Stenkoll nr2 korr 2maj by Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

K ro s s o r d e t En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 123 • Maj 2013

Webbaserat självstudiepaket Så stoppar du stölder i täkt Nytt publikrekord på vårens branschdag Teknik och regelverk för säker täkttrafik

LADDAT samarbete Kunskap ska öka förståelsen mellan branscherna

Maskindirektivet under lupp • Återvinning för framtiden • Är kommunala planer pålitliga?

Do you remember your first crush? Now itâ&#x20AC;&#x2122;s time for a new one. Learn more about our all-new cone crusher, CH550, at: www.sandvik.com/ch550

K ro s s o r d e t

foto: xxxx

Krossordet Stenkoll

#123 Innehåll

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

Redaktör Tomas Skagerlind

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin

Reporter Niclas Kindvall Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Foto: Michaela Andersson Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen patrik@annonshuset.se Fredrik Du Rietz fredrik.d@annonshuset.se Adress SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Hemsida www.sbmi.se Tryck Edita Västra Aros

Övriga medverkande detta nummer: Michaela Andersson, Eva Edberg, Christian Härdgård, Erica Nobel och Carina Tyskbo. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2013 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

sid

Intresset var på topp när bergmaterialindustrin samlades för vårens branschdag. Det digra programmet hanns med utan några problem.

5 Ledaren Några inledande ord från Björn Strokirk, vd på SBMI, om regelkrångel och entre prenadberg. 6 Anslagstavlan, Vägskälet och Nyhetsflödet

14 Säkerhet är att välja rätt Stress och intensiv trafikering gör att bergmaterialbranschen årligen drabbas av flera olyckor. Skanska och Swecon testkör därför en ny prototypmaskin med helt nya säkerhetsfunktioner.

11 Medlemsföretag vann i Kammarrätten Upphandlande kommuner är skyldiga att behandla frågan om CE-märkning korrekt.

18 Populär branschdag på klassisk mark Berns salonger stod som värd för bergmaterialindustrins vår träff och som vanligt gavs utrymme åt såväl nytta som nöje.

12 Vi behöver förutsägbara ansökningsprocesser Erica Nobel och Christian Härdgård, från Delphi, reder ut begreppen kring tillståndsprövning av täkter.

26 Maskindirektivet – så funkar det! Anders Grankvist från Kristianstads Miljöbyrå rätar ut några frågetecken.

30 Skola på nätet Det har sedan länge tillbaka sak nats ett riktigt bra utbildnings material för de som är nya i branschen eller för de som bara har bytt tjänst. För att komma tillrätta med det håller SBMI på att ta fram ett digitalt utbildningspaket. 35 Krångla till det! Stölderna av maskiner och drivmedel ökar på arbetsplatser i hela landet. Vad kan du göra för att slippa bli bestulen? 38 Deponi är slöseri NCCs Lars Gröndahl brinner för återvinning. Stenkoll besöker Rydbokrossen. 41 Explosiva sanningar Vi lyssnar på vad bergsprängarna tycker om bergmaterialbranschen.

krossordet # 123

Ls 1203

ITET C A P A K E R R Ö T S STÖRRE SIKT

Nyh1e3t 20

Äntligen har vi glädjen att presentera Ls 1203. Ett sorteringsverk som liknar Ls 903, med samma beprövade lösningar. Stabila transportörer. Fasta, rejäla gångbanor. Smidiga sållbyten och äkta eldrift. Men sikten i Ls 1203 är 25% större. Betydelselöst i en del körningar men helt avgörande i andra. 0/4, 4/8, 8/11 och 11/16 kan produceras med en kapacitet på ca 175 ton/h, med godkända siktkurvor. Dessutom får du branschens bästa supportavdelning. Maximal Produktion. Minimalt strul. För mer info ring: Conny Nilsson 0709-508276, Calle Smedenman 0709-508271 Daniel Smedenman 0709-508270, Erik Hörnmark 0709-504330

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Ledare

Ska entreprenadberg klassas som avfall?

Av och till har stora mängder berg dumpats ut på marknaden från dåvarande Väg- och Banverkets sida när man i olika projekt har dragit på sig överskott. Stora mängder berg till nästan ingen kostnad alls har gjort att hela marknadspriset har sjunkit väl under självkostnadsnivån för en seriös täkt. Att driva täkter kostar pengar, särskilt om man har ambitioner på miljö- och arbetsmiljöområdet. Att entreprenadberg inte slår undan fötterna för seriöst arbetande företag kanske kan ses som rimligt. Å andra sidan är det självklart att en prima resurs ska användas. Frågar

”

För SBMI är det mest väsentliga just nu att frågan blir klarlagd. För vem vågar köpa berget innan MMD har fattat sitt beslut?

man hundra svenskar om de tycker att användbart material ska deponeras eller användas, så kommer ytterst få svara ”deponeras”. Det är orimligt. Naturvårdsverket har väckt frågan om de bergmassor som tas ut från tunnelbygget utgör avfall enligt 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. Trafikverket menar i sitt svar att frågan inte bör avgöras av MMD. De hänvisar till Miljööverdomstolen, som i dom MÖD 2011:39 ansåg att frågan om klassificeringen av ett ämne bör överlåtas på den löpande tillsynen. Domstolen grundade denna bedömning på att möjligheterna att hantera ett ämne kan ändras med teknikutveckling m m, vilket kan medföra att ämnet rättsligen ändrar karaktär. Trafikverket refererar även till EUrättens avfallshierarki. Den framhåller att man i första hand ska försöka undvika att avfall uppstår. I andra hand ska materialet (”avfallet”) återanvändas, utan någon egentlig ytterligare behandling. Enligt Trafikverkets mening gäller detta för det krossade berget som lämnar tunnlarna. Man hänvisar även till 2 kap. i miljöbalken som framhåller att verksamhetsutövare ska utnyttja möjligheterna till återvinning/återanvändning.

Att klassificera bergmassorna som avfall är svårförenligt med EU-rättens syfte och det försvårar en ändamålsenlig vidareanvändning, vilket är ett mål i regeringens tillåtlighetsprövning av Förbifarten. Trafikverket menar att bergmassorna även kan klassas som biprodukt och därmed inte omfattas av deponiskatt. Enligt svensk lag har en biprodukt uppkommit i en ”tillverkningsprocess” där huvudsyftet inte är att producera materialet, men det kan användas direkt med normal industriell bearbetning. I EU-direktivet (2008/98/ EG), som föregått vår lag, används or-

det ”produktionsprocess”, vilket stämmer bättre på tunneldrivning än ”tillverkningsprocess”. Detta är ännu ett exempel på svensk ”Gold Plating”, där EU-direktiv ges en snävare och striktare tolkning i svensk lagstiftning än vad direktivet avsåg – utan analys av kostnader eller nytta. Varför ska Sverige alltid försöka vara ”bäst i klassen” i EU? Tror vi att andra imponeras? Bryr de sig? Jag tror det inte och jag tror att det är viktigt att industrin genom branschföreningarna för en aktiv dialog med departementen, innan beslut fattas, så att konsekvenserna av svensk ”Gold Plating” i tid kan klargöras.

Alla vill vi ha ren luft och friskt vatten, men vem tjänar på att en prima råvara i form av tunnelberg klassas som avfall? Jag får citera bibeln: ”Förlåt dem ty de veta icke vad de göra”. Foto: Anna Hållams

rågan kan tyckas absurd med tanke på hur många mil prima väg som har byggts med entreprenadberg. Ändå är det den frågan som Mark- och Miljödomstolen (MMD) i Nacka ska ta ställning till inom kort. Det är inget litet projekt det gäller: det handlar om Förbifart Stockholm och dess 20 miljoner ton losshållet berg. Motpart är här Naturvårdsverket. För SBMI är det mest väsentliga just nu att frågan blir klarlagd. Klassas berget som avfall så kan den som tar hand om det råka ut för deponiskatt om 435 kr/ton om man inte hinner nyttiggöra eller avyttra berget inom tre år. Det är mer än fyra gånger saluvärdet. Vem vågar köpa berget innan MMD har fattat sitt beslut?

Björn Strokirk, vd SBMI

Anslagstavlan

Vägskälet

Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm

Gustaf Werner ny regionchef för Bergmaterial i Skanska Den 1 april tillträdde Gustaf Werner rollen som regionchef för Bergmaterial inom Skanska Sverige. Han har en gedigen bakgrund inom Skanska. Gustaf har tidigare bland annat arbetat som funktionschef inom ekonomi och som arbetsmiljöchef på Skanska. Han har även arbetat som controller och genomfört ett uppdrag för Skanska UK. Gustaf Werner är 40 år har arbetat på Skanska sedan 2002. – Jag ser fram emot att genom SBMI såväl som inom Skanska driva frågan kring säkra arbetsplatser inom vår bransch, säger Gustaf Werner. En annan fråga är hur naturgruset ska kunna fasas ut och likvärdiga produkter inom kross och ballast tas fram.

Höstens kurser 2013 Grundkurs, 5–6 november Kursen vänder sig till nyanställda i bergmaterialindustrin samt personer verksamma i bygg- och anläggningsverksamhet och i myndigheter och organisationer med anknytning till bergmaterialindustrin.

Produktkunskap, kvalitetssäkring och EN-standarder, 19–20 november

Branschdagar Den 10 oktober arrangeras SBMIs branschdag i Jönköping och den 24 oktober genomförs branschdagen i Umeå. Inbjudan skickas ut senare i år. Ämnen som brukar behandlas på höstens branschdagar är främst säkerhet, miljö, tillsyn och juridik.Vi tar också upp praktiska och aktuella tips, samt erfarenheter från verksamheterna.

Anmäl er på sbmi.se eller eposta till: kansliet@sbmi.se

Foto: Håkan Lindgren

Kursen vänder sig till alla som arbetar med laboratorieprovning, produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial.

Anders Gustafsson ny beläggningschef i Svevia Som vi nämnde i förra numret av Stenkoll har Anders Gustafsson utsetts till ny chef för division Beläggning i Svevia – Jag är mycket nöjd med rekryteringen av Anders Gustafsson vars erfarenheter kommer att vara en stor tillgång både som chef för division Beläggning samt som medlem i Svevias koncernledning, säger Torbjörn Torell, vd Svevia. – Svevia är inne i en spännande och intensiv utvecklingsfas framhåller Anders Gustafsson. Successivt ser vi ett resultatorienterat, specialiserat och konkurrenskraftigt företag ta form. Utmaningen ligger i ledarskapet. Att utveckla Svevias ledare till duktiga och kreativa affärsmän som har stort fokus på kunden och förstår dennes förväntningar och önskemål är centralt. Jag tror på feedback med regelbunden återkoppling från chefer och att lära av erfarenheter för att öka effektiviteten och utvecklas som individ och team – Under min korta tid på Svevia har jag hunnit med ett styrelsemöte med SBMI och kan utifrån det konstatera att SBMI är ett bra forum för givande diskussioner kring viktiga branschgemensamma frågor.

Nyhetsflödet Miljövänligt sorteringsverk med mer siktyta Nu presenterar Maskin Mekano ett nytt tredäckat sorteringsverk, Ls 1203. Under utvecklingsarbetet har stor vikt lagts på marknadens krav på större kapacitet samt driftssäkerhet och driftsekonomi. Matarenheten består av en vibrationsmatare fodrad med Hardox. Matarflödet justeras steglöst med frekvensomriktare och själva matarbordet har ett rejält utstick ur kupan för att förhindra att materialet rusar ut i samband med fyllning av kupan. Ovanför kupan ligger ett hydrauliskt tippbart grovstensgaller. Spaltöppningen är standard cirka 180 mm men kan justeras såväl uppåt som nedåt. Gallret tippar 90° för att ge en effektiv rensning. Sikten i Ls 1203 heter STE 3-76, den bygger på 900-siktarna men drivpaketet är helt nyutvecklat, med grövre axel och större lager. Siktytan är 25 procent större. Precis som på Ls 903 kan matartransportören fällas upp för tillgänglighet till det övre däcket. För att ge access till underoch mellandäcken kan hela stupenheten skjutas fram. Samtliga transportörer är helt helhydrauliskt fällbara och inga lösa stag, skruvar eller sprintar behövs. Mattorna viks inte, de vrids inte, och hela maskinen etableras för drift alternativt transport på en kvart. Ls 1203 har redan från start eldrift. Maskinen kan ut-

krossordet # 123

rustas med dieselgenerator men kan också kopplas in på extern ström eller generatorn till exempelvis en krossanläggning. Samtliga motorer på maskinen är eldrivna vilket ger en låg driftskostnad. Med egen generator är dieselförbrukningen 4–5 l/h.

