Stenkoll #111 by Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI

I Täktens transportörer Senaste nytt om Krossgruppen I Bankgaranti eller försäkring?

#111 maj 2011

K ro s s o r d e t

Nödstopp för mobilkrossar

En tidning från Sveriges Bergmaterialindustri

Hårda vintrar ger sämre vägunderhåll Att jobba i Ryssland Rapport från SBMIs branschdag

Forskning i världsklass

För gruv-, anläggnings- och återvinningsindustri

Vi lyssnade på våra kunder och skapade en ny generation VSI-slagkrossar Sandviks CV200-serie VSI-krossar består av sex nya modeller, framtagna för att möta kundernas krav, men utan att ge avkall på de fördelar som fanns i tidigare modeller. Fokus ligger på Miljö, Hälsa & Säkerhet. Med CV200-serien får du reducerade stilleståndstider för underhåll, ett säkrare handhavande av krossen, minskad energiförbrukning och därigenom mindre utsläpp som påverkar miljön. Sandvik kan nu erbjuda den lägsta energiförbrukningen inom VSI-krossning, tack vare en innovativ konstruktion på både rotor och krossens matningssystem. Alla uppgraderingar kan eftermonteras på befintliga krossar!

S ANDVIK MINING AND CONSTRUCTION SVERIGE AB, TEL 026-26 20 00.

LOKALKONTOR: BOLLNÄS TEL 0278-64 22 00, HAPARANDA TEL 0922-298 00, JÄRFÄLLA TEL 026-26 20 00, KIRUNA TEL 0980-828 35, NORA TEL 0587-845 00, PARTILLE TEL 031-44 72 60, SVEDALA TEL 040-40 90 00

mc.sandvik.com/se

• ny utformning av slitdelar • lägre energiförbrukning • förenklade reservdelsbyten • minskad driftkostnad/ton

K ro s s o r d e t

Redaktion

#111 Innehåll

Niclas Kindvall frilansar åt ett flertal tidningar och tidskrifter efter att tidigare ha varit redaktionschef på Täby Danderyd Tidning. I det här numret rapporterar han bland annat från SBMIs branschdag i Stockholm.

Annelie Sundgren arbetar på Sundin Reklamstudio AB där hon bland annat formger och layoutar magasin, kundtidningar och temabilagor i dagspress. Krossordet Stenkoll Ansvarig utgivare Björn Strokirk Redaktör Tomas Skagerlind Art Director Annelie Sundgren Omslagsbild Boel Ferm Prenumerationsärenden joakim.heise@sbmi.se Hör av dig till Joakim om du vill ha tidningen eller om du inte vill ha fler nummer. Annons/Marknad Patrik Swenzén patrik@annonshuset.se Philip Otter philip@annonshuset.se Adress SBMI Box 55684 102 15 Stockholm Hemsida www.sbmi.se Tryck Grafisk idé Övriga medverkande detta nummer: Carina Tyskbo, Anna Hållams, Emma Hanqvist, Joakim Heise, Björn Strokirk och Boel Ferm. Vad vill du läsa om i tidningen? Har du några tips till redaktionen? Mejla till oss på stenkoll@sbmi.se Stenkoll ges ut av SBMI, bergmaterialindustrins branschorganisation. SBMI tillvaratar branschens intressen mot samhällets beslutsfattare och stöder medlemmarnas utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling.

sid

5 ledaren Inledande ord från Björn Strokirk, vd på SBMI. 6 nyheter och anslagstavlan 7 vägskälet 8 krossgruppen Senaste nytt från krossentreprenörernas egen grupp inom SBMI. 10 teknik i framkant Intervju med docent Magnus Evertsson som leder forskargruppen CRPR på Chalmers.

Fullspäckat program på SBMIs branschdag. 12 Nödstopp för mobilkrossar Studentarbete ska förbättra arbetsmiljön för alla som arbetar med mobil stenkross. 14 snöröjning ger sämre vägunderhåll De senaste årens kalla vintrar har inneburit att det blir mindre pengar till vägunderhållet. 17 att jobba i ryssland Möt två svenskar som gjort ryska bergtäkter till en del av sin vardag. 22 värdefulla termer Ulf Bjällås ger oss sin syn på benämningar som riktvärde, gränsvärde och begränsningsvärde.

26 branschdag i huvudstaden SBMIs branschdag bjöd på ett fullspäckat program och Stenkoll fanns på plats. 36 täktens transportörer Reportage om en åkares vardag i Vikans Kross i Göteborg. 44 bankgaranti eller försäkring? Drygt hälften av landets länsstyrelser föredrar bankgarantier som ekonomisk säkerhet.

krossordet # 111

Framtiden har landat, del 2 Den som slutar att bli bättre slutar att vara bra. Nyheten Sv 902 är framtagen för att ge dig nya konkurrensfördelar på en tuff marknad. En helt unik eftersikt på lastväxlarram, som både kan öka dina intäkter och sänka dina kostnader. Konceptet ger dig överlägset billigast flyttkostnad. Eldrift ger låga driftskostnader, skillnaden mot hydrauldrift kan vara uppemot 100 SEK/timma. Den beprövade sikten STE 2-53 ger dig hög kapacitet på en mängd olika material. De kraftiga hydrauliska stödbenen ger god åtkomst för städning utan att maskinen behöver flyttas. Som grädde på moset får du tillgång till vår erkänt duktiga support- och serviceavdelning. Välkommen till Maskin Mekano. Din partner för produktivitet.

Maskin Mekano AB, Box 9083, 550 09 Jönköping, 036-31 74 00, info@maskinmekano.se, www.maskinmekano.se

Ledare

Att stämma i bäcken T

yvärr är det många gånger som man överraskas av nya lagar och förordningar som inte är så väl anpassade till verklighetens villkor. Ibland kan bristerna bero på avsaknad av kunskaper hos de som har arbetat fram underlagen, ibland kan andra krafter ha styrt, t ex forskares önskan att få större resurser för sin verksamhet. Dessbättre upplever jag att vi har mycket goda kontakter med departementen och att de gärna tar del av våra erfarenheter och bedömningar. Genom nätverk med branschorganisationer, för t ex gruvor, kalkindustri och torvindustri kan vi uppmärksamma varandra på vilka frågor som ska upp till beslut och vi kan jämföra våra argument innan vi lämnar våra remis�svar. En fråga som helt säkert kommer att bli aktuell kommande år är återvinning. Idag är det kanske enklast och billigast för många bygg- eller rivningsföretag att, som vanligt, slänga avfallet i närmaste större grop eller tipp. Men det finns ett beslut inom EU att år 2020 ska minst 70 procent av allt byggoch rivningsavfall återvinnas. Sverige har en bit kvar innan vi når detta mål. Det måste bli lönsamt för alla parter att börja återvinna mer. Volymen ger idag ingen lönsamhet. I Holland har man kommit långt och återvinner 96 procent av allt byggoch rivningsavfall (99.8 procent av allt sådant avfall som är inert). Förhållan-

dena där är annorlunda än i Sverige: svårt att finna plats för nya deponier i ett tättbefolkat land, dålig tillgång till berg och därmed högre priser på ballast. Holländarna kanske kan lära oss mer om hur man tekniskt ska hantera massorna för att få en produkt som är värdefull. Men framför allt borde vi ta del av hur man har riggat regelverket i Holland för att på bästa sätt skapa en effektiv återvinning. De har gjort en del misstag som de senare har rättat till och som vi kan lära av. Här kan SBMI spela en proaktiv roll och summera egna och holländska erfarenheter. Vi måste analysera i vilka sammanhang återvinning är lämpligt och hur vår bransch kan medverka. Kan vi krossa berg kan vi ju krossa betong. I våra täkter finns det ibland ytor som kan användas för lagring och återvinning av material. Vi kan sprida kunskaper om bästa teknik och vilka möjligheter våra kunder har att använda återvunnet material. Men det handlar också om att öka samverkan med länsstyrelser, vars tillståndstider idag motverkar ökad återvinning. Det borde gå att förenkla procedurerna. När vi har en helhetsbild ska vi ta kontakt med såväl myndigheter som marknadens aktörer och försöka skapa lösningar som är så effektiva som möjligt. Ännu finns inga låsningar eller hinder att överbrygga. Ännu är alla dörrar öppna. Det är nu vi måste aktivera oss. I dialog med myndigheterna

ska vi föreslå effektiva svenska regler. Om några år är möjligheterna mindre och vi har i värsta fall ett mångfalt större arbete med att ändra det som gick fel, än att se till att det blir rätt från början. Välkomna alla läsare med erfarenheter och kontakter i denna fråga att höra av er till kansliet och ge ert bidrag till processen.

Björn Strokirk, vd, SBMI

krossordet # 111

Anslagstavlan Skriv till oss på adressen: SBMI, Box 55 684, 102 15 Stockholm

KURSER HÖSTEN 2011 Kom ihåg att anmäla er till höstens kurser: Grundkurs Bergmaterialindustrin 7–8 november 2011, Stockholm Radisson Blu Arlandia. Anmälan senast 18 oktober 2011. Kursen vänder sig till nyanställd personal i bergmaterialindustrin och ger en bred introduktion om geologi, produktion och användning av våra produkter. Personer verksamma i byggoch anläggningsverksamhet samt i myndigheter och kommuner är också välkomna.

Produktkunskap, kvalitetssäkring och EN-standarder 21–22 november 2011, Stockholm Radisson Blu Arlandia. Anmälan senast 2 november 2011. Kursen vänder sig till alla som arbetar med laboratorieprovning, produktion, försäljning och upphandling av bergmaterial. Kursen tar upp provtagning och provningsmetoder, kvalitetssäkring och CE märkning med mera. Se även www.sbmi.se

Branschdagar 20 oktober i Jönköping och 27 oktober i Umeå. Inbjudan går ut senare i år. Ämnen som behandlas kan vara teknik, geologi, säkerhet, miljö och juridik. Vi tar upp aktuella och praktiska tips, erfarenheter från verksamheterna samt redovisar miljödomar.

Företagsanpassade kurser SBMI genomför även anpassade kurser hos medlemsföretagen, i mån av tid. Beroende på ämne och innehåll anpassas genomförandet så att företaget minimerar sina kostnader med avseende i första hand resor och traktamenten för deltagarna. Återkom så berättar vi mer!

Anmäl er på sbmi.se

Egen tillverkning i modern verkstad

krossordet # 111

Magnus Rehula är sedan förra året ny regionoch försäljningschef för region Stockholm på Jehander. Magnus har tidigare arbetat 25 år hos olika leverantörer inom byggmaterialbranschen med bland annat laminatgolv och cementbaserade produkter för användning i våtrum. Ingemar Cehlin är sedan mitten av mars ny distriktschef hos Swerock AB. Han ansvarar för Grus & Berg i området Uppsala, Stockholm och Södermanlands län. Befattningen innebär ansvar för både försäljning och produktion. Tidigare försäljningschef Mats Billingmark har gått vidare till andra arbetsuppgifter utanför bolaget. Fredrik Winberg har lämnat sin befattning som vd och marknadsdirektör för Cementa för att övergå till egen verksamhet. Till ny vd har utsetts Jan Gånge , före detta CFO HeidelbergCement Northern Europe. Till vice och marknadsdirektör har utsetts Fredrik Jansson, tidigare försäljningschef på Cementa. Sandvik Mining and Construction Sverige AB har utökat säljorganisationen med två medarbetare i södra Sverige vad gäller försäljning av ovanjordsriggar, bergborrverktyg och borrstål. Anders Arvidsson har anställts som säljare Borriggar i södra Sverige. Anders kommer närmast från en tjänst hos Orica Mining Services. Andreas Bergart har anställts som säljare Bergborrverktyg & Borrstål i södra Sverige. Andreas kommer närmast från en tjänst hos Bergteamet Raiseboring. Både Anders och Andreas är placerade vid Sandvik Mining and Construction Sverige AB:s kontor i Partille utanför Göteborg. Robert Sundberg har anställts som nationell servicechef på Atlas Copco CMT Sweden AB.

Din leverantör av slitgods & reservdelar

Tel: 0240-376 10 Fax: 0240-376 63 E-mail: info@swemas.com Normansväg 2 771 94 Ludvika www.swemas.com

Vägskälet

Niklas Lampa är nyanställd montör på Tedact. Han kommer närmast från Snellman Oy i Jakobstad, där han under de senaste fyra åren har arbetat som industrimontör och elektriker. Niklas har sin bas i Luleå och kommer huvudsakligen att jobba med Tedacts kunder i Norrland. Carina Edblad, har sedan 11 april tillträtt som ny VD på Färdig Betong. Hon efterträder George Eliasson som har gått i pension. Carina kommer närmast från rollen som ansvarig för kalkylorganisationen på Skanska

Nyhetsflödet Jehander förvärvar bolag

Ledningsgruppen för Region Bergmaterial på Skanska Asfalt och Betong AB. Stående från vänster: Niclas Midlöv, Peder Olsson, Per Åkerman, Daniel Bergström, Johan Olander, Johanna Stridh, Magnus Niklasson och sittande Magnus Busk.

Förändringar på Skanska Asfalt och Betong Region Bergmaterials väg mot en specialiserad rikstäckande organisation, som påbörjades 2010, fortsätter med full intensitet. Man har valt att utföra förändringsprocessen i form av funktionsgrupper som var och en utgör en del av verksamhetens huvudprocess, från att hitta råvaran i ena änden till att sälja material i den andra. Region Bergmaterial leds av Per Åkerman och regionens distrikt leds av följande personer: Niclas Midlöv (Syd), Johan Olander (väst), Magnus Niklasson (Göteborg), Daniel Bergström (Stockholm/Mälardalen), Peder Olsson (Mitt) samt Torbjörn Kronfeldt (Norr). Två nya tjänster har dessutom tillsatts under 2011. Det är dels verksamhetsutvecklare Johanna Stridh samt Magnus Busk, teknisk chef.

Jehander har köpt Rimbo Jord. I köpet ingår täktverksamhet med produktion av sand-, grus-, berg- och jordprodukter, medan åkeriverksamheten avyttras separat. Rimbo Jord har stora reserver och ett 30-årigt täkttillstånd. Med förvärvet etablerar sig Jehander för första gången i nordöstra delen av Stockholms län.

Swerock köper Befab Swerock AB fortsätter att utveckla sin position i Östergötland med omnejd då Befab Schakt’s kross- och täktverksamhet numera ingår i Swerock AB Region Mellersta. Verksamheten består av två bergtäkter i Östergötland samt en avdelning med ambulerande mobila krossar. Ett 20-tal anställda arbetar i verksamheten som hanterar cirka 2,5 miljoner grus- och bergkrossprodukter årligen.

Box 7025 • 174 07 Sundbyberg Tel: 08-606 66 00 • Fax: 08-745 53 28 www.grindex.com • marketing@grindex.com 7 krossordet # 111

Krossgruppen röjer Branschens krossgrupp har haft sitt andra möte. Behov och erfarenheter har dryftats och koncentreras. Frågorna kring säkerhet, utbildning, maskinproblem och arbetsmiljö har mynnat ut i konkreta åtgärder. Stenkoll kontaktade tre viktiga leverantörer för att få deras åsikter om branschens utveckling och vilken roll Krossgruppen kan ha i framtiden. Text: Carina Tyskbo

Tommi Lehtonen, Metso

”

Tommi Lehtonen är vd på finska Metso, Mobile Crushing and Screening. Han är positiv till den svenska Krossgruppen och berättar att det i Finland sedan några år finns en liknande grupp som åstadkommit mycket bra inom branschen. Arbetssäkerhet har länge haft hög prioritet i Finland. Här utgår man från riskkalkyler som baseras på den europeiska standarden. – Den finska gruppen har framförallt arbetat med oljuds- och damningsfrågorna, men även med säkerhet och miljö. Jag upplever samarbetet med leverantörerna som mycket bra. Skandinavien har generellt höga säkerhetsnivåer. Han pekar på att Krossgruppens arbete bör relateras till utvecklingen av de mobila enheterna. För Metso pågår den utvecklingen i direktkontakt med flera kunder. Målet är att leverera maskiner med den lägsta totala kostnaden per ton, till högsta möjliga produktion. – Vi välkomnar möten och samtal kring de här frågorna. Huvudfrågan är att minska transportkostnaden, som är den högsta kostnaden inom området krossat berg. De mobila krossarna har många fördelar eftersom man kan krossa och återanvända materialet direkt på plats – det blir energieffektivt och minskar även utsläppen.

Industrin vet vad som är viktigt och oviktigt medan lagskrivare sällan har hela bilden.”

krossordet # 111

Tommi Lehtonen, Metso

Tommi Lehtonen är vd på finska Metso, Mobile Crushing and Screening, och Jörgen Crilén, segmentschef för Construction på Sandvik SMC Sverige AB. Men bilden är inte svart eller vit, menar Tommi Lehtonen. Det går visserligen snabbare att starta en täkt med mobila krossar men alla produkter kan inte tillverkas där – våta processer och väldigt stora volymer över 800 ton per timme till exempel, kräver en stationär kross. När det gäller lagar och regler trycker han på samarbetet mellan industrin och lagskrivarna. Industrin vet vad som är viktigt och oviktigt medan lagskrivare sällan har hela bilden, då kan regelverket få motsatt effekt. Där kan Krossgruppen få en viktig roll med sin erfarenhet av industriprocessen.

Jörgen CriléN, Sandvik Jörgen Crilén är segmentschef för Construction på Sandvik SMC Sverige AB. Han menar att om målsättningen är att tillverka det kunden vill ha måste det finnas en dialog mellan leverantör och användare. – Det finns en viktig kedja mellan beställare, byggare och leverantör och det är angeläget att till exempel problem

med buller och damm kommer oss tillkänna. Det är bra att det ställs krav som kan leda till förbättrade produkter, även ur miljösynpunkt. Maskinerna i Skandinavien utsätts för tuffast möjliga geologi, en mycket hård granit som kräver hög kvalitet på borrverktyg och slitstarka maskiner. Då är det viktigt att bland annat bevaka garantier för att lära sig var felen uppstår och göra förändringar. – Hela teknikutvecklingen har gått i en riktning som försvårat situationen. Gammal teknik finns inte längre att köpa, så när entreprenören frågar efter ”enklast möjliga” måste vi hänvisa till det som finns att tillgå, säger Jörgen Crilén. Sedan fem–åtta år tillbaka ser man i Sverige en trend att de mobila maskinerna blir större och tyngre, med högre kapacitet. Det beror på ett annat sätt att arbeta som utgår från entreprenören och som ger miljöfördelar, eftersom krossningen kan hamna nära slutanvändningen. Stora mobila krossar på 70 ton och ända upp till 120 ton är en

krossgruppen

väg

”

Kravet på återvinning liksom värdet av återvunnet material kommer att öka.”

väldigt svensk företeelse i jämförelse med södra Europa, enligt Jörgen Crilén. Utbildningsfrågorna är också viktiga för Sandvik, som erbjuder sina egna kunder utbildningar i säkerhet och processteknik. Där går man igenom farliga moment, hur man handhar maskiner samt reparation och underhåll. – Det är alldeles för vanligt att man bygger om sin maskin själv. Då behöver man veta vad som gäller, garantin eller försäkringen kan till exempel upphöra att gälla.

Markku Teräsvasara, Atlas Copco Markku Teräsvasara, är vd för Atlas Copco, CMT Sweden AB. De är nya aktörer i krossbranschen, men han tror definitivt att Krossgruppen innebär nya möjligheter. Som leverantör är det viktigt att arbeta mot en svensk standardisering och öka samarbetet mellan borrentreprenörer och krossföretagen, så att man optimerar resultatet på det krossade materialet. Arbetar man mot ett gemensamt mål kan man också sänka kostnaden och öka kapaciteten. När det gäller maskinutveckling menar Markku Teräsvasara att ekonomin styr och att det måste finnas en återbetalning. Men kunddialogen är viktig. – Vi vill driva vår utveckling tillsammans med kunderna. En leverantör

Markku Teräsvasara, Atlas Copco

Markku Teräsvasara, vd för Atlas Copco, CMT Sweden AB. kan inte vara mer framgångsrik än sina kunder. Stationära krossar kan skräddarsys efter platsen, är stabila och tar mer material. En mobil kross är naturligt sett vekare i konstruktionen - utmaningen ligger i att få maskinerna så robusta och mobila som möjligt. En mix av stationära och mobila krossar tror jag därför kommer att behövas i framtiden. Kravet på återvinning kommer också att öka, liksom värdet av återvunnet material, till exempel att riva upp gamla vägar och återanvända materialet. – Att få tillstånd till bergtäkter blir svårare och svårare. På Maskinexpo i Barkarby den här våren ställer vi ut en

kompakt maskin som är intressant för användning inom både återvinning och vid stenbrott, säger Markku Teräsvasara. Inom området hälsa och risk stöder Atlas Copco Krossgruppens initiativ att arbeta aktivt med att öka säkerheten och minimera skador. Deras borrvagnar har pansarglas och förstärkt bottenplatta som skydd för eventuella explosioner. Flyttas de goda värdena över till krossidan kan säkerheten komma till samma nivå där. En hjärtefråga för Krossgruppen är rekrytering och utbildning. Snittåldern hos dem som arbetar på Atlas Copco är 42–43 år. Rekryteringen sker oftast via utbildningscenter, de som börjar är i tjugoårsåldern och startar som trainees. – Det finns inte så många lediga erfarna mekaniker idag. Med tanke på de stora investeringarna är det omfattande brist på kompetent folk i branschen. I synnerhet Skellefteåfältet med Malmfälten och Boliden är drabn bat, säger Markku Teräsvasara.

hållbara, tunga beslut Varje svensk förbrukar i genomsnitt tio ton ballast varje år. Det är ungefär ett lastbilsflak per person. För att tillgodose samhällets behov av stenmaterial på ett hållbart sätt satsar vi på: • Tätortsnära täkter och minskade transporter • Alternativ till naturgrus • Efterbehandling av täkter. Täkterna kan bli ny industrimark, rekreationsområden eller badsjöar. Ekologisk efterbehandling gynnar dessutom hotade växter och djur. Läs gärna mer på vår webbplats.

www.ballastsverige.se 9 krossordet # 111

teknik i framkant

Världsledande Chalmers tekniska högskola invigdes redan 1829 och är i dag en av världens främsta inom flera områden, bland annat produktion som är ett av regeringens strategiska forskningsområden. Här verkar forskargruppen CRPR som leds av docent Magnus Evertsson. Text: Tomas Skagerlind Foto: Boel Ferm & Magnus Evertsson

– I dagsläget leder jag en forskargrupp med tio personer som sysslar med produkt och produktionsutveckling. Vi tillhör en av totalt 17 större institutioner och vi utvecklar och producerar produkter där användaren står i fokus. En hel del av dessa är inom maskinteknikområdet, berättar Magnus Everts son. – Vi bedriver olika forskningsprojekt och skriver om dessa i rapporter och artiklar. Vi har också ett internationellt samarbete inom sönderdelning av bergmaterial med fyra andra tekniska universitet över hela världen. Dessa finns i Brisbane i Australien, Kapstaden i Sydafrika, Rio de Janeiro i Brasilien samt Ankara i Turkiet.

Sverige världsledande Det internationella forskningsutbytet är enligt Magnus fruktbart på många sätt, framförallt på ballastområdet. – Men när det gäller krossning är vi i Sverige redan världsledande, så där handlar det egentligen inte om något utbyte. Det finns få forskargrupper i andra länder som ägnar sig åt krossning, vilket kan bero på att de

krossordet # 110

Magnus Evertsson, docent på Chalmers, anser att de forskningsresultat som hans organisation får fram hela tiden leder till något som branschen verkligen har nytta av.

forskning

på västkusten

inte tror att det finns någon lönsamhet i förädlingen. De stora aktörerna när det gäller krossning finns därför i Norden och det är ju bra för oss naturligtvis. I vårt samarbete med andra universitet brukar vi därför få söka upp den kompetens som finns inom gruvindustrin.

Förändringar tar tid Det blir mycket restid för Magnus och hans kollegor. När Stenkoll först försöker nå honom på telefon för att boka in en intervjutid befinner han sig till exempel i Anglo Americans platinagruva norr om Johannesburg i Sydafrika. – Resorna är mycket lärorika för oss. Vi utsätts hela tiden för nya problem och får ofta ett kvitto på att våra forskningsresultat hela tiden leder till något som branschen verkligen har nytta av. Ett exempel på det är att jag 1995 hade en idé om att variera varvtalet på krossar. Det tog 15 år att övertyga branschen om det men sedan december 2010 har vi nu en doktor inom styrning krossningsprocesser, vilket man bland annat kan åstadkomma genom att variera varvtalet. – Förändringar tar tid eftersom det är en konservativ bransch och för att det är svårt på grund av storleken på ingångsmaterialet att utföra tester på det som vi arbetar med, säger Magnus Evertsson.

Under sommaren kommer varvtalsstyrning av krossar att provas i en av LKAB:s gruvor. I stora drag handlar det om möjligheten att anpassa krossarna till vilket material som kommer till krossen. Något som gruvindustrin nu alltså har fått upp ögonen för och det internationella intresset är stort.

Maskiningenjör i botten – Vi är en behovsstyrd organisation som får vårt stöd från branschen, framförallt från den svenska ballastindustrin. Vårt rykte är bra, eftersom vi är kända för att leverera i tid och för att hålla budget och jag vet att branschen ser behovet av vår verksamhet. Vilket sorts stöd har ni fått av SBMI? – Framförallt kan vi tacka SBMI för att vi överhuvudtaget existerar. Det första projektet inom forskargruppen startades 1993 då SBMI hette Grus- och makadamföreningen och vi fick ett brett stöd från dem direkt. I dag är också många av SBMIs medlemmar med i våra olika styrgrupper. Magnus Evertsson är maskiningenjör i botten, vilket är ganska ovanligt i den här branschen där de flesta andra ingenjörer har en bakgrund med en inriktning inom mineralteknik eller väg och vatten.

– Jag har alltid älskat att bygga saker. Att bygga om och ändra på saker som jag tycker kan förbättras, har bland annat lett till att jag nog är den enda i Sverige som har en båt som drivs med etanol, säger Magnus och ler.

Simulering av krossanläggning Egentligen var hans avsikt att doktorera i flygteknik men så fick han frågan om han istället ville inrikta sig på ballast. – Först var jag tveksam men jag har inte ångrat det beslutet. Hur ser den närmaste framtiden ut för dig och din forskargrupp? – Vi arbetar bland annat för att skapa ett kunskapscenter för bergmaterialproduktion. Det behövs och vi hoppas att det ska kunna gå men då behöver vi få bra uppslutning från bran schen och från enskilda företag. – Ett annat intressant och helt unikt projekt som vi jobbar med just nu på Chalmers är att vi bygger upp ett fysiskt rum med en datorstruktur som ska kunna simulera en krossanläggning. På så sätt kan operatörerna tränas för olika situationer som till exempel att minska eller öka produktionstakten. En operatör måste ta många snabba beslut och då är det bra om man är förberedd på hur man agerar i sådana situationer. n

Ett internationellt projektteam med forskare från Chalmers, Sydafrika och Australien genomförde i april fullskaleförsök i en av Anglo Platinums krossanläggningar. Till vänster ses Magnus Evertsson, Paul Bepswa, André van der Westhuizen och Gauti Ásbjörnsson efter provtagning av en grizzly. Till höger ses bland annat Erik Hulthén med delar av forskarteamet under genomgång av riskanalys.

krossordet # 111

utbildning

Studentarbete ger

nödstopp för mobilkrossar En grupp studenter på Chalmers tekniska högskola i Göteborg arbetar just nu med ett projekt som ska förbättra arbetsmiljön för alla som arbetar med mobil stenkross. Text & foto: Boel Ferm

– Det kommer att bli en omfattande rapport av det här, säger Elin Kristell. Hon är en av sex studenter på Chalmers program Teknisk Design som har arbetat med projektet. – Vi har tagit fram olika koncept och försöker nu utvärdera vilket som är bäst för den här branschen, säger Disa Reuterswärd som också ingår i projektgruppen. Damm, nödstopp och transportband är några av de problemområden som har lyfts fram. Det är SBMI, Sveriges Bergmaterialindustri, som lagt ut uppdraget på Chalmers. Studenterna får under sin utbildning möjlighet att arbeta med faktiska projekt. Örjan Söderberg är examinator och programansvarig. Han säger att design är en lika viktig del i utbildningen som den tekniska delen. – Vi är glada att studenterna engagerar sig för saker som gör skillnad. Några studenter arbetar till exempel med design av en värmekamera för att se om mjölkkor har inflammation i juvren.

Sista fasen av arbetet

En illustration från delredovisning som sammanfattar funna problemområden.

krossordet # 111

Utbildningen syftar till att ta reda på och finna en lösning på olika problem. Studenterna övar på design för att produkterna ska förstås rätt och för att öka användarvänligheten. För att idéerna ska kunna tillverkas kommer studenternas tekniska kunskaper väl till pass. Gruppen som arbetar med SBMI består av Disa Reuterswärd, Ebba Hedenblad, Elin Kristell, Johan Magnusson och Nazli Eidmohammadi. Marcus

Wernberger-Jonsson ingår också i gruppen men var frånvarande vid Stenkolls besök. De går tredje året på Chalmers tekniska högskola och arbetar med sin kandidatexamen i teknisk design. Efter ytterligare två års studier kan de titulera sig civilingenjörer. – Alla alternativ vi hade var verkliga produkter men det här är lite grövre och kräver mycket ergonomi, funktion och säkerhet, säger Johan Magnusson som förklaring till att de valde att studera just mobilkross. Nu är de i sista fasen av sitt kandidatarbete. Totalt lägger de 16 veckor på projektet och har arbetat med det på halvtid under vårterminen.

Operatörens perspektiv Gruppen började sin undersökning genom att besöka sju täkter runt om Göteborg. – De som jobbar där har verkligen tagit sig tid och visat oss runt. Vi har haft långa intervjuer med operatörerna, säger Elin Kristell. – Det är spännande med en bransch man inte kommit i kontakt med innan, tycker Disa Reuterswärd. Studenterna grupperade sina funna problem i olika problemområden. I sin första delredovisning sammanfattade de 24 olika områden varav ett skulle väljas ut för fördjupning. – Vi valde att förbättra stoppmöjligheterna, dels för att det var väldigt intressant men också något vi ansåg oss ha kunskap att arbeta vidare med, det ligger också inom ramen för vårt kandidatarbete, förklarar Elin Kristell. – Vi har arbetat ur operatörens perspektiv, hur de upplever sin vardag.

– Det är spännande med en bransch man inte har kommit i kontakt med förut, tycker studenterna på Chalmers som gör sitt kandidatarbete om nödstopp för mobilkrossar. Studenterna som ingår i projektet är Elin Kristell, Tomelilla, Johan Magnusson, Ljungskile, Ebba Hedenblad, Orust, Disa Reuterswärd, Lund, Nazli Eidmohammadi, Göteborg och Marcus Wernberger-Jonsson,Varberg samt examinator Örjan Söderberg.

Gruppen fann att det förekom både förslitningsskador, fall och klämskador, skärsår och brännsår. Damm är också ett problem. – Värsta olyckan är att förlora en arm eller livet. Det senaste året har det förekommit flera allvarliga skador, säger Johan Magnusson.

Sten på fel ställe Studenterna har kartlagt arbetsmiljön genom samtal med de som kör. En sak som kom fram var bland annat att operatörerna är måna om att produktionen hålls på en bra nivå och ibland belönas genvägar framför säkerhet. – Det förekommer också att operatören i stället för att stänga av maskinen, går ut med spett eller skyffel för att rätta till fel. Sten på fel ställe i krossen kan ta en hel dag att lyfta ur. Gruppen säger att de mötte två typer

av operatörer, de som tycker mycket om sitt arbete och inte bryr sig om en skråma här och där. Samt de som inte trivs så bra och då blir problemen en stor del av vardagen.

En kombination av larm Det innebär mycket ensamarbete att bemanna en kross och studenterna tycker det är viktigt att operatören kan nå nödstoppet oavsett var han eller hon än är vid maskinen. Lösningen blir ett stopp som man bär med sig och som ökar säkerheten vid ensamarbete. – Förhoppningen är att få med olika larm så att man kan larma kollegor och inte bara ett stopp som bryter själva strömmen till krossen. En kombination vore bra. Den 18 maj blev rapporten över arbetet klart och den 25 maj möter studenterna representanter från SBMI.

– Vi har tyckt att det har varit ett väldigt kul projekt, det är häftigt att se maskinerna. Första gången man klättrar upp i krossen och får se krafterna blir man imponerad, säger Ebba Hedenblad. – Nödstoppet är ett exempel på ett problem som kan ändras, förhoppningen är att det ska bli ett bevis för att det går att förbättra arbetsmiljön. n

”

Vi är glada att studenterna engagerar sig för saker som gör skillnad.” krossordet # 111

krossordet # 111

â&#x20AC;?

vägunderhåll

Hård vinter betyder sämre vägunderhåll De senaste årens kalla och snörika vintrar har inneburit extra mycket arbete för landets snöröjare och Trafikverket har två år i rad tvingats gräva djupt i underhållsbudgeten. Resultatet blir färre pengar till det vanliga underhållet av våra vägar men informationsansvarige Pär Gustavsson menar att det ändå inte finns någon större anledning till oro. Text: Niclas Kindvall illustration: Emma Hanqvist

Nyss utslagna björkar och varma vindar gör det en smula svårare att minnas den gångna vinterns trafikkaos på många platser i Sverige. Stundtals tvingades entreprenadföretagen arbeta i skift med att forsla bort snömassor och hålla vägarna farbara. Pär Gustafsson på Trafikverket, myndigheten som ansvarar för de statliga vägarna, medger att kostnaderna för vintervädret har varit betydligt större än budgeterat de senaste åren. Ett faktum som påverkar exempelvis planerade beläggningsarbeten under sommarhalvåret. – Ur en total budget på nio miljarder kronor har vi budgeterat med två miljarder för vinterunderhållet. Där drog vi över med ungefär 270 miljoner under 2010 och det är klart att det märks även i en så stor budget.

13 procents ökning Trafikverkets anslagna summa löper per kalenderår vilket betyder att varje sådant år egentligen omfattar två vintrar – januari till mars samt månaderna innan jul och nyår. Därför blir det lite krångligare att jämföra det vi normalt sett benämner som en vinter med nästa. Under detta års första månader har dock utfallet varit i princip lika stort som under 2010. – Ganska exakt 13 procent över vad vi räknade med, säger Pär Gustafsson. Pengar som går till snöröjning, halkbekämpning, bortforsling av snö och övrigt vinterunderhåll som kantskärning och renhållning. Att ökningen påverkar Trafikver-

finns det behov av ett återtagande av eftersläpningen.

kets arbete med att hålla vägbeståndet i gott skick är ingen hemlighet. Det talas ofta om att de svenska statliga vägarna bär på en underhållsskuld. – I de här fallen prioriterar vi vinterväghållningen. Vissa år kan vi vara tvungna att pruta på underhållet under sommartid. Ett beläggningsarbete mellan punkt A och punkt B kan vi senarelägga och skylta upp, det går att stå ut med sprickor i vägen men vi kan inte sluta ploga på vintern.

Vintrarna granskas

Vissa utmaningar kvarstår Underhållsskulden då? Jo, Trafikverket är medvetet om problemet och under oktober 2010 presenterades en konsultrapport om tillståndet på nationens vägar. Där konstateras att en viss eftersläpning är ett faktum. Konsultfirman McKinsey & Company är dock ändå försiktigt positiv. Man menar att det tekniska tillståndet hos anläggningarna har förbättrats mellan 2004-2009. Vissa utmaningar kvarstår emellertid; Trafikverket saknar en tydlig bild av underhållsbehovet enligt rapporten som föreslår en ordentlig kartläggning över det tekniska tillståndet - en grund för vad som underhållsmässigt bör göras, hur det bör göras och till vilka kostnader. En parameter som nämns bland punkterna är samhällskostnaden (förseningar med mera) till följd av bristande underhåll. – Slutsatsen är ändå att vägtillståndet är okej, åtminstone jämfört med järnvägen som granskas i samma rapport, menar Pär Gustafsson. Så visst

Pär Gustafsson på Trafikverket hoppas att de kommande vintrarna blir milda.

Pär Gustafsson menar också att det finns ytterligare en fråga som måste ställas i sammanhanget. – Hur mycket är vi som skattebetalare beredda att lägga på just den här verksamheten? Vad är en rimlig nivå? Trafikverkets budget för vinterunderhåll beräknas i ett historiskt perspektiv. De senaste fem årens vintrar granskas och ligger till grund för hur stor summa som öronmärks för den kalla årstiden. – Vi tittar inte på några väderprognoser, skrattar Pär Gustafsson, vi försöker bara göra en så bra uppskattning som möjligt. När man tittar tillbaka så har vi haft ganska bra planering. Vissa vintrar har vi nästan haft Mälardalsklimat i Norrland och då har vi kunnat hämta igen underhållsmässigt för de sparade pengarna. – Man kan ju fortfarande hoppas på milt klimat i november och december.

Fakta Trafikverket Trafikverket har cirka 6 500 anställda och ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag. Dessutom för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket inledde sin verksamhet den 1 april 2010 och övertog då de uppgifter och ansvarsområden som tidigare sorterade under Banverket och Vägverket krossordet # 111

AKTUELLT HOS SWECON Trucks in Dalarna - Romme 13-14 maj STCC Mantorp Park 21 maj Maskinvisning Karlstad 26-28 maj Borgeby Fältdagar 29-30 juni STCC Falkenberg 2 juli SWECONDAGARNA Eskilstuna 17-18 juni Över 70 maskiner på plats! www.swecon.se/swecondagarna

nya g-serien hjullastare nu har vi lagt till ännu mer Auktoriserad återförsäljare av Volvo anläggningsmaskiner Swecon Anläggningsmaskiner, Box 55, 631 02 Eskilstuna Växel: +46 (0)16 42 95 00 www.swecon.se

Volvos nya G-serie hjullastare uppvisar anmärkningsvärda förbättringar i sina specifikationer. Vi börjar med 20 % förbättrad lyftkraft och 10 % förbättrad brytkraft. Därtill kan vi lägga nya motorer och drivlinor för ökad produktivitet, lägre utsläpp, ökad smidighet och förbättrad förarkomfort. Och OptiShift är nu standard. Vi har lagt till ännu mer i G-serien så att du kan få ut ännu mer av dem. www.facebook.com/swecon

utblick

Att jobba i Ryssland – kultur, korruption och kraftfulla kvinnor

I ryska Karelen går krossarna på högvarv. Trycket är stort: landets eftersatta infrastruktur ska utvecklas, det rister i den tunga byråkratin när nya länder knackar på och vill göra affärer. Möt två svenskar som gjort ryska bergtäkter till en del av sin vardag. Text: Carina Tyskbo

Foto: Boel Ferm & Per Murén

krossordet # 111

”

Täkttillstånden tar inte längre tid att få än i Sverige men byråkratin är krångligare.” Ilja Berkenbos har rötterna i Holland, är född i Tierp och talar klingande blekingska när Stenkoll når honom i bilen via en knackig telefonkontakt i de småländska skogarna. Hans ryska förnamn har lurat många ryssar att tro att han behärskar deras språk men tyvärr, erkänner han: – Det hade underlättat mycket i affärsuppgörelser. Nu har jag med mig en assistent, som också är min tolk, till alla möten. Det tar s bo Ilja Berken hårt mentalt vid förhandlingar och annan kommunikation och det händer att vi är helt slut efteråt, både tolken och jag. Ilja Berkenbos är vd för Schweden Splitt som är störst i Sverige på export av krossmaterial. Under ett år har Ryssland varit hans andra hem, där han tre veckor per månad arbetat som försäljningschef för moderbolaget BAG:s (Basalt Aktie Gesällschaft) ryska bolag. Korrumperad byggbransch Sedan murens fall har BAG investerat närmare en miljard i bland annat Polen, Ukraina och nu Ryssland. Många drar sig ur affärer med Ryssland på grund av korruptionen. I baltstaterna har den minskat drastiskt men i Ryssland gör problemen med korruption vägarna dubbelt så dyra att bygga. BAG lämnar inte anbud på jobb utan levererar bara själva basprodukten. Därför slipper man se processen och kan hålla sig utanför byggandet. – Det är bullshit att tro att man kan gå in i Ryssland utan att hamna i korruption på ena eller andra sättet, säger han med eftertryck. Efter vad jag hört måste man muta tjänstemannen för att över huvud taget få vara med och lämna pris på ett jobb. Ska man sedan vinna anbudet måste man också

krossordet # 111

skicka fram lite pengar. Rysslands byggbransch påminner om vår svenska som den var förr. Själv har han stött på korruption i mindre format en gång när han skulle flyga mellan Moskva och S:t Petersburg. Ett viktigt papper saknades och istället för att bli kvarhållen i timmar fick tulltjänstemannen en muta. Annars har han klarat sig bra och tycker sig känna en persons etiska nivå när det gäller affärer. Överlag ger sig fler och fler yngre in i branschen, Ilja Berkenbos kunder är i 40–50-årsåldern och är både ordningsamma och strukturerade - en del av det nya Ryssland som får landet att växa. Branschen är mansdominerad, bland kvinnorna förekommer inte korruptionen på samma sätt, tror han. – Utan Rysslands kvinnor faller landet. Kvinnorna är mer ansvarstagande, strukturerade, välutbildade och vill framåt. Kvinnan är ryggraden i hemmet och i samhället, dessutom delar få män hemarbetet som man gör i Sverige.

Skrönor om ryssar Bolaget består av ett huvudkontor i S:t Petersburg och två bergskrossanläggningar utanför staden Petrasavordosk, 20 mil norr om S:t Petersburg. Stenen från Karelen är av yppersta kvalitet hållfasthetsmässigt, en gabbrodiabas med mycket tät mineraluppbyggnad. Leveransen sker via flodbåtar från maj till oktober. Flodsystemet är landets livsnerv, i synnerhet som infrastrukturen är usel förutom i storstäderna. – Logistiken är A och O när man arbetar med en lågvärdesprodukt. Har man inte tillräckligt stora lagerplatser sitter byggentreprenören utan material. Täkttillstånden tar inte längre tid att få än i Sverige men byråkratin är krångligare. Myndigheterna vill vara med och peta i saker mer, säger Ilja Berkenbos. Om S:t Petersburg har han bara superlativer att säga. En fantastisk stad, med teatrar, operor, museer, restauranger och en stadigt växande turism. Infrastrukturen ligger efter befolk-

En bild från NCC Roads anläggning i Sofiskaya i S:t Petersburg.

ningsökningen, det har skapat en trafik där ingen följer reglerna. Själv väljer han tunnelbana framför taxi i både Moskva och S:t Petersburg. Nu är uppdraget för BAG över och Ilja Berkenbos ska återvända till arbete i en svensk bergtäkt där en ny krossanläggning ska tas i drift. Det är med vemod han lämnar Ryssland - ett spännande land med en enorm potential där Sverige har en jättemarknad om Ryssland kommer tillrätta med kor-

utblick

Per Murén arbetar på NCC Roads, som med bolaget NCC Roads Russia bedriver asfaltproduktion och asfaltbeläggning i den snabbt växande S:t Petersburgsregionen. NCC Roads har ingen egen täkt i Ryssland men två asfaltverk, tre mobila krossanläggningar och ett flertal beläggningsutrustningar. Och förstås kontor i det vackra, pulserande S:t Petersburg dit han under en tid rest minst fem gånger per år. Dels som ett led i ett tekniskt utbyte mellan länderna och dels för att sitta i styrelsen för ett delägt bolag. Stenmaterialet kommer från bergtäkter i ryska Karelen, fraktas på järnväg och krossas i S:t Petersburg. Arbetet fungerar rationellt och bra eftersom ”halvfabrikat” ger full kontroll på kvaliteten av den färdiga krossprodukten. – Vi tillverkar asfalt som håller en jämn och hög kvalitet. Eftersom vi alltid levererar kommer kunderna tillbaka. Däremot brottas vi med om kunder har betalningsförmåga eller inte. Det kan vara svårt att få betalt i tid, man måste titta extra noga på leverans- och betalningsvillkor, säger Per Murén. Kvinnor i toppskiktet

ruptionen och lär sig uppskatta goda, ärliga affärer. Dessutom gillar han det ryska folket. – Vi svenskar är väldigt stela jämfört med ryssarna. Har man väl lärt känna en ryss byggs ett förtroende som håller. De är väldigt generösa, affärsband knyts med mat och dryck - kulturen säger att man tar en snaps eller två om man blir bjuden. Men det är inte så att folk är fulla när de skriver kontrakt, det är bara skrönor!

NCC Roads Russia bedriver asfaltproduktion och asfaltbeläggning i den snabbt växande S:t Petersburgsregionen.

”

Bolaget är svenskägt men bemanningen är 100 procent rysk, vilket har sina fördelar. Språket gör att man tar sig fram och vinner respekt i affärer. Flera kvinnor finns i toppskiktet, kvinnor med ordningssinne, menar Per Murén. Skickliga verksamhetschefen Anastasia Nekrasova kryssar fram korrekt bland tusentals bestämmelser i en baktung byråkrati. Tidigare fanns problem med hög personalomsättning men nu är bemanningen i stort sett densamma sedan 2007. – Personalen har bra försäkringar och får sin lön punktligt varje månad, något som är ovanligt på många håll i Ryssland. Som det brukar heta:” Fråga en ryss om han vill ha 50 rubel i dag eller hundra i morgon, så väljer han det förstnämnda eftersom han aldrig

vet om jobbet finns kvar i morgon”. Men hos oss är de flesta väldigt lojala och har en hög arbetsmoral.

Kunskapsutbyte Ryssland är enormt storleksmässigt – i en modern stad som S:t Petersburg är livet inte detsamma som i resten av landet. Visst finns företag som inte jobbar efter spelreglerna men de yngre generationerna vet att de måste bete sig som folk för att ta sig fram och utvecklas. De talar bra engelska och tar snabbt till sig ny teknik och nya arbetssätt. I dag är affärsmannen med vodkaflaskan ett undantag, företagen går snabbt framåt men slåss mot det gamla byråkratiska systemet. Ett moment som fortfaPer Murén rande tar extra resurser är att samtidigt arbeta med ryskt och svenskt bokföringssystem. Per Murén menar att arbetet i Ryssland handlar mycket om kunskapsutbyte. Från Sveriges sida kan man ge kvalitet och högklassiga produkter medan ryssarna kan visa hur man utnyttjar anläggningar bättre.

Farlig trafik Han älskar S:t Petersburg och vandrar gärna omkring i timtal under sina besök. I en skyddad värld av industri och handel stöter han sällan på våld och kriminalitet även om han självklart är försiktig och använder sunt förnuft. Trafiken däremot, är desto farligare. – Ja, ryssarna kör som biltjuvar. Men svårast av allt är nog språket. Nu kan jag alfabetet, det har tagit flera år. Och jag kan i alla fall säga hur står det till, skrattar Per och hälsar Как вы? till Stenkoll. n

Det kan vara svårt att få betalt i tid, man måste titta extra noga på leverans- och betalningsvillkor.”

Powercrusher. En stark spelare att räkna med.

Möt vår senaste lagmedlem Atlas Copco Powercrusher. Powercrusher-familjen består av käftkrossar, slagkrossar, konkrossar och siktverk av allra högsta kvalitet. Denna värvning har gjort ett starkt lag ännu starkare.

krossordet # 111

miljöjuridik

Stor förvirring kring nya benämningar Ulf Bjällås, på Fröberg och Lundholms advokatbyrå i Stockholm, var tidigare ordförande i Miljööverdomstolen (MÖD). Han har således bred erfarenhet av de mål och domar som behandlades där och han anser att länsstyrelserna i viss mån har missförstått MÖD. Det går utmärkt att jobba vidare enligt samma tvådelade princip med riktvärde och gränsvärde som tidigare, menar Ulf Bjällås. Illustration: Emma Hanqvist

Det har nu gått en tid sedan MÖD meddelade domar i de mål som gällde Cementa och Kalmar Industries och de flesta hade trott att det skulle vara klart och tydligt för prövningsmyndigheterna hur villkoren skulle utformas i fortsättningen. Många av SBMIs medlemmar har dock en bild av att det snarare inte är någon ordning alls när det gäller villkorsskrivningen.

Advokat Ulf Bjällås har tidigare varit ordförande i Miljööverdomstolen.

Vilken är din uppfattning om betydelsen av målen? – Först av allt vill jag påpeka att begreppet ”begränsningsvärde” enligt min uppfattning inte är ett särskilt sorts villkor utan en neutral benämning på ett värde som ska verka i begränsande riktning. Även rikt- och gränsvärden är begränsningsvärden i och för sig. Namnet har använts mest för att det skulle vara en benämning som skiljer sig från de vedertagna begreppen rikt- och gränsvärde. Så det är fel att använda sig av benämningen riktvärde? – Ja, det var ju meningen att man skulle befria sig från denna benämning eftersom riktvärden, på det sätt som de tillämpats tidigare, inte stämmer överens med hur villkor ska skrivas i dag: det är inte etiketten på villkoret utan innehållet som är det intressanta En av frågorna som var oroväckande för många verksamhetsutövare var att begränsningsvärdets funktion var

som ett gränsvärde. Att redan ett överskridande innebar att man hade begått en straffbar gärning och att detta var otillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt. – Ja, men det finns ju många sätt att formulera villkor så att det inte omedelbart blir fråga om en straffbar gärning. I några underrättsdomar har det ansetts att det alltjämt är befogat att tilldela vissa typer av störningar riktvärdesliknande villkor. Vad kan man säga om detta? – Man behöver inte kalla det för riktvärde utan i stället försöka utforma villkoren på ett sätt som fungerar för den aktuella verksamheten. Ett exempel finns i en dom som jag såg nyligen, där man från prövningsmyndigheten angivit att det ska innehålla ett månadsmedelvärde 10 gånger av 12. Då innebär det att en eller två enskilda överträdelser inte blir straffsanktionerade. Sedan ska villkoren innehålla föreskrifter om uppföljning och kontroll också. Kan det för exempelvis täktverksamhet vara en idé att försöka hitta en modell som kanske innehåller moment av tillåtna överskridanden? – Det är ju frågor av ganska teknisk art om hur ett villkor ska formuleras och ganska individuellt för varje bransch. Här ligger det mycket på branschen själv att försöka ta fram villkor som kan passa för den aktuella

verksamheten och för de störningar där det kan behöva föreskrivas villkor. Man kan också komma runt straffsanktioneringen genom att man har genomsnittsvärden, exempelvis månadsmedelvärden som ska innehållas i viss ordning. Då blir inte heller enstaka överträdelser straffsanktionerade. När det gäller utsläpp är det till exempel vanligt att de varierar oerhört mycket beroende på årstid och nederbörd, men dessa variationer ska ju knappast straffbeläggas. Tror du att det är möjligt att nå framgång med detta synsätt hos prövningsmyndigheterna? – Ja, det är viktigt att komma ihåg att de domar som MÖD meddelade hade väldigt lite med frågan om straffsanktionering att göra. Meningen var inte att det skulle bli fråga om fler anmälda brott utan om att villkoren ska vara skrivna på ett sätt som stämmer med IPPC-direktivet som lagen och inte minst uppföljningen. Det har blivit onödigt mycket fokus på just straffdelen i denna fråga. Syftet är att begränsa och hur detta kan göras på ett bra sätt får verksamhetsutövaren tänka ut när denne ansöker. Tror du att det kan vara läge för täktverksamheter att just yrka på ett antal tillåtna överskridanden. – Ja varför inte? Intervjuad av Anders Linnerborg, Setterwalls advokatbyrå, texten redigerad av Stenkoll



krossordet # 111

Kommentarer till samtalet med Ulf Bjällås

”Ett tyckande kan aldrig vara en vetenskap”

Pär Johnning, NCC

Pär Johnning

– Vi i branschen blev tagna av att vi uppfattade att vi inte hade möjligheten till riktvärde när detta med begränsningsvärde kom, det var att betrakta som gränsvärde. Ulf Bjällås svarar att det visst finns ett värde, men hur ställer man sig till ett absolut värde? Menas det att 10 procent av alla vibrationer får överskrida värdet men med max 50 procent av satt begränsningsvärde? Kanske lösningen är ett snittvärde där man ser på årets totala mätningar samt på antalet överskridanden? säger Pär Johnning på NCC. – Han poängterar att det inte är en exakt vetenskap att arbeta i berg. Det är oerhört svårt att på förhand räkna ut hur vibrationerna kommer att förflyttas innan man skjuter eller när man börjar arbeta i en ny täkt. I vissa berg dör rörelsen ut snabbt, i andra förflyttas den långt. De verkliga vibra-

tionerna efter en sprängning i en täkt handlar kanske om en sekund var fjortonde dag. Därför blir det missvisande att utgå ifrån komfortvärden, som det mått som sattes kring järnvägarna en gång. Den bilden borde revideras. – Ljudet från en täkt kan däremot vara ett komfortproblem. Jag tycker att man istället för komfortmätning ska utgå från huskonstruktionens begränsning. Där finns det normer och begränsningsvärden. Att ha ett tyckande som gränsvärde är svårt, det kan aldrig vara en vetenskap, säger Pär Johnning. Han är glad över att branschen har fått en helt ny riktlinje kring detta, där man utifrån en engelsk har modell tittat på både kross- och gruvbranschen. Istället för att mäta åt bara ett håll mäter man i flera olika riktningar. Enligt det nya mätsättet får en byggnad röra

sig åtta millimeter per sekund jämfört med det tidigare riktvärdet fyra millimeter. Däremot kan man inte jämföra dessa siffror rakt av, åtta betyder egentligen 5,5 millimeter sett på det gamla sättet. Riktlinjen, tillsammans med Ulf Bjällås uttalanden, gör att Pär ändå känner ett större hopp än när de nya direktiven kom. Finns det risk att någon platschef utnyttjar ”uppmaningen” om antal til�låtna överskridanden, att månadsmedelvärdet blir lite väl elastiskt? – Nej, det är ingen fara för samhället om vi får friare begränsningar. Det är i så fall en bild som lever kvar från de gamla grusgrävarnas tid, då det kunde fuskas mer. De stora aktörerna har all anledning att vara fullt ut professionella.

Komplett sortiment av INVICTA vibratorer Reservdelar Teknisk kompetens

Generalagent för INVICTA Vibrators

IFE System AB Box 368, SE-551 15 Jönköping, Tel: 036 – 12 92 00, E-mail: info@ife-system.se, Webb: www.ife-system.se

Text: Carina Tyskbo

miljöjuridik

”Det ligger på branschen att aktivera sig”

Sara Selegran, Svevia

Sara Selegran

– Utgångspunkten är att samtliga av de villkor som fastställs ska följas oavsett om de är formulerade som rikt-, gräns- eller begränsningsvärden. Det går inte att bortse från att en åtalsanmälan kan få stora konsekvenser för en täktverksamhet och de driftsansvariga – oavsett om en överträdelse leder till rättsliga påföljder eller inte. Så säger Sara Selegran från Svevia som tycker att kommentarerna från Ulf Bjällås innebär en viss ljusning men att det i så fall måste få genomslagskraft i villkor för täkter också. Miljööverdomstolen ska agera så att det påverkar längre ner i underinstanserna. Hon ser två vägar att gå som en lösning på problemet: Antingen behålla begränsningsvärdet som ett absolutvärde som då aldrig får överskridas. Då måste nivån höjas från tidigare angivna så kallade riktvärdesnivån för till exempel buller och vibrationsrörelse. Man kan inte bara omvandla ett begrepp, man måste tänka på konsekvenserna. – Täktverksamhet skiljer sig från annan miljöfarlig verksamhet eftersom vi flyttar runt i terrängen, högt och lågt. Dessutom är alla förutsättningar inte kända i detalj, omgivningen och naturen skiftar. Man kan inte bygga in en kross som det går att göra med många andra ljudkällor. Själva idén med krossen är just att krossa berg, och detta ljud är svårt att dämpa eftersom in- och utmatningsöppningar inte kan täckas. Då läcker ljud ut. I

många av de täkttillståndsbeslut som kommit sedan begränsningsvärdet konstruerades är villkoren faktiskt skrivna som absoluta värden och blir därför oskäligt stränga. Ett enstaka överskridande kan innebära både företagsbot och personligt juridiskt ansvar för våra platschefer, säger Sara Selegran. Den andra vägen, enligt henne, är att branschen får villkor som begränsningsvärdet. Men då ska det gälla under ett antal procent av mättillfällena, till exempel att sju av tio vibrationsmätningar ska klara nivån. Något enstaka oförutsatt överskridande blir då ”tillåtet”, just som Ulf Bjällås är inne på. Den typen av villkorskonstruktion är betydligt vanligare vid exempelvis gruvverksamhet men mycket sällsynt i täktverksamhet, menar Sara Selegran. Det kräver förändringar i hur Miljöprövningsdelegationerna tolkar och bedömer. Begränsningsvärdet är så oerhört kännbart och miljönyttan till följd av sådana stränga villkor är ibland låg. Här ligger det på branschen att aktivera sig och föreslå prövningsmyndigheten villkor som kan utformas i samma linje som Ulf Bjällås tankar om medelvärden. Hon påminner om branschens eget dokument, ”Rimliga och enhetliga villkor”, som ligger på SBMIs hemsida och menar att det är bättre att föregå än att föregås i dessa viktiga frågor. – Vi jobbar i en seriös bransch där det är viktigt med trovärdighet gente-

100

Maximera produktionen

120

POWERTRANSMISSION 140

Förbättrad verkningsgrad Kontroll på varvtal och effekt Snabbt och enkelt underhåll

Gemex – Högpresterande och energioptimal Läs mer på www.gemex.se eller kontakta oss på 0970-644 00.

mot myndigheter, allmänhet och andra branscher. Vid täktverksamhet är man på platsen länge och vill ha en bra relation med närboende. Det finns inget självändamål att pressa upp värdena, vi har gjort en eftertänksam analys för vad som är skäligt och rimligt för exempelvis buller, vibrationsvärden och luftstötar – saker som normalt alltid regleras i vår bransch. Glädjande nog finns nu flera Miljödomstolsdomar som talar för att de nivåer vi ansett rimliga står sig. Det bästa är dock att nå fram direkt till Miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna. Att driva sådana här mål tar mycket tid, kraft och kostar pengar. Den nya riktlinjen tycker hon är bra men den är främst framtagen för gruvnäringen, som spränger mycket oftare och även nattetid. Det finns en risk att våra prövningsmyndigheter inte tar den till sig eftersom stora täkter i Sverige spränger som mest en gång i veckan. Men guiden kan ändå ge viss vägledning om den bryts ner ytterligare. Då ser man hur den kan appliceras på täkter. – Riktlinjen innehåller mycket intressant och kring frågor som varit föremål för stötande och blötande länge. Som att det faktiskt går bra att mäta i grundmur – och ändå få en bra uppfattning om hur vibrationsrörelsen inne i själva huset uppför sig, säger Sara Selegran. Text: Carina Tyskbo

branschdag r på Läs me msmedle på a sidorn

sbmi.s

En trappa upp från lobbyn minglar företrädare för bergmaterialindustrin, tar en kopp kaffe och en frukostsmörgås. Gamla vänner möts och nya vänner presenterar sig med ett handslag och ett visitkort. SBMI har branschdag på Sheraton i Stockholm, ett stenkast från Centralstationen och med utsikt över Riddarfjärden. Agendan är fastställd och dagens moderator Åsa Söderström Jerring ska leda församlingen genom tre frågeställningar, den första har rubriken "Hållbarhet – klyscha eller konkurrensmedel?". text: niclas kindvall foto: Anna Hållams enkätfoto: niclas kindvall & Tomas skagerlind

Branschutmaningar –

Bergmaterialindustrin

örst ska dock de knappt 130 deltagarna lotsas in i Drottningsholmssalen, en småleende Joakim Heise föser in flocken med hjälp av en koskälla. Väl på plats, under rymdskeppsliknande taklampor, greppar ordföranden Kenneth Johansson mikrofonen och hälsar alla välkomna. Åsa Söderström Jerring (som till allmän glädje avslöjar att hon stundtals lyder till smeknamnet GrusÅsa) frågar Kenneth Johansson vad ordet hållbarhet betyder för honom. ”Vårt ekosystem är alltid i balans”, svarar han. ”Frågan är om balansen vi skapar, med våra utsläpp, är angenäm? Förändrar vi balansen till det sämre?”

Kenneth Johansson introducerar dagens moderator.

krossordet # 111

Han menar att vi för tiotalet år sedan såg miljöfrågorna som en belastning, en inställning som vi har omprövat sedan dess. Sparad energi är sparade pengar, blir slutklämmen.

Pedagogiskt om lagstiftningen Dags att köra i gång. Men först en övning där deltagarna lite motvilligt (det är fortfarande tidigt på dagen) diskuterar frågan i par. Storbildsskärmen flimrar till och vi får se och höra hur Trafikverket och Riksdagens trafikutskott resonerar i hållbarhetsfrågan. Raskt över till dagens första talare, Susanne Gerland från Miljödepartementet, som pedagogiskt leder församlingen genom förändringar i lagstiftningen. Hon berättar också om den översyn gällande avgifterna för prövning som pågår. Avgifterna kommer att höjas, något som inte faller i särskilt god jord

i framtiden

”

Välbehövlig paus och näring efter en förmiddags koncentration. Dessutom tid för informella samtal.

Är du nöjd med lagstiftningen?”

Åsa Söderström Jerring ställer Susanne Gerland mot väggen

bland deltagarna. ”Är du nöjd med lagstiftningen?” frågar moderatorn. ”Kan man någonsin vara nöjd”, blir svaret från Susanne Gerland som fortsätter: ”Jag hoppas att hållbarhet inte är en klyscha och ska vi berättiga det vi sysslar med så måste vi arbeta mer med den frågan”.

Argumentera rätt Andra person på scen är advokat Agnes Larfeldt Alvén som, även hon pedagogiskt, redogör för de senaste domarna i tillståndsfrågan. Hon tipsar

om vikten av att argumentera rätt och vara noggrann med ansökningarna. Länsstyrelsens och SGUs åsikter är viktiga även högre upp i befälsordningen och ibland kan det vara nödvändigt att söka extern hjälp med ansökan för att öka chansen till ett positivt beslut. Var gömmer sig spindeln? Förmiddagens tredje talare, Lars Svensson från Jehander, använder sig av detta knep för att behålla uppmärk- 

Susanne Gerland hoppas att hållbarhet inte är en klyscha. krossordet # 111

branschdag

Energi kan inte förstöras, bara omvandlas. Per Murén mindes sin ungdoms fysiklektioner.

Söker du labbutrustning för BETONG och BALLAST?

Driv & Vändtrummor

Korta leveranstider! Snabbleverans vid haveri. Alla typer av beläggning.

Transportörrullar

Av högsta kvalitet från Rulmeca! Supertätad PSV-rulle med lång livslängd. 95 sorter på lager. Snabba leveranser!

Skakapparater

Siktar

Värmeskåp

Hampus 9100

Mycket omtyckt skrapa med individuellt fjädrande skrapsegment med hårdmetallblad.

Vågar

19-21 maj Maskinexpo 2011 Barkarby flygfält, Stockholm Välkomna till monter Q7!

Fukt/temperaturmätare

Kubformar

Lufthaltsmätare

Tryckpressar

Sättmått

Utrustning för materialprovning S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda

Tel 0511-173 60 • www.vendig.se • info@vendig.se

Tel 031-748 52 50 • www.kontrollmetod.se

samheten under sin presentation. Han lyckas väl och tvåhundrafemtio ögon stirrar stint på skärmen för att vinna två biobiljetter. Lars Svensson menar att efterbehandlingen av en grustäkt, när så är möjligt, bör vara försiktig och utnyttja de former som skapats i driften av täkten. I många fall ökar den biologiska mångfalden när naturen återerövrar marken och åtgärderna som sätts in kan syfta till att ytterligare förädla det landskap som skapats av verksamheten. Och spindeln hittas naturligtvis.

Tankeenergi är gratis Per Murén, NCC Roads, tar plats i talarstolen. Under rubriken ”Den energisnåla täkten” börjar han med att berömma sin fysiklärare och inpräntar budskapet om att energi aldrig kan förstöras, den bara omvandlas. "Tyvärr är inte värmen som försvinner från maskinerna till gagn för någon." Alla sorters energi kostar, berättar Per Murén, utom – tankeenergin! Den är gratis och den ska vi använda. ”Vi måste fortsätta att gneta i hela proces-

sen. Det finns inga universalrecept men vi kan spara mycket energi genom att tänka rätt och därigenom sparar vi pengar!” Är det då lönsamt att vara energisnål? Talarpanelen ställs inför frågan ”morot eller piska?” Per Murén förordar piskan, åtminstone initialt. ”Det börjar nog med krav från myndigheterna”, säger han och får medhåll från de flesta, både i panel och publik. Förmiddagen har bara sprungit förbi, känns det som. Vi sträcker på oss och strosar ut till dukade bord och ångad sejfilé.

Varför valde du att komma till SBMIs branschdag?

Mer för mindre "Vad är produktivitet?", frågar Åsa Söderström Jerring efter lunch och kaffe. Hon ger själv svaret som lyder "Mer ut för mindre insats". Så heter också eftermiddagens första samlingspunkt: "Mer för mindre - kan produktiviteten öka?" "Vi är bra framme i ett europeiskt perspektiv", menar Kenneth Johansson medan Magnus Evertsson från 

Veronika Nordh, Sand & Grus AB Jehander – Det är tredje gången jag är här och jag kommer tillbaka eftersom jag tycker att det är jätteintressant. Man lär sig mycket och det är också ett bra sätt att utöka sitt kontaktnät.

Åke Gilén, Maserfrakt Anläggning AB – Jag är ganska ny i branschen, så det är första gången jag är här. Jag är främst här för att få nya kontakter och för att utbyta erfarenheter. Har tidigare arbetat i gruv- och anläggningsbranschen och till stor del under jord. På Maserfrakt arbetar jag med täktverksamhet och vi har ett 30-tal mindre täkter i Dalarna.

Sprängteknisk utbildning för losshållning i täkter Dagens snabba utveckling av bulksprängämnen och moderna tändsystem, som tillexempel elektroniska sprängkapslar, kräver sprängtekniskt kunnande även hos beställarna av sprängning i täkter. BergUtbildarna AB erbjuder följande utbildningar för att ge förståelse för de faktorer som styr ett sprängarbete och ge möjlighet till optimering av sprängningens genomförande: • Grundkurs i sprängteknik - ger gedigen grundläggande kunskap om alla de faktorer som styr ett sprängarbete. • Kurs i sprängteknik för ovanjordsarbeten - en ren sprängteknisk kurs för optimering av ett sprängarbete. Dolor, odetonerat sprängämne, är många gånger ett stort problem. BergUtbildarna AB har utvecklat en specialkurs för detta ändamål: • Kurs för hantering av dolor

T 08 540 600 60 E berg@bergutbildarna.se www.bergutbildarna.se

BergUtbildarna AB Postadress Box 31, 185 21 Vaxholm Besöksadress Strandgatan 9, Vaxholm

branschdag

Chalmers samlar i hop sina papper på scenen. Hans föredrag har rubriken "Vad kan vi lära av andra länder?" Han ger tre exempel på företag med teknik eller tänkande i framkant; Rio Tinto i Australien som fjärrstyr det mesta i produktionen från långt avstånd, Anglo-American med ett avancerat säkerhetstänkande och devisen "Zero harm is possible" samt svenska LKAB som redan på sextiotalet hade kunskap om hur man får en jämnare belastning vid krossning - kunskap som tycks ha försvunnit genom åren. "Vi uppfinner hjulet på nytt ibland",

säger Magnus Evertsson och kommenterar Anglo-Americans säkerhetsprogram med orden "Vi är snart där".

Garantier & optimal körning Moderna Garantis Robert Maurer redogjorde för försäkringsfrågor, eller snarare det som benämns garanti. Hur företag i vår bransch kan försäkra sitt ekonomiska åtagande gentemot Länsstyrelsen för efterbehandling av täkten. Därpå är det spjutspetsteknologi på programmet. Chalmers Erik Hulthén ställer frågan om det är möjligt att sty-

Fullsatt Drottningholmssal riktar uppmärksamheten mot scenen. Magnus Evertsson om vad vi kan lära av andra länder Piska eller morot? Panelen funderar.

”

Vi uppfinner hjulet på nytt ibland.” Magnus Evertsson, Chalmers

Helhetslösningar för hela täktverksamheten ÅFs specialkompetens erbjuder kvalificerade tjänster och kostnadseffektiva lösningar för täktprocessens samtliga skeden. Vi utför buller- och vibrationsutredningar, innefattandes mätningar, beräkningar och åtgärder. Vi utför JB-sondering och geofysiska metoder för att ta fram kontinuerliga markprofiler där djup till berggrund och avbaningsmassornas storlek framgår. Möjlighet finns också att åskådliggöra sprickzoner samt fördelningen av grövre och finare material. Vi upprättar ansökningar för täkttillstånd med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB), vår kompetens inbegriper även andra verksamheter som rör mark och vatten. Vi kan också erbjuda miljöjuridisk rådgivning och fungera som mellanhand i kontakten med myndigheter, även inom till exempel arbetsmiljöfrågor.

Välkommen till ÅF!

www.afconsult.com

ra utan att veta hur det går? Svaret blir ett rungande nej när han visar sina försök att optimera hur en kross arbetar med hjälp av återkoppling på flera platser i processen. Målet är att köra optimalt i varje ögonblick med hjälp av varvtal och andra åtgärder. Tekniken finns, det gäller bara att få ut kunskapen i företagen. Det här är en fråga som engagerar åhörarna. Någon liknar Erik Hulthéns teknik med att han och andra unga forskare blåser förbi på motorvägen, medan branschen ligger och puttrar i filen längst till höger. Den gemensam-

ma slutsatsen blir ändå att nya kunskaper måste ut till medlemmarna och dessa kan bli bättre på att ta till sig nya idéer.

Varför valde du att komma till SBMIs branschdag?

Krossgruppen fångar frågor Är SBMI en slipsorganisation? Många tycker nog det, erkänner Magnus Reutervall i SBMIs krossgrupp. Det är något av en täktägarorganisation. För att råda bot på det har Krossgruppen bildats, för att fånga frågor som annars faller mellan stolarna. Arbetsmiljö är en del av detta. Bland annat har man initierat ett samarbete med Chal- 

Allan Sandström, Skanska Asfalt & Betong AB – Jag vill hålla mig à jour med det som händer i branschen och vara med om att föra den framåt. Det finns många viktiga frågor som vi behöver diskutera. Jag brukar vara med på de här branschdagarna, dels för att lyssna på föreläsningarna men dels också för att få möjligheten att träffa kolleger mer informellt.

Utför entreprenadkrossning Utför entreprenadkrossning med entreprenadkrossning moderna mobila och Utför med moderna mobila och stationära med modernakrossverk mobila och

stationära krossverk

50 års branscherfarenhet. Medlem i SBMI. Tel. 018-15 51 30 | Fax 018-15 53 80 | info@krossekonomi.se | www.krossekonomi.se

krossordet # 111

branschdag

Vänster: Diskussioner bänkgrannar emellan. Mitten: Suzanne Vishaj Falk om vikten av att rekrytera på rätt sätt Höger: Lars Svensson gömde en spindel i sin presentation.

”

Var ärlig, det är lönsamt.” Jan Lindqvist, Swedavia

mers där skolan genom djupintervjuer försöker identifiera arbetsmiljöproblem på mobila krossar. I första skedet så prioriteras frågan om nödstopp. Efter ett uppskattat föredrag om stenmjöl och de nya användningsområden där materialet kan komma i fråga, Pär Johnning från NCC Roads visar sig vara en riktig estradör vänds blickarna mot gruvindustrin. Vad kan vi lära oss av den? Tomas From, SweMin, berättar om Forskning och Utveckling, om hur vi alla drar nytta av krävande kunder och kompetenta konkurrenter. De båda

Ta kontroll med Tedact vågsystem! Använd den senaste tekniken för effektiv kommunikation mellan maskin och kontor. Våra vågsystem innefattar helhetslösningar för allt från bandvågar till hjullastare och grävmaskiner.

www.tedact.se

branscherna har många likheter - investeringar är nödvändiga men för att kunna investera krävs pengar. Det är viktigt att politikerna får veta detta!

Delta i diskussionen Två av dagens tre delar är därmed avklarade, återstår gör endast den mjukare angreppspunkten: "Mjuka parametrar – lönsamma eller terapi för staben?" är detta sjok döpt till. Efter kaffepausen och bensträckaren äntrar Arlandas informationschef Jan Lindqvist podiet och talar KOMMUNIKATION med stora bokstäver. Ande-

Varför valde du att komma till SBMIs branschdag? Eva Staffansson, Länsstyrelsen Dalarna – Det är första gången jag är här men jag tror jag kan ha nytta av det i jobbet eftersom jag arbetar med tillståndsprövning av täkter. Det är intressanta frågeställningar och jag får veta vad som är på gång i branschen.

meningen är att den negativa diskussionen ändå pågår, det är bättre att vara proaktiv och delta i den, lyssna på klagomål och redogöra för vad man som företag kan göra och vad man inte kan göra. Allt exemplifierat med Arlanda flygplats och de understundom ibland missnöjda grannarna i området. "Var ärlig, det är lönsamt", menar Lindqvist. Suzanne Vishaj Falk tar över stafettpinnen och slår ett slag för ökad mångfald i våra företag. Branschen missar många toppnamn i rekryteringsprocessen när man skickar ut fel signaler

och inte lyckas göra sig tillräckligt attraktiva. Kompetensen finns, inte minst bland kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund, och mångfald är lönsamt - alla studier pekar åt samma håll.

Trovärdighet bygger man Hans de Geer är professor och leder dagens näst sista programpunkt - etiken i företagen. Allt handlar om förtroende och det är något man inte kan skapa. Däremot kan man bygga en grund som ingertrovärdighet. Belöningen för att vara trovärdig i si- 

Från berg till småsten

Under drygt 20 år har vi samlat kunskap och erfarenhet för att bli en ledande leverantör av helhetslösningar. Vårt erbjudande innebär korta leveranstider, hög leveranssäkerhet och marknadens bästa utrustning och sprängmedel. Om du bestämmer resultatet, så tar vi hand om resten. NORAB Besöksadress: Olofsbergsgruvan, Gyttorp. Postadress: P.O. Box 63, SE-713 22 Nora. Tel: 0587-145 45. Fax: 0587-143 70. E-post: office@norab.com. www.norab.com

Per Murén, NCC Roads AB – Jag ska hålla föredrag och är lite nervös nu. Det ska handla om energisnåla täkter vilket är ett tacksamt ämne och faktiskt både en miljöfråga och en ekonomisk fråga. Om man tjänar pengar på att vara energisnål blir det genast intressantare och i det fallet går miljö och pengar hand i hand. Dessutom ser jag fram mot de andra föreläsningarna, programmet brukar vara väldigt bra. Magnus Rehula, Sand & Grus AB Jehander – Den här dagen ger oss en inblick åt vilket håll branschen är på väg och SBMI driver sakfrågorna framåt, annars hade det blivit vilda västern (skratt). Jag är rätt ny i branschen men var med i höstas i Jönköping. Det brukar vara intressanta föredrag från olika sidor av vår bransch.

branschdag

r på Läs me msmedle på a sidorn

sbmi.s

SBMIs branschdag samlade en bra bit över hundra deltagare.

Jehander, en ledande leverantör av bergmaterial

HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR HELA TÄKTPROCESSEN Vi hjälper täktägare med att utveckla kreativa verksamhetslösningar. Vår kompetens inom akustik, avfallsplanerig, efterbehandling, geofysik, inmätning, MKB, täktplaner och vibrationer skapar lösningar för bättre samhällen. www.tyrens.se

Sand & Grus AB Jehander är en av de ledande leverantörerna av berg- och grusmaterial till den svenska byggindustrin. Även privatpersoner köper våra produkter till villa, trädgård och fritidshus. Vi producerar, säljer och distribuerar även sand- och jordprodukter samt TenCate Polyfelt geotextilier. Jehander finns representerat i regionerna Göteborg, Stockholm, Gävle och Norrköping. Sand & Grus AB Jehander www.jehander.se

”

Kompetensen finns, inte minst bland kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund.”

Vad tar du med dig hem från dagens branschmöte?

Suzanne Vishaj Falk

na åtaganden är att man kan få förtroende tillbaka. Värdegrunden är viktig och den måste genomsyra alla delar av företaget.

ning som branschen ställs inför framöver. Vi måste hitta sätt att klara av de stora pensionsavgångar som väntar.

Tack för i dag

Panel på scen Moderatorn Åsa Söderström Jerring kallar upp Göran Landgren NCC, PerAnders Truedsson Skanska, K-G Karlsson Swerock, Per-Olof Wedin Svevia, Lotta Bergman Strängbetong på scenen. Dagen ska avslutas med en paneldiskussion om de frågor som bollats mellan scen och åhörare sen tidig morgon. Branschen har bättre anseende i dag än tidigare, menar panelen men vi måste fortsätta arbeta i den här frågan. Alla är överens om att rekryteringen är den största frågan och därmed utma-

Kenneth Johansson avslutar, som sig bör, med en humoristisk sammanfattning av branschdagen och överräcker blomster till dagens moderator. "Det har varit en lång och intressant dag", säger han. Något som säkerligen alla håller med om när de defilerar ut mot garderoben och så småningom tillbaka till jobbet. Om inte i kväll så i alla fall i morgon. Med nya idéer, nya kunskaper och säkerligen nya vänner.

Mugdim Islamovic, SGU – Det var jättespännande med många intressanta föredrag, att få se hur branschen utvecklas och hur olika intressenter ser på framtiden. Särskilt intressant var att få en inblick i hur det ser ut inom forskning och utveckling samt vad vi kan lära oss av andra länder. Dessutom gillade jag diskussionen om etik och moral. Det är frågor som vi ständigt måste arbeta med. Bengt Nilsson, NCC Roads AB – Jag tyckte att diskussionerna runt hållbar utveckling gav mycket. Dessutom gillade jag Swedavias föredrag om informationen kring Arlanda. Där kan vi lära oss mycket och vissa större kontroversiella täkter måste jobba mer med öppenhet och ärlighet. Josefine Berntsson, Chalmers tekniska högskola – Det är första gången jag är med under en sådan här dag och det var många duktiga föreläsare. Frågorna om etik och moral tycker jag är särskilt viktiga. Sen tycker jag förstås att Magnus Evertsson och Erik Hulthén var extra duktiga eftersom de också kommer från Chalmers (skratt).

Söker du driftssäker bandvåg? Våra olika vågdatorer

OJ426P – Bandvågstransmitter med Profibus DP. OJ436 – Över 1 600 sålda enheter, många olika kommunikationsmöjligheter. OJ446 – Reglerande bandvåg med funktion för satsvägning.

Anpassning

Vi bygger våra vågdon speciellt för att passa den transportör i vilken de är avsedda att monteras. Vi konstruerar bandvågar till de flesta stora leverantörer av mobila och fasta krossar, siktar och transportörer.

Eftermarknad

Vi lägger stor vikt på support och finns till hands för det mesta. Alla reservdelar till våra vågsystem är lagervara och skickas i regel samma dag som beställning görs. Kontakta oss för mer information om just Ert behov av bandvåg!

Tallskogsvägen 9 793 35 Leksand oj.s@vagsystem.se

OJs_197x139_blå ram.indd 1

Tel: 0247-13657 Fax: 0247-145 96 www.vagsystem.se

2011-04-21 10.21

Åkare med långt ekipage – I dag har jag kört tre vändor hittills. Två stycken till Öckerö. Åkaren Marcus Andersson sitter bekvämt i sitt långa ekipage. – Den är otroligt smidig, jag har två vagnar, den ena är som en kassett som kan dra in flaket på släpet. Han har precis återvänt för att hämta ännu en last från Vikans Kross på Hisingen i Göteborg.

Fakta Marcus Andersson Yrke: Åkare. Började köra i december 1999. Jobbade innan dess på ICA. Bor: Utanför Ytterby. Ålder: 35 år. Familj: Sambo och sonen Elvin, nio månader. Fritid: Jag försöker hinna med att träna så mycket som möjligt. Jag och en kompis kör Vasaloppet. Vara med familjen är också viktigt.

krossordet # 111

reportaget

krossordet # 111

Transportledare Jimmy Simensen på Vikans Kross tar emot en åkare. På disken står burkar med prov på olika grusstorlekar.

Det är en disig, grå morgon med duggregn när Stenkoll besöker täkten. I själva hjärtat, vågstationen, arbetar alltid minst två personer. Just nu är dock transportledarna Alexander Gruber, Nathalie Röhrs, Sven Johansson och Jimmy Simensen inne samtidigt för rast och avlösning. – Två komma fem ton, ficka tre, säger Jimmy Simensen via telefon till en lastare som står utanför och behöver instruktioner om var i täkten lasten ska hämtas.

mellis Utanför passerar lastbilar i en strid ström. En del förare kommer in för en pratstund eller hjälp med att fylla i blanketter men de flesta är vana åkare och klarar sig själva.

krossordet # 111

”

Klockan sex öppnar vi, då står bilarna i kö.”

– Klockan sex öppnar vi, då står bilarna i kö, säger Jimmy Simensen. Han och kollegorna tycker att samarbetet med åkarna fungerar bra och rasterna planeras så att driften är i gång hela dagen. Om det är något transportledarna skulle önska är det en tydlig märkning med siffror på åkarnas flak. – En väl utmärkt maxlast gör det enklare för hjullastaren att se hur mycket varje bil kan ta, säger Alexan-

Jimmy Simensen der Gruber. Stämningen är god på vågstationen, kaffepannan står ständigt på, kunder och kollegor tittar gärna in en stund. Jimmy Meiers, som bland annat kör hjullastare, är en av dem. – Jag tycker det fungerar bra här. Man har förståelse för de förare som är ovana och kanske ställer sig för långt bort. Till Vikans Kross kommer i huvudsak lastbilscentralens bilar men även

reportaget

privatpersoner hämtar olika sorters krossad sten här. Kommunen är en stor kund, det går åt mycket grus till väghållningen i Göteborg. – När det rullar som mest är det fyra till sex bilar i minuten här, säger Nathalie Röhrs som sitter i kassan. Täkten har öppet mellan 06.00 och 16.00 och har varit i gång i cirka 45 år. – Vi håller på i minst 20 år till. Nu tillhör täkten Skanska men det gjorde den inte från början. Göteborgs kommun äger marken och vi förvandlar den sakta från berg till plan yta, säger Jimmy Simensen.

– I snitt kör våra förare åtta laster per dag. De kör till olika täkter runt Göteborg, jag kör i huvudsak hit. Hur länge har ditt åkeri varit verksamt? – Farsan startade på 70-talet, han har nyss fyllt 65 och tanken är väl att jag tar över så småningom.

mellis

Vad är det för fördelar med yrket? – Jag tycker att det är skönt att vara ute och se mig omkring, träffa folk. Det är väldigt fritt men ändå inte. Man är ju jagad av tiden, vi jobbar på ackord. Färdskrivaren rullar ju på även om man hamnar i en kö till exempel.

En av de förare som dagligen hämtar från Vikans är Marcus Anderson på Hisings Backas Åkeri AB.

Finns det någon nackdel med yrket? – Tiden kan ta slut mitt under ett

jobb. Efter fyra och en halv timma piper färdskrivaren, då måste man ta en paus. Det kan bli att man slarvar med maten. En annan nackdel är att det är svårt att veta när man slutar. – Jobbet kan vara svårplanerat. Man kanske har stämt möte på eftermiddagen men då kan färdskrivaren ställa till det. Eller något kan gå sönder. Man kan också få skador i rygg, knän och axlar. Jag tänker på att inte hoppa från flaket för att spara knäna. Det gäller att träna, det går inte att komma hem och slå sig ner i soffan, konditionen är viktig.

Marcus Andersson kikar in genom luckan och byter papper med transportledare Nathalie Röhrs.

Hur ser framtiden ut? – Svårt att säga, vi kanske utökar. Vi tar tillfällena när de kommer  krossordet # 111

FAKTA Hisings-Backa Åkeri AB Ingår i Hml, Haga Mölndal Lastbilscentral. Tolv bilar och tolv anställda förare. Ägare: Ingemar och Marcus Andersson. Gruskörning mestadels för Skanska och Jehander, men har också andra kunder för andra typer av transporter.

och tar ställning då. Ibland är det någon åkare inom Hml, lastbilscentralen vi tillhör, som ska sälja sin bil och då köper vi. Vi håller oss hela tiden inom centralens väggar.

– Det är ett evigt letande efter maskinister i det här yrket, säger Marcus Andersson medan han svänger runt på en byggarbetsplats för att se var han ska lämpa av sin last. Ena halvan av ekipaget står en bit bort. Marcus Andersson hämtar ett lass först, han tippar av det och sedan hämtar han kassetten på släpet och kör ett lass till. Den krossade stenen ska bli underlag för nya bostäder. I bakgrunden syns del av Västra Frölundas höghus.

Slitplåt OF

Vägstål

Vad vet du om SBMI? – Jag är inte så bekant med SBMI men tycker att medlemsföretagen och åkarna sysslar med samma typer av körningar och att alla drar åt samma håll.

Skärstål och slitribbor

Slitplåt OF400 Nu har vi även slitplåt OF400! OF400 är en formbar och mycket slitstark nyhet till tex skopsvep och flak! Just nu har vi 100 ton tillgängligt för leverans direkt från lager! Tänder och skärskydd

www.olofsfors.se/stal • Tel: 0930-311 40 E-mail: order@olofsfors.se • Fax: 0930-311 41

Övriga produkter

Bas- och sparskär

VI SES PÅ MASKINEXPO I BARKARBY DEN 19–21 MAJ 2011. MONTER X73. VÄLKOMNA!

Max fraktkostnad 500:Fraktfritt från 10 000:www.olofsfors.se

krossordet # 111

Tel 0930-311 40

reportaget

”

Jag kör totalt cirka 20–25 mil om dagen i stan.” Är det något problem med täkternas öppettider? – Nej, det är snarare de som blir stressade när vi har rast. Vikans Kross är bra, det finns alltid någon i tjänst. Det är bra service, jag vet andra ställen som ställer maskinerna under rasterna. Det är ganska kasst, kunderna blir lidande och får betala för min väntetid. En del grustäkter ligger också nära hus, då får man bara hämta ett visst antal gånger per dag.

Marcus Andersson på väg ut med två lass.Vikans har två vågar, en manuell och en automatisk. Det lilla huset i mitten är själva vågstationen.

Marcus Andersson

• Ljuddämpad citymodell • Fjärrstyrning • Frostskyddad • Två vattensteg • Upp till 60˚ kastvinkel

Hur ser en vanlig dag ut? – På morgonen vet jag ofta var jag ska på första körningen, sedan blir det olika lass hit och dit. Jag kör totalt cirka 20–25 mil om dagen i stan. Det 

Fakta Vikans Kross En fast kross som ägs av Skanska. Täkten är cirka en kilometer lång. Har både upplag och utlassningsfickor. Det finns ett asfaltsverk och två betongstationer på området. Tillhandahåller alla former av krossmaterial. 12 tjänstemän och 25 yrkesarbetare arbetar på Vikans. Förra året kördes 1,2 miljoner ton krossmaterial ut från täkten. Det finns en våg in och två vågar ut, en sköts automatiskt med kort som chaufförerna själva drar.

DAMMBEKÄMPNING

DUZTECH AB • Hagvägen 18 • SE-831 48 ÖSTERSUND, Sweden Tel: +46 (0)63-10 06 06 • E-mail: info@duztech.eu • DUZTECH.COM krossordet # 111

brukar bli åtta vändor om dagen. Tänker du på miljön? – Vi måste köpa nya bilar hela tiden för att få köra i miljözonen och får heller inte vara med i lastbilscentralen utan miljöbilar. De jobbar mycket för miljön. Jag tankar ungefär 150 till 200 liter diesel om dagen. Förra året tankade företaget för runt tre miljoner, grusbilarna drar mest. Marcus Andersson berättar att hela Göteborgsområdet är inrutat i transportzoner med olika taxor. Inne i en bod som fungerar som fika- och lunchrum, sitter kartor uppsatta. Marcus Andersson värmer maten i mikron. I dag är han ensam på sin lunch, ibland kan han möta andra förare och få en pratstund. – Det är ett ensamt jobb men jag trivs med omväxlingen. Ingen dag är n den andra lik.

STENKOLL x-xx

reportaget

I fikarummet hänger kartor med zonindelningen över Göteborg. Det är olika taxa för olika områden.

Marcus Andersson kör ett speciellt ekipage som består av en extra vagn med en kassett. Genom den kan han dra över flaket till det första släpet. – Det är ett otroligt smidigt ekipage för den här typen av körning. Här får han påfyllning på Vikans Kross med 0-90 som ska bli förstärkningslagrer till en ny väg i ett bostadsområde.

bankgaranti eller försäkring r på Läs me msmedle på a sidorn

sbmi.s

Säkra täkten En grus- eller bergtäkt som går i konkurs får inte bli en dyr historia för skattebetalarna, därför kräver samhället garantier för efterbehandlingen. Drygt hälften av landets länsstyrelser föredrar bankgarantier före försäkringslösningar som ekonomisk säkerhet. Stenkoll reder ut varför och tittar närmare på försäkringen som alternativ. Text: Carina Tyskbo

äkttillstånd har långa löptider, upp emot 30 år. Om entreprenören går i konkurs efter tio år kan länsstyrelsen behöva upphandla med en annan entreprenör för att återställa täkten. Då träder bank- eller försäkringsgarantin in. Robert Maurer på Moderna Garanti berättar att försäkringsbolagen kan utgöra ett alternativ till den sedan länge etablerade bankgarantin. – I vårt fall arbetar vi med muntlig finansiell information. Vi samtalar med kunden, tar ut kreditrapporter och årsredovisningar. Täkten besöker vi inte men vill se det signerade täkttillståndet från länsstyrelsen för att få en bild av entreprenören. Vi har ingen schablonisering, utan gör en riskbedömning från fall till fall, säger Robert Maurer.

Fördelar med försäkring Moderna Garanti vet att entreprenörerna ofta är sent ute med sin ansökan och de är vana vid att arbeta under stark tidspress. Normalt tar processen en till två dagar, men vid mer komplexa ärenden kan det röra sig om upp till en vecka. Konceptet är att förenkla administrationen så långt det är möjligt. Via en elektronisk rutin kan kunden dessutom nå, skriva ut och sända sitt signerade dokument med vanlig post. Alla länsstyrelser accepterar inte försäkringsbolag. En undersökning som SBMI gjort visar att 13 länsstyrelser* svarade nej på frågan om de godtar försäkringslösningar istället för bankgarantier. Robert Maurer tror att det hänger samman med en generell

krossordet # 111

syn på banken som något mer pålitligt. Bank byter man inte i första taget och ofta finns varken orken eller engagemanget till att sätta sig in i vad ett byte innebär. Fördelarna med försäkringslösningar enligt honom är att entreprenörens kapital frigörs eftersom man slipper binda upp det med en borgensförbindelse, spärra pengar på konton eller göra inteckningar. Dessutom slipper man uppläggningsavgift och premiekostnaden ligger nära bankernas årsavgifter. Eftersom det görs en individuell bedömning av varje enskild ansökan varierar premiesatsningarna.

Komplicerat språk En av länsstyrelserna i enkäten uttrycker en oro kring detta med premierna. Vad händer om verksamhetsutövaren kommer på obestånd eller struntar i att betala premierna – faller säkerheten då? – Försäkringsbolagets förpliktelse gentemot länsstyrelsen är ett självständigt betalningsåtagande som är helt oberoende av om verksamhetsutövaren betalar premie. Vi erbjuder i det här fallet ett borgensåtagande som motsvarar en traditionell bankgaranti. Så långt det är möjligt försöker vi ha ett långsiktigt engagemang. Men skulle ett bolag hamna i ekonomisk förlust två-tre år i rad och kapitalet urholkas måste vi diskutera en justering av avtalet. Hur premien sedan betalas är en avtalsfråga mellan försäkringsbolaget och försäkringstagaren. Det skiljer sig inte från motsvarande hantering när det gäller bankgarantier, säger Robert Maurer.

Robert Maurer på Moderna Garanti anser att försäkringsbolagen kan utgöra ett alternativ till den sedan länge etablerade bankgarantin.

I framtiden kommer industrisegmentet att acceptera försäkringslösningar på ett annat sätt än nu, det är en utveckling som också varit tydlig utomlands. De länsstyrelser som Moderna Garantier ställt ut försäkringslösningar till spänner från norr till söder i vårt land. Frågetecknen har mest rört generella textformuleringar – det juridiska språket kan vara komplicerat och intetsägande, men vissa komponenter ska alltid finnas med, menar Robert Maurer.

Långsiktig partner – Vi tar naturligtvis upp synpunkter och lämnar information om det behövs, både i direktkontakt med länsstyrelsen och med entreprenören om det behövs. Det här är ett trepartsförhållande mellan beställaren/förmånshavaren som är länsstyrelsen, entreprenören och försäkringsbolaget. Vi tar risken och garanterar att entreprenören fullföljer sitt uppdrag. Så långt det är möjligt vill vi hjälpa entreprenören och i det stora hela har det fungerat bra. – Dessutom är vi själva återförsäkrade, har ett kreditbetyg hos Standard and Poor´s och är godkända av alla de största byggbolagen i Sverige – det borgar för att vi är en långsiktig trygg partner.

fakta En säkerhet skall godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet. Säkerheten skall prövas av tillståndsmyndigheten. Lag (2007:661).

försäkring

Per-Olof Martinsson arbetar på länsstyrelsen i Västra Götalands län. Ett av de län som valde att svara nej på SBMIs enkät om de godtar försäkringslösningar som säkerhet.

Godtar ni försäkringslösningar istället för bankgarantier? Länsstyrelsen i Godtar Örebro län Ja Jämtlands län Ja Västerbotten Ja Västmanlands län Ja Södermanlands län Ja Gävleborgs län Ja Kronobergs län Ja Norrbottens län Nej Gotland Nej Östergötland Nej Kalmar län Nej Skåne län Nej Jönköpings län Nej Stockholms län Nej Dalarna Nej Värmland Nej Uppsala län Nej Västra Götaland Nej Blekinge län Nej Västernorrlands län Nej Ej svarat: Halland Resultat av SBMIs enkät september 2010 till landets länsstyrelser

”Tanken är att skydda skattebetalarna” Per-Olof Martinsson arbetar på länsstyrelsen i Västra Götalands län, ett av de län som valt att svara nej på SBMIs enkät om huruvida försäkringslösningar godtas som säkerhet. Vid två tillfällen har säkerheter godtagits som utfärdats av kreditförsäkringsbolag, men hittills har policyn varit att bara bankgarantier och spärrade konton godkänns. Varför svarade ni nej? – Jag tror att länsstyrelsernas inställning hänger samman med att andra lösningar är förknippade med vissa osäkerheter och administrativa bekymmer. Banksäkerhet och spärrad bankbok är enkelt, väl beprövat och tryggt. Men det finns inget principiellt hinder för andra alternativ till exempel genom försäkringslösningar. Mil-

jöbalken föreskriver att en säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för ändamålet*, och det är ytterst miljöprövningsdelegationen som avgör om en säkerhet är godtagbar. Jag kan tänka mig att det finns fördelar med försäkringslösningar och andra alternativ. Bankgarantierna medför ju årliga kostnader och försämrar också bolagens likviditet motsvarande borgensbeloppen. Den övergripande tanken med säkerheten är att skydda skattebetalarna så att de slipper betala något som ett bolag orsakat, till exempel om bolaget går i konkurs och täkten inte är efterbehandlad. En säkerhet ska inte vara större än motsvarande kostnad för att göra en godtagbar efterbehandling, menar Per-Olof Martinsson. Bara i Västra Götalands län finns mer än

200 miljoner kronor låsta i säkerheter. Bara en gång på drygt tjugo år har han varit med om att ta en säkerhet i anspråk. – Jag tror det går att hitta andra lösningar som innebär att kostnaderna kan sänkas och mer kapital behållas inom bolagen. Branschen borde gå samman för att hitta sådana alternativ. – Kanske det går att bilda en gemensam stiftelse som förvaltar ett tillräckligt stort kapital för att med god marginal kunna gå i borgen för alla verksamhetsutövarna? På så sätt kunde alla tillsammans vara med om att sänka kostnaderna och hålla kvar mer pengar inom bolagen och branschen. Vi borde se över detta, titta på olika lösningar och diskutera vad som är rimligt, säger Per-Olof Martinsson.

krossordet # 111

genmäle

Kommentarer till artikeln på sidan 15 i Stenkoll nr 109, november 2010 I förra numret av tidningen Stenkoll finns en artikel som beskriver hur geofysiska mätningar kan användas vid grus- och bergtäkter. Som geofysiker tycker jag att det är bra att ni för fram geofysi- Bo Löfroth kens möjligheter till en krets som många gånger är obekant för dem. I artikeln förekommer dock en del uppgifter som jag tycker är tveksamma och lite vilseledande. Jag vill gärna kommentera dessa. Artikeln handlar mest om resistivitetsmätningar. Metodens fördelar gentemot andra geofysiska metoder som georadar och seismik framhålls. Det sägs till exempel att metoden ger tusen mätpunkter på en timme och man jämför detta antal med borrpunkter. Även om mätsystemet är snabbt jämfört med tidigare mätsystem så är det inte sannolikt att man kan samla in så många mätvärden på en timme. Men man bör framförallt inte jämföra antal mätpunkter med antal borrpunkter. När man samlat in sina elektriska mätdata för man över dem till ett behandlingsprogram. Programmen arbetar i regel efter antagandet att alla förändringar i marken sker i längsled utefter mätlinjen medan förhållandena tvärs mätlinjen är oföränderliga (vilket naturligtvis inte är riktigt sant).

oriktigt (jag har arbetat med georadar sedan mitten av 1980-talet och har även en hel del erfarenhet av elektriska mätningar). Med georadar kan man när det gäller måttliga jorddjup (max cirka sju meter) i normalfallet mäta bergets läge med större noggrannhet än med elektriska mätningar. I artikeln nämns seismik som är en robust, vedertagen och allmänt tillämpad metod över hela världen – just för att kartlägga bergnivå och att lokalisera svaghetszoner i berg. Det finns knappast något vattenkraftverk ifrån 50-talet och framåt i Sverige där bergförhållandena inte undersökts med seismiska mätningar. Visst är det riktigt, som det sägs i artikeln, att maskiner och krossar skapar seismiska störningar – men det kan ofta lösas genom att man helt enkelt genomför mätningarna när det är lugnt i täkten. En geofysisk metod som inte nämns i artikeln är magnetiska mätningar. Här kan man i vissa fall utnyttja det faktum att olika bergarter har olika innehåll av det magnetiska mineralet magnetit. Detta kan utnyttjas för att kartlägga utbredning av olika bergarter i jordtäckta områden. Man bör vara försiktig med att framhålla någon geofysisk metod som bättre än någon annan. Alla metoder har sina styrkor – och

Slutprodukten, det vill säga den av programmet föreslagna resistivitetsfördelningen, presenteras ofta som ett tvärsnitt med olika färger för olika resistiviteter i marken. Därefter är det geofysikerns uppgift att tolka dessa, det vill säga att ”sätta etiketter” på de olika resistivitetslagren. Här bedömer han eller hon var berggrunden ligger, eller var gränser mellan olika jordarter finns. Denna tolkning kräver både erfarenhet och kännedom om de lokala markförhållandena. Information från provgropar eller från borrhål är av stort värde. Sådana här tolkningar kan göras till en viss gräns – men att som det sägs i artikeln kunna ”få en uppfattning om vilken typ av grus det finns i marken” är nog att överskatta tolkningsmöjligheterna. Att utifrån elektriska data bedöma var övergången från jord till berg ligger låter sig enligt min mening inte heller göras med större noggrannhet än vad många andra geofysiska metoder tillåter. I artikeln jämförs resistivitetsmätning med georadarmätning. Det påstås att georadarn inte ger samma upplösning som resistivitetsmätningar. Detta påstående är enligt min uppfattning

krossordet # 111

En sammanställning av ett mätresultat som har utförts med en magnetometer (GSM-19). Bilden är uppbyggd av cirka 450 enskilda mätvärden och visar variationen i magnetfältets styrka inom mätområdet.

sina svagheter. Använd dem rätt! Seismiken är bland annat känslig för vibrationer och tjäle, omvänd hastighetsfördelning i marken kan ibland skapa en blind zon. Georadar har svårt att penetrera finkorniga jordar som silt och ler. Resistivitetsmätningar kan lätt störas av elektriska installationer eller av rör och ledningar i marken och kontaktresistans i grusiga jordar är ett inte ovanligt problem. Alla geofysiska metoder utnyttjar de naturlagar som råder – oavsett om det handlar om elektricitet, radarvågor, akustiska vågor eller magnetiska fält. Samtidigt begränsas metodernas möjligheter av precis samma naturlagar. Det kan vara lätt att – omedvetet eller inte – överskatta en viss metod framför andra, speciellt när man vill marknadsföra den. Men man bör vara medveten om att de kunder man vänder sig till nästan alltid saknar den kunskap som krävs för att värdera de påståenden som görs. Mätresultat som inte riktigt uppfyller vad som förväntats kan lätt leda till att en geofysisk metod hamnar i vanrykte trots att den vid rätt tillfälle och på rätt plats kan vara ett alldeles utmärkt hjälpmedel. Bo Löfroth, MRM Konsult AB

www.pjjonsson.se

Jonsson L6800 Driftsäker och genomtänkt konkross på larv Aktiebolaget P.J Jonsson & Söner 894 41 ÖVERHÖRNÄS | Tel 0660-731 00 Fax: 0660-732 75 | info@pjjonsson.se | www.pjjonsson.se Säljare Carl-Henrik Gustafsson 070-732 76 86

Bra vibrationer? Vi vet. Metron Miljökonsult är ett expansivt konsultföretag som främst arbetar med tekniska utredningar vid miljöstörningar med fokus på vibrationer. Vi har en kontinuerlig utveckling av våra mätsystem som vi använder med stor framgång över hela landet. Vi samarbetar med bl a Skanska, NCC Roads, Swerock och Sydsten rörande vibrationsmätning kring ett antal bergtäkter. Dessa täkter ligger bl a i Rockneby, Veberöd, Dalby, Spånstad, Bohus, Falun och Sälgsjön. Våra instruments goda förmåga till långtidsmätning, med inrapportering och webbpresentation, medför kostnadsbesparingar genom att ha årsmätning. Läs mer om oss på www.metron.se.

GÖTEBORG | FALUN | SUNDSVALL www.metron.se

krossordet # 111

POSTTIDNING B

Returadress: Krossordet Stenkoll, Sveriges Bergmaterialindustri, Box 55684, 102 15 Stockholm

Optimera din krosskammare! Låt oss diskutera prestandan på ditt slitgods – en ny värld kan öppna sig! Kontakta något av våra service- och försäljningskontor för mer information, vi finns i hela landet. Metso Minerals (Sweden) AB, www.metso.com Kiruna tel 0980-754 40 | Gällivare tel 0970-120 60 | Luleå tel 0920-25 06 80 Grängesberg tel 0240-220 30 | Stockholm tel 08-474 21 50 | Karlstad tel 054-85 10 50 Jönköping tel 036-18 40 10 | Göteborg tel 031-80 70 90 | Bjuv tel 042-883 80 tel# 0410-525 00 krossordet 111 48Trelleborg