlastare, schaktmaskiner och mycket mer.

Många av våra maskiner är utrustade med det unika navigerings- och driftuppföljningssystemet Komtrax. Dessutom ger våra individuellt Många av våra maskinerökad är utrustade anpassade serviceavtal trygghet.med det unika navigerings- och driftuppföljningssystemet Komtrax. Dessutom ger våra individuellt anpassade serviceavtal trygghet.

Våra maskiner tål ökad verkligen att jämföras!

Kiruna

Gällivare Kiruna Mobila serviceenheter

Gällivare

Serviceverkstäder Regionkontor Mobila serviceenheter Serviceverkstäder Regionkontor

Våra maskiner tål verkligen att jämföras!

Kisa

Kisa

Dina Komatsu-säljare

Region Syd: Region Mitt Knivsta: Region Mitt Gävle: Region Nord: Thomas Henriksson Per Carlsson Benny Lundström Leif Ek Dina Komatsu-säljare Tel. 070-5116687 Tel. 070-2749150 Tel. 070-5826291 Tel. 070-5560105 thomas.henriksson@hesselbergmaskin.se per.carlsson@hesselbergmaskin.se benny.lundstrom@hesselbergmaskin.se leif.ek@hesselbergmaskin.se Region Syd: Region Mitt Knivsta: Region Mitt Gävle: Region Nord: Thomas Henriksson Per Carlsson Benny Lundström Leif Ek Hesselberg Maskin AB, Förrådsvägen 2, 741 30 Knivsta, Telefon: 0771-91 11 00, Fax: 018 34 67 10 Tel. 070-5116687 Tel. 070-2749150 Tel. 070-5826291 Tel. 070-5560105 thomas.henriksson@hesselbergmaskin.se

per.carlsson@hesselbergmaskin.se

benny.lundstrom@hesselbergmaskin.se

Hesselberg Maskin AB, Förrådsvägen 2, 741 30 Knivsta, Telefon: 0771-91 11 00, Fax: 018 34 67 10 STEN0210_ANNONS_.indd 47

www.hesselberg.se

leif.ek@hesselbergmaskin.se

www.hesselberg.se 2010-11-12 14:10:01

POSTTIDNING B

#109 NOVEMBER 2010

STENKOLL #109 NOVEMBER 2010

KROSSORDET

| Dammproblemet under lupp | Vi som jobbar i Aletäkten | Krossentreprenörerna får grupp

Returadress: Krossordet Stenkoll Sveriges Bergmaterialindustri Box 55684 102 15 Stockholm

EN TIDNING FR ÅN SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI

RÄTT MÄTT GER RÄTT TÄKTLÄGE