Stenkoll #155

Krossor

det

UTREDNING: EFFEKTIVARE MILJÖPRÖVNING

E N T I D N I N G F R Å N S V E R I G E S B E R G M A T E R I A L I N D U S T R I | nummer 155 • november 2020

DOLOR

på avvägar

BRANSCHPROFILEN MARIE BERGLUND – TYSTARE KROSSNING KLIMATNEUTRAL ASFALT – DIGITALT BRANSCHSEMINARIUM INDUSTRINS REFORMAGENDA – HANDBOK SÄKER TÄKT

STOR, kraftfull och produktiv

Dig ASSIST

Upptäck det nya maskinstyrningssystemet som hjälper föraren att gräva mer exakt och effektivt. www.swecon.se/digassist

Öka lönsamheten med EC950F, Volvos största bandgrävmaskin. Den här 90-tonsgrävaren har en hög skopkapacitet som ger fler ton per timme, så att snabb och effektiv produktion kan uppnås på arbetsplatsen. Nya, kraftfulla EC950F utför en mängd olika uppgifter snabbare med avancerad teknik som ökar produktiviteten och effektiviteten. Oavsett om du arbetar i ett stenbrott, med massutgrävning eller någon annan applikation, så kommer den stora EC950F-grävaren att maximera lönsamheten.

Maskinen är uppkopplad med telematiksystemet CareTrack som ger dig maskinövervakning dygnet runt med skräddarsydda rapporter, så att du kan hålla koll på din flotta och öka din lönsamhet.

Kontakta din säljare idag, eller läs mer på www.swecon.se

Auktoriserad återförsäljare av Volvo Construction Equipment Swecon Anläggningsmaskiner AB Växel: 010 - 556 08 50 www.swecon.se

SE FILMEN HÄR!

bit.ly/ec950f

INNEHÅLL November 2020

FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

8 NV förtydligar Felaktig tillämpning av nivåvärden korrigeras.

12 Dolor Odetonerat sprängämne är ett branschproblem som söker en lösning.

16 Segrande cirkulär plattform KEDJ-A är det vinnande bidraget i Smart Built Environments innovationstävling.

18 Miljöprövningen under lupp

Miljövänligare beläggning

Regeringen har tillsatt en utredning.

Flera företag satsar på klimatneutral asfalt.

27 Elektrifiering SBMI-projektet Hållbar smart elektrifiering är redo att gå från utredning till pilotanläggning.

31 Förslag för Sverige Svensk industri presenterar tolv viktiga reformpunkter.

NCC Industrys Marie Berglund om jobbet, branschen och framtiden.

28 STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

FOTO: PRIVAT

Profilerad biolog

22 34 Digitalt möte

50 SBMI 2021

SBMI mötte medlemmarna på interaktivt seminarium.

Branschens mål sammanfaller ofta med samhällets mål.

Det ska SBMI bli än bättre på att föra fram under de kommande åren.

39 Tyst i tätorten Forskningsprojekt kan möjliggöra tätortsnära krossning.

42 Cirkulära åtgärder Förslag från Expertgruppen cirkulär anläggningsindustri.

46 Handbok Säker Täkt Sju nya ämnesområden.

ALLTID I STENKOLL 5 Ledaren 6 Kurser och branschdagar 7 Nyhetsflödet 10 Gästkrönika 48 Leverantörsnyheter

3

ÅTERVIN N

DIN PARTNER FÖR HÅLLBAR, LÖNSAM OCH SÄKER PRODUKTION

TERING SOR

NG RI

KROSSN IN

G

G IN

RIALHAN TE ATE M

G N I N N I V R E ÅT

KROS S N IN G

G N I N T K SI RI NG OS S IDAG!

Calle 0709-508271 Daniel 0709-508270 Tomas 036-317405

Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

LEDARE & REDAKTION

andemin upphör inte att överraska. Många gånger har jag tänkt att det snart är över, men slutet på denna eländiga pandemi tycks ständigt flyttas längre och längre in i framtiden.

Det diskuteras enorma stödpaket för att mildra effekterna av den omfattande efterfrågekris som pandemin orsakat i hela samhället. Både på nationell nivå och på EU-nivå. Det blir alltmer tydligt att dessa massiva stödpaket kommer att utformas så att de bidrar till att snabba på många redan påbörjade genomgripande samhällsomställningar. Digitalisering, elektrifiering och automatisering är några exempel.

Därmed följer även ändrade beteenden, som minskat resande för möten, ändrade lokalbehov och nya kommunikationsvägar.

P

Vi lever i en formativ period. Många av förändringarna blir bestående. Samhället kommer att ha utvecklats betydligt när "återgången" till det "nya normala” sker.

Hur påverkar denna förändring bergmaterialindustrin?

I många delar ser jag att är vi väl förberedda för att delta i den omställning och utveckling som nu sker. SBMIs arbete med färdplanen för fossilfri konkurrenskraft, som vi presenterade för snart två år sedan, utgör en mycket god utgångspunkt för många av de förändringar vi står inför.

I många delar ser jag att vi är väl förberedda för att delta i den omställning och utveckling som nu sker."

I detta nummer av Stenkoll belyser vi flera av de genomgripande förändringar som pågår. Elektrifieringen av produktionsprocesserna i branschen kommer att genomföras snabbare än de flesta trodde för två år sedan. Effektiviseringen och elektrifieringen av samhällets tunga transporter kommer att påskyndas, inte minst av regeringens arbete med den elektrifieringsstrategi som just påbörjats. Jag är också övertygad om att förutsättningarna för återanvändning och återvinning i branschen kommer att utvecklas och leda till en effektiv och rationell materialhushållning.

Häng med! Förändringar kommer snabbare än vi anar. Vi lever i en intressant tid!

MÅRTEN SOHLMAN VD SBMI

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

FOTO: BEF

Pandemidigitalisering STENKOLL Krossordet

SBMI, Box 55684 102 15 Stockholm www.sbmi.se Ansvarig utgivare Mårten Sohlman marten.sohlman@sbmi.se Redaktör Niclas Kindvall niclas@tfod.se Projektledare Joakim Heise joakim.heise@sbmi.se Form The Factory of Design Layout & repro Karin Sundin Fotografer Se byline, övriga iStockphoto Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Tryck Lenanders Grafiska AB

Tips till redaktionen?

Mejla till stenkoll@sbmi.se

SBMI tillvaratar branschens intressen i samhället och stöder medlemmarnas kompetens­utveckling.

5

ALLT I EN SLITPLÅT

Lätt att bearbeta

KURSER OCH BRANSCHDAGAR 17–18 november Produktkunskap, kvalitetssäkring & EN-standarder Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till alla som arbetar med produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial.

fullbokat

Sprickbeständig

Genomhärdad

Tål 450°

Deformationshärdar MAIL: INFO@BERGSMEKANISKA.SE TEL: 0553-12110

Uppkopplad kross Information sparas automatiskt i molnet Automatiska rapporter och nyckeltal (KPI, OEE) Exempel på data: effekt, tryck & tonnage Enkelt analysverktyg

Machine Site 1 Kross 1 Kross 2 Machine Site 2 Kross 3 Kross 4 Kross 5 Kross 6

www.roctim.com | info@roctim.com | +46 703 149 224

Innehåll: • Bergmaterialprodukter och produktkrav • Kvalitets- och miljöbegrepp • EN-standarder • Produktcertifiering • Provningsfrekvenser • Provtagning, provning och kalibrering i laboratorium • Dokumentation och avvikelse­ hantering • Begreppet trovärdighet • Försäljning och leverans Kursen inkluderar ett studiebesök 12-15 januari 2021 Produktion Radisson Blu Arlandia Kursen vänder sig till arbetsledare och maskinoperatörer i grus-, bergtäkter och krossanläggningar.

Innehåll: • Användarens krav på bergmaterial • Produktionsteknik • Borrning, sprängning, dolhantering • Praktisk maskinhantering • Maskinkännedom • Reparation och underhåll • Vägningsteknik • Miljökrav 19–20 januari 2021 Grundkurs för berg­ materialindustrin Radisson Blu Arlandia Kurs för nyanställda och administrativ personal, samt personer verksamma i anläggningsverksamhet och myndig-

Kalender: sbmi.se Anmälan till branschdag: sbmi.se

heter med anknytning till berg­ materialindustrin.

Innehåll: • Användningsområden • Kvalitet • Geologi - grunder • Miljökrav och lagstiftning • Produktion • Återvinning • Efterbehandling av täkter Kursen inkluderar ett studiebesök 9–11 februari 2021 Ansvarig driftsledare – produktion, kvalitet och miljö, del 1 Radisson Blu Arlandia 23–25 februari Ansvarig driftsledare – produktion, kvalitet och miljö, del 2 Radisson Blu Arlandia Målgruppen är arbetsledare, platschefer, produktionschefer eller motsvarande med helst tre års praktisk erfarenhet av arbete i bergmaterialindustrin eller angränsande verksamhet.

Innehåll: • Bergmaterial - råvaror • Borrning och sprängning • Produktionsteknik och projektering av krossanläggningar • Arbetsmiljö • Täkttillstånd - Miljöbalken • Europastandard och användarkrav • Provtagning, provningsmetoder och kvalitetssäkring • Försäljning och leverans Kursen inkluderar ett studiebesök

? LÄS MER i kalendern på sbmi.se SBMI avser att hålla kurser i vanlig omfattning och plan under 2021.

NYHETSFLÖDET

KINM ÄSSA N FOTO : SVEN SKA MAS

igen Mässan framflyttad igen planera-

som ursprungl Svenska Maskinmässan, till ren flyttades först fram ma des till början av som ts åre de inte heller då kun början av oktober. Men, urnat as, för usiaster genom höjdpunkt för maskinent esål r Gö . get ande coronalä ligtvis på grund av det råd då år, två om i t månaden jun des en stor röd ring run na genomföras. Svenska kun n ska väl ändå mässa 22. la i Stockholm 2-4 juni 20 Maskinmässan på Solval

100 miljoner ton SGUs kommande skrift Grus, sand och krossberg 2019 redovisar en produktionsökning med 1,5 miljoner ton från föregående år. Allra mest producerades i de tre storstadsregionerna; Västra Götaland rapporterar 18 miljoner ton följt av Skåne med 11 miljoner ton och Stockholm med 9 miljoner ton. Totalt producerades 102,7 miljoner ton.

FOTO: BERGSSKOLAN

BERGSSKOLAN STARTAR BASTERMIN Bergsskolan i Filipstad har av Myndigheten för Yrkeshög­skolan fått godkänt att återuppta det beprövade konceptet med kompletterande förutbildning till ingenjörsprogrammen. Basterminen startar den 18 januari 2021 och har 30 platser. De studerande läser under 20 veckor utvalda delar av den matematik, fysik och kemi som läses på gymnasiets teknik- eller naturvetenskapliga program.

En avklarad bastermin medför att studenten är garanterad en plats på efterföljande ingenjörsprogram med start samma höst.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

7

VÄGLEDNING

NATURVÅRDSVERKET FÖRTYDLIGAR KRING "MINDRE ÄN RINGA RISK" Naturvårdsverkets handbok om återvinning av avfall i anläggningsindustrin publicerades 2010 och sedan en tid tillbaka pågår en omfattande översyn av handboken. Men redan innan den reviderade handboken publiceras ser man ett behov av att förtydliga hur vissa vägledande nivå­ värden är tänkta att användas, specifikt när det gäller användningen av avfall för anläggningsändamål.

TEXT: Niclas Kindvall

nvändning av avfall som underskrider Naturvårdsverkets nivåvärden för "mindre än ringa risk (MÄRR)" omfattas inte av anmälnings- eller tillståndsplikt. Men detta faktum betyder inte automatiskt att avfall som visar högre nivåvärden behöver vara olämpliga för användning i anläggningsändamål. Så har de dock tolkats i många fall.

– Handbokens vägledande nivåvärden för när en verksamhet ska anmälas, ”mindre än ringa risk”, har felaktigt kommit att tillämpas exempelvis som generella gränsvärden för när återvinning av avfall i ett anläggningsändamål kan användas, säger Naturvårdsverkets Kristina Widenberg.

Med sitt förtydligande vill Naturvårdsverket understryka att avfall med högre halter och nivåer av utlakning, alltså högre än ”mindre än ringa risk”, inte behöver vara olämpliga att använda till vissa ändamål och på vissa platser. Återvinning av sådana avfall bör dock, enligt Naturvårdsverkets uppfattning, ske inom ramen för en anmälan eller tillståndsprövning.

A

Eftersom nivåvärdena har kommit att få en bredare tillämpning än de är avsedda för, har Naturvårdsverket funnit det nödvändigt att utifrån detta påbörja ett arbete för att ta fram mer vägledning inom området, för att stötta myndigheter och verksamhetsutövare vid de enskilda bedömningarna.