Nytt sorteringsverk från Maskin Mekano.

swecon

Nyhetsflödet Stor och liten vattenkanon Vattenkanoner är ett enkelt och smart sätt att minska dammproblemen vid demolering och krossning, lastning och lossning med mera. Genom att lägga ut en fin vattendimma binds damm och luktpartiklar. Tillverkaren WLP har utvecklat två nya modeller. En mindre maskin med beteckning WLP 400 och en högpresterande maskin som kallas WLP 718. WLP 400 är den nya minstingen i den växande vattenkanonfamiljen och tänkt som en ingångsmaskin. Den har en räckvidd på 20–30 meter och går på 16 Ampere elanslutning. Den finns i versioner på hjulchassi eller fast monterad på en tre meter hög stolpe. På hjulchassi väger den 300 kg.

WLP 718 är den kraftfullaste vattenkanonen hittills. Den har en stor räckvidd på hela 80–90 meter och täcker in 24 000 kvadratmeter i vattendimma. Vattenförbrukningen är från 19 liter per minut vid rekommenderat tryck på 10 bar. Vikt för version på hjulchassi är 540 kg och på stationärt stativ 760 kg. WLP 718 passar för applikationer som kräver högsta möjliga dammdämpande förmåga. Maskinen behöver en 63 Ampere elanslutning. WLPs vattenkanoner har inställbar rotation och elevation och vattenmängden kan regleras efter behov. Justeringarna kan göras med fjärrkontroll från maskinhytten.

Ny kompakt konkross Den nya generationen kompakta konkrossar från Sandvik erbjuder kunderna bra kubicitet på produkten, samtidigt som lägsta möjliga driftkostnad per ton säkerställs för ett brett sortiment av material och applikationer. Den helt nya, patenterade konkrossen Sandvik CH550 är baserad på den beprövade HYDROCONE TM-konstruktionen. Detta kombinerat med CH550:s höga reduktionsgrad ger möjlighet att tillverka mer kubiskt material i färre krossningssteg. Den nya krossen CH550 från Sandvik Construction har tagits fram för att möta

krossordet # 123

kundernas krav och utgår från det stabila HYDROCONETM-konceptet. CH550 går att konfigurera för antingen sekundära eller tertiära krossapplikationer. För att i högre grad än tidigare underlätta ökade besparingar, högre effektivitet och produktivitet, har nya CH550 utrustats med den automatiska spaltregleringen ASRi som standard, slitdelarna har anpassats för att säkerställa en längre livstid per producerat ton och hydraulisk motorvagga ger effektivare kraftöverföring samt ökar livslängden på kilremmarna med upp till fem gånger. För att minimera miljöpåverkan har CH550 mantlar med metallisk anliggning vilket gör att man slipper använda gjutmassa. Motorn har högsta miljöklassning och låg energiförbrukning vilket minimerar koldioxidutsläppen. Jämfört med äldre krossar innebär dessa förbättringar cirka 30 ton mindre utsläpp per år.

En ny era inom bergborrning För att matcha de moderna kraftfulla bergborraggregaten för tunneldrivning lanserar Sandvik Construction borrverktygsserien Alpha 330. Ett system med en konstruktion som överför energin från borraggregatet till berget så effektivt och precist som möjligt. I test i olika bergförhållanden har den nya konstruktionen visat sig ge hela 30-80 procents ökad livslängd på borrstången jämfört med R32-alternativ. Andra fördelar med systemet är precisare påhugg och rakare borrhål. Detta ökar borrsjunkningshastigheten och förbättrar tunnelprofilen, vilket i förlängningen betyder att projekt kan slutföras snabbare och med lägre kostnad för borrningen. Det primära målet för utvecklingen av Sandvik Alpha 330-systemet har varit att öka kundernas produktivitet. Detta utvecklingsarbete har resulterat i Sandvik Alpha 330 som kan ersätta R32-systemet som hittills har varit den dominerande lösningen för borrning med diametern 45 mm. Med nya Alpha 330 presenteras en helt ny gängkonstruktion vilket resulterar i ett styvt och kompakt gängförband. Detta ger borrsträngen ett enastående böjmotstånd och utmärkt energiöverföring. I tillverkningsprocessen har mera stål använts för att ge högre utmattningshållfasthet. Detta bidrar ytterligare till precist påhugg och rakare hål, samtidigt som livslängden på borrstången ökar med 30-80 procent jämfört med R32-alternativ.

SBMI:s JO-anmälan avvisades

Prestandadeklaration efter 1 juli

Sveriges Bergmaterialindustri anmälde i februari i år Gävle Kommun till Justitieombudsmannen. I anmälan anför SBMI att när Gävle kommun 2009 gav hamnen lov att anlägga en så kallad husbehovstäkt på en av kommunen ägd närliggande tomt så följde man inte gällande täktregler. Hamnen är ett eget aktiebolag. SBMI menade att hamnen istället borde köpt material från en annan täkt och ifrågasatte det faktum att den aktuella täkten inte ligger på hamnens egen mark. ”Upplägget verkar syfta till att kringgå gällande miljölagstiftning och minska kommunens kostnader på ett lagstridigt sätt", skrev SBMI i sin anmälan. Justitieombudsmannen avvisade dock SBMIs skrivelse med motiveringen att Gävle kommuns beslut låg mer än två år tillbaka i tiden. Ordföranden i Gävle kommuns bygg- och miljönämnd Jörgen Edsvik, S, förklarade i en artikel publicerad i Gefle Dagblad den 20 februari att han inte sett anmälan men ämnade ta upp frågan på nämndens möte samma kväll. Ärendet nämns dock inte i protokollet från mötet i bygg- och miljönämnden.

EU:s Byggproduktförordning träder i kraft den 1 juli och därefter krävs en prestandadeklaration för alla byggprodukter på marknaden som omfattas av europastandard. För SBMIs medlemmar gäller det i stort sett all ballast till bygg och anläggning som är mindre än 90 mm, även till asfalt och betong. SBMI arbetar med att ta fram en mall för prestandadeklaration till medlemmarna under maj, och planerar att anordna ett utbildningstillfälle i frågan veckan efter midsommar.

Håll utk ik på sbmi.se

NYTT TILLSTÅND ELLER TRADITIONELLA TÄKTFRÅGOR? UNITED BY OUR DIFFERENCE

WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information Falun Sara Hård 023-78 39 61

Kalmar Mats Waern 0480-44 39 15

Västerås Jenny Malmkvist 021-40 37 92

Läs mer om våra tjänster på www.wspgroup.se/takter

Helsingborg Thomas Terne 042-444 40 57

Stockholm John Sjöström 08-688 67 18

Piteå Magnus Hedlund 0911-185 23

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur samt Miljö & Energi.

Jönköping Torbjörn Andersson 070-275 99 37

Stockholm Per Johansson 08-688 64 08

Örebro Karolina Wettermark 019-17 89 33

Trygga din produktion med CRUSH Care

Serviceavtal för din kross eller sikt • Schemalagd service ger säkrare produktion och minskad risk för avbrott • Utökad garanti och inspektionsprotokoll med rekommenderade åtgärder • All service utförs av certifierad servicetekniker från Atlas Copco • Enbart Atlas Copco originalreservdelar används • Lägre total servicekostnad

uppföljning

Dom står fast i mål om CE-märkning Stenkoll skrev i förra numret (#122) om en välkommen dom i Förvaltningsdomstolen i Växjö. Denna dom blev överklagad till Kammarrätten i Jönköping och nu har utslaget kommit. Överklagandet avslås – ett positivt besked för SBMIs medlemsföretag. Text: Niclas Kindvall

Bakgrunden är ett överklagande från Gustav R. Johansson AB till Förvaltningsdomstolen där företaget hävdade att allt inte gått rätt till i Ljungby kommuns offentliga upphandling av grus och bergmaterial. En konkurrent hade vunnit anbudsförfarandet men Gustav R. Johansson AB yrkade att konkurrenten inte vid anbudstidens utgång kunde leverera CE-märkt material i enlighet med kriterierna i anbudsförfarandet. Rätten biföll överklagandet.

Inte självklart Per Johansson, vd på Gustav R. Johansson menar att det tack vare kortare transportväg till slutanvändaren blir billigare totalt sett för kommunen att köpa bergmaterialet från honom. Han medger att det inte kändes alldeles självklart att från början bestrida kommunens anbudsförfarande. – Det är klart att man blir fundersam och funderar över vad en sådan åtgärd kan få för konsekvenser. Men

samtidigt överklagade vi gentemot vår konkurrent i första hand, som vi upplevde inte hade varit helt ärliga med sina uppgifter. Det blev först i kammarrätten vi blev svarande gentemot kommunen och då kan man inte lägga sig platt!

Långt samarbete Gustav R. Johansson AB har haft äran att leverera grus till Ljungby kommun i decennier, berättar Per Johansson vidare. – Det blir ju lite blandade känslor nu såklart, när vi snart ska skriva avtal. Kommunen har alltid varit vår enskilt största kund och jag upplever att den varit nöjd med oss tidigare.

”

Det var först i kammarrätten som vi blev svarande gentemot kommunen och då kan man inte lägga sig platt. Per Johansson

Fotnot. Ljungby kommun har möjligheten att överklaga kammarrättens dom till Högsta Förvaltningsdomstolen men denne beviljar endast prövningstillstånd åt mål där avgörandet kan anses få betydelse som prejudikat.

krossordet # 123

miljöjuridik

Planer med oklart värde

– kan en verksamhetsutövare lita på de kommunala planerna? Vid tillståndsprövning av täkter är det inte ovanligt att kommunen, eller i varje fall vissa kommunala nämnder, ställer sig negativa till den ansökta verksamheten. När ansökan om tillstånd är ute på remiss framförs därför mer eller mindre hållbara argument till varför ansökan inte ska beviljas.

är man arbetar mycket med tillståndsansökningar så märker man att vissa argument är ständigt återkommande. Ett vanligt argument är att kommunen planerar att använda marken till annat ändamål som är oförenligt med täktverksamhet och som ska ges företräde. Vissa länsstyrelser och mark- och miljödomstolar väljer att ta hänsyn till detta argument. Är det korrekt eller ska en verksamhetsutövare kunna lita på befintliga översikts- och detaljplaner?

I 2 kap. 6 § miljöbalken anges att ett tillstånd inte får ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelse. Detta kan anses vara självklart eftersom markens lämplighet har prövats i samband med detaljplanens tillkomst. Vanligen är de områden som berörs av ansökan om tillstånd att få bedriva täktverksamhet dock inte detaljplanelagda. Den absoluta merparten av alla ansökningar avser istället områden som inte omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelse. Den planläggning som man då har att utgå ifrån är kommunens översiktplan.

gästkrönikörer: Christian Härdgård & Erica Nobel, Delphi

krossordet # 123

En översiktsplan redovisar grunddragen i kommunens framtida användning av mark- och vattenområden samt bebyggelseutveckling. I översiktsplanen utpekas således vilka områden som till exempel planeras att bli bebyggda eller användas för rekreation. Det är dessa uttalanden i översiktsplanen som oftast refereras vid invändningar mot en ansökt täktverksamhet. Invändningen är inte direkt felaktig då en aktuell och väl underbyggd översiktsplan kan få betydelse när det gäller bedömningen av vad som är en lämplig plats för en tillståndspliktig verksamhet. Vissa översiktsplaner är dessutom så detaljerade att de anger inom vilka områden kommunen anser att det är lämpligt med olika typer av verksamheter. Oberoende av översiktsplanens utformning står det dock klart att en översiktsplan endast är vägledande och inte juridiskt bindande, varken mot enskilda eller mot det allmänna. Bara för att ett område till exempel pekas ut som lämpligt för bebyggelse så innebär det inte per automatik att det kommer att byggas bostäder där. Ställningstagandet kan komma att ändras.

Vilken vikt ska då en verksamhetsutövare som planerar en framtida täktverksamhet lägga vid en översiktplan? Just denna fråga har prövats av mark- och miljööverdomstolen. I målet hade en länsstyrelse beviljat tillstånd till en bergtäkt inom ett område som enligt gällande översiktplan utpekats som lämpligt för framtida bostadsbebyggelse. Kommunen överklagade länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen som upphävde tillståndet med hänvisning till att det stred mot uttalandena i översiktplanen. Det ansökande bolaget överklagade då till mark- och miljö överdomstolen. Domstolen konstaterade att översiktplaner inte är bindande och tillåtlighetsprövningen avseende täktverksamheten skulle göras mot miljöbalkens bestämmelser. Vid prövningen enligt miljöbalken ansågs den ansökta täktverksamheten vara tillåten och mark- och miljööverdomstolen meddelade tillstånd.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

”

Oberoende av översiktsplanens utformning står det dock klart att en översiktsplan endast är vägledande och inte juridiskt bindande.

Av det refererade avgörandet kan man dra slutsatsen att endast uttalanden i en översiktplan inte innebär att en ansökan om tillstånd att bedriva täktverksamhet ska avslås. Det är först om en kommun väljer att gå vidare och vidta ytterligare planläggningsåtgärder, till exempel i en detaljplan, som kommunens avsikt anses fastställd. Innan dess strider inte den prövade verksamheten per automatik mot miljöbalkens bestämmelser. Om övriga krav i miljöbalken är uppfyllda ska tillstånd därför meddelas. Det finns även praxis som anger att verksamhetsutövare ska ha möjlighet att förutse eventuella hinder mot en tillståndsansökan. Nya detaljplaner, som meddelas under tiden som tillståndsprövningen pågår, ska därför inte anses vara tillräcklig anledning att ändra ett medgivet tillstånd. Detta gäller även om tillståndet inte vunnit laga kraft.

Trots att de aktuella domarna meddelades för en tid sedan ser man fortfarande liknande invändningar i pågående tillståndsprocesser, d.v.s. att översiktsplanens angivna markanvändning per automatik ska innebära hinder mot ansökt verksamhet eller att den pågående detaljplaneprocessen innebär att tillstånd inte ska meddelas. Detta kan tyckas förvånande. Än mera förvånande är att vissa länsstyrelser och mark- och miljödomstolar tar avgörande hänsyn till invändningarna. Framtiden får utvisa om domarna kommer att få större genomslagskraft och därmed föranleda större förutsebarhet i samband med en tillståndsansökan. Som alla vet är ju prövningen i sig ofta en såväl lång som krävande process, varför största möjliga förutsägbarhet måste anses vara av stor betydelse för branschen.

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

EN-, TVÅ- OCH TRE-STEGSKROSSNING ACKREDITERAT FÄLTLABORATORIUM ÅTTA KROSSTEAM ISO-CERTIFIERADE 9001 - 14001

SS KTA O KONTA

XR BERGKROSS

010-474 12 30 XR.NU

vinjett

krossordet # 123

säker täkttrafik

Regler och teknik ger säker trafik Stress och intensiv trafik gör att bergmaterialbranschen årligen drabbas av flera tillbud, ibland med dödlig utgång. Beteendet är centralt, men också tekniken. Skanska testkör just nu, i samarbete med Swecon, en prototypmaskin med helt nya funktioner när det gäller säkerhet. Text: Carina Tyskbo Illustration: Eva Edberg

Skanska har länge arbetat aktivt för en ökad säkerhet på arbetsplatserna. En av de mest insatta i frågorna är arbetsmiljöingenjör Jerry Andersson som tillhör arbetsmiljösupporten för arbetsmiljö/säkerhet på Skanska och ingår i SBMIs arbetsmiljöutskott. Han berättar att Skanska generellt arbetar med två huvudspår när det gäller säkerhet i täkt. Det första är att hitta nya hjälpmedel för förarna så att man tar till sig och använder den teknikutveckling som finns. Det andra handlar mer om beteenden och om hur samtliga på arbetsplatsen påverkar våra säkerhetsbeteenden på alla nivåer.

Tuffa mål – Vår bransch är farlig. Vi pratar om LTAR: Lost Time Accident Rate, där vi räknar olyckor med frånvaro per miljon arbetade timmar. Från ett LTAR på över 10 år 2008 är målet att komma ner till 1,4 år 2015. Det långsiktiga målet är förstås noll. Oerhört tuffa mål, men på så sätt får man också resultat, säger Jerry Andersson.

”

Jerry Andersson.

Driften att skapa säkra arbetssätt driver Skanska framåt men mycket energi läggs också på säkerhetsutbildning för ledare. I arbetet med beteendet kopplas den enskilde personen in. Det ska vara enkelt att göra rätt och hantera en maskin. Framförallt ska man välja att göra rätt.

Dialogen central Mycket av det som händer handlar om just fel val, om stress och om att man tar genvägar. Därför är dialogen med de anställda central. God handledning – där man lär sig ett säkert arbete från start - bär man med sig i hela yrkeslivet. Medan dålig handledning leder till att man chansar och prövar sig fram, vilket är farligare. – Det ekonomiska perspektivet är viktigt: som företag lever vi för att vi tjänar pengar, och vårt budskap är att vi tjänar mer pengar ju säkrare vi jobbar. En olycka innebär många dolda kostnader och störningar utöver lidandet hos de drabbade, säger Jerry Andersson. Också gentemot åkare och kun-

Vårt budskap är att vi tjänar mer pengar ju säkrare vi jobbar.” Jerry Andersson

der ska säkerhetsarbetet intensifieras. Alla måste till exempel känna till reglerna om hur man beter sig i en täkt. Precis som inom andra industrier behöver bergmaterialbranschen ha striktare regler för att till exempel komma in på området. Åtgärder kan på sikt vara att sätta bom för täkten och ha inpasseringskontroll så att bara rätt utbildade besökare släpps in. – Bud, leveranser och servicepersonal måste tas emot på rätt sätt. Underleverantörer ska omfattas av samma regler som alla andra inom Skanska. Vi utbildar dem kring den lokala arbetsplatsens säkerhet men också via centrala initiativ.

Högt tryck Jerry Andersson tror att ökad stress ligger bakom många av tillbuden i täkter. Framförallt i storstadsområdena har åkeribranschen högt tryck på sig, vilket kan föras över till dem som arbetar i täkten. Det kan ge ett osunt beteende hos kunderna som till exempel att köra för fort för att hinna till täkten innan lunchstängning. – Svenskar har ett konsekvenstänkande, tar inte lika många risker som i andra kulturer. Men vi kan bli bättre. Man måste vara mer rädd om sig själv – offrar man sig för att arbetet ska bli gjort, kan det gå illa.

krossordet # 123

– Runt maskinen har vi radarsensorer som känner av bakåt och även på sidorna, berättar Robert Nilsson.

”

foto: Michaela Andersson

vinjett

Hallå Robert Nilsson på Swecon! Vilken är din roll i arbetet med säkrare täkter? – Jag är ansvarig för en grupp på Swecon säljsupport, vi är återförsäljare för Volvos maskiner i Sverige. När kunden har en idé om funktion men inte riktigt vet hur den ska lösas stöttar vi tekniskt och försöker lösa kundens behov. Vi är en länk till Volvo, för att diskutera nästa generations maskiner och utvärdera vad som är tekniskt möjligt. Vi tittar på säkerhetstänkandet utöver vad Volvo redan gjort i sin produktion och för en dialog med Skanska om det. Varför blev ni inkopplade i satsningen på att lyfta säkerheten? – Vi insåg att det finns mycket att göra. Flera allvarliga incidenter ute på arbetsplatserna har aktualiserat behoven, dessutom är mörkertalet stort. Kan man minska antalet incidenter så minskas också dödstalet.. Men säkerhet är alltid en kostnadsfråga - vad är man beredd att betala för högre säkerhet? – Vi vill hjälpa föraren att förutse

Vi insåg att det finns mycket att göra. Flera allvarliga incidenter ute på arbetsplatserna har aktualiserat behoven, dessutom är mörkertalet stort. Rober t Nilsson

krossordet # 123

farorna i en tuff miljö, med maskiner som kan väga upp emot 60-70 ton och där det är svårt att märka om man till exempel kör på någon. Riskerna ökar om föraren är ouppmärksam eller lämnar sitt fordon. Överlag stressas det mer i täkter numera, fler aktörer är i rörelse, man kliver ur sina fordon och går omkring. Bebyggelse och omkringliggande trafik har kommit närmre. Hur har ni arbetat? – Alla intressanta scenarier målades upp, utifrån det tog vi fram ett utrustningspaket som monterades på en av Skanskas maskiner i Västerås. Runt maskinen har vi radarsensorer som känner av bakåt och även på sidorna. Nu har Volvo uppmärksammat att vi jobbar med Skanska för att utvärdera olika typer av säkerhetsutrustningar. Man följer detta noga för att kunna ta korrekta beslut inför framtida maskiner. Ett exempel är att ha tillräckligt med kablage för att kunna koppla in sensorer eller kameror. Hur går ni vidare med prototypen? – Maskinen flyttas nu till en ny typ av täkt i Hallsberg, med ny förare och ny verksamhet. Vi justerar varningarna så att de ligger på en rimlig nivå, annars kan föraren tröttna och manipulera systemet. Då blir säkerheten åter avhängig av den mänskliga faktorn. Skärmar i fönstren bör inte vara för stora så att de skymmer sikten. Vi funderar på att montera ett ljustorn med ljusdioder i en stapel som går upp mot rött ju närmare hindret man kommer. Ljuset i kombination med

ljudet får föraren att bedöma risken vid manövrering. Varningar ska bara komma när man backar, maskinen ska bara indikera i den riktning man åker. Vi har även monterat en framåtriktad kamera på taket på en liten mast, på så sätt finns en möjlighet att blicka snett framåt över skopan. En annan idé är att installera en trådlös kamera som kan monteras på själva krossen för att på så sätt kunna inspektera fickan utan att behöva kliva ur maskinen. Vad sker om Skanska är helt nöjda? – Då plockar vi fram olika paket som kan erbjudas medlemmarna i SBMI. Om många beställer kan vi pressa prisbilden gentemot våra leverantörer. Skanska är väldigt intresserade och vi vill gärna använda dem som referensföretag gentemot övriga SBMI-kunder. Det är viktigt att vi får fram fungerande system till ett rimligt pris. Kan du berätta om några andra projekt som är på gång? – White Noise är ett väsande ljud som kan ersätta dagens befintliga backtutor. Det hörs tydligt när man är nära maskinen, och ska kunna lokaliseras från 50 meters håll. Systemet ska vara intelligent på så sätt att det känner av om det är tyst omkring maskinen och då dämpa ljudet. Är det bullrigt, drar det på max 107 db. Vi arbetar också med säkerhetsglas där rutan sitter fast i en egen ram så att den inte ramlar in över föraren vid en explosion utanför maskinen. Vi har även tagit fram ett eftermon-

säker täkttrafik

”

Chaufförer får inte tappa sitt ansvar, i samtliga fall har maskinisten huvudansvaret. Hjälpmedel är viktiga men ska inte styra.

teringskit för äldre maskiner, som ska varna föraren om att han glömt aktivera handbromsen och är på väg att kliva ur. Vad behöver vi förändra i vårt tänkande kring säkerhet? – Vi är överlag dåliga på att undervisa om nya maskiner. När nya förare börjar behövs en god kunskapsöverföring från mer erfarna förare. Vi som bransch behöver också titta på om vi kan erbjuda utbildning i att köra mer ekonomiskt, som inkluderar teori, teknik och säkerhet. – Svenska företag skattar föraren högt, man vill ha en nöjd förare både när det gäller säkerhet och komfort. Svenska förare håller otroligt hög nivå gentemot våra kolleger i Europa, oavsett utbildning. De flesta tänker på förbättringar, särskilt de yngre. Man vill ta ansvar, tänka och ta beslut själv – man vill lyssna och lyssnas på.

Kommentar från Andreas Sunesson, avdelningschef maskin och teknik inom region Bergmaterial, Skanska Asfalt och Betong. – Projektet med säkra maskiner har pågått under en tid och vi började med en riskinventering kopplat till maskinparken. Vilka är de vanligaste riskerna? Hur råder man bot på dem och vilken utrustning behövs för arbetet? Ett pilotprojekt kring kameror och sensorer startade innan jul 2012, då vi lade upp kravspecifikationen med Swecon. Skanska tillhandahöll en maskin som gick i produktion och som togs in på verkstad i februari 2013. Utrustning monterades och nu i mars utvärderade vi. Vad fungerade bra och vad var sämre? Efter justeringar finns maskinen nu i en täkt i Hallsberg och kommer att utvärderas igen. – Vid utvärderingen konstaterade vi bland annat att det generellt är väldigt mycket apparater i lastmaskinshytter: skärmar, bildskärmar, skrivare, vågdatorer. Utmaningen är att inte skymma sikten ut genom hytten. Mycket av utrustningen har utvecklats och blivit

En ny standard för remtransmissioner

Andreas Sunesson bättre, men det ställer också större krav på maskinisten som måste kunna ställa in, justera och ändra. – En mycket viktig poäng är dock att man måste undvika falsk säkerhet. Falsk säkerhet handlar mycket om att utrustningen ger falska alarm hela tiden, istället för att bara varna när det verkligen är skarpt läge. Utrustning som piper hela tiden slutar maskinisten snart att lyssna på. Chaufförer får inte tappa sitt ansvar, i samtliga fall har maskinisten huvudansvaret. Hjälpmedel är viktiga men ska inte styra. De ska underlätta men går aldrig att skylla på.

