Stenkoll #149

VINJETT

Krossor

det

KLIMATKRAV KOMMER: LÄS OM TRAFIKVERKETS VERKTYG

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 149 • mars 2019

N YA IDÉER

Tillverkare i fokus

NYA REFERENSMÄTNINGAR – LÄNSSTYRELSEN I HÄRNÖSAND FRAMTIDENS BALLASTBEHOV – INCIDENTRAPPORTERING – BERGSSKOLAN FOSSILFRI WORKSHOP – SÄKER TÄKT – INFÖR BRANSCHDAGEN

Volvo EC750E grävmaskin

DET PERFEKTA PAKETET

Öka produktiviteten och avkastningen på din investering. Den 75 ton tunga grävmaskinen är en perfekt kombination av kraft och stabilitet som gör att den har hög kapacitet under alla förhållanden. Den kraftiga EC750E-grävmaskinen presterar hela 374 kW/502 hk med Volvos steg 4-certifierade D16-motor. Detta säkerställer extremt följsam manövrering vilket bidrar till maximal produktivitet och lönsamhet. EC750E finns även i High Reach-utförande.

Swecon supportar dig med service och reservdelar på 34 orter i landet - från Kiruna i norr till Staffanstorp i söder! Läs mer på www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

INNEHÅLL Mars 2019

FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

12 Hög standard Rapport från arbetet med nya produktstandarder för ballast.

14 Krav på kvalitet Oklara konsekvenser av nya vattenlagen.

16 Nya arbetssätt Länsstyrelsen i Härnösand har lyckats vända trenden.

20

24 Klimatkalkyl Klimatkrav på ballastleverantörer kommer snart enligt Trafikverket.

26 Behovet ökar SGU förutspår en stigande efterfrågan på ballast.

29 Senaste nytt

Fossilfritt

SBMIs workshop för färdplanen mot fossilfrihet engagerade många i branschen.

Miljöfrågorna i fokus för maskinleverantörer.

42 App för rapporter Swerock återkopplar efter incidentrapporter.

Alltför få studenter trots jobbgaranti efter examen.

38 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

FOTO: NICLAS KINDVALL

Bergsskolan

44 Nya siffror Referensmätningarna gällande kvartsdamm har uppdaterats på SBMIs hemsida.

50 Samling i Stockholm Årsstämma och branschdag den 4 april.

46 Ny handbok Arbetet med Handbok Säker täkt har påbörjats.

48 Rörliga bilder Stenkoll vägleder till filmer om alla delar av branschen på sbmi.se.

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Anslagstavlan 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika

3

Jag är eldriven

s s o r k I S V tt le p m o K Efterfrågan på högförädlade krossprodukter med hög och konsekvent kvalitet växer stadigt. Därför lanserar Maskin Mekano tillsammans med SCP den helt nya VSI 1203 T7, en komplett maskin med VSI-kross, tredäckad sikt och utlastningstransportörer för färdiga fraktioner.

Med denna helt elektriskt drivna anläggning får du en kostnadseffektiv produktion vare sig ditt behov avser maskinsand, bättre kubisitet eller ett justerat kulkvarnsvärde. Med branschledande teknisk support hjälper vi dig att optimera utrustningen efter dina förutsättningar och behov, allt för att reducera oönskad 0-fraktion, minimera slitagekostnaden per ton och maximera produktiviteten.

Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LEDARE & REDAKTION

VINJETT

Krossordet E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 149 • mars 2019

N YA IDÉER

Tillverkare i fokus

NYA REFERENSMÄTNINGAR – LÄNSSTYRELSEN I HÄRNÖSAND FRAMTIDENS BALLASTBEHOV – INCIDENTRAPPORTERING – BERGSSKOLAN FOSSILFRI WORKSHOP – SÄKER TÄKT – INFÖR BRANSCHDAGEN

bland när jag kliver in i entrén till SBMI och Näringslivets hus funderar jag över de runt femtio olika medlemsorganisationer som arbetar här för att främja förutsättningarna för svenska företag. Hur vet vi att vårt arbete verkligen bär frukt och att nyttan kommer medlemmarna till del?

En nära kontakt med er i medlemsföretagen är en förutsättning för att vi kan arbeta effektivt och lyckas. Ett stort tack till alla er som kommer med input, svarar på frågor och förser oss på SBMI med gediget underlag.

Tillsammans gör vi bergmaterialbranschen starkare!

I

Under februari presenterade finansdepartementet i en PM ett förslag om att nedsättningen av energiskatt och koldioxidskatt för diesel som används i ”stenbrottsnäringen” ska slopas.

Finansdepartementet konstaterar att ”företag inom stenbrytning har större möjlighet att vältra över kostnader på konsumentledet jämfört med företag på en internationell marknad.” Å ena sidan innebär förslaget ökade kostnader och försämrad konkurrenskraft. Å andra sidan har företag i branschen uttryckt att skattenedsättningen lägger en våt filt över önskade klimatinvesteringar.

Branschen ska inte finansiera skattehöjningen!"

Det är viktigt med tydlighet gentemot kunden när skatten införs och att fullfölja idén om att ”vältra över” kostnaderna. Då bibehålls företagens investeringsutrymme och i nästa steg finns möjligheten att ”få mer betalt för en förbättrad produkt” då kostnaderna minskar i takt med att dieselanvändningen minskar och produktens klimatprestanda ökar. Branschen ska inte finansiera skattehöjningen!

För företag som konkurrerar på en global marknad innebär förslaget försämrad konkurrenskraft. För er som vill exportera bergmaterial är skattesmällen givetvis inte roliga nyheter.

Under inledningen av 2019 har stort fokus legat på färdplansarbetet som du kan läsa mer om i detta nummer. Den 20 mars publiceras bergmaterialindustrins färdplan för fossilfri konkurrenskraft.

Håll utkik! Eller rättare sagt: Ha stenkoll!

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

FOTO: NICLAS KINDVALL

Att främja svenska företag

KLIMATKRAV KOMMER: LÄS OM TRAFIKVERKETS VERKTYG

STENKOLL krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design AB Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzen patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen?

Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetens­utveckling.

5

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

Uppkopplad kross Information sparas automatiskt i molnet Automatiska rapporter och nyckeltal (KPI, OEE) Exempel på data: effekt, tryck & tonnage Enkelt analysverktyg

Machine Site 1 Kross 1 Kross 2 Machine Site 2

KURSER OCH BRANSCHDAGAR Grundkurs för bergmaterialindustrin 12–13 mars Radisson Blu Arlandia Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav.

Kross 3 Kross 4 Kross 5 Kross 6

www.roctim.com | info@roctim.com | +46 703 149 224

STENKOLL KOMMER UT VID TRE TILLFÄLLEN UNDER 2019

Nummer 2 ges ut i slutet av maj och nummer 3 i mitten av november.

Har du några tips till redaktionen?

Mejla oss på stenkoll@sbmi.se

Innehåll: • Användningsområden • Kvalitet • Geologi – grunder • Miljökrav och lagstiftning • Produktion • Återvinning • Efterbehandling av täkter • Kursen inkluderar ett studiebesök Årsstämma och branschdag 4 april Hilton Slussen, Stockholm Branschdag 10 oktober Kulturhuset Spira, Jönköping Branschdag 24 oktober U&Me Hotel, Umeå Grundkurs för bergmaterialindustrin 5–6 november Radisson Blu Arlandia

Kalender: sbmi.se Anmälan till branschdag: sbmi.se

Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin.

Se även 12–13 mars.

Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder 19–20 november Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursprogrammet syftar till att ge deltagaren förmågan att definiera produktegenskaper hos bergmaterial, kvalitetssäkra dessa samt hantera avvikelser från deklarerade specifikationer.

Innehåll: • Bergmaterialprodukter och produktkrav • Kvalitets- och miljöbegrepp • EN-standarder • Produktcertifiering • Provningsfrekvenser • Provtagning, provning och kalibrering i laboratorium • Dokumentation och avvikelsehantering • Begreppet trovärdighet • Försäljning och leverans • Kursen inkluderar ett studiebesök

? LÄS MER i kalendern på sbmi.se

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

NYHETSFLÖDET

STENKOLL HAR FÅTT NY KOSTYM Den uppmärksamme läsaren har naturligtvis redan upptäckt att Stenkoll har fått ett alldeles nytt formspråk. Anledningen till det är att vi på redaktionen tyckte att det var dags att modernisera utseendet och göra tidningen än mer läsvänlig. Dessutom är vår redakti­onella ambition alltid att ligga i framkant, att skriva om de mest aktuella frågorna och nyheterna i bergmaterialbranschen och de projekt som bransch­ föreningen SBMI vid varje givet tillfälle arbetar med.

Det vill vi att tidningens design ska spegla.

Innehållsmässigt har dock ingenting förändrats.

Vår målsättning är att i varje nummer publicera fakta, reportage och intervjuer som håller dig som läsare uppdaterad i branschfrågorna och ger dig tips om var du kan hitta mer information – till nytta i ditt dagliga arbete.

VINJETT

Krossordet

KLIMATKRAV KOMMER: LÄS OM TRAFIKVERKETS VERKTYG

LINDUS ERIGES BERGMATERIA EN TIDNING FRÅN SV

N YA IDÉER

Tillverkare i fokus

T R I | nummer 149 • mars 2019

– LÄNSSTYRELS EN I HÄRNÖSAND NYA REFERENSMÄTNINGAR – BERGSSKOLAN V – INCIDENTRA PPORTERING FRAMTIDENS BALLASTBEHO EN TÄKT – INFÖR BRANSCHDAG FOSSILFRI WORKSHOP – SÄKER

Grus grus

... är faktiskt det latinska namnet för tran­a.

Denna i sin tur är, som alla vet, en stor långbent och långhalsad flyttfågel. Tranan häcka­r från Skandinavien och Östeuropa österut till norra Kina och östra Ryssland.

F Ö R S L AG O M H ÖJD S K ATT PÅ DI E S EL

Läs mer på regeringens hemsida:

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

Finansdepartementet föreslår i en promemoria 2019 att nedsättningen av energiskatt och koldioxid­ skatt för diesel som används i arbetsfordon i gruvor och ”stenbrottsnäringen” slopas från och med den 1 august­i 2019. Ett stort antal SBMI-medlemmar om­fattas av detta förslag om det fastställs.

Nedsättningen är för närvarande 3 102 kr/m3 (3,10 kronor per liter). Skattenedsättningen infördes 1995 i samband med att beskattning av diesel i arbets­ fordon inom övrig industriell verksamhet infördes.

Departementet beräknar i sin konsekvensutredning att täktbranschens kostnader ökar med 1,5 procent. Departementet bedömer att ”mindre företag inom stenbrytning har sannolikt större möjlighet att vältra över ökade skattekostnader på konsument­ ledet jämfört med större gruvföretag som bryter metaller och som verkar på en internationellt kon­ kurrensutsatt marknad.”

7

NYHETSFLÖDET

LOOP ROCKS BLEV ÅRETS ÅTERANVÄNDARE ng

digital masshanteri

Dejtingapp för bergmaterial

ringen av överrevolutionera hante i full färd med att e och köpare på en Loop Rocks är sammankoppla säljar Den digitala tjänst Idén är enkel – att minst miljön. byggbranschen. blir vinnare, inte skottsmaterial i Tanken är att alla sätt. ådligt översk ett transparent och FOTO: LOOP ROCKS TEXT: NICLAS KINDVALL

på Loop Rocks utan material får säljas Vårt chef Carl Zide. at.

Rocks operative att vara miljöpröv och av NCC samman tillgång oop Rocks startades system kopplar år sedan med eten som till stora delar för knappt två efterfrågan. Det Möjliggör samarb ras till 500 använskapa en digisom avfall uppgrade ambitionen att har i nuläget 8 betraktas Tjänsten rei ingsen hållbar ett nytt användn 500 arbetsplatser tal plattform för material och får dare på cirka 2 Uni byggindustrin. tillkommer kontinusursanvändning område.

Sverige och fler har nämligen att bara material ska kundet senaste året Men för att ett dersökningar visar erligt. Bara under rial istälbergmate material ton material av just runt 15-20 procent na betraktas som i runda tal två miljoner flesta mer än återanvänds, trots Loop Rocks. De avfall krävs förstås via ett s för och fyllnadsmassor let hanterat n beräknar att entreprenörer och köpare. En ordentlig att Energimyndighete bara säljare och större byggföretag, finns represenskulle gå att återanexempelvis. runt 80 procent kvalitetsprövning transportörer i landet ett fungerande med flera ledande en.

– Vi har avtal vända om det funnits terade på plattform Zide. föregångare, beberättar Carl utbytessystem.