– Vi vill naturligtvis öka den miljömässigt och hälsomässigt säkra återvinningen, säger Kristina Widenberg.

Branschen har länge sett ett behov av att förtyd8

Kristina Widenberg

Martin Tengsved

liga hur de vägledande nivåvärdena i handboken är avsedda att användas menar Swerocks Martin Tengsved: – Mångas uppfattning är att nivåvärdena för "mindre än ringa risk", som lanserades 2010, har lett till en mer restriktiv syn på återvinning. Därför är det ett viktigt tydliggörande från Naturvårdsverket.

– Tillsynsmyndigheterna har i många fall avslagit utredningar, som visat att även avfall med högre halter kan användas på ett säkert sätt, genom att hänvisa till nivåvärdena. Utan att ta hänsyn till det specifika fallet.

Martin Tengsved menar att effekten av Naturvårdsverkets förtydligande bör bli att verksamhetsutövare, som kan visa att avfallet kan användas säkert ska ges tillstånd till detta. Även om halterna överskrider "mindre än ringa risk".

– Tidigare har vi ibland fått avslag eller begränsningar, exempelvis vid anmälan om att ta in schaktmassor till återvinningsanläggningar för att lagra och bearbeta materialet. Trots att vi kunnat visa att materialet kan återvinnas och användas på nytt på ett säkert sätt. Hela branschen hoppas nu att Naturvårdsverkets förtydligande kan bidra till att etablera en ny syn på värdefullt material som leder till ännu bättre återvinning och att vi slipper deponera i onödan.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

Fossilfria transporter i framtidens anläggningar Kellve har levererat klimatsmarta anläggningar sedan 1957 i Sverige och internationellt

Kontakta oss för en förutsättningslös diskussion www.kellve.com • Tel. 0512-300 200

GÄSTKRÖNIKA

Dags för en modern och effektiv

MILJÖPRÖVNING? Nu har ytterligare en utredning av miljöbalkens prövningssystem tillsatts.

För att återigen se över möjligheten att åstadkomma en mer resurseffektiv och smidig prövning av verksamheter som påverkar människors hälsa eller miljön. Till skillnad från tidigare utredningar sedan miljöbalkens tillkomst 1999 får den nu aktuella utredningen ”En modern och effektiv miljöprövning” (M2020:86) anses ha en något högre angelägenhetsgrad i ljuset av det arbete och de övriga utredningar som pågår för att åstadkomma Sveriges klimatomställning och det långsiktiga klimatmålet om nollutsläpp av växthusgaser senast 2045. et har nog inte undgått någon som arbetar med prövning enligt miljöbalken att tillstånds- och anmälningsplikten avseende miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet, och de materiella bestämmelser som ska tillämpas i prövningen, är svårtolkade och inte i alla avseenden ända-målsenliga.

Bestämmelserna tillämpas inte sällan olika i olika delar av landet och generellt har miljöprövningarna utvecklats mot att bli alltmer omfattande och långdragna i stället för att rikta fokus mot de i sammanhanget väsentliga frågorna. Det finns sannolikt flera förklaringar till detta: mer komplexa verksamheter, mer komplex lagstift-

"Generellt har miljöpröv­ ningarna blivit alltmer om­ fattande och långdragna."

10

ning med inslag av EU-rätt samt resurs- och/eller erfarenhetsbrister i olika sammanhang.

Det får därmed anses som positivt att frågan återigen har väckts om att se över prövningssystemet för att göra detta mer modernt och effektivt. Syftet med utredningen uppges vara att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Det låter hoppingivande men det finns en inneboende och grundläggande problematik, som ofta kommer i skymundan men inte sällan återspeglas i formuleringar eller förhållningssätt i olika sammanhang. I nu aktuella utredningsdirektiv anges att ”Ett modernt miljöprövningssystem bör vara utformat så att det främjar investeringar som innebär att teknik, metoder och arbetssätt som påverkar miljön negativt fasas ut till förmån för mer resurseffektiva och miljövänliga processer och tekniker”. Sett till ordalydelsen skulle detta kunna tolkas som att syftet är att helt ersätta tekniker som påverkar miljön negativt. Men detta är knappast ett verklighetsförankrat scenario. Miljöprövningen syftar ju just till att bedöma och reglera STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

verksamheter som innebär en negativ miljöpåverkan, och miljöbalkens bestämmelser till att vägleda i den avvägning som ska ske mellan miljöpåverkan och exploateringsintresset.

Formuleringar som dessa sätter fingret på den verkligt centrala frågan, som handlar om hur avvägningen mellan exploateringsintresset och miljöintresset ska ske och i vilken omfattning vi kan godta att verksamheter innebär intrång i hälso-, natur- och miljövärden. Denna komplicerade fråga är dock inte något som kan lösas genom ändringar i prövningssystemet, utan prioriteringar mellan olika intressen behöver tydliggöras från politiskt håll och vara förankrat i det allmänna rättsmedvetandet, det vill säga hos samhällsmedborgarna.

"Den verkligt centrala frågan är hur avvägningen mellan exploaterings­ intresset och miljö­intresset ska ske."

Formuleringen ovan ska möjligen ses i ljuset av tidigare utredning om en så kallad grön gräddfil och tolkas som en uppmaning att utforma prövningssystemet så att detta i sig främjar utveckling av miljövänlig teknik, i bemärkelsen nya verksamheter eller reningstekniker som minskar klimatpåverkan, till förmån för andra typer av verksamheter eller tekniker. Detta var dock något som den tidigare utredningen ställde sig tveksam till och frågan är problematisk. En sådan tolkning av balken riskerar att innebära ett steg bort från den grundläggande principen om likabehandling av verksamheter utifrån samma materiella bestämmelser i miljöbalken och utan hänsyn till om produkten som sådan är önskvärd på marknaden. Att även lägga in denna aspekt i miljöprövningen framstår som högst tveksamt och skulle även innebära att en stor och knappast önskvärd makt placeras hos prövningsmyndigheterna. Även i detta avseende behöver nog frågan lösas på en annan nivå, även om utredningen kanske kan bidra till möjliga angreppssätt och förhoppningsvis underlätta för den klimatomställning som vi alla är angelägna om och verkar för.

GÄSTKRÖNIKÖR

Agnes Larfeldt Agnes Advokatbyrå

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

SÄKERHET

Odetonerat sprängämne i framförallt entreprenadberg är ett problem för många aktörer i branschen. Därför har SBMI tillsammans med BEF och Byggföretagen initierat ett projekt med målet att upprätta fungerande och rationella rutiner för säker hantering.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: BEF

Dolor på avvägar å kallade dolor är odetonerat patronerat sprängämne. I entreprenaderg uppkommer många dolor vid tunneldrivning och antalet har de senaste åren ökat markant, främst på grund av stora pågående infrastrukturprojekt. Exempelvis Västlänken i Göteborg, Förbifart Stockholm och utbyggnaden av tunnelbanan i Stockholmsområdet.

– Dolfrågan kan delas upp i flera delfrågor, berättar Björn Strokirk som projektleder arbetet för SBMIs räkning.

– Dels vill vi förstås minska uppkomsten av dolor, till exempel genom att man i högre grad använder bulksprängmedel istället för patronerat sprängämne och att man spränger med elektroniska sprängkapslar.

Han fortsätter: – Dels behöver vi hitta ett säkert sätt att hantera de dolor som ändå uppkommer, från att de hittas till att de kan destrueras på ett säkert sätt.

Det finnas dessutom ytterligare en aspekt som komplicerar frågan: odetonerat sprängämne kan

S

12

"Odetonerat sprängämne kan hamna på avvägar, exempelvis hos kriminella nätverk eller personer." hamna på avvägar, exempelvis hos kriminella nätverk eller personer. Frågan lyftes vid ett möte med inrikesminister Mikael Damberg tidigare under 2020.

– Vi behöver en samverkan mellan de respektive branscherna och myndigheterna i den frågan, säger Björn Strokirk.

Vad gäller hantering och destruktion av dolor som upptäcks i utsprängt entreprenadberg, material som transporterats till bergmaterialbranschens terminaler för bearbetning, har branschföretagen egna rutiner. Det finns dock inget formaliserat branschgemensamt arbetssätt.

– Vi arbetar just nu för att skapa samsyn och ta fram förslag till rutiner som minskar riskerna, säger Björn Strokirk. Men det handlar förstås inte bara om att komma överens om dessa, ansvarsfrågan behöver också adresseras och vi har dessutom lagstiftSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

6 F RÅG O R O M DO LO R I E N T RE P RE N A D B E RG

Niclas Gratne, produktionschef, NCC Tar ni in berg från flera projekt/ delsträckor och vet ni alltid vem som har sprängt det berg som ni tar in?

– På mina terminaler så tar vi endast in berg från några få specifika projekt, på den ena terminalen från Förbifart Stockholm och på den andra från utbyggnaden av tunnelbanan. Så vi vet alltså vart ifrån allt berg kommer.

Vilket ansvar har Trafikverket och åkeriet som kör tunnelberg när det gäller de dolor som hamnar hos er?

– Trafikverket har inskrivet i avtal att det kan förekomma dolor, men vi har gemensamt upprättat rutiner för att i mesta möjliga mån undvika att dolor lämnar sprängplatsen. En stor del av dessa rutiner går ut på flertalet okulära kontroller. Åkeriets ansvar har vi mindre insyn i då de är upphandlade av Trafikverket. Rent krasst är chaufförerna ansvariga för den last som ligger på flaket när de utför transporten.

Har era anställda gått dolkurs?

ning att förhålla oss till. Kring vilka som lagligt får hantera odetonerat sprängämne och se till att det blir destruerat.

– Arbetet fortskrider, avslutar Björn Strokirk. Vi räknar med att snart kunna presentera skarpa förslag i frågan.

Stenkoll följer förstås projektet och räknar med att kunna redovisa resultaten i marsnumret.

DOLOR PÅ AVVÄGAR – INTRESSENTER Trafikverket och SL – ansvariga upphandlare av stora anläggnings- och infrastrukturprojekt.

Anläggningsentreprenörer – spränger ut entreprenadberg, organiserade i branschorganisationen Byggföretagen.

Terminalägare – tar emot entreprenadberget för bearbetning och återvinning, organiserade i branschorganisationen SBMI. STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

– Samtliga våra arbetsledare och platschefer har gått grundkurs i sprängteknik, dolkurs samt ADR 1.3 och under 2021 kommer samtliga medarbetare på våra terminaler att gå dolkurs.

När man frilagt dolan, hur säkrar ni att den inte blir stulen?

– Vi har den under uppsikt och kontaktar omedelbart ansvarig sprängentreprenör. Denne hämtar upp dolan och skriver på en kvittens att de har tagit emot den för destruktion.

Vad gör ni sedan?

– Vi meddelar vår avtalspart om problemet och att vi har hittat en dola samt rapporterar in i vårt eget system Synergi.

Vem bör se till att det här problemet får en säker lösning?

– Det är ett branschproblem och vi alla måste hjälpas åt, men jag kan tycka att huvudansvaret borde ligga tidigare i kedjan.

I den bästa av världar ska det inte komma några dolor även om jag förstår att det är ett problem som är väldigt svårt att lösa. Som det är nu så får vi problemet till oss och tvingas ordna med egna lösningar.

13

SÄKERHET

6 F R ÅGO R OM D O LO R I ENTR E PR E N A D B ERG

Kim Björkner, produktionschef, Skanska Tar ni in berg från flera projekt/delsträckor och vet ni alltid vem som har sprängt det berg som ni tar in?

– Ja, vi tar in entreprenadberg från ett flertal ställen. Framför allt i Göteborgsregionen där det händer väldigt mycket just nu.

har arbetsledning samt vågpersonal gått externa dol­ kurser sedan tidigare.

När man frilagt dolan, hur säkrar ni att den inte blir stulen?

– Berörd entreprenör meddelas att dolan har upptäckts och skall hämtas. Till dess att upphämtning sker håller vi sprängämnet inlåst.

Vad gör ni sedan?

Vilket ansvar har Trafikverket och åkeriet som kör tunnelberg när det gäller de dolor som hamnar hos er?

– Vad det gäller de entreprenader där Trafikverket står som byggherre har Trafikverket ansvar för berget i stort. Min uppfattning är att de i sin tur ställer krav på utföraren att denne säkerställer att berget som transporteras ut är rent från skräp, sprängämne med mera.

Har era anställda gått dolkurs?

– De medarbetare som hanterar entreprenadberget har genomgått dolutbildning internt. Utöver detta

14

– Dolorna rapporteras in i vårt eget system, men även Trafikverket kontaktas när det gäller entreprenader där de är ansvariga. Frågan om dolor är en stående punkt för diskussion i samverkansmöten med Trafikverket.

Vem bör se till att det här problemet får en säker lösning?

– Ser man långsiktigt är detta ett branschgemensamt problem och det är upp till branschen att tillsammans med myndigheterna hitta en bra och praktisk lösning på problemet. Kortsiktigt gäller det att lokalt komma till en lösning mellan berörda parter på respektive projekt.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

VSI-KROSSAR

”Stationärt, flyttbart eller mobilt med 4- och 5-ports rotorer” • Hög kapacitet (50-600 ton/timme) • Låga slitdelskostnader • Låg energiförbrukning • Bättre kulkvarnsvärde • Optimera fillerhalten • Klarar större inmatat material (<55mm) • Rock on rock eller Rock on anvil-krossning • Servicevänlig • Utbytbara rotorer i befintlig VSI till 4- eller 5-port

TEL: +46 727-77 22 77 • Johnny Jönsson 076-809 77 00 • Michael Wallén 073-820 06 50 SLIMMINGEVÄGEN 118, BLENTARP • WWW.SCPARTNER.SE • INFO@SCPARTNER.SE

INNOVATION

Analogt blir digitalt ILLUSTRATION: FRIDARIT

Den digitala plattformen KEDJ-A blev det vinnande bidraget i Smart Built Environments innovationstävling Cirkulärt digitalt anläggningsbyggande. Stenkoll skrev om tävlingen i årets första nummer och intervjuar nu en av det segrande lagets medlemmar – Tyréns Elisabet Höglund.

TEXT: Niclas Kindvall

Först och främst ett stort grattis!

Och sedan är vi förstås nyfikna på förstapriset.

– Tack så mycket, det känns verkligen jätteroligt. Priset består av att vi i laget ska åka till världsutställningen i Dubai och där presentera vårt bidrag.

Hur fungerar KEDJ-A?

– Det är ett digitalt verktyg, eller om man så vill en plattform, som överblickar material- och avfallsflöden i realtid, exempelvis vid en stor byggarbetsplats. Genom att i ena änden skanna fraktsedlar på inkommande material och i den andra skanna vågkvitton, med avfallskoder, när material förs ut från området samlar KEDJ-A ihop all information och kan presentera det i realtid för alla som har nytta av det.

Vad kan informationen användas till?

– Väldigt många saker, som vi ser det.

Naturligtvis för att ha kontroll på de flöden man har och därmed kunna mäta hur effektivt man arbetar men också för 16

KEDJ-A digitaliserar in- och utflöden av material.

att motverka fusk och undvika att slösa med värdefullt material. När man får syn på kostnaderna så leder det helt enkelt till åtgärder. Vi tror att det allra viktigaste är att man kommer att se den stora potentialen för mer cirkulära materialflöden. Var någonstans det går att arbeta effektivare med både miljö- och affärsnytta som resultat. Utan kunskap om hur flödena ser ut kan det vara svårt att effektivisera.

Hur skulle KEDJ-A kunna bli verklighet?

– Det är förstås svårt att säga, någon eller några kommer att behöva utveckla ett sådant här verktyg. Men jag tror nog ändå att vi kommer att få se den här typen av lösningar om några år.

KEDJ-A Det vinnande laget: • Klas Hall, Kompetenspartner • Elisabet Höglund, Tyréns • Dennis W Schörling, Moment 22 • Johan Thorell, WSP Tävlingsbidragets namn är sammansatt av första bokstaven i deltagarnas förnamn.

!

Se mer KEDJ-A presenterades under SBMIs digitala seminarium. Skanna qr-koden för att se presentationen. Den kommer 1 timme och 56 minuter in i seminariet.

"Det är ett digitalt verktyg som överblickar material- och avfalls­flöden i realtid."

Elisabet Höglund

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

PROCESSEN

Vi ger dig helhetslösningen i ditt projekt, din ombyggnation eller förbättring.

Från ide till driftsättning.

Nedanstående flöde ingår i vår leverans. Välj de bitar som passar dig.

Försäljning ANDREAS ALMÉN, VD 070-626 01 22 andreas@krosskonsult.se

Uthyrning/Service/Försäljning KRISTOFER ALMÉN 070-618 01 22 kristofer@krosskonsult.se

Eftermarknad MATS REMNELID 070-619 01 22 mats.r@krosskonsult.se

0370-140 55 krosskonsult.se

JURIDIK

UTREDNING SKA GE BÄTTRE Bättre samordning mellan myndigheter. Ett grönt spår i tillståndsprocessen. Och att det för fler ärenden ska räcka med en anmälan. Det är några delar som ingår i den utredning om en effektivare miljöprövning som regeringen tillsatt.

TEXT: Hans Lundgren

ör bergmaterialindustrin, med många tillståndsärenden, kommer utredningens slutsatser att vara väldigt viktiga.

Branschen hoppas att arbetet ska leda till snabbare handläggning och mindre krångel. Men det lär ändå dröja innan utredningens förslag blir verklighet.

Den nya utredningen är en del i januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centern och Liberalerna. Uppgiften är att se över nuvarande system för miljöprövning – hur ska handläggningstiden kortas och administrationen minska? Utredningen ska presentera förslag som ska göra prövningen snabbare och enklare. Det ska ske samtidigt som man ska underlätta för klimatförbättrande investeringar och bibehålla nivån på miljöskyddet.

Tanken är att effektivare och mer förutsägbara processer för klimatinvesteringar i kombination med höga miljökrav ska leda till en snabbare grön omställning.

F

För bergmaterialindustrin som har ett stort antal ärenden som ska miljöprövas och kräver tillstånd är frågan mycket viktig, betonar Mårten Sohlman, VD för SBMI. – Det är en fråga som är högt prioriterad hos oss.

Våra medlemsföretag tycker att tillståndsprocessen blivit alltför oförutsägbar och långdragen, säger han.

I uppdraget för den särskilda utredaren ingår bland annat att bedöma om tillstånds-

18

prövningar kan få ett ”grönt spår”, som regeringen kallar det. Tillämpningsområdet för att pröva tillstånd för åtgärder som leder till minskad miljöpåverkan för befintliga verksamheter kan utvidgas. Är det möjligt ska utredaren föreslå de förändringar som krävs för att genomföra detta.

Utredningen ska också bedöma om det kan räcka med att anmäla en verksamhet eller en förändring i befintlig verksamhet istället för att söka tillstånd – under förutsättning att åtgärden inte påverkar miljön i för hög grad.

I utredarens uppdrag ingår även att utvärdera miljöprövningsdelegationernas organisation. Dessa finns idag vid tolv länsstyrelser. Utredningen kan pröva om det går att koncentrera vissa typer av ärenden till färre delegationer.

I uppdraget ingår inte att se över mark- och miljödomstolarnas organisation eller handläggning av mål och ärenden. Däremot ska åtgärder föreslås för att förtydliga de statliga myndigheternas roll i tillståndsprocessen, exempelvis Naturvårdsverket och MSB som ska bevaka allmänna och riksintressen i processerna. Man vill se förbättringar i samråd och samverkan mellan myndigheterna, bland annat genom att se till att deras synpunkter kommer in så tidigt som möjligt i prövningen.

Nicklas Skår, jurist på Svenskt Näringsliv, ser ett par problem med de nuvarande reglerna för miljöprövning.

– Det tar för lång tid att få tillstånd och det är svårt att förutse utgången av en miljöprövning. Osäkerheten gör att den som ska göra in-

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

MILJÖPRÖVNING vesteringen tvekar att satsa. Det är en kombination av hämmande faktorer.

Han konstaterar att miljöbalken är väldigt omfattande. Vad som helst kan komma att miljöprövas.

Om en myndighet eller en privatperson begär en utredning för att få information görs oftast en sådan, nästan oavsett vad det handlar om. Det tar lång tid och blir en osäker process. Och ju fler utredningsärenden desto mer arbete för myndigheter och domstolar.

– Men det är inte domstolarnas handläggning som är långsam, det som tar tid är utredningar och remisser, säger Nicklas Skår.

Ett exempel på hur miljöprövningar kan fördröjas är om man behöver utreda någon sällsynt arts möjlighet att överleva när en täkt eller liknande ska anläggas. Förfrågan kanske kommer in på hösten men det går inte att utreda ärendet förrän till våren och därefter ta beslut. Det innebär att det går ett år innan det blir ett avgörande.

Frågan om hur miljöprövningsprocessen kan bli mer effektiv har stötts och blötts länge. För bara ett par år sedan kom en utredning (Ds 2018:38) som utredde om det fanns någon möjlighet att skapa så kallade ”gröna gräddfiler”, där verksamheter med klimatsmart teknik kunde få förtur i handläggningen. Men det var varken en bra eller genomförbar idé, konstaterades i den utredningen. Det kunde bli orättvist i det enskilda fallet och leda till snedvriden konkurrens.

Nu har alltså den gröna gräddfilen blivit ett grönt spår. Regeringen vill att den nya utredningen tar ett bredare grepp. Ändringar i en verksamhet som bidrar till en grön omställning, där miljöbelastande tek-

"Det tar för lång tid att få tillstånd och det är svårt att förutse utgången av en miljöprövning. Osäkerheten gör att den som ska göra investeringen tvekar att satsa."

Nicklas Skår

nik fasas ut till förmån för mer miljövänliga processer, bör kunna genomföras enkelt, heter det i utredningens direktiv.

– Den förra utredningens uppdrag var för snävt, nu tar man ett större grepp och det är bra, säger Nicklas Skår. Jag hoppas att den nya utredningen slår fast att för den som vill ändra en befintlig verksamhet ska huvudregeln vara att man bara söker ändringstillstånd. Det ger en snabbare process än, som fallet ofta är nu, att man behöver miljöpröva hela anläggningen. Jag hoppas också på mer samordning mellan de myndigheter som kan ställa krav under processen.

Men Nicklas Skår tycker inte att branschen ska ha för höga förväntningar på den nya utredningen.

Han tvivlar på att den får så stor genomslagskraft.

Det lär också dröja innan utredningens idéer blivit verklighet. Resultatet ska redovisas i december 2021. Sedan väntar en remissrunda och beredning i Regeringskansliet. En proposition kan inte lämnas förrän till hösten 2022 och då väntar val och en ny regering.

!

Se mer Svenskt Näringslivs Nicklas Skår och Mårten Sohlman diskuterade utredningen under SBMIs digitala seminarium.

Skanna qr-koden för att se presentationen. Den kommer 12:50 minuter in i seminariet.

Förslagen från utredningen kan möjligen korta processen ett eller ett par år, tror Niclas Skår. En kartläggning som Svenskt Näringsliv gjort visar att processen för miljöprövning, från förstudie till genomförande, tar i snitt 4–7 år.

Enligt regeringen saknas dock heltäckande statistisk över handläggningstiderna, vilket försvårar utvärderingen av de insatser som görs för en snabbare STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

19

JURIDIK

miljöprövning. Domstolsverket och länsstyrelserna har därför fått i uppdrag att ta fram sådan statistik och sedan rapportera till Naturvårdsverket. Ett uppdrag som ska redovisas i april 2021.

Den tillsatta utredningen har alltså inte i uppdrag att se över de fem miljödomstolarnas handläggning och rutiner. Däremot ska man komma med förslag på hur ärenden kan specialiseras på färre miljödelegationer hos länsstyrelserna. Det senare tycker Nicklas Skår är klokt. Domstolarnas processer för miljöärenden är inget större problem eller hinder.

Svenskt Näringslivs kartläggning visar inte på något samband mellan personal, antalet mål och handläggningstider.

Företrädarna för bergmaterialindustrin hoppas att utredningen verkligen når fram till målet om en effektivare process för miljöprövning.

– Man bör fokusera på det som verkligen är relevant för det enskilda ärendet, man behöver inte utreda allt. Det är komplext, olika verksamheter kräver olika tillstånd. Men det borde gå att få en snabb och rättssäker prövning med bibehållet miljöskydd, säger SBMIs VD Mårten Sohlman.

Han har skrivit till utredaren och hoppas att SBMI kan få utrymme för inspel i utredningen, till exempel genom att delta i utredningens expertgrupp. Men oavsett om SBMI får en plats i expertgruppen eller inte så kommer man att framföra förslag till utredningen. I SBMIs samhällsutskott ägnas mycket tid åt att diskutera rättspraxis och miljötillståndsprocessen, och det finns många konkreta förslag på förbättringsåtgärder.

– Många företag drar sig i dagsläget för att göra ändringar eftersom man då tvingas ompröva hela verksamheten. Det blir osäkert och hämmar utvecklingen. Det borde räcka med att få ändringstillstånd för att slippa tillståndsprocessen för hela verksamheten. I enklare fall borde det till och med räcka med en ändringsnamälan. En sådan innebär ju inte att

20

verksamheten är okontrollerad.

Det finns fortfarande möjlighet till tillsyn och kontroll från myndigheter, framhåller Mårten Sohlman.

SBMI vill se över bestämmelMårten Sohlman serna så att ändringar av verksamheter som redan fått tillstånd som regel ska prövas genom ändringstillstånd.

Myndigheternas roll ska tydliggöras så att de inte enbart är till för att skydda miljön utan också för att främja hållbar tillväxt och industrins fortsatta teknikutveckling. Intresset för samhällsnytta, hållbar utveckling och cirkulära materialflöden behöver tillvaratas bättre i prövningen.

– Jag hoppas att utredningens förslag kan leda till förbättringar för branschen och att det finns ett intresse från politiskt håll att verkligen genomföra förändringar utifrån utredningens kommande förslag, så det inte fastnar i bara en rapport, säger Mårten Sohlman.

Utredaren, Peter Ardö, ska sköta uppdraget vid sidan om sitt ordinarie arbete som chefsrådman på mark- och miljödomstolen vid Växjö Tingsrätt. Han har många års Peter Ardö erfarenhet av miljöprövning i olika roller, även i länsstyrelsen och privat sektor. Till sin hjälp i utredningen får han tre sekreterare och en expertgrupp som miljödepartementet ska tillsätta.

– Utredningen kommer själv inom ramen för sitt arbete att inhämta synpunkter från bland andra branschorganisationer och från myndigheter, berättar Peter Ardå.

Formen för dessa samråd är ännu inte klar – det kan bli digitala möten. Utredningen är i inledningsfasen och han kan inte säga så mycket konkret ännu om vad den kan komma fram till.

– En erfarenhet jag har av mitt eget arbete med tillståndsprövningar är att sökandens och myndigheternas uppfattningar om vad en ansökan ska innehålla ofta skiljer sig åt. En icke försumbar del av tiden läggs ibland på att tvista om ansökans innehåll. Vi ska försöka undersöka frågan.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

DIN KOMPLETTA LEVERANTÖR

I snart 10 år har vi bedrivit egen produktion i Namsos, en by i mitten av Norge.

Vi producerar våra gummiprodukter med högkvalitativt råmaterial som är anpassad till krävande miljöer och vårt nordiska klimat.

För att kunna jobba på ett flexibelt sätt med kundens behov i fokus så har vi byggt upp en stor formpark som gör att vi kan skräddarsy produkter efter applikation.

Med kunden i fokus så skapar vi hållbara produkter med en närhet till hela Norden. www.spgab.se 08-504 106 00

VÅRA PRODUKTSPECIALISTER

MATTIAS NILSSON mattias@spgab.se 08-504 106 08

JONAS WALLGREN jonas@spgab.se 08-504 106 18

FOSSILFRI FRAMTID

Klimatneutral asfalt Den klimatneutrala asfalten är på väg.

Skanska har redan lagt ut den nya produkten på en sträcka i Dalarna.

Peab har också testat att lägga asfalt med skogens eget bindemedel istället för det oljebaserade bitumen.

TEXT: Hans Lundgren FOTO: Skanska/Peab

å länsväg 620 mellan Ludvika och Björsjö, på en 18 kilometer lång sträcka, ligger nu cirka 11 000 ton asfalt som är helt klimatneutral. Troligen den första av sin sort i världen, enligt Kenneth Olsson, asfaltspecialist på Skanska.

Ett viktigt steg mot klimatneutralitet har tagits genom användningen av biobindemedel i asfalten.

Normalt används bitumen, som utvinns av fossil råolja vilket förstås är en ändlig resurs, som bindemedel. Nu kan delar av medlet ersättas av råvaror från skogen. Skanska har tillsammans med företaget Kraton utvecklat det nya bindemedlet, som tillverkas på bioraffinaderier i Finland och Sverige.

"Proverna visar att vår asfalt med biobindemedel håller den kvalitet vi hoppats på."

Kenneth Olsson

Det är Trafikverket som är kund och det är en standardprodukt kallad MJOG 16 V6000 som upphandlats. Den är CE-märkt och uppfyller samma kravspecifikationer som annan konventionell asfalt. Asfalten som använts på vägen i Dalarna är en mjuk och flexibel variant. Den fungerar bra på en mindre väg med lite trafik, men inte på en motorväg, förklarar Kenneth Olsson.

Den nya processen orsakar visserligen utsläpp i 22

produktionsfasen, men produkten är helt framställd från biobaserade råvaror, vilket gör att den räknas som klimatneutral.

– Kolet binds i asfalten och släpps inte ut i luften. När vägen i framtiden ska göras om tar vi in asfalten till asfaltverken och återvinner den för att göra ny massa.

Skanska har testat biobindemedlet sedan 2014, först i laboratorier, sedan genom testasfalteringar på vägar runt Stockholm.

– Vi är mycket nöjda. Testerna har nu analyserats på våra laboratorier – och proverna visar att vår asfalt med biobindemedel håller den kvalitet vi hoppats på, säger Kenneth Olsson.

Han ser den nya asfalten som ett viktigt steg mot målet att skapa ett fossilfritt samhälle 2045.

– Detta är framtiden. Jag har jobbat med asfalt i 27 år, det känns jättespännande att vara en del av den här utvecklingen. Att kunna använda lokal råvara STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

på väg

från den svenska skogen, i stället för den fossila oljan från Saudiarabien, känns bra.

För att minska asfaltens klimatpåverkan krävs tre steg: asfaltverket ska drivas med förnyelsebart bränsle, gammal asfalt ska återvändas och bitumen ska bytas ut mot biobindemedel. Med dessa åtgärder kan man reducera klimatavtrycket rejält – ända ned till nollutsläpp. Samtidigt har asfalten precis samma egenskaper som traditionellt tillverkad asfalt.

Av Skanskas 25 asfaltverk i Sverige är Borlänge först ut med att leverera den klimatneutrala asfaltmassan. Där luktar det nu skog istället för bitumen.

Varje år tillverkas cirka åtta miljoner ton asfalt i Sverige. Omkring 1,3 miljoner ton är återvunnen asfalt. Ett ton asfalt ger en klimatbelastning på 45–50 kilo koldioxid. Med omställning till biobränsle och återvunnen asfalt minskar klimatavtrycket. Regeringens program Klimatklivet har gjort det möjligt för tillverkare av asfalt att ställa om och tillverka STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

asfaltmassan genom att värma upp med biobränsle i stället för fossila bränslen. Men för att uppnå nollvisionen krävs att man kan ersätta bitumen.

Peab Ligning på en asfaltprovkropp. Det bruna pulvret liknar kaffe.

Även Peab lägger asfalt med bindemedel från skogen. Tekniken skiljer sig lite från Skanskas, men skogsråvara är det som gäller även för Peab. På en vägsträcka i Sundsvall gjordes i somras de första försöken i Sverige med att lägga asfalt med lignin som bindemedel. Lignin är det ämne som binder samman fiber i trä och ger växter och träd dess styrka. När bitumen delvis ersätts av trädens naturliga bindemedel ger det både miljömässiga och tekniska fördelar.

Asfalten har lagts ut på en kort, trafikerad sträcka, cirka 50 meter, vid Storbron i Sundsvall. Efter vintern är det dags att utvärdera resultatet av den första teststräckan. Testet har gjorts inom ramen för ett EU-finansierat forskningsprojekt, Rewofuel, där Peab Asfalt är ett av elva företag från åtta länder som samverkar för att utveckla nya biobaserade 23

FOSSILFRI FRAMTID

produkter av rester från skogsbruket, bland annat biobränsle till flyg. EU-projektet startade 2018 och ska avslutas nästa år. Budgeten är på närmare 200 miljoner kronor, där asfaltdelen står för blygsamma 1 procent.

Peab Asfalt har redan genomfört ett antal laboratorieförsök med lignin i samarbete med företaget Sekab i Örnsköldsvik och dessa visar hittills positiva resultat. Man fortsätter nu med fler teststräckor och laboratorieutvärderingar.

Enligt Mats Wendel, innovationsstrateg på Peab Asfalt, räknar man med att få en positiv klimateffekt av att biomassa binds in i asfalten, vid sidan av ligninets miljömässiga fördelar. I försöket i Sundsvall är det tio procent av bitumen som ersatts av lignin och Peab tror att upp till 25 procents inblandning skulle vara möjlig. Tekniskt sett har den nya asfalten ökad livslängd och ökat motstånd mot belastningsskador.

– Den stora klimatvinsten är dock att byta ut eldningsoljan vid tillverkningen av asfalt.

Samtliga asfaltverk i Peabs regi är nu konverterade till biobränsle, säger Mats Wendel.

"Den stora klimatvinsten är att byta ut eldningsoljan vid tillverkningen."

Mats Wendel I Peabs fall har konverteringen av de stationära asfaltsverken från fossil eldningsolja till bioolja sänkt koldioxidutsläppen med 63 procent. Ökad återvinning av asfalt och ersättning av bitumen mot miljövänligare alternativ är andra steg mot en klimatneutral asfalt.

Lignin är ett sätt att ersätta bitumen. Skanska använder också skogsråvara som ersättning, men annan variant.

– Men det behöver inte vara just skogsråvaror som ersätter bitumen som bindemedel. Det kan komma andra produkter, som bioolja exempelvis, avslutar Mats Wendel.

24

FORUM FÖR ASFALTBRANSCHEN Asfaltbranschen behöver ett forum för att driva gemensamma frågor. Det är tanken bakom det arbete som nu pågår för att starta en branschorganisation för beläggnings- och asfaltsfrågor.

TEXT: Hans Lundgren FOTO: Peab

I våras togs första steget mot en förening för asfaltoch beläggningsbranschen. En arbetsgrupp bildades för att sondera möjligheterna och intresset för en sådan organisation. I gruppen ingår företrädare för företag som Skanska och Peab liksom beställare som Trafikverket med flera.

– Det finns ett stort intresse för att skapa en ny branschorganisation som ska arbeta systematiskt med asfaltfrågor. Det har varit tydligt i arbetsgruppen och i de möten med tänkbara medlemmar vi haft, säger Lars Redtzer, chef för branschutveckling på Byggföretagen.

Det har tidigare funnits en förening för branschen, FAS (Föreningen för Asfaltbeläggningar i Sverige), men den upplöstes 2003. I övriga nordiska länder finns däremot branschföreningar för asfalt.

FIA (Förnyelse i anläggningsbranschen) var ytterligare ett initiativ som startades av Vägverket och Banverket 2003, och slutfördes enligt plan i mars 2012. Nordiskt Vägforum har dessutom haft utskottsverksamhet inom beläggning.

Ambitionen och förhoppningen är att den nya föreningen ska vara igång till årsskiftet. Under vilket paraply den ska ligga är inte klart. En möjlighet är Byggföretagen där många av medlemmarna ingår i en yrkesspecifik branschförening. I så fall måste dock Byggföretagens förbundsstyrelse fatta beslutet i frågan. Omfattningen på föreningen, eventuellt kansli är exempel på andra frågor som återstår att lösa.

Tanken är att en ny förening ska kunna driva frågor som idag inte fångas upp någon annanstans.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

VÅGSYSTEM FÖR SKOG - INDUSTRI - ENTREPRENAD

"Syftet med föreningen är att verka för en sund och attraktiv asfaltsoch beläggningsbransch i Sverige."

Lars Redtzer

– Den ska bli både pro- och reaktiv, kunna driva gemensamma frågeställningar och bli en knutpunkt där området finns samlat, menar Lars Redzter.

Föreningen ska också samarbeta med andra intressenter, som Asfaltskolan, fungera som remissinstans och öka kunskapen om beläggningars funktion i samhället. Kompetens, digitalisering, rekrytering, klimatfrågor, arbetsmiljö och säkerhet är några utmaningar för branschen där en förening kan vara med och påverka. Syftet är att sprida kompetens och verka för en sund och attraktiv asfalts och beläggningsbransch i Sverige.

WNEXUS & TAMTRON POWER DET POPULÄRA SYSTEMET WNEXUS Trådlös överföring och effektiv hantering av vägningsdata.

TAMTRON POWER Kröningsbar, noggrann och robust våg. Utvecklad för användare med höga krav.

I styrelsen kan ledamöter från entreprenörer ingå liksom beställare från stat och kommun, leverantörer, konsulter, institut och organisationer från forskarvärlden.

– Att föreningen får en stor bredd, med medlemmar från olika verksamheter, är en förutsättning för att den ska kännas legitim, säger Lars Redtzer.

Nästa steg mot en branschförening är att undersöka vilka potentiella medlemmar som skulle kunna ingå.

Parallellt fortsätter arbetet med att hitta de mest lämpliga formerna för föreningens hemvist.

– Tiden är mogen för en branschförening för asfaltoch beläggningsfrågor. Det finns mycket att göra, inte minst på miljö- och klimatområdet.

? SE MER Byggföretagens Lars Redtzer pratade om en branschförening för asfalt under SBMIs digitala seminarium.

Skanna qr-koden för att se presentationen. Den kommer 1 timme och 52 minuter in i seminariet.

ÄR DU REDO ATT TESTA EN NY LÖSNING? VI FINNS HÄR - HÖR AV DIG!

TAMTRON

054-402 08 40 viktigt@tamtron.se

TAMTRON.SE

Komplett sortiment av siktmedia

Vår historia och tradition gör att vi kan tillverka hantverksmässiga produkter

högsta kvalitet

– med all den av service som våra kunder är i behov av.

allt är möjligt.

Oavsett hur våra kunders behov Vi är övertygade om att

ser ut har vi ambitioner att finna lösningar som fungerar.

Peterson & Duhr

På är vi nyfikna på framtiden och måna om att hela tiden utvecklas. På det sättet kan vi svara upp mot kundens behov när det gäller service, priser och snabba leveranser.

Vi är kanske inte störst – men strävar efter att vara

Försäljning: Lars Bjärsholm 070-8118297

Niklas Rickan 070-8723330

www.peterson-duhr.se

bäst.

Tel: 0371-150 35

SBMI PROJEKT

Mobilt pilotprojekt 2021 Den första etappen inom det SBUF-understödda projektet Hållbar smart elektrifiering är avslutad och rapporten är inlämnad. Snart hoppas SBMI att tillsammans med något medlemsföretag söka stöd för nästa etapp som syftar till att åstadkomma ett pilotprojekt – en helt elektrifierad mobil krosslina som kan flyttas inom och mellan täkter.

TEXT: Niclas Kindvall

en första etappen av projektet har haft som mål att kartlägga hur en sådan mobil anläggning skulle kunna utformas, vilken transformatorkapacitet som Högspänning ner i täkt (röd kabel), transformator (röd) 10kV/1 kV krävs och hur den kan anslutas till elnätet. kabel (svart) 1 kV till kross, transformator 1 kV/400 V på kross.

Bland annat har en mängd mätningar uttagspunkter och en mobil transformaförts för att förstå eleffekter som krävs vid torlösning. normal kallstart och onormal start, som – Batteriburen energi på släp som när krossen är fylld med material. följer med krossutrustningen i täkten.

I rapporten redogör projektledarna Björn Behöver laddas en eller två gånger per Strokirk från SBMI och Stonepowers Sten Björn Strokirk dygn.

Bergman för olika alternativ när det gäller hur Utöver dimensioneringen och utformningen av en anläggning kan sättas samman och elektrifieras. ? SE MER såväl krossanläggningen som systemet för att mata Samt naturligtvis vilka ekonomiska och miljömäsBjörn Strokirk och fram el till maskinerna har förstudien också tittat siga vinster som kan uppnås.

Sten Bergman prenärmare på hur ett elnätsabonnemang skulle kunna – Vi är ute efter en högmobil elektrifierad lösning, senterade nuläget fungera och vilka kostnader som olika lösningar bekräftar Björn Strokirk. I princip ska det vara möji projektet under medför. Man har också undersökt möjligheterna att ligt att byta position på grävare, krosslina och stackSBMIs digitala använda elektrifierade stackläggare som ersättning läggare dagligen. Därför behöver systemet vara enseminarium. Skanför hjullastare för lagerläggning. Något som skulle kelt att flytta och användarvänligt. na qr-koden för att ge stora miljövinster då nära hälften av energianHan fortsätter: se presentationen.

– De flesta krossanläggningar är dieseldrivna och vändningen i täkt består av interna transporter, enDen kommer 36 högmobila idag men det finns inga elektrifierade helligt ett forskningsprojekt inom MinBaS. minuter in i semimobila lösningar. Projektets stora mål, och utmaning, nariet. är att bygga ett sådant system. Dessutom ska anläggProjektet Hållbar smart elektrifiering går nu in i ningen vara säker ur arbetsmiljösynpunkt, driftsäker nästa fas som innebär att minst en högmobil anoch lätt att hantera för personalen i täkten. Annars läggning byggs 2021 som flyttas inom en täkt och ? LÄS MER blir det omöjligt att nå den acceptans som behövs. mellan täkter på samma sätt som dagens dieseldrivRapporten från na mobilkrossar. förstudien finns En del i förstudien har också varit att undersöka reMålet är att ansöka om stöd från Klimatklivet i att läsa på sbmi.se gelverket för hög- och lågspänning för att hitta det mars om en ny utlysning kommer då och när beslut så snart den godeller de alternativ som fungerar bäst, följer gällande om stöd kommit, till sommaren 2021, kunna bestälkänts av finansiären regelverk och är säkra. la utrustningen. Till hösten kan då provdrift av en SBUF. Rapporten redovisar tre förslag: högmobil elektrifierad pilotanläggning påbörjas. Då – En fast transformator ansluten till högspänning sker en noggrann dokumentation av för- och nackvarifrån en lågspänningskabel (990 volt) dras till delar jämfört med dieseldrift och lärdomar kan dras krossutrustningen ovan jord. innan tekniken förhoppningsvis implementeras på – Högspänning dragen i täkt till en eller flera utbred front i hela branschen.

D

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

27

BRANSCH

PROFILEN

MARIE BERGLUND:

”Jag lockas av utmaningarna"

NCC Industrys råvaru- och hållbarhetschef Marie Berglund är biologen som menar att teknik och samarbete är nycklarna för en hållbar och lönsam bergmaterialindustri. Hon har blivit något av en branschkändis, sedan många år ordförande i SBMIs samhällsutskott och moderator vid flera branschdagar.

TEXT: Niclas Kindvall

om blivande student valde NCCs Marie Berglund mellan flera olika karriärvägar. Bland annat funderade hon på att studera till läkare eller apotekare.

Till slut bestämde hon sig för att bli biolog, ett beslut hon aldrig ångrat.

– Men inte för att jag ville bli en trädkramare, säger hon med ett skratt.

– Missförstå mig inte, de behövs också. Men jag menar att vi som har kunskap i ämnet behöver vara med och utveckla samhället. Tro på att tekniken kan hjälpa oss att bygga ett hållbart samhälle.

Den nyutexaminerade biologen Marie Berglund inledde sin karriär inom skogsindustrin innan hon närmade sig det nuvarande yrkesområdet.

– Jag jobbade på Modo och var med när vi lyckades få bort våra utsläpp av högklorerade ämnen. Just den frågan hade varit en stor miljöutmaning och det var en jätteframgång när vi till slut lyckades.

Den första kontakten med bergmaterialindustrin fick hon som miljöchef vid byggandet av Botniabanan, där särskilt mötena med banans entrepre28

nörer fångade hennes intresse.

– Vi gjorde revisioner hos dem och fick massor av frågor kring våra miljökrav. Då förstod vi att det fanns många otydligheter i våra underlag och att vi behövde ta med oss entreprenörernas kunskap i vårt arbete.

Efter miljöchefsjobbet startade Marie Berglund eget och sysselsatte sig bland annat med posten som extern VD i ett utvecklingsföretag knutet till Umeå universitet. Därefter var det dags att ta steget över till entreprenörsidan.

– Ända sedan jag jobbade med Botniabanan visste jag att jag skulle vilja arbeta hos en entreprenör och när NCC 2012 sökte en råvaruchef för norra Sverige var det rätt läge att söka mig vidare.

Hennes nuvarande titel är råvaru- och hållbarhetschef på NCC Industry.

– Jag har alltid lockats av utmaningar, säger hon. Bergmaterialbranschen är en viktig basnäring som kräver mycket energi.

Därför är det också viktigt och roligt att arbeta med miljöfrågorna och för en mer hållbar industri.

"Varenda svensk använder cirka ett kilo stenmaterial per timme året om. Trots detta är det få som ens känner till att vår bransch finns."

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

FOTO : PRIVAT

MARIE BERGLUND Familj: Maken Stefan, en dotter och en son med familjer (fem barnbarn).

Bor: Svartby, en förort till Örnsköldsvik, men även rätt mycket ute i Nordingrå på Höga Kusten där vi har fritidshus.

Karriär: Efter diverse jobb inom skola och kommun hamnade jag i skogsindustrin 1985, dåvarande Mo och Domsjö AB, och där stannade jag i 14 år. Därefter var jag miljöchef i Botniabaneprojektet fram till hösten 2010. Startade eget och jobbade mestadels som extern VD i ett utvecklingsföretag inom biobaserade råvaror.

2012 började jag på NCC Roads i region Nord. Efter några år blev jag råvaruchef inom Division Stenmaterial Norden och efter ytterligare några år även hållbarhetschef inom affärsområde Industry (stenmaterial, asfalt och grundläggning).

Gillar: Jag gillar barn, natur, hav och goda medmänniskor.

Ogillar: På ett övergripande plan skulle jag säga: Hänsynslös makt och girighet.

I vardagen skulle jag säga: låt-gå mentalitet.

Gör helst på fritiden: Tillbringar tid med min familj (jag är en riktigt bra lek- och

De tunga industrierna har potential att göra stora förbättringar på relativt kort tid. Det är Marie Berglund övertygad om.

– Det går åt rätt håll, menar hon. Vi på STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

Läser just nu: Inget särskilt. Jag läser romaner ryckvis. Annars tycker jag om att bläddra och läsa i böcker med naturfotografier. Läser också mycket styrelsematerial eftersom jag har en del styrelseuppdrag.

Ser helst på TV: Är ingen stor tv-tittare men gillar Kunskapskanalen. Dessutom nyheter, Antikrundan, Skavlan och Kanaler, båtar och kärlek.

Förebilder: Människor som kunnat ge mig det jag behövt för att kunna ta nästa steg. Mina mor- och farföräldrar, mina föräldrar och svärföräldrar, min scoutledare Prisse. Men också styrelseordföranden jag haft, som Carl Bennet och Anders Ullberg, och ledare jag haft i mitt yrkesliv.

Alltid med på resan: Första förband, telefon och ett ombyte.

Vad som fascinerar mig med bergmaterialindustrin: Vi är en så viktig förutsättning för nuvarande och framtida samhällsbyggande. Varenda svensk använder cirka ett kilo stenmaterial per timme året om. Trots detta är det så få som fattar det – något jag önskar att vi ändrar på! Vi har många utmaningar innan vi blir hållbara men det är ju bara en extra tjusning med branschen.

Favoritplatser i världen: I Nordingrå finns mitt hjärta. Där känns, som min svägerska myntat, det stora litet och det lilla stort. Men, jag får också gåshud när jag åker till Kittelfjäll eller när jag besöker Koh Mak i Thailand, Vang Vieng i Laos eller Oaxaca i Mexico. Jag älskar att se nya platser!

NCC har minskat vårt "carbon footprint" med runt 40 procent på bara fyra år så vi gör definitivt stora framsteg. Och det gäller förstås inte bara NCC, där jag arbetar, utan branschen som helhet.

FOTO: RICKARD BFORSBERG

Att det slutligen blev just bergmaterial är alltså lite av en slump. Men att Marie Berglund hamnade i ett yrke inom den tunga industrin är det inte.

– Berg- och gruvnäringen har alltid fascinerat mig. Vi behöver materialet för att bygga ett hållbart och rättvist samhälle.

Det är en så viktig resurs, alla vill ha vägar och byggnader, vi måste helt enkelt säga ja till det utnyttjandet.

Hon fortsätter: – Då känner jag att det är där jag vill jobba, det är där jag kan bidra. Inte stå på barrikaderna och protestera utan vara delaktig i industrin och kämpa hårt för att lösa problemen!

sagotant), seglar och gör utflykter i skogen. Dessutom älskar jag att resa och verkligen se mig omkring när jag reser.

Marie Berglund prisades av SBMI för Årets insats 2016.

En nyckel är samarbete och gemensamma satsningar, inom vissa områden, över företagsgränserna.

– SBMI är en viktig katalysator i det fallet. Vi som företag konkurrerar på marknaden men i många fall finns ingen konkurrens, säger hon och nämner områden som klimat, arbetsmiljö, digitalisering liksom förstås miljöprövningsfrågorna.

– Vi har inte ekonomisk kraft att var och en göra allt på egen hand. Därför tycker jag mycket om att vi är bra på att hjälpas åt där vi behöver kraftsamla.

Marie Berglund avslutar: – I Sverige är vi väldigt duktiga på många saker. Vi har hög produktivitet samtidigt som vi satsar på miljö- och säkerhetsfrågor. Och de som är duktiga måste gå i bräschen. Tillsammans kan uppnå väldigt mycket!

29

CONNECTED QUARRY

UPPKOPPLAD VÄGNING FÖR HELA TÄKTEN Med LOADRITE Vågsystem och InsightHQ aktiveras Connected Quarry som hjälper dig att hantera din verksamhet var du än är.

VÅGAR TILL ALLA MASKINER

L3180 HJULLASTARVÅG nu kröningsbar.

C2850 BANDVÅG med fjärrstyrning.

H2250 DUMPERVÅG följ materialförflyttningar.

X2350 GRÄVMASKINSVÅG fullt dynamisk.

SITECH SVERIGE AB YOUR CONSTRUCTION TECHNOLOGY PROVIDER

010 - 456 80 00 info@sitech-Sverige.com www.sitechsverige.com

®

stenkoll_okt_184x125mm.indd 1

2020-10-22 16:17:12

Din leverantörav avslitgods slitgods &reservdelar reservdelar Din av slitgods Din leverantör av slitgods reservdelar Leverantör &&reservdelar Svedala siktar & Matare Vi lagerför och tillverkar slit- och reservdelar till Svedala siktar och matare.

Vänligen ring: Lennart Arell, 0278-408 29 Hel och delrenoveringar krossar.

Egen Egen tillverkning tillverkningi imodern modernverkstad verkstad

Egen tillverkning i modern verkstad

Tel: 0240-376 10 Fax: 63 Tel: 0240-376 Fax:0240-376 0240-376 63 Tel:10 0240-376 10 E-mail: info@swemas.com E-mail: info@swemas.com Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: Normansväg 2, 771info@swemas.com Normansväg 2, 77194 94Ludvika Ludvika E-mail: info@swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com www.swemas.com Normansväg 2, 771 94 Ludvika www.swemas.com

www.swemas.com

Lennart Arell 0240-799 65 Peter Svensson 0240-799 68 Carina Dahlström 0240-799 64 Johan Nordlund 0240-47 91 90 Nu även med reservdelslager i Bålsta

VINJETT

Industrins REFORMAGENDA Till följd av Coronapandemin har det politiska påverkansarbetet i hela Svenskt Näringslivssfären bytt utgångspunkt. Från att tidigare ha varit utformat till stor del utifrån januariöverenskommelsen och dess 73-punktsprogram, så är det nu ”hållbar omstart post Corona” som är det övergripande temat.

TEXT: Niclas Kindvall

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

31

REFORMAGENDA

nder den första fasen av den pågående pandemin har stort fokus legat på de branscher och sektorer som direkt varit hårdast drabbade, som hotell, restauranger, konferensanläggningar och resenäringen. Men det är tydligt att det inte bara är dessa sektorer som är påverkade av pandemin och successivt har fokus hamnat mer på långsiktiga åtgärder.

U

Under sommaren 2020 har Industrisektorn inom Svenskt Näringsliv gemensamt tagit fram en reformagenda som har ett långsiktigt anslag och innehåller viktiga åtgärder för hela industrin. Den 25:e november kommer en rapport att lanseras: Industrins reformagenda. Bakom dokumentet står fjorton bransch- och arbetsgivarorganisationer, bland andra SBMI. Syftet är att visa politiker och beslutsfattare en väg framåt som stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar en hållbar tillväxt.

Industrins reformagenda har utgått ifrån fyra viktiga punkter för att Sverige som industrination ska utvecklas i önskvärd riktning. Den första är att konkurrenskraften måste stärkas, bland annat genom ett gynnsamt näringslivsklimat där företagens skatter och kostnader är förutsägbara och väl motiverade. Den andra utgångspunkten är värnandet och utvecklingen av EU:s inre marknad och den globala frihandeln. Punkt nummer tre handlar om att Sverige bör bli än mer attraktivt för industriella investeringar.

Den fjärde punkten fastslår slutligen att satsningarna på digitalisering, hållbarhet och klimat måste fortsätta.

SBMI är en av fjorton organisationer som undertecknat agendan.

– Det råder stor konsensus kring

32

många viktiga frågor, säger VD Mårten Sohlman. Hela industrisektorn står bakom de reformer som föreslås.

Han menar att den rådande pandemin bidragit till kraftsamlingen och närmast tvingat industrins företrädare att göra en ordentlig genomlysning av de viktigaste påverkansfrågorna i alla organisationer.

– Det är inspirerande att se den stora bredd av frågor som hela industrisektorn kan samverka kring. Jag ser inte rapporten som en engångsföreteelse i ett utsatt läge utan snarare som en rubrik för ett långsiktigt arbete där hela industrisektorn deltar.

Många av de tolv reformområdena som rapporten lyfter fram är frågor som SBMI och medlemmarna arbetat för under lång tid.

– Det innebär en stor styrka att hela industrin gemensamt driver frågan om en effektivare miljötillståndsprocess, minskad regelbörda och att riva hindren för den cirkulära ekonomin.

Han avslutar: – Förutsättningarna för att vi ska få gehör för våra förslag ökar naturligtvis om vi är många som pratar om samma saker i olika forum och vid olika tillfällen, och det är en utmärkt möjlighet för SBMI att få draghjälp i flera av våra viktigaste påverkansfrågor genom denna samverkan.

? SE MER Byggmaterialindustriernas Anneli Kouthoofd och Mårten Sohlman presenterade agendan under SBMIs digitala seminarium. Skanna qr-koden för att se presentationen. Den kommer 1 timme och 18 minuter in i seminariet.

INDUSTRINS 12 REFORMOMRÅDEN • Effektivisera miljötillstånds­ processen • Minska regelbördan • Möjliggör klimatomställningen • Riv hindren för den cirkulära ekonomin • Säkra framtidens elförsörjning • Underhåll och investera i transportinfrastrukturen • Ta täten i digitaliseringen • Stärk industrins kompetens­ försörjning • Modernisera arbetsmarknaden • Satsa mer på FoU • Förbättra villkoren för startups • Försvara den öppna ekonomin och den inre marknaden

Industrins reformagenda är framtagen av den svenska industrins fjorton ledande bransch- och arbetsgivarorganisationer: • Byggmaterialindustrierna • Grafiska företagen • Gröna Arbetsgivare • IKEM, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige • Industriarbetsgivarna • Jernkontoret • Livsmedelsföretagen • SBMI Sveriges bergmaterial­ industri • Skogsindustrierna • Svemin • Teknikföretagen • TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag • TMF Trä- och Möbelföretagen • Återvinningsindustrierna

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

Krossverk i världsklass L 120-330 Stabil och effektiv produktion med minimal miljöpåverkan.

En högpresterande lösning för en rad olika applikationer.

Kompakt design Hög kapacitet Energieffektiv

Utrustning Käftkross, Nordberg ® C120 ™ Konkross, Norberg ® GP330 ™ Siktar och matare från Jonsson

www.pjjonsson.se

WESTLEY.indd 1

2017-07-12 10:07

DIGITALT SEMINARIUM

Efterlängtat digitalt möte När det stod klart att höstens branschdagar inte gick att genomföra av känt skäl valde SBMI att satsa på ett digitalt möte för medlemmarna. Den komprimerade träffen, med intervjuer och föredrag, sändes live från SBMIs kansli i början av oktober.

TEXT OCH FOTO: Niclas Kindvall

BMIs VD Mårten Sohlman, som fungerade som programledare under de dryga två timmarna, är nöjd efter att kamerorna stängts av.

– Vi är naturligtvis nybörjare på det här, menar han. Visst hade vi några små problem med tekniken men i det stora hela upplever jag att vi lyckades engagera deltagarna.

Redan på planeringsstadiet, när det stod klart att några vanliga branschdagar inte kunde genomföras, började SBMI fundera på hur man ändå kunde samla branschen.

– För det första så bestämde vi oss för att komprimera programmet för att kunna hålla intresset uppe. Jag tror inte man kan förvänta sig att folk sitter en hel dag vid datorn med bibehållet intresse utan att börja göra annat vid sidan om. Vi ville samtidigt sikta lite högre än ett teamseller zoom-möte.

S

Därför byggdes en studio upp i ett konferensrum i anslutning till kansliet, komplett med så kallad "green screen", bra videomöjligheter och ordentlig belysning.

Liksom vid de senaste årens branschdagar fanns också Interaktiva Mötens Tommy Brotte på plats för att sköta den interaktiva delen av mötet.

– Interaktiviteten är viktig för att inte tappa intensitet, samtidigt som det förstås är oerhört betydelsefullt för oss att medlemmarna kan göra inspel och kommentera i realtid. För oss som jobbar på SBMI har branschdagarna varit en viktig kontaktpunkt med det stora antal medlemmar vi inte träffar regelbundet i utskottsmöten eller styrelse-

"Det är oerhört betydelse­fullt för oss att medlemmarna kan göra inspel och kommentera i realtid."

Studio SBMI.

34

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

"Med hjälp av den här tekniken kan vi också göra kortare grejer i aktuella frågor."

möten. Det är viktigt att dessa medlemmar ges möjlighet att komma till tals och får en tydlig kanal för att framföra sina tankar och idéer. Det interaktiva momentet vid branschseminariet var ett försök att öppna en bredare kanal för input i branschens viktigaste frågor. Efter detta seminarium har vi verkligen fått in mycket bra input den vägen, inte minst till utredningen om effektivare miljötillstånd.

Mårten Sohlman är övertygad om att

arbetsmetoden, med digitala seminarier i olika former, är här för att stanna. Även när föreningens publika branschdagar återupptas.

– Det personliga mötet går aldrig att ersätta fullt ut. Vi behöver träffa varandra, se varandra och mingla i pauserna.

Men det här sättet är ett väldigt bra komplement och kan användas också i andra sammanhang.

Mårten Sohlman fortsätter: – Med hjälp av den här tekniken kan vi också göra kortare grejer i aktuella frågor, spela in och dela via länkar. Exempelvis till politiker eller andra som vi vill informera i olika frågor.

En ytterligare fördel med tekniken är att föredragshållare som inte har möjlighet att närvara vid en bransch-

UTFÖR ENTREPRENADKROSSNING MED MODERNA MOBILA OCH STATIONÄRA KROSSVERK Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

DIGITALT SEMINARIUM

dag kan få sin presentation inspelad och sedan visad för medlemmarna.

– Vi kan absolut tänka oss att fortsätta arbeta på det här sättet, i olika sammanhang, säger Mårten Sohlman. Vi kan livesända både små och stora events. Sedan får vi inte glömma att medan tekniken är en viktig förutsättning är det ändå innehållet som spelar huvudrollen. Så länge vi har en agenda som är relevant för våra medlemmar.

Det digitala branschseminariet inleddes, i vanlig ordning, med att Mårten Sohlman och SBMIs styrelseordförande Gustaf Werner, Skanska, hälsade alla medlemmar välkomna. Därefter drog programmet i gång med en rad branschrelevanta punkter. Vissa sändes direkt från studion medan några var förinspelade. Några dagar efter eventet är det en nöjd Mårten Sohlman som summerar dagen: – Jag tror att vi lyckades träffa hyggligt rätt med programmet och det var mycket interaktivitet från våra medlemmar. Ett dygn efter att seminariet lades ut hade det streamats ut till över 500 unika enheter. Det betyder att vi lyckades nå ut så brett som vi hade hoppats. Vi har dessutom fått många positiva kommentarer i vår utvärdering.

– Naturligtvis finns det saker att förbättra men det här formatet är helt klart här för att stanna!

MISSADE DU SEMINARIET ELLER VILL SE NÅGOT AVSNITT IGEN? SKANNA QR-KODEN. Program: Nytt regeringsuppdrag: ”En modern och effektiv miljöprövning” Nicklas Skår, Svenskt Näringsliv, gav sin bild av utredningen och vad den kan betyda för framtidens miljötillstånd.

Vad händer i sulfidfrågan?

Fredrik Nylén från Trafikverket berättade om vilka satsningar Trafikverket gör för att skapa en större tydlighet i sulfid­ frågan.

Projektet Mobil Elektrifiering och framtidens energiteknik: säkerhet, teknik och ekonomi Björn Strokirk och Sten Bergman presenterade första etappen av SBMIs elektrifieringsprojekt.

NCCs digitala samtalsturné Hakim Belarbi, NCC, moderator under samtalsturnén berättade om vad som framkom under samtalen och vad han ser som de viktigaste politiska åtgärderna för att hålla god fart i anläggningssektorn efter coronakrisen.

Industrins reformagenda Anneli Kouthoofd, VD Byggmaterialindustrierna, och Mårten Sohlman samtalade om agendan.

Grus sand och krossberg 2019 Mattias Göransson, SGU, presenterade bergmaterialindustrin i siffror för 2019.

Regionala bergmaterial­ försörjningsplaner i alla Sveriges kommuner?

Magnus Johansson, SGU, presenterade sitt arbete med regionala materialförsörjningsplaner.

Asfaltsförening?

Lars Redtzer, Byggföretagen, berättade om arbetet med att starta en branschorganisation för beläggnings- och asfaltsfrågor.

KEDJ-A Vinnarna i innovationstävlingen Cirkulärt digitalt anläggningsbyggande berättade om sitt tävlingsbidrag, och hur de planerar att driva sin innovation vidare. Paneldiskussion med Johan Thorell, Klas Hall och Elisabet Höglund.

Rapport om arbetet i delegationen för cirkulär ekonomi Carl Zide, Massbalans, och Martin Tengsved, Swerock, har presenterat anläggningssektorns expertarbete för delegationen. De berättade om vilka politiska åtgärder som diskuterats och hur frågan tagits emot på politisk nivå.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

din samarbetspartner & leverantör av

bandavskrapare, rullar, eldrivtrummor, ingreppsskydd och mycket mer. ittar På vendig.se h ud. tb u du hela vårt

Tel 0511-173 60 | www.vendig.se | info@vendig.se

WE MAKE IT EASY

FORDONSVÅGAR UTVECKLADE FÖR MAXIMAL EFFEKTIVITET OCH NOGGRANNHET

Vi är störst på den nordiska marknaden inom tung fordonsvägning. Vårt erbjudande inkluderar robusta, innovativa vägningssystem och vågar tillsammans med en förstklassig serviceorganisation.

Med en fordonsvåg från oss får du en vägningsfunktion som ger dig säkerhet och kontroll över dina in- och utleveranser.

Förutom själva vågfunktionen har vi också utvecklat olika tillbehör till vågen för en komplett kvalitetslösning.

Vi hjälper till hela vägen från analys, planering, inköp och installation av godkänd, EU-verifierad fordonsvåg.

Kontakta oss för mer information om marknadens bästa fordonsvågar 036-31 42 00 / info@flintab.se

Krosskontroll Från kross till kronor

Få kontroll över ditt lager Krosskontroll håller löpande reda på ackumulerade mängder av alla fraktioner och du kan med några få knapptryck se aktuell lagermängd i nuläge eller historiskt. Låt oss koppla in lastbils- och hjullastarvågen så kommer både lageruppbyggnad och försäljning att visas löpande.

• Faktureringsunderlag • Tydliga kundrapporter • Statistik och jämförelser • Lagermängder • Integrationsmöjligheter • Information från ASRi • Realtidsdata • GPS-uppföljning 070 - 543 50 01 info@krossdata.se

Vibrationsmatare

IFE System AB Box 368

Siktar

SE-551 15 Jönköping

Magnetseparatorer

Tel: 036 – 12 92 00

Metalldetektorer

E-mail: info@ife-system.se

FOU

NY TEKNIK KAN MÖJLIGGÖRA

tätortsnära krossning Växande städer innebär stora mängder schaktmassor och entreprenadberg.

Massor som nu ofta transporteras långa sträckor, med stor miljöpåverkan som följd, för att bearbetas och förhoppningsvis återvinnas i nya projekt. Det ska projektet Tystare tätortsnära krossning och masshantering råda bot på.

TEXT: Niclas Kindvall FOTO: Tyréns

rojektet delfinansieras inom Vinnovas satsning på Utmaningsdriven innovation och befinner sig för tillfället i steg 2 – som syftar till att bland annat utveckla en detaljerad och tydlig bullermodell samt ett system för bullerövervakning och informationsåterkoppling. Dessutom utformas ett beställarstöd för kravställning och ett kunskapsstöd för entreprenörer.

– Ambitionen är att kunna upprätta tätortsnära bearbetningsplatser i närheten av den plats där massorna uppkommer, berättar Tyréns Josefin Hamrefors som är ansvarig projektledare och fortsätter: – Minskade transporter innebär stora miljövinster men också en kostnadseffektiv hantering av materialet.

P

Men för att få tillstånd att upprätta sådana tätortsnära masshanteringsplatser krävs, bland flera andra parametrar, att det går att minska bullret från framför allt krossning.

– I projektets första steg såg vi att det går att sänka nivåerna med bullerdämpningsteknik som finns på marknaden idag. För att denna teknik ska användas vid rätt tillfällen krävs medvetenhet och samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan, vilket steg 2 i projektet fokuserar på.

Den bullermodell som Tyréns akustiker Theodora Bjarkadottir arbetat fram, efter omfattande mätningar på olika sorters krossutrustning, utgår från bullerkällan och kan beräkna resulterande bul-

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

lernivåer vid närliggande husfasader, exempelvis bostadshus.

Bullermodellen åskådliggörs visuellt och detaljerat. Beställaren kan med hjälp av modellen ställa krav vid upphandling och entreprenören kan använda modellen för att optimera sin arbetsplats avseende buller.

– Modellen kan exempelvis användas för att planera hur bullerkällorna placeras inom området för att minska störningarna, berättar Josefin Hamrefors Theodora Bjarkadottir.

"Ambitionen är att upprätta tätortsnära bearbetningsplatser."

Inom projektet utvecklar även Tyréns akustiker Moa Ljörnlund en ny metod för långtidsmätning avsedd för uppföljning av krav. Metoden avser mätningar i realtid, när verksamheten väl finns på plats. Det betyder att eventuella överskridanden av bullervillkoren kan undvikas genom att entreprenören har tillgång till mätdata i realtid som i sin tur kan vara kopplade till larm. All

39

FOU

Exempel på visualiseringsplattform.

mätdata registreras även med tidpunkter och målet är att klassa data för att ljudet ska kunna identifieras och återkommande problem åtgärdas.

Projektets bullermodell nås förstås digitalt, på en hemsida, där intressenter med olika informationsbehov kan välja vad de vill ha visualiserat.

– Det kan handla om boende i närområdet, tillsynsmyndigheter, beställare, entreprenörer och underentreprenörer – alla kan nå den information som är relevant för just dem, säger Moa Ljörnlund.

– Totalt, med de verktyg som projektet tar fram och de bullerdämpande åtgärder som redan finns, tror vi att vi kan sänka bullernivån med i genomsnitt 10 dB, avslutar Josefin Hamrefors.

Inom projektet hålls en första pilotkurs riktad till entreprenörer i mars 2021. Kursen kommer att ge insyn i vilka tekniska och arbetsmetodsmässiga möjligheter som finns för att uppfylla bullerkrav, och hur man kan använda sig av realtids­övervakning.

40

TYSTARE TÄTORTSNÄRA KROSSNING OCH MASSHANTERING Theodora Bjarkadottir

Moa Ljörnlund

I projektet, som slutförs och utvärderas under nästa år, ingår sex arbetspaket.

• Projektledning (Tyréns) • Utveckling av beställarstöd för kravställning bullerdämpning (Ecoloop) • Modellutveckling – bullerberäkning, rapportering, visualisering (Tyréns) • Fältstudiebesök – långtidsmätning och återkoppling (Tyréns) • Kommunikation, resultatspridning och jämställdhet (Ecoloop) • Utbildning och handbok för entre­ prenörer Projektpartners är, förutom Tyréns och Ecoloop, ABT Bolagen, Maskin Mekano, Sveriges bergmaterialindustri, Stockholms stad och Tyresö kommun.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

FULL KOLL PÅ FLÖDET MED VÅRT DIGITALA VERKTYG

smartTONNES®

Du får full koll på din produktion via mobil, surfplatta eller dator med hjälp av vår bandvåg och abonnemangstjänsten smartTONNES® som kopplas mot molnet. Snabbt, enkelt och effektivt läser du av aktuellt flöde, materialsort, totalräknare, produktionstid och bandstatus.

Tel. 0247 136 57 I www.vagsystem.se I oj.s@vagsystem.se

Besök oss gärna på fredheim-maskin.se för att se fler produkter!

RENTAL

FREDHEIM MASKIN

ERBJUDER ALLTID SNABB

LEVERANS AV KROSS OCH SORTERINGSVERK.

Vi har följande maskiner på eget lager för direkt leverans.

Sorteringsverk

Transportörer

Keestrack K4

Keestrack S5

Keestrack S3

Keestrack K3

Telestack LF520 REV

Keestrack K6

Telestack TC621 REV

Keestrack K7e Keestrack C6

VI ÄR EN TRYGG LEVERANTÖR I TUFFA TIDER!

Krossar

Keestrack B5e

Keestrack B7e ”1208”

Du väljer köp, hyra, hyrköp, leasing eller avbetalning.

Vi har ett stort lager med siktdukar, slitdelar och reservdelar.

Keestrack H6e ”4800”

Välkommen att kontakta oss!

Keestrack H4e ”3800”

FÖRSÄLJNING – UTHYRNING – SERVICE – LEASING

Tel: 054 120 400 Mail: info@fredheim-maskin.se Webb: www.fredheim-maskin.se

@fredheimmaskin

CIRKULÄR EKONOMI

Skarpa förslag FRÅN EXPERTGRUPP

Sverige har släpat efter i utvecklingen jämfört med andra länder när det gäller cirkulär ekonomi. Modernare lagstiftning, ökad samverkan och digitalisering är några åtgärder som enligt en ny rapport ska göra det lättare att komma ikapp och medverka till bättre återvinning av material.

TEXT: Hans Lundgren

42

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

FOTO: MÅRTEN SOHLMAN

"Vi ligger i framkant vad gäller forskning och utveckling. Vi kan Carl Zide jobbet." et är expertgruppen Cirkulär Anläggningsindustri som presenterat en rapport med konkreta åtgärdsförslag. Expertgruppen har letts av Carl Zide, VD för Massbalans. I gruppen ingår ett 40-tal personer från myndigheter, branschorganisationer, beställare och företagare, som har träffats under fyra tillfällen under våren. Ett flertal representanter för SBMIs medlemsföretag har ingått i gruppen.

– Vi skiljer oss möjligen åt i vissa enstaka detaljer, men vi är eniga i de stora frågorna och principen om hur man ska skapa cirkulära flöden och återvinning i anläggningsindustrin, säger Carl Zide.

D

Expertgruppen Cirkulär Anläggningsindustri är kopplad till Delegationen för Cirkulär Ekonomi, med Åsa Domeij som ordförande, som regeringen tillsatt.

Expertgruppen har haft i uppdrag att ta fram konkreta förslag på förändringar av vägledningar, regler och lagstiftning som kan skapa mer hållbara materialflöden i mark- och anläggningsindustrin. Åtgärder som kan genomföras på kort sikt och utan större kostnader eller investeringar, men öka återvinningen av olika byggmaterial inom anläggningsindustrin.

– Sverige ligger tyvärr långt efter andra länder när det gäller återvinning av stenmaterial. Det svenska regelverket är tio år efter andra på det här området.

Vi har mycket att ta igen.

En förklaring, enligt Carl Zide, är dålig samverkan mellan industri, politiker och myndigheter.

– Nu finns det en hög ambitionsnivå från företaSTENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

gen och ett tryck från myndigheter att ställa om till en cirkulär ekonomi. Vi ligger i framkant vad gäller forskning och utveckling. Vi kan jobbet. Men det har fattats en tydlig ambition från politikerna att vilja förändra. Det politiska ledarskapet saknas.

Nu verkar man ändå vara på gång, genom regeringens initiativ.

– Men det har handlat mycket om plastpåsar och hur de ska återvinnas, säger Carl Zide. I stället för att inse att det finns miljontals ton berg som kan återanvändas. Här har vi inom industrin varit dåliga på att informera om möjligheterna.

Det finns mycket att tjäna på cirkulära åtgärder. Enligt rapporten kostar de svenska hindren samhället nästan fem miljarder kronor om året. Det är lågt räknat, menar Carl Zide. Företagsekonomiskt är beloppen flera gånger större.

– En satsning på återvinning är också konkurrensneutral. De dåliga företagen kommer att synas och missgynnas, de goda kommer att gynnas.

Infrastruktur och byggprojekt skapar stora mängder överskottsmaterial, enligt beräkningar omkring 40–60 miljoner ton årligen. Cirka 100 miljoner ton i olika material efterfrågas varje år för anläggning i Sverige. Bara en bråkdel av det som säljs utgörs av återvunnet material.

En förklaring är institutionella hinder som många andra länder övervunnit genom bättre samverkan mellan politiker, tillsynsmyndigheter och företag.

Enligt expertgruppen hänger återvinning, eko43

CIRKULÄR EKONOMI

nomi och rättssäkerhet ihop. En cirkulär ekonomi är en viktig del i arbetet med att få Sverige att bli ett fossilfritt samhälle. Til�lämpning och tolkning av lagar och regler sätter idag käppar i hjulet för ökad återanvändning. Rättstillämpningen måste bli mer förutsägbar där återvinning kan ske på ett rättssäkert sätt.

"Prestanda borde vara avgörande. Återvunnet material, som entreprenadberg, håller lika hög kvalitet som jungfruligt berg."

Expertgruppen har kartlagt ett antal hinder och presenterat lösningar som kan skapa cirkulära materialflöden och samtidigt bidra till Sveriges miljömål och spara kostnader för samhället.

Ett sådant område är hur materialet klassas: sombiprodukter eller som avfall. Expertgruppen föreslår att Naturvårdsverket, i samverkan med SGU, får i uppdrag att ta fram en vägledning som klargör detta, både vad gäller en laglig definition och klassning av miljörisk. Alternativet är att regeringen reglerar detta med en förordning. Entreprenadberg från anläggningsprojekt är ett exempel på material som bör klassas som biprodukter, inte som avfall.

Nationella end-of-waste-kriterier för avfallsklassat material är ett annat viktigt område. De kan införas av lämplig myndighet, som Naturvårdsverket eller SGU. Finland och andra länder i Europa har redan infört sådana kriterier, där Sverige kan hämta inspiration. Lagring av avfallsklassat material avsett för återvinning enligt end-of-waste bör vara tillåtet efter registrering och anmälan.

– Prestanda borde vara avgörande. Återvunnet material, som entreprenadberg, håller lika hög kvalitet som jungfruligt material, säger Carl Zide.

Naturvårdsverket lade tidigare i år fram ett förslag till allmänna regler med undantag för anmälan vid återvinning i anläggningar. Det gällde exempelvis bearbetning och lagring av asfalt liksom återvinning av betong, tegel, jord och berg. Men förslaget som presenterats innehåller så begränsande villkor att det omfattar endast en mycket liten andel av de material som förekommer i samhället. Expertgruppen föreslår att regeringen ger Naturvårdsverket ett nytt uppdrag att fortsätta utvecklandet av allmänna regler, i syfte att förenkla regelverket, öka flexibiliteten och bidra till att öka återvinningen av icke-farligt avfall. Regeringen bör även se över deponiskatten så att den inte missgynnar åter44

vinning. Regeringen bör dessutom ge Kemikalieinspektionen i uppdrag att skapa regler för hälso- och miljöriskbedömning av återvunnet material som inte är strängare än den som görs för jungfrulig råvara.

Tillämpningen av avfallslagstiftningen saknar förutsägbarhet, enligt expertgruppen. Lagen bör prioritera enkelhet för att gynna och främja återvinning och reglerna får inte begränsa återvinning.

Allmänna regler för undantag från anmälan och tillstånd är vanligt i många andra länder i Europa, något som lett till ökad återvinning.

Expertgruppen menar också att, vid skapandet av en handbok för återvinning, bör Naturvårdsverket uppmanas att ta fram gemensamma riktlinjer för miljöriskbedömning över hela Sverige. Dessa bör vara tydliga och förutsägbara så att man förstår när ett material kan återvinnas i samband med en anmälan och när det inte är möjligt. Kraven på återvunnet material får inte vara hårdare än på jungfruliga material. Ett ytterligare förslag är Miljöportalen

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Skakapparater

Vågar

Siktar

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Värmeskåp

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning

– en gemensam digital, lättanvänd portal där avfallet bedöms och klassas på ett enhetligt sätt som underlättar återvinning. Portalen kräver samarbete mellan myndigheter, företag, branschorganisationer och kommuner för att fungera. Digitalisering kan i längden göra handläggningen effektivare och öka användningen av återvunnet material och regeringen bör ge SGU eller annan lämplig myndighet i uppdrag att skapa en gemensam miljöportal, Delegationen för Cirkulär Ekonomi ska nu ta ställning till de förslag expertgruppen tagit fram för att sedan lämna över vad de anser vara lämpliga åtgärder till regeringen under våren 2021. Sedan väntar beredning och utredningar innan det kan komma några politiska beslut.

Carl Zide har ändå förhoppningar om att det kan gå relativt snabbt.

– Vi har konkreta förslag med tydliga författningsändringar i vår rapport. Det ska bli lätt att göra rätt!

? SE MER Carl Zide och Swerocks Martin Tengsved intervjuades om delegationen under SBMIs digitala seminarium. Skanna qr-koden för att se presentationen. Den kommer 2 timmar och 5 minuter in i seminariet.

S. Långebergsgatan 18 • 436 32 Askim

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

SBMI SE

SBMI.se är en kunskapsbank för medlemmarna. Där samlar SBMI rapporter, mallar, handböcker, råd och andra dokument. Dessutom alla presentationer och filmer från branschdagarna. Delar av materialet är endast tillgängligt för SBMIs medlemmar medan andra delar är åtkomliga för alla.

Nytt i Handbok Säker Täkt Under sommaren och hösten har flera nya ämnesområden tillkommit i SBMIs arbetsmiljöhandbok. Handboken är en sammanställning av kunskapsläget inom alla aspekter av bergmaterialindustrins säkerhetsarbete. Inloggade medlemmar kan ta del av handboken på SBMIs hemsida.

I kommande nummer av Stenkoll kommer ämnesområdena i Handbok Säker Täkt att presenteras mer i detalj.

46

Nya ämnesområden: Buller Ensamarbete Kemikaliehantering Slutna utrymmen Trycksatta anordningar Vibrationer Nödlägeshantering

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

UNDER NÄSTA ÅR KOMMER STENKOLL UT VID TRE TILLFÄLLEN. Nr 1 - 4 mars Nr 2 - 20 maj Nr 3 - 11 november Redaktionen tar tacksamt emot tips och idéer från läsekretsen.

Vad vill du läsa om i Stenkoll?

Mejla till kansliet@sbmi.se

STINGTORPET HEBY

missa inte

... att även tidigare publicerade ämnesområden upp­dateras kontinuerligt. Bland annat finns nu dokumentet SAM i 10 punkter liksom Exempel Årsschema Egenkontroll under ämnesområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Större sandtäkt utarrenderas 45 km väster om Uppsala.

Pågående verksamhet, täktplan finns.

Tillgänglig från och med 1/4 2021.

Kontakta Bo Andersson Bo Konsult förvaltnings AB 070-544 24 62 bosse@norrgardenheby.se

LEVERANTÖRSNYHETER

SPRÄNGEXPERTER BYTER NAMN Svenska företaget Bergsäker AB, finska Oy Finnrock Ab och Bergcon AS från Norge) är konsultbolag inom rådgivning till infrastruktur-, mark- och anläggnings-, bergs- och gruvbranscherna i sina respektive länder.

Samtliga bolag tillhör redan FORCIT Group. Sedan september arbetar de under det gemensamma namnet FORCIT Consulting och har över 120 medarbetare på 20 kontor runt om i Sverige, Norge och Finland.

ELEKTRISKA NYHETER PÅ FREDHEIMS OKTOBERDAGAR Nyligen genomfördes Fredheims Maskins oktoberdagar i norska Spydeberg. Bland nyheterna märktes flera hybridmaskiner, bland annat käftkrossen Keestrack B5e som pluggas in till elnätet eller får sin kraft från ett avtagbart motorpaket. Ytterligare exempel är konkrossen Keestrack H4e med tredäckad hängsikt samt stackläggaren S5e och sorteringsverket KL5e från samma tillverkare.

Fredheim visade också bland annat den mobila konkrossen QH332 DDHS från Sandvik, byggd för snabb etablering, full mobilitet och flexibel produktion. Konkrossen kan med sin tvådäckade hängsikt leverera en, två eller tre fraktioner.

– Konkrossen är perfekt för fraktioner som 0–16, 0–18, 0–32 millimeter eller 16–32 millimeter, säger Erik Olausson på Fredheim Maskin. Det gör den utmärkt för användning tillsammans med käftkrossar som Sandvik QJ341 eller Keestrack B5.

48

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

Kanske läge att uppgradera er CMI med:

GNSS-Level Höjdreferens

52950 SEK

GNSS Kompass från

64226 SEK

Lasersensor Höjdreferens

24790 SEK

Loggnings App

9990 SEK

CMI WIFI Master + display

21635 SEK

www.transtronic.se

FOTO: ANDRÉ FALK

S B M I

VAD HÄNDER 2021?

Ett annorlunda verksamhetsår börjar närma sig sitt slut och SBMI, liksom hela bergmaterialindustrin, tittar framåt. Planeringen inför 2021 pågår för fullt, även om ingen ännu vet hur den pågående pandemin kommer att påverka planerna.

TEXT: Niclas Kindvall

oronapandemin har under året tvingat SBMI och alla andra aktörer i branschen att arbeta på delvis nya sätt. Det personliga mötet och resorna har i många fall ersatts av digitala sätt att kommunicera. Nya sätt att arbeta har vuxit fram och kommer säkert att finnas kvar under lång tid framöver, kanske för överskådlig tid. SBMIs uppdrag är dock detsamma som alltid. VD Mårten Sohlman berättar i stora drag om vad som väntar efter årsskiftet.

– Vi hoppas naturligtvis att vi kan möta våra medlemmar igen under 2021.

Men för de flesta syften har det fungerat utmärkt att samverka på de digitala plattformarna. Styrelsemöten och utskottsmöten har genomförts digitalt, vi har också fått mycket positiv respons för det digitala branschseminariet, men självklart kommer vi att bjuda in till fysiska möten om det är möjligt. Oavsett hur det kommer att bli arbetar vi förstås vidare med branschens frågor.

– Det finns ett intresse i styrelsen för att just förtydliga verksamheten och följa

C

50

upp vårt påverkansarbete. Det är förstås viktigt att vi säkerställer att vi gör rätt saker på rätt sätt och använder våra resurser optimalt. Därför håller vi på att renskala verksamhetsplanen, vi strävar efter att öka mätbarheten och göra den tydligare att följa upp.

SBMI HÅLLER KURSEN SBMIs kursverksamhet pågår även under nästa verksamhetsår i samma omfattning som tidigare. Stor vikt läggs vid att erbjuda säkra sammankomster. De flesta av SBMIs kurser arrangeras på Radisson Blu Arlandia Hotel och hotellkedjan arbetar under pandemin enligt ett omfattande säkerhetsprotokoll i tjugo steg.

SBMIs färdplan för fossilfri konkurrenskraft är naturligtvis ett fortsatt viktigt grundtema i arbetet, med fokus på hållbarhetsfrågorna och planens stora teman; branschens elektrifiering, bättre förutsättningar för cirkulära flöden och tillgång till bergmaterial i områden där efterfrågan är stor.

– Branschens mål sammanfaller ofta med samhällets mål. Vi arbetar för att uppnå samma saker och det ska vi bli ännu bättre på att föra fram. Vi strävar gemensamt mot ett effektivare

"SBMIs färdplan för fossil­frihet är ett viktigt grundtema i arbetet, med elektrifiering, cirkulära materialflöden och vällokaliserade täkter som mål." samhällsbyggande med rationell materialhantering och effektiv materialförsörjning. En viktig del av SBMIs uppdrag är att sprida information om den stora samhällsnytta bergmaterialindustrin bidrar med till samhället. Folkbildning helt enkelt. Jag ser fram emot nästa år, avslutar Mårten Sohlman.

? LÄS MER om SBMIs kurser och om hur kurshotellet arbetar för säkra sammankomster på sbmi.se.

Många företag har i perioder infört särskilt begränsande reserestriktioner och då kan det i de flesta fall erbjudas medverkan i kurserna på distans. Till kurserna i november har deltagarna erbjudits att delta digitalt via streaming.

STENKOLL KROSSORDET NUMMER 155

FÅ FULL SIKTNINGSPOTENTIAL MED SANDVIKS PEAK SCREENING

Du kan sannolikt få ut mer av dina siktar – mycket mer. Peak Screening är Sandviks nya kompletta lösning som kan hjälpa dig nå siktningens fulla potential.

Peak Screening inkluderar tillförlitliga, högpresterande siktmoduler och siktmedier, ett Reliability & Protection paket, en prestandagaranti – samt tillgång till vårt erfarna expertteam för rådgivning, felsökning och mer.

Kontakta oss! Maximera varje kvadratmeter siktyta. Vi hjälper dig att ta ditt första steg mot effektivare siktning och Peak Screening redan idag.

ROCKTECHNOLOGY.SANDVIK /PEAKSCREENING

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Minskat bulleravstånd upp till 60% Ta din verksamhet till en ny nivå med en kross ur vår serie Metso Lokotrack® Urban™ mobila krossverk.

Tack vare buller- och dammskydd kan du krossa på plats även inom tätbebyggda områden. Detta ger minskade kostnader genom färre transportsträckor, vilket också är positivt för miljön.

Partner for positive change.

mogroup.com

www.metso.com/ urban