På gång i våra maskiner: • Radarsensorer känner av bakåt och på sidorna • Anpassade varningssystem • Apparatur som inte hindrar sikten i hytten • Ljustorn med ljusdioder, samverkar med varningsljud • Framåtriktad kamera på taket • Trådlös kamera på krossen • White Noise, intelligent system ersätter backtutor – varnar bättre och stör grannarna mindre • Eftermonteringskit för äldre maskiner, varnar om handbromsen glömts.

Excellent Minerals Solutions

GEMEX®

Belt Tensioning System Minska produktionsbortfallet beroende på problem med remtransmissioner. Gemex® beprövade system hjälper dig att på några minuter byta remmar utan uppriktning av remskivor på viktiga applikationer i din maskinpark. Korrekta förutsättningar ger ökade produktionsresultat. Därför är det inte oväntat att Gemex® systemet blivit standard hos många processindustrier över hela världen. För mer information vänligen kontakta oss: www.gemex.se 0970 – 644 00 GEMEX is a registered trademark of Gema Industri AB. Weir is a registered trademark of Weir Engineering Services Ltd.

Andreas Sunesson

branschdag

Nytta och nöje i anrika salonger Bergmaterialindustrins branschdag i Stockholm är normalt sett ett säkert vårtecken. Så icke detta år i en huvudstad fortfarande klädd i tjock jacka och långkalsonger, vädret rår man inte på. Sammansättningen av programmet är däremot i allra högsta grad påverkbar och även denna gång bjöds ett digert innehåll i tre block: Rubriken Säkerhet och hälsa följdes av Miljö och avslutades med Teknik, utveckling och marknad. Text: Niclas Kindvall Foto: Michaela Andersson

krossordet # 123

Monica Soldinger fick diplom, blommor och vin av SBMIs vd Björn Strokirk.

fter morgonkaffe och smörgås inledde SBMIs vd Björn Strokirk dagen med att återigen konstatera ett besöksrekord i Stockholm – över 180 delegater från branschen och närliggande sektorer fanns på plats – och presenterade även dagens moderatorer, nämligen NCC Roads Henrik Lövgren och han själv. Därpå var det dags för styrelseordföranden Kenneth Johanssons traditionsenliga brandtal om vikten av att deltagarna känner till nödutgångarna och dessutom knäpper av sina mobiltelefoner. Han var glad över att så många lockats till nöjespalatset Berns i Berzelii park och menade att intresset för branschdagen är en av de faktorer som ger SBMI den energi och det bränsle som behövs i arbetet.

SBMIs styrelseordförande Kenneth Johansson och pristagaren Jonas Johansson.

”

Monica Soldinger, Swerock och Jonas Johansson, Nybrogrus förärades vardera ett diplom och en flaska vin för ”Årets insats”.

ens tjänst. Monica Soldinger, Swerock och Jonas Johansson, Nybrogrus förärades vardera ett diplom och en flaska vin för ”Årets insats”. Näste estradör på scen, nedanför en fullsatt amfiteater, var Skanskas Håkan Skotte och då stod naturligtvis säkerhet på schemat. Under rubriken

Checklista finns

Årets insatser Johansson meddelade också, som brukligt med ett visst allvar men också med glimten i ögat, att av konkurrensskäl tillåts inga diskussioner om marknad eller priser på branschdagen. "Då blir man utkastad", påpekade han och tittade uppfordrande på den bänkade församlingen. Därmed var hälsningsförfarandet avslutat; dags för väsentligheterna – nämligen prisutdelning. SBMI hedrar, när det så är påkallat, utvalda medlemmar för starka insatser i förening-

Täkttrafik berättade han om en tragisk dödsolycka i Vällsta under 2012 och menade att denna måste vara väckarklocka för alla i branschen. Hur kunde det ske och hur ska vi arbeta för att undvika sådana olyckor i framtiden? "Grejar vi inte att säkra våra arbetsplatser så kan vi strunta i resten", tyckte Skotte.

Håkan Skotte

Han menade att en "standard" saknas i våra täkter, ett regelverk som minskar riskerna och ett som dessutom följs för "den bästa regeln är den som efterlevs"! SBMI har tagit fram en checklista för säker täkttrafik som är en utmärkt utgångspunkt, menade han. Men lika viktigt som regler, är att vi förändrar våra beteenden på arbetsplatserna. Håkan Skotte avlöstes av Swecons Robert Nilsson, återförsäljare för Volvos maskiner, som berättade om hur hans leverantör jobbade med säkerheten. Bland annat visade han de säkerhetspaket som maskinerna kan utrustas med och

krossordet # 123

branschdag

”

En bandtransportör är en av de farligaste maskinerna på arbetsplatsen och det är viktigt att investera i säkerhet. Cecilia Åkesson

Cecilia Åkesson

om hur man jobbar för att göra dem än säkrare. Optimalt vore att få till en så kallad "bird-view" i till exempel en dumper eller hjullastare där föraren på en skärm hela tiden ser hela maskinens arbetsområde uppifrån – för att eliminera alla döda vinklar. Branschdelegaterna bjöds på thailändska köttbullar under Berns vackra ljuskronor.

Investera i säkerhet Man kan konstatera att utvecklingen hela tiden går framåt och att branschen strävar mot att täcka alla even-

Leif Ivansson

tualiteter ur säkerhetssynpunkt. Mer om täkttrafik och säkerhet hittar du i artikeln på sidan 14. Cecilia Åkesson, Metso och Leif Ivansson, Kellve tog vid och då handlade det om bandtransportörer – ytterligare ett område där arbetet ständigt pågår för att minimera olyckstillbuden. Båda visade hur just de jobbar med dessa aspekter och hur man kan komplettera sin utrustning. "En bandtransportör är en av de farligaste ma-

skinerna på arbetsplatsen och det är viktigt att investera i säkerhet", menade Åkesson. Ivansson visade bilder på äldre anläggningar och konstaterade att utvecklingen inom säkerhetsområdet när det gäller dessa maskiner inte gått lika fort som inom andra områden men att alla nu jobbar med förbättringar. "Är vi intresserade av det här eller snackar vi bara skit?", frågade Håkan Lövgren efter avslutat föredrag. Svaret blev att självklart vill vi göra det här området säkrare men att branschen kanske fokuserar mer på processmaskiner. Ett attitydproblem, således.

När två blir en Vad händer med en CE-märkt maskin när man ändrar den eller kopplar ihop den med en annan maskin? Frågan ställdes till Anders Grankvist från Kristianstads Miljöbyrå som visade upp Arbetsmiljöverkets orangefärgade föreskrifter. "Har ni läst dessa?", frågade han auditoriet och fortsatte med "Vem är egentligen tillverkare av en maskin och vad händer när man bygger om eller kompletterar?" Det visade sig att i lagens mening ska alla som bygger om eller kopplar

krossordet # 123

Björn Holm Anders Enetjärn samman flera maskiner tituleras tillverkare. "Alla är tillverkare och måste veta vad som gäller", menade Grankvist. Mer om CE-märkning av ombyggda maskiner på sidan 11. Näst på tur i säkerhetsblocket var ett laddat ämne, om skämtet til�låts, och dessutom ett som lockade till skratt. Jan Johansson från Voglers och dessutom ordförande för Bergsprängnings Entreprenörernas Förening försökte förklara hur kollegorna i sprängbranschen ser på bergmaterialindustrin och tvärtom. Läs mer om detta på sidan 41 i detta nummer av Stenkoll. Efter Jan Johanssons roliga exposé över samarbetet och för all del också några av de missförstånd som kan uppstå mellan sprängare och täktägare var det dags för lunch. Thailändska köttbullar serverades under kristallkronorna och därefter kaffe med en välbehövlig bensträckare och mingel.

SBMI-material Klockan närmade sig 13 när Björn Holm från GeoFrance äntrade podiet. Hans ämne var det utbildningsmaterial som SBMI arbetar med att ta fram tillsammans med Ord & Vetande i

Uppsala. Mer om hans anförande och om utbildningsmaterialet för maskinförare står att läsa på sidan 30 i detta nummer.

ser, att skapa temporära biotoper under bryttiden för störningsberoende arter och att utveckla en utbildning i ”ekologisk ingenjörskonst”.

Därefter var det dags för det andra blocket i dagens tågordning; nu med rubriken Miljö. Biologisk mångfald hette det första avsnittet och representerades av miljökonsulten Anders Enetjärn som visade utmärkta exempel på efterbehandling av täkter.

Slår vakt om Nipsippan

Ekologisk utbildning? Varför ska då industrin sträva efter biologisk mångfald? Jo, av en mängd orsaker, menade Enetjärn. Bland annat för att en avslutad täkt har stor potential att inrymma miljöer för sällsynta djur och växter, för att bidra till en positiv publicitet för exploatören och sist men inte minst: för att vi kan vänta oss skärpta lagar inom området och då är det bättre att befinna sig i framkant av utvecklingen än att tvingas in i ett arbete man inte skaffat sig tillräcklig kunskap om. Han avslutade med sina önskemål till branschen: att efterfråga och upphandla ”ekologisk ingenjörskonst” och bygga natur på färdigbrutna plat-

Cementas Kerstin Nyberg fortsatte på den inslagna vägen och berättade om hur just hennes företag arbetar med dessa frågor. Bland annat fick branschdagsdeltagarna stifta bekantskap med Nipsippan som Cementa arbetar hårt för att bevara i sitt kalk-

”

Två önskemål som Anders Enetjärn hade till branschen var att efterfråga och upphandla ”ekologisk ingenjörskonst” och att bygga natur på färdigbrutna platser.

branschdag

”

Auditoriet fick stifta bekantskap med Nipsippan som Cementa arbetar hårt för att bevara i sitt kalkbrott på Gotland. Kerstin Nyberg

brott på Gotland eftersom detta är en av de få platser som den växer på.

Vill ha besked Nästa fråga var en som stora delar av bergmaterialindustrin brottas med för tillfället nämligen entreprenadbergets status. Är det ett avfall eller en råvara? Målet, där Naturvårdsverket förespråkar avfallsbenämningen medan Trafikverket är av motsatt uppfattning, behandlas just nu i Mark- och miljödomstolen i Nacka och kommer säkerligen så småningom landa hos Mark- och miljööverdomstolen. NCCs Marie Berglund, tillika medlem i SBMIs samhällsutskott redogjorde för frågan och menade att spelreglerna i ärendet måste fastställas inom kort. Branschen väntar på besked om framtiden, särskilt med tanke på Förbifart Stockholm och de mängder entreprenadberg som beräknas komma ut på marknaden i det projektet. (Läs

mer om entreprenadberg och Förbifart Stockholm i förra numret av Stenkoll, på sidorna 36–42).

Smarta bilar En angränsande fråga gäller transporter och NCCs Leif Pettersson inledde med att lakoniskt kommentera föregående föredrag med underdriften "Det blir intressant". Pettersson brinner för logistik och för hur branschen ska bli miljövänligare i sina transporter. Nyckelordet är samverkan och uppdraget att se till att minimera antalet tomma lastbilar på gator och vägar. Nya bilar med avancerad teknik som mäter allt från last till vägval, inbromsningar och faktisk bränsleförbrukning ska hjälpa NCC att optimera processen. "Målet är att bilarna ska gå med fula lass tur och retur och dessutom köra så kort sträcka som möjligt". En annan aspekt är att branschen måste verka för att få ha kvar termi-

naler på strategiska platser i vägnätet – många hotas av planerad bebyggelse och andra projekt. En minskning av antalet terminaler och ogynnsamma placeringar leder till fler transporter och större miljöpåverkan.

Branschsamverkan Näst på tur stod Petterssons kollega Lars Gröndahl som slog ett slag för ökad återvinning i branschen. Läs mer om hur Gröndahl och NCC jobbar för att öka användningen av återvunnet material på sidan 38. Efter en stunds kaffe, frukt och minglande bland kollegor var det sedan dags att återigen byta ämne. Teknik, utveckling och marknad lös programförklaringen och inledde gjorde den under branschdagarna ständigt aktive Per Murén, denna gång enligt egen utsago med "MinBas-kepsen" på sig. Anförandet handlade om samverkan mellan gruvnäringen och bergmaterialindustrin och han konstaterade att vi tidigare har pratat mycket om FoU, men att det nu är FoI-agendor som gäller, där FoI står för forskning och innovation.

Beröm till Vinnova

Marie Berglund och Leif Pettersson

krossordet # 123

De flesta i branschen minns naturligtvis de stora MinBaS-programmen som omfattade 70–80 projekt och gav mycket bra resultat. Branschen föreslog regeringen i juni 2010 att fortsätta med MinBaS Innovation, men fick tydligt besked från Maud Olofsson: det finns inga sådana pengar, ni måste söka pengar på de vanliga instanser-

na: Vinnova, KK-stiftelsen eller Mistra till exempel. Per Murén berömde Charlotta Brogren, vd på Vinnova, som strider hårt för svensk forskning och innovation. Branschen har av Vinnova fått stöd för två projekt. Det första driver Chalmers och handlar om finkorniga produkter och kommer att drivas som ett demoprojekt i fält med krossning på nytt sätt. 10 miljoner kommer från Vinnova och sammanlagt omfattar projektet 23 miljoner kronor. Resten är egna insatser eller annan finansiering. Det andra projektet är Grå-gröna hållbara städer – växtlighet, framförallt träd, och vatten i kombination med belagda ytor. Där är det SP-CBI som håller i projektet och industrin är också med. Projektet omfattar 20 miljoner kronor. Dessa kallas Vinnova del 1.