– Det har funnits miljökonsulter, akett stort slöseri och i systemet. Inget De flesta stora – Det är förstås Det finns inbyggt rättar Carl Zide. pengar, säger Loop försök att internt det kostar mycket törer har gjort arsor mellan sina matcha byggmas den Loop Rocks är betsplatser. Men som möjliggör samförsta lösningen

L

Carl Zide

FAKTA

för närvarande i Loop Rocks finns och Norge Sverige, Finland, Danmark rades den 1 mars. där man introduce Loop Rocks är All annonsering på antalet angratis för att maximera för användarna. nonser och nyttan förgenom Loop Rocks finansieras transpor tster : säljning av tilläggstjän recyclingtjänstjänster, nytt material, materialtestning. ter samt miljö- och en leverantör fakI samband med att Loop Rocks så från kund en turerar skommisbetalar man en försäljning material, på nytt sion på 5 procent och recyclingtjänstranspor ttjänster på miljö- och ter samt 20 procent kostar inget att materialtestning. Det mellan två byta återanvänt material splatser. byggarbet

Stenkoll skrev om Loop Rocks redan för ett år sedan, i #146.

Transportavstånden

38

146 KROSSORD ET #

blir så gott som alltid

kortare när man använder

Loop Rocks, Sveriges största marknadsplats för stenmaterial och fyllnadsmassor hade all anledning att fira under Återvinningsgalan. Med motiveringen “Vinnaren har på mindre än två år förändrat värdekedjan för vad som tidigare betraktats som avfall" kammade företaget hem titeln Årets återanvändare.

återvunnet material.

8-10 ton

– Det är stenkul att cirkulära affärsidéer vinner på Återvinningsgalan och att vår marknadsplats Loop Rocks för stenmaterial och fyllnadsmassor uppmärksammas, menade Carl Zide, chefen för Loop Rocks.

Men egentligen är det våra 15 000 byggare, åkare och stenleverantörer som är Årets återanvändare.

Byggindustrin står för 32 % av allt avCarl Zide fall i Sverige. 80 % av allt byggavfall är sten­material där mycket, trots att det är använd­bart, hamnar på tippen.

– Alla bygg- och stenmaterialföretag är idag intresserade av ökad återanvändning – för att minska klimatgasutsläppen, minska avfallsmängderna och värna skyddet av miljön. Viljan finns, och verktygen finns. Nu väntar vi med spänning på att Sveriges nya regering också driver på utvecklingen av ett nytt regelverk som förenklar ökad återanvändning.

Årsanvändningen av ballast per person i Sverige. Den största andelen används till väginfrastruktur. KÄLLA: SGU

Index 1011 och 1012 SCB har i drygt tjugo år haft i uppdrag att ta fram anpassade versioner av index 1011 och 1012 – stenmaterial oprocessat och processat rensat från grusskatt. För tio år sedan beslöt SBMIs styrelse att detta uppdrag ska avslutas.

Då det refereras till dessa index (till exempel i avtal med markägare) har SBMI rekommenderat att avtalen istället skulle justeras efter KPI (konsumentprisindex) då detta är en mer relevant indikator.

Under åren har index 1011 och 1012 flera gånger tagit oväntade språng uppåt. När SBMI efterfrågat varför har SCB förklarat att täkter som man under lång tid haft som referensobjekt lagts ned. Då dessa täkter legat i lågprisområden medan nya referenstäkter lig8

ger i högprisområden har resultatet blivit att indexen tagit kliv uppåt. Det framstår då som att hela Sveriges ballastindustri tar ut högre priser trots att priset i verklig­heten legat still.

SBMI har, på grund av att några medlemmar tecknat långa markägaravtal knutna till index 1011 och 1012, fortsatt att ge SCB i uppdrag att ta fram dessa index, men från och med årsskiftet 2018/19 upphörde detta uppdrag. Inga fler uppdateringar av index 1011 och 1012 rensat från grusskatt kommer att ske på SBMIs uppdrag. KPI vid årsskiftet 2018/19 var 1895.

Fotnot: 1011 och 1012 är en del av Entreprenadindex som tas fram på uppdrag av Sveriges Byggindustrier.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

Egen produktion, stort lager och snabba leveranser. Varmt välkommen till SPG AB!

DIN KOMPLETTA

LEVERANTÖR

C-MODUL C-modul – modul som passar till de flesta siktningstyper. Bygger på ett plant siktdäck med längsgående C-profiler. C-Modulen är det bästa systemet när det kommer till sin enkelhet att montera, byta och ändra i siktdäcket.

Se alla våra produkter på: www.spgab.se

KONTAKT

ISO-CERTIFIKAT

VÅRA PRODUKTSPECIALISTER

08-504 106 00

Mattias Nilsson

Jonas Wallgren

info@spgab.se

08-504 106 08

08-504 106 18

mattias@spgab.se

jonas@spgab.se

Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge

ISO 9001

GÄSTKRÖNIKA

PLATSSPECIFIKA VÄRDEN FÖR MOTTAGNING AV MASSOR I samband med efterbehandling av bergtäkter uppstår det ofta behov av massor. Behovet kan vara motiverat av flera skäl. fta handlar det om säkerhetsskäl; att använda utfyllnadsmaterial för att ta bort branta slänter och att säkerställa långsiktigt stabila släntlutningar. Det kan också handla om att gynna den biologiska mångfalden i det efterbehandlade täktområdet. I vissa områden – framför allt i närheten av större städer – råder det brist på lämpliga områden för bebyggelseutveckling.

I framtiden kan efterbehandlade täkter i sådana områden bli attraktiva platser för nya bostäder eller annan exploatering. En sådan markanvändning förutsätter att den efterbehandlade täkten anpassas till framtida bebyggelse. Detta kräver i sin tur god tillgång till stora mängder fyllnadsmassor av lämplig kvalitet.

"Som sökande i tillståndsprövningar möts man ibland av misstänksamhet mot användningen av platsspecifika värden."

Enligt miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet hushålla med råvaror och utnyttja möjligheterna att återvinna avfall. Detta är angeläget av flera skäl, inte minst för att minska användningen 10

av ändliga naturresurser och uppkomsten av avfall som behöver deponeras. Genom att återvinna införda massor i täkten och använda dem för anläggningsändamål vid efterbehandlingen är det möjligt att hushålla med fyllnadsmassor och minska mängden avfall. Samtidigt skapas bättre förutsättningar att anpassa efterbehandlade täkter utifrån framtida önskemål och behov.

De juridiska förutsättningarna för sådan återvinning kan dock vara komplicerade. Om föroreningsrisken vid användning av avfall för anläggningsändamål är ”mer än ringa” krävs tillstånd. Om föroreningsrisken endast är ”ringa” så ska den anmälas till tillsynsmyndigheten. Det finns inga generella nivåer för att avgöra vad som utgör ”ringa” respektive ”mer än ringa” föroreningsrisk utan det måste bedömas utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet. Det är många gånger svårt för en enskild verksamhetsutövare att avgöra vad som gäller, och att söka tillstånd för återvinningen blir då ett sätt att säkerställa att återvinningen är tillåten.

Ett sätt att undvika både tillstånd och anmälan är att använda massor som understiger de generella nivåerna för ”mindre än ringa risk” enligt Naturvårdsverkets handbok för återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Det handlar då om massor som kan användas utan krav på varken anmälan eller tillståndsprövning. Dessa nivåer är dock framtagna för att massorna ska kunna användas utan särskild kännedom om förutsättningarna vid den plats där STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

din samarbetspartner & leverantör av

bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, ingreppsskydd och mycket mer. de slutligen hamnar. Om platsen och dess förutsättningar är kända finns inget behov av att använda sig av generaliserade riktvärden. Då är det lämpligare att ta fram platsspecifika värden utifrån relevanta faktorer som spridningsmekanismer, exponeringsvägar och skyddsobjekt inom området. Därigenom förbättras möjligheterna att ersätta traditionella anläggningsmaterial med massor som tas emot i täktverksamheten.

Användningen av platsspecifika värden ställer dock krav på att verksamhetsutövaren har kännedom om samtliga relevanta faktorer och säkerställer att de massor som används uppfyller de platsspecifika värdena. Dessutom förutsätter det att användningen av platsspecifika värden accepteras av myndigheterna i samband med tillståndsprövning eller anmälan.

Som sökande i tillståndsprövningar möts man ibland av misstänksamhet mot användningen av platsspecifika värden vid återvinning av avfallsmassor. Det tycks – rätt eller fel – ibland finnas en uppfattning att det är ett sätt att kringgå avfallslagstiftningen för att göra sig av med oönskade massor.

Ibland tycks det också finnas en generell inställning från myndighetshåll att användningen av fyllnadsmassor för efterbehandling ska vara minimal och att det därför inte finns något behov av att ta in externa massor.

För att användningen av platsspecifika värden ska bli mer accepterad vid efterbehandling krävs det att verksamhetsutövarna visar att man har goda kunskaper om vilka förutsättningar som råder kring täkterna, att syftet med användningen tydliggörs och att det finns fungerande mottagningskontroller som säkerställer att de massor som används uppfyller värdena.

GÄSTKRÖNIKÖR

Martin Johansson, Mannheimer Swartling advokatbyrå

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

ittar På vendig.se h ud. du hela vårt utb

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

PRODUKTSTANDARDER

LÄGESRAPPORT:

Produktstandarder för ballast Det finns standarder för nästan allt och ballast är förstås inget undantag. Swerocks Peter Martinsson, som sitter i kommittén SIS/TK 187 Ballast, rapporterar i Stenkoll om den senaste händelseutvecklingen inom standardiseringen. uropastandarder utarbetas av European Committee for Standardization (CEN) och arbetet sker i tekniska kommittéer (TC), sammansatta av experter från deltagande länder inom det europeiska samarbetet.

Genom nationella standardiseringsorgan och spegel­ kommittéer beaktas medlemsländernas synpunkter och intressen. Det svenska nationella standardiseringsorganet heter SIS och är plattform för alla svenska företag som vill delta i den internationella standardiseringen. SIS säljer också alla de standarder som tas fram inom ramarna för både det nationella och internationella standardiseringsarbetet.

För ballast utarbetas standarderna i CEN/TC154 Aggregates och speglas i Sverige av SIS/TK 187 Ballast.

E

En frivillig CE-märkning av ballast infördes med byggproduktdirektivet (CPD) och första generationens produktstandarder under åren 2002–2004. CEmärkningen för ballast-produkter som omfattas av en harmoniserad produktstandard blev 2013 obliga­ torisk i och med att byggproduktsförordningen (CPR) infördes .

Produktstandarderna har mycket stor inverkan på hur ballast produceras och styr hur produkterna deklareras och provas inom ramen för CE-märkningen. Det arbete som nu pågår i CEN/TC154 och den

12

svenska spegelkommittén SIS/TK187 med att ta fram nästa generation av produktstandarder kan således få betydande inverkan på bergmaterialindustrin.

Arbetet med andra generationens produktstandarder för ballast har varit utdraget. De standarder som publicerades 2013 drogs tillbaka av CEN på uppdrag av EU-kommissionen, med anledning av att ändringar som bedömts som icke-editoriella införts alltför sent i processen. Medlemsländerna godkände först 2017, i en slutomröstning, nya CPR-anpassade produktstandarder. Dessa fick dock allvarlig kritik för att utgöra ett handelshinder av EU-kommissionen, genom en CEN-konsult. CEN-konsulterna har som uppgift att granska att de standarder som tas fram uppfyller de krav som anges i de direktiv de hänvisar till.

Detta ledde till att 2017 års produktstandarder stoppades innan publicering. Produktstandarderna omarbetades och godkändes av medlemsländerna 2018 i en andra slutomröstning. Återigen fick standarderna allvarlig kritik från kommissionen. Kvaliteten ansågs inte vara tillräckligt bra för att kunna godkännas som en harmoniserad standard och vidare ansågs standarden brista avseende överenstämmelse med CPR. Kritiken kom denna gång från en av EU-kommissionen anlitad HAS-konsult.

Kritiken medförde att CEN/TC154 beslutade att dra tillbaka standarderna och omarbeta dem. Detta arbete kommer att pågå under 2019 och en tredje omröstning är beräknad till början av 2020. Detta betyder att nya produktstandarder tidigast kan publi­ceras av CEN till hösten 2020.

Produktstandarderna kommer, utöver en anpassning till CPR, att innehålla flera tekniska förändringar. Vidare kommer utvärderingen av överenstämmelse, som i dag behandlas i respektive produktstandard, att ersättas av standarden EN16236:2018 ”Bedömning och fortlöpande kontroll av prestanda (AVCP) för ballast – Typprovning och tillverkningskontroll i fabrik”. Denna standard är publicerad men kan användas först när den blir åberopad i kommande produktstandarder.

SIS/TK 187 SIS/TK 187 Ballas­t har sedan 1990-talet aktivt deltagit i utarbetandet av europeiska provnings­metoder och senare även produkt­standarder.

Deltagandet har varit en förutsättning för att tillvarata svenska intressen och därmed säkerställa standarder som tar hänsyn till svenska förhållanden.

Peter Martinsson, Swerock, arbetar med teknisk utveckling och kvalitets­frågor inom ballast. Han är SBMIs representant i den svenska kommittén SIS/TK 187 Ballast.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

o e

G r e e l s i a LD P

3

Det kompletta systemet för att beräkna volym på oregelbundna högar

Undvik farligt arbete!

För mera information Ring 0620 25582 Besök Youtube och sök ”3D pile” eller ”Laser Geo”.

Haglöf Sweden

Klockargatan 8 88230 Långsele Tele: 0620 25580 E-post: info@haglofsweden.com Hemsida: www.haglofsweden.com

MILJÖ

Oklara konsekvenser av ny vattenlag Från årsskiftet gäller nya regler avseende miljökvalitetsnormer för vatten, vilket kan få stora konsekvenser för ballastbranschen. Det kan krävas noggrannare utredningar vid prövning och tillsyn av vattenverksamheter.

Men det är fortfarande oklart hur regelverket ska tolkas.

TEXT: Hans Lundgren

en 1 januari 2019 fick Sverige en delvis ny vattenlagstiftning, exakt på dagen hundra år efter att den första lagregleringen om vatten infördes. Den nya lagstiftningen har tillkommit för att införa EUs ramdirektiv om vatten och som en del i den politiska överenskommelsen om energipolitiken. EU-kommissionen har kritiserat det svenska genomförandet av direktivet och riksdagen beslutade därför att ändra reglerna i vattenlagstiftningen.

Centralt i den nya vattenlagen är miljökvalitetsnormerna för vatten. De används för att ange krav på vattnets kvalitet vid en viss tidpunkt och får avgörande betydelse för om en verksamhet, som en bergtäkt, ska ges tillstånd.

Normerna beskriver vilken kvalitet en viss vattenförekomst ska

D

"Det krävs tydligare vägledningar och direktiv om kraven."

Erica Nobel

14

ha och vilka verksamheter som kan til�låtas påverka vattnet i fråga.

Detta innebär att det inte går att få tillstånd till ett projekt eller en åtgärd som försämrar vattnets ekologiska status eller äventyrar miljömålen. Undantag kan dock beviljas i vissa fall.

Utgångspunkten för bedömningen inför en tillståndsansökan kommer att vara den information som är tillgänglig i Vatteninformationssystem Sverige (VISS) – en databas med klassificeringar och kartor över Sveriges alla vattenförekomster samt fastställda miljökvalitetsnormer och undantag.

Men informationen i VISS har stora brister.

– Det kan innebära problem för den som vill söka tillstånd för en bergtäkt, förklarar Erica Nobel, advokat på Delphi och ledamot av SBMIs styrelse.

Eftersom VISS inte är komplett kan den tillståndssökande inte lita på uppgifterna, utan det kan krävas egna utredningar för att ta reda på kvaliteten i det vattendrag som ska ta emot det som leds bort från täkten.

Har recipienten redan den lägsta klassen, dålig status, på vattnet är varje försämring som utsläppet från täkten kan leda till otillåten.

– Verksamhetsutövarna riskerar att få en ökad arbetsbörda med ökade kostnader för att göra genomgripande utredningar inför tillstånden, säger Erica Nobel.

Underlaget om den vattenförekomst som berörs bör vara så omfattande och tillförlitligt som möjligt innan en an­ sökan tas fram.

Finns det vattenverksamhet med i tillståndsansökan för en täkt, eller någon påverkan på recipienten från vatten som leds bort från täkten, berörs den ansökta verksamheten av den nya lagstiftningen.

– Kraven ökar på att göra miljökonse­ kvensbeskrivningar för att visa att man klarar miljökvalitetsnormerna. Men det finns en osäkerhet inför vad den nya lagen innebär. Det behövs mer information STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

från myndigheterna om hur bestämmelserna ska tolkas, gärna också vägledande rättsfall gällande avgränsning av ansökan och underlag, säger Erica Nobel.

Den nya vattenlag­ stiftningen, som trädde i kraft den 1 januari, kan innebära att verksamhetsutövare får en ökad arbetsbörda med ökade kostnader för att göra genomgripande utred­ ningar inför tillstånds­ ansökan.

Risken är att miljöutredningarna kommer leda till många fler konsulttimmar för verksamhetsutövarna – kanske också ökade juristarvoden, för att försöka tolka lagstiftarna.

SBMI har tagit fram en handbok för täkter där vattenverksamhet ingår, med generella rekommendationer för bedömning av tillståndsplikt för vattenverksamhet, SGUs råd angående vattenverksamhet och lämpliga parametrar för att analysera det vatten som lämnar täkten.

– Det är en handledning som vi sannolikt kommer att behöva uppdatera, mot bakgrund av den nya vattenlagstiftningen, säger Erica Nobel.

Det blir intressant att följa kommande

tillståndsprövningar framöver med anledning av den nya lagen, konstaterar hon. Täkter har tids­ begränsade tillstånd så här sker en löpande omprövning från myndigheter och domstolar. Den största delen av de tillstånd som länsstyrelserna prövar är just täkter, om man räknar ärenden per bransch.

Det finns möjlighet att göra undantag och bevilja tillstånd även för verksamheter som påverkar vatten­dragen negativt. Utgångspunkten för undan­ taget är om verksamheten som medför en försämring utgör ett allmänintresse av större vikt. Men även här finns det oklarheter: vad innebär ett sådant allmänintresse?

– Det krävs tydligare vägledningar och direktiv om vilka krav som tillståndsmyndigheter kommer att ställa, säger Erica Nobel.

? LÄS MER Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv, har sammanställt skriften Handbok om ny vattenlagstiftning. Finns att ladda ner på svensktnaringsliv.se

Pfreundt Hjullastarvåg

DYNAMISK VÄGNING EXAKT OCH SNABB VIKTREGISTRERING

Pfreundt hjullastarvåg väger dynamiskt, snabbt och exakt medans när hjullastaren lyfter - det ger en enkel överblick, sparar tid och minskar kostnaderna.

Scanvaegt Systems AB är också leverantör av: • Fordonsvågar • Registreringssystem • Förarterminaler • Trafikstyrning • Kameraövervakning

Scanvaegt Systems AB Box 9059 • 400 92 Göteborg • Sverige • Tel. 031-709 07 07 • info@scanvaegt.se • www.scanvaegt.se

TILLSTÅNDSPRÖVNING

SNABBARE OCH SÄKRARE MED NYA ARBETSSÄTT Det projekt som miljöskyddsenheten vid Länsstyrelsen Västernorrland initierade för att komma till rätta med eftersläpande tillståndsärenden visade sig leda till nya arbetssätt och förbättrade rutiner. Projektet är avslutat men enheten drar fortsatt nytta av erfarenheterna.

TEXT OCH FOTO: Niclas Kindvall

är regeringen 2011 tog beslut om att antalet miljöprövningsdelegationer skulle minskas från 21 till 12 motiverades detta med att prövningen av miljöfarliga verksamheter skulle bli effektivare och mer kvalificerad. I flera fall visade det sig dock att resurserna inte riktigt räckte till vid de länsstyrelser som tack vare koncentration fick ett ökat antal ärenden. Så var exempelvis fallet i Västernorrland.

– Vi hade, liksom flera andra länsstyrelser, dessutom stor personalomsättning just då, berättar Sören Thor, chef för miljöskyddsenheten. Den situationen tillsammans med det ökade antalet ärenden gjorde att vissa tillståndsprövningar drog ut på tiden.

MPD-omorganisationen genomfördes sommaren 2012, och sedan dess och fram till för ett drygt år sedan har miljöskyddsenheten vid Länsstyrelsen i Västernorrland kämpat för att hinna med. Ändå fanns hela tiden en bulk med ärenden som inte kunde avgöras inom rimlig tid. Detta ställde förstås till problem, både för handläggarna på enheten och för verksamhetsutövarna i länet. Det gick så långt att SBMI i december 2016 JO-anmälde länsstyrelsen för bristande

Frida Uebel och Sören Thor.

"Vi har en överblickbar plan och en strategi för hur vi ska arbeta framöver."

16

myndighetsutövning i form av för långa handläggningstider.

– Täktärendena var den stora utmaningen, säger Sören Thor. Tillsammans med länsledningen beslutade vi oss för att något måste göras.

Miljöskyddsenheten startade ett projekt för att beta av högen med ärenden som blivit liggande. Dessa fördelades ut på STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

samtliga handläggare på enheten, även de som i sitt vardagliga arbete fokuserade på andra frågor än täktverksamhet.

Man fick också extra stöttning av länets MPD och köpte dessutom in tjänster från Länsstyrelsen i Jämtland, en av de länsstyrelser som blev utan MPD efter omorganisationen och vars ärenden hamnade i Västernorrland.

– I och med att vi gjorde det här arbetet i projektform så var det läge för att göra ett omtag, säger miljöhandläggaren Frida Uebel. Det handlade inte bara om att ta tag i alla ärenden som vi hade utan även om att tillsammans hitta nya arbetssätt, rutiner och mallar för arbetet.

Vi har skruvat lite i många processer och sammantaget har det betytt att vi blivit effektivare.

– Det gav också en vinst när nya handläggare satte sig in i täktärenden, fortsät-

MPD Miljöprövningsdelegationer finns vid tolv av landets länsstyrel­ser.

Miljöpröv­nings­ delegationen är en självständig funktion inom läns­styrelsen som fattar beslut i ärenden om tillstånd för miljöfarlig verksamhet samt i ärenden som rör ändring av tillstånd eller villkor för sådana verksamheter.

ter Sören Thor. De såg ärendena med nya ögon och hade bra idéer. Det blev ett lagarbete där vi lärde av varandra.

Projektet är nu avslutat men många av arbetssätten som miljöskyddsenheten tillsammans arbetade sig fram till använder täkthandläggarna fortfarande.

– En detalj vi är noga med är att så fort som möjligt titta genom ett inkommet ärende, säger Frida Uebel. Vi gör en första kontroll för att se om det är något som uppenbart behöver tas tag i omedelbart.

Det kan exempelvis vara att vi kollar att verksamhetsutövaren genomfört ett tillräckligt samråd eller om det kan vara en tillståndspliktig vattenverksamhet. I de fallen kan vi ge sökanden en snabb återkoppling på vad som saknas.

När ett ärende sedan går in i handläggnings­skedet inleder man med ett möte med ärendets hand­ läggare, ordföranden i MPD och MPDs sakkunnige är närvarande. På så sätt blir alla tidigt insatta i varje ärende.

17

FOTO: FRIDA SJÖGREN

Miljöskyddsenheten ska se över om man kan hitta nya arbetssätt även vid tillsynsärenden.

"Vi har skruvat lite i många processer och därmed blivit effektivare."

Ambitionen är att miljöskyddsenheten ska arbeta mer proaktivt än tidigare, fastslår Sören Thor.

– Vi ska vara mer före än efter, förklarar han. Vi har inte hundra procent måluppfyllelse än men det är dit vi strävar.

Frida Uebel tillägger: – En ytterligare bra sak med projektet var att när vi handlade 40 ärenden samtidigt så kunde vi se vad som generellt saknades i många ansökningar. Det kunde vi sedan kommunicera ut till verksamhetsutövarna.

– Vår förhoppning är att ärendena kommer att spreta mindre och därmed kunna behandlas snabbare.

Ett av de nya arbetssätt som infördes var en så kallad "värdetrappa" där de horisontella stegen representerar miljöskyddsenhetens insatser och de vertikala, "steget uppåt", markerar verksamhetsutövare eller remissinstans. Enheten arbetar hårt för att tiden då ärendet ligger hos dem ska vara så kort som möjligt, man utför sin uppgift i varje steg och släpper ärendet vidare uppåt till den som är ansvarig för nästa skede, ofta verksamhetsutövaren. Ärendet ökar i värde för varje trappsteg fram till beslutet i MPD högst upp i trappan.

Man arbetar nu också efter ett färgsystem, som arbetats fram under pro18

jektet, där varje ärende färgmarkeras beroende på i vilket stadie det befinner sig.

Grön markering betyder att ärendet ligger hos enheten, orange markerar att verksamhetsutövaren "har bollen" och gult att ärendet är på remiss.

Systemet ger bra överblick över de ärenden som är aktuella.

Tack vare projektet har Länsstyrelsen i Västernorrland lyckats slutföra många av de ärenden som samlats på hög. Och dessutom hittat nya arbetssätt och rutiner som gör arbetet effektivare även efter det att projektet avslutats.

– Nu är utmaningen att behålla och bevaka våra arbetssätt och våra ärenden, menar Frida Uebel. Så att vi inte hamnar efter igen. Vi ska också se över om vi kan hitta nya arbetssätt även när det gäller vår tillsyn.

– Vi har en överblickbar plan och en strategi för hur vi ska arbeta framöver men naturligtvis fortsätter vi att förfina våra arbetssätt, säger Sören Thor.

– Vi får inte alls lika många arga samtal från verksamhetsutövarna längre, avslutar han med ett leende.

Hallå där

YLVA ALLER länsråd i Västernorrland som tillträdde 1 januari 2017.

Du var med och planerade projektet, blev det som ni tänkte er?

– Ja, absolut. Att vi initierade projektet berodde på att vi såg ett behov. Signalerna kom från många håll, både internt och från verksamhetsutövare. Den situation vi hade var inte bra för någon. Vi var i en situation som kan liknas vid en ond spiral där vi fick klagomål och där människor kände en otillfredsställelse.

Vad är du mest nöjd med?

– Att vi lyckades hitta metoder och system som fungerar. Vi följer dessutom upp bättre nu än vi gjorde tidigare och kan tack vare det förbättra våra arbetssätt kontinuerligt. Sedan ska man heller inte underskatta vad lite beröm kan betyda, lite "credd" för det vi försöker göra. Det är ju inte så att det haglar glada samtal över oss (skratt) men visst upplever vi att dialogen med verksamhetsut­ övarna blivit bättre. Jag är otroligt glad och stolt över personalen på enheten.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

Besök oss gärna på fredheim-maskin.se för att se fler produkter!

Krossenhet: Sandvik CJ412 1200 x 830 mm

Motor: Volvo 13 l TAD1354GE 344 kw/470 hk

Lamellmatare: 8m3 med tvåstegsgrizzly

Drift: Eldrift plug-in/plug-ut

Vikt: 69 ton Kapacitet: upptill 800 ton/h

Sikt: 3-däcks hängsikt

Vikt: 60 ton

Intag: 215mm

Motor: Volvo 13l/500 kWa

Krossenhet: Sandvik CH440

Drift: Hybrid (eldrift)

Matare: 8-10m med tvåstegsgrizzly

Garanti: 3 år/2000 h

3

OM ELDRIFT KEESTRACK HYBRIDMASKINER MED AVTAGBAR MOTORENHET Du sparar 40% med diesel-elektrisk drift jämfört med dieselhydralisk Drift från kross möjliggör plug-ut till startläggare eller sorteringsverk Möjligt med drift från nätström

Garanti: 3 års Garanti /2000 h

ETT LYFT FÖR EKONOMIN OCH MILJÖN

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se Fredheim Maskin

Fredheim Maskin

NYHET - Jonsson L 130

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henric Gustafsson, 070-732 76 86 Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80

FOSSILFRI INDUSTRI

SBMI kommer nu i mars att överlämna branschens färdplan till en fossilfri industri år 2045. Stor betydelse för arbetet hade den välbesökta workshop som arrangerades i mitten av januari.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Mårten Sohlman ILLUSTRATION: Karin Grönberg

ENGAGERAT MÖTE FÖR FOSSILFRI KONKURRENSKRAFT är SBMIs styrelse i höstas tog beslutet att bergmaterialindustrin, liksom till exempel anläggningsbranschen, betongbranschen och åkerinäringen, ska ta fram en färdplan för fossilfri konkurrenskraft gjorde man det med vetskapen om att ett tajt tidsschema väntade. Flera andra branscher var redan långt gångna i arbetet och måldatum var satt till mars 2019. Projektets referensgrupp utgörs av SBMIs styrelse, vilket borgar för att färdplanens am-

N

"Viktigt att vi gemensamt äger den här frågan."

bitioner finns kvar inom föreningen och inom branschen även efter att arbetet med planen är klart. SBMI bildade en projektgrupp som under hösten 2018 identifierade huvuddragen i den förändring som klimatomställningen kommer att innebära för bergmaterialindustrin, samt föreslog temaområden att arbeta vidare med vid den branschworkshop som SBMI arrangerade den 15:e januari. Vid denna

SBMIs workshop den 15 januari.

20

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

workshop deltog över 50 personer från olika delar av branschen. Workshopen bidrog med ett stort inflöde av idéer och fakta till arbetet med en branschgemensam färdplan. SBMIs vd Mårten Sohlman berättar om dagen: – Det är viktigt att skapa ett brett engagemang och därför hoppades vi på stor uppslutning till workshopen. Runt fyrtio deltagare satte vi upp som ett mål och tänkte att detta borde vara rimligt, till slut blev vi över femtio. Väldigt glädjande naturligtvis och ett bevis för att denna fråga engagerar många i branschen.

Mårten Sohlman menar att engagemang och delaktighet är några av de absolut viktigaste faktorerna för att etablera en färdplan som branschen ställer sig bakom och skapa förutsättningar för utvecklingen mot en fossilfri industri år 2045.

– Vi kan bara lyckas om våra medlemmar känner att de själva äger frågan.

Just det gemensamma ägandet av bergmaterialindustrins färdplan var ett av flera viktiga syften med workshopen.

"Alla som engagerat sig och deltagit i processen ska känna igen sig i den färdiga färdplanen."

– Alla som har engagerat sig och deltagit på något sätt i processen ska känna igen sig i den färdiga färdplanen, fastslår Mårten Sohlman.

Slutligen handlade det om att utarbeta praktiska förslag till lönsamma åtgärder.

– Låt oss säga att vi identifierar en tio i topp-lista över åtgärder, de första och kanske viktigaste punkterna på listan är inte särskilt svåra att nämna; till exempel elektrifiering av produktionskedjan och effektivare transporter till våra kunder. Men jag har

TEMAN

Karin Grönberg fångade upp diskussionerna i sina illustrationer. Bilden är från förmiddagens arbete kring vision 2045.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

Temaområden under SBMIs workshop den 15 januari.

• Teknikutveckling • Lagar, regler och krav • Attityder i branschen • Transporter och logistik • Affärsmodeller och upphandling • Ökad material­ återvinning och cirkulära material­ flöden • Finansierings­ lösningar 21

FOSSILFRI INDUSTRI

RÖSTER FRÅN SBMIs WORKSHOP Alexandra Bojarzyn Märsta Förenade "Arbetet är jätteviktigt, ur ett allmänt perspektiv och för oss som företag. Vi driver en täkt och är verksamma i ytterligare en, dessutom är förstås transporter en av de stora frågorna i sammanhanget. Jag tar med mig att vi behöver arbeta tillsammans för att nå resultat och kunna vara konkurrenskraftiga i framtiden."

"Det finns områden där vi når bäst effekt genom att agera gemensamt."

varit väldigt nyfiken på att få höra de åtgärder som medlemmarna föreslår efter de första uppenbara. De förslag som inte är självklara och som kanske kräver ett mått av branschkunskap, erfarenhet och vision för att kunna se.

Sohlman. Tanken var att det blir mer engagerande för deltagarna om de får arbeta med ett område som de känner väl och är engagerade inom. Vi hade nästan inga diskussioner i plenum, utan hela jobbet gjordes i grupperna.

Efter några inledande presentationer i form av ”framtidens upphandlingskrav” av WSPs Stefan Uppenberg, en ”framtidsspaning” av Swecos Andreas Gyllenhammar, samt en diskussion om Electric Site med Skanskas Camilla Sarin och Volvo CEs Uwe Müller delades workshopens deltagare in i mindre grupper med uppgiften att diskutera utifrån olika perspektiv.

Först bakåt för att ge en referens kring hur branschen, och världen, såg ut för trettio år sedan. Syftet var att skapa förståelse för det långa tidsperspektivet. Sedan var uppgiften att blicka framåt och identifiera vilka trender som kan skönjas i framtiden. Vad kommer att hända mellan där vi befinner oss nu och år 2045?

Grupparbetena fortsatte efter lunchen men nu i olika temaområden.

– Deltagarna fick själva välja i vilka temagrupper de ville delta, berättar Mårten

Oavsett temaområde var en av gruppernas uppgifter att identifiera de hinder som står i vägen eller kan komma att stå i vägen för en önskad utveckling. Därefter diskuterades vad som behöver göras eller kan komma att behöva göras för att övervinna hinder. Slutligen vem eller vilka som kan och bör agera för att röja dessa hinder.

– Mycket kommer att ske i medlemsföretagen men det finns också områden där vi når bäst effekt genom att agera gemensamt, medlemsbolagen och SBMI. Alla synpunkter och idéer som framkom under workshopen har legat till grund för den reviderade färdplan som skickats på remiss till alla medlemmar av SBMI. Den slutliga rapporten överlämnas till regeringen den 20 mars 2019. Vid SBMIs branschdag i april får besökarna höra mer om färdplanen.

22

Camilla Sarin Skanska "Jag är superstolt över att vi har en branschorganisation som tagit tag i den här frågan på ett så bra sätt.

Dagen visade verkligen hur enormt mycket kompetens det finns i branschen. Det är dock verkligen viktigt att vi kan lämna konkurrenstänkandet i denna typ av frågor, för att komma snabbare framåt."

Magnus Ericsson Swerock "Arbetet med färdplanen är viktigt för att även bygg- och anläggningssektorn ska nå målet. Gemensamt kan vi till exempel enklare påverka och ställa krav på producenter/leverantörer av maskiner och produktionsutrustning. Även erfarenhetsutbytet av tekniska lösningar är viktigt för att förflytta branschen framåt."

Per Muren NCC ”En så tung bransch som vi är behöver vara med i klimatarbetet. Många av de mål vi diskuterat inom ramarna för färdplansarbetet är viktiga för konkurrenskraften, och innebär ofta direkta kostnadsbesparingar för företagen. Det var fantastiskt kul för mig som arbetat så länge i material- och anläggningsbranschen att se så många kunniga och engagerade deltagare samlas kring detta tema.”

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, 771info@swemas.com Normansväg 2, 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Johan Nordlund 0240-47 91 90 Nu även med reservdelslager i Bålsta

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter.

Koppla upp dig mot smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om både kalibreringar, produktion och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang tecknas nu för fullt!

Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul.

Kontakta oss för information!

”Med smartTONNES blir mitt arbete med produktionsrapporterna så mycket lättare och mindre tidskrävande” Henrik Bäck, Swerock

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

UPPHANDLING

Klimatkalkyl är Trafikverkets verktyg för att ställa krav på leverantörer så att klimatbelastningen kan minska. Det ska användas vid alla infrastrukturprojekt som kostar mer än 50 miljoner kronor.

TEXT: Hans Lundgren

KLIMATKRAV PÅ BALLAST KOMMER rafikverket är en gigantisk beställare av anläggningarbeten. Det rör sig om 60 miljarder kronor årligen i investeringar och underhåll. Samtidigt har Trafikverket i uppdrag att uppfylla regeringens klimatmål, där utsläppen ska minska med 15 procent till 2020 – jämfört med 2015 – och nå noll år 2045.

För att klara målen och kunna beräkna klimatpåverkan i infrastrukturprojekten har Trafikverket utvecklat ett eget verktyg – Klimatkalkyl. Verktyget beräknar energianvändning och utsläpp från utvinning, förädling och transporter.

T

Trafikverket har nu som krav för alla upphandlingar över 50 miljoner kronor att klimatpåverkan ska reduceras med ett visst antal procent i relation till ett utgångsläge, som tas fram specifikt för respektive projekt och definieras i samband med upphandlingen. Det ska visa vilka poster som är viktigast i projektet och ge leverantörer och projektörer förutsättningen att hitta alternativa, klimatsmartare material och metoder för att minska utsläppen. Återinvesteringar omfattas inte, men på sikt planerar Trafikverket att kraven ska gälla även underhåll och för mindre projekt under 50 miljoner kronor.

"Krav på materialleverantörer kommer snart."

24

Klimatkalkyl görs också för pågående projekt från befintligt skede och framåt. Det ska inte användas retroaktivt för skeden som redan passerat.

Verktyget finns med redan från den tidiga planeringen till det färdiga objektet och omfattar allt material som ingår i projektet, till exempel ballast.

Tidigt i projekteringen av möjliga åtgärder kan klimatkalkylen användas för att jämföra olika alternativ, för att se vilka åtgärder som har minst klimatpåverkan. Det är indelat i olika nivåer beroende på hur detaljerad information som finns till hands. Den mest övergripande nivån är typåtgärder som definierats med hjälp av erfarenheter av tidigare projekt. Åtgärderna är uppbyggda av olika byggdelar vilket är nästa nivå för Klimatkalkyl.

En byggdel kan exempelvis vara fyllnadsmaterial.

Byggdelarna är i sin tur uppbyggda av olika material och arbetsmoment som grus (material) eller grävmaskin (arbetsmoment). Den mest detaljerade nivån är utsläppsfaktorer för enskilda material/energislag, exempelvis diesel.

Kalkylen ska fungera som ett levande dokument genom hela projektet och uppdateras regelbundet vid ändrade förutsättningar. Klimatkalkyl för den färdiga anläggningen, kallad klimatdeklaration, ska sedan visa vad som faktiskt gjorde skillnad och om entreprenören uppfyllt sina åtaganden. Leverantörer kan då få bonus och premieras om man nått längre än Trafikverkets krav. Å andra sidan kan vite utgå

KLIMATMÅL Trafikverket har i uppdrag att uppfylla regeringens klimatmål, där utsläppen ska minska med 15 procent till 2020 (jämfört med 2015) och nå noll år 2045.

? Läs mer För externa användare finns en öppen version av Klimatkalkyl på trafikverket.se

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

VINJETT

om man inte levt upp till kraven. Hur stor bonus som kan utgå skrivs in i kontrakten.

Trafikverkets nya verktyg började användas 2016.

Det pågår flera pilotprojekt där entreprenören har krav på att visa upp en 15-procentig reduktion i relation till utgångsläget, innan kontraktet skrivs.

De som genomför åtgärder som ger än större klimatbesparingar ska i de pågående projekten kunna få upp till tre procent av kontraktssumman som bonus. Det är dock fortfarande oklart exakt hur kraven och premierna ska fungera och deras omfattning.

Studenter från Karlstads universitet har följt ett 11 kilometer långt vägprojekt på riksväg 63 mellan Karlstad och Vallargärdet som NCC påbörjade i slutet av 2016, där Klimatkalkyl har använts. Resul­ tatet av studien visar att asfalt har störst miljö­ påverkan, följt av dieselförbrukning från arbets­ maskiner och transportfordon, samt stål i form av räcken och viltstängsel. Resten är fördelat på betong, sprängmedel och produktion av ballast.

Studien har också räknat på effekter av olika alternativa miljöåtgärder i det värmländska vägbygget. Störst betydelse har en övergång till miljövänlig diesel. Att använda sig av Green Asphalt istället för konventionell skulle minska klimatbelastningen i projektet med 15 procent. Att krossa bergmaterial på plats ger en reduktion om 10 procent. Många av åtgärderna skulle också leda till sänkta kostnader.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

"Ska vi nå klimatmålen måste vi vända på alla stenar."

Sven Hunhammar

Vad har då Trafikverket för erfarenheter hittills av klimatkalkylen?

Enligt Sven Hunhammar, måldirektör, är det för tidigt att säga om man når målet om en 15-procentig minskning till 2020.

– Min uppfattning är att man hittills plockat lågt hängande frukter genom den lättaste åtgärden, att byta drivmedel. Än har vi inga krav på material­ leverantörer men det kommer snart. Ska vi nå klimatmålen måste vi vända på alla stenar.

Han lyfter fram Volvos och Skanskas satsning på Electric Site som ett intressant exempel.

– Vi måste tänka i sådana banor. Min bild är att anläggningsbranschen i sin helhet ligger långt fram, fortsätter han.

Det finns många goda idéer från branschen för hur utsläppen ska minska, enligt Sven Hunhammar.

– Trafikverket vill driva processen men inte ställa för detaljerade krav på åtgärder för att minska klimat­påverkan.

Utsläppen från byggprocesser är långt ifrån försumbara även om det är vägtrafiken som står för den stora delen av transportsektorns klimatpåverkan.

Infrastrukturprojekt inom anläggningsbranschen står för cirka 10 procent av de klimatpåverkande utsläppen. Betong och cement står för största delen, följt av drivmedel och stål för armering och konstruktion, samt asfalt, enligt Trafikverket.

25

Vårt behov av ballast Trots att bostadsbyggandet spås minska en aning de närmaste åren tror SGU på ett ökat behov av ballast fram till år 2040.

I en rapport som publicerades strax före årsskiftet förutspår SGU ett ökat ballast­behov. Detta trots en förmodad sjunkande konjunktur.

TEXT: Niclas Kindvall

rapporten har SGU tagit hänsyn till en mängd samhällsfaktorer, främst aktiviteten inom bygg- och anläggningsindustrin men även befolkningsstrukturen.

– Det är givetvis en prognos vi gjort men vi be­ dömer den som tillförlitlig och vi kommer naturligtvis att revidera den efter hand, säger SGUs statsgeolog Kristian Schoning.

En stor påverkan har förstås bostadsbyggandet.

Där ser SGU att byggandet troligen kommer att minska under de kommande åren men från en väldigt hög nivå. Tillsammans med det faktum att flera stora och långvariga infrastrukturprojekt har påbörjats eller ska påbörjas, betyder det att ballast­ behovet kommer att öka de närmaste år­ tiondena.

– Vi har dessutom en ökande befolkning, fortsätter han. Även befolkningsprognoser ligger till grund för vår prognos. Och jag skulle nog säga att vi har varit konservativa i våra förutsägelser.

Det är mycket möjligt att behovet kommer att vara än större än i prognosen.

I

26

Kristian Schoning påpekar att det är viktigt att se framåt när det gäller materialförsörjningsfrågorna, framför allt när det gäller lokali­seringen av täkter och materialdepåer.

Dessutom frigörs stora mängder entreprenad­ berg i flera projekt, bergmaterial som måste tas om hand och bearbetas vid strategiskt belägna terminaler och upplag.

– I Stockholm har man fått till en ganska bra lösning med hamnar och båttransporter i och med Förbifart Stockholm. Det är viktigt att man även fortsättningsvis har möjlighet till sjötransport av ballast och entreprenadberg och att hamnar och terminal platser inte byggs bort.

HÅLLBARHET I en annan rapport från 2018, om hållbar ballastförsörjning i Stockholms och Uppsala län, skriver SGU att det är viktigt att planera så att transporter av ballast blir så korta som möjligt för att minska störningar och miljöpåverkan.

Diagrammet visar förbrukningen av ballast från täkter 2000 till 2017. För åren 2018 till 2040 har en prognos gjorts för den framtida förbrukningen (i miljoner ton) som en förväntad maximummängd och en förväntad minimummängd.

Mton 140 120 100 80 KÄLLA: SGU

Tittar man bakåt i statistiken är det inte svårt att urskilja hur ballastbehovet följer såväl bygg­ konjunktur som förändringar i befolkningen.

– Många infrastruktursatsningar de kommande

åren är också villkorade mot bostadsbyggande vilket kommer att påverka behovet menar Schoning. Vi har även tittat lite grann på inflyttningarna till storstadsområden, men även oavsett dessa så är det ändå där det största behovet kommer att finnas.

60 40 2000

2010

2020

2030

2040

2050 År

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

A WIRTGEN GROUP COMPANY

EN STARK SPECIALIST OCH EN MÅNGSIDIG ALL-ROUNDER. MOBIREX MR 110/130 EVO2

EN PERFEKT MASKIN MED HÖG KAPACITET – BÅDE I STENKROSSNING OCH ÅTERVINNINGS APPLIKATIONER. MOBIREX MR 110/130 EVO2 mobila slagkrossar har ett toppmodernt materialflöde som ökar i materialets riktning.

En kraftfull och optimerad diesel-direktdrift vilket medför hög kapacitet kombinerat med en låg förbrukning och slitage.

Den kompakta designen medför en enkel transport och snabb etablering. MR 110/130 EVO2 – mångsidig och gjord för hög prestanda och kvalité. www.wirtgen-group.com/sweden WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

LE D

ut bra ser Jag

Pssst: Båda lamporna för 320kr

27W

!

Stenkoll!

• 4G-kontrollerat – Kräver ingen WIFI eller Internet • Motorstyrd zoom – Rikta kameran med App/PC • Superbild, tack vare högupplöst videosensor • Bra bild även i mörker (IR-ljus) • Se och övervaka från din mobiltelefon eller PC • 2 års garanti och fri support • Vi hjälper till med installationen Spegelvänd

Zooma

Komplett paket med 4G-kort, installation och Mjukvara

6.950:-

FLEXVIEW MOBILE DIGITAL CAMERA

Förinställda kameravyer

Fungerar för Mobiltelefon Tablet eller PC

Autentisk bild

Flytta kamera med touch

Färgbalans

Ta ögonblicksbild

Spela in och Se video

Ändra Upplösning

För ännu bättre koll – Komplettera med Områdesbelysning

5.0

00

10.

Lum

en

50W Stolpbelysning 5 års garanti, IP65

1.450:-

000

lum

en

100W Stolpbelysning 5 års garanti, IP65

2.584:-

480W Arena Ljus 5 års garanti, IP65

7.300:-

Ger MINST 42.000 Lumen

Kontakt oss för produktdemo, produktblad, eller visning:

0663-240 780

www.maskinhandel.com Priser exklusive 25% moms

Fokus

PÅ MILJÖ OCH SÄKERHET Säkerhet, arbetsmiljö och energieffektivitet är i fokus för arbetet med att ta fram nya innovationer för bergmaterialbranschen.

Men det som framför allt präglar de nya idéerna är miljöfrågorna.

Tillverkarna i branschen har haft flera goda år men nu råder en viss ovisshet inför framtiden, i ljuset av en möjlig stundande lågkonjunktur.

TEXT: Hans Lundgren FOTO: Respektive tillverkare

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

29

TILLVERKARE

Eldrivna grävmaskinen 323F Z-line, 320 Next Generation-grävmaskin.

PON EQUIPMENT

P

on Equipment och Pon Power är åter­ försäljare för Caterpillar i Sverige och visade ifjol upp prototypen för det som kallas världens första batteridrivna bandgrävmaskin: 323F Z-line. En helt eldriven maskin med samma kapacitet som den diesel­ drivna versionen.

– Maskinen är utvecklad i Norge, säger produktchefen Kristian Johansson, och berättar att sju maskiner har testats där under 2018. En utvecklad version lanseras i år, men ingen maskin har ännu sålts i Sverige.

Kristian Johansson produktchef

30

Cat arbetar också med en helt ny maskinlinje, kallad Next Generation, i modellerna 320, 323 och 336. Dessa ska öka effektiviteten med 45 procent, samtidigt som de ger 25 procent lägre bränsleförbrukning och 15 procent lägre underhållskostnader, jämfört med tidigare maskiner.

– De ska också ge förarna en riktigt bra arbetsplats. Vi har stort fokus på säkerhet och arbetsmiljö, fortsätter Kristian Johansson.

Sänkta ljudnivåer, ökad rymlighet, större glasrutor, bredare säte, reglage framför handen och 360-graders birdview-kamera, är några exempel. Ökad elektrifiering och fossilfria miljöer är något som präglar branschen.

– Visionerna är bra men till målet om fossilfrihet är det lång väg att gå. Det talas varje dag om el- och hybrid­ lösningar. Men än så länge finns det inte så mycket konkret ute på marknaden från leverantörerna, vad gäller maskiner och lastbilar. Dieselmotorer i någon form kommer att leva kvar under överskådlig tid, konstaterar Kristian Johansson.

krav, till exempel filter och dammsugarlösningar, säger Kristian Johansson.

Branschen har haft uppåtstigande kurvor de senaste åren men Kristian Johansson ser att en utplaning är på väg. Det har varit en tid av vakuum i väntan på en ny regering och en ovisshet inför de politiska direktiven. Men många vägprojekt pågår och infrastrukturminister Tomas Eneroth har lovat att investeringsplanerna på 700 miljarder kronor för infrastrukturprojekt fram till 2029 ligger fast.

– Oavsett investeringstakten så är det klart att det kommer bli än mer fokus på teknik och säkerhet i framtiden, avslutar Kristian Johansson.

”Vi har stort fokus på säkerhet och arbetsmiljö.”

Vad betyder medlems­ skapet i SBMI? – Vi får mycket gott ut av det. Det är ett nätverk där vi träffar nya kunder och har bra diskussioner om olika kund-

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

WIRTGEN SWEDEN Fredrik Lindblad säljare

M

askintillverkaren Wirtgen Group fick nya ägare när storföretaget John Deere köpte bolaget. Företaget gick från cirka 9 000 anställda globalt till cirka 73 000.

En nyhet från Wirtgen och varumärket är den förkross som lanserades förra sommaren: Mobicat MC120Z Pro med en dieselelektrisk drift.

– Fördelen är att man kan minska dieselförbrukningen och utsläppen med cirka 30 procent jämfört med en kross som har hydrauldrift. Möjligheten finns även att driva maskinen enbart på extern el för att helt kunna ta bort dieselutsläppen, berättar Fredrik Lindblad, säljare på Wirtgen Group i Sverige.

Maskinen kan utrustas med matare under krossen eller enbart med utlastarband och på så sätt användas för både berg och återvinning av armerad betong. Varvtalet på krossen är ställbart vilket gör att man kan optimera kapaciteten i relation till motorbelastning och på så sätt driva krossen än mer bränsleeffektivt.

Krossen kan även backas om den hänger sig vilket eliminerar risken med att behöva rensa krossen med spett eller för hand, något som gynnar arbetsmiljö och säkerhet.

Wirtgen lanserar även fyra nya modeller av mobila sorteringsverk, MS702 EVO och MS703 EVO med en siktyta på 7m² samt MS952 EVO och MS953 EVO på 9,5m². Här finns också möjligheten till extern eldrift för eliminering av dieselutsläppen. Maskinerna kan kopplas in på det externa elnätet eller kan drivas från en förkross eller en konkross.

– Den stora nyheten är den nya handkontrollen som gör maskinen användarvänlig och lätthanterlig. Det underlättar vid en uthyrning eller om flera olika maskinister använder en och samma maskin, säger Fredrik Lindblad.

En ytterligare nyhet i Sverige är Kleemanns slagkross MR110Z EVO2 och MR130Z EVO2. MR:en lämpar sig för återvinning av rivningsmassor, betong och asfaltsgranulat.

– Trenden i Sverige har tidigare varit att dessa arbeten utförts med mindre maskiner. Men det håller nu på att svänga, volymerna ökar och fler och fler entreprenörer ser behovet och fördelen med att använda en större maskin.

Från och med 2019 kommer samtliga maskiner att levereras med Wirtgens telematiksystem Witos. Systemet övervakar maskinens prestanda och status. Wirtgens serviceavdelningar i Alvesta, Göteborg och Nora kommer proaktivt kunna se systematiskt återkommande fel, göra förebyggande åtgärder och därmed säkerställa en högre produktivitet och utnyttjandegrad av maskinen.

På Bauma-mässan i april kommer Deere lansera sina gula maskiner i Europa. Enligt Fredrik Lindblad har Wirtgen redan idag fossilfria lösningar

på huvuddelen av sortimentet.

– De flesta maskiner för bergmaterialproduktion kan köras helt utan motor och kopplas in på det externa elnätet. Fler och fler modeller kommer årligen med denna funktionen.

Wirtgen upplever stora fördelar av Medlemskapet i SBMI. – Givetvis är branschträffarna och nätverket viktiga men även möjligheten att få vara med att påverka i vilken riktning branschen är på väg.

Till exempel den färdplan mot fossilfrihet som nu håller på att tas fram. Där hoppas vi att bidra med att bli en portal till Europa vad gäller återvinning – i flera länder har man kommit väldigt långt jämfört med Sverige. Vi vill gärna dela med oss av vårt nätverk i Europa till alla medlemmar och till styrelsen.

Förkross MC120Z PRO.

”Fördelen är att man kan minska dieselför­bruk­ningen och utsläppen med cirka 30 procent.”

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

31

TILLVERKARE

METSO SWEDEN

M

etso lanserar flera innovationer som berör ballastindustrin i samband med Bauma-mässan i München den 8–14 april.

Det är satsningar på ny teknik och nya servicelösningar som ska öka produktiviteten och minska kostnaderna.

Några av nyheterna är: • Lokotrack LT200HP, ett mobilt konkrossverk designat för sekundär och tertiär krossning, avsedd för produktion av järnvägsballast, vägbyggnation, asfalt- och betongsorteringar.

• Metso MX, konkross med patenterad Multi-Action krossteknik, utformad för att sän-

”Det som driver branschens utveckling i Sverige är energi, säker­ het och arbets­miljö.”

ka driftskostnaden och öka drifttiden jämfört med traditionella konkrossar.

• Lokotrack Urban, som ska möjliggöra krossning i tätbefolkade miljöer. Den ger upp till sextio procents lägre ljudnivå och minskar dammutsläppen. Något som kan förenkla miljötillståndsprocessen och öppna för nya typer av krossning.

– Det som driver branschens utveckling i Sverige är energi, säkerhet och arbetsmiljö. Våra nya produkter ska ses i ljuset av detta, säger Fredrik Wenn-

Fredrik Wennberg Director Sales & Service Aggregates,

32

berg, Director Sales & Service Aggregates, Sweden.

– Branschen går mot användandet av mer fossilfria bränslen och ökad elektrifiering. Men det krävs mer för att fullt ut kunna utnyttja ny teknik, menar Fredrik Wennberg. Det kan handla om ökade krav och styrning från politikerna eller morötter i form av bonus eller andra fördelar för den som väljer fossilfritt.

Han menar att branschen nått toppen av investeringskurvan.

– Förra året var ett toppår.

Nu tror jag på en utplaning, i och med att bostadsbyg-

gandet minskar. Det är satsningar på nya vägar och nya bostäder som driver upp volymerna i ballastproduktionen, men politikerna verkar nu mer inne på att prioritera nya järnvägar. Jag är inte orolig för branschens utveckling, det är snarare en ovisshet över den politiska viljan och inriktningen. Vi verkar också gå mot en lågkonjunktur, det kan påverka investeringsviljan.

Fredrik Wennberg me­ nar att medlemskapet i branschföreningen är vik­ tigt.

– Jag har bara positiva erfarenheter. Vi kan presentera nyheter och ta del av andras kunskaper. Det är ett bra utbyte och nätverkande.

Fotnot: Sedan juli 2018 ingår P J Jonsson & Söner i Metsokoncernen. Den svenska tillverkaren kommer dock även fortsättningsvis drivas på samma sätt som tidigare, under det inarbetade varumärket.

Metso ser P J Jonsson & Söner som ett positivt tillskott i Metso-familjen.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

LIEBHERR-SVERIGE

I

samband med Bauma-mässan i april presenterar Liebherr prototypen för en ny hjulgrävare, A 913, som ska vara redo för att börja säljas under 2020. Det är en maskin som kombinerar hög lyftkapacitet med goda manöveregenskaper och flexibilitet.

Nya hårdare krav på nya motorer gäller i och med att steg 5 (steg V) nu införs. Grävaren uppfyller kraven i steg 5-utsläppsreglerna och ska minska avgasutsläppen effektivt och skydda miljön.

– Hytten får dessutom en ny design för föraren, för bästa möjliga miljö, med hög komfort och säkerhetsutrustning, säger Jörg Miethke, VD för Liebherr-Sverige.

det tyskägda familjeföretagets svenska del. Han tror på en stabil utveckling för ballastbranschen de kommande åren – om inte politikerna gör några större förändringar.

– I år ligger investeringarna kvar i infrastrukturprojekten.

Bostadsbyggandet minskar

dock. Nästa år kommer nog en avmattning men vi har ändå en hög nivå, så jag ser optimistiskt på de kommande åren.

Han hoppas på en positiv utveckling för Liebherr på den svenska marknaden. På sikt hoppas man komma närmare Volvo och CAT – de stora aktörerna.

Trenden är att

”På sikt hoppas Liebherr komma närmare Volvo och Cat – de stora aktörerna.”

branschen går mot en ökad elektrifiering av maskiner.

– Kunderna efterfrågar det allt mer. Och vi arbetar för att hitta lösningar på detta.

Hur ser du på ert medlem­ skap i SBMI? – Vi har inte utnyttjat det så mycket som vi borde, på grund av personella resurser hos oss.

Men vårt mål är att vi ska etablera oss och bli mer aktiva i SBMI, säger Jörg Miethke.

Motorhuven öppnas längs maskinens högra sida för att ge snabb och bekväm tillgång till alla servicepunkter. Det innebär att det dagliga underhållsarbetet kan utföras från marken.

Liebherr-Sverige ansvarar sedan 2006 för försäljningen av entreprenadmaskiner, bandkranar och grundläggningsmaskiner i Sverige.

Jörg Miethke är chef för

Jörg Miethke VD

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

33

TILLVERKARE

Hjullastare L350H.

SWECON ANLÄGGNINGSMASKINER

S

wecon, återförsäljare av Volvos anläggningsmaskiner, presenterade en del nyheter under 2018, bland annat en helt ny serie tipptruckar från Volvo, ny höjdrivare: EC750E HR, en ny materialhanterare EW240E MH och en uppdaterad serie hjullastare: H-serien (L60H-L350H).

– I den senare kategorin lanserade vi en helt ny modell, där vi lämnade L350F och gick direkt till H-serien med Volvo L350H, vår största hjullastare på femtio ton, berättar Fredrik Rigö, marknadskommunikationschef.

Under hösten presenterades också de första resultaten från forskningsprojektet Electric Site, ett samarbete mellan Volvo och Skanska i täkten Vikan i Göteborg. De första testerna visar på 98 procent

lägre koldioxidutsläpp.

– I år rullar vi ut Volvos maskinstyrning-/grävsystem Dig Assist som sitter på vår plattform kallad Co-Pilot. Den har funnits ett tag, men det är först nu vi lanserar den i Sverige.

Volvo jobbar hårt med säkerhetsfunktioner på sina maskiner, enligt Fredrik Rigö, och där finns det mängder av små och stora förbättringar att göra inom många områden.

– När det gäller vår påverkan på miljön så har Volvo en steg 5-motor som lanseras på de modeller som omfattas av kraven. Där är nu samtliga

Fredrik Rigö marknadskommunikationschef

34

hjullastare som rullar ut från fabriken i Arvika utrustade med denna motor. Vi ligger vi i framkant när det gäller att elektrifiera täkter.

Med start 2020 kommer Volvo CE att elektrifiera hela sitt kompaktprogram, med helt eldrivna hjullastare och grävmaskiner. Alla Volvo­ maskiner kan dessutom köras

”Det är mycket tal om digitalisering, elektrifiering och automatisering av våra produkter.”

fossilfritt på HVO. Medlemskapet i SBMI ger Swecon ökad förståelse för kundernas utmaningar och behov.

– Det är förstås värdefullt och vi kan leverera hållbara lösningar för bättre produktivitet och lönsamhet.

– Det är mycket tal om digitalisering, elektrifiering och automatisering av våra produkter men också de tjänster som följer med. För oss som återförsäljare så handlar det mer och mer om att bli en samarbetspartner för att optimera kundens verksamhet med rätt utbildning, tjänster och produkter – det tjänar vi alla på.

Från kund och leverantör ända till miljön.

Tipptruck R 100E

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

SANDVIK MINING AND CON STRUCT ION SVERIGE

S

andvik lanserar sin patenterade produkt WX 6500 siktmedia under devisen: Exakt som stål, hållbart som plast.

Den har testats under året och ska under 2019 börja lanseras på allvar.

– Sandvik WX 6500 sorterar som stål och har gummits tio gånger längre livslängd, kombinerar noggrannhet med hållbarhet och är smidigare och snabbare, säger Rupert Crabtree, säljchef på Sandvik Mining and Construction.

eldrivna medan de mobila maskinerna är både el- och dieseldrivna och steg 5-motorer kommer i alla produkter. Återvinning och digitalisering är andra viktiga trender, enligt Rupert Crabtree som menar att SBMI gör ett bra arbete för hela branschen.

– Ett arbete som vi alla får ta del av. SBMI är ett viktigt forum för oss där vi träffar våra kunder och tar del av deras synpunkter. SBMI är goda företrädare för branschen mot myndigheter och politiker.

Rupert Crabtree konstate-

”Sandvik WX 6500 sorterar som stål och har gummits tio gånger längre livslängd.”

rar att fjolåret var ett bra år i branschen. Han tror knappast att det blir en fortsatt växande kurva, men är ändå försiktigt optimistisk.

– De stora infrastrukturprojekten fortgår, nya tillkommer och efterfrågan på material ökar.

För Sandvik präglas arbetet med nya maskiner och innovationer av ett miljö- och hälsotänk. Hållbarhet och energieffektivisering går igen i allt, enligt Rupert Crabtree.

– Vi arbetar för bättre arbets­miljö och säkrare produkter i allt det vi gör. Det handlar om olycksrapportering, utbildning, satsning på elektrifiering och mindre utsläpp. Buller och vibrationer ska minska i alla maskiner.

Alla stationära produkter är

Rupert Crabtree säljchef

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

35

TILLVERKARE

EPIROC SWEDEN

E

piroc är Atlas Copcos del i Sverige och bildades ur Atlas Copcos affärsområde Gruvoch bergbrytningsteknik och divisionen för hydraultill­ behör.

– Vi satsar sedan några år tillbaka på återförsäljare, för att korta leveranstiderna, förbättra eftermarknaden och komma närmare kunden, berättar Marcus Österberg, försäljningschef för ovanjordmaskiner.

– Sedan föregående år har alla våra stora HB hammare vårt patentskyddade intelli­ genta skyddssystem. Detta helautomatiska system kom-

binerar AutoControl- och StartSelect-funktionerna och ger en enklare, effektivare och mer ekonomisk drift än någonsin tidigare.

För många bergtäkter börjar krav på ljuddämpning att växa fram för att de ska få de tillstånd som krävs för att driva verksamheten. Detta har gjort att försäljningen av SmartROC T35/T40 har ökat de senaste åren, enligt Marcus Österberg.

– I bergtäkten är borriggen då försedd med Silence Kit (ljuddämpning) som dämpar nio decibel. Ljuddämparen är en behållare i aluminium

”Vi satsar sedan några år tillbaka på återförsäljare, för att korta leveranstiderna, förbättra eftermarknaden och komma närmare kunden.” med invändig stålkonstruktion.

Självgående borriggar för gruv- och bergbrytning har varit en del av Epirocs erbjudande under ett antal år. Med tanke på teknologi, krav på säkerhet och behov av antal miljoner ton uttaget material

så har dessa borriggar verkat i ovanjordsgruvor.

– Vi ser framöver att intresset tilltar inom andra bergbrytningsapplikationer, som bergtäkter, och har givetvis med autonoma borriggar som en del av våra framtidsplaner, avslutar Marcus Österberg.

Marcus Österberg försäljningschef för ovanjordmaskiner

36

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

0370-140 55 | krosskonsult.se

Kristofer Almén, Uthyrning Service

Mats Remnelid, Eftermarknad

Där det händer Genom korta beslutsvägar, nära engagerat samarbete och djup kunskap har vi lärt oss att det är där det händer slaget står när det gäller krossning- och sorteringsutrustning. Genom mer än 45 års erfarenhet har vi byggt upp en bred serviceorganisation och en stor uthyrningsflotta. Vår moderna anläggning rymmer en rejäl verkstad med ett stort urval reservdelar på hyllan. Allt i ett utmärkt geografiskt läge!

Vi vet att ett nära samarbete är lika viktigt vid ert dagliga arbete som när vi drar upp riktlinjerna för en effektiv ombyggnation av en stationär krossanläggning.

Vi sätter alltid säkerheten främst. Innan vi börjar jobba.

Vi är helt enkelt med – där det händer.

Försäljning

Uthyrning Service

Eftermarknad

A NDR E A S A L MÉ N, V D

K RIS T OF E R A L MÉ N

M AT S R E MNE L ID

070-626 01 22 andreas @ krosskonsult.se

070-618 01 22 kristofer @ krosskonsult.se

070-619 01 22 mats.r @ krosskonsult.se

UTBILDNING

OSÄKER FRAMTID FÖR BERGSSKOLAN Anrika Bergsskolan i Filipstad har högutbildade lärare med specialistkompetenser och ett nära samarbete med närings­ livet. En examen här leder i princip alltid till en bra anställning. Ändå saknas det viktigaste: tillräckligt med elever.

TEXT OCH FOTO: Niclas Kindvall

ergsskolans rektor Jan Håkanson, som tillträdde efter sommaren i fjol, tar en klunk av morgonkaffet och säger: – Vi når inte ut på det sätt vi skulle vilja. Inte ännu i alla fall. Men det är något vi har arbetat hårt för att förändra.

Vi befinner oss högst upp i skolan, under taket, där en av Europas mest omfattande mineralsamlingar förvaras. Här finns 14 000 "stuffer" synliga i utställningslådor under glas, ytterligare lika många förvaras på annat sätt. Redan vid grundandet av Bergsskolan, 1830, inleddes samlingarna av grundaren Franz von Schéele. Skolan fyller alltså 200 år inom en inte alltför avlägsen framtid. Om, och det är ett viktigt om, Bergsskolan finns kvar år 2030?

B

För trots ett omfattande samarbete och stöd från näringslivet, kvalificerad undervisning och som tidigare nämnts, i det närmaste en jobb-garanti för examinerade studenter i branscher som ständigt söker nya medarbetare, har skolan svårt att fylla klasserna.

38

– Vi borde vara runt 200 studenter, säger Jan Håkanson. Just nu har vi 84 elever.

Det innebär tyvärr att intäkterna idag inte bär kostnaderna. Därför har Bergsskolan under det senaste halvåret storsatsat för att nå ut till gymnasieelever och, för all del, unga människor i arbetslivet som vill vidareutbilda sig. Bland annat har man tagit hjälp av ett företag som är specialister på sociala medier som Instagram, Snapchat och Facebook.

– Vi insåg att vi behövde hjälp för att nå ut. Men givetvis har vi också arbetat på andra sätt.

"Vi når inte ut på det sätt vi skulle vilja. Men vi arbetar hårt för att förändra detta."

I början av februari arrangerades arbetsmarknadsdagar på skolan där studenterna berättade om utbildningen och vad den leder till. Över 200 gymnasieelever besökte Filipstad och fick bland annat träffa representanter, många av dem tidigare bergskolestudenter, för 27 olika företag.

Från vissa orter hade bolagen som skolan

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

JENNIFER PERSSON från Filipstad Läser till högskoleingenjör i Berg- och anläggningsteknik

Varför sökte du dig till skolan?

– Jag blev inspirerad av mina syskon som båda har gått här. Min bror är områdeschef på Skanska och min syster är konsult för Trafikverket. Så jag vet att jag har stor chans att få ett riktigt bra jobb efter utbildningen.

Vad är bäst och roligast med att studera på Bergsskolan?

– Vi har en jättebra gemenskap och kan skaffa oss viktiga kontakter i branschen. Utbildningen ger oss alla delar vi behöver. Mitt favoritämne är geologi, det är intressant och vi har världens bästa lärare Rob Hellingwerf.

ANDREAS YLMEFORS från Gällivare Läser till högskoleingenjör i Berg- och anläggningsteknik

Varför sökte du dig till skolan?

– Jag har jobbat några år i gruvbranschen men vill fortsätta lära mig nya saker. En jobbarkompis rekommenderade Bergsskolan. Jag är intresserad av bergteknik och kommer nog att återvända till gruvindustrin men kan tänka mig att prova på något annat före dess.

Vad är bäst och roligast med att studera på Bergsskolan?

– Det är som att få en extra familj. Kurserna är bra och relevanta, jag känner att man kommer vara väl förberedd när det är dags att ge sig ut i arbetslivet.

Dessutom har jag stora chanser till riktigt bra jobb.

BERGSSKOLAN Bergsskolan erbjuder en tvåårig (120 högskolepoäng) utbildning till bergsskoletekniker inom Berg- och anläggningsindustri eller inom Metall- och verkstadsindustri. Den treåriga utbildningen (180 högskolepoäng) leder till en examen som högskoleingenjör inom Bergoch anläggningsteknik eller Materialteknik, inriktning metallurgi.

Huvudman för Bergsskolan har sedan 2007 varit Luleå tekniska universitet.

Läs mer bergsskolan.se

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

39

VINJETT JESPER LINDSTRÖM från Säffle Läser till högskoleingenjör i Berg- och anläggningsteknik

Varför sökte du dig till skolan?

– Jag är tekniskt intresserad helt enkelt. Skolan hittade jag av en slump och det är jag glad för.

Vad är bäst och roligast med att studera på Bergsskolan?

"Vi ser över alla delar av verksamheten."

Utbildningarna blandar teori och praktik. Rektor Jan Håkanson vid skolans omfattande mineralsamling. Biblioteket samlar litteratur från flera århundraden.

samarbetar med ställt upp med bussar som tog eleverna till Bergsskolan.

– Vår förhoppning är förstås att fler elever får upp ögonen för vilken möjlighet vi kan erbjuda, nämligen en spetsutbildning som leder till bra och välbetalda jobb.

Företagen och branschorganisationerna i berg-, gruv-, metall- och anläggningsindustrierna är viktiga för Bergsskolan. De var med och grundade skolan för knappt 190 år sedan och fungerar fortfarande som viktiga samarbetspartners. Bolagen och branschorganisationerna var också med och räddade skolan efter konkursen 2017 då en ny stiftelse bildades. Stiftelsen har tillfört pengar för att driva skolan vidare men fler elever är ett måste för att säkra en hållbar ekonomisk kalkyl.

40

Jan Håkanson är medveten om att skolan, som sedan 2007 haft LTU – Luleå Tekniska Universitet – som huvudman, är hotad om inte fler studenter söker sig till utbildningarna.

– Vi ser över alla delar av verksamheten, berättar han. Det finns många idéer.

Våra utbildningar skulle till exempel kunna bedrivas under yrkeshögskolans paraply.

Ekonomin är ansträngd och elevunderlaget sviktar, trots hårt arbete för att nå ut. Den snart två hundra år gamla Bergsskolan riskerar att försvinna, trots att så gott som samtliga utexaminerade elever omedelbart fångas upp av industriföretagen.

– Skolan har ett nära samarbete med industrin och hög lärar­ kompetens. Man känner sig uppdaterad och hänger med i utvecklingen. Vi kommer alla vara väl förberedda för arbetslivet när vi går ut.

Sedan är det trevligt med en mindre skola och nya vänner.

MAX OLSSON från Karlskoga Läser till högskoleingenjör i Berg- och anläggningsteknik

Varför sökte du dig till skolan?

– Min storebror gick här för tio år sedan och rekommenderade utbildningen. Jag har vetat länge att jag skulle söka mig hit. Jag har alltid varit intresserad av teknik och nu vill jag lära mig allt om berg också.

Vad är bäst och roligast med att studera på Bergsskolan?

– Utbildningen är nischad mot arbetslivet och jag tycker att jag hela tiden får all den hjälp jag behöver för att utvecklas. Sedan är det förstås ingen nackdel att studenterna är eftertraktade hos företagen i branschen. Jag har redan ett erbjudande om jobb efter examen.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

Stora eller små planer, WSP hjälper er att realisera dem WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin.

Kontakta oss för mer information. wsp.com

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Malmö Karl Andersson 010-722 91 69

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

Med drygt 42 000 medarbetare på 550 kontor i 40 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Oöverträffad kontroll av sandspecifikationen

90%

Kundfokuserade lösningar med oöverträffad tillgänglighet för underhåll

Upp till 90% av processvattnet återvinns för omedelbar återanvändning i systemet

Snabb installation med branschledande kompakt markanvändning

Händer 2019 2019 Det här är inte en maskin. Detta är patenterad modulteknik med förmågan att ändra den våta bearbetningsindustrin som vi känner den. Detta är utseendet på hur det kommer att se ut i framtiden. Detta är CDE.

Swedish BAUMA Combo.indd 1

Besök oss för att få reda på hur våra lösningar kan skräddarsys för att möta dina krav Utomhus utställningsområde Nord / Öst - Monter FN 1022/1 cdeglobal.com/bauma2019

Tillsammans låses vi upp

En Ny Värld av Resurser

2/11/2019 3:54:28 PM

SÄKERHET

Viktig återkoppling Det månadsbrev som Swerock och Peab Asfalt tog fram för att bättre ta hand om incidenter och tillbud i verksamheten blev en omedelbar succé. Numera går det att rapportera i en enkel app och hela koncernen arbetar på samma sätt.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Swerock

e som arbetar med arbetsmiljöfrågorna hos Swerock i region Syd fick tidigare ofta höra att återkopplingen efter påstötningar om incidenter eller tillbud var bristfällig.

– Vi fick höra att det kändes som om rapporterna försvann ner i ett svart hål, berättar KMA-samordnaren Linda Bengtsson. Så var det naturligtvis inte men eftersom det i vissa fall tar lite tid innan en åtgärd kommer på plats så upplevdes det på det sättet. Återkopplingen saknades helt enkelt.

För att råda bot på detta tog Swerock och Peab Asfalt fram ett månadsbrev där man redogjorde för de rapporter som inkommit. Initiativet medförde också att företaget, förutom att återkoppla till verksamheten, skaffade sig bättre överblick kring incidenter och tillbud. Man kunde lättare se samband, exempelvis om en viss sorts maskin eller ett arbetsmoment förekom oftare i rapporterna.

– Månadsbrevet skickades ut till alla yrkesarbetare och tjänstemän och lades ut i fikarum på arbetsplatserna hos Swerock, Peab Asfalt och Peab Transport och Maskin, fortsätter Linda Bengtsson.

D

För att ytterligare uppmana till rapportering trycktes klisterdekaler som sattes upp på lämpliga platser. Man utsåg också en kontaktperson i varje bolag – Det var för ett och ett halvt år sedan i region syd, nio månader senare jobbade bolagen i hela landet på samma sätt. Nu har koncernen tagit fram en app som gör det ännu enklare att rapportera.

Linda Bengtsson menar att månadsbrevet som 42

Månadsbrevet har blivit en "snackis".

sammanställer rapporteringen nog är det mest uppskattade papper som avdelningen producerat.

– Vi får ofta frågor om när nästa månadsbrev kommer, säger hon. Och vi märker att när det väl kommer så blir det en "snackis" och diskuteras på arbetsplatserna. Dessutom upplever vi att rapporteringen har ökat och att vi blivit bättre på att åtgärda de fel som rapporteras.

– Nu börjar vi få så många rapporter att det nog är dags att dela upp oss igen, Swerock för sig och Peab Asfalt för sig.

Vi vill nämligen att månadsbrevet även i fortsättningen ska bestå av endast en sida. Vi vill behålla enkelheten och lättillgängligheten.

"Många undrar när nästa månadsbrev kommer."

Linda Bengtsson

INCIDENTRAPPORTERING Alla Swerocks och Peabs anställda kan rapportera incidenter och tillbud via en app. De inkomna rapporterna sammanställs i ett månadsbrev som skickas till samtliga anställda och placeras ut på arbetsplatserna.

Rapporterna analyseras för att säkerställa att åtgärder vidtas där det är nödvändigt.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

Krosskontroll

Få kontroll över ditt lager

Från kross till kronor

Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande.

• Faktureringsunderlag • Tydliga kundrapporter • Statistik och jämförelser • Lagermängder • Integrationsmöjligheter • Information från ASRi • Realtidsdata • GPS-uppföljning 070 - 543 50 01 info@krossdata.se

MRM LAB STOCKHOLM

ACKREDITERADE ANALYSER INOM STENMATERIAL OCH GEOTEKNIK I Stockholm har vi också vår geolog som snabbt kan ge våra kunder en extra dimension vad gäller bergkvalité och mineralogi.

Laboratorierna är bemannade med erfaren personal , använder ny modern utrustning, vilket tillsammans gör att vi kan erbjuda snabba resultat med hög kvalité så som: • Ballastanalyser för bl.a. väg och järnväg som t.ex. LA-tal, micro-Deval, siktningar och kulkvarnsanalyser.

• Geotekniska analyser innefattande hållfasthetsparametrar, deformationsparametrar, klassificering, konsistensgränser m.m.

• Geologiska analyser som petrografier, glimmerhalt, radonmätning m.m.

Vi hjälper er med ackrediterade analyser för upprätthållande av CE-märkning såväl som analyser för den dagliga produktionen.

Vi erbjuder även stöttning i produktionsprocessen så som: • Provtagning i fält • Upphämtning av prover

Har ni frågor?

Kontakta gärna vår marknadsansvarige för Stockholm Per Samuelsson Telefon 076-864 04 64

Våra lokaler i Stockholm ligger på Tavastgatan 34, nära Mariatorget.

Läs mer om våra tjänster, laboratorier och erfarenheter på mrm.se www.mrm.se

SILIKA

NYA MÄTNINGAR PÅ HEMSIDAN I början av året publicerades på SBMIs hem­ sida nya referensmätningar rörande respirabelt kvartsdamm. Precis som tidigare handlar det om mätningar för maskinförare i bergtäkter.

TEXT: Niclas Kindvall

ätningarna kan användas av SBMIs medlemmar som underlag för riskbedömningar inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Per Axelsson, PAX Miljöpartner, har i samarbete med SBMI sammanställt de nya referensmätningarna.

– Vi har helt enkelt uppdaterat urvalet, berättar han. Vi vill ha mätningar som är yngre än fem år, håller hög kvalitet, utförda under representativa mätförhållanden och analyserade av ackrediterat laboratorium.

Hittills har SBMI sammanställt mätningar för maskinförare

M

44

För att referensmätningarna ska vara applicerbara och kunna användas av andra verksamhetsutövare har SBMI valt mätningar i kvartsrika täkter (minst 20 procent), gjorda i torr väderlek och analyserade av ett ackrediterat laboratorium. Maskinförarna i täkten har arbetat i moderna och väl underhållna maskiner.

Maskinens filter ska vara av rätt klass och bytas löpande. Vidare har maskinhytten varit tät, försedd med klimatanläggning och välstädad.

"En naturlig fortsättning är mätningar för vågrum och kontor."

Per Axelsson

FOTO: TAKEOFF

? LÄS MER på sbmi.se under Damm- och buller­ bekämpning.

i täkt. De finns att hämta på SBMIs medlemssidor. Det finns tankar om att komplettera med fler områden och referensarbeten.

– Inga mätningar täcker alla arbetsuppgifter och vissa av de utvalda mätningarna visar exempelvis även dammexponering vid underhållsarbete, fortsätter Per Axelsson. En naturlig fortsättning vore att samla in mätningar för vågrum och kontor. Jag vet att det finns tankar på just det men ännu är inget bestämt.

REFERENSMÄTNINGAR Den som arbetar under likartade förhållanden som referensmätningarna avser och är medlem i SBMI kan hänvisa till SBMIs mätningar i sin riskanalys. Den som inte är medlem måste göra egna mätningar.

Detta blev en maskinfirma varse i höstas: Arbetsmiljöverket dömde ut sanktionsavgift av företaget för att de inte hade mätningar som underlag.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

– en viktig del av vår värld!

alias design

malmö

h siktning c o g n i n Kross

Välkommen till OPs värld!

En värld av samlat kunnande inom modern återvinning, där vi tillsammans med bl a RubbleMasters breda sortiment effektiviserar återvinningsarbetet för entreprenörer i Sverige.

Kontakta oss gärna, så kan vi berätta mer!

Tel 010–456 70 00 www.opsystem.se

Billeberga • Malmköping Borås • Sundsvall • Piteå

ett starkt val!

FOTO: SBMI

NY HANDBOK

PÅ GÅNG:

Säker täkt SBMI-projektet Säker täkt har som mål att sammanställa en handbok kring säkerhetsfrågorna på industrins arbetsplatser. På bransch­ dagen i Stockholm den 4 april ska det första utkastet presenteras.

TEXT: Niclas Kindvall

rojektet Säker täkt har sitt ursprung i den handbok om täkttrafikplanering som SBMIs styrelse beställde under förra året. Projektledare är ÅFs Marie Sandberg. Under arbetets gång har man dessutom beslutat att även införliva andra områden i den Handbok Säker täkt som kommer att produceras.

– Den färdiga handboken är tänkt att fungera som vägledning och branschpraxis, säger Marie Sandberg. Det handlar helt enkelt om att sammanställa all den dokumentation som redan finns på området och avänds av medlemmarna, och i vissa fall hitta nya vinklar. Handboken ska innehålla rekommenderade åtgärder för att förbättra säkerheten och undvika störningar – och självklart minimera risken för olyckor.

P

Förhoppningen är att Säker täkt ska göra det enklare att vidta åtgärder och öka säkerheten, både för kunder i täkten och för den egna personalen.

Marie Sandberg är förstås medveten 46

om att vilka åtgärder som är möjliga att genomföra i viss mån är beroende av hur arbetsplatsen ser ut.

– Så är det naturligtvis. Men vi menar ändå att det finns övergripande principer och målbilder som kan appliceras på de flesta täkter.

Till sin hjälp har Marie Sandberg en referensgrupp och det sammanställda materialet kommer att sedan presenteras för en större del av målgruppen, exempelvis platschefer och skyddsombud i branschföretagen, för dialog.

– Det handlar om att identifiera var riskerna är stora och med vilka åtgärder det går att få störst effekter. Handboken ska hjälpa till med det och dessutom fungera som en kunskapsbank över möjliga åtgärder.

? SE MER Marie Sandberg presenterar det pågående arbetet på branschdagen i Stockholm den 4 april.

HANDBOK SÄKER TÄKT Handboken planeras att bestå av fyra delar: • Täkttrafikplanering: hur bör den organiseras för att minimera risker?

• Förare i täkt: säkerhetsintroduktion och kunskapskrav för lastbils­kunder, riskmedvetande hos maskinförare m.m.

• Hälsa: risker med silika, hel­ kroppsvibrationer m.m.

• Säkerhet: riskinventering, säkra maskiner, åtgärdsplaner m.m.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

Kellve har levererat mer än 19 000 bandtransportörer till bergmaterial industrin.

Kellve arbetar tillsammans med kunderna genom hela processen – från projektering till övertagande av anläggningen.

WNEXUS & TAMTRON POWER DET POPULÄRA SYSTEMET WNEXUS Trådlös överföring och effektiv hantering av vägningsdata.

Bulk Material Handling Solutions www.kellve.com • tel 0512-300 200

Succé för vår nya VSI-kross och våra nya multiportsrotorer som passar alla kända VSI:er på marknaden!

Några av resultaten jämfört med traditionell 3-portsrotor: Avsevärt högre kapacitet, bättre kulkvarnsvärde, lägre driftskostnader, lägre fillerhalt, service-vänligare mm.

Hör av er för mer information!

Slimmingev. 118, Blentarp Tel: +46 727-77 22 77 www.scpartner.se info@scpartner.se

TAMTRON POWER Kröningsbar, noggrann och robust våg. Utvecklad för användare med höga krav.

ÄR DU REDO ATT TESTA EN NY LÖSNING? VI FINNS HÄR - HÖR AV DIG!

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för medlemmar av SBMI medan andra delar är åtkomliga för alla.

Branschen i rörliga bilder Sedan ett antal år tillbaka producerar SBMI filmer för att ytterligare belysa och informera om verksamheten i bergmaterialindustrin. Vissa av dem konkretiserar ett enskilt område, som artskydd i täkt eller hur verksamhetsutövaren kan organisera trafiken på arbetsplatsen, medan andra har bredare ambitioner.

Det de har gemensamt är att de genom rörliga bilder vill förklara och fördjupa kunskaper, både för branschen och – till utomstående aktörer – om branschen.

Stenkoll vill gärna påminna om filmerna och uppmuntra till en stunds film­ visning. Flera av dem är relativt nyproducerade och har visats på föreningens branschdagar, några är lite äldre men har nu gjorts mer tillgängliga på hemsidan.

Under Info/Råd/Handböcker i huvudmenyn samlas merparten av SBMIs dokument och filmer. Respektive kategori nås via detta menyval och det går dessutom att navigera i vänstermenyn.

48

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

missa inte

...att SBMI i februari uppdaterade dokumentet SBMI-klassad maskin/Säkra maskiner på hemsidan.

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Säkra maskiner

SÅ KAN DU FÅ TILLSTÅND ATT ÖPPNA TÄKT/TERMINAL – Storstadens materialhantering Sökväg: Info/Råd/Handböcker

➔ Täktverksamhet

ARTSKYDD – Hur kan man agera när skyddsvärda arter flyttar in i täkten?

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Täkttillstånd, Miljö, Tillsyn

FUKTIGT BERGMATERIAL

GODA GRANNKONTAKTER

– Så undviker man separation i bärlager och förstärkningslager

– Viktigt när täkttillstånd ska förnyas

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Artikelregister, Avtal, Bergmaterialanvändning

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ PR, Goda möten

SBMIs utbildningsmaterial Under Självstudier/E-learning i huvudmenyn samlas SBMIs interaktiva utbildningar. Dessa fungerar som stöd vid nyrekryteringar men är också utmärkta för att uppdatera kunskaperna hos redan anställd personal.

Grundutbildningen är indelad i teman och består av filmer och pdf-dokument.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

49

Å R S S T Ä M M A O C H B R A N S C H D A G 4 A P R I L

FRAMTIDENS BERGMATERIALINDUSTRI Den 4 april är det återigen dags för årstämma och branschdag i Stockholm. Vårens samling för branschen arrangeras precis som förra året på Hilton Slussen och utlovar ett lika digert utbud presentationer och samtal som brukligt.

TEXT: Niclas Kindvall

tt övergripande tema för branschdagen är framtiden i allmänhet och den fossilfria framtiden i synnerhet. Den 4 april har det bara passerat ett par veckor sedan SBMI överlämnade sin färdplan till Sveriges regering. Flera punkter under dagen kommer handla om hur det på mest lönsamma sätt går till att byta diesel mot el och energismart teknik.

E

50

• Aktivt ledarskap och dialog för säker täkt • Nytt helhetsgrepp för säker täkt • Framtidens ledare och expertmed­ arbetare • Fossilfritt Sverige och bergmaterial­ industrins bidrag • Beskrivning av SBMIs färdplan • Oslo – krav redan nu som kan bli vår verklighet snart?

• Miljökrav i upphandling i Sverige • Klimatkrav i tillståndsvillkor • Dagens täkter – lönsam elektrifiering • Elnätsdrivet är mindre flexibelt – bra planering krävs • Vad krävs för att snabbt halvera fossil­ användningen?

• Framtidens täkter – hur gick det med Electric Site?

• Återvinning i framtiden • Framtidsspaning Kairos Future

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 149

FOTO: RICKARD FORSBERG

? LÄS MER Programmet för branschdagen finns i sin helhet på sbmi.se

Framtidsspaning med Katarina Stetler, Kairos Future, är en av branschdagens punkter.

PRELIMINÄRA PROGRAMPUNKTER

SANDVIK SLAGKROSS KONTROLL, FLEXIBILITET OCH PRODUKTIVITET I ÅTERVINNING Kraven på att återvinna bygg- och rivningsmaterial ökar. Letar du efter en flexibel utrustning som ger utmärkt nedkrossningsgrad? Vår patenterade Prisec-teknologi kan användas i både primär- och sekundärapplikationer och finns för både mobila och stationära anläggningar.

Ur det som tidigare betraktades som avfall utvinns högkvalitativt material.

Vi erbjuder flexibla finansieringslösningar genom Sandvik Customer Finance.

För mer information kontakta: Rupert Crabtree 070-616 11 03 Mikael Sirenius 070-616 26 73 ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm