Stenkoll #144 by Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

K RO S S O R D E T En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

# 144 • November 2017

Bättre kommunikation – framtidens digitala nät Självstudiematerialet – praktik i täkt Maskinsäkerhet – kompetensen behöver höjas

KOLL PÅ KVARTS Skydda personalen i täkten

Branschdagar

Ballastbrist

SBMIs hemsida

NÄR SLITET BLIR TILL NYTT IGEN

Du får

80-95%

SANDVIK REBORN SOLUTION – KONKROSSAR

I dessa kostnadsmedvetna tider i vår bransch är det ofta inte möjligt eller ens nödvändigt att ersätta hela krossystemet. I vår ombyggnadslösning Sandvik Reborn byter vi ut din slitna kross mot en ny, och återanvänder krossens kringutrustning. Din nya kross kommer med vår treåriga utökade garanti*, och inkluderar experttjänster på plats för att du ska kunna maximera din produktivitet.

*enligt gällande villkor

täckning på listpriset på huvudkomponenter i den utökade garantin*

MINING.SANDVIK.COM

K RO S S O R D E T

Ansvarig utgivare Björn Strokirk

INNEHÅLL

FOTO: RICKARD FORSBERG

KROSSORDET STENKOLL

#144

Redaktör Niclas Kindvall

Reporter Hans Lundgren

Projektledare Joakim Heise

Art Director Karin Sundin Layout & repro Sundin Reklamstudio AB Omslagsbild Tema Kvar tsdamm på sidorna 14-23 Foto: Ulf Odenspjut Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzen, patrik@annonshuset.se Adress SBMI, Box 55684, 102 15 Stockholm Hemsida www.sbmi.se Tryck Lenanders Grafiska AB, Kalmar 2017

Övriga medverkande detta nummer: Eva Edberg, Christian Härdgård, Rickard Forsberg och Björn Strokirk. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Under 2017 ges Stenkoll ut vid tre tillfällen. Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

Många frågor och många svar på SBMIs branschdagar i Jönköping och Umeå.

5 Ledaren 6 Anslagstavlan 7–8 Nyhetsflödet 10 Åtalad för miljöbrott? Christian Härdgård från Delphi Advokatbyrå frågar sig om en verksamhetsutövare verkligen är skyldig att utreda allt som tillståndsmyndigheterna kräver? 12 AV stoppade täkter Arbetsmiljöverket har slagit ned på brister i ingreppsskydd och i CE-märkningen för maskiner som satts samman i täkt. 17 Kvartsdamm i fokus Arbetsmiljöverkets tillsyn, gränsvärden, referensmätningar, silikafilter och ansiktsskydd. Stenkoll uppmärksammar det senaste i kampen mot det farliga kvar tsdammet.

24 Bra kommunikation Åkerinäringens nya digitala kommunikationssystem kan vara precis vad som fyller bergmaterialbranschens framtida behov.

40 Tjejdag i täkten Björklunds Grus bjöd in elever från högstadiet och gymnasiet i syfte att väcka tjejers intresse för branschen.

26 Säkrare trafik Skanska arbetar intensivt för att förbättra den trafikmässiga logistiken i företagets täkter.

42 Teori och praktik SBMIs självstudiematerial är färdigt att användas av sommarpraktikanter i täkter.

28 Allt om bergmaterial Höstens branschdagar i Jönköping och Umeå var i vanlig ordning välbesökta.

44 Digital kontroll CheckProofs app håller ordning på skötsel och tillsyn.

36 Ont om ballast Behovet av ballast ökar – inte minst i den expansiva Stockholmsregionen. Men räcker kapaciteten? 38 Trygga beteenden Vi måste flytta fokus från "är" till "gör". Organisationspsykologen Mar tin Carlström vet hur man skapar en säkerhetskultur på arbetsplatsen.

46 Ny på explosiv post BEFs nye vd Patrik Jansson om uppdraget och om vad han ser som sina viktigaste uppgifter. 48 Guldgruvan på nätet På SBMIs hemsida samlas många dokument och handböcker. I detta nummer av Stenkoll vägleder vi till material om bullerbekämpning.

KROSSORDET # 144

Hållbar siktning Låt oss presentera en helt ny generation slutsiktar som möter dagens krav på ännu högre kapacitet, större siktnoggrannhet, lägre driftskostnader, lägre ljudvolym, mindre CO2 avtryck och säkrare arbetsplatser. De nya modellerna i 1500-serien, tvådäckade SH 1502 och tredäckade SH 1503, bygger vidare på Maskin Mekanos koncept av flyttbara enheter, som i produktion liknar stationära anläggningar tack vare det upphissade produktionsläget. En smidig och säker arbetsplats En siktstation är mer än en maskin, den är en arbetsplats. Stor vikt har lagts vid att skapa en trygg och säker arbetsmiljö, i synnerhet vid sållbyten. Vi har även jobbat hårt för att minimera antalet operatörsingripanden, till exempel är alla lagerenheter engångs- eller centralsmorda. Eldrift är en trovärdighetsfråga Självklart är siktstationerna eldrivna. Hydraulik används endast till linjära rörelser (stödben, gångbanor och fällning av transportörer) vilket reducerar risken för skadliga oljeläckage till ett minimum. Bränsleförbrukningen på egen generator ligger på ca 5 l/h. Jämfört med hydrauliskt drivna siktstationer är det därmed möjligt att minska CO2utsläppen med uppemot 80%. Det gör eldrift till mer än en ekonomisk fråga, det är en miljöfråga och en trovärdighetsfråga för vår bransch. För hållbar siktning, välj Maskin Mekano. Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Ledare

Många kvartssamtal i år

rbetsmiljöverket har presenterat sin slutrapport från tillsynerna i projektet ”Arbete med berg” – se sid 16 i denna tidning. Dessa genomfördes efter att den nya kvartsföreskriften trätt i kraft och totalt konstaterades brister vid 74 procent av inspektionerna. De vanligaste anmärkningarna rörde bristfälliga riskbedömningar och handlingsplaner för att åtgärda risker och gällde både kvartsföreskriften och risken för olycksfall. Under menyvalet Info/Råd/handböcker på SBMIs hemsida finns ett lättfattligt stöd för riskinventering och riskvärdering liksom åtgärdsprogram. En särskild blankett bör användas när det gäller risker med kvarts.

Fokus på kvartsdamm lär öka. EU-parlamentet röstade den 25 oktober för att respirabel kristallin kvarts ska klassas som cancerogen. Detta medför nya krav: den verksamhetsansvarige ska genomföra de åtgärder som fungerar för att hålla nere halten av kvartsdamm, även om man före åtgärden har låg halt av sådant damm. Går det att minska kvartsdammet till rimlig kostnad så ska detta göras. Arbetsmiljöverket diskuterar krav på att dammbekämpande utrustning ska finnas och användas i vissa branscher. Det skulle i vår industri betyda att krossar, och kanske siktar, ska förses med skum eller vattendysor som ska användas när temperaturen så medger. Ett annat alternativ är inkapsling. Några i vår bransch menar att det är meningslöst att installera sådan utrustning eftersom det förekommer dagar med sträng kyla, då dammbekämpningen inte går att använda. Men om Arbetsmiljöverkets tankar blir verklighet så ska vi använda sådan utrustning övrig tid på året. När det är för kallt

för att dammbekämpa med vatten så måste de som vistas i dammig miljö bära andningsskydd.

Allt damm är inte lika farligt. Det damm som vi inte kan se är det skadliga dammet. Värst är partiklar mindre än 2,5 tusendels millimeter som kan tränga längst ner i lungornas små hålrum där de fastnar och kapslas in och då försämras lungfunktionen. Försämringen ”smyger” sig på och visar sig längre upp i åldrarna, främst när man

”

Det damm som vi inte kan se är det skadliga dammet. ägnar sig åt motion. Och i värsta fall kan kvartsdamm leda till svåra lungsjukdomar som silikos och KOL. För att komma åt dessa mikroskopiska partiklar behövs ytterst små vattendroppar i en finfördelad vattendimma. Denna kan produceras med speciella dysor som sprider rent vatten under högt tryck. Tekniken är ännu inte spridd i någon större utsträckning, men har funnits några år. Det är ett problem att blött material är svårt att sikta, men dessa ytterst små vattendroppar väter inte materialet nämnvärt och påverkar därför inte möjligheterna att sikta. Mestadels är våra medarbetare skyddade i maskinhytter. Dessa tycks ge en bra arbetsmiljö, visar de mätningar som SBMIs medlemsföretag i somras genomförde i kvartsrika täkter och i torr väderlek. Det finns dock en risk att någon råkar montera in fel filter vid service på maski-

nen. För att undvika den risken har SBMI ordnat så att de filter som vi ska använda graveras med texten ”SILIKA” på ramen, eller märks på annat sätt. Att hytten hålls ren är också viktigt. SBMI har i höstens möten med tillverkare av gula maskiner väckt frågan om de kan erbjuda någon annan utrustning till täkter som inte har el framdraget och där en industridammsugare inte är ett alternativ. Både Pon och Swecon har därför tagit fram dammsugare som de bedömer fungerar och som drivs av maskinens ström (24 volt) eller tryckluft.

Branschen och maskintillverkarna måste med gemensamma krafter skapa en miljö som innebär att alla våra medarbetare kan gå i pension utan skador. Dessutom påverkar dammet vår image. Närboende kan till exempel irriteras av att tvätt och utemöbler blir dammiga. Mindre damm och mindre buller innebär större acceptans.

•

Björn Strokirk, vd SBMI

KROSSORDET # 144

Anslagstavlan Skriv gärna till oss på adressen: SBMI, Box 556 84, 102 15 Stockholm Anmäl dig till kurserna till: joakim.heise@sbmi.se. Anmälan till branschdag på SBMIs hemsida.

Kurser och branschdagar 2018 Fullbokad! 8–11/1 Produktion I Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare

och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter och krossanläggningar. Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper i maskinkännedom och produktionsteknik på

de vanligaste maskinutrustningarna liksom ökad förståelse kring arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö. 9–10/1 Grundkurs för bergmaterial industrin Radisson Blu Arlandia

Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin.

NY KURS! Säkra maskiner

SBMI samlar bergmaterialindustrin för branschdagar under våren och hösten. Vårens konferens äger rum i Stockholm medan Jönköping och Umeå står som värdar hösten 2018.

I början av nästa år planerar SBMI en ny kurs med fokus på maskindirektivet och CE-märkning av egna maskiner. Arbete pågår med kursupplägget och kursen kommer genomföras tidigt 2018.

Spräng säkert. Allt fler efterfrågar säkrare sprängämnen, Tovex är ett patenterat vattengelsprängämne som funnits sedan 80-talet. Tovex är säkrare att använda även när man lastar och krossar. Med Tovex och elektroniska sprängkapslar får ni den bästa och säkraste kombinationen vad gäller säker sprängning. Byt till Tovex, ett säkrare sprängmedel.

w w w.norab.com

Fullbokad! 6–8/2 Produktion II, del 1 Radisson Blu Arlandia

Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller motsvarande.

Fullbokad! 20–22/2 Produktion II, del 2 Radisson Blu Arlandia 13–14/3 Grundkurs för bergmaterial industrin Radisson Blu Arlandia 22/3 Branschdag Stockholm, Hilton

Nyhetsflödet

Sandviks nya Ranger DXi-serie är effektiva aggregat för topphammarborrning. Den roterande överbyggnaden har en motvikt som alltid befinner sig på motsatt sida av bommen vilket ger god stabilitet och stort täckområde vid borrning. Nya Ranger DX900i med räckvidd på 290 grader klarar ett täckområde om 55 kvadratmeter, något som sparar arbetstid och minimerar behovet av att ompositionera maskinen. Trots borraggregatets förmåga att rotera bibehåller det stabiliteten tack vare strukturen med en motvikt. Ranger DXi borraggregaten har låg tyngdpunkt och är enkla att förflytta. I utvecklingen av den nya iCab-hytten har fokus legat på ergonomi för operatören och låg ljudnivå. Ett nytt användargränssnitt har utvecklats med stöd av feedback från kunder, med lättanvända joysticks och kontrollpaneler. Tack vare ett långt och framgångsrikt samarbete med VTT, Finnish Technical Research Center, har Sandvik också klarat att sänka ljudnivån mer än någonsin tidigare för denna typ av borraggregat.

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter. Logga in på smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om kalibreringar, produktion, effektivitet och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang tecknas nu för fullt, hör av er för information! Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul.

”Jag visste inte att man kunde bli kär i en vågdator, men det blev jag!” Maria Frölén, Fröléns Kross AB

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

FOTO: SANDVIK

Sandviks nya ovanjordsaggregat

Nyhetsflödet

Ny generation siktar FOTO: SKANSKA

SBMIs ordförande Gustaf Werner är sedan i mitten av oktober ny chef för Skanskas nordiska verksamhet inom Industrial Solutions. Tjänsten innebär att han är chef för företagets nordiska asfalt- och bergmaterialverksamhet. Werner kommer från uppdraget som chef för den svenska bergmaterialdelen, vilken utvecklats starkt under hans ledning. Han har tidigare haft roller som bland annat arbetsmiljöchef, controller och regionchef. Gustaf Werner har även arbetat internationellt inom Skanskas verksamhet i Storbritannien.

FOTO: MASKIN MEKANO

Werner på ny post

Maskin Mekano presenterar en ny generation slutsiktar med högre kapacitet, större siktnoggrannhet, lägre driftskostnader, lägre ljudvolym, mindre CO2 avtryck och säkrare arbetsplatser. De nya modellerna i 1500-serien, tvådäckade SH 1502 och tredäckade SH 1503, bygger vidare på Maskin Mekanos koncept av flyttbara enheter, som i produktion liknar stationära anläggningar tack vare det upphissade produktionsläget. Samtliga däck har längsspända såll med identiska inspänningsmått. Dukarna är delade på mitten, vilket gör dem smidiga att hantera och möjliggör en optimal uppspänning, viktigt vid sortering av finfraktioner. Sikten har en kraftig drivanordning och

är tvångsstyrd/4-lagrad, vilket gör slaget konstant oavsett belastning. Detta innebär i sin tur konsekventa och förutsägbara siktkurvor. Sikten är avvibrerad så att kraften stannar i sikten där den hör hemma och lämnar resten av maskinen opåverkad. Stor vikt har lagts vid att skapa en trygg och säker arbetsmiljö, särskilt vid sållbyten. Gångplan finns vid sidan om och bakom sikten som nås via en hydrauliskt fällbar trappstege. Siktstationerna är eldrivna. Bränsleförbrukningen på egen generator ligger på cirka 5 liter per timme. Jämfört med hydrauliskt drivna siktstationer är det därmed möjligt att reducera CO2-utsläppen med uppemot 80 procent och samtidigt minska bullernivåerna med 10 dB.

KEESTRACK K3 Combo Grovsorterar Siktyta: 3,25m2

Kapacitet: < 275 ton/h

Sikt: 2-däcks sikt

Drift: Hydraulisk/Hybrid (el-drift)

Slag i sikten: 6-12 mm Lamellmatare: 6m3 std, tillval 8m3

FÖRSÄLJNING UTHYRNING SERVICE

Tillval: Lastväxlarflak m.m. Garanti: 3 år/3000 h

Vikt: 17 ton

Kontakta oss gärna så hjälper vi dig! 054 120 400 info@fredheim-maskin.se www.fredheim-maskin.se

KEESTRACK H4 Hybrid Konkross Intag: 50-185 mm Styrenhet: ASRI Krossenhet: H4-CH430 Sikt: 3 däcks hängsikt med retur Fraktioner: 3 färdiga

Kapacitet: 100-225 ton/h Drift: Hybriddrift (eldrift) Vikt: 48-50 ton Garanti: 3 år/2000h

VAR FINNS DOLAN? Maskinförare riskerar träffas av stenar och kringﬂygande föremål. Finns det dessutom risk för odetonerat sprängmedel i arbetsområdet kan laddningen orsaka oerhörd skada. När en dola detonerar är inte enbart den egna maskinen i farozonen, tryckvåg och stenar kan även träffa andra förare i närheten. Kastlängder på 200 meter är inte ovanligt

HELTÄCKANDE SKYDD FÖR ENTREPRENADMASKINER

ORDER OCH LEVERANS

Allt ﬂer grävare och lastare utrustas med Skyddsklass 3 från Hammerglass AB. Föraren skyddas från alla håll av 12 mm Hammerglass - 300 gånger starkare än glas.

Beställ rutor till nya och gamla maskiner hos din maskinleverantör. Hammerglass har montageteam som kan utföra montaget (även ute i fält) om inte serviceverkstaden hinner med. De flesta rutor – till de flesta fabrikat – finns i lager.

OM RUTAN BLIR REPIG Hammerglass i stålram (RABS-system) är FOPS- och sprängmedeltestad och ersätter galler i alla sammanhang. För att slippa byta den kostbara 12 mm rutan om den blir repig efter stenknackning och grusiga torkare, byts enbart offerrutan i 4 mm Hammerglass ut till en kostnad av ca 2 500 kronor. I tuffa miljöer har rutan en uppskattad livslängd på ett år, och ersätts på 10 minuter.

ERSÄTTNINGSRUTOR Finns ingen risk för dolor eller stora stenar kan maskinen utrustas med enbart Hammerglass som ersättningsruta för standardglas. Hammerglass är ca 30% dyrare än vanliga rutor. Som skydd mot slitage från vindrutetorkare kan framrutan levereras med repskyddsfolie. Vid stenknackning rekommenderas dock RABS-systemet.

MER INFORMATION OCH FILMER FINNS PÅ: www.hammerglass.se

gästkrönika

Orimliga utredningskrav vid tillståndsprövningar? En huvudregel vid tillståndsprövningar enligt miljöbalken är att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska visa att de så kallade hänsynsreglerna iakttas. Detta innebär att verksamhetsutövaren ska visa att den planerade verksamheten kan bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt.

Överväg konsekvenserna

”

Som verksamhetsutövare bör man dock noga överväga vilka konsekvenser utredningarna får för den planerade verksamheten. Det är verksamhetsutövaren som bestämmer ramen för tillståndsprocessen genom att avgränsa sin ansökan såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Om man under tillståndsprocessen accepterar utredningskrav som egentligen ligger utanför prövningsramen riskeras tillståndsansökan utökas på ett otillbörligt sätt. Som exempel kan omfattande utredningskrav avseende transporter

Verksamhetsutövaren bestämmer ramen för tillståndsprocessen.

KROSSORDET # 144

GÄSTKRÖNIKÖR: Christian Härdgård, advokat, Advokatfirman Delphi

på långa avstånd från täktverksamheten medföra att dessa transporter uppfattas som följdverksamhet, vilket i sin tur kan leda till att de allt för långtgående transporterna påverkar verksamhetens tillåtlighet eller regleras genom villkor. Ett annat exempel är att utredningskrav avseende analys av processavloppsvatten utanför verksamhetsområdet kan leda till villkor med utsläppskrav och uppföljning trots att det inte omfattas av prövningsramen eller verksamhetsutövarens rådighet. Viljan att tillmötesgå utredningskrav kan således få långtgående konsekvenser för verksamhetsutövaren, såväl i tillståndsprövningen som driften av verksamheten.

Vem har bevisbördan? Som nämndes inledningsvis är det verksamhetsutövaren som har bevisbördan vid tillståndsprövningar. Något som sällan diskuteras är dock om bevisbördan i vissa situationer egentligen bör ligga hos någon annan. I förarbetena

FOTO: DELPHI

rågan är dock hur långt detta beviskrav sträcker sig? Är en verksamhetsutövare tvingad att utreda allt som tillståndsmyndigheter och remissinstanser kräver? Och finns det situationer när bevisbördan går över på någon annan än verksamhetsutövaren? Dessa frågor aktualiseras allt oftare i samband med tillståndsprövningar. Och beror enligt min mening på att tillståndsmyndigheter och remissinstanser under senare år har kommit att ställa alltmer långtgående krav på såväl antalet som omfattningen av de utredningar som aktualiseras. Inte sällan bemöts det underlag som verksamhetsutövaren presenterar skeptiskt av tillståndsmyndigheter, remissinstanser och sakägare som anses berörda av den planerade verksamheten. Verksamhetsutövaren får ofta höra att underlaget är bristfälligt och måste kompletteras med olika utredningar. Kraven framställs som regel utan någon motivering av miljönyttan med de extra utredningarna eller någon bedömning av om utredningarna kan anses vara ekonomiskt motiverade. När denna situation uppstår är det inte ovanligt att verksamhetsutövaren går med på i princip vilka utredningskrav som helst bara för att få en smidigare och snabbare prövning, det vill säga att framstå som tillmötesgående och seriös. Det är särskilt vanligt att acceptera diverse utredningar om dessa inte anses vara kostsamma i förhållande till det man kan förväntas tjäna på den ansökta verksamheten.

Rubber Company AB

Industrigummileverantören Transportband & transportörtillbehör • Lätta transportband Transmissioner • Plaster • Industrislang Gummiduk & gummimattor • Isolatorer Formgjorda produkter • Komponenter för virkestorkar

”

Telefon 0771 40 00 12 • www.rubberco.se

Krav framställs som regel utan motivering av miljönyttan.

och kommentaren till miljöbalken anges att vissa paragrafer i 2 kap. miljöbalken innehåller formuleringar som tyder på att en bevisbörda läggs på tillståndsmyndigheten. I 2 kap. 3 § miljöbalken talas exempelvis om att det ”finns skäl att anta” att en verksamhet etc. är skadlig och i 2 kap. 4 § miljöbalken talas om att produkter m.m. ”kan befaras” medföra risker för hälsan eller för miljön. Om verksamhetsutövarens bevisbörda ska tillämpas även på dessa uttryckssätt skulle verksamhetsutövaren vara tvungen att visa att det t.ex. inte ens ”kan antas” att en verksamhet är skadlig. Bedömningen skulle på detta vis bli mycket sträng, vilket inte kan anses rimligt. Att en sådan tillämpning av beviskravet är orimlig framgår även av praxis. Mark- och miljööverdomstolen har i mål M 9233-13, den s.k. Arendaldomen, uttalat att så länge det inte finns någon utredning i målet som visar att de slutsatser och utredningar som den sökande har genomfört är felaktiga så ska sökandens utredningar och slutsatser godtas. Detta uttalande kan tas som intäkt för att väl genomförd utredning ska anses vara tillräcklig och att bevisbördan därefter ligger hos någon annan än verksamhetsutövaren.

Är kraven motiverade?