”

Vinnova del 2 handlar om FoI-agendor. Innovation är det som kommer efter forskningen och när man ska börja göra affärer. Per Murén anmärkte att detta brukar tilltala branschfolk. FoI-agendorna drivs av konstellationer av företag, myndigheter och forskare och ska beskriva vad som är viktigast i framtiden, på både kort, längre och väldigt lång sikt.

Gemensamma projekt Per Murén berättade om arbetet med att utveckla en FoI-agenda med namnet MinBas Innovation och som drivs av konstellationen Bergmaterial, Industrimaterial och Natursten. Inom kort skickas agendan till Vinnova och senare ska den kompletteras med önskade projekt. Då Vinnova gärna ser att olika agendor samarbetar ligger det nära

till hands att bergmaterialbranschen samarbetar med liknande industrier. Det är till och med så att det redan finns pengar reserverade för gruv-, stål- och mineralindustrierna i regeringens proposition. De pengarna kan MinBaS Innovation få nyttja om man spelar korten rätt. Alla branscherna producerar ur berget, har ganska många gemensamma moment och kan driva vissa projekt gemensamt, till exempel automation, produktionsteknisk utveckling, tillståndsprocesser, säkerhet, miljöfrågor och Europasamarbete.

Sven-Henrik Norman framhöll vikten av att involvera drift- och underhållspersonalen. Det får inte bara vara ledningen som är inblandad när beslut tas.

– allt till krossanläggningar

Vi har slitdelar och reservdelar av bästa kvalitet, till alla typer av krossar. Ta kontakt för mer information eller erbjudanden! SANDVIK – SVEDALA – METSO – LOKOMO – NORDBERG SYMONS/MORHÅRDSHAMMAR – KUE-KEN

Göteborg: Gamla Riksvägen 57, 428 32 Kållered • post@scandiamaskin.se • Tel: 076 62 77 881

Lars Gröndahl och Per Muhrén

Sven-Henrik Norman

branschdag

”

Trots ett stort behov av nysatsningar i landet, investeras det för lite i infrastruktur och bostäder. Lars Redtzer Lars Nilsson och Lars Redtzer Metsos Sven-Henrik Norman äntrade talarstolen och talade om företagets erfarenheter av att optimera konkrossprocessen i ett samarbete mellan kund och leverantör. Metso kallar den typen av intimare samarbete, där processen optimeras för att slutkunden ska bli så nöjd som möjligt.

Rätt produkt viktigast

Urban Bäckström

Det viktigaste för kunden är att producera rätt produkt och det betyder inte alltid högsta kvalitet. Över tid ska det produceras både hög- och lågvärdiga produkter. Flisighet och slitstyrka är viktiga parametrar, liksom andelen över- och underkorn. Dessutom ska anläggningen producera rätt mängd och det ska råda massabalans i anläggningens totala produktionsmix för att nå en bra totalekonomi. Som exempel gav Sven-Henrik Norman Metsos samarbete med Norsk Stein som inleddes för drygt tio år se-

dan. Anläggningen ligger utanför Stavanger och är Skandinaviens största bergmaterialproducent. Från starten av samarbetet 2002 och fram till 2009 ökade produktionen från 2,5 till 6 miljoner ton och ökningen skedde utan att företaget lade till några resurser i form av nya krossar eller siktar, utan genom noggrant studerande av processen och tät uppföljning.

Involvera personalen Efter att Norsk Stein installerat nya krossar producerade företaget förra året ungefär tio miljoner ton och har totala reserver på ungefär 350 miljoner ton. Sven-Henrik Norman påpekade att det som är en vanlig årsproduktion i en typisk svensk täkt är en månadsproduktion för Norsk Stein vars anläggning genomsyras av storskalighet. För att ha så ren olja och så litet slitage som möjligt finns oljetankar, smörjning och hydraulik

”

i ett eget rum vilket bland annat gör att bussningar och tätningar håller längre. Sven-Henrik Norman framhöll vikten av att man involvera drift- och underhållspersonalen. Det får inte bara vara ledningen som är inblandad när beslut ska tas, påpekade han. Operatörerna har ofta sina egna sätt att sköta anläggningen. Det finns vinster med att alla gör på samma sätt. Vill man skapa sådana gemensamma protokoll för hur arbetet ska gå till måste operatörerna få vara med under processen och säga sitt. Annars kommer det inte att fungera. Under arbetet ska det finnas klara huvudmål och delmål, och ansvarsfördelningen till nästa möte ska vara tydlig. Kunden själv ska följa upp produktionen. Bland annat ska de ha så många bandvågar som möjligt för att mäta upp produktionen. Hellre en för

Urban Bäckström gav åskådarna en historisk sammanfattning och pekade på några faktorer som skulle föra Sverige framåt och utveckla vår samhällsekonomi.

krossordet # 123

vinjett

mycket än en för lite. De ska kontrollera timrapporter, driftrapporter och stillestånd som varit, för att kunna spåra vad som hänt. Inte sällan är det banala problem som ligger bakom, som att metalldetektorn löst ut. Metso ska följa upp vad som händer med mantlar och andra slitdelar, genom att göra analyser på sin fabrik och göra mätningar på plats, och exempelvis modifiera profilen på krosskammaren. Sven-Henrik Norman berättade också att Metso har ett liknande samarbete med Velde Pukk, en mindre familjeägd täkt på norska västkusten som har en lite speciell verksamhet i och med att de sedan 2009 satsat stort på att tillverka maskinsand av hög kvalitet. Velde Pukk beskrivs relativt utförligt i Stenkoll #119 sid 28–37, som finns att läsa på SBMIs hemsida i bläddervänligt format.

Stabil ekonomi Nästa ämne i tågordningen var ett ämne som berör många. Hur ska vi kunna förhindra stöld och skadegörelse på våra arbetsplatser? Trygg Hansas Lars Nilsson visade på några sätt att skydda sig mot tjuven. Läs mer om stölder och skadegörelse på sidan 35. Dags för förflyttning! De sista programpunkterna genomfördes tillsammans med Sveriges Byggmaterialindustrierna, Svensk Betong och Byggnadsämnesförbundet vilket föranledde byte av lokal. Gemensamt tågade deltagarna genom Berns nedre bar (ej öppen meddelades det från scenen innan avfärd) till vackra Chinateatern. Där väntade Lars Redtzer, ansvarig för infrastrukturfrågor hos Sveriges Byggindustrier. Han redogjorde för hur konjunkturen ser ut gällande våra branscher och konstaterade att trots att det är ganska dåliga tider så ser Sveriges ekonomi stabil ut – särskilt om man jämför med andra länder. Däremot, trots ett stort behov av nysatsningar i landet, investeras det för lite i infrastruktur och bostäder. Här finns mycket att göra och alla berörda branscher gör klokt i att samverka i opinionsbildningen.

Vilken branschfråga tycker du är viktigast just nu?

Emilie Bosson, Svevia AB – Det är frågan om entreprenadberg ska klassas som avfall eller ej. Det är viktigt att hela branschen arbetar gemensamt för att det inte ska klassas som avfall. Frågan är viktig då den berör huruvida verksamhetsutövare ska hantera entreprenadberg i enlighet med lagen samt kostnaden för hanteringen. Om berget blir klassat som ett avfall kommer detta medföra höga kostnader i form av avgifter och skatter med mera. Detta kan leda till att verksamhetsutövare väljer att inte ta emot och hantera entreprenadberg. Vi som arbetar med täkter på Svevia vill skapa bästa tänkbara lösning för våra kunder och samarbetspar tners. Svevia har projekt där entreprenadberg uppkommer och yta behövs för hantering av entreprenadberg. Det är viktigt att berget inte klassas som avfall utan att berget är en produkt som används för att skapa ett så bra resultat som möjligt.

Juha Ekholm, Scandia Maskin – Jag är leverantör till branschen och har alltid undrat varför inte myndigheterna mer väger in samhällsnyttan i produktion av bergmaterial, när det till exempel gäller tillståndsgivningar. Det går att räkna ut statistiskt hur många ton bergmaterial det behövs per invånare för att vi ska kunna bygga och underhålla bla den infrastruktur vi behöver. När man ibland måste frakta materialet lång väg har detta också en negativ miljöpåverkan som som ligger utanför tillståndsprocessen. Min tanke vore att myndigheterna skulle kräva en viss produktion istället för att begränsa den, naturligtvis utan en konkurrenshämmande effekt.

Bäckström avslutade Dagen avslutades med att Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström höll ett anförande om Sverige i ett ekonomiskt och politiskt perspektiv, kryddad med egna erfarenheter som viktig aktör i samhällsdebatten. Han gav åskådarna en historisk sammanfattning och pekade på några faktorer som skulle föra Sverige framåt och utveckla vår samhällsekonomi. Politikerna måste göra mer var andemeningen och alla delar av det politiska spektrat fick sig en släng av sleven. I skrivande stund har svaren på SBMIs enkät efter branschdagen sammanställts och 81 procent ger högsta eller näst högsta betyg på dagen (betyg 5 eller 6). På minuskontot märks att stolarna var obekväma och att man gärna hade sträckt på benen fler gånger samt att ljudnivån under middagen blev hög. Det är viktiga praktiska frågor att ta lärdom av från en dag som tycks ha varit mycket uppskattad vad gäller innehåll och framföranden.

Martin Persson, NCC Roads AB, Sverige Sydväst – Viktigast just nu tycker jag är att klarlägga att allt entreprenadberg som kommer fram genom infrastruktursatsningarna inte klassas som avfall. Vidare tycker jag också det är av stor vikt att myndigheternas hantering av våra täkttillstånd snabbas upp. Och här måste resurser tillsättas eftersom många täkthandläggare är överhopade med ärenden.

Ilja Berkenbos Semcab AB – För min del är den viktigaste frågan just nu hanteringen av täkttillstånd och tillsynen av det området. Det är något som inte viktigt bara för mig utan för hela branschen. Det behövs mer information hur det fungerar, eftersom kunskapen och informationen är bristfällig både hos myndigheter och oss aktörer emellanåt. Sedan är det for tfarande mycket oklar t när det gäller Stor-MPD:erna. Vi vet for tfarande inte riktigt hur det ska fungera, även om jag tror att tillståndshanteringen kan bli bättre med Stor-MPD. Men då krävs det att länsstyrelsen får bättre resurser och att de är tillgängliga för oss.

krossordet # 123

maskindirektivet

Enligt maskindirektivet ska en maskin vara tillverkad så att man säkert kan nå alla områden som är nödvändiga i samband med produktion, inställningar och underhåll. Här lossas krossplattebultar fem meter upp på en kross och här borde det funnits en plattform.

(Nästan) alla är tillverkare Med några få undantag blir flera maskiner som sätts samman att betrakta som en ny maskin och ska då CE-märkas, detta trots att maskinerna var för sig tidigare kan ha varit CE-märkta. Så stipuleras nämligen i lagtexten – något som inte alla är fullt medvetna om. Stenkoll låter Anders Gran kvist från Kristianstads Miljöbyrå reda ut begreppen. Text: Niclas Kindvall

krossordet # 123

Fakta CE-märkning Tillverkarens ansvar: • Tillverkaren ska ställa ut en EG-försäkran om maskinens överensstämmelse och i den ska finnas namn och adress, tillämpbara direktiv, tillämpbara standarder samt underskrift. Tänk på att det förutom maskindirektivet kan finnas fler direktiv som tillverkaren måste uppfylla. • Tillverkaren ska intyga att denne har (i nämnd ordning) konstruerat bor t risker, skyddat bor t risker och varnat för risker. • Tillverkaren ska tillhandahålla en bruksanvisning i original, finns den inte på svenska är det tillverkarens eller distributörens ansvar att få till stånd en översättning. • Tillverkaren ska förse maskinen med en typskylt. Där ska tydligt framgå tillverkarens namn, vem som representerar tillverkaren, maskinens identifikation, tillverkningsår och vikt.

