Stenkoll #151 by Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

Krossor

det

UNG I BRANSCHEN: KARIN BRINNER FÖR MILJÖFRÅGOR

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 151 • november 2019

HÖSTENS branschdagar

ROMELEÅSEN – END OF WASTE-KRITERIER – EPD FÖR BALLAST SULFIDHALTIGT BERG – BYGGBRANSCHENS SÄKERHETSPARK REKRYTERINGSFILMER – BEHÖVS NY MILJÖLAGSTIFTNING?

Nu med

Dig Assist

…och förbättrad produktivitet Produktiviteten kan förbättras med så mycket som 50 % när du köper en Volvo grävmaskin som har Dig Assist monterat, som EC220E ovan. Dig Assist är ett maskinstyrningssystem som hjälper föraren att gräva mer exakt, mer effektivt och säkrare. Resultatet påvisar betydande besparingar i tid, stress och bränslekostnader. En HD-pekskärm i hytten gör Dig Assist enkel och intuitiv att använda. Tydlig grafik visar “In-Field Design” - unikt för Volvo – och eliminerar behovet av mättekniker för att sätta ut objektet och låter föraren arbeta självständigt. Det finns också ett alternativ att uppgradera till full 3D när som helst. Skanna koden för att se en film på Dig Assist, eller kontakta Swecon idag. Läs mer på www.swecon.se/digassist

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

SE FILMEN HÄR!

goo.gl/AYA9Mb

INNEHÅLL November 2019

FOTO: RICKARD FORSBERG

12 Intressekonflikt Ansökningar om nya och förlängda tillstånd möter motstånd i Skåne.

16 Tillståndsfrågan Allt oftare ifrågasätts om den gällande miljölagstiftningen i själva verket hindrar omställningen till ett mer hållbart samhälle.

20 Cirkulär ekonomi Svenskt Näringsliv definierar tillsammans med fjorton medlemsorganisationer viktiga principer för framtiden.

22 Beslutsstöd SBMI har tagit initiativ till ett gemensamt beslutsstöd för miljöriskbedömning vid återvinning av bergmaterial.

24 Sämst i klassen

33 Branschdagar

När får Sverige, i likhet med många andra EU-länder, EoW-kriterier för ballast?

Ung i branschen Jehanders trainee Karin Nilsson ser fram emot att få fortsätta arbeta med miljöfrågor.

29 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

FOTO: RICKARD FORSBERG

SBMI samlade branschen i Jönköping och Umeå.

26 Lära av varandra

48 Sbmi.se

Vad kan bergmaterialindustrin lära av återvinningsbranschen?

Nya rekryteringsfilmer på hemsidan.

44 EPD – Berg

50 Tunga transporter

Chalmers utvecklar en programvara för att simulera miljöpåverkan i bergtäkter.

Går införandet av BK4-vägar för sakta?

46 Träningsläger Byggbranschens säkerhetspark står färdig nära Arlanda Flygplats. Se, göra, höra och reflektera är honnörsorden.

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika

n e d ö fl a r o t s r ö f t ik s t Slu Tredäckade SH 1503 bygger vidare på Maskin Mekanos koncept av flyttbara enheter, som i produktion liknar stationära anläggningar tack vare det upphissade produktionsläget. Detta är slutsiktar för dig med stora flöden och höga krav. Vibroblockkonceptet gör det möjligt att använda ett aggressivt slag trots storleken på sikten. Med Maskin Mekanos siktar tar du dessutom ett stort kliv framåt när det gäller hållbarhet. • • • • • •

Högre kapacitet Större siktnoggrannhet Lägre driftskostnader Lägre ljudvolym Mindre CO2 avtryck Säkrare arbetsplats

Välkommen till Maskin Mekano. Din partner för produktivitet. Kontakta oss! Försäljning: Daniel Smedenman 0709-508270 Calle Smedenman 0709-508271 Anders Åsberg 0720-656039 Service & reservdelar: Tomas Tärneberg 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Goda exempel och samverkan främjar branschen och hela samhället!

tort tack till alla som bidrog med energi, kunskap, god samvaro och engagerade diskussioner vid höstens branschdagar! Som komplement till diskussionerna som förs i styrelsen och utskotten så är de spontana samtal som förs vid branschdagarna en viktig källa för input till SBMIs verksamhet. Samverkan i branschen, och med andra samhällsaktörer som t. ex. myndigheter, är viktigt för utvecklingen! Därför är det extra välkommet att myndigheter som Naturvårdsverket, SGU och Trafikverket deltar vid branschdagarna och delar med sig av sina perspektiv! Det främjar den viktiga samverkan. Man behöver inte lyfta fram extremfallen Brexit, Bolsonaro och Trump som exempel för att illustrera den ökande polariseringen i samhället. Det finns tydliga exempel på närmare håll där tonläget höjs och åsikter går allt längre ifrån varandra. Denna polarisering drabbar även SBMIs frågor. När vi diskuterar miljötillståndsfrågan, återvinning, eller buller kan man ibland uppleva att det lätt blir en ”vi och dom”- stämning i samtalen. Ibland finns specifika intressen som ligger till grund för de uppdelade positionerna, men i förvånansvärt många fall ”vill vi ju egentligen samma sak”! Vi vill alla ha en sund materialförsörjning och en rationell materialhantering i samhället till en rimlig kostnad, med så begränsad miljöpåverkan som möjligt. Här är det viktigt att branschen visar att vi vill samverka och vill vara en del av lösningen! Som branschföreträdare är det lätt att vinna gehör för sina önskemål då man representerar en bransch full av goda exempel, och som präglas av konstruktivitet. Med goda exempel och god samverkan kan vi tillsammans utveckla branschen till att verkligen främja en rationell materialhantering, och där goda affärsmöjligheter är en välfungerande drivkraft i den cirkulära ekonomin!

I förvånansvärt många fall vill vi ju egentligen samma sak!"

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

FOTO: ANDRÉ FALK

LEDARE & REDAKTION

STENKOLL Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design AB Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzen patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen? Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetensutveckling.

Kalender: sbmi.se Anmälan till branschdag: sbmi.se

KURSER OCH BRANSCHDAGAR vendig prime-tracker -Bandstyrare för returrullar.

Slut med sidledes bandvandring! Denna bandstyrare är en rulle som styr bandet tillbaka mot centrum när det börjar vandra. Vendig Prime Tracker reagerar på minsta avvikelse och styr omedelbart tillbaka bandet till centrum. Vendig Prime Tracker arbetar utmärkt för reversibel drift. vi kan allt om bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor och slitgummi. alltid snabba leveranser!

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

Uppkopplad kross Information sparas automatiskt i molnet Automatiska rapporter och nyckeltal (KPI, OEE) Exempel på data: effekt, tryck & tonnage Enkelt analysverktyg

Machine Site 1 Kross 1 Kross 2 Machine Site 2

13 januari Produktion I Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus- och bergtäkter och krossanläggningar. Utbildningen syftar till att ge grundläggande kunskaper i maskinkännedom och produktionsteknik på de vanligaste maskinutrustningarna liksom ökad förståelse kring arbetsmiljöfrågor och åtgärder för inre och yttre miljö. 14–15 januari Grundkurs för berg materialindustrin Radisson Blu Arlandia Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndigheter med anknytning till bergmaterialindustrin. Utbildningen ger grundläggande kännedom om bergmaterialets användningsområden, produktion samt användarnas och samhällets krav. 28–30 januari Ansvarig driftsledare – produktion, kvalitet och miljö – del 1 Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med

helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet. Kursen ger fördjupade kunskaper om bergmaterialproduktion och bergmaterialets produktionstekniska och miljötekniska förutsättningar liksom ökad förståelse för användarnas krav på bergmaterial för olika användningsområden. 11–13 februari Ansvarig driftsledare – produktion, kvalitet och miljö – del 2 Radisson Blu Arlandia 10–11 mars Grundkurs för berg materialindustrin Radisson Blu Arlandia 2 april Årsstämma och branschdag Stockholm 8 oktober Branschdag Jönköping 22 oktober Branschdag Umeå

? LÄS MER i kalendern på sbmi.se

Kross 3 Kross 4 Kross 5 Kross 6

Industriell Vägning Flöde - Dosering - Nivå www.roctim.com | info@roctim.com | +46 703 149 224

Tel: 08-764 74 00

Fax: 08-764 75 00

internet: www.s-e-g.se

NYHETSFLÖDET

99 miljoner ton

Så mycket ballast producerades i Sverige under 2018.

Rekordstor produktion Produktionen av ballast i Sverige ökade under 2018 till totalt 99 miljoner ton, en ökning med tre miljoner ton jämfört med 2017 och ett tecken på en stark men avmattande byggkonjunktur under 2018. Det intygar SGUs årliga rapport Grus, Sand och Krossberg. De 99 miljoner ton som levererats under 2018 är den högsta uppmätta produktionen av ballast någonsin. Under miljonprogramsåren (1967–1977) bedöms produktionen ha varit högre, men från den tiden saknas statistik.

MER FAKTA UR SGUs RAPPORT: • Naturgrusproduktionen är den lägsta någonsin med 10,1 miljoner ton, 10 procent av den totala ballastproduktionen. • Mest ballast produceras i Västra Götalands län (17 miljoner ton), Skåne län (11 miljoner ton) och Stockholms län (9 miljoner ton). • Produktionen av ballast räknat i ton per invånare är störst i Jämtlands län (24,4), Västerbottens län (19,4) och Norrbottens län (17,0) medan den är minst i Stockholms län (4,4) och Blekinge län (7,7).

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

NCC OCH VOLVO UTVECKLAR NY TJÄNST FÖR SCHAKTMASSOR NCC och Volvo Lastvagnar har samarbetat för att utveckla en digital tjänst för effektivare lastning och bortforsling av schaktmassor. Genom att koppla upp lastbilar och grävmaskiner, som arbetar för att forsla bort schaktmassor, mot en digital våg kan lastkapaciteten nyttjas maximalt för varje transport. För deletapp Centralen inom Västlänken, där tjänsten nu testas, innebär det cirka 8 000 färre lastbilstransporter, motsvarande 1 000 ton minskat koldioxidutsläpp. – Vi har länge sett att det finns stora miljö- och effektiviseringsvinster att göra genom att mäta och digitalisera våra arbetsflöden med schaktmassor. Genom att arbeta tillsammans med Volvo kunde vi realisera våra idéer. Det är ännu ett bevis på att samarbeten mellan olika slags aktörer är viktiga för att driva utvecklingen framåt, säger Kenneth Nilsson, affärsområdeschef NCC Infrastructure. Volvo Lastvagnar har utvecklat tjänsten ”Effektiv utlastning” som används i lastbilarna och grävmaskinerna. Genom en app kommer åkare och grävmaskinister att kunna följa sin last med hjälp av fordonens digitala vågar som löpande överför information till appen. Efter avslutad lastning meddelar grävmaskinerna lastbilen digitalt vilket material som är lastat, lastvikt samt vart lasten ska transporteras. Tjänsten innebär även att arbetsmoment blir digitala, planeringen av arbete kan ske med exakthet och det skapas en bättre och säkrare arbetsmiljö för åkare, grävmaskinister och medarbetare i produktionen. I testprojektet samverkar tio uppkopplade lastbilar och tre grävmaskiner. 7

NYHETSFLÖDET

Hybridnyheter från Fredheim

H ÄNG MED I FLÖDE T Följ SBMI på LinkedIn för de senaste nyheterna från din branschorganisation. SBMI länkar också till nyheter från medlemmarna. Skanna QR-länken för att följa SBMI.

Bland nyheterna märks Keestracks nya käftkross B7e. Krossen drivs antingen av det avtagbara motorpaketet eller direkt från nätet. Motorpaketets generator får kraften från en 13-liters dieselmotor från Volvo Penta. Krossenheten är den välbeprövade CJ412, också känd som 1208. Larvburna käftkrossen B7e är till för bergtäkter men passar även i entreprenader med behov av hög kapacitet. B7e har också sällskap av en grovsorterare i matchande storlek: Keestrack K7e. – Jämfört med sin föregångare är K7e uppdaterad i alla delar. Den har ökad siktvinkel, mer Hardox i slitzoner, övervakning med PLC, kraftfulla breda band och så förstås hybriddrift, berättar Fredheim Maskins Erik Olausson.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

er b

LED

s Jag

Pssst: Båda lamporna för 320kr

27W

ra u

Stenkoll!

• 4G-kontrollerat – Kräver ingen WIFI eller Internet • Motorstyrd zoom – Rikta kameran med App/PC • Superbild, tack vare högupplöst videosensor • Bra bild även i mörker (IR-ljus) • Se och övervaka från din mobiltelefon eller PC • 2 års garanti och fri support • Vi hjälper till med installationen Spegelvänd

Zooma

Komplett paket med 4G-kort, installation och Mjukvara

6.950:-

FLEXVIEW MOBILE DIGITAL CAMERA

Förinställda kameravyer

Fungerar för Mobiltelefon Tablet eller PC

Autentisk bild

Flytta kamera med touch

Färgbalans

Ta ögonblicksbild

Spela in och Se video

Ändra Upplösning

För ännu bättre koll – Komplettera med Områdesbelysning

5.0

10.

Lum

50W Stolpbelysning 5 års garanti, IP65

1.450:-

000

lum

100W Stolpbelysning 5 års garanti, IP65

2.584:-

480W Arena Ljus 5 års garanti, IP65

7.300:-

Ger MINST 42.000 Lumen

Kontakt oss för produktdemo, produktblad, eller visning:

0663-240 780

www.maskinhandel.com Priser exklusive 25% moms

GÄSTKRÖNIKA

SULFIDHALTIGT BERG LEDER TILL MÅNGA ANSVARSFRÅGOR Sveriges berggrund har inom vissa geografiska områden sulfidförande bergarter som kan vara svårupptäckta och leda till försurning och metallurlakning. Miljö påverkan uppstår genom att sulfidmineral oxiderar i kontakt med luft och vatten vilket resulterar i surt lakvatten med höga metall- och svavelhalter. Normalt uppstår problematiken vid losshållning och krossning av massorna i bygg- och anläggningsprojekt, när dessa kommer i kontakt med luft och nederbörd. Ur rättslig synvinkel kan det vara problematiskt att bestämma vem som är ansvarig för att vidta åtgärder för att förhindra spridning av föroreningar till omgivningen. antering och bearbetning av sulfid haltigt berg utgör miljöfarlig verksamhet, som regleras i 9 kap miljöbalken, eftersom det innebär risk för spridning av föroreningar till omgivningen. I en sådan situation kan tillsynsmyndigheten kräva att verksamhetsutövaren vidtar skyddsåtgärder. Normalt sett uppfyller emellertid massorna även kriterierna för att betraktas som avfall enligt 15 kap miljöbalken, d.v.s. något som innehavaren vill göra sig av med. Detta innebär i sin tur krav på innehavaren av avfallet att hantera detta i enlighet med miljöbalkens bestämmelser om exempelvis tillstånd för uppläggning och transport. Även vid detaljplaneläggning av områden som visar sig innehålla sulfidhaltigt berg kan en problematik uppkomma vid bebyggelse. I planeringsskedet är det kommunen som bär ansvar för att säkerställa att den mark som ska användas för ett visst planändamål också är lämplig för detta. Om kommunen har brustit i planlägg10

ningsskedet och det senare uppstår skador för enskilda kan det bli aktuellt med ett ansvar för felaktig myndighetsutövning, se 3 kap 2 § skadeståndslagen. Miljöbalkens 10 kapitel reglerar ansvarsförhållanden för förorenade områden. Bestämmelserna är tillämpliga om det finns en föroreningsskada och anger att verksamhetsutövaren alternativt fastighetsägaren kan ha ett ansvar för avhjälpande. Med föroreningsskada avses en miljöskada som genom förorening av ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Av definitionen, samt uttalanden i förarbetena, framgår att en förutsättning för ansvar för avhjälpande enligt 10 kap miljöbalken är att skadan uppkommit till följd av en förorening och att det inte finns någon begränsning i typen av utsläpp. Någon definition av begreppet förorening finns inte i miljöbalken eller EU:s miljöskadedirektiv (som legat till grund för nuvarande utformning av 10 kapitlet). Viss ledning kan hämtas från lagmotiven till den tidigare lydelsen av bestämmelserna där det som exempel på föroreningar angavs tungmetaller och andra metaller, lösningsmedel, olja, bensin och förorenade fibersediment. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

Av kommentaren till den nu gällande bestämmelsen framgår att man mer allmänt uttryckt kan säga att ett område är påverkat av föroreningar så snart ett främmande icke naturligt ämne tillförts området. I Naturvårdsverkets vägledning för efterbehandlingsansvar beskrivs en förorening som ett ämne som härrör från mänsklig aktivitet och som förekommer i jord, berg, sediment, vatten eller byggnadsmaterial i en halt som överskrider bakgrundshalten. Det framstår därmed som en rimlig tolkning att begreppet förorening innefattar påverkan genom någon form av mänsklig aktivitet och att det ska vara fråga om ett ämne som tillförts miljön.

"Ur rättslig synvinkel kan det vara problematiskt att bestämma vem som är ansvarig."

BARA HOS OSS! SPARA PENGAR FRÅN FÖRSTA DAGEN Ny typgodkänd teknik ökar vinsten i din verksamhet Sparar tid, slitage och miljö. Öka dina intäkter!

TAMTRON HAR SYSTEMET.

⊲ MHS - Högsta klassens noggrannhet ⊲ LSV - Mobil åtkomst och registrering ⊲ Fordonsvägning utan dyra stopp i flödet.

Såvitt avser naturligt förekommande sulfidhaltigt berg, som inte varit föremål för några mänskliga aktiviteter, framstår det således som tveksamt att betrakta detta som ett förorenat område som omfattas av 10 kap miljöbalken. I den mån ett område varit föremål för markberedning eller att berg losshållits och därigenom kommit i kontakt med syre är de åtgärder som föranlett detta som nämnts normalt sett att anse som miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken, men det skulle även kunna vara aktuellt med ett ansvar enligt 10 kap miljöbalken till följd av den tidigare bedrivna verksamheten. Mot bakgrund av ovan beskrivna ansvarsförhållanden samt även eventuella risker för ansvar enligt 32 kap miljöbalken är det viktigt att inför arbeten som involverar eller riskerar att involvera sulfidhaltiga bergmassor, göra en miljö- och avtalsrättslig genomgång av vilka frågor som behöver hanteras gentemot myndigheter och avtalsparter.

ÄR DU REDO ATT TESTA EN NY LÖSNING? GÄSTKRÖNIKÖR

Johanna Lindqvist Agnes Advokatbyrå

VI FINNS HÄR - HÖR AV DIG!

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

TILLSTÅND

Ballastbrist i Skåne? MOTSTÅENDE INTRESSEN PÅ ROMELEÅSEN

Romeleåsen är ett populärt friluftsområde i södra Skåne. Här finns också flera stora bergtäkter. NCC, Sydsten och Swerock har verksamhet i området sedan länge och söker nu förlängda tillstånd. NCC vill också utvidga brytområdet. Planerna möter motstånd från Lunds kommun såväl som från dominikanernunnorna i Rögle kloster. TEXT: Hans Lundgren FOTO: NCC

em av sex täkter på Romeleåsen ligger inom eller i anslutning till områden som är av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Men samtidigt har SGU klassat tre av täkterna som så värdefulla fyndigheter att de är av riksintresse för landets materialförsörjning. Intressena kolliderar således. Sydsten och Swerock har redan lämnat in ansökan om nya tillstånd för täkterna i Dalby respektive Veberöd. NCC är på gång med en ansökan för Södra Sandbytäkten i Lunds kommun, där utmaningarna och konflikterna är som störst.

Skrylle är ett naturreservat i Dalby socken. Ett friluftsområde en dryg mil öster om Lund. Området omfattar ett tiotal naturreservat och en nationalpark. Många intressen är samlade på en liten yta; rekreation, friluftsliv, jord- och skogsbruk samt en bergtäkt där NCC utvinner kvartsit. Från täkten levereras ballastråvara främst till anläggningsindustrin i 12

sydvästra Skåne. Den används också för tillverkning av asfaltmassa. NCC har ett 20-årigt tillstånd att bryta i sin bergtäkt i Södra Sandby som går ut 2028. Tillståndet gäller för ett uttag om 20 miljoner ton berg, fördelat på 1 miljon ton per år i 10 år och 1,2 miljoner ton per år i 10 år. I november kommer NCC att söka ett nytt tillstånd som ska gälla i 30 år, med ett uttag om 30 miljoner ton berg, där man enstaka år vill bryta 1,5 miljoner

ton. Det ska också fortsatt finnas asfaltproduktion i området, med cirka 200 000 ton asfalt årligen. NCC begär en utökning av brytområdet åt nordost mot Sandby och vill dessutom använda mark väster om väg 952 mellan Dalby och Södra Sandby för att lagra material och färdiga produkter. Katarina van Berlekom är råvaruhandläggare och ansvarig för tillståndsansökningar på NCC. – Utgångspunkten för vår ansökan är att det finns ett stort behov av bergma-

"Vi behöver trygga tillgången på material långsiktigt. Det nya området innehåller berg av hög kvalitet, med hög nyttjandegrad." STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

terial i området. Befolkningen växer och det görs stora satsningar på bostäder och infrastruktur i regionen. Vi behöver trygga tillgången på material långsiktigt. Det nya området vi vill använda innehåller berg av hög kvalitet, med hög nyttjandegrad, säger hon. Efterfrågan på bergmaterial är hög i sydvästra Skåne – kring Lund och Malmö – och bedömningen är att efterfrågan inte kommer att minska inom överskådlig tid. I exempelvis Lund planeras för 26 000 nya bostäder fram till 2040 och liknande satsningar är på gång i Malmö. Detta kräver att infrastrukturen byggs ut och då krävs det tillgång till stora mängder ballast. För att undvika långa, miljöskadliga transporter är det en poäng att lägga täkterna så nära som möjligt till de stora infrastrukturprojekten i Lund och Malmö, menar NCC. – Geologin begränsar alternativen. Det finns mycket sedimentära bergarSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

ter i Skåne, som det är svårare att göra bergmaterial av. Linderödsåsen som diskuterats som en möjlighet ligger ytterligare fem mil bort, med längre transporter, ökade kostnader och försämrad miljö som följd. SBMI har i sin färdplan för fossilfri bergindustri också pekat på vikten av att ballastproduktionen är bra placerad, nära behovet, för att minimera transporterna, säger Katarina van Berlekom. Lunds kommun har länge varit tydlig med att man inte vill ha bergtäkterna i området. Men kommunen har tidigare inte fått gehör för sina synpunkter i tillståndsärenden eftersom brytningen bedömts som nationellt prioriterad. Kommunen har också under lång tid, ända sedan 1998, tagit ställning för att täkten i Södra Sandby ska avvecklas. Det finns en oundviklig konflikt mellan täktverksamheten och det rörliga friluftslivets intressen, enligt kommunens översiktsplan. Lunds kommun vill lösa