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

din samarbetspartner & leverantör av

bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, slitgummi och mycket mer. rt ttar du hela vå På vendig.se hi ra vå av n go nå ta utbud. Kontak information. säljare för mer

Sammanfattningsvis – när det ställs krav på mer omfattande utredningar måste verksamhetsutövaren göra en bedömning av vilka konsekvenser utredningarna kan få för den planerade verksamheten samt, inte minst, göra en bedömning av om utredningarna är miljömässigt och ekonomiskt motiverade. Om utredningarna kan få långtgående konsekvenser samt inte kan anses miljömässigt och ekonomiskt motiverade måste verksamhetsutövaren ifrågasätta och motivera varför kraven på utredningar inte kommer att efterkommas alternativt kräva att den som ställer ett visst krav på utredning själv presenterar underlag som motbevisar de utredningar som verksamhetsutövaren har presenterat. Annars riskerar man att förlora kontrollen över avgränsningen av ansökan och prövningsramen, vilket kan leda till att det tillstånd som avsågs sökas i slutändan blev något annat.

•

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

maskindirektivet

Arbetsmiljöverket stoppar täkter med brister i säkerhet och CE-märkning Det är viktigt att vara uppdaterad på reglerna kring säkerhet vid maskinlinjer. Förändringar av enskilda maskiner kan innebära att tidigare CE– märkning inte längre gäller. Det visar en aktuell underrättelse från Arbetsmiljöverket. TEXT: HANS LUNDGREN

Kunskapsnivån är låg

AFS 2011:7

Maskiner

erkets om ändring i Arbetsmiljöv Arbetsmiljöverkets föreskrifter maskiner om föreskrifter (AFS 2008:3)

samling Arbetsmiljöverkets författnings

SBMI arbetar i nuläget för att ta fram en utbildning om maskinsäkerhet och CE-märkning. Första kursstart är planerad till januari/februari 2018.

KROSSORDET # 144

Marie Sandberg, arbetsmiljöutvecklare på Skanska, menar att kompetensen om reglerna för maskinsäkerhet behöver höjas inom hela branschen, både hos tillverkare, leverantörer och slutanvändare. Det finns säkert fler maskinlinjer inom branschen som inte lever upp till lagkraven om sammansatta maskiner. – Kunskapsnivån vad gäller tillämpning av lagkraven om maskinsäkerhet är låg rent generellt, säger hon. Det är viktigt att veta att om man gör en väsentlig ombyggnad i en maskin, som exempelvis kan påverka hållfasthet och stabilitet, så kan det krävas att CE–märkningen görs om. Innan man gör en förändring bör man i första hand föra en dialog med tillverkaren eller leverantören. Marie Sandberg är medlem i SBMIs arbetsmiljöutskott och välkomnar den branschgemensamma utbild-

FOTO: SBMI

Vid flera inspektioner har Arbetsmiljöverket slagit ner på brister i CE– märkning och säkerhet för maskiner vid maskinlinjer som satts ihop i krossanläggningar. På en anläggning har man bland annat tagit bort en dieselmotor och en tank, vilket ändrade förutsättningarna för maskinens ursprungliga CE-märkning. Konstruktionsändringen innebar att tillverkarens certifiering av grundmaskinen inte längre är giltig och ledde dessutom till att det var en fallrisk från över två meters höjd från maskinens arbetsplattform – en ny risk hade skapats som inte fanns från början. Därtill upptäckte Arbetsmiljöverket att det var flera ingreppsskydd som inte uppfyllde säkerhetskraven.

Sätts en ny linje CE-märkta maskiner samman behöver en riskbedömning av gränssnitten mellan maskinerna göras. Maskinerna på bilden är inte kopplade till AVs tillsyn. ning som planeras i vinter kring til�lämpningen av maskindirektivet och CE-märkning. Det snabbar på utvecklingen för säkrare maskiner och arbetsmetoder. – Det är jätteviktigt att sprida kunskap om maskinsäkerhet. Tillverkare, inköpare och användare av sammansatta maskiner måste ha en gemensam samsyn om säkerhetsnivån på maskiner kopplat till lagkraven. Sedan måste varje enskild arbetsgivare ta sitt ansvar för att se till att medarbetarna kan arbeta på ett säkert sätt, säger Marie Sandberg.

Riskbedöm helheten Lagkraven har gällt sedan 1995 och är således ingen nyhet, det finns checklistor som visar vilka krav som ska vara uppfyllda så att maskinlinjen blir säker. – Användarna måste vara noggranna vid inköp och upphandling. Se till att ha en bra dialog med tillverkaren, säger Marie Sandberg. Arbetsmiljöverket har på sin webbplats information om vad som gäller för säkra maskinlinjer och CE–märk-

ning. Varje maskin som ingår ska vara riskbedömd och CE–märkt för sig, men det är inte säkert att det är tillräckligt. Nya risker tillkommer då de enskilda maskinerna kopplas ihop till en maskinlinje och därför behöver man göra en totalbedömning av säkerheten. Sätter man exempelvis ihop en ny linje på en krossanläggning med maskiner och transportband som alla är CE-märkta, så måste en riskbedömning av gränssnitten mellan maskinerna göras och dokumenteras. Bruksanvisningar ska ställas samman och eventuellt kompletteras. Hela maskinlinjen ska CE–märkas om den har ett gemensamt styrsystem. Upptäcker man brister i en CE– märkt maskin ska brukaren vända sig till leverantören för att åtgärda felen. Gör användaren en större förändring på egen hand, utan dialog med tillverkaren, kan det ses som tillverkning av en ny maskin med ändrad funktion och säkerhet. Tidigare gjorda CE– märkningar från tillverkarens sida gäller då inte längre och en ny märkning kan behöva göras.

•

Asfalt

Vi är Skanska Industrial Solutions.

Bergmaterial

Tillsammans lägger vi grunden för ett bättre samhälle. Varje dag. Betong

Rental

Hemma eller i skolan, på väg till jobbet eller under fritiden. Våra helhetslösningar bidrar till nya områden att bo, leva och arbeta i. Det är vi stolta över. Tidigare hette vi Skanska Asfalt och Betong. Nu heter vi Skanska Industrial Solutions. Tillsammans får vi människor att mötas och regioner att växa med hjälp av smidig infrastruktur, framkomliga vägar och säkra broar. Vi skapar nya och hållbara alternativ

inom asfalt, betong och bergmaterial. Med brett sortiment och säkra utbildningar bidrar vi också till effektiva byggarbetsplatser över hela landet. Våra uppdragsgivare kan känna sig trygga med att de får proaktiva och skräddarsydda lösningar. Med kunskap och engagemang tillför våra medarbetare värde i varje steg. Och runtom i landet går vardagen vidare.

Infraservice

skanska.se

kvartsdamm

Kvartsdamm i fokus

Bergmaterialindustrin har under de senaste åren intensifierat arbetet med att bekämpa damm i verksamheten. Till stor del har detta arbete inriktats mot att skydda täktpersonalen från det skadliga kvartsdammet. Även Arbetsmiljöverket har fokuserat på frågan, bland annat genom föreskriften Kvarts – stendamm i arbetsmiljön som publicerades i slutet av 2015 och ett anslutande tillsynsprojekt som rapporterades i våras. Stenkoll har vid flera tillfällen uppmärksammat olika aspekter av dammbekämpningsfrågan och löpande rapporterat om nya och gamla idéer kring hur man som företag kan arbeta. På de följande sidorna redogörs för resultatet av Arbetsmiljöverkets tillsyn, diskussionen kring gränsvärde och SBMIs arbete kring referensmätningar. Dessutom tittar vi lite närmare på silikafilter och andningsskydd. TEXT: HANS LUNDGREN ILLUSTRATION: EVA EDBERG

KROSSORDET # 144

kvartsdamm

Få allvarliga brister i tillsyn Det brister i riskbedömningar och åtgärdsplaner i företagens tillämpning av den nya kvartsföreskriften. Det konstaterar Arbetsmiljöverket efter att ha granskat 544 arbetsplatser. Men överlag har det sett bra ut och bara ett fåtal var rena skräckexemplen. TEXT: HANS LUNDGREN

PROJEKTRAPPORT

Datum

2017-04-24

Vår beteckning

Sid

2014/119396

1 (6)

Enheten för region nord

Fredrik Hedlund, 010-730 91 60

Projektrapport Arbete med berg 1. Sammanfattning Huvudmålet med projektet var att förbereda och genomföra en tillsyn inom de områden där man har arbete med berg, med särskild inriktning mot nya kvartsföreskriften samt risk för olycksfall. Projektets effektmål var att fler arbetsgivare skulle ha kännedom om och arbeta enligt den nya kvartsföreskriften och att fler arbetsgivare skulle arbeta förebyggande mot olycksfall vid arbete med berg. Inspektioner genomfördes när nya kvartsföreskriften trätt ikraft, den 2 november 2015, och pågick fram till oktober månad 2016. Totalt så har brister konstaterats vid 74 procent av inspektionerna. De vanligaste bristerna var bristfälliga eller icke existerande riskbedömningar och handlingsplaner för åtgärder. Det gällde både kvartsföreskriften och risken för olycksfall. En av anledningarna till att projektet genomfördes var att skapa enhetlighet i tillämpningen av den nya kvartsföreskriften. Både internt inom Arbetsmiljöverket och externt ute bland de företag som arbetar där kvartsdamm förekommer. Detta har uppnåtts bl.a. genom att ett samlat informationsmaterial tagits fram för användning på www.av.se samt att branschen själva aktivt jobbat med att ta fram specifika hjälpmedel i form av informationsmaterial, seminarium m.m. Det är nu viktigt att de branscher, där kvartsdamm förekommer, tar ett eget ansvar att fortsätta att utveckla gemensamma verktyg för att lättare kunna uppfylla kvartsföreskriftens syfte samt tar ansvar för fortsatt informationsspridning om kvartsföreskriftens syfte till verksamheter som inte innefattats i detta tillsynsprojekt.

Postadress: 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: arbetsmiljoverket@av.se • Webbplats: av.se Organisationsnummer: 202100-2148

Rapporten från Arbetsmiljöverket tillsynsprojekt Arbete med berg finns att ladda ner från verkets webbplats av. se. Sök efter "Arbete med berg".

FOTO: ARBETSMILJÖVERKET

”

november 2015 trädde den nya föreskriften om kvarts i kraft. Då inledde också Arbetsmiljöverket sin tillsyn, som nu avslutats. Resultatet av 544 inspektioner och totalt 745 besök redovisas i projektrapporten ”Arbete med berg”. En av målsättningarna med projektet var att skapa enhetlighet i tillämpningen av den nya kvartsföreskriften, både internt inom Arbetsmiljöverket och externt bland de företag som arbetar där kvartsdamm förekommer. Arbetsmiljöverkets projektledare Fredrik Hedlund tycker att resultatet visar att målet nåtts. Bland annat genom att ett informationsmaterial tagits fram för användning på Arbetsmiljöverkets webbplats och att branschen aktivt arbetat med att exempelvis ta fram informationsmaterial och anordna seminarier. – Ett fortsatt bra samarbete mellan Arbetsmiljöverket och branschorganisationerna i dessa frågor kommer att leda till att enhetligheten ytterligare kommer att stärkas, säger Fredrik Hedlund.

Väntade resultat Arbetsmiljöverket upptäckte brister i arbetsmiljön vid tre fjärdedelar (74 procent) av inspektionerna. Att det är så många är inget uppseendeväckande, Arbetsmiljöverket brukar hitta

Det är nu viktigt att de branscher, där kvartsdamm förekommer, tar ett eget ansvar.

KROSSORDET # 144

Fredrik Hedlund

felaktigheter vid runt 70 procent av tillsynsbesöken, enligt Fredrik Hedlund. – De brister som vi hittade var de vi förutspådde att vi skulle se. I regel har det sett bra ut och endast ett fåtal arbetsställen har varit ”skräckexempel”, säger han. Arbetsmiljöverket har möjlighet att utdöma sanktionsavgifter mot försumliga arbetsgivare. När det gällde kvartsföreskriften var antalet avgifter 15. Orsakerna var avsaknad av riskbedömning liksom att man inte kontrollerat anordningar som används för att minska personalens exponering för kvartsdamm. Avgiftssystemet är baserat på hur många anställda respektive företag har och beloppen varierar mellan 15 000 kronor och 150 000 kronor. Varför brister det i riskbedömningar och åtgärdsplaner? – Det kan bero på att det är en ny föreskrift med nya krav på riskbedömningar jämfört med de krav som vi tidigare ställt gällande det systematiska arbetsmiljöarbetet. Många företag har missat att man måste riskbedöma enligt de fem punktsatser som finns i kvartsföreskriften. Man har helt enkelt använt sig av sin gamla riskbedömning enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket inte räcker. De fem punkter i kvartsföreskriften, AFS 2015:2, paragraf 7, som reglerar vad riskbedömningen ska omfatta är: 1. Vilka arbetsmoment som kan innebära risk för exponering av kvartshaltigt damm. 2. Källor till uppkomst och spridning

av det kvartshaltiga dammet. 3. Driftsförhållanden. 4. Bedömningen av exponering i förhållande till det hygieniska gränsvärdet. 5. Bedömning om risken är sådan att åtgärder är nödvändiga. – Det allmänna intrycket av branschen är att man arbetar på med implementeringen av föreskriften och att man överlag sköter sig bra, vilket kan ses på de brister som vi hittat, säger Fredrik Hedlund.

Kunskap och dokumentation I sin rapport betonar Arbetsmiljöverket att exponering av kortvariga höga halter av kvartsdamm flera gånger per dag kan ha stor betydelse för den totala exponeringen och om gränsvärdet överskrids eller ej. – Det är därför viktigt att ha god kunskap om vilka dammande moment som förekommer och även att dokumentera under hur lång tid dessa pågår. Det kan exempelvis vara olika typer av arbeten vid en täkt, lastning och lossning till kross. Hur går ni vidare med arbetet för att kvartsföreskriften ska uppfyllas? – Det är nu viktigt att de branscher, där kvartsdamm förekommer, tar ett eget ansvar och fortsätter att utveckla gemensamma verktyg för att lättare kunna uppfylla föreskriftens syfte, säger Fredrik Hedlund. – Det är även viktigt att branscherna tar ansvar för fortsatt informationsspridning i olika former, exempelvis till verksamheter som inte innefattats i detta tillsynsprojekt, till exempel borriggar i täkter.

•

AV överväger en sänkning av gränsvärdet Arbetsmiljöverket överväger en sänkning av gränsvärdet för det farliga kvarts dammet, en halvering från 0,1 till 0,05 milligram per kubikmeter luft. Det är ännu oklart om sänkningen blir av. Arbetsmiljöverket har ännu inte bestämt sig och det kan bli så att nuvarande gränsvärde behålls.

FOTO: SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Björn Samuelson

Ur hälsosynpunkt rekommenderar den medicinska expertisen, både i Sverige och internationellt, till exempel EUs vetenskapliga kommitté för yrkeshygieniska gränsvärden (SCOEL) och den amerikanska branschorganisationen ACGIH, att nivåerna hålls så låga som möjligt. Går det att dammbekämpa till rimliga kostnader så ska det göras. Ett sänkt eller bibehållet gränsvärde gör ingen skillnad ur den synvinkeln. Arbetsmiljöverket beräknar att ett lägre gränsvärde skulle kosta två miljarder i en engångskostnad och sedan runt 220 miljoner kronor om året. Det är kostnader till följd av att ytterligare riskbedömningar och mätningar måste göras, kostnader som läggs på företagen. Sveriges Byggindustriers arbets-

miljöexpert Björn Samuelson menar att en sänkning av gränsvärdet inte är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta på. – Om man skulle göra en prioriteringslista över åtgärder på arbetsmiljöområdet skulle de här pengarna göra betydligt mer nytta på annat håll.

Seriösa aktörer missgynnas Björn Samuelson anser att företagen bör ha samma regler som inom EU, som i nuläget inte sänker utan ligger kvar på 0,1 mg/m3 luft. – Det viktiga är att få alla att följa de gränsvärden som finns idag, istället för att göra en sänkning. Tyvärr sker upphandling av många byggarbeten främst med lägsta pris som ledstjärna. – Varken beställare eller AV kontrol-

AFS 2015:7

Hygieniska gränsvärden

AFS 201

5:2

Kvarts – st arbetsm endamm i iljön

Arbetsmiljöverkets författningssamling

Arbetsm

iljöverk

ets förf attn

ingssamli

lerar att arbetstagarna följer de krav på skydd som finns. Därmed missgynnas seriösa aktörer till förmån för oseriösa. Ett sänkt gränsvärde skulle därför kunna leda till högre total exponering för kvartsdamm. Förslaget om en sänkning av gränsvärdet för kvartsdamm ingår i en översyn av föreskriften Hygieniska gränsvärden. Arbetsmiljöverkets beslut väntas i december och en eventuell förändring kan träda i kraft ett halvår senare.

•

ya hemsida Besök vår n tronic.se www.trans

INKLINATOR® CMI-WIFI

CMI Masterenhet med inbyggd WIFI för användning tillsammans med fjärrdisplay. Fjärrdisplayen är en smartphone med CMI WIFI-appen installerad som monteras antingen på riggen eller på riggens radiostyrning. Med CMI WIFI-appen kan användaren både se och spara (option) borrdata såsom vinklar, längd och borrsjunkning kontinuerligt.

Ökad flexibilitet = ökad produktivitet

Transtronic AB S-731 24 Köping, Sweden Phone +46 221 84 770

www.transtronic.se

kvartsdamm

Hallå där Thomas Blomgren, NCC Sverige och medlem i SBMIs arbetsmiljöutskott

FOTO: SOFIA BLOMGREN

Hur går arbetet med refe rensmätningar för att risk bedöma exponering för kvartsdamm? – Vi har tidigare i ett första steg sammanställt uppgifter som rör maskinförare. Det gäller förare som i huvudsak arbetar i moderna och väl underhållna – däribland fungerande filterbyten – hytter med AC och bra filter, minst klass F8 eller motsvarande. – Information om mätningarna finns tillgängliga för medlemmar på SBMIs hemsida. Vi kommer nu att gå vidare med andra arbetssituationer. Vi kommer också att säkerställa att analyserna från referensmätningarna utförts av ackrediterade laboratorium. Vilka områden är närmast på tur? – Det rör vågkontor/platskontor där vi begärt in rapporter från de företag som är representerade i arbetsmiljöutskottet. Det är ganska standardiserade verksamheter där resultaten kan jämföras. De kan redovisas i slutet av året. – Nästa steg är ett mäta exponeringen i de arbetsuppgifter som är allra mest utsatta för damm. Resultaten därifrån kan exempelvis användas för att motivera anställda att använda rätt utrustning för att skydda sig. Detta kan bli klart under nästa år. Alla resultat ska sedan presenteras på medlemssidan. Hur går det att få in mätrapporter från företagen? – Alldeles utmärkt. Man är öppen med att redovisa åtgärder i arbetsmiljöarbetet, här finns inget konkurrenstänkande. Det är Arbetsmiljöverkets föreskrift om kvarts (AFS 2015:2) som ger möjligheter till referensmätningar. Hur ser du på det? – Det är absolut rätt väg att gå för att få en bättre arbetsmiljö. De kan ligga till grund för riskbedömningar och eventuella åtgärder för att minska exponeringen. Jag tror att framför allt mindre och medelstora företag har nytta av metoden.

KROSSORDET # 144

Det talas om att det ska vara likvärdiga för hållanden för att man ska kunna använda uppmätta referensvärden. Kan det inte vara svårt att göra jämförelser mellan olika före tag – ingen arbetsplats är den andra lik? – Så kan det vara. Därför är det så viktigt att man är noga med att dokumentera exakt vilka arbetsförhållanden som gäller vid mätningarna för att kunna jämföra. Som till exempel de vi utfört kring maskinförare. Mätningarna ska utföras i torrt väder och i kvartsrika täkter. Man ska alltså inte mäta vid regn eller där det är låga kvartshalter.

Vad har ni i övrigt på gång inom arbets miljöutskottet? – Vi har tagit fram en e-utbildning, initierad av Skanska, kallad ”Säker hjullastarförare”. Den ska publiceras på SBMIs hemsida. Vi färdigställer också ett självstudiematerial för praktikanter i branschen. Det finns ett behov av nya platschefer och branschen behöver synas mer på olika högskolor. Ett sätt är att locka med att kunna göra praktik i täkter.

SBMIs medlemmar har tillgång till referensmätningar via menyvalet Damm- och bullerbekämpning.

•

www.roxx.se

DIN SAMARBETSPARTNER PÅ SIKTMEDIA! Egen produktion, stort lager och snabba leveranser! Sidspänningsplåt

SPG Kilbult

Lokomokrok

SPG Y-länk Heavy Duty

Light

Stålgaller

Alla typer av gummisiktduk

Gummiboll, assymetrisk

Mittnedhåll, gummi

Understödslist, UR1

Slitgummi

Ultra Light

PU-duk

Tel växel: 08–504 106 00 | Fax: 08–504 106 10 E-post: info@spgab.se | Hemsida: www.spgab.se Adress: Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge Postadress: Box 118, 137 22 Västerhaninge

kvartsdamm

Utmärkta filter mot

VD Olle Sydlén tillsammans med sin fru Chatrin Sydlén, nyligen avgående produktionschef efter 18 år.

Rätt sorts filter i maskinhytterna är viktigt för att rena luften från kvartsdamm och ger förarna en bra arbetsmiljö. Nu är bransch och tillverkare överens om en tydligare märkning av filtren. TEXT: HANS LUNDGREN FOTO: RACOON MILJÖFILTER

”

lle Sydlén är VD för Racoon Miljöfilter AB, i Robertsfors, Västerbotten. Han berättar om hur företaget tillsammans med SBMI arbetar för att det ska vara rätt sorts filter som renar hyttventilationen. – Det förekommer tyvärr en hel del förfalskningar på marknaden, men nu ska filtren märkas genom att man stansar in beteckningen SILIKA (kvarts) i filterramen. Ska man ta bort

märkningen måste man slipa bort den och då förstörs filtret. Det blir en information som alltså inte går att ändra på, säger Olle Sydlén. Filtren har olika reningsnivåer. Racoons filter har nivå F9, då fastnar 99 procent av dammet i filtret. För gasupptagning gäller P1 till P3. Men filtren ska också klara fukt, kyla, vibrationer och vara stötsäkra (upp till 9G), enligt Olle Sydlén. – I vanliga fall tar filtren bara hand

Det förekommer tyvärr en hel del för falskningar på marknaden, men nu ska filtren märkas genom att man stansar in beteckningen SILIKA (kvarts) i filterramen.

KROSSORDET # 144

Olle Sydlén

om partikelrening, våra produkter har flera funktioner i samma filterelement, säger han.

Ungdomar mer medvetna Olle Sydlén har arbetat i 20 år med filter och rening, förutom i bergmaterialindustrin bland annat åt Boliden, LKAB och skogsindustrin, och Racoon betraktas som världsledande inom filtertillverkning.

kvartsdamm Hur är det med den allmänna kunska pen om filter i branschen? – Det har blivit bättre men mycket återstår att göra. Till exempel att man inte ska köra med öppna dörrar eller fönster. Därför trycker Olle Sydlén också på betydelsen av att hytterna är rena, att man rengör skor och handskar, att det är noga städat och att fönster och dörrar är stängda. Det är viktigt för att ventilationen skall fungera som det är tänkt. Filtren tar sedan hand om den yttre miljön och dammet utifrån. – Det handlar mycket om gamla kulturer och beteendemönster. Ungdomar i branschen är mer medvetna och frågar mer för att få veta vad de mår bra av. En annan viktig faktor för att få en

bra arbetsmiljö är att filtren byts regelbundet. Olle Sydlén betonar att filtren bör innehålla en kontroll i form av en givare som markerar med en ljus- eller ljudsignal när det är dags att byta, så att de inte körs för länge. – Det går inte att säga något generellt mått för när de bör bytas. Allt beror på miljön omkring.

Filter för lastbilar I slutet av året planerar Racoon Miljöfilter att lansera nya system för filter i mindre grävare och lastare. De ska få samma skydd som större maskiner. Man jobbar också med filter för lastbilar eftersom det börjar komma lastbilar som är anpassade för att göra det jobb som truckar och dumprar hittills använts för. Även vanliga lastbilar

Roctim_Stenkoll_Nov_2017_Halvsida_Hoger.pdf 1 1/31/2011 12:07:57 AM

kan vistas i miljöer som motiverar att effektiva hyttfilter installeras. SBMI stöttar medlemmarna med råd om filter som minskar dammet. Ett exempel är att tillverkare av gula maskiner säkrar att rätt sorts filter renar hyttventilationen och att det byts med rätt intervall. – Det SBMI gör genom att informera branschmedlemmarna via sin hemsida är jättebra, tycker Olle Sydlén.

”

Det handlar mycket om gamla kulturer och beteendemönster. Olle Sydlén

Roctim lanserar den nya spaltstyrningen - Crusher Control Unit  För kon- och spindelkrossar med hydraulisk justering  För konkrossar med gängjustering (NYHET!)  Modulärt uppbyggd - Välj bara den funktionalitet du nyttjar  Trådlös styrning med surfplatta  Integrerad styrning av mataren  Service & support över internet

Läs om alla funktioner, ladda ner produktblad och se hur du själv enkelt kan utforma din CCU på: www.roctim.com/crusher-control

Kontakta oss

www.roctim.com | info@roctim.com +46 703 - 14 92 24

kvartsdamm

Don efter person

– viktigt med tillpassning av ansiktsskydd Vid dammande arbete både utomhus och inomhus ska andningsskydd användas. Se bara till att det sluter tätt! Risken är annars att det inte ger ett fullgott skydd. Nya regler är på gång som ställer krav på att andningsskyddet skall tillpassningstestas regelbundet. TEXT: HANS LUNDGREN

F FOTO: RICKARD FORSBERG

Martin Hagström

ör att minska riskerna med kvarts är den personliga skydds utrustningen viktig vid arbete i dammiga miljöer. Arbetsmiljöverket rekommenderar en halvmask med utbytbart filter klass P3, som normalt ger tillräckligt skydd. Det finns reglerat i europeiska standarderna SSEN 140 för halvmask och SS-EN 143 för filter. Standarderna anger vilka krav som ställs på filter i olika skyddsklasser. De anger också med vilka metoder filtren är testade, för att jämförelser mellan olika filter och fabrikat ska bli rättvisande. Märkningen på filtret talar om vilken klass filtret har och vilken typ av luftföroreningar det skiljer av mot.

Det är viktigt att inför varje arbetspass kontrollera att skyddet sluter tätt. I bruksanvisningen beskrivs hur täthetskontrollen ska gå till. Skägg och skäggstubb minskar exempelvis skyddseffekten avsevärt. Vid fysiskt krävande arbete eller om det tar längre tid än två timmar bör ett fläktmatat andningsskydd eller en andningsapparat med extern tillförsel av luft användas. Eftersom nya regler är på gång är det än viktigare att fokusera på exempelvis service på fläktar och tillpassning av masker.

Nya krav väntas Vid arbete med asbestsanering är Arbetsmiljöverkets krav att ansiktsskyddet ska tillpassningstestas en gång per år. På övriga områden där det kan vara farligt att arbeta utan mask finns inga sådana krav, bara rekommendationer och råd. Nu finns det dock förslag om ett generellt krav om tillpassningstest av tättslutande andningsskydd, ett krav som kan komma att införas redan 2018. Man sätter då en tidsgräns på hur många timmar man får använ-

FAKTA

FOTO: SKYDDA

KROSSORDET # 144

Mer kunskap och information om andningsskydd finns på webbplatsen andningsskydd.nu. Den har tagits fram av IVL Svenska Miljöinstitutet i samråd med representanter för Teknikföretagen, Sveriges Byggindustrier, IF Metall och Arbetsmiljöverket, med ekonomiskt stöd av AFA Försäkring.

da så kallade passiva andningsskydd, innan man även måste använda fläktassisterande alternativt tryckluftsmatade andningsskydd. – Andra länder har redan sådana krav, till exempel Storbritannien, USA och Danmark, säger Martin Hagström, Skydda, som levererar utrustning för personligt skydd. Får Sverige liknande regler kommer de att skrivas in i en föreskrift från Arbetsmiljöverket. Hur formuleringarna kan komma att lyda är ännu oklart, till exempel vilken tidsgräns som ska gälla innan skydd med fläkt måste användas.

Reglerat i standard Martin Hagström betonar att det är viktigt med serviceintervaller för fläktar, för att skyddet ska vara tillförlitligt. Filterklass 3 innebär en hög filtereffekt, där filtret släpper igenom mindre än 0,1 procent partiklar. Välj om möjligt filter med hög skyddsklass eftersom det ger ett bättre skydd. Miniminivån enligt gällande AFS är F8. Racoons filter håller F9 och HEPA innebär F10-F12. Inom EU finns andningsskydd reglerat i standarden EN 529:2005. Programmet ska bland annat innehålla riskbedömning, val av lämpliga skydd, utbildning i användning och underhåll samt dokumentation. Arbetsgivaren är skyldig att se till att det finns rätt kompetens i företaget, att hålla med lämpliga andningsskydd för användaren, att ordna med utbildning samt se till att programmet följs och dokumenteras. Arbetstagaren är i sin tur skyldig

SLIT- OCH RESERVDELAR TILL KROSSAR! FOTO: NCC

nya föreskrifter

Produktiva kvartssamtal om kvarts

n AFS 1992:16 som skvallom kvarts, med beteckninge Den nya Arbetsmiljöverkets föreskrifter snart att pensioneras. har 23 år på nacken, kommer verket har rar om att den faktiskt är betydligt modernare, i författningssamlingen Något som inte versionen som tar plats upp för referensmätningar. serna och öppnar nu lyssnat på remissinstan välkomnar. minst bergmaterialbranschen KINDVALL TEXT & FOTO: NICLAS

”

rbetsmiljöverkets författav ningssamling består som ett åttiotal "afsar", kallde ibland vanvördigt tiotal direkt belas, varav ett drygt in. I särklass rör bergmaterialindustr om äldst av dessa är föreskrifterna maj är det dags kvarts och i slutet av till tryck. att skicka en ny version med – Vi ser över våra förskrifter berättar enen viss regelbundenhet, Och det vi hetschefen Jens Åhman. om de är effrågar oss är framförallt

det vi vill fektiva och om de reglerar är det hög tid att de ska reglera? Nu som handlar att modernisera utgåvan de nya föreskrifom kvarts. Vi vill att med den intilterna ligger mer i linje om kemiska arliggande AFS 2011:19

Vårt främsta mål är att hjälpa till att skapa en tydlig struktur i det systematiska t. arbetsmiljöarbete Jens Åhman

tema damm

föreskrifter ålägger arbetsgivaren

se till att kvartshalter utan i stället miljö är alla som arbetar i en riskfylld ordentligt skyddade.

Dokumentation nödvändig

ska bedöKravet på att arbetsgivaren som kan expoma riskerna och vilka Dessutom neras har blivit tydligare. tas fram när ska ett åtgärdsprogram och heeventuella risker identifierats Inte la förloppet ska dokumenteras. skull, berättar för Arbetsmiljöverkets att finnas tillJens Åhman, utan för på varje gänglig för varje arbetstagare

att bedöma risken för exponering

av kvartsdamm.

Arbetskultur på sina arbetsplatser. förhindra att miljöverkets mål är att ohälsa. Och det människor drabbas av det på är att bästa sättet vi kan göra att skapa en bra hjälpa arbetsgivaren och säker arbetsplats. att varje – Undersökningar visar

arbetsmiljöarkrona som satsas på i utdelning. Det bete ger 2–4 kronor säger allt, tycker jag.

FAKTA KVARTS

är ett av de vanligaste mineralerKvar ts (Kristallin kiseloxid) blotta ögat. par tiklarna syns inte för na i naturen. De farliga stenkvar tsdamm kan orsaka Exponering för respirabelt ökar risken för lungcancer. dammlunga (silikos) som och kapslas in vilket minsPar tiklarna fastnar i lungvävnaden

Nu även VSI-dela r från Techroq

kar lungfunktionen. av silikos och tidiga stadier Det tar 10–30 år att utveckla upptäcka. sjukdomen är svåra att

arbetsplats. bedömas Exponeringsrisken kan genom egna på flera sätt, exempelvis mätningar mätningar eller genom vid förhålsom någon annan gjort Det sistlanden som går att jämföra. nämnda benämns referensmätningar efterfråoch är något som branschen gade i sina remissvar. en möjär – Referensmätningar att samla sig i lighet för branschen bra arbetsmiljöfrågan och skapa en

KROSSORDET # 133

Arbetsmiljöverket s granskning av bergindustrin visar i kvartsföreskriften på brister framför s krav på bedömni allt ngar av risker och åtgärder. Det konstater dokumentation ar Fredrik Hedlund, av sektionschef på i Umeå, och nationell Arbetsmiljöverket projektledare för tillsynsinsatsen efter att drygt 300 ”Arbete med berg”, arbetsplatser hittills har inspekterats.

TEXT: HANS LUNDGREN

Att branschen länge arbetat med att försöka begränsa damm på sina arbetsplatser är knappast någon nyhet. Inte heller att myndigheterna ställer allt hårdare krav på verksamheterna, inte minst med tanke på risken med respirabelt kvartsdamm. Stenkoll har pratat med NCCs Per Murén om utvecklingen på dammbekämpningsområdet samt med Per Axelsson, PAX Miljöpartner, om referensmätningar.

Fredrik Hedlund

”

– Vi gör inspektionerna mot bakgrund av den hittills av tillsynen, nya föreskriften är framför allt om brister när det handlar Varken KOL eller kvarts. Det var nödvändigt att i stendammslunga om kvartsföresamkan botas. Därför skriftens paragrafer band med de nya är det så viktigt reglerna ta fram kring riskbedömatt ett se till att halterna ning och dokumentatio tillsynsprojekt. Med tillsynen vill av damm i luften n av åtgärder, vi är låga. Det är den men också begränsning agera proaktivt enda riktigt säkra och studera arbetsav dammmetoden för att spridning, rengöring, givarnas förebyggande förhindra att sjukdoandningsskydd, arbete, men marna uppkommer rutiner för underhåll också se hur verksamhetern på grund av bergsamt hantea anamdamm. Särskilt rings- och skyddsinstruk mat föreskriften, gäller det när halten förklarar Fredrik tioner, säger av kvarts i berget Fredrik Hedlund. Hedlund. är hög, skriver forskarna I tillsynsprojekt i kunskapsövers et ska 24 av ikten. ArFramför allt ovan betsmiljöverkets inspektörer besöka jord Inte bara damm Utöver brister kring cirka 540 arbetsplatser reglerna i kvartsruntom i lanMen tillsynsprojekt föreskriften har det. I början av april var 325 av Arbetsmiljöverkets et handlar inte dessa bara om det hälsofarliga tillsynsprojekt också avklarade. Till det kommer runt 270 resulterat i att stendammet. Arbetsmiljöver krav har ställts uppföljningsbesök, på det systematiska kets inspektörer som inspektörerundersöker också arbetsmiljöarbetet na gör där man hur arbetsplatsern upptäcker brister på ett flertal paraa vid hanterar risker med grafer. det första tillfället. olycksfall. Totalt handlar det – Det finns fog för alltså om cirka Arbetsmiljöverket 810 inspektioner en tillsynsinsats har valt ett ansom också med tanke tal näringsgrenar ska göras, på både på att branschen som arbetar med små och stora föär mer olycksdrabbad bergbearbetning retag. och hanterar kvartsän andra, säger Fredrik Hedlund. haltigt material. Det är gruvindustrin och tunnelarbete Bergshantering är Slut i höst en farlig bransch. men framför allt Genomsnittet för verksamheter ovan Projektet inleddes arbetsolyckor i samjord som täkter, i november i fjol band med bergshantering betongstationer, och ska avslutas stenhuggerier i oktober 2016. är 11 per och 1 000 sysselsatta, krossning. Vanligen brukar mot snittet för samtdet finnas saker liga branscher 7 att rätta till på Sedan 2 november per 1 000 sysselsatta. 30–50 procent av i fjol gäller nya arregler om stendamm Ras eller fall betsplatserna. är den vanligaste i arbetsmiljön olycksorsaken bland (AFS 2015:2). Runt – Det som än så länge sticker ut män och fallo80 000 sett lyckor den vanligaste beräknas vara exponerade personer olycksorsaken för kvartsbland kvinnor. Åtta damm i sitt yrke, dödolyckor inträfyrkesgrupper som fade under åren maskinoperatörer 2010–2014. De vid stenkrossar, vanligaste händelserna tunnelborrning, stenhuggare med var att den förolyckade påkördes flera. De som jobbar eller klämdes. med bergarbete Av undersökningen löper en ökad risk Arbetsmiljön 2013 för att drabbas av framgår att över stendammslunga hälften av och KOL (kronisk satta inom bergshantering de sysselobstruktiv lungsjukdom), upplevde att de utsattes för kunskapssammanställning enligt en buller och kyla mer Fredrik Hedlund från Arän en fjärdedel betsmiljöverket. av arbetstiden. Det är en dubbelt så hög andel jämfört med

Det finns fog för en tillsynsinsats också med tanke på att branschen är olycksdrabbad än mer andra.

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

Arbetsmiljöverkets nya

Kampen mot det farliga damm et

KROSSORDET # 133

Minska dammet

Kritik mot första utkastet

När det första föreskriftsförslaget möttes det av skickades ut på remiss branscher. betsmiljörisker. hård kritik från berörda skriven för på stora adAFS 1992:16 var främst Bland annat pekade man och hade abutan mätbar stationära anläggningar ministrativa kostnader olika intervall soluta mätkrav, med nytta. gränsvärdet där alla beroende på hur nära – Vi förstod att föreskrifter mätningar. Låg inte var rätt väg man legat i tidigare tillsyn aktörer tvingas mäta krävdes Vi lyssnade man över halva gränsvärdet att gå, säger Jens Åhman. fokus. Vårt på kritiken och skiftade till att skapa främsta mål är att hjälpa systematiska en tydlig struktur i det ska Föreskrifterna arbetsmiljöarbetet. uppnå det. hjälpa arbetsgivaren att fokuserar på De nya föreskrifterna och att tillde förebyggande arbetet från början. räckliga åtgärder vidtas systematiskt – Helt i linje med ett Jens Åharbetsmiljöarbete, påpekar för att inte man. Vi bestämde oss faktiska på kraft mycket lägga lika

UPPDRAG:

et finns tre tydliga incitament för att minska dammet i bergmaterialindustrins täkter. Det första har ett tydligt arbetsmiljöfokus, personalen i täkterna bör naturligtvis så långt som det överhuvudtaget är möjligt skyddas från farliga partiklar. Det andra incitamentet handlar om omgivningen, ofta stipulerar i täktvillkoren att verksamhetsutövaren ska vidta nödvändiga åtgärder för att begränsa damm, det kan till exempel handla om vägarna till och från täkten. Det är också viktigt ur industrins synvinkel att arbetsplatserna är välskötta och rena för ett gott rykte bland grannar och i samhället i stort. Slutligen innebär damm också att utrustning och maskiner drabbas, slitaget är större i en dammig miljö, vilket innebär kostnader för branschen. – Industrin har alltid jobbat med att få bukt med

Kraven till exempel årliga mätningar. kvar på mätningar låg inledningsvis även i den nya föreskriften.

KROSSORDET # 138

”

Per Axelsson

Jag ser framför mig ett material beståen de av generella råd om referen mätningar kombin smed hur SBMI föreslårerat att man ska tolka dem. Per Axelsson

•

KROSSORDET # 138

KROSSORDET # 137

bildtext genomsnittet för samtliga branscher. av riskbedömning Det är också vanligare och val av åtgärder att anställda för att minska riskerna. som arbetar med bergshantering Lägsta avgifutten är 15 000 kronor sätts för damm, arbetar med vibreoch högsta avgiften är 150 000 kronor. rande handverktyg och i vriden ställning. Än så länge har dock Arbetsmiljöverket inte fattat några beslut om sanktionsavgifter, Vad är det viktigaste uppger Fredrik en arbetsgivare i Hedlund och fortsätter: bergmaterialbranschen bör tänka på? – I stort sett sköter – Det kanske låter sig bergmaterisom en klyscha. alindustrin bra men det gäller att men vi tycker det ha ett fungerande är angeläget att kontrollera systematiskt arbetsmiljöarb dessa områete: unden, bland annat dersök, bedöm utifrån olycksrisken och åtgärda risker. inom branschen. Det är grunden i allt. Vare sig det maskinförare samt handlar om olyckor, arbete i vågkontotillbud eller faret. På SBMIs hemsida rorna med kvartsarbetet. till hösten Jobba förePer Axelsson, PAX – Jag ser framför byggande mot kvartsdammet. Miljöpartner, arbemig ett material Kartbestående av generella tar för närvarande lägg riskerna med med att för SBMIs arbetet redan innråd om referensmätningar räkning utarbeta an det börjar. kombinerat med dokumentation hur gälSBMI föreslår att lande referensmätnin Ett exempel på man ska tolka dem, förebyggande argar för riskbeavslutar Per Axelsson. dömning och åtgärder bete är att välja en metod som Därtill ett ari det systemagör kiv som medlemmarna tiska arbetsmiljöarb att inget kvartsdamm etet. kan använda bildas. Vattenför att ta fram mätningar begjut materialet Arbetsmiljöverket för att binda damöppnade för som går att applicera på egna möjligheten att met eller använd använda referensmätförhållanden och utsug för att få bort arbetsuppgifter ningar dammet. Ibland i föreskriften AFS . är det också nödvän2015:2 från november 2015. digt med andningsskydd Tanken är att företag eller annan Fler råd i branschen ska personlig skyddsutrustni kunna använda ng. mätSBMI arbetar även ningar från andra – Vår förhoppning med råd om dammarbetsplatser än är att vår insats reducerande teknik den egna, givet får företagen att att förutsättningar och kommer på arbeta utifrån förena olika sätt att stötta och arbetsuppgifter skriften på ett bra na är jämförbara. medlemmarnas sätt och också att arbete för en riskfri olyckorna och tillbuden – Jag har fått in arbetsmiljö. en hel del i branschen porter från medlemsföreta mätrapEtt litet exempel ska minska, säger är att i samverkan Fredrik Hedlund. gen så det med tillverkare ser bra ut, säger Arbetsmiljöverket av gula maskiner Per Axelsson samtikan utdöma säkra att rätt sorts digt som han påpekar sanktionsavgifter filter renar hyttventiför eventuellt föratt SBMI behölationen och att ver fler. sumliga arbetsgivare det byts med rätt som inte lever intervall. En märkning upp till reglerna Mätrapporter från om kvarts. De kan underlätta: alla olika typer kan ”Filter mot kvartsdamm av arbeten i täkterna dömas ut bland annat när det saknas är önskvärda, installerat den …/… 20…..”. men vid första etappen fullständig skriftlig Med rätt skötsel i referensmätdokumentation av maskinerna får ningsprojektet fokuseras förarna en god arbetspå fordons-/ miljö.

MER OM DAMMBEKÄMPNING På SBMIs hemsida finns mycket dokumentation gällande dammbekämpning publicerat. De flesta av dokumenten är endast tillgängliga för SBMIs medlemmar. Även Stenkoll har vid flera tillfällen publicerat ar tiklar i frågan. Dessa nås också via SBMIs hemsida. Via menyvalet Info/Råd/Handböcker kan användaren klicka sig vidare till avdelningen Damm- och bullerbekämpning.

Nu även motorer, lager, Ni når Tommy, vår växlar, remmar mm.

nyanställda specialist på VSI-krossar, på telefon: 0723-32 40 35

Scandinavian Crusher Partner AB Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 727-77 22 77 www.scpartner.se • info@scpartner.se Slimmingevägen 118, Blentarp • Tel: +46 416 131 35 www.scpartner.se • info@scpartner.se

att följa programmet, använda skyddet på föreskrivet sätt och rapportera eventuella problem vid användningen.

Behåll skyddet på Hur fungerar användningen av personlig skyddsutrustning i branschen? Enligt Martin Hagström är ett problem att man alltför ofta tar av sig andningsskyddet direkt efter att arbetet är slutfört. Det allra finaste dammet, i den farligaste storleken, finns fortfarande kvar i luften som man då andas in. Det kan ta timmar eller dagar för det finaste dammet att sjunka till marken. Därför är det viktigt att vänta med att ta av skyddet tills man är utanför arbetszonen. – Rent allmänt tycker jag arbetsgivarna är bra på att köpa in andningsskydd och det finns en ökad efterfrågan på kompetens och utbildning. Men det räcker inte med att bara införskaffa skydden. Brister det i skötsel, underhåll och regelbundna byten av gamla skydd skapar man en falsk trygghet, säger Martin Hagström. Han hänvisar till en undersökning från IVL Svenska Miljöinstitutet som visade att en tredjedel, 34 procent, av andningsskydden var bristfälliga. – Att ha lite skäggstubb är ju en trend, men då sluter inte andningsskyddet tillräckligt tätt, säger Martin Hagström.

Bulk Material Handling Solutions

www.kellve.com

framtidens kommunikation

Digitalt kontaktnät Bergmaterialbranschen har i flera år diskuterat hur framtidens kommunikation, i täkter och mellan täkter och åkare, kan lösas. Effektiv kommunikation ger effektivare logistik men är också ett stort steg framåt ur säkerhetssynpunkt. Åkerinäringens nya system kan vara precis vad branschen letar efter. TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

FOTO: SVERIGES ÅKERFÖRETAG

Ulric Långberg

öre sommaren lanserade Sveriges Åkeriföretag sitt nya digitala komradionät, som på sikt helt kommer att ersätta de analoga kanaler som länge använts. De analoga kanalerna kommer att fasas ut och nätet "slocknar" så småningom av teknikskäl. – Det digitala nät som vi lanserat tillsammans med vår teknikleverantör betyder att vi framtidssäkrar systemet i branschen, berättar Ulric Långberg, branschchef på Sveriges Åkeriföretag. Han berättar att det analoga komradionät som åkerinäringen skapade i början av sjuttiotalet, med egna frekvenser, mer och mer kommit att ersättas av mobiltelefoner. – Vår nya digitala plattform har enorm potential, fortsätter Ulric Långberg. Vi har tagit höjd för vad framtida arbetssätt kommer att kräva av systemet. Bland annat finns funktioner för att skapa behörigheter i flera led och kopplingar till identifikationssystemet ID06. Långberg menar att tekniken på sikt kan ersätta mobiltelefonen, som då återgår till att vara en privat kommunikationskanal medan det nya systemet tar hand om den yrkesmässiga delen.

Stor potential Sveriges Åkeriföretags system innebär i princip obegränsade möjligheter att skräddarsy funktioner som använda-

FAKTA

Komradion får i framtiden alla smar tphonens nyttor, men man slipper dyra mobilfakturor. Dessutom kan många funktioner integreras: Mobitex (körorder i skriven form), Voxer (gruppsamtal), bergmaterialindustrins vågsedlar och mycket mer. Bygg och anläggning köper 50 procent av transporterna och det är viktigt att få med sig dessa i teknikvalen. Nu kommer en ny teknisk standard att sättas.

KROSSORDET # 144

ren vill ha, samtidigt som det är möjligt att begränsa exempelvis behörigheter. – Bara för att ta ett exempel, om användaren har en transport till Karolinska Port 4 så är det möjligt att skjuta ut den behörigheten till föraren för ett enstaka tillfälle eller för en viss tidsperiod. Systemet innehåller dessutom tjänster som talgrupper, GPS-positionering, personlarm, kartor och statusmeddelanden mot uppdragsgivaren. Ulric Långberg berättar att man uppvaktat byggindustrin för att be-

rätta om den nya tekniken och man har även fört samtal med SBMI, som är mycket intresserat av tekniken. – Portar och grindar kan öppnas automatiskt om rätt behörighet är lagrat i systemet, fortsätter han. Om dessutom kommunikationen mellan maskinoperatör i täkt och åkare fungerar bättre minskar risken för missförstånd. Ingen ska behöva lämna sitt fordon. Det digitala systemet rullas nu ut hos flera av de stora åkerierna. – Vi står på tröskeln till ett stort teknikskifte, avslutar Ulric Långberg.

•

0370-140 55 | krosskonsult.se

Kristofer Almén, Uthyrning Service

Mats Remnelid, Eftermarknad

Där det händer Genom korta beslutsvägar, nära engagerat samarbete och djup kunskap har vi lärt oss att det är där det händer slaget står när det gäller krossning- och sorteringsutrustning. Genom mer än 45 års erfarenhet har vi byggt upp en bred serviceorganisation och en stor uthyrningsflotta. Vår moderna anläggning rymmer en rejäl verkstad med ett stort urval reservdelar på hyllan. Allt i ett utmärkt geografiskt läge! Vi vet att ett nära samarbete är lika viktigt vid ert dagliga arbete som när vi drar upp riktlinjerna för en effektiv ombyggnation av en stationär krossanläggning. Vi sätter alltid säkerheten främst. Innan vi börjar jobba. Vi är helt enkelt med – där det händer.

Försäljning

Uthyrning Service

Eftermarknad

A NDR E A S A L MÉ N, V D

K RIS T OF E R A L MÉ N

M AT S R E MNE L ID

070-626 01 22 andreas @ krosskonsult.se

070-618 01 22 kristofer @ krosskonsult.se

070-619 01 22 mats.r @ krosskonsult.se

säker täkttrafik

Vägleda, varna och värna För drygt fyra år sedan initierade Skanska sitt stora projekt för tryggare och säkrare arbetsplatser. Som en del i detta har man sedan dess jobbat för att skapa säkrare trafiklösningar i sina täktanläggningar. Stenkoll tar reda på hur långt Skanska har kommit hittills. TEXT: NICLAS KINDVALL

ohan Nordin är arbetsmiljöutvecklare på Skanska Industrial Solutions (tidigare Skanska Asfalt och Betong). Han menar att det delprojekt som företaget kallar "Säker trafik på anläggning" är en av de största och mest utmanande delarna i hela det stora säkerhetsarbetet. – Det är en väldigt komplex trafikmiljö, säger han. På de större anläggningarna kan man nästan likna intensiteten vid en motorvägskorsning. Vi har dessutom en fordonsblandning som är en utmaning och många risker som det har varit viktigt att definiera och försöka bygga bort. Han berättar att man tidigt såg ett stort behov av att strukturera upp trafiken, i viss mån på samma sätt som görs på allmänna vägar. – Tre gånger bokstaven V, V3-principen för att låna ett uttryck från Trafikverket där bokstäverna utläses vägleda, varna och värna. Skanska försöker i viss mån efterlikna den vanliga trafikmiljön där man skiljer fordonsslagen åt och begränsar möjligheterna för dessa att komma åt varandra. – Men det är samtidigt svårt att hitta generella lösningar, det vill säga göra likadant på alla arbetsplatser. De skiljer sig ofta mycket åt och på många ställen krävs lokala lösningar.

FOTO: RICKARD FORSBERG

”

Enkelriktat Johan Nordin påpekar att man självklart försöker utarbeta trafiklösningar som kan implementeras på flera platser. – Generellt kan man säga att vi

FOTO: TAKEOFF

strävar efter att skapa enkelriktade flöden och försöker motverka öppna planer. Oförutsägbar trafik, det vill säga när det finns möjligheter att svänga åt flera håll skapar ofta problem. Han exemplifierar med företagets anläggning i Årsta utanför Stockholm, den säkraste trafiklösningen man lyckats skapa hittills. Där råder endast enkelriktade flöden och lastning sker över barriär. Trafikslagen är helt separerade från varandra. – Just den modellen, eller åtminstone inte hela modellen, är dock svår att applicera på andra platser där det krävs helt andra system för att lyckas. Han poängterar hur värdefullt samarbetet inom SBMI är för den fortsatta utvecklingen. – Det är ett viktigt forum för oss i

Generellt kan man säga att vi strävar efter att skapa enkelriktade flöden och försöker motverka öppna planer.

KROSSORDET # 144

Johan Nordin

branschen att se hur andra löser sina problem. Vi drar lärdomar av varandra, använder varandras lösningar och försöker förbättra dessa. Vi konkurrerar inte på säkerhetssidan.

Inkludera personalen Det är dessutom viktigt att få med sig täktpersonalen i arbetet, säger Johan Nordin och fortsätter: – De förändringar vi gör vill vi göra tillsammans med våra hjullastarförare, för att ta ett exempel. De ska kunna ha en bra dag på jobbet. Jag har själv pratat med flera av våra förare som berättat om incidenter där de varit nära att köra på någon. En trafikstyrning är per definition en begränsning, säger han, men kan vi skapa en trafikmiljö där alla känner sig trygga, både våra anställda och de som besöker täkten, så har vi skapat ett värde. – Vi kanske aldrig blir färdiga med det här, säger Johan Nordin. Och kanske ska vi inte heller inte bli det. Vi har kommit ganska långt i vårt arbete men det går hela tiden att bli än bättre.

•

3D DRÖNAR SKANNING MED LAGERRAPPORT FÖR ENDAST

Quarry Coach

KOPPLA upp vågar och

Run your site better

FÖLJ produktion, utlastning,

010-456 80 00

maskiner.

coach@quarrycoach.se

stopp och flaskhalsar i realtid, ha koll på era lager. Med hjälp av

QUARRY COACH och smarta LÖSNINGAR får ni bättre kontroll över er täkt.

MÄTA ÄR ATT VETA - CONNECTED QUARRY Safety

Accuracy

Productivity

Reporting

Environment

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov

Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

bäst.

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

Tel: 0371-150 35

branschdagar

Samling i Jรถnkรถping

KROSSORDET # 144

och Umeå När naturen klär sig i höstfärger rivstartar bergmaterialindustrin den nya säsongen med branschdagar i Jönköping och Umeå. Stenkoll fanns på plats vid Vätterns strand för att lyssna till de senaste rönen och tankarna. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: RICKARD FORSBERG OCH SAMUEL PETTERSSON

ntresset för SBMIs branschdagar är fortsatt stort, vilket förstås är väldigt glädjande. Till Umeå var 121 anmälda och Jönköping hade 271 anmälda vilket är nytt rekord. I Jönköping kunde inte längre Filmstaden bokas då man har begränsat antalet gäster från 250 till 150 i entrén. Istället flyttades konferensen till Teatersalongen på Kulturhuset Spira. Lämpligt nog, kanske bör tilläggas, eftersom flera av presentationerna under dagen rörde sig kring ämnet kultur. Inte i den allra vanligaste bemärkelsen måhända, som innefattar teater, konst och musik, men väl i det breda begreppet kultur inom organisationer – de beteenden och attityder som styr hur vi arbetar och uppför oss på arbetsplatsen. Inte minst när det gäller säkerheten. Att hitta till Kulturhuset Spira är lätt om man en gång varit där. Nu un-

derlättades orienteringen av att ett sorteringsverk stod uppställt precis utanför entrén. Att dessutom SBMIs emblem prydde ljusskylten bekräftade adressen. Konferenserna i både Jönköping och Umeå inleddes med att SBMIs vd Björn Strokirk hälsade alla varmt välkomna, kanske lite särskilt till besökare från flera länsstyrelser och kommuner som anmält sig till dagarna. Därefter tog vice ordförande Jonas Johansson från Nybrogrus, över och berättade om nödutgångar i Spira och konkurrenslagstiftning – enligt vilken inga samtal om priser eller liknande fick föras under dagen. I Umeå fick Björn ge samma information, anpassat för den lokalen. Därefter var det dags för den första programpunkten på den dagordning som bestod av en diger lista skilda ämnen från alla aspekter av branschen.

Sven Wallman, Jönköping KROSSORDET # 144

branschdag branschdagar

Kristina Lundberg, Umeå

Björn Strokirk och Swerocks Niklas Osvaldsson fungerade som moderatorer i Jönköping, medan Björn delade ansvaret med Marie Berglund i Umeå.

Bästa platsen? NCCs Sven Wallman var inbjuden till Jönköping för att redogöra kring konceptet "bästa platsen" och det arbete som pågår i detta komplicerade ärende. Lokaliseringen av täkter är en nyckelfråga för framtiden, hur ska olika parametrar vägas för att säkerställa att en plats är den bästa tänkbara för en etablering? Ämnet ingår som en del i forskningsprojektet MinBaS Innovation, med stöd av Vinnova, där flera av SBMIs medlemmar deltar. Sven Wallman redogjorde i stora drag för projektet och uppmanade medlemmarna att dra nytta av de rapporter som genererats i flera ämnen. Vad gäller lokaliseringsfrågan berättade han att målet är att ta fram vetenskapliga underlag som kan användas i dialogen med tillståndsmyndigheterna. Lokaliseringsfrågan är starkt kopplad till samhällets behov, fortsatte Sven Wallman och menade att just det framtida kalkylerade behovet av material i en region bör vara styrande för var framtida täkter placeras. SGUs behovsanalyser fungerar där som ett starkt incitament. I Umeå hölls presentationen om lokaliseringsfrågan av Ecoloops Kristina Lundberg, som hade ett större fokus

KROSSORDET # 144

Moa Almquist, Jönköping

på regional massbalans och hur täkter och terminaler kan lokaliseras för att minimera transporter.

Nytt MKB-direktiv Näst på tur stod Erica Nobel från advokatfirman Delphi som redogjorde för propositionen om ändringar i Miljöbalkens sjätte kapitel. Dessa handlar bland annat om att verksamheter som kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas, liksom verksamheter som är tillståndspliktiga enligt Natura 2000. Verksamheter eller ändringar som inte medför betydande miljöpåverkan föreslås få ett förenklat förfarande. Tyvärr medför täkter alltid betydande miljöpåverkan, men vad som gäller för terminaler är oklart. Dessutom finns i vissa fall möjlighet till ett istället för två samråd. Pro-

Erica Nobel, Jönköping

ALLA NER E PRES NTATIO å hittar du p rna på medlemssido SBMI.SE positionen är i skrivande stund under beredning och förslagen till ändringar kan träda i kraft redan från årsskiftet. Erica Nobels Delphi-kollega Christian Härdgård fanns på plats i Umeå i samma ärende.

Hårdare krav på vatten Branschdagen fortsatte i juridikens tecken med nästa presentatör, Moa Almquist från Mannheimer & Swartling. Nu rörde det sig om vatten från täkt och de hårdare krav som väntas. I huvudsak handlar det om de miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten som uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska hålla. En uppmärksammad dom i EU-domstolen (benämnd Weserdomen) fastslår att det så kallade icke-försämringskravet har en tvingande verkan i varje enskild prövning. EUs medlemsstater är

Christian Härdgård, Umeå

”

Nästa föredrag gick under rubriken Natur och djur – törs man låta gräset gro i täkten?

Maria Werner, Jönköping och Umeå

alltså skyldiga att inte lämna tillstånd till verksamheter som innebär en försämring av vattenstatus eller äventyrar uppnåendet av god status. Detta innebär att även små förändringar av vattenkvaliteten kan leda till avslag och Moa Almquist rekommenderade SBMIs medlemsföretag att arbeta proaktivt med frågan och noga kommunicera hur verksamheten förhåller sig till MKN för vatten. Hon fortsatte med att berätta att hon ännu inte sett några MÖD-domar som hänvisat till Weserdomen men att branschen behöver förhålla sig till icke-försämringskravet redan nu. I Umeå höll advokatkollegan Kim Fors, även hon Mannheimer & Swartling, presentationen. Moderatorn framhöll att bergtäkter främst bör vara observanta på kväveinnehållet i det vatten som lämnar

täkten. Befinner sig täkten i ett område med höga kvävehalter på grund av andra verksamheter, som exempelvis jordbruk, kan även små tillskott av kväve vara oacceptabla. I så fall bör man försöka minska spillet när borrhål laddas inför sprängning. Detta kan ofta halvera kvävehalten i vattnet som lämnar täkten. Räcker inte det så finns det kanske möjligheter att anlägga och leda vattnet via en våtmark som absorberar kväve – om man får tillstånd av markägaren att anlägga en våtmark. På SBMIs hemsida finns mer information.

Kim Fors, Umeå

Paulina Rautio, Jönköping och Umeå

Temporär natur Nästa föredrag gick under rubriken Natur och djur – törs man låta gräset gro i täkten? och handlade om hur man i Nederländerna infört en dispens för temporär natur. I stort sett

går denna ut på att ett område avsatt för framtida exploatering kan erhålla en dispens för att låta "naturen ta över" under en begränsad tid och sedan ta tillbaka området och flytta skyddsvärda arter till annan plats, i den mån sådana har etablerats. Skulle detta tillvägagångssätt kunna användas även i Sverige? Ja, men med en del förbehåll, menade Maria Werner från Setterwalls advokatbyrå. Kanske framförallt som ett komplement och då inriktat på platser med litet antal arter. SBMI har sett svårigheter med att förutspå alla tänkbara rödlistade insekter som kan etablera sig i en täkt där man främjar biologisk mångfald och diskuterar därför med Miljödepartementet hur man kan ta ett bredare grepp om denna fråga. Läs mer om Temporär natur i Stenkoll #138 för en ordentlig genomgång kring hur systemet fungerar i Nederländerna.

Bättre täktansökningar Sista talare före lunch var WSPs Paulina Rautio som berättade om det levande dokumentet med namnet Täkthandboken, vars syfte är att hjälpa medlemmarna till bättre täktansökningar. SBMIs handbok, vars första version färdigställdes 2008, är ett ständigt pågående arbete och uppdateras kontinuerligt. I den senaste versionen har bland annat flera nya vägledande domar tillkommit och inom den närmaste framtiden kommer flera av de tidigare föredragshållarnas ämnen att infogas, bland annat nya bestämmelser angående samråd och miljökonsekvensbeskrivningar liksom nya bestämmelser rörande vattenverksamheter. Täkthandboken finns på SBMIs

KROSSORDET # 144

branschdagar

Katarina van Berlekom, Jönköping

Camilla Sarin, Jönköping och Joakim Heise, SBMI

hemsida och är endast tillgänglig för medlemmar. Därmed var förmiddagspasset avklarat och delegaterna fick sträcka på benen på väg mot restaurangen där lunchen gav ny energi inför fortsättningen.

Regelförenkling

”

Efter lunch, en välbehövlig kopp kaffe och mingel var det återigen dags att bänka sig för eftermiddagens föredrag. Första rubriken var ”Enklare och bättre – går det?” Presentationen handlade om SBMIs arbete i samråd med Miljödepartementet för att förtydliga kraven i ett flertal frågor, till exempel lokaliseringsutredningar för befintlig täkt, behovsprövningar av bergtäkter, kriterier för ”end-of-waste” för asfalt och betong, begreppet ”exploatör” med flera. I Umeå var det moderatorn Marie Berglund, ordförande i SBMIs Samhällsutskott, som höll föredraget medan Katarina van Berlekom, även hon medlem av Samhällsutskottet, hade samma uppdrag i Jönköping. De berättade att SBMI har en god dialog med Miljödepartementet, men i vissa fall kan goda idéer bromsas av politisk timing eller att departementet har väldigt mycket att göra –

SBMI har en god dialog med Miljödepartementet.

KROSSORDET # 144

Marie Berglund, Umeå

Johan Hjerpe, Jönköping och Umeå

främst på grund av EU-remisser eller EU-direktiv.

man håller täta uppföljningsmöten där alla som är inblandade i processen samråder och samverkar – under hela prövningstiden. Man betonar lag arbetet och prioriterar gruppkänslan på arbetsplatsen. Moderatorn ville naturligtvis veta hur Johan Hjerpe tycker att branschen sköter sig och fick svaret att "det naturligtvis tar tid att hitta rätt men att min uppfattning är att branschen är aktiv och hänger med". Läs mer om hur MPD i Dalarna arbetar i Stenkoll #142, sidorna 16–21.

Snabb täkthandläggning Många i publiken hade särskilt sett fram emot näste talares framträdande på branschdagen. Stenkoll publicerade i årets första nummer ett reportage från MPD i Falun där man lyckats införa en effektiv prövning och kortare handläggningstider vid täktansökningar. Johan Hjerpe, chef för prövningssektionen och miljösakkunnig, fanns på plats för att berätta hur man i Dalarna klarar av det som många på andra håll i landet har problem med, åtminstone i bergmaterialbranschens ögon. Hjerpe berättade att erfarna handläggare får fokusera på täkter och att

Billigare tillsyn? Skanskas Camilla Sarin redogjorde därefter för SKLs förslag till nya tillsynstaxor (i Umeå höll Niclas Nilsson föredraget). SKLs förslag är menat att göra det enklare att fastställa avgif-

ALLA NER E S PRE NTATIO å p hittar du rna på medlemssido E SBMI.S Håkan Holmgren, Jönköping och Umeå

Martin Carlström, Jönköping och Umeå

är särskilt nöjd med. Istället har man i referensgruppen, där Camilla och Niclas ingår liksom flera representanter från andra branscher, propagerat för den så kallade "Rättviksmodellen" där man helt enkelt betalar för den tillsyn som utförs. Detta inspel har dock ännu inte gett något resultat. Arbetet med översynen av taxemodellen fortskrider men det är oklart när ett skarpt förslag finns framme.

Digital kontroll Niclas Nilsson, Umeå terna och göra tillsynstaxorna enklare att förstå för både myndighet och verksamhetsutövare. Det verkar dock som om SKLs förslag i många fall kan ge höjda avgifter, något som branschen naturligtvis inte

Företaget CheckProof har tagit fram ett system för digitalisering av rutiner, processer och avvikelsehantering som presenterades av Håkan Holmgren. Appen CheckProof är lättanvänd och användaren kan i väldigt stor utsträckning skräddarsy funktionaliteten för att passa den egna arbetsplatsen och hur man vill arbeta. Läs mer om CheckProof i

detta nummer av Stenkoll på sidorna 44–45. När Håkan Holmgren lämnade scenen intogs densamma av organisationspsykologen Martin Carlström från Havinder & Carlström. Dennes presentation handlade om organisationers beteenden och om hur man kan ändra på dessa med OBM – Organizational Behaviour Management. Han började med att fastställa att en organisation förstås inte har något beteende utan det är människors beteenden som styr. Läs mer om OBM och om hur man kan förändra beteenden och göra arbetsplatsen säkrare och mer effektiv på sidan 38 i detta nummer av Stenkoll.

Så testas masker Exponering för kvartsdamm är en av de stora riskerna i branschen, dessutom mycket uppmärksammat de senas-

branschdagar

Martin Hagström, Jönköping och Umeå

te åren. Arbetsmiljöverket uppdaterade 2015 sin föreskrift i ämnet och har också precis genomfört ett tillsynsprojekt rörande kvarts i bergindustrin. Skydd mot kvartsdamm sker på flera olika sätt, beroende på arbetsuppgifter och tillvägagångssätt. Branschdagens näste talare, Martin Hagström från Skydda, redogjorde för sitt specialområde, nämligen ansiktsmasker och vikten av att dessa är rätt anpassade till användaren. Läs mer om tillpassningen och ansiktsmasker i detta nummers tema om kvartsdamm på sidorna 14–23.

Väg, järnväg och säkra maskiner

”

Klas Hermelin från Trafikverket fanns på plats i Jönköping (i Umeå ersatt av Jan Bida från MinFo) för att tala om nya krav och dokument från myndigheten, framförallt när det gäller obundna lager till väg och järnväg. Flera förändringar och omarbetningar har skett. Därefter lämnades plats för Skanskas Mats Hörnlund (i Umeå Björn Strokirk) som berättade om arbetet

Mats och Björn redog jorde för hur man arbetar i dialog med maskintillverkarna för att göra framtidens maskiner än säkrare.

KROSSORDET # 144

Klas Hermelin, Jönköping

Mats Hörnlund, Jönköping

inom SBMIs Krossutskott. Krossutskottet, som består av representanter från ett flertal företag från producent- och krossentreprenörsidan, arbetar för att identifiera risker och behov, driva utveckling och skapa efterfrågan. Mats och Björn redogjorde för hur man arbetar i dialog med maskintillverkarna för att göra framtidens maskiner än säkrare. Som goda exempel på vad arbetet har lett fram till nämndes dolsäkra rutor och hyttfilter för kvartsdamm. Ett ytterligare exempel som det funderas runt just nu är säkra snabbfästen för skopor. De berättade att man inom Krossutskottet skiftat fokus en smula och nu i högre utsträckning involverar medlemsföretagens beslutsfattare inom inköp i arbetet, så att det inte ska finnas ett glapp mellan dem och de tekniskt sakkunniga som arbetar med att identifiera risker och föreslå åtgärder för säkrare maskiner. Mats är ett bevis på detta: han håller i inköp av gula maskiner till Skanskas bergtäkter och har i september varit med på möten med Pon och Swecon. I förlängningen ser han gärna en dekal med texten "SBMI-klassad" på en maskin eller funktion. Han menade att vi har nått en bit på vägen dit.

nuari och Stenkoll skrev utförligt om resultaten. SGU definierar flera områden som möjliga för försök i mindre skala och som kompletterade med detaljerade undersökningar som kan ligga till grund för fortsatta insatser. Läs mer om SGUs rapport i Stenkoll #142, sidorna 40–42. Dock visade frågestunden efter Johan Nybergs föredrag att ekonomi, brist på hamnlägen att ta in havssand, med mera, gör att det inte i dagsläget är aktuellt att ta denna mycket stora resurs i anspråk.

Dyr sand SGU fick under 2016 i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheterna till utvinning av havssand. Projektet redovisades till Regeringskansliet i ja-

Försäljningsförbud Dagens näst sista huvudperson var Svevias Lotta Liedberg vars presentation handlade om kraven på prestandadeklaration och vad som händer om dessa krav inte efterlevs. Boverket utövar marknadskontroll inom området och kräver rättelse vid felaktigheter. Boverket kan dessutom meddela försäljningsförbud och i sista hand böter eller sanktionsavgift. Det har dock hänt ett flertal gånger att SBMI-medlemmar uppmärksammat att kunder upphandlat ocertifierat material från konkurrenter, trots att materialet omfattas av kraven. Kunskapen från inköparna är helt enkelt för låg i många fall, inte minst vad gäller enligt vilket system CE– märkning ska ske. Då återstår möjligheten att överklaga upphandlingen och kontakta Konkurrensverket. Emellertid kan det vara känsligt att som aktör på en lokal

ALLA NER E S PRE NTATIO å hittar du p rna på medlemssido SBMI.SE

Johan Nyberg, Jönköping och Umeå

Karl-Johan Aksell, Jönköping

marknad vidta de åtgärderna. SBMI kan däremot ta emot väl dokumenterade fall och driva ärendet i medlemsföretagets ställe. I Umeå hölls presentationen gällande prestandadeklaration av Marie Gustafsson, Swerock. Hon och Lotta Liedberg har gemensamt tagit fram underlaget till föredraget. SBMI anser att det är av stort värde och planerar inom någon månad att presentera det på hemsidan som ett faktablad för kunder och producenter.

rellt är det viktigt med en jämn produkt vad gäller korngradering, kornform, densitet och fukt för att lyckas. De gick igenom de parametrar som säkerställer en bra produkt och menade att trots att förfarandet innebär en del utmaningar så går det att tillverka kvalitet. Viktigt dock att dialogen mellan leverantör av ballast och asfaltstillverkaren är levande för att ge optimala recept. Och därmed hade ännu en branschdag löpt till ända, såväl i Jönköping som i Umeå. Bergmaterialbranschen lämnade Kulturhuset Spira respektive Filmstaden, kanske något vingliga efter många ämnen och frågeställningar men garanterat uppdaterade om det senaste inom industrin. Efterföljande enkät visar att publiken var mycket nöjd med helheten, men att vissa detaljer bör justeras till nästa år. Bland annat var det för

Asfalt utan naturgrus Branchdagens allra sista scentid hade tilldelats NCCs Karl-Johan Aksell (Kenneth Vikström, NCC, i Umeå) som ställde frågan om huruvida det går att framställa bra asfalt utan naturgrus och med återvunnet material? Svaret blev tydligt att det går, dock behöver man vara noggrann. Gene-

Lotta Liedberg, Jönköping

”

Frågan ställdes om det går att framställa bra asfalt utan naturgrus och med återvunnet material? varmt på de övre raderna i Spira, vilket maskinisten enkelt kan åtgärda. Ett sätt att få mer dialog mellan utställare och övriga branschdagsbesökare vore att ge utställarna knappt en minut vardera på scenen innan lunch – för att presentera ”detta vill jag tala med er om i nästa kafferast”. SBMI menar att det låter som bra idé som bör prövas under vårens och höstens branschdagar 2018. Enkäten gav också många lovord och tips på andra detaljer som kan förbättras. SBMI tackar dem som tog sig tid att besvara den.

•

Dags att digitalisera rutiner, processer & avvikelsehantering? • Miljö • Kvalitet

• Hälsa & Säkerhet • Maskiner / Produktion

Boka en demo och läs mer på checkproof.com eller ring oss på 08-732 35 00

materialförsörjning

Brist på ballast? Behovet av ballast ökar – inte minst i den expansiva Stockholmsregionen. Men räcker kapaciteten? En ny rapport förutspår en brist på några års sikt. TEXT: HANS LUNDGREN

onsultföretaget Ecoloop har på uppdrag av SBMI analyserat kapaciteten för ballast i Stockholm. Kontentan är att resurserna inte räcker till i länet och att en brist uppstår inom några år. Det finns ett par faktorer som möjligtvis kan göra att situationen inte behöver bli så allvarlig, enligt rapporten. Den ena är om länsstyrelsen ger tillstånd till fler täkter i Stockholms län. Den andra är uttaget av entreprenadberg från infrastrukturprojekt de närmaste åtta åren. Å andra sidan – skulle stora infrastrukturprojekt bli fördröjda blir bristen på ballast än större. – Rapporten stämmer med den bild av verkligheten som våra medlems företag ger. Det är viktigt att visa hur läget är för beslutsfattare och myndigheter. De har inte alltid tillräcklig kunskap om ballastkapaciteten, kom-

FOTO: RICKARD FORSBERG

”

Det är förstås bra om entreprenadberg kan återvinnas. Men då måste det finnas ytor där det kan tas om hand.

KROSSORDET # 144

Gustaf Werner

menterar Gustaf Werner, Nordenchef för Skanska Industrial Solutions och ordförande i SBMI.

Längre transporter Kapacitetsbristen får följder, påpekas i rapporten. Ett exempel är att ökningen av koldioxidutsläpp blir betydande, till följd av fler transporter. Ökad trängsel och risk för olyckor är andra exempel. Längre transporter leder också till ökade kostnader för bostadsbyggandet. Enligt rapporten kan politikerna minska problemen med tung lastbilstrafik genom att underlätta möjligheterna att lossa ballast från fartyg till terminaler nära vattnet. Att ta in ballast med järnväg bör också främjas. I Stockholm är problemet att det är trångt på spåren in till staden. Spårkapaciteten räcker inte till, vilket begränsar möjligheterna till ballasttransporter på järnväg. Rapporten har analyserat tillgången på ballast fram till 2030. När det gäller kommersiella täkter konstaterar man att tillståndsgivningen är komplicerad och prövningen kan resultera i ett avslag med motivering att behov av bergmaterial saknas. Något som skett i Stockholms län under senare år. Hur sökande ska styrka behovet av en täkt har inte tillståndsmyndigheterna beskrivit. Sedan maj 2016 har heller inga nya täkttillstånd beviljats i länet. När det gäller entreprenadberg, det vill säga överskott i samband med exploatering för bostäder, vägar och annan infrastruktur, kommer de största mängderna från tunnlar och utsprängning av våningsplan under mark och garage. Återvinning av sådant berg är i hög grad beroende på om materialet har ett marknadsvärde. Rapporten konstaterar att ekonomin påverkas av

hur långt materialet transporteras. Transporterna ökar också om det råder brist på mellanlagringsplatser för krossning och bearbetning. – Det är förstås bra om entreprenadberg kan återvinnas. Men då måste det finnas ytor där det kan tas om hand. Det måste vara möjligt att göra det i tillfälliga produktionsanläggningar och terminaler. Det är ofta företagen själva som får nosa upp sådana tillfälliga ytor, inte kommunernas exploateringskontor, säger Gustaf Werner.

Svårt få tillstånd Stockholm är den mest expansiva regionen i landet. Behovet av bergmassor är stort till infrastrukturprojekt och bostadsbyggande och beräknas till cirka 12 miljoner ton per år. Regionens behov kommer dessutom att öka de närmaste åren. Enligt länsstyrelsen kommer befolkningen att öka med upp till en halv miljon invånare fram till 2030. Det ställer krav på en kvarts miljon nya bostäder. Enbart i Stockholms stad planeras 140 000 nya bostäder under perioden. Nya lägenheter genererar i sin tur ökat behov av exempelvis omkringliggande lokaler för handel och skolor. Lägg därtill en stor utbyggnad av tunnelbanan. Enligt rapporten har avstånden för att transportera berg ökat med 150 procent mellan åren 2010–2014. Det är en följd av att täkterna blir färre men större och belägna allt längre ut från centrala delarna av regionen. Det finns potential att minska transportkostnaderna, till exempel genom att utnyttja befintliga hamnar och kajer. Idag finns ett fåtal centralt belägna kajplatser och det är svårt få tillstånd till nya platser i centrala lägen. Ett exempel från rapporten är Sand & Grus AB Jehander som har avsevärt lägre kostnader för det material som transporteras till sjöss än om det hade gått

med lastbil. Företaget har kajplatser vid två av sina täkter och vid tre mottagningsplatser i Stockholm. En välbelägen terminal på Kungsholmen är numera bebyggd med bostäder. – Sjövägen borde ha bättre förutsättningar för billigare transporter, vi har mycket vatten omkring Stockholm. Järnvägen har ett problem i Stockholmsområdet, det är ont om spår och den smala getingmidjan söder om Stockholms central är ett hinder, säger Gustaf Werner.

Allt längre transporter Svårigheten att få tillstånd för täkter, på grund av de höga kraven om att begränsa olika miljöstörningar, gör att de flyttas allt längre bort från tätorter. Detsamma gäller olika terminaler, där materialet kan mellanlagras och sorteras.

Bristen på ballast i Stockholm för med sig att byggkostnaderna ökar och att takten i byggandet inte kan hållas. Miljö och klimat påverkas genom ökade utsläpp och olycksrisker. Ecoloops rapport skissar på två scenarier. Det ena är att behovet av ballast ökar i takt med befolkningsutvecklingen, cirka fem ton per invånare – dagens brist på bostäder består men ökar inte. Det andra är att det följer den utveckling som SGU har beräknat i en tidigare rapport, en ökning med sex procent per år och bygger på politikernas uttalade ambition att minska bostadsbristen. I det första fallet uppstår en brist 2025. I det andra redan 2021. SGU betonar vikten av att ballastförsörjning finns med i analys och planering i ett tidigt skede. Behovet synliggörs inte i planeringen. Gustaf

Werner håller med: – Det är viktigt att planerare i kommun och länsstyrelse tar hänsyn till ballastkapaciteten tidigt vid stora infrastrukturprojekt. Det finns potential till bättre samarbete mellan tillståndsoch exploateringsmyndighet. Det är för sent när bygget väl är igång.

•

Kapacitetsanalys för Stockholms

län gjord av Ecoloop april 2017

Kapacitetsanalys för Stockholms

län gjord av Ecoloop april 2017

Stad, Solna Stad, Nacka och Järfälla kommuner, bostäder. Även ett flertal av övriga kommuner åtagit sig att tillsammans bygga 78 000 nya i länet har bostadsvisioner om ökat framöver för att möta den kraftiga byggande

Kapacitetsanalys

för Stockho

befolkningstillökningen. för år 2015 i lms län gjord SGU´s rapport av Ecoloop april 2017 variationer. (se Figur 6 nedan) men antaglig en förekommer Det talas ofta om behovet av bostäder, Det som i Scenari men utvecklingen i en expansiv region stora regiona exponentiellt ökat byggande av alla la till ett o 2 utgör ”Uttag SGU´sleder samhällsfunktioner. Som exempel kan prognos inkl entrepre nämnas att om en ökning med nadberg” (grön Stockholms stad har beräknat att 140 täcker en del av behove 000 nya bostäder genererar ett antal 6% per år med linje) är en kombin ytterligare som givetvis erfordrar ballastmaterial. lokaler t av ballast. hänsyn taget börjar  En enkel analys av tillgång för ballast på en lägre till entreprenadbergation av för perioden till 2030. Underlag har nivå än de teoretisDet betyder att kurvan som tagits fram för genom kontakter, intervjuer och inhämtande ”Uttag kt summerade I detta scenario av aktuella uppgifter och genomgång bruttosiffrorna. inkl entreprenadberg” kan det uppstå täkttillstånd mm i Stockholm. av en brist på ballast omkrin g år 2021.  En uppskattning av miljöeffekten (CO2), genom inhämtande av uppgifter om transporter och beräkning i olika scenarios av det ökade transportarbetet att i stället transportera ballast till Stockholm från kringliggande län. Analysen omfattar Stockholms län. Uppsala och tillgång på ballast och ett tänkt transportavstånd Dalarnas län har studerats för att bedöma för att täcka brist på ballast.

1. ANALYSENS OMFATTNING Syftet med denna rapport har varit att

lm Kapacitetsanalys Stockho Ecoloop Rapport 2

ge:

Figur 6 Utdrag

Status: Utgåva: Datum: Författare: Projektnummer: Uppdragsgivare:

ur SGU´s rapport

Grus, sand och

krossberg 2015

7. MILJÖKONS EKVENSER En teoretisk beräkning har gjorts Stockho mängd materia Stockho l som från trafikstörningar lm består huvudsakligen kringliggande län. Konsek behöver tillföras i att transpo Fredrik Meurman vensern och olycksrisker, 5. TRANSPORTER dels ökade utsläpp rterna ökar. Detta leder a av brist på Beräkningen dels till av CO2 utsläpp av CO2 och 1626 Ungefär hälften av alla transporter är partiklar. en byggrelaterade och av dessa är hälften tunga transporter för att i täcka upp för denna när man tittar på ballast, trä, varor av SBMI, Björn Strokirk trä och samlastat gods. brist har gjorts 7.1. Trafik på Scenario 1. Trafiksituatione 5.1. Transportavstånden ökar och en sydlig n och brist på framkomlighet sektor. Om materia De studier som LTU och Ecoloop genomfört gör att regione med Södertörn somtranspo n l behöve i rtavstån praktike case inom r projektet det hämtas ”Energieffektivt logistiksystem på Södertörn”, blir c:a 200 från omkringliggan n är delad i en nordlig 20 km. km jämfört med finansierat av Energimyndigheten, de län har antagits visar att transportavstånden för jord och berg det genomsnittliga har ökat med upp till 150 % år 2010 att Figur 1 Stockholm med kringliggande transpo 2014 enligt åkerierna. rtavståndet idag En förklaring till detta är att platser län där man i första hand kan komma hamnar ”längre ut” och att transporterna att hämta bergmaterial till detta område, när länet inte självt kan försörja på blir mer komplicerade i förtätningsprojekt i sig sitt behov av bergmaterial. i regionen.

Rapport 2 1

Figur 3: Samhällsfunktioner kopplade

2017-04-28

som visar vilken lm genom att till bostäder (Källa: Uppgift från Stadsbyggnadskontoret importe Stockholms ballast i stad) ra ballast

Ecoloops rapport.

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax:info@swemas.com 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Nu även med reservdelslager i Bålsta

trygg arbetsplats

Vägen till en säker kultur Så gott som alla företag månar om och arbetar för det man brukar kalla för en "säkerhetskultur". Ofta pratas det om att förändra människors beteenden för att nå framgång. Mer sällan om hur detta görs på bästa sätt. TEXT: NICLAS KINDVALL

rganisationspsykologen Martin Carlström berättar att han ofta kallas in när frågan "varför?" ställts ett antal gånger utan att några svar uppenbarat sig. Varför fungerar inte samarbeten eller nya arbetssätt? Varför följer inte alla de instruktioner vi kommit överens om och varför lyckas vi inte förändra organisationen tillräckligt fort? – Det finns ett antal myter som vi tar för sanna, säger Martin Carlström. Till exempel att vi människor är rationella varelser, att vi kommer att förändra våra beteenden bara vi får rätt information och att vi förändrar våra beteenden genom att förändra våra attityder.

Beteenden styr Vi menar helt enkelt att våra beteenden styrs av hur vi uppfattar oss själva, vilka värdeord vi använder för att beskriva oss. Det kan handla om attityder, om värderingar, om självkänsla och om personlighet.

FOTO: RICKARD FORSBERG

”

Det finns ett antal myter som vi tar för sanna. Till exempel att vi människor är rationella varelser.

KROSSORDET # 144

Mar tin Carlström

Helt fel, menar Martin Carlström. Snarare är det våra beteenden som i själva verket styr till exempel attityder och värderingar. – Vi måste flytta fokus från "är" till "gör". Särskilt viktigt är detta när det handlar om säkerhet. Det finns farliga beteenden som ökar riskerna för olyckor liksom det finns beteenden som ökar tryggheten på arbetsplatsen.

Toppstyrning fel väg Han menar att det ofta finns en övertro från ett företags ledning om att policies och värdegrunder på egen hand ska åstadkomma önskade förändringar. En ledningsgrupp bestämmer hur arbetet ska utföras och menar att det räcker med att de anställda följer givna ramar. – Faktum är att det vanligaste felet är att ledningen hierarkiskt styr nedåt genom att bara fastställa regler för de anställda utan att tillräckligt noga följa upp resultaten. De som ska utföra arbetet måste involveras och säkra beteenden ska förstärkas. Martin Hagström berättar att människors beteenden till stor del styrs av vilka konsekvenser de får.

LÄSTIPS I Stenkoll #132 publicerades en ar tikel om KTHdoktoranden Simon Elvnäs och hans forskningsprojekt kring arbetsledande beteenden hos chefer, Rubriken lyder : Vad chefen gör (och vad chefen borde göra).

– Ledningen behöver uppmärksamma bra beteenden och ge positiv återkoppling. Samma sak gäller alla på arbetsplatsen, tillsammans kan man verka för att trygga beteenden smittar av sig på alla. Ansvaret behöver axlas av många.

Uppmuntra För att skapa en hållbar säkerhetskultur behöver hela organisationen vara överens om vilka beteenden som gör skillnad och varför de är viktiga. menar Martin Carlström. Det är också allas ansvar att observera, påminna och uppmuntra när någon gör rätt. Som arbetsledare är det viktigt att ge konkret feedback till alla på arbetsplatsen och uppmärksamma både bra och dåliga beteenden. Lyckas man som organisation med detta skapas en kultur där människor anpassar sina beteenden till vad som förstärks och uppmuntras. – Ska jag ge några sista råd så tycker jag att man ska börja fokusera på beteenden och hitta sätt att mäta dem, avslutar Martin Carlström. Fokus ska ligga på att förstärka trygga beteenden.

•

ledarskap för säkerhet

Ledarskap för säkerhet

Vad chefen gör (och vad chefen borde göra) projekt amhet med sitt forsknings Elvnäs har väckt uppmärks han om resultaten under KTH-doktoranden Simon hos chefer. I april föreläser kring arbetsledande beteenden veta mer redan nu. men Stenkoll vill nyfiket SBMIs branschdag i Stockholm EVA EDBERG KINDVALL ILLUSTRATION: TEXT & FOTO: NICLAS

är man när och effektfull. Effektfull registrerar gör medupplevelse av en situation Elvnäs och ens arbetsledande beteende händelserna, studierna, som Simon mer självständibåde de inre och yttre med arbetarna bättre och inte syns för hans medarbetare arbetat behov problemet är att de inre chefer i ga i sitt arbete. Medarbetarnas i flera år, har man låtit tankar och mottagaren. bli filmade ska styra, inte dina egna vitt skilda branscher känslor. anser är arbetsnär de utför vad de Effektiv eller effektfull har de återkoppom ledande uppgifter. Samtidigt handlar Ett exempel Rätt saker typer av arbetsalla medarbefått uppskatta vilka att ledarskap ling, något så gott som Simon Elvnäs menar har ägnat sig har ett stort bede saker ledande beteenden de att många upplever göra tare inte handlar om att och hans team ofta berömmer åt. När Simon Elvnäs saker. Därför är hov av och som chefer utan om att göra rätt vilka sådana ari kodat filmerna enligt vad chevara bra på. När cheferna om att om prata sig att viktigt det lika som faktiskt skatta vad de betsledande beteenden vad de ska göra. en förstudie själva fick det sig vara fer inte ska göra som tycker de att bevisligen utförts så visar och ledare gör när de arbetsleder – Jag försöker få chefer vad en chef läggs på just stor diskrepans mellan vilka berunt 40 procent av tiden att fråga sina medarbetare vad denne fakSiupplever sig göra och möten, doåterkoppling till medarbetarna. de har när det gäller hov en visar tiskt gör. kling, mon Elvnäs filmade material kumentation, kompetensutvec utsträckning noll och två – Vi är faktiskt i stor så vidare. Som annan sanning, mellan uppmärksamhet och vi interagerar siffran. omedvetna om hur över medprocent är den korrekta chef ska man reflektera Simon Elvnäs. att svenska med varandra, säger – Min uppfattning är brukar vi få egentligen borNär vi visar filmerna chefer inte gör det de "jag vet vad bästa, utkommentarer i stil med de göra, för verksamhetens men ser och känner jag tänkte i den situationen an istället det de tänker det" eller "jag råder inga tviatt jag inte uttrycker att de borde göra. Det men nu ser jag mycket minns ju att jag sa det de är effektiva, de får om vel det". fulltecknad och att jag faktiskt inte säger gjort, kalendern är att ledarskap men blir efSimon Elvnäs menar de är ständigt på språng på insidan av Därför anser jag ibland verkar pågå fekten den önskade? än vad som på effektiv människor, ibland mer att det är viktigt att skilja En människas faktiskt kommer ut.

”

Simon Elvnäs

Medarbetarnas behov ska styra, inte dina egna tankar och känslor.

KROSSORDET # 132

Simon Elvnäs

KROSSORDET # 132

Stora eller små planer, WSP hjälper er att realisera dem WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information. www.wspgroup.se/takter

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Helsingborg Kim Svitzer 010-722 90 05

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

Vibrationsmatare

IFE System AB Box 368

Siktar

SE-551 15 Jönköping

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med drygt 40 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

Magnetseparatorer

Tel: 036 – 12 92 00

Metalldetektorer

E-mail: info@ife-system.se

rekrytering

Tjejdag i täkten När Bröderna Björklunds Grus i Näsum i Skånes nordöstra hörn strax innan sommaren öppnade sin täkt för besök var endast tjejer välkomna. Tanken med konceptet var förstås att intressera fler kvinnor för branschen. Och trots att man hoppats på ett något större antal besökare blev det ändå en mycket lyckad dag. TEXT: NICLAS KINDVALL FOTO: HANNA ÅKRELL

Eleverna fick pröva på många av de

arbetsuppgifter som finns i en täkt.

dén till tjejdagen uppstod efter NCCs Lin Tennungs presentation på SBMIs branschdag i Jönköping hösten 2016. Tennungs föredrag hade rubriken "Fler kvinnor i täkterna – vad kan förbättras?" Lena Björklund berättar: – Vi pratade om detta i bilen på väg hem från branschdagen. Vad kunde vi göra för att få upp ögonen på tjejer för vår bransch. Vi bestämde oss för att bjuda in endast flickor till en dag där unga tjejer får prova på många av de arbetsuppgifter som finns hos oss. Hon fortsätter: – Vi tycker det är viktigt att visa upp yrken där den praktiska fallenheten är betydelsefull. Den sidan utgör en viktig del av samhället.

KROSSORDET # 144

Lena och Peter Björklund arrangerade tjejdag i täkten.

Björklunds Grus valde att satsa på åttondeklassare, elever som börjat fundera på gymnasieval och framtida inriktningar. Man tog också kontakt med gymnasieskolor som har yrkesinriktade linjer mot transport, maskin/ entreprenad och anläggning för att se om de var intresserade att komma.

Lyckat första försök När det väl var dags för tjejdag i täkten visade det sig att planeringen kanske inte varit helt optimal. – Egentligen borde vi nog ha planerat in dagen lite tidigare på året, det visade sig att arrangemanget krockade med mycket annat, berättar Lena Björklund. Flera konfirmationer bland annat.

En handfull nyfikna elever fanns ändå på plats och fick till exempel pröva på att köra grävmaskin och hjullastare samtidigt som de proppades fulla med information om bergmaterialbranschen. – Självklart hade vi velat ha fler tjejer här men jag tycker ändå att dagen blev väldigt lyckad. Till och med lokalpressen fanns på plats, vilket resulterade i flera artiklar om vår verksamhet. Lena Björklund avslutar: – Det blev en väldigt trevlig dag där vår duktiga personal hjälpte oss med att genomföra vår idé. Vi tar med oss det vi lärt oss och kan göra en än bättre dag nästa gång.

•

Har du koll på säkerheten till Länsstyrelsen? Atradius erbjuder garantier för bl a miljötillstånd. Vi gör det snabbt, enkelt och utan krav på säkerheter. Kontakta oss gärna om ni vill diskutera era behov.

Tel.: 08-566 22 100

E-post: garantier.se@atradius.com

Web: atradius.se

framtidens platschefer

Sommarpraktik Stenkoll berättade tidigt i våras om det självstudiematerial för praktik i täkter som SBMI då var i full färd med att sammanställa. Nu är materialet klart att användas och förhoppningen är att branschen på så sätt kan intressera fler ungdomar. Med tanke på att många duktiga platschefer närmar sig pensionsåldern behövs ett tillflöde av nya krafter. TEXT: NICLAS KINDVALL

D FOTO: ENVIX

Eva Johansson

et material som nu finns färdigt bygger till stor del på dokument och filmer som SBMI redan tidigare producerat men har stöpts om i en form som passar praktikanter i täktbranschen. – Jag är väldigt nöjd med upplägget, säger Eva Johansson på miljökonsultföretaget Envix Nord. Det blev kanske lite mer omfattande än vad vi tänkt från början men vi har lyckats skapa en struktur som göra det enkelt att använda. Eva Johansson har varit ansvarig för sammanställandet av kompendiet och har till sin hjälp haft en expertpanel bestående av NCCs Per Murén, Svevias Pär Burlin, NCCs Pär Johnning och Jan Bida från MinFo.

samhällsbyggnad ska kunna använda sig av materialet vid praktik ute i verksamheten. Sedan tidigare vet man att det ibland kan vara svårt för de ansvariga på branschens arbetsplatser att hitta den tid som krävs för att på rätt sätt kunna ta om hand studenterna. Med hjälp av självstudiematerialet kan eleverna till viss del vara självgående medan de lär sig mer. Det handlar dels om lära ut grundläggande kunskap om bergmaterialproduktion och dels att ge varje elev möjligheten att komma underfund med om jobbet skulle kunna vara något att satsa på. Dessutom är praktiken ett utmärkt tillfälle för företagen att uppmärksamma talanger att följa upp för framtida anställningar. – Till självstudiematerialet hör också en handledning med tips till de arbetsplatser som tar emot praktikanterna, säger Eva Johansson.

”

Tanken är att elever vid högskolornas treåriga linjer med inriktning på

Till självstudiematerialet hör också en handledning med tips till de arbetsplatser som tar emot praktikanterna.

KROSSORDET # 144

Eva Johansson

•

Stenkast Bitar av b stenspru erg som kastas t. Be och byggn rgstycken ut från salvan a kan flyg i spr laddning ader vid bergs a långt oc ängningsögonb och borr prän h är lämplig fö hålsdiame gning. Stenkas en stor bi licket benämn dragande s stenkas t ber ter. Kast k En plan f rladdningsläng an undvi or på exempelv orsak till skad t eller ör att min d, br miljökons kas g is inh or på imera och a förladdning ekvensbe smaterialenom bl.a. bra omogent berg människor skrivning kontrollera s tenkast b , riktad spräng borrplan och , specifik en. hållutning ör ingå i a ning , nsökan o eller täckning 1.3 Kortfattad introduktion till täktverksamhet 3.4 av s m täkttill Skuthan stånd och alvan. tering /eller Med skut Täktverksamhet är tillståndspliktig enligt miljöbalkens nionde kapitel om miljöfarlig intagsöpp avses de bloc verksamhet och hälsoskydd. Innan en täkt kan etableras krävs omfattande förberedelser och k som efte är de tre h ning. Sprängn utredningar. Efterfrågan och avsättning, materialkvalitet, produktbehov, miljö‐ och ing, knackr sprängning ä skuten är uvudsakliga m r för omgivningsperspektiv, etableringstid och lokalisering, fastighetsägarfrågor och tillgänglighet är ning stor med hyd flesta fall väldigt stora, etoderna för f raulhamma för att få pla exempel på frågor som måste utredas innan en tillståndsansökan kan upprättas. ragm medan k ts i f . nackning entering av sk are samt sönd örkrossens Tillståndsansökan föregås av samrådsförfarande och med ansökan följer även en erde med hyd ut. S Att fragm raulhamm prängning kan lning med stålk miljökonsekvensbeskrivning. Tillståndsgivande myndighet är Länsstyrelsen. ula are är van vara ner på ste entera skut m ed stålku ligast och att föredra om därför åtg nblocket, var tillämpb De viktigaste delarna i produktionskedjan består av avtäckning, borrning/laddning, sprängning, vid det sp la är ett förfar art i de ande hjälpmed ärda skut dire räcks (fig skutknackning, krossning, siktning/sortering, lagring, lastning och transport (figur 1). Under kt vi el kan en ur 6). Kul som går ut på gripklo m d lastning av s att e an släpps produktionen finns det ytterligare en mängd aspekter att beakta, exempelvis damm‐ och prän onteras p från lastmtt tungt klot a å lastmas gsalvan och ut bullerbekämpning, arbetsmiljö och säkerhet, energiförbrukning, produktkvalitet, miljö‐ och askinen o v stål släpps an st kinen. M omgivningspåverkan samt logistik. etoden är örningar i arb ch föraren ka n etsgången vanlig i N . Som orge.

Självgående studenter

– Vi behöver få in materialet i studieplanerna, säger Eva Johansson. Kanske inte som en enskild kurs i första hand utan i anslutning till befintliga kurser i grundläggande bergteknik. Jag vet att det finns stort intresse ute i skolorna för vårt material.

OCH TEORI N I PRAKTIK ALINDUSTRI BERGMATERI

ndledning

med studieha Kurslitteratur

b) Figur 6. P skutet somrincipen för fr agmente spricker c) ring av sk och c) sk ut med st utet falle r sönder. ålkula nä r a) kulan 3.5 släpps, b Brytnin Figur 1. Enhetsoperationer vid verksamhet i bergtäkt. ) kulan tr g med h Figur 7. Brytni äffar ydraulha ng med hydrau Med hjäl lhammarmeto mm p av en h are Vid avslutande av täkt ska hela täktområdet, d.v.s. både brytningsområdet och den. Tekniken ydraulha verksamhetsområdet, efterbehandlas. Även efterbehandling kräver noggranna förberedelser (inte i spr bygger på att u mmare kan fas 3.6 och god planering. En efterbehandlingsplan ska ingå i tillståndsansökan. et och gynnsamt ickorna) faller tnyttja det nat t berg knSäkerh urliga spr ackas loss för kontroll de ut som eliminera sprickmönst icksy För att stemet oc vidare förädli er och rel en liten ” spräsäkerst ng (figur luftstötvå s, varför lossh älla fortsatt ve h gen ativt högbesikta ngsalva”. ållet 7). rksamh Förfaran om a tt knet i täk s så att 1.4 Täktverksamhetens organisation miljösynp g eller sprängm berg påve sprickfre acka inte od ten efte kven det k på blocker sprängning s etonerade sprä rkas stora mängder s. Spräng räver att ngmed inga berg unkt. Dock als edelsrester up mindre ä ka salvan och överberg häng bergel ligge n ning n vid tras bulle pstå spräng brytningsfront täkter som sprängni indu er kvar cera i brytnet har r kvar i salvan och att r, är aren. Organisationen i en täkt varierar beroende på om anläggningen är fast eller mobil och stor, hammarm r när ingsfro ng. Efters de m tillämpa ikros inte bergutfall raulh pricknten. Besiktni r brytning hyd eller ammaren etoden fördela om inte vibrat or ngsanvaret lig medelstor eller liten. Vid en stor, fast anläggning har platschefen i regel ansvar för endast en med hyd ger normalt på raulhamm arbetar. I Sver ktig ur hälso‐ ioner, täkt, medan en annan platschef kan ansvara för två eller fler mindre täkter. Under platschefen och ige finns 3.6.1 Dolor are. finns arbetsledare med olika ansvarsområden. En platschef med ansvar för många täkter måste för närva rande av naturliga skäl lägga större ansvar på arbetsledarna. Viktiga aktörer utöver den egna En dola är en l personalen är underentreprenörer. Det är vanligt att underentreprenörer sköter lastning och addning eller d sprängningen transport, men de kan också hyras in för exempelvis borrning, sprängning eller krossning, i och som ligge el av laddning som inte har d (syltan). Dolor r kvar i borrhå synnerhet när det gäller mobila anläggningar. För att samordna och optimera alla aktiviteter i utgör en stor s let eller i mater etonerat planenligt un besiktn der ialet framför br bergmaterialkedjan är tvåvägskommunikation och erfarenhetsutbyte mellan platschef, ing rensas salvan med äkerhetsrisk vid sprä ytnings 11 ngningsarbete bottenp en grävmaski latta. So arbetsledare, personal och underentreprenörer samt mellan de olika processtegen i t. Om dolor up fronten n utrustad me upp och marke m komplement vid do ptäcks vid d skyddsglas oc lbesiktning fin verksamheten av största vikt. ra dolor. h förstärkt ns det hundar s om är utbildad e för att spåra 3.6.2

Skrotning

Nästa fas

Nu går arbetet in i nästa fas. Det handlar om att göra skolorna uppmärksamma på att materialet finns och samtidigt se till att bergmaterialindustrin ställer upp med de praktikplatser som behövs.

Ibland hänger stora stenar o salva har skju ch block kvar tits. Att rensa b i brytningsfron måste genomfö rytningsfronte tens slänt och ö vre kant efter a med hjälp av g ras innan vidare arbete med n från bergutfall och ö tt en verberg rävmaskin me sprängsalvan massor rasar. d hydraulhamm kan forsätta. S kallas skrotning och En grävmaskin krotning bör u med fallande r har längre räc are, eftersom det finns risk fö tföras asmassor. kvidd än t.ex. e n lastmaskin, v r att block och andra ilket minskar risken

3.6.3

Arbete med h

ydraulhamm

are

Vid arbete med uppstår. Hytte hydraulhammare, liksom vid n på maskinen skutknackning som knackar s sprängning, finns risk för at ska genomföra kut ska därför t stenkast/‐sp säkerhetsavst ha skyddsglas rut ånd på 100 m s på ett avskärmat, fö och förstärkt b r ändamålet avs ska markeras otten, ett område och väl. Det finns splitte ett gummikjol som rskydd som kan mont eras på hydrau bullerdämpan hydrauliskt fälls ner ö lhammaren. Sk ver hammaren. de effekt. yddet består av Splitterskydd et har även en en kraftig 12

Självstudiematerialet består av ett kompendium och en handledning med tips till ansvarig på arbetsplatsen.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Värmeskåp

STÖRNINGSFRI DRIFT FÖR OPTIMERAD TILLGÄNGLIGHET

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning

S. Långebergsgatan 18 • 436 32 Askim

www.lutze-conveying.com

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Personligt och professionellt hela vägen

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henric Gustafsson, 070-732 76 86, och Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80

verksamhetsstöd

Koll på skötsel och Ledningsverktyget CheckProof hjälper användaren att upprätta digitala checklistor för att underlätta flera arbetsmoment i en täkt. Stenkoll tittar närmare på ett system som säkerställer att inget faller mellan stolarna. TEXT OCH FOTO: NICLAS KINDVALL

et finns flera ledningssystem på marknaden som har ambitionen att underlätta för industriföretag att digitalisera många av sina processer. CheckProof är ett av dessa, med skillnaden att man redan initialt fokuserat på just täktbranschen. Inte särskilt konstigt med tanke på att en av grundarna kommer därifrån. – Jag är i princip uppväxt i täkten, skrattar Håkan Holmgren, vars familj ägde Rimbo Jord som 2011 såldes till Jehander. Vi befinner oss i Ledingetäkten, mammas gata för Håkan Holmgren om uttrycket tillåts. Här tillbringade han mycket tid under uppväxten. – Här har jag jobbat som hjullastaroch grävmaskinförare och driftat våra processanläggningar. Sedan var jag med och drev verksamheten. När företaget såldes till Jehander

”

Nånstans där föddes idén om att bygga ett system med fokus på användaren.

KROSSORDET # 144

Håkan Holmgren

blev han kvar som processutvecklare i den nya organisationen. Hans dåvarande arbetsuppgifter och de svårigheter han stötte på födde idén om ett system för att hålla koll på rutiner och processer. – Vi arbetade mycket med papper och penna. De digitala verktyg vi testade på den tiden hade som gemensam nämnare att det saknades ett enkelt gränssnitt som underlättade sådant som tillsyner, skyddsronder och egenkontroll, berättar han. Nånstans där föddes idén om att bygga ett system med fokus på användaren.

I drift sedan 2016 Sagt och gjort. Håkan Holmström började i slutet av 2014 att tillsammans med en barndomsvän skissa på ett helt nytt system. Första betaversionen stod färdig 2015 och 2016 släpptes den första skarpa versionen. I skrivande stund loggas fler än 10 000 kontroller per månad i systemet, i bergmaterialbranschen men även i betongbranschen och annan industri. – Många andra system är byggda av ingenjörer för ingenjörer, menar Håkan Holmgren. CheckProof ska vara lätt använda för alla på arbetsplatsen. Uppenbarligen har man lyckats, det tycker åtminstone hjullastarföraren Christer Schönqvist, 67 år, som använder systemet dagligen. – Jag har ju min app i min smartphone och mina

checklistor, säger han. Det var inga som helst problem att lära sig arbetsgången. Varje morgon kontrollerar Christer sin hjullastare enligt en checklista som platschefen Jan Sigfridsson satt samman. Listan består av ett antal kontrollpunkter, allt från olje

tillsyn nivåer och skopans kondition till lufttryck och brandsläckare. Varje moment registreras i appen och skulle något avvika registreras även detta, med ett foto om så skulle behövas. I systemets kontrollpanel kan sedan arbetsledaren följa upp, beställa eventuella reparationer och återkoppla till användaren. – Det finns många fördelar med systemet, menar Christer Schönqvist.

Jag känner att jag har koll på min maskin och missar inga kontroller, i så fall får jag en påminnelse från systemet. Han menar också att det var enkelt att lära sig att använda appen, några dagars övning räckte.

Stöd för mycket Tack vare att användaren i stor utsträckning kan bygga in egna funktioner använder platschefen Jan Sigfridsson systemet till betydligt mer än kontroll av rutiner och processer. – Det har blivit ett stödsystem för hela produktionen, berättar han. Vi använder CheckProof till bland annat kvalitetskontroller och miljö- och produktionsrapporter. Var jag än sitter kan jag plocka upp information att jobba med. Tack vare infon kan jag se mönster i produktionen, var flaskhalsarna finns och hur vi kan maximera våra processer. Jehander i Ledinge är en av de första täkterna i branschen att använda systemet och är hittills väldigt nöjda. – Utvecklingspotentialen är stor, fortsätter Sigfridsson. Vi minimerar dubbeljobb och vi minimerar pappershantering samtidigt som vi har koll på maskiner och produktion. Håkan Holmgren bekräftar att CheckProof mer och mer glidit mot att fungera som ett verksamhetsstödsystem. – Våra kunder har varit med och byggt systemet. Jag, som jobbat i

”

Vi minimerar dubbeljobb och vi minimerar pappershanteringen sam tidigt som vi har koll på maskiner och produktion. Jan Sigfridsson

branschen och vet vilka utmaningarna som finns, är förstås jätteglad över att vi tillsammans kan utveckla CheckProof och fånga upp alla goda idéer.

•

”

Jag känner att jag har koll på min maskin och missar inga kontroller, i så fall får jag en påminnelse från systemet.

Christer Schönqvist

KROSSORDET # 144

Hallå där Patrik Jansson som i somras ersatte Roland Netterlind som vd för BEF. FOTO: SBMI

Hur hamnade du på posten? – Jag har varit polis i över tjugo år och mesta delen av den tiden har jag arbetat med tillståndsgivning när det gäller användning av explosiva varor. Sedan 3–4 år tillbaka har jag suttit med i RfSU (Rådet för Sprängteknisk Utbildning) och är intresserad av frågorna. Därför har jag ett stort kontaktnät i både branschen och på myndighetssidan. – Faktum är att jag i våras hade börjat se mig om efter ett nytt jobb och befann mig i en rekryteringsprocess för ett jobb på FOI när vår ordförande Jan Johansson tog kontakt. Han frågade mig om jag inte hade funderat på att byta jobb. Jag kunde ju inte svara annat än ja på den frågan. Tackade du ja omedelbart? – Nästan. Självklart blev jag väldigt smickrad av att få frågan men samtidigt ville jag fundera och bli säker på att jag kunde göra ett bra jobb för föreningen. Till sist landade jag i att "nu kör vi".

FOTO: BEF

”

Har du hunnit bli varm i kläderna? – Jodå, det började ju ganska lugnt i somras och jag fick chansen att läsa in mig på verksamheten och lära mig lite mer. Nu är det full fart med många olika projekt på gång. Men jag har förstås väldigt mycket kvar att lära mig. Jag trodde att jag hade hyfsad koll på branschen men upptäcker att det finns än mer jag vill veta. Men jag är väldigt nyfiken som person och tycker om att lära mig nya saker.

En av mina tankar är att vi ska samarbeta ännu bättre med myndigheterna, erbjuda dem utbildning om vår bransch.

KROSSORDET # 144

Patrik Jansson

Vad är din viktigaste uppgift som vd för BEF? – Allt handlar om medlemsnyttan! Min uppgift är att se till att våra medlemmar får den hjälp och det stöd de behöver. Sedan handlar det förstås också om att föreningen har en ekonomi i balans och att vara en övergripande kontakt med myndigheterna. Där har jag bra ingångar som jag kan utnyttja för att underlätta för våra medlemmar. Vad jobbar ni med just nu? – Haha, det är många olika saker förstås. En av mina tankar är att vi ska samarbeta än bättre med myn-

BEF – BERGSPRÄNGNINGSENTREPRENÖRERNAS FÖRENING BEF har 105 medlemsföretag och 60 aktivt stödjande par tners. BEFs medlemsföretag står för runt 85 procent av ovanjordssprängningarna i Sverige. Föreningen fungerar som remissinstans till MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), Arbets miljöverket och Polismyndigheten.

digheterna, erbjuda dem utbildning om vår bransch. Både för att öka förståelsen för bergsprängarnas arbete och för att underlätta för myndigheterna när de gör sina inspektioner. men jag har fler idéer och tänker göra mitt bästa för att driva på framåt. Hur ser du på samarbetet mellan den bransch du representerar och berg materialindustrin? – Jag upplever att dialogen fungerar bra och vi har väldigt många gemensamma frågor. Ett resultat av samarbetet är en dolutbildning som snart publiceras på vår hemsida, där har vi arbetat nära SBMI.

•

EvoWash™ sandtvättanläggning ger oöverträffad kontroll av slambegränsningar, vilket reducerar förlusten av godkända små partiklar i reningsbassänger eller under vattenrening.

Maximal avvattning Maximal slitstyrka Sandkorn som uppfyller kraven Enkelt underhåll

cdeglobal.com

CDE Global

@cdeglobal

sbmi.se Bullerdämpning Täktindustrin bullrar. Losshållning, krossning, lastning och transporter är några av de moment som ger upphov till ibland alltför störande ljud. Men det finns sätt att minska bullret, teknikutvecklingen går ständigt framåt och nya strategier utarbetas. Värdet av en god kommunikation ska heller inte underskattas, en bra dialog med de närboende sägs kunna minska det upplevda bullret med runt 10 dB. Stenkoll presenterar på de följande sidorna dokumentation rörande buller och bullerdämpning som finns att tillgå på hemsidan.

SBMIs hemsidas huvuds

akliga syfte

I.S NAVIGERA PÅ SBM

ent finns under huvud De flesta viktiga dokum andböcker. Under d/H menyns rubrik Info/Rå ingar med sär skilda eln avd a fler s finn vinjetten nas när användaren öpp teman, en undermeny menyvalet. Det går också håller muspekaren över böcker var på under and d/H att direkt på Info/Rå ter as i vänstermenyn. avdelningarna även presen menyval, som Tidningen I huvudmenyn finns fler det omfattande själv till Stenkoll och en länk I tagit fram. studiemater ial som SBM

ILLUSTRATION: EVA EDBERG

är att fungera som en kunskapsbank för medlemmarn a. Inloggade medlemmar ges där mö jligheten att ladda ner och läsa de handböcker, råd och andra viktiga dokument som föreningen eller medlemmarna producerat. Dessu tom samlas alla presentationer och filmer från branschdagarna på he msidan. Stenkoll gör i varje numm er ett nedslag och vägleder till inform ation inom ett avgränsat område.

– allt om bullerdämpning Dokument och handledningar Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Damm- och bullerbekämpning

Presentationer Presentationerna från SBMIs branschdagar är i pdfformat och kompletteras av den sammanställning av branschdagen där man kan läsa ett noggrant referat av vad varje talare sade från scenen. Sammanställningen laddas upp på sidan cirka en månad efter respektive branschdag. Det är vanligt att presentationerna innehåller fler bilder än vad som visades på plats, eftersom varje talare har en begränsad tid för sitt föredrag.

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation 2016 HÖST – Branschdagar i Umeå och Jönköping • Erica Nobel och Christian Härdgård Delphi – När kan buller från transporter på allmän väg stoppa tillstånd till täkt? 2016 VÅR – Branschdag i Stockholm • Stefan Persson Sandvik – Förbättra täktmiljön, ljuddämpad borrigg • Ann-Catrine Bertlin Atlas Copco – Förbättra täktmiljön, ljuddämpad borrigg • Niklas Carlsson ÅF Ljud & Vibrationer – Hur mycket kan borriggar bullerdämpas? Bästa teknik för bullerdämpning i täkter – Förstudie kring Best Available Technique

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Täkttillstånd/Miljö/Tillsyn

Buller från ballasttransporter på allmän väg – Promemoria

Impulsljud från skutknackning – Utredning

2014 HÖST – Branschdagar i Umeå och Jönköping • Erica Nobel och Niclas Nilsson – Buller – En förhandlingsfråga?

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ PR/Goda möten

rter på När kan buller från transpo till täkt? allmän väg stoppa tillstånd •

Erica Nobel / Partner / A

dvokat

Bullerdämpning av bergtäkter

2016-04-07

Niklas Carlsson ÅF Ljud & Vibrationer

SMARTROC T35 & T40

Täkthandboken – Buller i MKB

SBMIs råd för god kommunikation med närboende Ann-Catrine Bertlin 070-860 8699

April 2016

Film

NOISEGUARD LJUDDÄMPAD MATARBALK

Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Damm- och bullerbekämpning

plastmaterial • Tillverkad av hållbart kivor för • Perforerade aluminiums isolering

• Låg vikt dB(A) ämpning 10 • Ljudd 9 SBMI:s branschdag 2014-10-0 gsfråga? vån i hytten ner till 74.5 förhandlin ljudni Buller - Ener • Sänk

dB(A) inte behövs • Demonterbar när den er DX-riggar • Tillgänglig för alla Rang 3

fråg Buller – En förhandlings

Erica Nobel / Advokat /

Partner

Bullerdämpning

KROSSORDET # 144

sbmi.se INLOGGNING OCH FRÅGOR Tillgång till de lösenordsskyddade delarna av SBMIs hemsida ingår i medlemskapet. För frågor kring hemsidan och inloggning, kontakta Joakim Heise på SBMIs kansli.

BULLERDÄMPNING

– i Stenkoll Genom åren har Stenkoll vid flera tillfällen haft anledning att uppmärksamma bullerfrågorna. Det har handlat både om fördjupning efter SBMIs branschdagar och om enskilda artiklar. I nummer 1 2016 togs ett större grepp i ämnet. Stenkoll finns även som webbtidning och besökaren hittar respektive tidning genom att välja Tidningen Stenkoll i huvudmenyn och sedan klicka på önskad utgåva. Tidningen öppnas i ett nytt fönster för läsning på skärm.

gästkrönika

Impulsljud och täkter – är

Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller från april förra året anges att vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser, som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör enligt Naturvårdsverket riktvärdena för utomhusbuller sänkas med 5 dB(A). I vägledningen definieras impulsljud som ”plötsliga” ljud, ljud som har en kort stigtid i ljudnivå och en kort varaktighet. Som exempel på impulsljud omnämns hammarslag eller ljud från pålning.

es Bergmateria

lindustri

# 140 • Novem

DET

ber 2016

att efter en sammanvägd bedömning avvika från riktvärdena för trafikbuller. Den aktuella bedömningen har dock inte tillämpats på annat sätt än det som eventuellt kan tolkas in i den ovan beskrivna tillämpningen av gränsvärden, istället för riktvärden, för trafikbuller.

med ny teknik

” 10

Avgränsningen av följdverksamhet till och från täktverksamhet ska ske i varje enskilt fall. Verksamhetsutövaren måste således göra avgränsningen i ett tidigt skede av processen. Sedan följdverksamheten avgränsats är frågan vilka bullervärden som ska tillämpas och accepteras. Domstolarna tillämpar infrastrukturpropositionen som vägledning gällande de bullernivåer som kan anses godtagbara. Värdena som var avsedda att utgöra riktvärden för nybyggnation tenderar dock att tillämpas som begränsningsvärden även för befintliga täktverksamheter. Detta är en väsentlig förändring.

Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

lindustri

# 138 • Maj

2016

Tystare täkter

internet: www.s-e-g.se

GÄSTKRÖNIKÖR: Erica Nobel, Delphi Advokatbyrå

Det bör även beaktas att många som framför synpunkter på en tillståndsansökan avseende täktverksamhet är boende längs med vägarna till och från täkten. Detta innebär att det kan vara en fördel att få ett tillstånd som innefattar villkor avseende täkttrafiken, även om det kan diskuteras om avgränsningen är alltför omfattande och även om bullervärdena utgör gränsvärden. Anledningen är att frågan i så fall är rättskraftigt avgjord, vilket underlättar tillsynen och driften av täkten, för den täktverksamhet som kan visa att de villkorade värdena innehålls. En sådan tillämpning medför dock en risk för att bedömningen av följdverksamheterna vidgas. Därmed blir frågan om avgränsningen av det geografiska området, bullervärdena och eventuella villkor mycket komplex. Den måste under alla omständigheter övervägas noga, för att inte skapa praxis som kan medföra framtida begränsningar för täktbranschen.

Vad gäller bullervärden tjänar infrastrukturpropositionen, prop. 1996/97:53, som vägledning vid tillståndsprövningar av transporterna till och från täkter. Avsikten med de buller värden som tillämpas var enligt propositionen att de ”på sikt” skulle uppnås i samband med nybyggnation. Värdena i infrastrukturpropositionen är dock angivna som riktvärden. I olika domar angående täktverksamheter har domstolarna tagit bedömningen ett steg vidare och istället angett värdena som begränsningsvärden. Vad gäller bullervärdena ska även Naturvårdsverkets rapport 6538 ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” nämnas. I rapporten pekas transportvägar till täkter ut som en verksamhet där det kan vara rimligt

Vi erbjuder rikstäckande Drönartjänster avseende:

-‐Volymmätningar av berg, täkter, upplag & deponier*

– Kartor och 3D modeller

•

– Översiktsbilder och flygfoto på anläggningar & entreprenadområden, fr 4.900:-

Läs mer/boka på dronartjanst.se eller maila till: thomas.erdegard@dronartjanst.se

Drönartjänst Sverige AB har 30 professionella & licenserade piloter i Sveriges alla län!

-‐Volymmätningar av berg, täkter, upplag & deponier* -‐Kartor Läs och 3D modeller mer/boka på dronartjanst.se eller maila till:

(12 hektar och 10 volymer inom 3 mil från operatör inkl flygning, rendering och volymberäkning med rapport) Flygning får endast ske inom område dit allmänheten inte har tillträde.

UR TEMPORÄR NAT

Drönartjänst Sverige volymscanning AB har 30 professionella & licenserade piloter i Sveriges alla län! *Erbjudande Stenkollsläsare: 9.900:- (Ange Stenkoll

i din förfrågan). (12 hektareoch volymer inom 3 mil från operatör Läs mer/boka på dronartjanst.se ller 10 maila till: thomas.erdegard@dronartjanst.se inkl flygning, rendering och volymberäkning med rapport). Flygning *Erbjudande volymscanning Stenkollsläsare: 9.900:-‐ (Ange Stenkoll i din har förfrågan). får endast ske inom område dit allmänheten inte tillträde.

de flesta fall följer tillsynsmyndigheterna Naturvårdsverkets vägledning när det gäller riktvärden för industribuller. Följaktligen är 50 dBA dagtid en vanlig gräns för vilken ljudnivå som är tillåten från en täkt, uppmätt vid närmaste granne. En ljuddämpad borrigg sänker ljudet med cirka 10 dBA vilket är en ordentlig minskning. – En sänkning med 10 dBA motsvarar ungefär en halvering i hur högt ljudet uppfattas av det mänskliga örat, säger Niklas Carlsson, ÅF Ljud & Vibrationer. Så det är en ordentlig förbättring jämfört med odämpad borrning.

fauna Där flora och chdag Vårens brans

es Bergmateria

lindustri

# 137 • Mars

TEXT: NICLAS KINDVALL ILLUSTRATION: EVA EDBERG

aturvårdsverkets rapport 6538 med namnet ”Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller” från april 2015 anger de riktvärden som gäller för bergmaterialindustrin, vid bedömningen av immissionsvärden vid bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler. Dagtid anges värdet till 50 dBA och minskas med 5 dBA kvällstid och ytterligare 5 dBA nattetid. Samtidigt anges i vägledningen att "vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter bör värdena sänkas med 5 dBA".

MMD sänkte värden

Tema Buller dämpas – så kan det pning Dammbekäm – i nytt fokus

Pär Wigholm

Vanligt förekommande arbeten i branschens täkter, som skutknackning, krossning, lastning och liknande, har tidigare inte bedömts som varande impulsljud av tillsynsmyndigheterna. Men i ett aktuellt fall har frågan lyfts och skulle i framtiden, beroende på bedömningen, kunna betyda sänkta bullervärden i en bergtäkt. Det var Mark- och miljödomstolen (MMD) som gjorde en sänkning av tillåtna värden med 5 dBA på

grund av skutknackning. Överliggande instans Mark- och Miljööverdomstolen upphävde dock i november 2015 MMDs villkor och därmed är ordningen återställd.

Just skutknackning är ofta ett arbetsmoment som förs fram när det talas om impulsljud. Enligt en rapport från Tunemalm Akustik, beställd av SBMI, går det dock inte att sätta ett likhetstecken mellan skutknackning och impulsljud. Pär Wigholm, ÅF Ljud och Vibrationer, är av samma åsikt. – Många parametrar påverkar bullret från en täkt, även när det gäller impulsljud, säger han. Bakgrundsljudnivån vid mätpunkten påverkar liksom terräng och topografi mellan täkt och bostad. Pär Wigholm påpekar att det finns flera bra sätt att dämpa bullret i täkten, med rätt planering minskar man avsevärt risken för störningar. – Att jobba kontinuerligt med bullerfrågan i det systematiska arbetsmiljöarbetet gynnar både ljudmiljön och säkerheten i täkten då varningssignaler och kommunikation lättare kan uppfattas. På köpet minskar man störningen till täktens omgivning. ÅF Ljud och Vibrationer sammanställde 2013, på uppdrag av Nordiska Ministerrådet, förstudien Best Available Technique – Buller från bergtäkter. I studien visas hur man med en kombi-

Bullerbekämpning med dämpad borrigg. nation av planering och tekniska lösningar kan dämpa buller från verksamheten.

Effektivast dämpa vid källan Bullerbekämpning sker generellt i tre steg där en dämpning vid bullerkällan är det mest effektiva steget och där de övriga två är att dämpa bullrets spridning samt att dämpa vid mottagaren, till exempel ett bostadshus i täktens närhet. Bullerdämpande åtgärder vid källan är ibland kopplade till ny teknik, som ljuddämpade borriggar, splitterskydd runt skuthammaren och gummiklädda lastbilsflak men även sunt förnuft fungerar. Att i möjligaste mån planera brytningen och arbeta i lämpliga lägen inom täkten, ha maskiner placerade vid pallkanten eller skyddade bakom upplagshögar och att lägga avbanade jordmassor som bullervallar, är beprövade metoder med god verkan. Avskärmningar intill maskiner kan minska spridningen av oönskade ljud

Award

klart den komponent som tar mest stryk i arbetet men Markus Lahtinen menar att hållbarheten är mycket god. – Det håller ungefär 1 500 timmar, beroende på användningen förstås. Sedan är det dags att byta ut den delen. Kostnaden för detta beror på skutknackarens storlek och ligger i prisintervallet 700–1 000 euro. Skuthammarens kapacitet påverkas inte av produkten enligt Markus Lahtinen, det går snabbt för operatörerna att lära sig hur man använder splitterskyddet och underhållet är minimalt.

Niklas Carlsson

mikjolen" behöver bytas när den är utsliten. 13 KROSSORDET # 138 Han är övertygad om att hans fars uppfinning har alla förutsättningar att bli en succé i fler länder än Finland. – Vi har förstått att den svenska bergmaterialbranschen är väldigt dukFAKTA tig när det gäller alla aspekter av säPriset för ett splitterskydd beror på skutknackarens storkerhetsarbetet och även noga när det lek. Hittills har det mestadels monterats på maskiner melkommer till bullerfrågorna. Därför lan 1 500–3 000 kilo och då blir kostnaden 3 900–5 500 hoppas vi hitta återförsäljare i Sverige euro, vilket inkluderar splitterskyddet, de hydrauliska deliksom i andra länder. Tills vidare kan larna och montageutrustning. man köpa splitterskyddet direkt från www.finnsuoja.fi oss.

•

– säkrare och tystare jobb

Nya idéer

skuthammare, som Stenkoll skrev om i höstnumret förra året, är ytterligare en uppfinning som syftar till att öka säkerheten men som också dämpar ljudet från skutknackningen. – Våra egna mätningar visar att bullret minskar med 4 decibel, bekräftar Jouko Mäkimaa. Ännu har dock inte branschen riktigt fått upp ögonen för den nya produkten, menar han. – Så är det med nya grejer, konstaterar han men försäkrar att utöver säkerhetsaspekten så fungerar splitterskyddet utmärkt som bullerdämpare. – De vassa, skärande ljuden är inte alls så framträdande som när man knackar utan skydd. Jag upplever stor skillnad.

Nya tillstånd med "BAT"? Sammanfattningsvis kan man säga att bullerfrågan innebär en utmaning för bergmaterialindustrin, samtidigt som det bevisligen finns många vägar att

•

TIPS FÖR BULLERDÄMPNING • Om möjligt välj brytningsriktning med hänsyn till i vilken riktning eventuella mottagare är belägna. • Åtgärda vid källan där så är möjligt. • Använd materialupplag som bullerskydd. • Använd avbaningsmaterial som bullervallar. • Asfaltera tillfar tsvägarna. Minskar även damm från transpor terna. • Bjud in till Öppen täkt. Håll grannarna informerade och skapa samförstånd. Studien Best Available Technique – Buller från bergtäkter finns tillgänglig för SBMIs medlemmar på hemsidan.

VI HJÄLPER DIG MED:

OBE ROE NDE SPECIALISTE R INOM BE RG OCH BALL AST

Vi är din täktpartner

60 år

atentansökningar har lämnats in för hela EU-området liksom för världens åtta största industrinationer. Sedan den första prototypen tillverkades har man, tillsammans med sina kunder i framför allt Finland, också fortsatt att utveckla produkten för att göra den än mer användarvänlig och hållbar. – Vi har sålt fler än ett dussin splitterskydd fram till nu, berättar Markus Lahtinen. Dessutom finns flera prototyper ute hos våra kunder för tester. Han berättar att man inledningsvis

pröva för den som vill arbeta med att minimera bullerstörningarna. Med fortsatt teknisk utveckling och användandet av "Best Available Technique" kanske det inte dröjer länge innan branschföretagen ges täkttillstånd i lägen som är otänkbara idag?

• Tillståndsansökningar och anmälningar enligt miljöbalken.

• Utbildning i geologi, bergmaterial, provtagning, egenkontroll och miljöbalken.

• Kontakt med tillsynsmyndigheter. • Bestämning av jordmassor med markradar, t ex inför en avrymning.

• Ta fram en egenkontroll som uppfyller miljöbalkens krav samt hålla egenkontrollen aktuell genom kontinuerlig uppdatering.

• Uppskattning av mängd brytvärt berg och dess kvalitet.

• Miljöprovtagning och kontroll i fält, exempel grundvattenrör.

• Geotekniska och hydrogeologiska utredningar.

• Bevaka och informera om nyheter i miljöbalken som rör din verksamhet samt hjälpa till med bedömningar om hur den påverkas av dessa.

• Produktionsprovtagning och materialkontroll av ackrediterat väg- och geotekniklaboratorium. • Geologiska tjänster inklusive fullständig petrografi av ballast.

• Granska nya kemikalier innan de börjar användas. • Upprätta årsrapport och miljörapport.

• Materialanalyser för kvartshalt och asbestkontroll.

• Bevakning, rådgivning och information inom miljöområdet.

• Strålningsmätning av berg och ballastupplag.

• Förslag på efterbehandling.

Kontaktperson: Rickard Sundvall, 0920 - 604 70 E G E T L A B O R A T O R I U M , A C K R E D I T E R A D AV S W E D A C

SBMI fyller

Stefan Persson Copco SmartROC med då ljuddämparsats. fälls ner runt skuthammaren,Atlas är självbehöver T40 smörjas och då och "gum-

Ljuddämpning på köpet

kt om kvarts Tillsynsproje

MRM erbjuder helhetslösningar för bergmaterialindustrin under täktens hela livscykel. Från förstudier inför öppnande av nya täkter till förslag på markanvändning i täktens slutskede. Under löpande drift hjälper vi till med tjänster för produktions-, kvalitets- och miljökontroll.

FOTO: FÄLTSERVICE I MÄLARDALEN

SGU

och slutligen går det att skydda mottagaren med bulleravskärmningar nära den berörda fastigheten. Den senare metoden fungerar också när det gäller buller från transporter till och från täkten. Ett ytterligare sätt är att asfaltera tillfartsvägarna.

Backande maskiner i täkten är ytterligare en källa till både önskat och oönskat ljud. Ur säkerhetssynpunkt är förstås det "tutande" ljudet väldigt viktigt som varningssignal. Pär Wigholm tycker att idén att byta ut den traditionella ljudet mot så kallat "white noise", ett väsande ljud som uppfattas lika bra av det mänskliga örat, är spännande. – Ljudet är lättare att lokalisera än den traditionella varningstonen och det är ett bredbandigt ljud som inte alls uppfattas som lika störande, säger han. Jouko Mäkimaas splitterskydd för

Impulsljud ska bedömas vid bostad

SÄKRARE SÖK Hitta rätt med

”

år frodas några

Quarr y Life

”

KROSSORDET # 137

buller

Ann-Catrine Ber tlin

Vi har förstått att den svenska bergmaterialbranschen är väldigt Jag vet att en rigg jagduktig när det gäller alla aspekter av levererade 2007 fortfarande säkerhetsarbetet och även noga när går för fullt. Slår du ut det kommer till bullerfrågorna. Markus Lahtinen kostnaden över den tiden så blir det faktiskt inte dyrt.Gummiskyddet, som med hydraulik Kolvarna i det hydrauliska systemet

När det gäller annan verksamhet i täkten är det en vanlig metod att med hjälp av exempelvis uppställda containers eller materialhögar dämpa ljudet i en viss riktning. En borrigg behöver också kunna röra sig för att arbeta på

Visst skulle jag önska att intresset vore ännu större redan nu men det känns åtminstone som om vi tar viktiga steg framåt.

Buller från bergtäkter är en ständigt aktuell fråga, både när det gäller tillståndsgivna värden för ljud från verksamheten och ur arbetsmiljösynpunkt. Under den senaste tiden har fokus också riktats mot definitionen av begreppet impulsljud.

re Koll på tillverka – senaste nytt

da SBMIs nya hemsi

”

•

”

Redan i år kommer vi ha ljuddämparsatser till de mindre riggarna.

STORA ELLER SMÅ PLANER, WSP HJÄLPER ER ATT REALISERA DEM WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information.

TEXT: NICLAS KINDVALL

2016

framtiden? Är dolhundar

Han påpekar också att just ljudet från en borrigg kan vara svårt att begränsa med andra metoder. Ofta står den oskyddad vid en pallkant och man kan därmed inte skärma av ljudet åt alla håll med fysiska hinder.

Han menar dessutom att det inte bara handlar om att minska bullret till omgivningen, även för operatören betyder de tio bortkapade decibelen en hel del. Extrakostnaden blir om inte försumbar så näst intill, utslaget på borriggens livslängd. – Jag vet i alla fall att en rigg jag levererade 2007 fortfarande går för fullt. Slår du ut kostnaden över den tiden så blir det faktiskt inte dyrt. Stenkoll har fått hjälp att räkna fram merkostnaden för en ljuddämpare á 300 000 kronor om den inte

Stenkoll har i flera tidigare nummer skrivit om ett splitterskydd för skutknackare, som utvecklats i Finland. Idén kläcktes av Kari Lahtinen, varpå ett familjeföretag, Finnsuoja, grundades 2010 med sonen Markus Lahtinen som vd och en patentprocess inleddes.

FOTO: ATLAS COPCO

från Sverig

även att eftermontera men då blir det dyrare. Sandvik arbetar också för att utveckla ljuddämpning även till mindre riggar, något Stefan Persson tror kommer att efterfrågas. – Absolut, särskilt när det handlar om jobb inne i tätorterna.