Anders Grankvist har stenkoll på maskindirektivet. Vad är egentligen maskindirektivet? – Det är ett produktdirektiv från EU som anger ett antal grundläggande hälso- och säkerhetskrav som måste uppfyllas för att en maskin ska få säljas och användas. Nuvarande version av maskindirektivet trädde i kraft den 29 december 2009 och ersatte då ett tidigare maskindirektiv som gällde från 1995. Det är också direkt infört i tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3. CE-märkningen visar att en produkt uppfyller de krav som lag-

www.kellve.com

stiftaren ställt. Dessutom ska även ett intyg bifogas, en EG-försäkran om överensstämmelse som talar om vilka direktiv, standarder och andra krav som tillverkaren anser sig uppfylla. Vad är maskindirektivets uppgift? – Det handlar naturligtvis om säkerhet och om att undvika olyckor. En tillverkare som CE-märker en maskin intygar att denne konstruerat och byggt maskinen enligt direktivets grundläggande hälso- och säkerhetskrav och i detta arbete konstruerat

Användarens ansvar enligt AFS 2006:4 Användning av arbetsutrustning (gäller alla maskiner oavsett kravet på CE-märkning): • Användaren ska utföra en undersökning och en riskbedömning för att bedöma om arbetsutrustningen som väljs och används är lämplig för det arbete som ska utföras, eller har anpassats till det på lämpligt sätt, så att arbetet kan utföras med betryggande säkerhet. (paragraf 3) • Användaren får endast använda utrustningen om den uppfyller kraven på beskaffenhet och information om användning som finns i de föreskrifter som gällde för den när maskinen släpptes ut på marknaden eller togs i drift. (paragraf 7) bort risker, skyddat bort risker eller i sista hand varnat för risker. Vad händer när man ändrar en maskin eller bygger ihop två maskiner? – Om man ändrar en maskin så kan detta anses vara likvärdigt med att bygga en ny maskin,

maskindirektivet

vilket innebär att denna ska uppfylla kraven i maskindirektivet och CE-märkas. Om du exempelvis bygger samman två maskiner så kan du enligt direktivet ha tillverkat en ny maskin som måste uppfylla kraven och CE-märkas. Undantag görs för vissa maskiner, exempelvis maskiner som är konstruerade och byggda för att av användaren sättas ihop till en ny maskin. Det är viktigt att komma ihåg att även om man bara har för avsikt att använda maskinen i den egna verksamheten så ska den uppfylla kraven i maskindirektivet innan man tar den i bruk.

”

Vem har rätt att CE-märka? – Alla som tillverkar eller modifierar en maskin är att betrakta som tillverkare och har både rätten och skyldigheten att CE-märka den. Vem som helst får alltså lov att utföra märkningen men det gäller att man vet vad man gör. I mitt arbete som konsult märker jag att den kunskapen inte alltid finns ute hos mina kunder, varken hos maskintillverkare eller slutanvändare. Vem kontrollerar att CE-märkningen utförs på rätt sätt? – Med ett undantag för en liten

Det handlar naturligtvis om säkerhet och om att undvika olyckor.” Anders Grankvist

grupp maskiner så finns det ingen speciell instans som kontrollerar om maskinen uppfyller kraven utan det är Arbetsmiljöverket som ska utföra marknadskontroll. Verket har dock inga jätteresurser utan tittar mer på branscherna i stort. Det är oftast inte förrän det händer en olycka som AMV kopplar in sina experter och uppdagas det då att maskinen inte uppfyller föreskrifterna så kan man som tillverkare eller användare råka illa ut. Vad bör man tänka på som slutanvändare av en maskin? – Jag brukar säga att man oftast är rätt noga med att säkerställa att en maskin har rätt kapacitet eller prestanda för det arbete som ska utföras men inte alltid lika noga med att kontrollera om den är CE-märkt på rätt sätt. Som användare bör du kontrollera att maskinen uppfyller gällande lagkrav innan den tas i drift!

– allt till krossanläggningar

Göteborg: Gamla Riksvägen 57, 428 32 Kållered • post@scandiamaskin.se • Tel: 076 62 77 881

Spränga? Ta med oss från start. METRON erbjuder riskanalys, besiktning, vibrationsövervakning och skadeutredning. Som tekniska konsulter har vi även kompetens inom sprängteknik, miljökonsekvensbeskrivning samt trafik- och industrivibrationer. Med fokus på vibrationer mäter vi för att veta. Och för att kunna visa.

Analys Prognos Mätning Uppföljning GÖTEBORG I FALUN I SUNDSVALL

www.metron.se

Petersson och

utbildning

krossordet # 122

utbildning

Lära för livet – Förr hade branschen ett naturligt mentorskap där äldre lärde upp yngre. I dag tar man inte tillvara kunskap, vilket är synd. Då gör alla samma misstag som vi en gång gjorde. Dessutom byter man jobb mycket oftare, så problemet är svårlöst. Text: Carina Tyskbo Illustration: Eva Edberg

Begränsat material När Björn arbetade på Vendels Grus blev han ofta uppringd av Yrkesgymnasier som bad om praktikplatser. Fle-

”

ra lyckade samarbeten inleddes. Skolan skaffade maskiner, eleverna fick prova på praktiskt arbete och kunde ta ställning till om de skulle bli maskinister eller chaufförer. SBMIs bok ”Berg för byggande” var ofta kursmaterial men ändå var undervisningsmaterialet begränsat, framförallt när det handlade om bergmaterialindustrin. – Vi hade samråd med bland annat Skolverket och BYN, Byggnadsindustrins Yrkesnämnd, vilka handlägger alla utbildningsfrågor. Men det var svårt att lägga in alternativa kurser som passade vår bransch även om intresset ibland fanns, säger Björn Holm.

Unikt möte

sade det sig att medlemsföretagen hade ett lika stort behov. Men studiematerialet är ingen ersättning för SBMI:s kursutbud, som är fokuserar på helt andra frågor, säger han.

Bygger på intervjuer Materialet beskriver till största delen sådant som det hittills inte har funnits något utbildningsmaterial om: hur maskinoperatören på ett säkert och kvalitetsskapande sätt ska arbeta. Fördelen med självstudiematerialet är att det är internetbaserat och att man kan gå igenom det när det passar, kanske vintertid då täkten har lite av lågsäsong. Dessutom kan det användas som kickoff vid interna utbildningstillfällen hos med-

Så i augusti 2012 tog SBMI steget att bjuda in representanter för ett antal yrkesgymnasieskolor till en informationsdag. Ett femtontal engagerade lärare från sju skolor kom. Det unika mötet resulterade i att SBMI tog beslutet att ta fram ett eget studiematerial i form av pdf-filer med lättläst text, bildspel och kortare filmer. – Ursprungligen riktade vi oss till yrkesgymnasierna men efterhand vi-

foto: Michaela Andersson

Det säger Björn Holm, en av flera medverkande till ett färskt utbildningsmaterial för producenter och användare inom ballastbranschen. Med 35 år i branschen har han sett hela förändringen från Grus- och Makadamföreningen till det SBMI vi har idag. Mycket har hänt, idag förstår myndigheterna till exempel behovet av materialet bättre. Branschen har blivit skickligare men har ibland svårare att kommunicera ut det till allmänheten. Ett stort problem är bristen på utbildade maskinförare, något som gäller för hela infrastrukturområdet. Dessutom är undervisningsmaterialet vid till exempel Yrkesgymnasiet inaktuellt. – För att komma tillrätta med det här började SBMI titta på de Yrkesskolor som finns och såg hur litet fokus ballastbranschen får i läromedlen. På gymnasiets bygg- och anläggningsprogram är det väldigt beroende av lärarens eget intresse hur fördjupat ämnet blir, säger Björn Holm.

Ursprungligen riktade vi oss till yrkesgymnasierna men efterhand visade det sig att medlemsföretagen hade ett lika stort behov. Björn Holm

krossordet # 123

utbildning

lemsföretagen. Materialet bygger på ett stort antal intervjuer med erfaret branschfolk. De korta dokumenten och filmerna underlättar för platschefen att välja vad som är viktigt att maskinoperatören lär sig och i vilken ordning. Sedan ligger det på varje företags ansvar att kontrollera när kursen är genomgången vad personalen tog till sig, något som redovisas i företagens kvalitetssystem.

– Det här upplägget kan bli en höjdare. För mig som gammal branschmänniska känns det väldigt bra, det ersätter delvis det gamla mentorskapet. Det känns skönt att SBMI snart kan visa studiematerialet för Skolverket samt BYN och därigenom öka förståelsen – behovet av utbildade maskinförare. Vi har stora pensionsavgångar att vänta, och någonstans måste vi hitta folket. Branschen upplever även att fler kvinnor söker sig

Majjen har ordet…. Ronny Wennergren heter jag och är sedan tre år anläggningslärare på gräv- och lastmaskinsutbildningen på Alléskolan i Hallsberg. Programmet har 21 elever, vi undervisar tvåor och treor. Jag har ett underbart arbete. Det är så kul att följa eleverna. Vissa som kommer till oss är omotiverade, andra engagerade. Gemensamt idag är att så få har kunskaper med sig från tidigare när de börjar hos oss. För 15 år sedan fanns en baskunskap, några hade redan uppemot tusen timmar i maskin och behövde bara fila på detaljer. Nu har vi killar som aldrig suttit i en maskin förr. Vi måste lära dem grunderna, få dem att förstå själva idén. Och när dagens elever kommer ut får vi höra från branschen att de inte är tillräckligt duktiga maskinister.

I nuläget har vi en lärobok på 268 sidor, varav ett fåtal handlar om berg och betong. Istället har vi försökt sätta ihop eget material med bildspel, och undervisat utifrån våra erfarenheter av yrkeslivet. Men det är svårt, eleverna tycker att det är trist. Så stor del som 80 procent av dem är helt ovetande om att det finns en

krossordet # 123

bergmaterialmarknad. Från skolans håll känner man knappt till att det behövs anställda till våra täkter: ”Det kan inte vi utbilda till” säger de. Vi har en liten kurs i ballastkunskap på 48 timmar, men nu har den försvunnit in i en annan kurs. Om lärarens intresse är litet kan man dra över kursen på ett par dagar.

I alla böcker inom bygg- och anläggning finns kapitel om hur man söker täkttillstånd och hur man lämnar täkten – det är ju inget som våra elever kommer att jobba med! Vad vi verkligen behöver är helheten: att kunna skilja mellan lera, naturgrus, sten, bergmaterial, men också kunskaper om produktion, kostnader och kretslopp. Vad är de absolut viktigaste grundkunskaperna? Vad behövs för att få jobbet att fungera? När eleverna sedan kommer ut tar de med sig allt detta. Själva har vi satsat på att besöka en kross och gå igenom maskiner för att eleverna ska få en grund. Men vi behöver material med fakta som passar elevernas nivå. Då ser vi också vilka som nappar och visar extra intresse. Och vi har förstås praktikperioder

till oss, det är ett gott tecken, säger Björn Holm. Mer information om det nya utbildningsmaterialet för producenter och användare inom ballastbranschen hittar du efter sommaren på www.sbmi. se – Materialet blir främst tillgängligt för medlemmar i SBMI och nås via lösenordskyddad hemsida. Gymnasieskolans lärare Bygg- och Anläggning och inom Fordonsförare, kommer också att få tillgång till materialet.

och övningsområden. Men fler besöksställen och kontaktreferenser som vet var jobben är igång, skulle förenkla vårt arbete som lärare.

När inbjudan kom till mötet på Arlanda om eventuellt nytt utbildningsmaterial, tackade vi direkt ja. Vi for dit för att få mer insikter. Vi är absolut positiva till att få nytt material där vi kan plocka och sätta samman vad som passar våra elever. Dessutom får vi lärare större kunskaper. Vår roll i arbets- och referensgruppen för att utveckla det här pedagogiska gymnasiematerialet är att ge respons på vad som är bra och mindre bra för just gymnasieskolorna. Vilka delar skolorna bör satsa på. Får vi in mer information i ettan kanske vi också kan få in fler tjejer. Eller till och med skapa en ren linje om bergmaterial… Sammanfattningsvis vill jag säga: Vi behöver det här materialet! Med ett bra underlag kan vi lärare förklara för dagens unga hur stor del av byggandet bergmaterialet faktiskt är. Låt stå!

Hallå, vetenskapsjournalisten Kim Bergström! Du har ägnat lång tid åt att sammanställa text som ska bli ett stort och omfattande utbildningsmaterial för SBMI. Vad är syftet med materialet? – Hela branschen står inför problem när det gäller kompetensförsörjningen. Många äldre medarbetare kommer att gå i pension inom kort. Gymnasieutbildningarna täcker inte det behov branschen har, därför har SBMI sett det som en viktig uppgift att bredda möjligheterna för att kunna anställa folk i framtiden. – Materialet är tänkt att i första hand vända sig till maskinförare

Kim Bergström i täkt, men även till de som hanterar vårt material i till exempel vägbyggnad ska kunna lära sig mer, så att de inte förstör en prima råvara. Det ger en bra möjlighet för de skolor som vill skapa en yrkesutgång för exempelvis krossmaskinister. Men det fungerar lika bra som självstudiematerial för en nyanställd 30-åring som har kört en del grävmaskin och grävt ut för husgrunder, men som inte kan någonting alls om bergmaterial och täkter.

”

Hur har ni lagt upp materialet? – Materialet ska kunna sättas i händerna på både 16-åringar och på dem som kört maskin i 10–20 år inom branschen och i andra branscher. Därför har vi delat upp en del av materialet i två nivåer, en översiktlig och en djupgående. Texterna svarar på frågor som vad, varför och hur, och sätter in maskinförarnas arbete i ett ekonomiskt perspektiv. – Det handlar inte om att lära ut handgrepp, utan om att skapa en förståelse för vad de olika arbetsmomenten i en täkt innebär. Informationen är väldigt modulärt uppbyggd så att man kan plocka och blanda utifrån vad som passar just den situationen och välja ut ett ändamålsenligt paket. – Texterna visualiseras så långt det går med bilder och illustrationer, och hela materialet ska även bli film och bildspel där en speaker läser texten. Även om lässtyrkan kan variera hos mottagarna, så ska alla kunna ta till sig materialet. – Syftet är också att arbetsgivarna ska kunna använda materialet för att uppgradera personalen, som en allmän kompetensutveckling även för dem som redan jobbar i en täkt. Sedan är det upp till den lokala arbetsledningens ansvar hur man följer upp det hela. Materialet håller hög och bra kvalitet men måste givetvis fyllas på med arbete på plats. I anslutning till varje del finns uppföljningsfrågor som i synnerhet gymnasielärarna har frågat efter. Hur når man utbildningsmaterialet? – Det kommer att finnas på en egen lösenordskyddad webbplats i

Materialet ska kunna sättas i händerna på både 16-åringar och på dem som kört maskin i 10–20 år.

anslutning till SBMIs webb. Ett mål är att också ha en guide som taggas för olika kriterier och leder vidare utifrån det behov man har. Pdfbladen är små och ska vara lätta att uppdatera. Text: Carina Tyskbo

tips om hur man kan höja utbildningsnivån Niclas Pettersson från Jehander har samlat några av kollegornas idéer och önskemål kring hur utbildningsnivån i branschen kan höjas. • Ta fram ett branschgemensamt praktiskt program som innefattar lasthantering, materialkännedom, lastningsteknik, ECO-driving. Bidra med erfarenhet av olika slags maskiner, såsom lastmaskiner, dumpers och grävmaskiner. • Vi som arbetsgivare måste också bli bättre på att ge de nyanställda både praktisk och teoretisk kunskap i labboch materialkännedom: ”Från berg till färdig produkt”. • Utbilda i säkerhet inom branschen avseende gula maskiner – privatkunder, respektive gula maskiner – övriga fordon. Att utbilda till att jobba ”rätt” och inte som andra gör eller har gjor t. • Få med personal i olika befattningar som tar del i exempelvis interrevisioner. • Prova att arbeta på andra täkter för att få lite vidgade vyer. • Utbilda personal mer, inte bara inom sitt eget område utan kanske lite mer över gränserna för att öka förståelsen kring vikten av att göra rätt. Fördelarna med en bredare kompetens är att den gemensamma förståelsen och ansvaret växer.

krossordet # 123

BEHÖVER NI BANDVÅG? Vi anpassar våra vågdon speciellt för den transportör i vilken de är avsedda att monteras. Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer.  Eftermarknad Vi lägger stor vikt på support och tillgänglighet. Våra reservdelar är lagervara och skickas i regel samma dag som beställning görs.  Våra vågdatorer OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – 1 900 sålda, flera kommunikationsmöjligheter. OJ446 – Reglerande med funktion för satsvägning. Hör av Er för mer information om våra bandvågar!  



Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se



Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Egen tillverkning i modern verkstad Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

säkerhet

Stoppa tjuven! Stölderna av entreprenadmaskiner och drivmedel har ökat markant de senaste åren och bergmaterialindustrin är på intet sätt förskonad. Det finns dock sätt att skydda sina investeringar och göra tjuvens arbete betydligt svårare. Text: niclas kindvall

Bara mellan 2011 och 2012 ökade tillgreppen av maskiner med hela 30 procent enligt statistik från Larmtjänst, en utveckling som flera försäkringsbolag uppmärksammat och aktivt arbetar för att motverka. – Det här är ett stort problem, fastslår Trygg Hansas Lars Nilsson, teknikansvarig för skadeförebyggande verksamhet inom yrkestrafikområdet. Hela landet är drabbat och den här utvecklingen medför ökade kost-

Först och främst handlar det om att göra det svårare för tjuven. Se till att det blir krångligt att ta sig fram till platserna där maskinerna förvaras.

– Under 2012 stals 275 maskiner runtom i Sverige och det är en väldigt hög siffra. Vi måste alla nu dra vårt strå till stacken för att minska stölderna. När det gäller orsaken till att tillgreppen ökat med en tredjedel finns flera teorier, varav en gäller proffsligor som opererar i landet – en uppfattning som Larmtjänst grundar på hur stölderna utförts. – Det verkar som om tjuvarfoto: Michaela Andersson

”

nader som i slutänden leder till höjda premier för försäkringsbolagens kunder. Varje "gren" av ett försäkringsbolags verksamhet måste bära sina egna kostnader vilket betyder att notan för en stöld av en entreprenadmaskin inte kan balanseras mot exempelvis intäkter från personbilsförsäkringarna. Varje maskinstöld drabbar helt enkelt kundkollektivet med försäkrade maskiner.

Lars Nilsson

Så skyddar du maskiner och utrustning! Gör arbetsplatsen svår tillgänglig! Lås alla eventuella vägbommar och liknande, blockera tankar och ingångar till bodar med till exempel stenar eller byggmaterial. Parkera fordon så att tjuven får det svårare att ta sig fram.

krossordet # 123

säkerhet

na arbetar efter beställningar av särskilda maskiner och man har tillgång till maskintrailers för att snabbt kunna flytta på dem. Dessutom tror man att många maskiner försvinner ut ur landet, dels för att så få av dem återfinns och dels för att de som hittas ofta återfinns utomlands.

Gör det svårt Vad kan då göras för att minska stölderna? Lars Nilsson har flera tips till foto: trygg hansa

dem som vill slippa mötas av tomma arbetsplatser. – Först och främst handlar det om att göra det svårare för tjuven. Man kan exempelvis se till att det blir krångligt att ta sig fram till platserna där maskinerna förvaras, exempelvis genom att lägga en sten på tillfartsvägar och liknande. Ett ytterligare skydd är att förse sina fordon med så kallade "immobilizer"-system som gör att de inte kan startas så enkelt. Problemet är att entreprenadmaskiners låsutrustning ofta är ganska enkel, en nyckel till en dumper eller hjullastare klarar till exempel ofta av att starta en annan maskin av samma fabrikat.

Märk upp din utrustning En annan bra åtgärd, om tjuven skulle vara framme, är att märka upp sina maskiner och sin utrustning ordentligt. Det finns många effektiva märksystem, bland andra kan nämnas en speciell färg som innehåller mikropunkter med information om ägaren. Om fordonet eller utrustningen återfinns kan man på detta sätt enkelt ta reda på vem som är ägare. Lars Nilsson nämner också att det blir allt vanligare med gps-system på många maskiner vilket betyder att man kan följa dem i realtid via internet. – Det är värt att investera lite grann i säkerhet, säger han. Många maskiner är väldigt dyra i inköp, kan kosta flera miljoner kronor, och då är det viktigt att också tänka på att skydda dessa.

Även miljöfara

”

Eftersom värdet på stulen diesel inte alltid når upp till kostnaden för självrisken kan det finnas ett stort mörkertal. Lars Nilsson

krossordet # 123

Ett annat stort problem för försäkringsbranschen och verksamhetsutövare är att även stölderna av diesel ökar. Ett tillgrepp som det är oerhört svårt att skydda sig från. – Under 2011 stals mer än sju miljoner liter enligt rapporterna och då ska man tänka på att den statistiken innehåller bara de stölder som är inrapporterade. Eftersom värdet på stulen diesel inte alltid når upp till kostnaden för självrisken kan det finnas ett stort mörkertal. Även när det gäller drivmedelsstöl-

der misstänker branschen att proffsligor är inblandade. Ett vanligt sätt är att skära upp plåten i en dieseltank med en vinkelslip och pumpa över bränslet till egna tankbilar. Vanligt är också att tjuven bara tar den mängd bränsle det finns plats för och låter resterande mängd rinna ut på marken vilket naturligtvis är skadligt för miljön och kräver ett saneringsarbete. Genom att märka diesel och upplysa all om att den är märkt kan man minska risken för stöld.

Bättre och bättre Hur sköter sig då branschen? Har man börjat få upp ögonen för de här frågorna? – Jag skulle nog vilja påstå att man börjar vakna till, säger Lars Nilsson. Det har varit trögt ett tag men det blir sakta bättre. Ska vi komma till rätta med de här problemen så behöver vi jobba gemensamt – försäkringsbranschen och försäkringstagarna måste hjälpas åt i det här arbetet.

Fakta Larmtjänst Larmtjänst ägs av SFS Svensk Försäkring Service AB och dess utredningsenhet ska för försäkringsbolagens räkning: Aktivt arbeta mot organiserad brottslighet som riktar sig mot försäkringsbranschens intressen samt särskilt med att återfinna stulet, försäkrat gods. Stödja försäkringsbolagens egen skadereglerings- och utredningsverksamhet genom att samla in och bearbeta statistik, föra ut information, genomföra utbildningar samt utreda skadeärenden. Larmtjänsts utredningsenhet har för att kunna utföra sitt arbete byggt upp särskild kompetens då det gäller identifiering av gods. Det finns uppbyggda larmkedjor särskilt avseende båtar, entreprenadmaskiner och transpor ter. Larmtjänsts utredningsenhet följer brottsutvecklingen och trender via omfattande statistik- och informationsinhämtning. Källa: Larmt jänst

Tips på utrustning som tjuven inte gillar: • • • • •

Okrossbar t glas. Panelskydd och skydd för fönster. Infernosirener med outhärdligt ljud. Övervakningskameror och rondkameror. Mekaniska lås med hög säkerhetsnivå finns i ett antal olika utföranden, beroende på vad som ska skyddas. Låsen är tillverkade i rostfritt stål. Låscylinder och kätting är godkänd som klass 3. • Säkerhetsbalk med lås som kan monteras på nya tankar. Låser lucka, avluftning och påfyllning. I låsbalksystemet kan en förankringskätting i klass 3 låsas fast. • Påfyllnings- och tappanordningar samt övriga öppningar ska vara försedda med låsanordningar anpassade för ändamålet. Godkända låsanordningar är till exempel hänglås cer tifierat enligt SSF:s norm för hänglås, klass 2. • System som stoppar dieseltillförseln samt strömmen till star tmotorn och dieselpumpen vid obehörigt användande. Kan även ställas in så att maskinen inte kan brukas vid vissa tider. • ID-märkningssystem. Spårsändare. Tanklås med slangningsskydd. • Vibrationslarm med larmsändare som skickar SMS, e-post eller ringer larmcentral vid åverkan.

Källa: Trygg Hansa

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengel sprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkert att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

www.norab.se

teknik

Uppdrag återvinning Rydbokrossen strax norr om Stockholm är Sveriges största återvinningsanläggning och platschefen Lars Gröndahl är med rätta stolt över verksamheten. – Deponi är slöseri, säger han allvarligt. Det är min devis. Och jag känner verkligen att vi som arbetar här gör nytta! Text & Foto: Niclas Kindvall

ars Gröndahl kallar sig själv för en återvunnen gubbe som jobbar med återvinning. Karriären inleddes på Lastbilscentralen (första arbetsplatsen är symboliskt nog granne till Rydbokrossen) och det var där han lärde sig grunderna om grus och kross. Lite senare hamnade han i Rimbo där han lärde sig allt som finns att veta om jord. Den nuvarande arbetsbeskrivningen kom han i kontakt med när NCC sökte någon som kunde marknadsföra och sälja just återvunnet material.

Lars Gröndahl

– Ju mer jag lärde mig desto mer engagerad blev jag, berättar han. Det vi sysslar med här betyder att vi sparar för framtiden, vi ger den liksom en extra liten knorr. Han skrattar och fortsätter: – Vi har tagit ut så mycket grus ur åsarna redan, jag menar av Brunkebergsåsen finns det knappt nåt kvar, och det håller inte längre. Vi måste hitta nya vägar framåt.

Inga föroreningar Rydbokrossen tar emot alla möjliga sorters material men en regel tummar man inte på. Det får inte finnas några föroreningar i de laster som dagligen anländer till anläggningen. – Där är vi jättenoga, bekräftar Lars Gröndahl. Och våra kunder sköter sig bra, de vet att om vi hittar något som inte ska finnas i massorna så ringer jag upp dem direkt och skäller. De som lämnar material måste fylla i en omfattande följesedel och dessutom gör vi ofta stickprovskontroller. Vi hoppar in i bilen och tar en tur runt anläggningen. Det dånar från

”

krossverket som arbetar för fullt med att krossa entreprenadberg från borrandet av Norra Länken. Två miljoner ton togs emot här. – Krossat entreprenadberg räknas ju som återvunnet material, berättar han. Visserligen har jag lite problem med den definitionen eftersom jag tycker att berget är jungfruligt och en råvara, men om man nu räknar enligt detta så jobbar vi bara med återvunnet material här. Vi fortsätter in på området, överallt ligger högar, eller snarare berg, med material av olika beskaffenhet och olika kornstorlekar. Lars Gröndahl vinkar åt de som vi passerar i lastmaskinernas och grävskopornas förarhytter. – Skriv att jag har världens bästa personal, säger han. Utan dem skulle det aldrig fungera.

Perfekt som bärlager Längst bort i den gamla bergtäkten hittar vi det allra intressantaste och det som Lars Gröndahl egentligen pratar om. Återvunnen massa i olika stadier av förädling.

Vi har tagit ut så mycket grus ur åsarna redan och det håller inte längre. Vi måste hitta nya vägar framåt. 38

krossordet # 123

Lars Gröndahl

fakta rydbo Bergtäkten öppnade i slutet av 1960-talet för att förse bygget av E18 Norr täljevägen med material. Tanken var att täkten skulle läggas ner när vägbygget avslutades men täktverksamheten for tsatte fram till slutet av 1990-talet. Sedan dess är Rydbokrossen en renodlad återvinningsanläggning.

– Det är allt möjligt. Asfalt, betong, återvunnet berg och så vidare. Men bara rena massor, här finns inget kontaminerat material eller gammal tjär asfalt. Han säger att den produkt man får fram efter att ha krossat materialet är perfekt som exempelvis bärlager vid vägbyggen. – Det här materialet har en högre packningsbarhet än till exempel grus från en bergtäkt och är egentligen bättre vid anläggningsarbeten. Massan rör sig inte lika mycket och det blir en stabilare grund.

Skulle inte tveka Han säger att om han själv skulle bygga en väg skulle han inte tveka en sekund att använda just den här massan som bärlager. – Vägverket har ännu inte godkänt materialet för vägar och vissa kom-

muner vill inte använda det. Men det används till exempelvis gång- och cykelvägar liksom till parkeringsplatser och fungerar hur bra som helst. Jag är övertygad om att det skulle fungera precis lika bra när man bygger BK1klassad väg. Krossad betong är ett av de allra bästa materialen att bygga en vägkropp med.

Privatkunder också viktiga Han är övertygad om att framtiden kommer att visa att han har rätt. – Fler och fler måste börja återvinna på det här sättet och dessutom använda materialet. Och så kommer det att bli, annars är det skandal! Dessutom är det ungefär trettio procent billigare än ett konventionellt material. Rydbokrossen säljer naturligtvis huvudsakligen till kunder som sysslar med anläggningsarbete men när färre och färre täkter säljer till privatperso-

ner så menar Lars Gröndahl att även dessa är viktiga kunder. – Vi fyller många släpvagnar med matjord, skrattar han. Och säljer även annat material förstås, till grusgångar och plattsättning och sånt.

Deponi är slöseri Rundturen är slut och precis innan jag lämnar Rydbokrossen hör jag Lars Gröndahl säga till en kollega att han är på väg hemåt. Två timmar senare ringer han. – Du, säger han. Jag glömde min devis. Deponi är slöseri, glöm inte att skriva det! Jag lovar att få med det och frågar: – Är du hemma nu eller är du fortfarande på jobbet? Lars Gröndahl svarar: Bästa lösningen – Äh, jag är på väg hem nu. Det bruofta kar bli rätt sent. Men det finns gör inget närrakt framför näsan man har världens bästa jobb.

ABL – redskap för bergtäckt och grustag med högsta

ABL- rätt redskap för varje uppgift

KVALITET & PRESTANDA

ABL Construction Equipments produkter är designade och byggda på 40 års erfarenhet. Att i ett nära samarbete med förarna av maskinerna konstruera redskapen skapar en säkrare och effektivare produkt. ABL är kvalitetscertifierat enligt SS-EN ISO 9001:2008 och SS-EN ISO 14001:2004 och det återspeglas i vårt sortiment och vår företagskultur. Vi är stolta över att se våra kunder använda ABL produkter i sin dagliga verksamhet.

Anpassad till din maskin

Grävgeometri Tel 0382-676 00

• www.abl.se

Ett företag i PARS-Gruppen

Hampus Heavy bandavskrapare 9130 En av våra mest populära skrapor.

JONSSON L 1208 förkross för stora och små jobb

Välkommen till vår monter 312 på MaskinExpo 23-25 maj STOXA – 10 min från Arlanda ® Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

Intresserad av sikt och matare?

Anlita Krosskonsult!

Vi bygger kompletta anläggningar med kross- och kringutrustning. Service, reparationer och ombyggnader. Vi tillhandahåller slitdelar och reservdelar till krossar och sorteringsverk.

www.pjjonsson.se Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentant maskiner: Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Uthyrning av mobila krossar, sorteringsverk och generatorer, allt ifrån enskilda maskiner till kompletta kundanpassade linjer. Kontakta oss! Ring för mer information: Mobil: 070-6260122 • Tel: 0370-14055 andreas@krosskonsult.se • www.krosskonsult.se

med andras glasögon vinjett

Bergmaterialindustrin behöver ibland, liksom alla andra branscher, anlita kompetens som inte alltid finns i de egna leden. I en perfekt värld blir resultatet ett gott samarbete där alla aktörer kompletterar varandra men det finns också fall där det gnisslar ordentligt mellan olika entreprenörer. Ofta handlar det om missförstånd och ibland saknas rätt kunskap – från båda håll. Stenkoll undersöker hur det förhåller sig. Text: Niclas Kindvall Foto: Michaela Andersson

Eld i berget!

krossordet # 123

med andras glasögon

imman ligger tät över Björklingetäkten några mil norr om Uppsala. Sprängarbetsledaren Christian Vogler från bergsprängningsföretaget med samma namn, Voglers, tittar ut över den avtäckta ytan och de borrade hålen. – Det är lite svårskjutet här, säger han. Det ligger en del lösa block i berget. Christian är den tredje generationen Vogler i det företag som hans farfar Allan grundade i början av femtiotalet, då med schaktarbeten som specialitet. 1972 övertog grundaren ett lokalt bergsprängningsföretag och resten är, som det brukar heta, historia. Med åren har fokus mer och mer förskjutits mot bergsprängning för ballastindustrin och 1999 var företaget med och grundade BEF, Bergsprängningsentreprenörernas förening. – Man har väl lite hatkärlek till

Avtäckt och snart laddat.

krossordet # 123

Här? Ja, ungefär. Eller där?

”

När bottenladdningarna är redo startar Görgen Funke "fabriken" – en stor specialbyggd lastbil inuti vilken tvåkomponentssprängämne blandas.

krossordet # 123

BEF – Bergsprängningsentreprenörernas förening BEF bildades 2001 och är en branschorganisation för bergsprängare. Föreningen har cirka 100 medlemsföretag som utför 85 procent av ovanjordsprängningarna i Sverige. BEF verkar genom dialog med myndigheter, beställare och övriga branschintressenter för en positiv utveckling av branschen. Läs mer på www.bef.nu

krossordet # 123

med andras glasögon

jobbet, skrattar Christian. När det är en halvmeter snö ute är det väl inte jättekul att gå ut och ladda hål. Å andra sidan, mellan maj och oktober finns det inget bättre jobb i hela världen.

En hederssak

”

Vinterhalvårets vedermödor till trots, yrkesstoltheten skiner igenom. Något som inte minst märks när Christian

Många av de problem som uppstår beror på att det görs för dåliga upphandlingar utan tillräckliga kravspecifikationer och utan tydliga spelregler. Jan Johansson

och kollegan Gustav Fahlström börjar prata om säkerhet. – Det är en hederssak för oss att hela processen fungerar precis som den ska, framförallt ur ett säkerhetsperspektiv men också när det kommer till resultatet, säger Christian. Från det att vi kommer hit tills vi lämnar och har sprängt färdigt. Alla ska känna sig nöjda med allt, sprängningen ska ha skett efter konstens alla regler och den som anlitat oss ska få både ett bra resultat som är lätt att arbeta vidare med och all den dokumentation som behövs.

Startar fabriken På plats finns också sprängmedelsleverantören Orica och nu när bottenladdningarna är redo startar Görgen Funke "fabriken" – en stor specialbyggd lastbil inuti vilken tvåkomponentssprängämne blandas för att sedan pumpas ned i de tjugo meter djupa hålen. Massan som Orica fyller hålen med kan liknas vid en emulsion eller en kräm och hålen fylls med

hjälp av en lång slang. – Förr i tiden var det mycket vanligare med dåliga vägar till sprängområdet, berättar Christian. Det har blivit mycket bättre, vilket är tur, för annars hade det blivit svårt att komma tillräckligt nära med bilen. Jag menar, det kostar ändå 10 miljoner att bygga en sån där grej.

Ökad förståelse Att samarbetet mellan sprängare och beställare blivit bättre och bättre tycker också Voglers produktionschef Jan Johansson, tillika ordförande i Bergsprängningsentreprenörernas före ning. – Historiskt sett så har det varit lite si och så med den saken men jag tycker absolut att det blivit bättre under de senaste åren. Vi har närmat oss varandra och förstår varandras problem på ett bättre sätt. En stor del av den äran tycker jag att BEF och SBMI kan ta åt sig. Det har jobbats hårt för att våra respektive branscher ska kunna jobba effektivare tillsammans.

”

Kunskap är allt. Vi måste fortsätta utbilda på såväl spräng- som krossidan.

Jan Johansson menar dock att det inte går att slå sig till ro med de resultat som hittills uppnåtts utan att alla måste fortsätta utveckla samarbetet. – Många av de problem som uppstår beror på att det görs för dåliga upphandlingar utan tillräckliga kravspecifikationer och utan tydliga spelregler. Han nämner några eviga trätoämnen branscherna emellan: – Klassikern är ju förstås skut, skrattar Johansson. Och frågan är förstås när skut är just skut. Är det när det inte går in i krossen? Eller när det går in i krossen men sänker krossens kapacitet? – Det kan råda delade meningar om det ute på arbetsplatserna, fortsätter han med ett leende. Sedan har vi problemet med transportvägarna. Det är besvärligt, dyrt och tar tid att bygga bra vägar. Jag tycker att täktägarna ska fundera på dessa tidigare i processen, redan när man planerar hela täk-

krossordet # 123

ten. Avtäckningen av sprängområdet är ytterligare en klassisk anledning till meningsskiljaktigheter, även där är Jan Johansson och Christian Vogler överens. – Om det är dåligt avtäckt kan det bli dåligt laddat, så är det bara, säger Johansson.

Kunskap är allt Vad kan då göras för att ytterligare förbättra samarbetet mellan branscherna? Jan Johansson har receptet: – Kunskap är allt. Vi måste fortsätta utbilda på såväl spräng- som krossidan. Vi på BEF jobbar intensivt med vår kurs Bergsprängning för beställare som hålls ett par gånger om året. Vi märker tydligt att med högre kunskapsnivå hos alla så är det lättare att få till ett bättre samarbete och en större förståelse. Samt, givetvis, med ökad kunskapsnivå hos fler så blir slutresultatet bättre och det är ju det vi alla strävar efter.

Jan Johansson

Goda råd för bättre samverkan • Tydlig upphandling av sprängentreprenaden • Om upphandling av sprängning och krossning sker med olika underentreprenörer måste båda par ter veta om förutsättningarna • Upprätta skriftliga avtal där man så långt det är möjligt går igenom vilka spelregler som gäller • Tydlig definition av skut samt hur skuthanteringen ska utföras • Skaffa så mycket kunskap som möjligt om geologin • Tillse att all berörd personal genomgår dolutbildning • Begär att sprängarna informerar om vilka sprängämnen som används • Planera driften av täkten tillsammans med sprängentreprenören • Upprätta brytplaner och håll regelbundna byggmöten • Kontrollera utlastningsnivåer regelbundet • Minimera ”brandkårsutryckningar” med bra planering • Hålinmätning är inte bara ett ”måste” utan kan vara en god hjälp i planeringen av täkten, till exempel vid pallindelningar och brytriktningar. Källa: Jan Johansson

Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med entreprenadkrossning moderna mobila och Utför med moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm