Taxonomin

TAXONOMIN

Regelverk för hållbara investeringar

EU:s taxonomi, eller klassificeringssystem för grön ekonomi, ska avgöra vilka verksamheter som är miljömässigt hållbara. Regelverket ska hjälpa investerare att jämföra aktiviteter: vilka uppfyller miljömålen och vilka gör det inte? Men på flera områden har förslaget en annan inriktning än den svenska.

TEXT: Hans Lundgren

För att uppfylla Parisavtalet och nå klimatmålen vill EU styra ekonomin i en grön riktning. Det görs i den nya taxonomin som är ett uppslagsverk på över 600 sidor, som klassar olika aktiviteter för att styra investeringar mot hållbara alternativ. Intresset är stort: över 46 000 remissvar har kommit in på det första utkastet.

Förslaget innehåller både problem och utmaningar, menar Marcus Morfeldt, expert på hållbarhet, Svenskt Näringsliv. – I grund och botten är tanken med en taxonomi för hållbara investeringar god. Problemet är att det visat sig att det inte alltid är självklart vad som anses vara hållbart eller inte.

Marcus Morfeldt tycker det är djupt problematiskt att politik, inte vetenskap, tillåts prägla vad som enligt regelverket bidrar till ett hållbart samhälle eller inte. Detta drabbar såväl trovärdighet som legitimitet. – Förhoppningsvis kan taxonomin stärka en del av våra svenska företag som kommit jämförelsevis långt i sitt hållbarhetsarbete. Men att samla in och hantera den information som behövs kommer att innebära en ökad administrativ börda för de påverkade företagen. Det är viktigt att nyttan av informationen och effekterna av rapporteringen överstiger kostnaderna.

"I grund och botten är tanken med en taxonomi för hållbara investeringar god. Problemet är att det inte alltid är självklart vad som anses vara hållbart eller inte."

Ett annat allvarligt problem, enligt Marcus Morfeldt, är att taxonomiförordningen ska börja gälla den 1 januari 2022, vilket innebär att svenska företag med över 500 anställda ska redovisa sin andel gröna intäkter i årsredovisningarna för 2022. – Att införa rapporteringskravet så snart är orimligt med tanke hur processen dragit ut på tiden. Företagen måste ges bättre framförhållning än så här för att kunna samla in och hantera den information det handlar om.

På flera områden går förslaget om taxonomi på tvärs emot det svenska klimatarbetet. Det gäller synen på bland annat biobränsle och eldistribution, viktiga områden inte minst för bergmaterialbranschen, som EU inte vill klassa som miljömässigt hållbara. Det kan försvåra möjligheten för Sverige att leva upp till klimatmålen. Marcus Morfeldt är kritisk: – Elektrifieringen av samhället är centralt för att vi ska lyckas med EU:s målsättning om klimatneutralitet. Det förutsätter omfattande reinvesteringar i all befintlig vatten- och kärnkraft samt även eventuellt ny kärnkraft. Det är därför oroande att det finns en risk att dessa två fossilfria kraftslag, som idag tillsammans utgör närmare åttio procent av svensk elproduktion, kan bli klassade som icke hållbara i taxonomin. Det skulle skicka signaler till elpro-

TAXONOMIN

ducenterna att inte investera mer i vatten- och kärnkraft – det skulle försämra vår konkurrenskraft och försvåra och fördyra klimatomställningen.

Att taxonomin missgynnar användningen av biodrivmedel är oroande, anser Marcus Morfeldt. – Biodrivmedel kan spela en viktig roll i omställningen mot ett klimatneutralt samhälle. Det är en nyckel för att Sverige på ett effektivt sätt ska klara av att fasa ut användningen av fossila bränslen inom transportsektorn. Även skogsråvaran behövs för att vi ska klara den gröna omställningen. Ett regelverk som syftar till att skapa klimat-

"Ett regelverk som syftar till att skapa klimatnytta borde stimulera den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade."

Marcus Morfeldt

nytta borde därmed stimulera den minskning av fossila utsläpp som uppstår när skogens produkter ersätter fossilbaserade. Det här är ett område där det finns en uppenbar risk att regelverket landar fel.

Hur ser du på möjligheterna att få gehör för de svenska kraven?

– Den övergripande bilden är att senaste versionen av förslaget trots allt hade rört sig i rätt riktning sedan det som publicerades i slutet av förra året. Det visar att Svenskt Näringslivs och många andras påverkansinsatser haft betydelse. Det gäller bland annat de delar som kopplar till vår energiförsörjning och som därmed är centrala för vår förmåga att klara klimatomställningen och värna vår konkurrenskraft.

Trots detta återstår en rad utmaningar och problem kopplade till det aktuella förslaget, såväl av övergripande natur som mer specifikt kopplade till tekniska kriterier, menar Marcus Morfeldt. Det slutgiltiga förslaget publicerades den 21 april. Efter det har Europaparlamentet och Rådet en tidsfrist om fyra månader under vilken man har möjlighet att antingen ge grönt eller rött ljus till förslaget. Det finns ingen möjlighet att lägga några tilläggs- eller ändringsförslag.

? TAXONOMIN Taxonomiförordningen är ett uppslagsverk på över 600 sidor som klassificerar olika ekonomiska aktiviteter efter hur väl de kan bidra till att minska de europeiska ländernas klimatutsläpp.

Taxonomin bygger på EU:s sex miljömål. Till en början gäller den bara för målen om utsläppsminskningar och klimatanpassning. Men övriga mål kommer att inkluderas: vattenskydd, cirkularitet, minskade föroreningar och biodiversitet. Det ska ske 2023.

Det räcker inte med låga utsläpp för att EU ska tycka att en aktivitet är miljömässigt hållbar. Den får heller inte krocka med andra miljömål. Ett exempel är den svenska vattenkraften, som inte klassats som hållbar. Visserligen klarar den utsläppsmålen, men vattenkraften kan samtidigt utgöra en risk för vattenlivet och därmed den biologiska mångfalden. Det gäller i sådana fall att bygga olika skyddsåtgärder som inte skadar fisket, för att uppfylla kravet i taxonomin.

Sverige har kritiserat förslaget om att bland annat biobränsle och lokala elnät inte klassas som hållbara och arbetar för att få med det i det slutgiltiga förslaget. Andra länder lobbar för andra områden. Det gäller naturgasen, eller fossilgasen, som man vill klassa som hållbara alternativ. Något som riskerar urvattna taxonomin, enligt svenska politiker. Det är alltså upplagt för strid utifrån olika nationella intressen, när det slutgiltiga förslaget presenteras.

Taxonomin omfattar i ett första skede elva branscher som tillsammans står för cirka 95 procent av de globala utsläppen. Här finns bland annat bygg- och anläggning med. Förordningen gäller för alla börsnoterade bolag med över 500 anställda. De ska redovisa sin andel gröna intäkter i årsredovisningen för 2022. Men företag kan också beröras indirekt om investerare ställer krav på att det ska analyseras hur företaget omfattas av taxonomin.

BRANSCH PROFILEN

PÄR JOHNNING: ”Platscheferna är våra hjältar”

Pär Johnning har arbetat med produktion av bergmaterial i hela sitt yrkesverksamma liv. Stenkoll träffar en engagerad platschef som direkt efter gymnasiet och lumpen sökte jobb i bergmaterialindustrin och som först nu, när han går i pension, lämnar branschen. Eller gör han det?

TEXT: Niclas Kindvall

ör 44 år sedan sökte Pär Johnning, efter avslutad gymnasieutbildning och nyligen muckad från militärtjänstgöringen, sitt första arbete och blev kallad till intervju. Produktionsansvarig för en krossanläggning. Så löd arbetsbeskrivningen och intervjun gick alldeles utmärkt. – Jag fick jobbet, berättar han.

Och sedan dess har jag egentligen inte lämnat det. Det är förstås en sanning med modifikation. Men ändå en sanning. Pär Johnning har haft flera titlar under karriären men de har alla betytt ungefär samma sak. Han har helt enkelt varit produktionsansvarig i sina täkter och sedan tidigt åttiotal haft sitt kontor på det som sedermera, när ABV och JCC gick samman, blev NCC:s krossanläggning i Stenungsund. – När jag fick mitt första jobb visste jag inte så mycket om krossning, skrattar han. Men jag blev kvar. Det var precis så som vissa ibland säger om den här branschen, att "om du blir kvar i fem år, ja, då blir du kvar". De första två åren arbetade Pär Johnning mycket ute i produktionen "När jag fick mitt första jobb visste och lärde sig processen från grunden. – Jag gillade det verkligen redan från början. Det har väl gått emot jag inte så mycket om krossning." några gånger men jag har aldrig Per Johnning haft en tanke på att byta bana. Han säger att det finns ingen produkt som i så hög grad bygger samhället som bergmaterial. – Vi går från en naturprodukt till en färdig

BRANSCH PROFILEN

produkt på en och samma plats, fortsätter han. Vi täcker av, borrar, spränger, krossar och levererar vår slutprodukt dit den ska användas. Och som platschef har du kontroll över hela kedjan. Det fascinerar mig.

Alla platschefer är olika och har olika favoritdelar av processen, berättar han. – Jag gillar att ha koll på alla olika delar men om jag var tvungen att välja så kanske losshållningen är min favorit. Den är grunden till att vi får en bra ekonomi i täkten.

Under sin långa karriär har Pär Johnning varit med om branschens många tekniksprång och följt utvecklingen. – Vi har ju den tekniska biten där vi på nittiotalet till stor del fasade ut de fasta krossarna och blev mobila, därefter kom IT-tekniken med produktionsstyrning och smarta lösningar för att optimera processerna. Och nu är nästa steg här, då vi kopplar upp oss i "molnet" och kan följa produktionen i realtid; kontrollera flöden och övervaka både krossar och gula maskiner.

Han nämner också hur branschen, lite motvilligt, tvingades fasa ut naturgruset och istället började experimentera med helkross till betong. – Där var jag ganska tidigt ute. Vi hade ett berg av 0-2 som oroade oss men tillsammans med några kollegor från Norge kunde vi vindsikta materialet och förfina det. Den vindsiktsutrustning som jag efter många om och men lyckades övertyga mina chefer att köpa 2006 använder vi fortfarande och vi säljer allt som produceras i den till betong.

Även rollen som platschef har förändrats med åren. – När jag började så handlade platschefsrollen mest om att vara ute i produktionen, inte så mycket om ekonomi och uppföljning. Nu är det tvärtom och dessutom har det tillkommit mer ansvar samtidigt som myndighetskraven på verksamheten blivit hårdare. Fokus på arbetsmiljö, hälsa och säkerhet är också tydligare nuförtiden och det är förstås precis så det ska vara. Men det har blivit tuffare att vara platschef och allt svårare att rekrytera bra unga medarbetare.

Pär Johnning gör en liknelse: "Det har blivit – Man kan tänka sig ett möte runt ett bord där täktens ekonomiansvariga ställer en fråga till den som är personalansvarig som säger att vi behöver prata med produktionschefen först. tuffare att vara platschef och svårare att Men det är bara en person i rummet. Platschefen får springa runt på olika stolar och svara på sina egna frågor. rekrytera bra unga medarbetare." Den situationen har han tagit upp många gånger med sina chefer och han Per Johnning menar att det börjar bli bättre. – Det har skett förändringar och platschefen har numera ett bättre stöd från organisationen. Det måste de ha, platscheferna är våra hjältar.

En av de saker i karriären som Pär Johnning är gladast över är att han fått vara med på den forskningsresa som Chalmers, under ledning av Magnus Evertsson, gjort.

PÄR JOHNNING

Familj: Fru, två barn och två barnbarn. Bor: Kungälv. Karriär: Har jobbat med krossproduktion i drygt fyrtio år i NCC. Övervägande som Site manager. Gillar: Ärlighet och uppriktighet. Raka puckar. Ogillar: Folk som försöker läsa mellan raderna när det inte finns något där. Gör helst på fritiden: Fotograferar mycket och gärna fåglar. Vin och vinresor är en stor passion. Spelar golf. Tränar på Friskis. Resten av tiden spenderar jag i trädgårdslandet och på Åstol, vår oas utanför Tjörn. Läser just nu: En deckare av Cilla och Rolf Börjlind. Ser helst på TV: Bra engelska serier om tid finns. Förebilder: Alla duktiga kvinnor jag mött i arbetslivet. Favoritplatser i världen: Finns många men vår senaste vinresa avslutades på Påskön och den var fantastisk. Alltid med på resan: Min hustru och min kamera. Vad som fascinerar mig med bergmaterialindustrin: Att vara ansvarig för en produktion där man börjar med att spränga loss något som naturen skapat till att tillverka en slutprodukt som lägger grunden till nästan allt som byggs i vårt samhälle.

BRANSCH PROFILEN

FOTO: RICKARD FORSBERG

Engagerad. Pär Johnning ställer en fråga under en av SBMIs branschdagar.

– Den har varit viktig för mig och jag har känt det uppdraget som en del av mitt kall. Jag har fått vara med och bidra med praktisk förankring i deras forskning. Chalmersgruppen är världsledande och det har varit oerhört spännande att följa alla projekt.

Han menar att forskningen är väldigt betydelsefull för branschen. – Dels genereras väldigt mycket ny kunskap, dels höjs branschens status. Engagemanget i branschorganisationen SBMI inleddes också tidigt, redan på Grus- och Makadamföreningens tid, framförallt i Krossutskottet. – De specifikationer för säkra maskiner som vi gemensamt tagit fram används idag som mall i hela branschen. När vi är många som står bakom så har vi tyngd i våra åsikter.

Och nu väntar alltså en lugn tillvaro som nybliven pensionär? Med gott om tid för sommarhuset på Åstol och fritidsintressena fotografering, fågelskådning, golf och resor till spännande vinländer? "De specifikationer för säkra maskiner som vi tagit fram inom Nja, kanske blir det även lite bergmaterial framöver för Pär SBMI används idag som mall i Johnning. – Ja, jag har ju starhela branschen." tat ett litet konsult- Per Johnning bolag och jag har kvar några mindre uppdrag för NCC.

Han skrattar och fortsätter: – Jag vet faktiskt inte varför jag startade Pärit AB, mitt namn fast som granit helt enkelt, men vi får se vad det blir av det. Jag tycker ju fortfarande att mitt yrke är så spännande och är inte alls redo att lämna branschen helt.

Pär Johnning funderar och avslutar sedan: – Fast fler vinresor lär det bli. Vi är ett gäng som besökt många spännande platser och provat vin. Vi har varit i Sydafrika, i Australien och i vindistrikten i Chile och Argentina. Förhoppningsvis hittar vi fler fantastiska platser. Och kanske går det att klämma in ett besök i någon lokal bergtäkt.

2018 antogs svenska strålskyddslagen (2018:396) om att skydda människor från joniserande strålning, Gammastrålning och Radontillskott, från byggmaterial och byggprodukter. Syftet är att ge oss människor bästa levnadsmiljö i bostäder och arbetsplatser. För att mäta och redovisa Radioaktiv Strålning, effektiv dos, beslutades att gällande gränsvärde skall vara AktivitetsIndex 1, vilket motsvarar lagstadgat lagkrav på byggprodukt med 1 millisivert effektiv dos per år. Ett mätresultat under AI 1 är lämpligt för byggmaterial ur strålningsperspektivet. För att alla inom byggsektorn skall känna trygghet för mätningar och provresultat har nu en Svensk Standard arbetats fram.