En bra investering avgörs inte av priset, utan av Även Atlas Copco erbjuder ljuddämpning till sina driftkostnaden. borriggar. Företaget lig- designar och tillverkar vi Därför ger också långt framme med utveckvåra pumpar för att ge bästa resultat i form av lingen av sådana till de lite mindre maskinerna. lång drifttid, minimalt behov av övervakning – Redan i och år kommer vi ha ljudminskade kostnader i reservdelar och dämparsatser underhåll. till de mindre riggarna, bekräftar Ann-Catrine Bertlin. Priattpåkvalitet lönar set för dessa För ligger cirka 150 000sig i det långa loppet. kronor, för de större är kostnaden 350 000–400 000 kronor. Hon har liksom branschkollegan Stefan Persson märkt av det ökade intresset. – Ofta är ljuddämpning helt nödvändig i tätortsnära områden, särskilt runt storstäderna. Men självklart också i täktverksamhet. Våra mätningar visar att ljudnivån sänks med runt 10 dBA. Atlas Copco har också sänkt varvwww.grindex.se • marketing@grindex.com talet i sina borriggar vilket gör att de är väldigt tystgående. Något som naturligtvis även det är fördelaktigt för omgivningen. – Vi kommer fortsätta att utveckla det här produktsegmentet, avslutar Ann-Catrine Bertlin.

Tystare i hytten

KROSSORDET # 138

tema buller

En tidning

– Sandvik har i dagsläget ljuddämEn bra investering märks i det parsatser till riggarna i Ranger DXserien, säger Stefan Priset långa loppet. Det är Persson. det våra ligger på runt 300 000 kronor i merpumparkostnad är gjorda vid köp avför. en ny rigg. Det går

Leverantörerna är redo

TEXT: NICLAS KINDVALL

Spara energi täkter – klimatsmarta

*Erbjudande volymscanning Stenkollsläsare: 9.900:-‐ (Ange Stenkoll i din förfrågan). (12 hektar och 10 volymer inom 3 mil från operatör inkl flygning, rendering och volymberäkning med rapport) Flygning får endast ske inom område dit allmänheten inte har tillträde.

Vi erbjuder rikstäckande Drönartjänster avseende:

-‐Översiktsbilder och flygfoto på anläggningar & entreprenadområden, fr 4.900 :-‐ thomas.erdegard@dronartjanst.se

och i många fall förstått att den är ett måste för att kunna konkurrera om vissa jobb.

olika platser och att hela tiden flytta skärmar eller vallar är tidskrävande. Niklas Carlsson tycker sig märka att branschen mer och mer börjar fundera över bullerfrågorna. Inte minst för att i framtiden kunna bedriva sin verksamhet närmare bebyggt område än som är fallet idag. – Visst skulle jag önska att intresset vore än större redan nu men det känns åtminstone som om vi tar viktiga steg framåt.

På tillverkarsidan har man märkt att intresset för ljuddämpade borriggar ökat. Sandviks försäljningschef för ovanjordsriggar Stefan Persson levererade sin första redan 1999 men sedan var det länge tyst från beställarledet. – Den gången gällde det Södra Sandby i Skåne där det fanns många kringboende och redan då fick vi ner ljudet med 9,8 dBA. Det fungerade alltså utmärkt men den riggen fick inga efterföljare. Åtminstone inte på länge. Stefan Persson tror att det handlade om extrakostnaden och att kunderna uppfattade att det skulle bli krångligare. Nu menar han att kunderna fått upp ögonen för tekniken,

I förra numret av Stenkoll gjordes en allmän genomlysning av bullerproblematiken i täkter och hur man kan dämpa ljud som stör närboende. Nu tittar vi närmare på ljuddämpade borriggar och uppmärksammar återigen en finsk uppfinning som minskar bullret vid skutknackning.

lan Sevesoanmä larna – nu finns mal

-‐Kartor och 3D modeller av berg, täkter, upplag & deponier* – Volymmätningar Drönartjänst Sverige AB har 30 professionella & licenserade piloter i Sveriges alla län!

Villkor kan vara fördel

Bullervärden

Vi erbjuder rikstäckande Drönartjänster avseende:

-‐Översiktsbilder och flygfoto på anläggningar & entreprenadområden, fr 4.900 :-‐

Dämpning till mindre riggar

I bilden visas ett generellt räkneexempel på hur olika dämpning påverkar ljudutbredningen för en enskild bullerkälla. Linjen som markerar var ljudnivån 50 dBA inträffar flyttas närmare bullerkällan då olika dämpning används.

KROSSORDET # 138

– allt större intresse för bullerdämpning e riggar Nya dämpad are – avsevärt tyst

KROSSORDET # 140

Stenkoll #137, sidorna 43–45 Artikel: Tema buller – så kan det dämpas

es Bergmateria

Slutsats

platschef Framtidens

Stenkoll #140, sidorna 10–11 Gästkrönika av Erica Nobel, Delphi Advokatbyrå, Buller från transporter – hur hittar vi en rimlig avgränsning?

från Sverig

DET

chdagar Höstens brans

t i täkt

Backvarning

Endast följdverksamheter som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten ska beaktas.

En tidning

Från juridisk synpunkt ställer man sig frågan vad Naturvårdsverkets ”vägledning” egentligen har för rättslig status i sammanhanget.

Flöde - Dosering - Nivå

K RO S S O R

ser Succé för kon

Vid bedömningen av vilka transporter som kan anses utgöra en följdverksamhet bör NJA 2004 s. 421 beaktas. I domen slås det fast att verksamhetsutövaren måste redovisa transporternas påverkan på omgivningen samt att det inte endast är transporter på enskilda vägar som kan utgöra följdverksamhet. Det som ska vägas in är istället olägenheterna från verksamhetens transporter jämfört med transporterna från övrig trafik samt verksamhetens andel av den totala mängden tung trafik. Mot bakgrund härav ska följdverksamheterna sedan avgränsas.

Industriell Vägning

GÄSTKRÖNIKÖR: Tove Andersson, Wistrands Advokatbyrå

”

•

minskar borriggens kapacitet och om den håller i åtta år. Merkostnaden blir i storleksordningen 10 öre per ton skjutet berg.

Mark- och miljööverdomstolens dom i november 2015

FOTO: FINNSUOJA

avgöras. Av förarbetena till miljöbalken framgår att det ska göras en rimlig avgränsning, så att det endast är följdverksamheter som har ett omedelbart samband med den tillståndsprövade verksamheten som beaktas. Vad som utgör en följdverksamhet får därmed bedömas från fall till fall, vilket även framgår av praxis. Avgränsningen av följdverksamheterna har stor betydelse då de aktuella transporterna dels ska vägas in vid bedömningen av täktverksamhetens lokalisering, dels kan beaktas när villkoren regleras för täktverksamheten. Villkor gällande följdverksamheter kan dock endast föreskrivas om verksamhetsutövaren har faktiska och rättsliga möjligheter att påverka den störning som villkoret ska begränsa.

Redovisning nödvändig

LJUV MUSIK

”

edömningen av följdverksamheter görs i två steg. Först ska det klargöras om de aktuella transporterna överhuvudtaget utgör en följdverksamhet. Därefter ska de dimensionerande bullervärdena

Återvinning materialet? – vem köper tsplats Jämställd arbe n för framtide – rekrytering ens Juste konkurr SBMI – ta hjälp av

från avgörandet från november 2015 noteras att det sedvanliga skogs- och jordbrukslandskapet generellt inte ska ses som lokalisering som föranleder krav på lägre ekvivalentvärden än vad Naturvårdsverket förespråkar. Beträffande själva ljudkaraktären från borrning, skutknackning och förkrossning fördes visserligen inget mer detaljerat resonemang. Det kan därför givetvis inte uteslutas att det i en kommande prövning skulle kunna lyftas nya aspekter. Med hänsyn till slutsatsen och då den direkta frågan uttryckligen prövades får utgångspunkten dock anses vara att borrning, skutknackning och förkrossning inte motiverar lägre värden än de ekvivalentvärden som framgår av Naturvårdsverkets vägledning.

Exempel på bullerdämpning

I mål om villkor för täktverksamhet hade Mark- och miljööverdomstolen bland annat att pröva vilken ekvivalent ljudnivå som skulle gälla för verksamheten. Mark- och miljödomstolen ansåg att buller från bergtäkten när det gällde borrning, skutknackning och förkrossning var av sådan särskilt störande karaktär att den ekvivalenta ljudnivån dagtid skulle sänkas med 5 dB(A) till 45 dB(A). Denna nivå var enligt domstolens uppfattning mer miljömässigt motiverad och relevant för täkter som är belägna i ett i övrigt opåverkat skogs- och jordbrukslandskap med gles bostadsbebyggelse. En generell sänkning om 5 dB(A) gjordes. Mark- och miljööverdomstolen var av motsatt uppfattning. Domstolen konstaterade att det i skogs- och jordbrukslandskap, som det var fråga om i målet, ofta bedrivs näringar som kräver maskiner och fordon som periodvis bidrar till höga ljudnivåer. Utredningen i målet gav enligt domstolen inte stöd för att det aktuella området skulle avvika från detta. Berg & Byggteknik i Norberg använder Sandviks dämpade borrigg vid arbete i Midsommarkransen utanför Stockholm.

K RO S S O R

DET K RO S S O R från Sverig

Mark- och miljööverdomstolens avgörande från maj 2012 är tydligt beträffande själva hanteringen av riktlinjerna från Naturvårdsverket i berörd del. De hanteras av tillståndsmyndigheten vid bestämmande av vilka ekvivalenta värden som ska hållas. När det gäller täktverksamhet och impulsljud kan uti-

FOTO: SANDVIK

En tidning

Det som ska vägas in är olägenheterna från verksamhetens transporter jämfört med transporterna från övrig tung trafik.

Delar av transporterna till och från en täkt utgör så kallade följdverksamheter och konsekvenserna av dessa ska bedömas i tillståndsansökan enligt miljöbalken. Detta kan påverka såväl täktverksamhetens tillåtlighet som behovet av att vidta skyddsåtgärder. Delphis Erica Nobel resonerar i frågan.

Domen får genomslag

Mark- och miljööverdomstolens dom i maj 2012 I ett mål om tillstånd till utökad verksamhet vid ett aluminiumsmältverk uppkom fråga om det i bullervillkoret skulle tas in en skrivning om att de ekvivalenta ljudnivåerna skulle sänkas med 5 dB(A) om det förekom ofta förekommande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Detta var inget miljöprövningsdelegationen hade föreskrivit, utan det tillfördes villkoret av mark- och miljödomstolen efter överklagande. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade emellertid att när det gäller de råd och riktlinjer om externt industribuller som Naturvårdsverket publicerade första gången 1978 torde skrivningarna om impulsljud och hörbara ljudkomponenter snarast vara att betrakta som ett råd till tillståndsmyndigheten att skärpa kraven när särskilt störande former av ljud förekommer. De bör enligt Mark- och miljööverdomstolen således inte vara en del av själva villkoret. Tillägget till bullervillkoret undanröjdes.

gästkrönika

– hur hittar vi en rimlig avgränsning?

Vidare noterade Mark- och miljööverdomstolen att det visserligen framgår av Naturvårdsverkets vägledning att för vissa ljudkaraktärer som är särskilt störningsframkallande kan riktvärdena behöva sänkas. Domstolen noterade att de exempel som anges i vägledningen är nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande buller. Det hade enligt Mark- och miljööverdomstolen i målet inte framkommit att borrning, skutknackning eller förkrossning skulle orsaka buller av sådan karaktär att riktvärdena ska sänkas. Vid en sammantagen bedömning ansåg domstolen inte att det fanns skäl att frångå riktvärdena i Naturvårdsverkets vägledning.

I buller

Buller från transporter

det fortfarande en fråga?

Ljud från industriverksamhet och hur detta ska hanteras och regleras är en ständigt återkommande fråga. I takt med att praxis har satt sig relativt väl när det gäller ”vanligt” ekvivalent buller – i vart fall när det gäller tillåten ljudnivå – aktualiseras även frågor om andra ljudkaraktärer som till exempel impulsljud. Mark- och miljööverdomstolen behandlade dessa frågor i ett avgörande i slutet av förra hösten. Detta bör utgöra ett bra avstamp inför kommande prövningar

mötte en del skepsis från användarna. Funktionen ifrågasattes och ingen trodde att splitterskyddet skulle hålla för den tuffa miljön. Detta förändrades dock så snart kunderna började arbeta med produkten. – Det har inte varit helt enkelt att övertyga branschen om att vår produkt inte bara förbättrar säkerheten utan också är ekonomiskt fördelaktig. Förutom att den minskar skador på maskiner i närheten så innebär splitterskyddet också att man kan fortsätta arbeta kontinuerligt även om andra

maskiner eller människor finns i närheten. Det sparar mycket tid.

Tystare jobb Markus Lahtinen erkänner att ljuddämpning inte var något man strävade efter initialt. Den nyttan har kommit på köpet. Mätningar har visat att effekten är mellan 5–10 dBA vilket är en avsevärd minskning. Han menar att om kunderna efterfrågar än större dämpning så är Finnsuoja öppna för att ytterligare utveckla produkten specifikt i det hänseendet.

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Sundsvall Anna Mazza 010-722 67 15

Helsingborg Thomas Terne 010-722 54 11

Stockholm Jonas Rune 010-722 81 37

Örebro Mia Jameson 010- 722 55 28

Jönköping Gunnar Helander 010-722 55 29

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

Göteborg Therese Häggström 010-722 71 91

WSP och Parsons Brinckerhoff har gått samman och är nu ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder ett brett utbud av konsulttjänster och spetskompetenser som följer från lokaliseringsstudien till miljötillståndet.

www.wspgroup.se/takter

KROSSORDET # 138

Stenkoll #138, sidorna 10–15 Gästkrönika av Tove Andersson, Wistrands Advokatbyrå, Impulsljud och täkter – är det fortfarande en fråga? Artikel: Tystare täkter – ljuddämpade borriggar Artikel: Splitterskydd vid skutknackning minskar även buller

Dämpat buller kan öppna nya möjligheter KROSSORDET # 137

BULLERDÄMPNING

– i självstudiematerialet För något år sedan producerade SBMI ett omfattande självstudiematerial för nyanställda eller blivande kross maskinister, lastmaskinsförare och reparatörer. Materialet består dels av pdf-dokument och dels av korta instruk tionsfilmer. Flera av dokumenten och filmerna berör bullerproblematiken. Hela materialet är lösenordsskyddat.

Hälsa ocH säkerHet: regelverket Del 1/2

Hälsa ocH säkerHet: regelverket Del 2/2

Förebyggande del 1/2

att för arbetsmiljöarbetet är Den viktigaste uppgiften blir skadad av arbetet. skapa arbetsplatser där ingen för att arbetet ska kunna Säkerheten är en förutsättning systematiskt arbetsmiljöarbedrivas utan risk. Ett bra, och åtgärdas i tid, minskar bete gör att risker upptäcks minskar driftstörningar sjukskrivningar och stress,

C1 Regelverket del 1 och 2

sid 1/4

C1. Hälsa oCH säkerHet:

regelverket Del

1/2

ArbetsgivAren hAr en skyldighet att se till att arbetsplatsen är säker att arbeta på. Det innebär att all utrustning ska vara säker. Men det innebär också att de anställda både ska ha utrustning och kompetens att arbeta säkert. Arbetsgiv Här kommer den anställdes ansvar in: den anställde Aren hAr en skyldighet att se till att arbetsplatsen ärär skyldig att följa säkerhetsfö säker att arbeta på. Det reskrifter, använda säkerhetsut innebär att all utrustning ska vara säker. Men rustning, och allmänt det innebär också att arbeta på ett sådant de anställda både sätt att riskerna ska ha minimeras, både för utrustning och kompetens sig själv och för sina att arbeta säkert. Du medarbetar e. förebyggan kan läsa mer om de säkerhetsarbete i del 1/2.

gör också att de som arbetar och produktionsfel. Det , Allt detta ökar produktiviteten trivs. Det ska alltid finnas på arbetsplatsen minst en personkan varje arbetsarbetsgivaren på betala gör att att annat som är utbildad bland vilketplats utföra hjärt-lungräddning, en akut första hjälpen-behand högre löner. ling som gesde tillmaskiner en person att använda somska utbildade intevara andas eller därför Alla hjärtat slutat slå. utbildning Den typen av också att sådan tillbud med. Lagen inträffar förrsäger de arbetar eller senare på många arbetsplatser. Ett sådant tillbud behöver inte bero på en arbetsplatsolycka, utan kan ha medicinska orsaker som inte har med arbetet att göra. Alla som arbetar med het utrustning ska ha gått en kurs för det. Det gäller exempelvis alla som någon gång svetsar. alla företag ska ha en arbetsmiljöpolicy I det systematiska arbetsmiljöarbet et ingår att alla företag med anställd personal oavsett storlek och verksamhetsområde, ska ha en arbetsmiljöpolicy. Policyn ska visa vilken arbetsmiljö företaget vill uppnå. jobbet.Att göra en arbetsmiljöpolic att alla ska trivas på också y innebär att komma överens I arbetsmiljön ingår om hur arbetsförhållandena ska se ut på sikt. Helst ska C1. Hälsa oCH säkerHet:

regelverket Del

Förebyggande del 2/2

ofta arbeta lindustrin innebär att Att ArbetA i bergmateria Att ArbetA i bergmateria påverkar lindustrin innebär att risker. Även sociala faktorer ofta arbeta i en i en miljö där det finns miljö där det finns risker. med Även sociala faktorer trivs, som hur bra samarbetet påverkar hur en anställd mår och hur en anställd mår och är det viktigt trivs, som hur bra samarbetet chefer fungerar. Därför med arbetskamra arbetskamrater och En ter och chefer fungerar. dem. Därför är det viktigt att som gäller, och att följa kännaen att känna till vilka regler till vilka regler som gäller, och arbetstagare är och att följa dem. Du arbetsgivare mellan hittar mer information om bra samverkan rbete. regelverket för hälsa och säkerhet i systematiskt arbetsmiljöa del 1/2. förutsättning för ett bra,

alla som arbetar med het utrustning ska ha gått en kurs för det. Det gäller exempelvis alla som någon gång svetsar.

arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud diskutera fram policyn gemensamt. Om företaget har tio eller fler arbetstagare ska policyn dokumenteras.

2/2 sid 1/3

C2 Förebyggande del 1 och 2

Vid riskbedömningar ska arbetsgivaren ta hänsyn till anställda och lärlingar som Ryggproblem är en annan kan vara särskilt känsliga vanlig åkomma hos personer eller vara särskilt utsatta att alltid följa säkerhetsföreskr för hälsorisker eller olycksfall. som arbetat länge i täkt. Berg och sten är tungt ifterna. Den som tänker att jobba Det kan gälla exempelvis ”risken för en olycka är så gravida eller ammande, arbets- med. Det kan vara frestande att ta i lite extra själv liten och det tar tid att följa istältagare med allergier eller säkerhetsföreskrifterna” kommer let för att kalla på hjälp eller andra medicinska tillstånd, använda en lyftanordning, sannolikt att råka ut eller eftersom det minderåriga. När en arbetstagare för en olycka förr eller senare. då kan gå lite fortare. Men Även väldigt små sannomeddelar att hon är tunga lyft ökar gravid eller ammar ska arbetsgivaren likheter läggs på hög och risken för ryggproblem senare blir så småningom stora risker. i livet. Använd lyftanordså snart som möjligt genomföra en individuell Arbeta därför alltid för att ningar där de finns, och minimera riskerna, för dig kalla annars på hjälp. riskbedömning av arbetsmiljön där den gravida eller själv och för andra. ammande är sysselsatt. Om arbete bedrivs när det Underhåll Den förebyggande riskminimering är mörkt så ska det finnas en börjar vid tillräcklig belysning. Belysningen planeringen av arbetet. Gå En viktig del i det förebyggande igenom de riskbedömning ska sitta i belysningsarbetet är att underhålla ar master, som är placerade som gjorts på arbetsplatsen. utrustning. Det gäller både så att det inte blir skugga Vilka olycksrisker finns? den personliga skyddsutdär Om arbete någon ska arbeta. Hur kan man skydda sig? rustningen ochbedrivs annannär det är mörkt Vilka lyftredskap är godså ska det finnas tillpå arbetsplatsen. räcklig belysning. utrustning kända? Hur ser reglerna innefattar allt från att byta filter i skyddsmasken Det för lyft ut? Fungerar maskitill att nödstopp nerna som de ska? Är det byta ut ruttnande brädor sandat och snön bortröjd i arbetsplattformar. Det är och på andra lämpliga platser. Det ska finnas nödstopp i tillräcklig omfattning vintertid? som har ansvaret som kan stanna hela anlägg- alltid arbetsledaren Ettför nödstopp Det gäller ska att utrustning vara lås- täkten både i bart. Det ningen. De ska finnas i manöverhytter, underhålls. ska den och på tillfartsvägar. Alla dessutom Men på anställde varje bandtransportö enskilde har både rättighet på elcentraler har också ettr finnas och nödstopp ansvar skyldighet att berätta om att sägasom till stoppar respektive när utrustning band. de tycker behöver underh att en maskin ållas. innebär en risk. C2. Förebyggande del 1/2 noggrannhet och förutseende Den förebyggande riskminimering en ska också vara en del av det dagliga arbetet. Centralt för det förebyggande Stäng av och säkra maskisäkerhetsarbetet är att sid 1/4 ner som du ska reparera eller tänka på säkerheten innan åtgärda på annat sätt. Se varje arbetsmoment och till att alla vet vad som ska göras vid underhåll och repaC2. Förebyggande

del 2/2 sid 1/3

KROSSORDET # 144

Performance upgrade

Delta i konversationen #loaderupgrade Lasta med färre cykler med den helt nya L260H – en Volvo 2.0 hjullastare i H-serien. Som en uppgraderad sportbil har L260H tagit L250H-konceptet till en helt ny nivå. Med ökad nyttolast och skopkapacitet kombinerat med intelligenta funktioner, inklusive uppgraderad Optishift, nästa generations lastkännande hydraulsystem och Load Assist, levererar L260H upp till 15 % bättre bränsleeffektivitet som påverkar både bränsleförbrukning och produktivitet. Läs mer om Swecons erbjudanden under vintersäsongen med bland annat kampanjpriser på LED-belysning och 25 % rabatt på slitstål. www.swecon.se/erbjudanden

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Vill du öka tillgängligheten med 10%? Det är så vi gör stor skillnad, Metso Way. Metso MX™ konkross är framtagen på patenterad Multi-Actionkrossteknik som bygger på en kombination av hydraulisk kolv och roterande överdel i en enda kross. Den nya krossen tar ett jättekliv vad gäller lönsamhet, sänker driftskostnaden med 10% och möjliggör 10% högre tillgänglighet jämfört med traditionella konkrossar. Läs mer på www.metso.com/mx #TheMetsoWay