NCC står i begrepp att ansöka om nytt tillstånd för bergtäkten i Södra Sandby. Men Lunds kommun liksom andra aktörer motsätter sig brytning.

materialförsörjningen genom att berget ska brytas i täkter i angränsande län, inte i Lunds kommun. Det ska sedan fraktas med järnväg eller båt till hamnar i närheten. NCC avvisar de alternativen. – De är inte rimliga. Det finns inte tillräcklig kapacitet på järnvägen och båttransporter ger lika mycket miljöpåverkan som vägtransporter, enligt Katarina van Berlekom. SBMI har i sitt yttrande över kommunens översiktsplan påpekat att det är av stor vikt att områden där det är möjligt att utvinna ballastmaterial inte ges ytterligare restriktioner. Branschföreningen anser att den restriktiva hållning till utvidgning och öppnande av nya täkter som planen uttrycker inte motsvarar 13

TILLSTÅND

! Läs också Argumenten från RÅSK finns att läsa på romeleasen. se/sv/om-rask/

det ökade behovet. SBMI argumenterar genom att skriva att bergmaterial är en oundgänglig produkt i samhällsbyggandet och att kommunens bergtäkter bidrar till försörjningen av hela sydvästra Skåne. Kritiska synpunkter mot bergtäkterna framförs också av RÅSK (Romeleås- och sjölandskapskommittén), en kommitté med sju kommuner och region Skåne som bildats för att värna naturvärden inom Romeleåsen. RÅSK skriver att det inte är rimligt att det stora behovet av ballast endast ska tillgodoses genom ökat uttag på Romeleåsen. Kommittén ska verka för att inga nya bergtäkter ska öppnas i området och att det årliga uttaget av bergkross succesivt ska minska på grund av dess påverkan på friluftsliv och naturupplevelser. Även nunnorna vid Rögle kloster, där fem systrar lever idag, har framfört kritik mot NCC:s planer på att utvidga bergtäkten. Skulle de bli av blir klostret granne med ett stenbrott och friden och stillheten som är grundvalen för verksamheten i klostret äventyras, enligt systrarna. Lunds Naturskyddsförening vill att länsstyrelsen begär att Mark- och miljödomstolen ska återkalla NCC:s tillstånd att bedriva täktverksamhet och därmed förbjuda fortsatt brytning. Föreningen anser att den pågående och kommande verksamheten skadar framför allt Natura 2000-området Måryd-Hällestad, i norra delen av Skrylle, på ett irreversibelt sätt. Den gamla fäladsmarken Måryd blev naturreservat 1989 och ingår i EUs nätverk för

skyddade områden som ett Natura 2000-område. – Utökningen som vi söker tillstånd för ligger utanför det området, fastslår Katarina van Berlekom. Vårt ansvar är att vi bedriver en verksamhet i Södra Sandbytäkten som inte hamnar i konflikt med miljövärdena. Täktverksamheten påverkar landskapsbilden och belastar trafiken. Risk för buller och vibrationer liksom sänkta grundvattennivåer är andra möjliga störningar. Närboende har skrivit på protestlistor mot den utökade brytningen och oroar sig för grundvattnet. Naturvänner varnar för att växtligheten kan ta skada. Alla är områden som NCC ska bedöma och analysera i den miljökonsekvensbeskrivning som följer med den kommande ansökan. Om NCC får sin ansökan beviljad kommer arbetstiderna att förlängas, brytningen ska ske klockan 6–22 mot dagens 7–22. Trafiken väntas öka från cirka 400 till cirka 500 fordonsrörelser per dag vid maximal produktion av berg och asfalt. Idag har anläggningen tillstånd att leda bort 700 000 kubikmeter grundvatten om året. Behovet är detsamma i framtiden, enligt NCC. Buller och vibrationer väntas inte öka men riskanalyser ska genomföras och även en naturvårdsinventering ska tas fram för området. NCC anordnade i oktober i fjol ett samrådsmöte med länsstyrelsen och kommunen. Samråd med de närboende skedde i november med ett välbesökt möte där allmänheten gavs tillfälle att ställa frågor till företrädare för NCC och olika experter. Det fanns

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

"NCC ska fortsatt ta hänsyn till de boende i området och naturvärdena. Det går att samsas." också möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter som NCC sedan ska redovisa i sin ansökan, som företaget ska skicka in i mitten av november. – Vi hoppas få svar från Mark- och miljödomstolen inom två år. Men det kan ta längre tid, det finns alltid en risk för överklagningar som fördröjer processen, säger Katarina van Berlekom. Konflikter mellan miljöintressen och bergbrytning är inget ovanligt. Men i Romeleåsen, och främst täkten i Södra Sandby, är konflikterna mycket tydliga. – Ett skäl är att täkten ligger så nära naturskyddade områden. Ett annat är kommunens uttalade hållning mot bergtäkter, generellt i området och i synnerhet gällande NCC:s verksamhet, menar Katarina van Berlekom. NCCs inställning är att det, inom ramen för en tillståndsprövning enligt miljöbalken, finns goda förutsättningar att utforma verksamheten så att berörda riksintressen respekteras samtidigt som materialförsörjningen i regionen säkras. Ärendet och utgången av den kommande miljöprövningen av täkterna på Romeleåsen är av intresse för hela branschen. Katarina van Berlekom betonar vikten av att se helheten. – Det finns ett stort behov av bergmaterial i regionen. Det är bra med täkter som ligger relativt nära försörjningsområdena, för att minska transporter och miljöpåverkan. NCC ska fortsatt ta hänsyn till de boende i området och naturvärdena. Det går att samsas. Bergtäkter hindrar inte att områden kan användas för friluftsliv. Den utökning vi begärt ligger också längre från naturreservatet. Vi har brutit berg i täkten i snart hundra år. Vår utgångspunkt är att vi ska hitta en lösning som alla parter kan enas kring, summerar Katarina van Berlekom. Stenkoll följer naturligtvis ärendet i kommande nummer.

Skakapparater

Vågar

Siktar

Värmeskåp

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning

S. Långebergsgatan 18 • 436 32 Askim

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

Succé för vår nya VSI-kross och våra nya multiportsrotorer som passar alla kända VSI:er på marknaden! Några av resultaten jämfört med traditionell 3-portsrotor: Avsevärt högre kapacitet, bättre kulkvarnsvärde, lägre driftskostnader, lägre fillerhalt, service-vänligare mm. Hör av er för mer information!

Slimmingev. 118, Blentarp Tel: +46 727-77 22 77 www.scpartner.se info@scpartner.se

TILLSTÅND

Behöver Sverige en Samtidigt som begrepp som fossilfritt, cirkulär ekonomi och hållbar utveckling används frekvent i debatten ifrågasätts allt oftare om den gällande miljölagstiftningen i själva verket hindrar omställningen till ett mer hållbart samhälle. TEXT: Niclas Kindvall

icklas Skår är jurist på Svenskt Näringsliv och har arbetat med miljörättsfrågor i snart två decennier. Bland annat leder han organisationens Miljörättsgrupp, bestående av bolagsjurister och fristående advokater, som analyserar regelverken och dess effekter. Miljörättsgruppen har lagt fram många förslag på lagändringar och regelförenklingar genom åren, men sällan fått gehör hos myndigheterna. – Samtidigt som miljöbalken trädde i kraft, 1999, tillsattes också en parlamentarisk utredning för att se vilka effekter som skulle uppstå, berättar han. Tidigt kunde man notera att investeringsvolymerna gick nedåt och att antalet sökta tillstånd enligt balken hade minskat kraftigt. Utredningen konstaterade också att ”Dagens regelverk kan leda till att investeringar som är till gagn för såväl samhällsekonomi som miljöskydd inte blir av. Miljöbalken motverkar i dessa fall sitt eget syfte om att f rämja en hållbar utveckling … Ett viktigt steg mot att skapa en miljöbalk som kan leva upp till sin egen portalparagraf är därför att få en effektivare miljöprövning.”

"Tidigt kunde man notera att investerings volymerna gick nedåt och att antalet sökta tillstånd minskade.”

Trots detta skedde inga förändringar. – År 2006 var utredningen färdig. Dessvärre ledde utredningens slutsatser inte till några avgörande förändringar i miljöbalken eller i hur den tillämpades. Och inte heller lyckades Miljörättsgruppens förslag få gehör i utredningen eller hos dåvarande eller följande regeringar. Nicklas Skår påpekar att ett stort problem som blev uppmärksammat under STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

ny miljölagstiftning? "Jag tror att det kommer hända en hel del. Men frågan är om det är för sent? Politikerna behöver agera nu.” Nicklas Skår

De utmaningar som samhället står inför, där klimatomställningen kanske är den allra största, kräver stora investeringar. Både från staten och näringslivet. Är den nuvarande miljölagstiftningen ett hinder på vägen mot innovationer och utveckling för ett mer hållbart samhälle?

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

den period som utredningen pågick, var att många bolag tvekade om huruvida det var värt insatsen att lägga stora investeringar i Sverige. Det problemet finns fortfarande kvar och Nicklas Skår menar att det blir allt större och allvarligare. – Många företag vittnar om att det har eskalerat de senaste åren. I väldigt många fall är det både svårt och kostsamt att ge sig in i en tillståndsprocess. Då är det förödande att inte ha en aning om ifall ett tillstånd kommer att ges eller inte. Sedan har vi tidsaspekten – många bolag upplever att de helt enkelt inte har råd att vänta. För att sticka ut hakan lite, jag tycker att vi närmar oss en gräns där processen helt enkelt är ohållbar. Så är systemet utformat på ett rimligt sätt? Och fokuseras det tillräckligt på det som är relevant? Nicklas Skår menar att om näringslivet ska klara av att leverera i ett cirkulärt samhälle så måste man få hjälp av politikerna. Effektivare och säkrare tillståndsprocesser är nödvändiga för den omställningsprocess som pågår. Som det fungerar nu är processerna ett

hinder för omställningen. – Vårt jobb är att få politikerna att förstå att detta är ett reellt problem, säger Nicklas Skår. Men det är inte så enkelt som det låter. – Det är väldigt svårt att visa på investeringar som faktiskt inte blir av, fortsätter han lakoniskt. Samtidigt debatteras tillståndsfrågorna flitigt i delar av samhället. Ett exempel är Balanskommissionen, ett initiativ där Svenskt Näringsliv medverkar. Kommissionen består av ett antal stora svenska bolag och leds av före detta ministrarna Lena Ek (C) och Anders Sundström (S). Den "hinderrapport" som kommissionen sammanställt och givit ut har underrubriken "Står miljölagstiftningen i vägen för att bygga det nya hållbara Sverige?" "Ja, i många fall", lyder svaret. Nicklas Skår är ändå försiktigt optimistisk. – Jag tror att det kommer hända en hel del, säger han. Men frågan är om det är för sent? Politikerna behöver agera nu!

Balanskommissionens hinderrapport Står miljölagstiftningen i vägen för att bygga det nya hållbara Sverige?

? LÄS MER Balanskommissionens rapport: balanskommissionen.se 17

MED FULL KOLL PÅ FLÖDET! OJ1436 – smart BELT WEIGHER INDICATOR - full av möjligheter. Koppla upp dig mot smartTONNES och få total kontroll över din produktion. Där kan du skriva ut eller ladda ner utförliga rapporter om både kalibreringar, produktion och statistik ända ner till enskilda materialsorter. Abonnemang tecknas nu för fullt! Alla äldre skåp kan enkelt uppgraderas med OJ1436 i ny panelmodul. Kontakta oss för information!

”Med smartTONNES blir mitt arbete med produktionsrapporterna så mycket lättare och mindre tidskrävande” Henrik Bäck, Swerock

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

Besök oss gärna på fredheim-maskin.se för att se fler produkter!

Krossenhet: Sandvik CJ412 ”1208” Lamellmatare: 8m3 med tvåstegsgrizzly

Motor: Volvo 13l/330 kWa Drift: Eldrift plug-in/plug-ut Garanti: 3 år/2000 h

Vikt: 69 ton Kapacitet: Upp till 800 ton/h

Sikt: 3-däcks hängsikt

Vikt: 60 ton

Intag: 215mm

Motor: Volvo 13l/500 kWa

Krossenhet: Sandvik CH440 Drift: Hybrid (eldrift), Matare: 8-10m3 med tvåstegsgrizzly

Garanti: 3 år/2000 h

ETT LYFT FÖR EKONOMIN OCH MILJÖN

KEESTRACK HYBRIDMASKINER MED AVTAGBAR MOTORENHET Du sparar 40% med diesel-elektrisk drift jämfört med dieselhydralisk Drift från kross möjliggör plug-ut till startläggare eller sorteringsverk Möjligt med drift från nätström

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se Fredheim Maskin

Fredheim Maskin

Cirkulär

FRAMTID

Ett ekonomiskt system som behåller värdet på produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt, och minimerar avfallsgenereringen. Så lyder EU-kommissionens definition av cirkulär ekonomi. För att klara klimatomställningen, kanske den största utmaning som samhället står inför, är det nödvändigt att gå från linjära materialflöden till cirkulära. TEXTER: Niclas Kindvall

ÅTERVINNING

”Näringslivet har I april i år publicerade Svenskt Näringsliv rapporten "Cirkulär eko nomi för ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv i Sverige". I sam arbete med fjorton medlemsorganisationer, däribland Sveriges Berg materialindustri, definierades ett flertal viktiga principer för utveck lingen mot en cirkulär ekonomi.

yftet med dokumentet är att tydliggöra engagemanget och visa vilken viktig och drivande roll näringslivet har i arbetet för mer cirkulära materialflöden. – Vi vill vara en aktiv part i debatten och tillsammans med övriga aktörer arbeta för att nödvändiga förändringar genomförs för att främja de cirkulära affärsmodellerna, säger Jenny Svärd som är ansvarig för policyfrågor inom miljöområdet på Svenskt Näringsliv. Arbetet med rapporten inleddes under hösten 2018 med diskussioner mellan samtliga fjorton branscher och diskussionerna intensifierades under vintern och våren. – Vi hade fin tajming då regeringen vid samma tidpunkt tillsatte en delegation i frågan och till vilken vi gjort inspel. Dessutom är cirkulär ekonomi en framträdande fråga i januariöverenskommelsen. Svenskt Näringslivs rapport framhåller åtta viktiga principer som är branschgemensamma. En viktig slutsats är enligt Jenny Svärd att dagens lagstiftning inte är anpassad för en cirkulär ekonomi. 20

Miljölagstiftningen och hur den til�lämpas motverkar i många fall effektiva materialflöden (läs även intervjun med Nicklas Skår på sidorna 16–17 i detta nummer av Stenkoll). – Vi menar också att konsumentperspektivet är viktigt i sammanhanget, fortsätter hon. Oavsett om det rör sig om privata kunder, B2B – alltså business to business – eller samhället i form av offentliga upphandlingar. Om inte kunden efterfrågar cirkulära material och produkter är det svårt att ställa om. En viktig aspekt är förstås också att de fjorton branscher som medverkat i rapporten har skilda förutsättningar, bero-

för ett Cirkulär ekonomi och tigt konkurrenskraf gsliv i Sverige hållbart närin tjänster olika varor och efterfrågan på förväntas den i världen ökar . Enligt OECD och medelklass kan leda för produktion En ökande befolkning och 2060 vilket er som behövs mellan år 2011 de naturresurs kopplad till än fördubblas och därmed på och är starkt ändningen mer stora utmaningar växande avfallsglobala materialanv är en av vår tids leder också till till Klimatfrågan materialanvändning från linjära materialflöden till resursbrist. kning. En ökad är att gå tas till vara samhällets resursförbru på dessa utmaningar att så mycket som möjligt del av lösningen effektivt genom mängder. En hanteras då mer cirkulära. Resurser i olika former. och återanvänds

av cirkulär ekonomi: sionens beskrivning i ekonomin så t i EU-kommis material och resurser av tar sin utgångspunk värdet på produkter, cirkulär ekonomi förs flödena Svenskt Näringsliv I en system som behåller en process avfallsgenereringen. kretslopp, där slutpunkten i ett ekonomiskt och minimerar ade blir mer av sammanlänk länge som möjligt, i produkters livscykler ihop till en väv olika faserna material och produkter annan. Det innebär att de till en blir inledningen beroende av varandra.

? LÄS MER Rapporten samt branschbilagorna finns att ladda ner på svenskt naringsliv.se Sök på "cirkulär ekonomi rapport".

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

en central roll”

"Att så många branscher är representerade ger en tyngd åt slutsatserna i rapporten.” Jenny Svärd

ende på vilken verksamhet som utförs. Därför har arbetet skett i flera steg. – Först tittade vi på de gemensamma frågorna och vad som är viktigt för hela näringslivet. Att så många branscher är representerade ger en tyngd åt slutsatserna i rapporten. Hela värdekedjan har varit med – materialproducenter, tillverkningsindustrin, handeln, besöksnäringen och återvinningsledet. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

I nästa steg beskrev varje bransch sitt eget perspektiv. Detta utmynnade i flera branschbilagor där respektive branschorganisation redogör för framtidens möjligheter och utmaningar i frågan. För SBMIs del handlar utmaningarna till stor del om hur avfall definieras, behovet av End of Waste-kriterier och kvittblivningsproblematik. Bergmaterialindustrin efterlyser tydligare myndighetsvägledning på ett

flertal områden för att underlätta cirkulär resursanvändning i branschen. Jenny Svärd berättar att Svenskt Näringsliv, och de representerade branschorganisationerna, just nu arbetar med nästa steg: att tillsammans klargöra vilka de största legala hindren är. Vad behöver åtgärdas, både på kort och lång sikt, för att omställningen till cirkulära flöden ska bli så effektiv som alla parter önskar? – Målet med vårt arbete är förstås att våra beslutsfattare ska ta till sig det vi kommit fram till, beakta våra slutsatser och genomföra nödvändiga förändringar, avslutar Jenny Svärd. 21

ÅTERVINNING

SBMI kommer att ta fram ett gemensamt beslutsstöd för miljöriskbedömning vid återvinning av bergmaterial i anläggningsprojekt. I projektet finns representanter för ett stort antal företag och organisationer.

GEMENSAMT VERKTYG SKA ÖKA ÅTERVINNING tt tydligt och accepterat verktyg för miljöriskbedömning har länge varit efterfrågat, av såväl verksamhetsutövare, entreprenörer och beställare som av tillsynsmyndigheterna. För SBMIs medlemmar skulle ett sådant beslutsstöd skapa större möjligheter till cirkulära materialflöden där mer material återvinns och mindre körs till deponi. Ökad återvinning skulle ge både stora miljövinster och betydande affärsmöjligheter. – Sverige har i jämförelse med flera av våra nordiska grannländer och de flesta andra europeiska länder betydligt mindre återvinning av exempelvis stenmaterial och betong, säger projektledaren Carl Zide. Vi konkurrerar med Rumänien och Grekland om bottenplatserna i en cirkulär rankinglista. Några av orsakerna till detta är att vi saknar tydliga och enhetliga riktlinjer för hur vi bedömer miljörisk på

ett vetenskapligt sätt. Men nu tar vi initiativ för att tillsammans ändra på den saken. I projektet deltar en av Sveriges främsta experter på miljöriskbedömning inom återvinning av sekundära material – Martijn van Praagh – forskningschef på ÅF Pöyry och lärare på Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

"Projektet har fått mycket positiv respons från de tillsynsmyndigheter jag talat med. Det visar att vi har rätt ambition.” Carl Zide hälsorisker, och anpassa bedömningsverktyget till den konstruktion och den plats där materialet ska användas. Vi kommer självfallet använda oss av Naturvårdsverkets modeller i så stor utsträckning som möjligt för riskbedömning och därutöver föreslå olika försiktighetsåtgärder för att återvinningen ska ske med så små potentiella risker som möjligt. Projektet är inspirerat från ett par liknande projekt i angränsande industrier: Trafikverkets beslutsstöd för återvinning av dikesmassor och Avfall Sveriges beslutstöd för återvinning av slagg-grus i asfaltsvägar. Beslutstödet baseras på Naturvårdsverkets beräkningsmodeller från handboken för återvinning av avfall i anläggningsändamål från 2010 och skapar tydliga kombinationer av utvalda material, ett antal konstruktioner, platsbeskrivningar (exempelvis industriområde) och säkerhetsmarginaler (exempelvis antal meter till vatten). – Jag har fått mycket positiv respons från de tillsynsmyndigheter jag talat med, ett tjugotal olika, berättar Carl Zide. Det visar att vi har rätt ambition i projektet. Med vårt beslutsstöd ska verksamhetsutövaren på ett enkelt sätt kunna göra sina beräkningar och kunna bifoga ansökan.

Återvunnen asfalt är ett av materialslagen som kommer att finnas med i SBMIs beslutsstöd.

Martijn van Praagh har tidigare medverkat vid framtagningen av liknande miljöriskbedömningar för både Trafikverket och Avfall Sverige. – Jag tycker det är mycket viktigt att vi skapar cirkulära flöden, säger Martijn van Praagh. Och då är det viktigt att ta hänsyn till potentiella miljö- och

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

SBMIs beslutstöd för stenmaterial är fokuserat på entreprenadberg, hårda schaktmassor, jordmassor, asfaltsmaterial och betongmaterial. Dessa kan sedan kombineras med konstruktioner som hårdgjord yta, asfaltsväg, grusväg och bullervall. Den första versionen av SBMIs beslutsstöd kommer att presenteras innan jul och vidareutvecklas under de kommande åren tillsammans med byggindustrin och tillsynsmyndigheterna.

Den 11 november meddelade SBUF att de beviljat bidrag för genomförande av SBMIs utvecklingsprojekt ”Beslutstöd för återvinning av material i bygg- och anläggningsarbeten”.

ÅTERVINNING

Sämst i klassen? Sverige ligger långt efter många andra länder när det gäller att återvinna ballastmaterial.

Andel sekundära material av all stenförsäljning. Källa: UEPG/MPA/UNPG 2017

HUR LÄNGE DRÖJER DET INNAN BALLAST FÅR END OF WASTE-KRITERIER? Under många år har End of Wastekriterier utvecklats av flera europeiska länder. EU-kommissionen har också uppmanat alla medlemsländer att skyndsamt utveckla kriterier för att underlätta återvinningen av stenmaterial och minska mängden material som hamnar på tippen. veriges Bergmaterialindustri och flera andra branschorganisationer har länge efterfrågat att Sverige utvecklar End of Waste-kriterier. Exempelvis var ett av kraven i Fossilfritt Sveriges 27-punktsprogram till regeringen att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag att ta fram End of Waste-kriterier för ballastmaterial.

Massbalans grundare Carl Zide har på uppdrag av SBMI undersökt hur det ser 24

ut i andra länder. Bland annat besöktes Lyon i somras för att se hur Frankrike hanterar frågan. Frankrike är nämligen, tillsammans med Storbritannien, Österrike och Nederländerna, några av de länder som sedan många år har just End of Waste-kriterier för stenmaterial. – En bra sak när svenskar är bland de sämsta på återvinning av sten i Europa är att vi kan lära oss av nästan alla andra, säger Carl Zide. Vad som förenar de länder som är bäst på återvinning är att de alla har en modern avfallslagstiftning, End of Wastekriterier och en tydlig nationell samordning. I Sverige saknar vi idag detta. Men nu jobbar vi företagare hårt för att få med oss våra politiker och myndigheter. Så småningom kommer vi att komma i kapp de andra.

FAKTA Enligt EU-lagstiftningen måste kriterierna som avgör när avfall upphör att vara avfall beskriva fyra delar: • Miljöriskbedömning: materialet får inte skada miljön • Anläggningsändamål: materialet används som en del i en konstruktion • Efterfrågan: det finns ett behov av materialet på marknaden • Prestanda: materialet uppfyller de tekniska kraven för konstruktionen

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

Egen produktion, stort lager och snabba leveranser. Varmt välkommen till SPG AB!

DIN KOMPLETTA

LEVERANTÖR

O-DUK Med sin unika design utav fyrkantshål uppnår man en exakt och effektiv siktning. Varje tråd vibrerar oberoende av varandra. Detta motverkar att material fastnar och blindar/pluggar siktduken. Absolut bäst fungerar O-Duken tillsammans med bolldäck och rensbollar. Dessa ökar trådarnas vibrationer som gör siktningen ännu effektivare. O-Duken har även en betydligt längre livslängd jämfört med konventionella vävda siktdukar av stål. Den plana ovansidan på siktduken gör att slitaget blir jämnt och därför betydligt skonsammare mot trådarna. Är du intresserad av att veta mer om O-duken? Hör av dig till oss för mer information!

KONTAKT

ISO-CERTIFIKAT

VÅRA PRODUKTSPECIALISTER

08-504 106 00

Mattias Nilsson

Jonas Wallgren

info@spgab.se

08-504 106 08

08-504 106 18

mattias@spgab.se

jonas@spgab.se

Förrådsvägen 6, 137 37 Västerhaninge

ISO 9001

ÅTERVINNING

”VI SKA VARA EN LÖSNING PÅ ÅTERVINNINGSFRÅGAN” Swerocks Martin Tengsved har en gedigen bakgrund inom återvinningsbranschen efter sexton år på Ragn-Sells, bland annat som produktionschef för Sveriges största avfallsanläggning. Han menar att bergmaterialindustrin har en del att lära från hans tidigare bransch om man vill öka mängden återvunnet material. ergmaterialbranschen har stora möjligheter att i framtiden bli riktigt bra på att ersätta jungfruligt material med återvunnet. Det är Martin Tengsved säker på. Men det finns några hinder som behöver övervinnas innan industrin når målet. – Inom vår bransch är vi duktiga på att bedöma våra produkter i tekniskt hänseende, säger han. Medan återvinningsindustrin är experter på att bedöma utifrån miljöperspektivet. Om jag jämför med när jag arbetade för Ragn-Sells så vände sig myndigheterna många gånger till oss för vår expertis, vi hade arbetat upp ett förtroende och en kompetens som de kunde dra nytta av när det kom till miljöriktig och säker bortskaffning av avfall.

"Bergmaterial industrin har en viktig roll att spela för fram tidens cirkulära materialflöden.”

Martin Tengsved

ONBOARD - VÄGNING DIREKT I SKOPAN Onboard för vårt system Viktoria2, hjälper er att optimera och effektivisera verksamheten. Med realtidsvägning och registrering direkt i hjullastarens skopa får ni ett bättre flöde, säkrare arbetsmiljö och en effektiviserad verksamhet.

Martin Tengsved menar att myndigheterna nu behöver se bergmaterialindustrin som en lösning på återvinningsfrågan när det gäller branschens material. – Historiskt har det inte varit vår kärnverksamhet att ta in och bearbeta material som klassas som avfall. Därför saknar vi kanske i många fall den trovärdighet som är nödvändig för att få de tillstånd och de förutsättningar att hantera avfall som deponibolagen har. Han är övertygad om att bergmaterialindustrin har en viktig roll att spela för framtidens cirkulära flöden av material. – Det är en styrningsfråga där våra företagsledningar behöver ta strategiska beslut, skapa interna strukturer och investera i kompetens och teknik. Jag tycker att vi är på väg åt rätt håll och det finns många skäl att ersätta delar av det jungfruliga ma-

WE MAKE IT EASY

Kontakta en av våra säljare för mer information om ONBOARD Ring oss 036-31 42 00 eller maila på info@flintab.se

WEIGHING

SOLUTIONS

terialet med återvunnet. Både ur ett miljömässigt perspektiv och ur ett ekonomiskt. Branschen får dock svårt att göra omställningen på egen hand. Fortfarande finns många hinder. Bland annat myndighetsutövningen. – Det finns lagar och regler som egentligen skulle kunna möjliggöra ökad återvinning men de til�lämpas på ett sätt som försvårar för branschen och bedömningarna skiljer sig åt mellan enskilda hand-

"Det finns lagar och regler som egentligen skulle kunna möjliggöra ökad återvinning.”

läggare. Branschen måste ges bättre förutsättningar att gå i spetsen för utvecklingen, just nu upplevs det vara ett stort risktagande att ta in avfallsklassat material för återvinning eftersom man inte kan vara säker på hur det kommer att hanteras i tillsynen.

A WIRTGEN GROUP COMPANY

EFFEKTIVITET MÖTER PRECISION. MOBISCREEN MS 953 EVO

EXTREMT NOGGRANN SORTERING FÖR EN SLUTPRODUKT MED HÖGSTA KVALITET. MOBISCREEN MS 953 EVO siktanläggning utmärker sig med sina många användningsmöjligheter, utmärkta transportegenskaper, snabb uppställning och effektiv drift. Denna mobila siktanläggning med tre däck har en generöst dimensionerad siktlåda med en siktyta på 9,5 m², vilket ger effektiv materialsortering och noggranna resultat i alla lägen. Precision kombinerad med högsta produktivitet – oberoende av vilket material du arbetar med, sten, sand, berg eller återvinning. www.wirtgen-group.com/sweden WIRTGEN SWEDEN · Försäljning 0472–100 91 · Service 0472–162 48 · Reservdelar 0472–139 39 · info.sweden@wirtgen-group.com

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt. Oavsett hur våra kunders behov Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser. Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

bäst.

Tel: 0371-150 35

U N G I B R A N S C H E N

"VI BEHÖVER ALLA SLAGS KOMPETENSER" I artikelserien Ung i branschen träffar Stenkoll unga medarbetare i bergmaterial industrin. Vad är deras bakgrund, vad har de för tankar om framtiden och hur ska branschen lyckas locka till sig drivna och duktiga talanger? I detta nummer träffar vi Karin Nilsson, trainee hos Jehander, som brinner för miljöfrågorna. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Rickard Forsberg

är Karin studerade biologi på Stockholms universitet visste hon inte exakt åt vilket håll hennes yrkesliv skulle ta henne efter avslutade studier. Hon visste däremot att hon var extra intresserad av frågor som rörde föroreningar i mark och vatten och att den vanliga karriärvägen skulle innebära ett arbete på en konsultbyrå eller på länsstyrelsen. Men, som för så många andra, ville också slumpen ha ett finger med i spelet. – Under mina masterstudier kom jag i kontakt med en konsult som arbetade för Jehander och det han berättade om deras verksamhet gjorde mig nyfiken. Efter kontakt med Jehanders kvalitets- och miljöchef Sofia Nord fick Karin sommarjobb över de varma månaderna 2018. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

"Jag trivs lika bra ute i täkterna som inne på kontoret. Karin Nilsson

– Mitt uppdrag var att se hur vi skulle kunna optimera och effektivisera kvävereduktionen i våtmarkerna i Lötentäkten på Munsö i Mälaren. Just kvävereduktion blev dessutom ämnet för hennes masterexamensarbete på Jehander samma höst. Efter att hon tagit sin examen i januari 2019 hade Karin fått in en fot i bergmaterialindustrin, en bransch hon inte hade särskilt mycket kunskap om inledningsvis. – Jag visste inte speciellt mycket om den, berättar hon. Men när jag väl fick komma ut i verksamheten tyckte jag genast att det var väldigt spännande. Karin fortsätter: – Jag trivs lika mycket ute i täkterna som inne på kontoret. Sen är jag fascinerad av hur komplex vår bransch och värdekedja är. Karin berättar att hon slogs av hur intensivt det arbetas med just de frågor hon är extra intresserad av. 29

U N G I B R A N S C H E N

– Vår verksamhet har en påverkan på miljön och jag är imponerad av alla insatser som görs för hur vi ska kunna minska dess påverkan. Vår ägare Heidelberg Cement har stort fokus på biologisk mångfald och hållbarhet och det genomsyrar hela verksamheten. Vi måste ha dessa frågor med oss i varje aspekt för att kunna vara konkurrenskraftiga och ledande i branschen. Hon berättar att även hennes medarbetare på produktionssidan har ett miljötänk och är engagerade.

”Företaget vill att vi ska utvecklas och lära oss branschen. Det finns massor med intressanta frågor och stora möjligheter och det trivs jag med.

För tillfället deltar Karin i Jehanders traineeprogram och driver miljöprojekt på företagets täkter. Och sannolikheten är stor att hon kommer fortsätta med denna inriktning.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

– Jag trivs väldigt bra på jobbet hos Jehander som redan från början låtit mig ta stort ansvar för miljöprojekt och jag har fått vara med i arbetet med Jehanders strategiska femårsplan. Jag ser verkligen fram emot att få fortsätta driva miljöfrågor och hitta bra lösningar på de utmaningar vi ställs inför. Hon uppskattar Jehanders satsning på sina unga medarbetare. – Företaget vill att vi ska utvecklas och lära oss branschen. Det finns massor med intressanta frågor och stora möjligheter och det trivs jag med. Karin är övertygad om att bergmaterialindustrin är en framtidsbransch som har potential att locka till sig fler duktiga unga än tidigare.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

– Vi behöver synas mer! Jag tror många kanske inte förstår hur omfattande och intressant vår industri är. Dessutom är det viktigt att visa vilka möjligheter som finns inom branschen och att det behövs många olika kompetenser. Det spelar ingen roll om man är ingenjörer, naturvetare eller ekonom. Eller något helt annat. Jag tycker huvudsaken är engagemang. Hon avslutar: – Vi är en grundläggande del av svensk industri, infrastruktur och samhällsbyggande. Komplexiteten i vår verksamhet i kombination med ständig utveckling och innovation gör det till en mycket intressant arbetsplats som jag tror kan attrahera många unga.

! Läs också I Stenkoll #150 finns intervjun med NCCs supervisor Salah Suleimanpoor.

Tar du ansvar för framtiden? Vi erbjuder klimatkompenserade slitdelar

1,1005 tco2/ton fritt lastat Bor

0370-140 55 krosskonsult.se Försäljning ANDREAS ALMÉN, VD 070-626 01 22 andreas@krosskonsult.se Uthyrning/Service KRISTOFER ALMÉN 070-618 01 22 kristofer@krosskonsult.se Eftermarknad MATS REMNELID 070-619 01 22 mats.r@krosskonsult.se

BRANSCHDAGAR i norr och söder Precis som vanligt bjöd bergmaterialindustrins branschdagar i Jönköping och Umeå på idéer och tankar inom ett flertal ämnen. Denna höst utgjorde inget undantag, många frågor berördes även om vissa teman var återkommande. Återvinning och masshantering var ett sådant. Eftermälet var gott: dagen fick högt betyg i enkäten som många valde att besvara. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Rickard Forsberg och Mårten Sohlman

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

BRANSCHDAGAR

fter att deltagarna, i Jönköping 270 till antalet respektive 125 i Umeå, hämtat sina namnbrickor och en kopp kaffe var det hög tid att slå sig ner i stolen och rikta uppmärksamheten mot scenen. Där stod nämligen båda dagarnas moderator, SBMIs vd Mårten Sohlman, redo att ledsaga genom paraden av föreläsare. Men först förstås några välkomnande ord följt av de instruktioner som alltid föregår dessa dagar. I form av SBMIs film redogjordes för vilka konkurrensregler som gäller, vilka frågor som alltså inte fick lov att diskuteras under dagarna. Mårten Sohlman introducerade också de övriga inom SBMI och dessutom Tommy Brotte från Interaktiva Möten som skötte både musik och de interaktiva delarna av konferensen. Sedan vårens branschdag finns det nämligen en SBMI-app. I denna kan deltagarna inte bara följa dagens program utan också

själva delta genom att svara på eller ställa egna frågor. I Jönköping gjordes ett test för att kontrollera funktionaliteten och frågan om hur många miljoner ton ballast som producerades 2018 ställdes på stora skärmen. Svaret? Det fick dagens första talare reda ut. SGU:s Mattias Göransson var alltså förste föredragshållare att äntra scenen, åt-

"I SBMI-appen kan deltagarna själva svara på eller ställa egna frågor.” minstone i Jönköping. I Umeå avhandlade branschdagen samma ämnen om än i en något annan ordning. Mattias Göransson fanns på plats med anledning av att publikationen Grus, Sand och Krossberg 2018 lanserades. Göransson avslöjade således att, precis som de flesta i publiken svarat, hela 99 miljoner ton bergmaterial producerades

under förra året. Han medgav att han själv hoppats på över 100 miljoner, tresiffrigt hade varit ett ännu lite snyggare nummer. Av dessa 99 representeras naturgrus endast av 10 miljoner ton, den lägsta siffran någonsin. Han rapporterade också att antalet täkter i landet blir färre, drygt 1 200 är aktiva just nu. Huvudorsaken till detta är

BRANSCHDAGENS TALARE Mattias Göransson ... från SGU presenterade rapporten Grus, sand och krossberg 2018.

Kristina Widenberg .... från Naturvårdsverket fanns på plats för att berätta om aktuella projekt.

Jakob Ekesbo .... från Setterwalls bistod med juridiska kommentarer i återvinningsfrågan.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

verkets Kristina Widenberg. Hon redogjorde för det pågående arbetet med att se över vilka verksamheter som eventuellt kan undantas från tillståndsplikt för att istället omfattas av allmänna regler. Det handlar helt enkelt om att vissa avfallsslag med specifika kvaliteter som ska användas för specifika ändamål i framtiden kan undantas från tillstånds- eller anmälningsplikt. Samråd pågår och Kristina Widenberg uppmanade de som vill delta i arbetet att gå via de branschrepresentanter som medverkar. att naturgrustäkter läggs ned samtidigt som landets bergtäkter tenderar att bli större snarare än fler. Det minskade antalet täkter leder till att transporterna ökar. Publikationen Grus, Sand och Krossberg 2018 finns att ladda ner på SGUs hemsida. Nästa programpunkt, och inledningen på det block som hölls samman under temat återvinning, var Naturvårds-

Tove Andersson ..... hade samma uppdrag i Umeå som kollega Ekesbo i Jönköping.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

När Kristina Widenberg avslutat sin presentation stod Jakob Ekesbo och Tove Andersson, i Jönköping respektive Umeå, redo att kommentera ur ett juridiskt perspektiv. Det finns helt klart förutsättningar att förbättra för branschens verksamhets utövare, menade Jakob Ekesbo. Men då är det viktigt att den nya reglerna "träffar brett" och omfattar tillräckligt många verksamheter och slag av massor. Det är en

förutsättning för att det allmänna regelverket kommer att användas. Branschdagarna rullade vidare på det inslagna spåret när nästa talare, Volker Kelm från Gislaveds kommun, äntrade scenen. Denne deltog med färska exempel från sin egen kommuns verksamhet. Volker Kelm berättade om ett projekt där kommunen ska bygga på en fastighet och därför gör nödvändiga schaktningsarbeten. I mas-

sorna finns vissa föroreningar vilket gör att de måste transporteras till en anläggning i Vetlanda. Problemet är att så gott som hela mängden klassas som avfall trots att det bland materialet finns oförorenat material. Kelm exemplifierade med stenbumlingar som helt enkelt inte borde anses vara avfall och som istället skulle kunna transporteras till lämpligare anläggningar. Detta på närmare håll med kortare och därmed miljövänligare trans-

Samtliga branschdagens presentationer finns att ladda ner på SBMIs hemsida under

Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation

Volker Kelm ..... från Gislaveds kommun resonerade om platsspecifik eller generell bedömning.

Carl Zide ..... från Massbalans leder SBMIs projekt om beslutsstöd och EoW-kriterier.

BRANSCHDAGAR

"Branschen riskerar ett läckage av material och pengar till återvinningsföretagen.” porter. Volker Kelm efterlyste mer support och bättre förståelse från myndigheterna, exempelvis Naturvårdsverket och länsstyrelserna. I många andra länder är man betydligt bättre på att återvinna. Trots att alla EUländer lyder under samma direktiv. Det menade branschdagens nästa talare, Carl Zide

Panelsamtal om återvinning. Jönköping.

från Massbalans, som på SBMIs uppdrag arbetar med två intressanta projekt i ämnet. Bland annat ett beslutsstöd med vars hjälp verksamhetsutövare kan bevisa för berörda myndigheter att ingen risk föreligger för tydligt utpekade material och tydligt utpekade avsättningsområden. Carl belyste även att det finns farhågor om att berg-

materialindustrin i framtiden kan tappa marknadsandelar till återvinningsbranschen om branschen inte blir bättre på att återvinna i egen regi. Läs mer om Carl Zide och SBMI-projekten i återvinningstemat i detta nummer av Stenkoll. Kristina Widenberg, Jakob Ekesbo, Volker Kelm och Carl

Zide deltog därefter i en paneldebatt i ämnet. Det gjorde även Swerocks Martin Tengsved som höll med om att branschen riskerar ett läckage av material och pengar till återvinningsföretagen. Moderatorn Mårten Sohlman frågade om det finns möjlighet att öka återvinningen även inom ramarna för befint-

BRANSCHDAGENS UTSTÄLLARE: P J Jonsson – Carl-Henric Gustafsson. Bergs Mekaniska – Christoffer Nordquist. Krossdata – Johan Wesley. SCP – Michael Wallén. Vendig – Mårten Jilderbo. S-E-G – Håkan Lagergren/Rune Westesson. Sandvik – Rupert Crabtree. Wirtgen – Fredrik Lindblad. Sitech – Kristoffer Gustavsson. Ferdfelt – Agneta Ferdfelt. Swedac – Mikael Hulander. Swescan – Johan Lindqvist/ Henrik Smedberg. Kellve – Patrik Karlsson/Jens Kvarnäs. SWEMAS – Johan Andersson. Maskin Mekano – Daniel Smedenman/ Calle Smedenman. Möckeln – Mikael Carlsson. IFE – John Carlsson. OJ – Conny Koroll. Metso – Micael Larsson.

Joakim Claesson ... från Trafikverket berättade i Jönköping om TVs effektiviseringsprojekt.

Gauti Asbjörnsson ... från Chalmers presenterade högskolans forskning om Augmented Reality.

Martin Upmanis ... från Trafikverket pratade i Jönköping om masshantering och snabbtågsplaner.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

UTFÖR ENTREPRENADKROSSNING MED MODERNA MOBILA OCH STATIONÄRA KROSSVERK Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

BRANSCHDAGAR

lig lagstiftning vilket Tengsved menade absolut är möjligt och att det finns goda exempel på detta. Framförallt är det ett tillämpningsproblem, menade Jakob Ekesbo och Volker Kelm uppmanade branschen att titta på hur de gör i andra länder. Vilka faktorer gör exempelvis Storbritannien och Nederländerna så framgångsrika? Kristina Widenberg uppmanade slutligen industrin att fortsätta vara aktiv i frågan och komma med förslag till konstruktiva lösningar. I Umeå bestod panelen av Kristina Widenberg, Tove Andersson, Volker Kelm, Carl Zide och Marie Berglund, NCC. Lunchen väntade, men först en presentation av de utställare som valt SBMIs branschdagar för att presentera sig själva och sina produkter. De gavs varsin kort stund för att göra detta och fanns också tillgängliga för samtal och mingel under branschdagarnas pauser. 18 procent återvinning av ett material som är till 100

Martin Tengsved ... från Swerock deltog i paneldebatten om återvinning, i Jönköping.

Samtliga branschdagens presentationer finns att ladda ner på SBMIs hemsida under

Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation procent återvinningsbart? Och där Frankrike lyckas återvinna 50 procent. Vad kan det handla om? Jo, naturligtvis returasfalt, där Trafikverket just nu arbetar i ett effektiviseringsprojekt. Om detta fanns Joakim Claesson (Jönköping) och Åsa Lindgren (Umeå) på plats för att berätta. Vi är alltså långt efter många andra europeiska länder i detta hänseende men det ska det nu bli ändring på. Bland annat har Trafikverket tagit bort flera restriktioner för inblandning av returasfalt.

En vägledning håller på att tas fram, i samarbete med branschen som deltagit i workshops under de senaste två åren. Vägledningen beräknas vara färdig under slutet av året och målet är att nå 25 procent inblandning av returasfalt år 2025. Åsa Lindgren berättade även att de jobbar med olika framtida incitamentsmodeller för ökad hållbarhet, t.ex. kan bonus utgå om reduktionen av klimatpåverkan blir större än kravet.

Trafikverkets Åsa Lindgren och Chalmers Panagiota Papadopoulou tar en nypa frisk luft och diskuterar framtida krav på EPD.

Ingen branschdag utan att Chalmers medverkar för att berätta om några av de spän-

Åsa Lindgren ... från Trafikverket höll i Umeå föredraget om energieffektiviseringar.

Panagiota Papadopoulou ... från Chalmers berättade om projektet EPD – Berg, ett simuleringsprogram för miljöpåverkan.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

nande forskningsprojekt som pågår på högskolan. Panagiota Papadopoulou presenterade EPD-Berg, ett datasimuleringssystem som konstruerar miljövarudeklarationer (Environmental Product Declaration) för ballast. I Jönköping ersatte Chalmerskollegan Gauti Asbjörnsson. Läs mer om projektet på sidan 44 i detta nummer. Efter presentationen från Chalmers kallades Trafikverket ånyo upp på scenen. Denna gång var ämnet Masshantering och snabbtågsplaner i Jönköping med Martin Upmanis och Roger Lundahl respektive Masshantering och Norrbotniabanan i Umeå med Jan Lundberg. Trafikverket presenterade de kommande decenniernas flera stora järnvägsprojekt längs västkusten och var i processerna man befinner sig. Den planering som krävs för att kunna hantera de massor som uppkommer är en av de största frågorna i varje projekt. Bland annat är det av yttersta vikt att finna ytor i närheten av de framskridande

"God planering är en förutsättning för cirkulära flöden.”

byggena för bearbetning och mellanlagring av material. Ett cirkulärt flöde där det material som uppkommer kan användas i Trafikverkets egna projekt eller tas emot av andra verksamhetsutövare är den enda vägen till framgång.

Nästa punkt på dagordningen handlade om kvävebioreaktorer. I Jönköping höll WSPs Ella Wessén föredraget och i Umeå var det kollegan Anders Lättström som presenterade.

Roger Lundahl ... från Trafikverket delade scen med kollegan Martin Upmanis i Jönköping.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

Kväveläckage uppkommer genom användning av sprängmedel, antingen efter en täkts egen losshållning eller från mottaget entreprenadberg. Detta kan resultera i förhöjda kvävehalter i grund- och ytvatten. Branschdagsdeltagarna blev förevisade bioreaktorn Nitrem, en avlång "grop" där

Jan Lundberg ... Trafikverket höll i Umeå föredraget Masshantering och Norrbotniabanan.

Ella Wessén ... från WSP, presenterade i Jönköping kväverening med bioreaktor.

BRANSCHDAGAR

en geomembranduk fylls med tallflis. Vattnet leds genom reaktorn där mikroorganismer i en denitrifikationsprocess omvandlar kväve till kvävgas. SBMIs pågående projekt kring Handbok Säker Täkt stod närmast på programmet. Björn Strokirk talade i Jönköping medan ÅFs Marie Sandberg stod på scen i Umeå. De redogjorde för bakgrunden till projektet och hur arbetet fortskrider. För närvarande finns 20 kapitel och endast SBMIs medlemmar har tillgång till Handbok Säker Täkt. Målet är att den ska publiceras på SBMIs hemsida innan nyår. Delegaterna kunde sedan luta sig tillbaka och se Skanskas utbildningsfilm om dammande arbete (den finns också publicerad på SBMIs hemsida) innan det var dags att sträcka på benen och ta en kopp kaffe. Väl tillbaka i salongerna för dagens sista pass återkom Björn Strokirk för att berätta om ytterligare ett SBMI-projekt. Denna gång med benämningen Hållbar elektrifiering i

Anders Lättström ... från WSP pratade i Umeå om kvävebio reaktorer.

"Handbok Säker Täkt väntas bli publicerad innan nyår.” små täkter. Stenkoll kommer att skriva mer utförligt om just denna satsning i nästa nummer. Bättre koll på berget med ny teknik. Så löd beskrivningen när LTUs Thorleif Dahlin

Björn Strokirk ... från SBMI redogjorde i Jönköping för Handbok Säker Täkt.

(Jönköping) och NCCs Sven Wallman (Umeå) berättade om hur det med en kombination av nya tekniker, geofysiska sådana och borrning, går att göra mycket bra förundersökningar inför sprängning. Bättre koll på berget, helt enkelt, som rubriken löd. Bättre koll var också temat för nästa föredrag. Chalmers Gauti Asbjörnsson visade hur

Marie Sandberg ... från ÅF presenterade i Umeå samma projekt.

Se Skanskas utbildningsfilm om dammande arbete genom att skanna QR-koden. Filmen är tillgänglig även för icke medlemmar.

Thorleif Dahlin ... från LTU berättade i Jönköping om hur ny teknik ger bättre koll på berget.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

– en viktig del av vår värld!

alias design

malmö

ning t k i s h c o g in Krossn

Välkommen till OPs värld! En värld av samlat kunnande inom modern återvinning, där vi tillsammans med bl a RubbleMasters breda sortiment effektiviserar återvinningsarbetet för entreprenörer i Sverige. Kontakta oss gärna, så kan vi berätta mer!

Tel 010 –456 70 00

www.opsystem.se

Billeberga Malmköping Borås

BRANSCHDAGAR

"Är det möjligt att i framtiden driva en täkt med solenergi?” långt man kommit med augmented reality för bergmaterialindustrin. AR är en metod för att visualisera information i realtid och direkt i användarens synfält. Speciella glasögon med en "head up-display" visar informationen i användarens synfält beroende av vart denne riktar blicken. Alltså kan exempelvis en platschef direkt se produktionsdata från en kross eller ett felmeddelande från en maskin. Läs mer om Augmented reality i Stenkoll #150. SBMIs branschdagar i Jönköping och Umeå avslutades med två presentationer som siktade framåt. Digitaliseringskonsulten Victoria Jonsson från Cybercom berättade om hur just digitaliseringen kommer att förändra sättet vi arbetar på i framtiden och

Samtliga branschdagens presentationer finns att ladda ner på SBMIs hemsida under

Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation Martina Thalwitzer bjöd konferensdeltagarna på en inspirerande solcellsresa över världen.

vad som är viktigt att tänka på när man befinner sig, som de allra flesta branscher gör, i en digitaliseringsprocess. Och slutligen gav ÅFs Martina Thalwitzer exempel på både små- och storskaliga solcellslösningar. Är det möjligt att i framtiden driva en täkt med solenergi? Detta vet vi inte i

Sven Wallman ... från NCC tog i Umeå hand om punkten "Bättre koll på berget".

nuläget men utvecklingen går rasande fort. Därmed var SBMIs branschdagar avslutade för detta år. Sammankomster präglade av många nya idéer och uppslag liksom viktiga diskussioner och samtal. Tack vare SBMIs app går det snabbt att göra

Victoria Jonsson ... från Cybercom ledsagade genom digitaliseringens möjligheter och fällor.

inspel och ställa frågor till föredragshållare vilket leder till interaktiva sammankomster där publikens åsikter bidrar till att höja kvaliteten. Nu väntar vintern innan branschen återigen möts i vår för branschdag i Stockholm. Boka den 2 april 2020 så ses vi!

Martina Thalwitzer ... från ÅF visade hur solcellslösningar kan tillmötesgå även stora energibehov.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

Stora eller små planer, WSP hjälper er att realisera dem WSP erbjuder flexibla, heltäckande och kundanpassade lösningar inom torv-, sten- och bergmaterialindustrin. Kontakta oss för mer information. wsp.com

Foto: Lars Wikström

Falun Sara Hård 010-722 51 21

Kalmar Mats Waern 010-722 55 65

Örebro Mia Jameson 010-722 55 28

Malmö Karl Andersson 010-722 91 69

Västerås Elin Löfroth 010-722 81 79

Göteborg Jenny Gärde 010-722 73 78

Växjö Thomas Hultquist 010-722 55 69

Stockholm/ Eskilstuna Per Johansson 010-722 81 45

WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Med drygt 42 000 medarbetare på 550 kontor i 40 länder bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.

NYHET - Jonsson L 130

Kontakta oss för mer information!

Tel. 0660-731 00, info@pjjonsson.se, www.pjjonsson.se Försäljningsrepresentanter: Carl-Henric Gustafsson, 070-732 76 86 Joakim Boman Daugaard, 070-213 96 80

E P D – B E R G

VERKTYG FÖR MINSKAD MILJÖPÅVERKAN Ungefär 2,5 kilo koldioxidekvivalenter per producerat ton ballast. Så stort är bergmaterialindustrins bidrag till växthuseffekten. Många företag i branschen arbetar dock intensivt med att minska sin klimatpåverkan. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Mårten Sohlman

halmers Tekniska Högskola leder ett projekt under namnet EPD – Berg, med syfte att ta fram en programvara för att simulera miljöpåverkan i bergtäkter. Målet är dels att verktyget ska kunna beräkna och sammanställa EPD:er (miljövarudeklarationer) för producerad ballast. Och dels ska användaren kunna simulera framtida produktion, för att kunna förändra variabler i processen och därmed hitta optimala produktionslinor – med minsta möjliga miljöpåverkan.

Doktoranden Panagiota Papadopoulou leder arbetet kring användarperspektiv. – Projektet är ett samarbete mellan företag i branschen och har stöd från SBUF och Vinnova. Vi startade i juli och kommer att vara färdiga i augusti 2021. Hon berättar att för tillfället krävs ofta specialistkompetens för att beräkna en verksamhets miljöpåverkan och producera EPD:er. Med ett fungerande verktyg kommer verksamhetsutövaren kunna klara av detta på egen hand genom att använda data från den egna täkten. – Vi har två olika syften, berättar Panagiota vidare. Med hjälp av tidigare data, från ett år tillbaka, kan vi producera en EPD som är giltig i fem år. Denna gäller så länge inte processen förändras med mer än tio procent. – Nästa steg är att användaren kan simulera förändringar i hur maskinerna sätts samman och därmed hur miljöpå-

verkan förändras i olika scenarier. Hon exemplifierar med att en producent har en kund med specifika krav i exempelvis en upphandling. Denne kan då simulera produktion i verktyget för att nå ett definierat mål. Verktyget kommer också kunna användas för att följa upp en giltig EPD, för att vara säker på att produktionen håller sig inom gränserna. Programvaran kommer inte bara att kunna användas av producenter, menar Panagiota Papadopoulou. Förhoppningen är att EPD – Berg kommer att kunna nyttjas av fler i branschen. – Även tillverkare av maskiner och utrustning kommer att ha nytta av verktyget liksom konsultbolag. Dessutom kommer det att kunna användas i utbildningssyfte. Den data som produceras är förstås också av intresse för exempelvis köpare och transportbolag som kan använda resultaten i sina egna EPD:er.

Skanna koden! Projektet EPD – Berg tar gärna emot input från branschen. Skanna QR-koden för att komma till frågeformuläret.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

Kellve har levererat mer än 19 000 bandtransportörer till bergmaterial industrin. Kellve arbetar tillsammans med kunderna genom hela processen – från projektering till övertagande av anläggningen.

Bulk Material Handling Solutions www.kellve.com • tel 0512-300 200

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare. Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax:info@swemas.com 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, Normansväg 2, 771 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Johan Nordlund 0240-47 91 90 Nu även med reservdelslager i Bålsta

SÄKER ARBETSPLATS

Rivstart för säkerhetsparken Den 7:e oktober 2019 invigdes Byggbranschens säkerhetspark, nära Arlanda flygplats utanför Stockholm. Efter ungefär en månads verksamhet har något över hundratalet medarbetare i branschen besökt parken och gått utbildningen. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Mårten Sohlman

äkerhetsparken är uppbyggd kring ett antal scenarier där olika moment som kan innebära farliga situationer presenteras. Och visst går det att träna på att utföra säkra arbeten i parkens konstruktioner. Men än viktigare är att reflektera kring varför det har gått snett (vissa scener visar en redan skedd olycka) och diskutera hur specifika arbeten kan utföras säkert. Det berättar verksamhetsledaren Björne Karlsson, som tillsammans med sina kollegor gläds över många besök under den första månaden. – Det är jättekul att så många företag valt att skicka hit sin personal. Och jag är jättenöjd med de diskussioner som uppstått ute i parken.

Se, höra, göra och reflektera. I de fyra orden finns säkerhetsparkens motto och mål. Bäst fungerar det, enligt Björne Karlsson, när gruppen som är på besök börjar diskutera sinsemellan. Några dagar efter att Stenkoll varit på besök i parken hade en grupp skyddsombud bokat tid. – Vid utvärderingen efteråt ställde någon frågan om man inte skulle skicka sina projektledare hit inför varje projektstart. Svaret blev ett enhälligt ja. Då 46

”Alla delar av byggbranschen kan komma hit för att titta, tänka och diskutera kring säkerhetsfrågor.” känner vi att vi träffat rätt med säkerhetsparken. Tanken är också att säkerhetsparken inte på något vis ska vara statisk. Nya scener och områden kommer att tillkomma kontinuerligt och Björne Karlsson är inte främmande för att möblera om bland rekvisitan om ett viktigt tema dyker upp. – Vårt mål är förstås att fungera som en anläggning dit alla delar av byggbranschen kan komma för att titta, tänka och diskutera säkerhetsfrågor. Vi vill sträva efter att ha relevanta stationer för alla besökare. Kommer det grupper från bergmaterialindustrin får vi se till att komplettera med någon typisk situation från en bergtäkt att diskutera kring.

FAKTA Byggbranschens säkerhetspark är en ekonomisk förening och i dess ledningsgrupp sitter: Peab, NCC, Skanska, Veidekke, JM, Bonava, Svevia, Erlandsson Bygg, Byggmästar'n i Skåne, Ramudden och Håll Nollan. Sveriges Byggindustrier är initiativtagare till säkerhetsparken. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

MÄT AKTIVITETSINDEX OCH RADONTILLSKOTT I BYGGPRODUKTER Provtagning till Provsvar – Under 1 timma.

Har du råd att vänta?

RADIATION CONTROL OF CONSTRUCTION MATERIAL

010-207 00 75 info@radcontrol.se www.radcontrol.se WESTLEY.indd 1

2017-07-12 10:07

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för medlemmar av SBMI medan andra delar är åtkomliga för alla.

Framtidens medarbetare Bergmaterialbranschen har ett behov av att locka nya talanger till yrken inom industrin, särskilt med tanke på att viktiga medarbetare går i pension under de närmaste åren. SBMI har därför bildat en högskolegrupp, bestående av personalchefer i branschen, som sammanställt förslag på framtida åtgärder (se Stenkoll #150 sidan 26). Under vinjetten För högskolor på SBMIs webbplats samlas material som kan vara nyttiga för att rekrytera nya medarbetare. Bland annat flera nyproducerade intervjufilmer som kan visas på exempelvis högskoledagar.

Anton Alvila, driftledare, Jehander – Intervjufilm ”Det jag gillar med jobbet är att det innebär stor flexibilitet, stort ansvar och samverkan med många olika människor". Sökväg: Om SBMI

➔ För högskolor

Per Ström, produktionschef, Skanska Under Om SBMI i huvudmenyn samlas allmän information om bergmaterialindustrin, SBMI och SBMIs medlemmar. Menyvalet För högskolor nås via detta menyval och det går dessutom att navigera i vänstermenyn.

– Intervjufilm "Det är en spännande bransch där du får vara med och påverka". Sökväg: Om SBMI

➔ För högskolor

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

missa inte BERGMATERIALANVÄNDNING

När bergmaterial används för att bygga väg och järnväg – eller blandas med cement till betong – ställs många krav på det material som används. Alla som projekterar eller som leder byggen av väg och järnväg måste ha kunskap om kvalitetskraven för olika användningsområden. De måste även veta hur bergmaterial ska hanteras, liksom konsekvenserna om materialet hanteras olämpligt.

... att samtliga presentationer från branschdagarna i Jönköping och Umeå under oktober finns att ladda ner på sbmi.se. Sökväg: Info/Råd/Handböcker ➔ Konferensdokumentation

BERGMATERIALPRODUKTION

Arbetsuppgifterna i bergtäkter är varierande och utvecklande. Det är ett fritt arbete under ansvar med mer tid ute i verksamheten än bakom skrivbordet. Skriften är framtagen främst men inte enbart för högskolans treåriga program för Samhällsbyggnad. Det är många med andra högskoleutbildningar som de senaste åren har börjat i branschen.

Aktivitetsindex

BERGMATERIALPRODUKTION

– Rekommendationer för intern och extern handledning i samband med praktik Syftet med praktik ute i täktverksamhet är att ge studenten möjlighet att koppla samman de teoretiska kunskaperna från kursmaterialet Bergmaterialproduktion med praktiska erfarenheter. Avsikten är också att praktiktiden inte ska bli betungande för företaget och att platschefen, eller av denne delegerad handledare, inte behöver avsätta alltför mycket tid för handledning i en redan tidspressad situation. Studenten i sin tur får möjligheter att utvecklas, ta egna initiativ och göra praktiktiden meningsfull med fördjupning i individuella intresseområden.

Realtids – Lager Produktion & Försäljning

Band-vågar Bil-vågar

API för Fakturering & Ekonomi 2019-10-10

TRANSPORTER

UNDERLÄGE I FINNKAMPEN? Under 2018 öppnades de första statliga svenska vägarna för fordonsekipage i bärighetsklassen BK4, med en bruttovikt om upp till 74 ton. Fler sträckor har tillkommit under året och nu omfattar vägnätet runt 2 000 mil BK4-klassad väg. Men jämfört med vårt östra grannland har de tunga lastbilarna betydligt färre vägar att trafikera i Sverige. TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Mårten Sohlman

inland valde redan 2013 att klassa upp hela sitt vägnät från 60 till 76 ton, alltså ytterligare två ton jämfört med Sverige. Runt tre procent av broarna i landet undantogs från den nya klassningen liksom vissa vägavsnitt med lägre bärförmåga. Men totalt sett har 76-tonsvägnätet blivit standard i Finland. Resultatet av de bägge ländernas olika angreppssätt har, enligt Johan Granlund som är chef på Helgums Grus och tidigare vägteknikkonsult på WSP, blivit att finska åkare investerar i större fordon med fler axlar jämfört med de svenska åkarna. Och eftersom fler axlar innebär lägre marktryck sliter de finska ekipagen mindre på vägnätet än de svenska. – Ur ett klimatperspektiv är det finska sättet helt klart att föredra. Förutom att belastningen på vägarna blir mindre så hade vi kunnat minska antalet transporter avsevärt. Och därmed vår klimatpåverkan.

Han exemplifierar från den egna verksamheten: – Vi på Helgums Grus levererar varje år tiotusentals ton asfaltsten till regionens asfaltverk, på våra högkapacitetslastbilar som vi byggt för BK4. Ett exempel är asfaltverket i Bosvedjan utanför Sundsvall. Vår 105 km långa leveransväg dit är klassad BK4 ända fram till E4s trafikplats Bydalen. Där har Trafikverket valt att inte klassa upp trafikplatsens ramper, med motivet att viadukten österut över E4 inte tål BK4-laster. Men asfaltverket ligger väster om E4, så Helgums Grus kör inte över den klena viadukten. Ändå tvingar denna flaskhals, bara tre kilometer före asfaltverket, företaget att köra med BK1-last hela rutten. 50

"Ur ett klimatperspektiv är det finska sättet helt klart att föredra.” Johan Granlund

Detta ger sex ton mindre asfaltsten per ekipage och därmed 15 procent fler lastbilsvändor på de dryga tio milen. – Beräkningar visar att Trafikverkets restriktion på E4ans bäriga avfartsramp i Bydalen årligen kostar oss över tusen liter diesel extra, medan luften drabbas av tre ton onödig CO2. På det svenska vägnätet finns gott om liknande fall. Johan Granlund menar att om Sverige istället valt att göra på samma sätt som Finland, alltså klassat upp hela det statliga vägnätet med undantag av de avsnitt där tillräcklig bärförmåga saknas för tillfället, så hade stora miljövinster kunnat räknas in. Han menar också att de svenska åkerierna då hade haft incitament att investera i större ekipage, vilket lett till lägre axellast och därmed minskad nedbrytning av vägarna. – Trafikverkets försiktighet med BK4 leder tyvärr till större miljöpåverkan och mer vägslitage än i vårt grannland, avslutar Johan Granlund. Finland vinner denna variant av Finnkampen i överlägset hållbar stil.

FAKTA Enligt Trafikverkets nationella plan är det möjligt att öppna 70–80 procent av de viktigaste statliga vägarna för BK4 fram till år 2029.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 151

DINA BEHOV STYR. VI GÖR DET MÖJLIGT. Söker du en flexibel produktlösning för återvinning som ger både kontroll och produktivitet? Vi ger dig mer att välja på! Sandviks användarvänliga mobila käftkrossar, konkrossar, slagkrossar och siktar finns för all typ av återvinning och förädling av återvinningsmassor.

Våra mobila verk finns i flera olika storlekar och med olika typer av återvinnings applikationer. Möjlighet till Hybriddrift och smidiga lösningar för underhåll och service ingår. Alla nya maskiner levereras dessutom med Sandvik My Fleet Telematics som ger smart och effektiv dataövervakning för ökad kontroll och trygghet.

Kontakta oss direkt för offert och finansieringslösning. Rupert Crabtree 070616 11 03 Mikael Sirenius 070616 26 73 Lars Andersson 070616 35 26 ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm