OM HEMAB 2013–2014

om 2013

»Tänk att få applåder och hurrarop för sitt arbete.

Hur vanligt är det om man inte är rockstjärna eller cirkusartist?«

vd ingem ar for zelius berättar stolt om när ett arbetslag från hemab åkte över Hemsön efter att ha ordnat så att strömmen kom tillbaka efter stormen Ivars härjningar i mitten av december 2013. »Människor stod längs vägen och tackade samtidigt som husen började lysa upp igen. När jag hörde om den händelsen så insåg jag än en gång hur centralt det är med ett fungerande elnät. Det är en livsnerv för hela samhället. Under drygt en vecka var det hårt och lojalt arbete från många som räddade situationen. Den typ av uppskattning som visats oss från kunderna tror jag är ganska ovanlig med tanke på den självklara karaktären våra tjänster har. Alla positiva tillrop gav oss massor med extra energi i det mödosamma återställningsarbetet.« ivar var ver kligen förödande och kostade oss omkring 7 – 8 miljoner kronor. »Att planera för extraordinära händelser är omöjligt och givetvis påverkades vårt resultat. Vinsten hamnade därför på 8 miljoner kronor i stället för de 15 som det såg ut att bli ända till moder natur ville något annat. Precis som tidigare år har vi god kontroll på ekonomin. Utan stormen så skulle avkastningen med god marginal ha överträffat ägarens krav.« 2013 var på många andra sätt ett händelse­­rikt år med en rad positiva inslag. »Vi nådde målet att ha länets lägsta pris för flerbostadshus. Det stod klart då Nils Holgersongruppen presenterade sin nationella prisrapport. Det är en milstolpe som vi har arbetat för att nå i flera år. När vi satte upp målet så började det som en intern dialog och när vi kände oss trygga med att det var ett möjligt sätt att jobba så kommunicerade vi också budskapet utåt.

Att målbilden fanns där, väldigt tydlig, gjorde att alla blev extra engagerade i att hitta nya idéer och lösningar.« 2013 var också första hela året med produktion av el från de två nya vindkraft­ verken. »Båda har fungerat förträffligt och leve­ rerat över förväntan. Vi hade inga tekniska problem över huvud taget och det blåste

på bra. Produktionskalkylen överträffades med 23 procent. Som alla vet behöver vi mer förnyelsebar el, och då känns det bra att vi kan bidra lokalt i Härnösand. Att vindkraften dessutom ger ett ordentligt resultattillskott kommer hela Härnösand till gagn.« m er på det glädjande kontot är öpp­ nandet av Härnösands Kretsloppspark som är en centralt belägen och modern åter­ vinningscentral med generösa öppettider. »Det är en rejäl och för kunden enkelt fungerande anläggning. Det känns bra att vi efter flera års förberedelser gått i mål med det projektet också. Fler saker är på gång. Till exempel småskalig bio­ gasproduktion vid Älands återvinnings­ anläggning. Där ska det årligen tillverkas förnyelsebar energi i form av biogas motsvarande 300 000 liter diesel.

Förberedelser för bygget har redan startat och allt ska vara klart i början av 2016. ett annat projekt vi arbetat inten­ sivt med under några års tid, och som förverkligas under 2014, är insamlandet av matavfall. Vi satsar på ett system som vi blir först med norr om Stockholm. Det blir helt andra kärl för hushållen som får två olika sorteringsalternativ att välja mellan.

Den grundläggande tanken är att miljö­ vinsten blir betydligt större när vi sorterar allt avfall och gör biogas och biogödsel i stället för att elda upp matavfallet.« Ingemar Forzelius höjer blicken och berättar att den största utmaningen är att fortsätta utveckla verksamheten för att gynna Härnösand. »ja, det är otroligt angeläget att vi som kommunalt bolag levererar mervärden till samhället. Ta bara det här med vår lågprisfilosofi. Uträkningar visar att det leder till en ökad köpkraft på cirka 40 miljoner kronor om året som stannar kvar i kommunen. Ett annat exempel är att vi nu drar igång ett lärlingsprogram för unga människor som ännu inte har kommit in på arbetsmarknaden.«

Det effektiva lugnet 2

4 7 9 12 13 14 16 20 24 25 42 44

RENT VAT TEN

STORT OCH LITE T

STR ÅL ANDE IDÉ

BIOGAS I TANK ARNA

MATNY T TIG ENERGI

ÅTER-WIN-WIN

LOK AL KR AF T

SKOGEN VÄRMER

AT T VAR A NÄR A

ÅRSREDOVISNING

L ÄNE TS L ÄGSTA

DIN MIL JÖIDÉ?!

ANSVARIG UTGIVARE ANDRE AS EINARSSON, PROJEK TLEDARE MAGDALENA ÅKERROS.

efter stormen.

PRODUK TION SE IDE A, AD SUSANNE EKELUND, SKRIBENT PER ARONSSON. FOTO OMSL AG ANNA THORS, INL AGA MICHAEL ENGMAN, ALLTID MARKNADSBYR Å, ANNA THORS, PIA S JÖBERG, NIKL AS FORSLUND, ANDRE AS EINARSSON, THERESE KEMPPAINEN, PE TER TUTHERHAGEN, JOHAN WILLNER OCH PWSGRUPPEN. RE TUSCH ACCIDENS. TRYCK HEMS TRÖMS TRYCKERI [ SMART MIL JÖCERTIFIERING ]

PAPPER SOPOROSE T PREMIUM [ FSC-CERTIFIERING ]

om vattenskydd

DÄRFÖR FINNS VATTENSKYDDSOMRÅDEN

För att alla ska få rent och gott vatten.

Karolina Andersson är fascinerad av vatten.

Hon säger att det finns så många aspekter på vilken betydelse vattnet har för allt levande.

Vanligt vatten är allt från ett suveränt lösningsmedel till vårt viktigaste livsmedel. »Just därför är det centralt att skydda de områden där vi hämtar vårt vatten ifrån.

Det är vad som driver oss som jobbar med att utveckla och förbättra skyddet. Vi är alla beroende av rent och klart dricksvatten.«

k arolina andersson är teknisk handläggare på hem a b och just nu arbetar hon med processen att skapa eller förnya vattenskyddsområden för alla de sju vattenverken i Härnö­ sands kommun.

Eftersom varje område är unikt så gäller det att ta hänsyn till lokala förutsättningar. Hur ser geografin och topografin ut? Vilka bor i närheten?

Vad finns det för företag?

Lantbrukare? Hur påverkas de av de regler och föreskrifter som omgärdar ett vatten­ skyddsområde? »Det är viktigt att lyssna och informera. Det vill säga att ta in lokala synpunkter från de som lever och arbetar i området och att samtidigt informera om hur vi ska skydda det livsviktiga vattnet.

Inför skapandet av varje nytt område genomför vi därför all­ tid samråd och den dialog som uppstår är väldigt betydelsefull.

Just nu jobbar vi med att ta fram samrådshandlingar i arbetet med att skapa ett nytt vattenskyddsområde som består av Bondsjön, Långsjön och Öjesjön. Det är ett stort och fint sjösystem där till­ rinning sker från ett antal sjöar och mindre vattendrag upp­ ströms. Allt hänger ihop och det är bland annat därför som hela områden måste skyddas.«

Karolina Andersson är civilingenjör i miljö- och vattenteknik och handläggare på HEMAB för vattenskyddsområdena i Härnösands kommun.

4

Dricksvatten tas från vattentäkter som är känsliga för påverkan.

För att skydda dricksvattnet pågår ett nationellt arbete med att införa och förnya vattenskyddsområden.

om vattenskydd

»Zonerna är till för att dela in varje vattenskyddsom­ råde i olika delar med olika restriktionsnivåer. Det är ett sätt att säkra att vattnet håller hög kvalitet både nu och i framtiden. Helt enkelt hållbart för många generationer. Vårt fokus är att alla i kommunen ska ha rätt till bra dricksvatten.

Så måste det vara.«

DEN TERTIÄRA ZONEN

Ett dagligt arbete för bra kvalitet på dricksvattnet

Ett vattenskyddsområde Den här principskissen visar hur avgränsningen för ett vattenskyddsområde och indelningen i olika zoner längs vattendragen kan se ut. Tanken är att noggrant ange vad som ska skyddas och vad som gäller.

DEN SEKUNDÄRA ZONEN

DEN PRIMÄRA ZONEN

VATTENTÄKTSZONEN Avgränsas kring uttagsområdet i sjön eller grundvattentäkten. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område.

DEN PRIMÄRA SKYDDSZONEN Finns för att riskerna för akuta föroreningar ska minimeras.

DEN SEKUNDÄRA SKYDDSZONEN Finns för att skydda från förorenings­ spridning genom avrinning direkt på marken och genom grundvattnet.

GRÄNS FÖR VATTENSKYDDSOMRÅDET

Moderna vattenskyddsområden Naturvårdsverket har tagit fram nya riktlinjer som är till stor hjälp i arbetet. Målet är att skapa moderna vattenskydds­ områden. »Med moderna menas att områdena ska vara bättre anpassade efter platsen och sättet vi lever på idag. Att reglerna noggrant utformas

6

VATTENTÄKTSZONEN, SJÖAR OCH VATTENDRAG

efter hur exempelvis topo­ grafin ser ut, vilka jordarter som finns och att det görs en detaljerad riskinventering.

Hur ser det exempelvis ut med jordbruket, vägarna och bebyggelsen?« Det känns bra att vi i Härnösand ingår i det natio­ nella arbetet med att värna den kanske viktigaste natur­ resursen. I grunden handlar

DEN TERTIÄRA SKYDDSZONEN Här handlar det om att även markoch vattenutnyttjande som kan påverka vattnet negativt iett längre tidsperspektiv ska skyddas.

GRÄNSEN TILL DEN OMGIVANDE MARKEN I den här principskissen är hela tillrinningsområdet vattenskyddsområde.

det om att nå de nationella miljökvalitetsmålen om levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet och god bebyggd miljö. Bakom de kanske smått byråkratiska orden finns något som det verkligen är värt att kämpa för.« Varje vattenskyddsområde delas in i fyra zoner – vatten­ täktszon, primär zon, sekundär zon och tertiär zon.

Förutom att vara handläggare för vattenskyddsområdena så arbetar Karolina Andersson bland annat med miljörappor­ ter för avloppsreningsverken och ansvarar för att ständigt uppdatera den digitala kartan över vatten- och avlopps­ systemen i Härnösand. »Det är mycket arbete som görs i det tysta av många olika yrkesgrupper för att det bara ska vara att vrida på kranen.

Dagliga provtagningar av vattenkvaliteten, spolning av filter, tillsyn, reparationer och förbättringsarbeten är några exempel.

Vi skickar med jämna mellanrum även in prover till ett ackrediterat laboratorium för utökad kontroll. I vatten­ verken använder vi uv-ljus för desinfektion av vattnet, som är ett effektivt sätt att undvika parasit- och bakterieutbrott.« Det kommunala vattnet i Härnösand håller genom­ gående en hög kvalitet och smakar och gör gott. »Vi är medvetna om att det fortfarande förekommer variationer i smak under året, särskilt under tidig höst då råvattnet i ytvattentäkten når sin högsta temperatur, men vi kan tydligt se i våra kund­ undersökningar att vattnet upplevs som allt bättre.« Karolina Andersson understryker att det aldrig går att slår sig till ro. »Ja, det finns alltid utrymme att fortsätta att utveckla processerna. Allt för att få ännu bättre kvalitet i alla led.«

om litet och stort

Kreativa kretsloppor och miljöns mysterier.

Ny algenergi. enligt ett eu-dir ektiv ska tio procent av alla fossila bränslen inom eu vara utbytta mot förnybara alternativ år 2020.

För att uppnå detta krävs det nya tanke­ banor, och det har Hugo Wikström från Algkraft insett.

Under 2013 startade hem a b, tillsam­ mans med Hugo, ett unikt och spännande algodlingsprojekt. Algers förmåga till högeffektiv fotosyntes är ur energi­ synpunkt mycket intressant och syftet med projektet är att ta reda på förutsättning­ arna för kommersiell algodling i nordiskt klimat. Odlingen kommer att bestå av fyra bassänger. Två vid Nordviksskolan och två i Härnösands energipark hos hem a b.

Härnösands energipark är en arena för företag, skolor och forskare och en möjliggörare för den här typen av satsningar i Härnösand.

VEM VINNER I VINDKR AF T? Vårt engagemang i ungas kreativitet och nyfikenhet har visat sig på flera olika sätt.

Tävlingen »Vad är vindkraft för dig?« ledde till många nya tankar och idéer.

K R A F T F U L L A K R E A T I VA K R E T S L O P P O R Kreativiteten flödade även inför invigningen av Härnösands Kretslopps­ park, då vi fick in flera hoppande härliga bidrag till hur en »Kretsloppa« kunde se ut.

MIL JÖNS MÅNGA MYSTERIER Eftersom vi vet att läromedel är dyrt för skolan så skänkte vi i början av året boken »Miljöns mysterier« till alla klassföre­ ståndare i årskurs 1 – 6 i Härnösand.

E N E R G I PÅ S T U D I E B E S Ö K Vi har även haft flera studiebesök vid vindkraftverken på Bräntberget och Vårdkasen på tema vindkraft och energi.

Fjärrvärme och gamla bilar. det n ya gr eppet med att frångå den traditionella föreläsningssalen vid årets kundträff blev lyckat. 125 fjärrvärme­ kunder dök upp den 5 december på Calle Lundqvists bilmuseum.

Vi bjöd på information om fjärrvärme, fika, mingel och sköna bilanekdoter.

Sortera smart.

Lyckad familjedag på Vårdkasen. den 16 m ars 2013 arrangerade hem a b familjedag på Vårdkasen.

Dagen bjöd på strålande sol och drygt 500 glada besökare. Pulkaracet i tre olika klasser var mycket uppskattat av alla åldrar, andra passade på att få lite härlig skidåkning, medan andra bara njöt av den värmande vårvintersolen.

Allt som allt en mycket lyckad och uppskattad dag, som vi kunde genomföra tack vare ett gott samarbete med Härnösands Alpina.

vi behöver alla bli bättre på att sortera och återanvända. Med hem a bs digitala sorteringsguide, som lanserades hösten 2013, är det enkelt och praktiskt.

Där får du veta hur du ska sortera allt från kaffesump till bildäck. När du använder guiden kan du även vara med och utveckla innehållet i den.

Du kan dessutom lägga till en appliknande genväg till guiden i din smartphone eller surfplatta. Smart, va!?

7

om stort och litet

Vill du veta mer om vad vi gör?

Följ vår blogg!

r j ö oc h e n er g i.

tiv.

under hösten fattade

t i f r ån e t t hel he

t s pe

r sp

gga

m il

ek

L in d a J o h a n s s o n b l o

om

idén m ed hem a b-bloggen är att bidra med perspektiv och sprida kunskap.

Ibland är det snabba puckar som gäller.

När Briggen Tre Kronor var på besök i Härnösand, såg vi just en sådan snabb puck komma flygande. Vi fick tillfälle att träffa lokala företag och verksamheter i briggens kabyss för att beskriva vårt arbete för ett hållbart samhälle. Andreas Einarsson bloggade om ett möte som var både engagerande och intressant.

Vår närhet till kunderna, med tillgäng­ lighet som en av ledstjärnorna, speglades i ett blogginlägg av Linda Johansson. Hon reflekterade över dilemmat med att vara uppkopplad eller inte på semestern. Att det kan vara nyttigt att koppla ner och koppla av från nätet. Men även om många har semester, avslutade hon, så tar hem a b

aldrig semester. Våra kunder når oss alltid vid behov, dygnet runt, året om.

Ingemar Forzelius funderade i ett blogg­ inlägg, i början av året, kring vad framgång är för ett företag som hem a b. Slutsatsen blev att för oss är det inte att tjäna så mycket pengar som möjligt som är tecknet på framgång. Vi vill i stället ge Härnösand länets lägsta priser. Vi vill ha hög kundnöjdhet, engagerad personal och hög kvalité på våra tjänster. Det är framgång som vi ser det.

Låter det intressant? Gå in i dag på hemab.se och gör som 145 andra redan gör – prenumerera på hem a b-bloggen!

r ea

sE

g bl o

gar u

A nd

r sso

us

in a n bloggar om H

Inge m

ar F or

z el

i

är nö sa

nd ma

rkn

a d oc

h k o m m u ni k a t i o

n.

8

,

Vi gillar att möta dig på Facebook.

när hem a b gick med i Facebook var målet 750 gillare på ett år. Vi har nu passerat 1 000-gränsen, men egentligen handlar det ju om mer än antalet gillare.

Det handlar om att vi når ut och når fram med vår kommunikation. Vi uppskattar verkligen den dialog vi kan föra direkt med våra kunder via Facebook.

Några av de inlägg som fick flest »gilla« under året gällde vårt engagemang i Härnösand. Allt från Scouternas sommarläger till tävlingar för skolbarn och sponsring av lokala förmågor.

Härnösandshus, Härnösands kommun och hem a b beslut om att endast använda energi som är framställd från sol, vind eller trädbränslen.

Dessutom beslutades att vi bara ska använda förnybar el som är lokalt producerad i Härnösand. I november lanserades det gemensamma varumärket 100 % lokalproducerad el. »Det känns jättehäftigt att all den el som Härnösands kommun, Härnösandshus och hem a b förbrukar, produceras från förnyelsebara energikällor här i Härnösand«, säger Linda Johansson, administrativ chef på hem a b. »En sorts självhushållning med el kan man ju rent av kalla det!«

Vi är ett nära och lokalt bolag. Att vi engagerar oss i saker som bidrar till en positiv utveckling av stan är självklart. Att det är många som visar att de gillar det genom ett »gilla« på Facebook stärker oss i tron att det som är bra för Härnösand också är bra för hem a b.

Vi vill vara lätta att få tag på och att kommunicera med. Facebook är ett sätt som vi tror kommer att bli viktigare och viktigare. Så »gilla oss« i dag och du får massor med bra information och en öppen kontaktväg 24 timmar om dygnet.

En strålande idé.

om elnät

Anders Byström

Anders Byström är inte lastgammal men har ändå hunnit byta batterier tre gånger i guldklockan. Efter 36 år inom HEMAB som linjemontör, produktionstekniker och projektledare är han idag entreprenadchef. En av medarbetarna är elmontören Robert Wallenman.

Tillsammans med Lars-Erik Melander är de med och ser till att fontänen i Nattviken, och andra utsmyckningar i Härnösand, fungerar och är så fina som det är tänkt.

särskilt fontänen, som har blivit ett kännetecken för staden, är speciell. Dels för att den är så strålande vacker och dels för att den är så stor.

Robert Wallenman som i många år har sett till att fon­ tänen kommer i och ur vattnet har sin uppfattning klar. »Den är tjusig. Speciellt när det är mörkt ute och med alla ljuseffekter så går det inte att låta bli att titta på den.«

Skådespel som syns på långt håll Anders Byström instämmer och pekar på en annan central detalj:

via tio munstycken driver upp vattnet. »Men vi kör den aldrig på full effekt. Då skulle Nybron duschas. Beroende på vindarna så regleras trycket och hur höga strålarna blir. Mittstrålen skulle kunna bli trettio meter men oftast håller vi den kring femton meter. Det räcker mer än väl.« Nästa år har alltså fontänen strålat i 30 år. Det mesta av det praktiska jobbet sköter Robert Wallenman med sin kollega Lars-Erik Melander och ibland blir det mer vått än torrt. »Jo, jag ramlade i spat för ett par år sedan men jag

För en skönare stad. »Fontänen har ett perfekt läge från e4:an. Alla som passerar Härnösand ser hur vattnet skjuter upp i luften. Dessutom har vi det stora flötet som ligger i samma vik. Det är grejer som man kommer ihåg och som sätter Härnösand på kartan.« Fontänen invigdes 1985 i samband med Härnösands 400-årsjubileum och den som tryckte på knappen första gången var drottning Silvia.

Därför blev så småningom det officiella namnet Silvias Stråle men internt på hem a b och inom kommunen kallas den oftast för Fontänen i Nattviken.

Fontänen är sexkantig och har en omkrets på cirka 16 meter. Den flyter på pontoner av rostfritt stål och under ytan är det tre pumpar som

hade tur som ramlade mellan munstyckena. Nu har vi satt dit ordentliga stålplattor och skapat en serviceplattform ovanpå pontonerna så att det blir enklare och säkrare att göra jobbet.«

Smart draggande lösning Från början krävdes det dykare för att sjösätta fontänen.

Dykarnas uppgift var att plocka upp kättingen som är förankrad i botten på fundamentet. »Det var både krångligt och ganska dyrt. Men vi har hittat på en annan lösning. Nu gör vi så att vi kapar kablarna, ändtätar dem och binder sedan ihop allt till ett paket och låter det sjunka till botten. Året därpå draggar vi upp kablar och kätting i ett svep. Rätt

Härnö­s and kommun satsar på att göra staden vacker och HEMAB är med och hjälper till. Vi sköter julbelysningen, all trädbelysning, sommarbande­r ollerna mellan husen och de nordiska flaggorna längs E4:an.

Kostnaden för utsmyckningarna i staden delas mellan Härnösands kommun, Härnösandshus och HEMAB.

Det gäller att hitta exakt rätt plats där fontänen ska förankras.

Robert Wallenman bogserar ut fontänen som har blivit ett kännetecken för Härnösand.

smart om jag får säga det själv.« Anders Byström berättar att det krävs cirka 60 mantimmar om året för att sköta fontänen. »Det är sjösättning, inplock­ ning, service och rengöring.

Direkt efter att fontänen är på land måste den rengöras från alger. Sedan gås allt igenom och lampor byts och pumpar fixas till om de börjar bli slitna.

Om det är värt det? Ja, definitivt. Jag gillar att Härnö­ sands kommun satsar på att göra staden vacker och det är roligt att vi på hem a b är med och hjälper till. Vi sköter ju också julbelysningen och all trädbelysning och sätter upp alla banderoller mellan husen på sommaren. Sedan sätter vi också upp de nordiska flaggorna längs e4:an. Vi har helt enkelt kunskaperna och utrustningen som krävs.«

Varje år i slutet av maj

Ändå är det ett pyssel varje gång att bogsera och förankra den stora konstruktionen. Ett annat dilemma genom åren har varit småfiskar som sugs in i pumparna. »Ja, och det gjorde att trycket inte blev tillräckligt starkt och därmed blev vattenstrålar­na alldeles för korta. Varje sommar behövde vi rengöra pumparna 25 – 30 gånger och det var både krångligt och tidskrävande.

Vi kollade runt men det var ingen som hade någon bra idé på hur vi skulle komma runt problemet. Då började vi fundera själva och kom fram till att om vi bygger korgar runt pumparna så kan inte fiskarna komma i närheten av det kraftfulla insuget. Det visade sig att det fungerar klockrent. Nu behöver vi bara göra rent systemet två – tre gånger per säsong.«

Efter att ha arbetat i många år med fontänen så säger Robert Wallenman att det mesta sitter i ryggraden. Han och kollegerna kan rutinerna.

Vill du se när fontänen sjösätts nästa gång? Ett hett tips är att hålla utkik sista helgen i maj!

Robert Wallenman

Lars-Erik Melander

11

om biogas

SMÅSKALIG BIOGASANLÄGGNING I HÄRNÖSAND

Viktig satsning på gröna tankar. mycket mer än att bara elda upp avfallet.

Här kan hem a b och Härnösand bli en god förebild.

På det hela taget är det en win-win-­ situation. Om fler är intresserade av att investera i liknande anläggningar så kommer priserna att gå ner ytterligare. Det i sin tur gör att det blir enklare att fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn.

Just nu är grön och uthållig växling inom transportsektorn en hård nöt att knäcka.

Här krävs det stora nationella insatser men det vi gör kan också få stor betydelse även om det är i en förhållandevis liten skala.«

Nu är det bestämt. Med start våren 2015 bygger hemab en biogas­anläggning vid Älands återvinnings­anläggning. Planen är att den redan sommaren 2016 ska börja producera biogas. Det är en stor och grön satsning där Härnösand ligger i framkant av utvecklingen. Pär Marklund är projektledare för den nyskapande och småskaliga biogasproduktionen som dessutom får investeringsstöd av Energi­myndigheten. tank en är att den unika anläggningen ska bli en förebild för andra mindre kommuner i ansträngningarna att skapa ett mer hållbart samhälle.

Pär Marklund säger att det är logiskt och rätt att i möjligaste mån ta hand om avfallet lokalt och att det sker på ett både miljöriktigt och ekonomiskt sätt. Han är både stolt och glad över att Härnösand går före på den gröna vägen. »Ja, det ska bli fantastiskt kul. Tidigare

Fordonsgas som inte bidrar till växthuseffekten

kom vi fram till att det blev för dyrt med biogasproduktion i förhållande till vilka intäkter vi kunde tänkas få. Men det som har hänt är att teknikutvecklingen gått framåt och mognat. Nu finns det äntligen utrustning som är anpassad för mindre anläggningar, till och med om man vill vidareförädla biogasen till fordonsgas.

Att vi dessutom får ett investeringsstöd på 13 miljoner från Energimyndigheten gör en stor skillnad för investringskalkylen som totalt ligger på 33 miljoner.«

Lönsamt med småskaliga lösningar

Pär Marklund

12

Energimyndigheten skriver i sitt beslut att »projektet är unikt i Sverige tack vare teknikval och sin småskalighet, och har stor potential att fungera som ett väg­ ledande exempel«. Därför hoppas och tror Pär Marklund att många kolleger runt om i landet kommer att besöka anläggningen när den är färdigbyggd. »Ja, framför allt lite mindre kommuner måste hitta småskaliga lösningar som är anpassade för det matavfall och avlopps­ slam som kommer från det egna området.

Att till exempel kunna tillverka fordons­ gas för den lokala marknaden är värt så

Slutprodukten det handlar om är alltså biometan. »Eller fordonsgas som vi brukar säga i dagligt tal. Det är alltså renad biogas där restprodukten koldioxid är bortplockad för att få ett högt värmevärde på gasen. Årligen kommer vi att tillverka cirka 300 000 kubikmeter gas som komprimeras för lagring i mobila gaslager. Energi­mässigt motsvarar det lika många liter diesel. Det kommer att bli ett betydande tillskott av förnyelsebar energi i Härnösand.

Det finns en tydlig röd tråd med vår biogassatsning som hänger ihop med vårt arbete med miljöriktig avfallshantering och målet att ställa om till förnybara energikällor. Det känns helrätt att hem a b ligger så långt framme på det här området!«

Biogas bildas när organiskt material bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö, så kallad anaerob rötning. I en biogasanläggning utnyttjas den naturliga processen genom att organiskt material som exempelvis avloppsslam och matavfall läggs eller pumpas in i en röt­ kammare, som är en helt lufttät behållare.

I rötkammaren bildas biogas som huvudsakligen består av metan och koldioxid.

om matavfall

NU SORTERAR VI MATAVFALLET

Visste du att cirka en tredjedel av det avfall som hamnar i soptunnan är matavfall? Det är bland annat därför som det från och med 2014 blir obligatoriskt för alla hushåll, företag och verksamheter i Härnösand att sortera ut sitt matavfall. cathr ine edholm är renhållnings­ ingenjör med 10 års erfarenhet på hem a b och det är hon som bland annat håller i trådarna för matavfallsprojektet. »Det har varit otroligt mycket arbete med att ta fram, lansera och förklara allt det nya. Jag måste säga att det känns väldigt bra att vi redan till sommaren börjar placera ut de nya kärlen. Visst har en del haft kritiska synpunkter, så är det alltid. Men de allra flesta är positiva och ser fördelarna.

Praktiskt och enkelt När man har vant sig kommer man märka att det är enkelt och dessutom tidsbespa­ rande, särskilt om man väljer flerfackskärl.

Då slipper man åka till återvinningsstatio­ nen med förpackningar, tidningar, lampor och batterier.« Framför allt är det förstås bra och viktigt för allas vår gemensamma miljö. »Ja, det är nummer ett. Att alla vi som bor i Härnösand är med och på ett mycket

För miljöns skull.

tydligt sätt bidrar till något positivt. Smart hushållning med resurser är en lysande idé för våra vattendrag, för skogarna, för djuren och förstås våra barn och barnbarn.« Cathrine Edholm är övertygad om att det mesta kommer att flyta på bra även om det alltid uppstår en del frågetecken i uppstarten av något nytt. »Men då är vi här för att räta ut frågetecknen om något är oklart eller behöver fixas. Ett tips är att följa oss på Facebook eller besöka webbsidan där vi har en särskild del som enbart handlar om matavfall och återvinning.

Idag är mer än 60 % av Sveriges kom­ muner med och sorterar ut matavfallet och nästan alla som ännu inte är med planerar att börja med det. Det är naturligt att vi är med och bidrar för att nå det nationella målet att 50 % av allt matavfall i Sverige ska återvinnas med biologisk behandling.«

Mindre som eldas upp Det finns också ekonomiska fördelar med att kunna omvandla avfall till biogas och att avfallsmängden som bränns upp blir betydligt mindre. »Med flerfackskärlen kommer vi att få större mängder och renare återvinnings­ bart avfall som kan omsättas på markna­ den igen. Det blir då en inkomst i stället för att det går till förbränning, som inne­ bär kostnader. På så sätt tror vi att taxorna på sikt kan hållas lägre än om vi skulle fortsätta att slänga allt i samma kärl.«

Cathrine Edholm

• Varje svensk ger upphov till nästan 100 kilo matavfall per år. En personbil kan köra 2,5 kilometer på en papperspåse rötat matavfall.

Matavfallet från 4 730 personer räcker för att driva en buss eller fem sopbilar under ett år.

• 65 procent av hushållens matavfall är oundvikligt avfall, till exempel kaffesump, potatisskal och bananskal. Men resten är onödigt matavfall som till exempel bröd, hela frukter, grönsaker och matrester. Det onödiga matavfallet motsvarar omkring 25 kilo per person och år.

• Genom att vi tar hand om matavfallet gör vi inte bara plånboken en tjänst, utan även miljön. I vårt land slängs varje år mat som i produktionsledet motsvarar ett utsläpp på närmare två miljoner ton växthusgaser.

Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.

13

Välkom

om återvinning

men.

Inkast öppna dygnet runt.

Tack och hej.

11 10 8 7 6 5 4 9 8 7 6 5 4 3

Återbr uke t.

Far lig

t av f a

ll .

En park för det hållbara samhället.

Härnösands Kretsloppspark är en succé.

Sedan öppningen sommaren 2013 är det tydligt att människor verkligen har upptäckt den nya och förbättrade platsen för återvinning, som nu dessutom har en särskild avdelning för återbruk som träffande nog heter just Återbruket. för klar ingar na är m ånga till varför anläggningen funge­ rar så bra. Det centrala läget på Jägaregatan, den personliga servicen och de utökade öppettiderna är några av framgångsfaktorerna.

Parken är ett samarbete mellan hem a b och Härnö­ sands kommuns arbetslivs­ förvaltning.

Veronika Ström Uotela var med redan när planerna på en ny anläggning började ta form. Nu är hon tjänstledig från hem a b och anställd av

14

kommunen som arbetsledare.

Med andra ord kan hon det mesta om anläggningen. »Vad som är viktigast? Att de som kommer hit känner sig välkomna och får snabb och smidig service. Jag måste säga att jag är väldigt stolt över de anställda som varje dag, oavsett hur vresigt vädret är, gör ett kanonjobb. Folk får hjälp på ett helt annat sätt än vad de fick vid den gamla anläggningen.

Inte för att den var dålig, utan för att vi helt enkelt har höjt ambitionsnivån nu.«

1

Containrar för återvinningsmaterial.

2

Slängt är slängt och kommer aldrig tillbaka Veronika säger att avfalls­ mängderna har ökat och att det beror på en kombination av bättre tillgänglighet och det ständigt växande konsumtions­ samhället. »Det kan man ju ha sina synpunkter på. Särskilt när det kommer till elektronik och vitvaror så ser vi hur fullt fungerande prylar slängs.

Samtidigt är det bra att grejerna hamnar här och inte någon annanstans.

Något som jag vill att alla ska veta är att det som kastas är kastat för gott. Det är ett val som är gjort av den som slänger prylen och ett val som måste respekteras. Jag vet att många undrar om vi som

Joakim Nordkvist

jobbar här får ta det vi vill ha, men så är det inte. Vi får inte ta något ur containrarna, och det får inte någon annan heller för den delen. Därför är rådet till alla som kommer hit med prylar de inte vill ha att först stanna till vid Återbruket. Allt som lämnas där tas om hand av Erikshjälpen och kommer till nytta och glädje för andra.«

Nära och enkelt är nyckelorden Joakim Nordkvist, som är affärsområdeschef Återvin­ ning, understryker att det är en stor skillnad mellan den gamla Miljöcentralen och den nya Härnösands Kretsloppspark. »Kapaciteten är mycket större och vi kan ha många fler kunder här samtidigt utan att det uppstår köer. Vi har dess­ utom utökat antalet avfallsslag vi tar emot till att omfatta nästan allt, med få undantag.« Måndag till fredag är Kretsloppsparken öppen från 09.00 till 19.00 och på lördagar från 10.00 till 14.00. »Tanken är att människor ska kunna kombinera ett besök här med annat. När man åker från jobbet eller när man ska handla eller har något annat ärende. Att det är nära hit för de allra flesta, och att det är enkelt att komma förbi, är väldigt viktigt. Vi vill att alla ska känna att det är lätt att göra sig av med sitt sorterade avfall.« Kretsloppsparken är en komplett och storskalig återvinningscentral. Dessutom är det en återvinningsstation där det dygnet runt går att lämna pappersförpackningar, plastförpackningar, glas och batterier. Det fiffiga är att de avlämningsställena är placera­ de utanför grindarna. »Innanför grindarna har vi sett till att organisera det så att det inte ska förekomma korsande trafik. Besökarna jobbar från ett håll, och vi från det andra. Allt är noggrant uttänkt för att fungera både smidigt och säkert. Vi vill inte att traktorer och andra stora

om återvinning

maskiner ska blandas med personbilar och släpvagnar.«

lingsmöjligheter för annat här.

Kommunen funderar redan på ett antal projekt. Kanske en tvätthall för bilar, någon form av växthus, en verkstad för reparation av möbler. Det lär visa sig vad det blir, det viktiga är att området är intressant, upplevs positivt och är tillåtan­ de för nya idéer att spira.«

Byggd för att fungera på lång sikt Jan Lundgren har jobbat många år inom hem a b och hösten 2012, när projektet gick in i den mest intensiva fasen, tog han över som projekt­ledare. »Nya åvc« var arbetsnamnet, men då det kom till vad anläggningen egentli­ gen skulle heta genomfördes internt en liten namntävling. »Att det slutligen blev just Härnösands Kretsloppspark tycker jag känns klock­ rent utifrån vad vi vill med anläggningen och hur den fungerar och inte minst utifrån hur populär den blivit bland Härnösandsborna.« Processen fram till en ny återvinningscentral har varit ganska lång med flera års överväganden, research och planering. Efter att idén mognat klart och den nya anläggningen öppnades gick det desto fortare. Entreprena­ den utfördes på rekordtid, från februari till juli. Jan Lundgren berättar att när bygganbuden kom in så låg de högre än vad hem a b hade tänkt sig. »Då gick vi ett varv till med entreprenörerna och hittade andra lösningar och kunde

Rätt avfall i rätt container Veronika Ström Uotela och Jan Lundgren.

därmed hålla nere kostnaderna.

Det innebar att vi avstod från de lite mer konstnärliga inslagen med vattenspeglar, träd och buskar. Men det blev väldigt bra ändå, för vi gjorde inte avkall på funktionen. Jag tycker att vi lyckades skapa en logisk anläggning utifrån besökarnas behov och de konstnärliga inslagen går ju att komplettera med senare när ekonomin tillåter.« Det många reagerar positivt på är de stora ytorna och

rejäla byggnaderna. Joakim Nordkvist berättar att vid studiebesök till andra åter­ vinningsanläggningar så var den återkommande reflek­ tionen från personal vid dessa att man hade byggt för smått.

Det är helt enkelt så att avfalls­ mängderna kontinuerligt ökar. »Därför byggde vi större än vad vi ursprungligen hade tänkt för att ha något att växa i. Jag är övertygad om att det är ett klokt beslut. Nu finns det dessutom goda utveck­

Det är en kall eftermiddag i januari och Veronika Ström Uotela berättar att hon då och då måste påminna de anställda om att gå in och värma sig.

Som vi alla gör så ser Veronika fram mot våren. Med värmen kommer också fler besökare som börjat röja i hem och trädgårdar. »Det är bara att svänga förbi när det passar. Personal finns på plats hela tiden som hjälper till att tömma bakluckor och släp. En hjälpande hand är alltid uppskattad, det märker vi. Att det också leder till färre misstag är en annan fördel. Allt vi gör är fokuserat på att göra det som är bra för miljön.«

15

HEJA HÄRNÖSAND.

Nära när det händer där det händer.

Det är filosofin bakom hemabs satsning på föreningar och aktiviteter i och kring Härnösand.

Närkontakt är också vad som gäller när Härnösand Raiders spelar amerikansk fotboll.

Det är intensivt, tufft och full fart.

Marc Lindström

Andreas Einarsson, hemabs marknadsoch kommunikations­chef, säger att det känns rätt att sponsra ett gäng entusiaster som vill spela den amerikanska varianten av fotboll. »de hade inga hjälmar, inga bollar, ingen utrustning. Däremot hade killarna en idé om vad de ville göra. Vi märkte direkt att de som ledare hade en otrolig drivkraft och vilja att göra något bra för ungdomar här i trakten. Det är precis sådana ideella krafter som förtjänar att uppmuntras.« Bollen är inte alltid rund...

Så tacklar vi den lokala energin.

»Jag tycker att det är den ultimata lagsporten«, säger Marc Lindström.

Andreas Einarsson är noga med att understryka att hem a b bara är en liten del av förklaringen till att Härnösand Raiders på kort tid har fått fart på saker och ting. »Vi har gått in med både pengar och glada tillrop, men lyftet har de själva åstadkommit med vilja, energi och ett sjutusan till engagemang.«

HEMAB hjälpte till redan från början Marc Lindström är huvudcoach för laget som har upp till 26 personer på träningarna. Han säger att stödet från hem a b betyder mycket på flera olika plan. »Pengarna har gjort att vi exempelvis har kunnat köpa in hjälmar till laget.

Det gör att det är enklare för folk att komma och prova på sporten. De behöver inte köpa grejer för att testa hur det är. hem a b har också skrivit om oss på Facebook och i andra sammanhang och på så sätt lyft fram vår offensiva satsning,

Snart blir det ligaspel för Härnösand Raiders.

och det har gjort andra nyfikna. En positiv spiral helt enkelt.« Planen nu är att fortsätta träna hårt och dra igång en liga med lag från Norrland. »Vi behöver spela mot andra för att utvecklas. Som det ser ut nu blir det 7 – 8 lag från Härnösand, Umeå, Östersund, Luleå och Sundsvall. Så kom och titta, det är hur häftigt som helst att se kampen och det taktiska spelet på nära håll.«

Nära på ett äkta sätt För Andreas Einarsson råder det ingen tvekan. För hem a b ingår det i företagets själ att vara med och ta ansvar för det omgivande samhället. Därför sponsrar hem a b inte bara idrottsföreningar utan även kulturföreningar och olika evenemang. »Allt det här är ett sätt skapa ett äkta och hållbart kitt mellan oss och våra kunder.

Vi visar att vi bryr oss och hoppas och tror

Andreas Einarsson

att vi får uppskattning tillbaka. När vi möter kunden på en brottningsträning eller en föreställning så blir vi mer närvarande och tydliga. För vi vill inte vara ett anonymt företag, utan vill att Härnösandsborna ska veta vilka vi är och vad vi står för.«

HEMAB SPONSRAR BLAND ANDRA OCKSÅ: • Brännans Brottarklubb • Ramviks IF • Härnösands Brottarklubb • Röda Korsets läxhjälp • Kammarmusikfestivalen i Härnösand • Härnösands Cykelklubb • HEMAB Cup • Technichus • Härnösands Orienteringsklubb • Härnösands Draghundsklubb

om fjärrvärme

Värme från skogens rika skafferi. och är mycket nöjd med att sönerna har tagit över. »Just att de är så intresserade och verkligen vill något med skogen gör mig extra glad.

Alla tre sönerna har ju varit med ute i markerna sedan de var små och något rätt måste jag ha gjort när intresset är så levande. För mig betyder skogen allt. Jag måste vistas i den varje dag för att må bra.« Lars-Åke drabbades av en stroke för två år sedan. Något av det första han gjorde efter hemkomsten från sjukhuset var att sätta sig i grävmaskinen och kolla att allt funkade rent kroppsligt. »Tack och lov har jag inga fysiska men. Det är bara talet som spökar. Men jag brukar säga att man inte behöver surra så mycket när man är ensam ute i skogen!«

Gården som Lars-Åke Fahlén köpte 1962, och som bröderna Fahlén har tagit över, ligger i byn Öje ett par mil väster om Härnösand. Byggnaderna ligger högt belägna och utsikten över Västersjön, Öjetjärnen och Öjesjön är svindlande vidunderlig. örjan fahlén, som är yngst av de tre bröderna, ser ut över den för honom välbekanta nejden. »Om jag kan njuta av vyerna? Nja, jag brukar inte hinna med det. Sedan är jag nog hemmablind också. Men visst bor vi fint. Byn över huvud taget ligger på en vacker plats. Senaste tiden har det varit en ganska stor inflyttning till trakten. Många flyttar tillbaka när de får barn och det är jättekul att det blir liv och rörelse i bygden.« Örjan är skogsbonde på fritiden, som han uttrycker det. Örjan och hans två bröder Göran och Peter tog över skogsbruket för fyra år sedan från pappa Lars-Åke, eller Lasse som alla kallar honom. Till vardags är Örjan projektledare på ett konsult­ företag och bygger vatten- och avloppsreningsverk runt om i Sverige. Planen är emellertid att gå ner i arbetstid för att kunna tillbringa fler timmar i den egna skogen. Skogsskiftet är på cirka 380 hektar. »Det är massor att göra hela tiden. Skogen lever och vi med den. Senaste åren har vi lagt ner mycket energi och möda på att röja och göra fint.

20

Fjärrvärme som det går att lita på »Hhm, hur kommer det trädet falla«, ser det ut som att Örjan Fahlén funderar över.

Det är en särskild känsla att komma till ett område där det är ordning och reda när jag vet hur det såg ut innan vi var där med röjsågarna. Vi har också fixat till gamla skogsvägar och byggt nya. Bästa sättet att göra skogen attraktiv är att göra den lättillgänglig.«

Kvistar och grenar som gör nytta Röjandet och fixandet leder också till att familjen Fahlén bidrar till att värma Härnösandsborna.

»Tidigare, när vi hade en egen flishugg, så levererade vi flis flera gånger om året till hem a b. Nu blir det kanske en eller två gånger om året, men å andra sidan blir det större volymer eftersom vi skotar ihop ganska stora mängder för att göra det lönsamt. Varje krona vi kan dra in är givetvis bra men det är också så att jag gillar att trädgrenar och buskar kommer till nytta. När skogens rester blir värme så känns det helt rätt.« Pappa Lars-Åke instämmer

När Lars-Åke, tillsammans med sönerna, har gjort sitt i skogen så är det Kenneth Edholm och hans kolleger på Kraftvärmeverket i Härnö­ sand som tar över. Med cirka 1 900 kunder anslutna till fjärr­värmesystemet så går det åt cirka 17 lastbilar fullastade med flis en kall vinterdag. »En lastbil med släp får plats med ungefär 120 kubik bränsle.

Så den där kalla vinterdagen går det åt cirka 2 000 kubik bark, skogsflis, stamvedsflis, torv och sågspån. Det är ett mycket pålitligt värmesystem.

Under 2013 var tillgänglig­ heten för kunderna så nära 100 procent det går att komma.

Om vår huvudanläggning, som är biobränsleeldad skulle fallera, så har vi reservan­ läggningar vi kan använda.«

Far och son lär av varandra.

För Lars-Åke och Örjan Fahlén är det en ynnest att tillbringa tid i den egna skogen.

om fjärrvärme

Kenneth Edholm

Kenneth Edholm säger att det finns många fördelar med fjärrvärme och att det därför är positivt att fler och fler ansluter sig till fjärrvärmesystemet. »Ja, inte minst för miljöns skull. Minst 98 procent av det vi eldar är förnyelsebart biobränsle, eller så kallat långsamt förnyelse­bart bränsle i form av torv.«

Kunskap som förs vidare I Öje sitter Örjan och pappa Lasse och språkar över en kopp kaffe. I all enkelhet är det en naturlig kunskapsöverföring mellan generationerna. Örjan säger att allt han kan i skogsväg är tack vare sin pappa.

Lars-Åke i sin tur förklarar att sonen gått en kurs i säker

22

motorsågshantering och kan fälla ett träd som landar exakt där han vill. Något som Lars-Åke säger att han aldrig lärt sig. »Nej, när det begav sig så var jag bara inriktad på att få ner träden. Var de föll tänkte jag inte på. Men det är klart att med riktad fällning så blir det enklare att ta rätt på trädet.« Örjan återkommer, med tydlig värme i rösten, gång på gång till hur betydelsefullt det är att ta tillvara på sin pappas kunskaper. »Ja, och att umgås, att dela ett intresse. I längden är det ganska tråkigt att jobba själv, vilket han har gjort i många år.

Så det är roligt både för honom och för oss när vi gör saker i lag. Vi tycker alla fyra att bara vara i skogen och jobba är härligt avkopplande. Jag tänker ofta på hur lyckligt lottad jag är när jag knallar omkring i skogen som jag känner så väl.« Kenneth Edholm säger att det skiljer sig från år till år hur många mindre skogsbönder det är som levererar flis till hem a b. »Vi vill givetvis på olika sätt stödja de lokala skogs­ bönderna. Dessutom behöver vi bränslet, så det finns fördelar

OM FJÄRRVÄRME

Spillprodukter som blir till värme utan att bidra till växthuseffekten.

för alla inblandade. En annan viktig detalj i sammanhanget är förstås att flisen från familjen Fahlén med flera kommer från närområdet.«

Mer flis är på gång Till sommaren ska Örjan och hans bröder sätta 20 000 plant. Återväxten ska tryggas.

Örjan och Lars-Åke Fahlén har mer flis på gång.

Noggrann kontroll på värmeläget.

Det är ett evigt och naturligt kretslopp. »Jag skulle ljuga om jag sa att det är kul att sätta plant, men det funkar bra ändå eftersom vi är många som hjälps åt. Med andra ord kommer jag nog att få tid även den här sommaren att röja en del och se till att det produceras mer flis!«

Principen för fjärrvärme är enkel.

I en produktionsan­l äggning värms vatten som blir till ånga. Ångan leds till en turbin som driver en generator där elektri­ citet alstras. Ånga som kommer ut från turbinen värmer returvattnet i fjärrvärmesystemet och distribueras sedan till olika fastigheter genom rörledningar i marken.

I fastigheten finns en värmeväxlare där värmen överförs från fjärrvärmevattnet till fastighetens egna uppvärmningssystem.

Det finns också en värmeväxlare för uppvärmning av varmvatten till fastigheten. Det avkylda fjärrvärmevattnet går tillbaka till produktions­anläggningen för att åter värmas upp. Fjärrvärme är med andra ord ett eget kretslopp.

23

Att vara nära. myck et av det vi på hema b arbetar med är grundläggande saker som alla har nytta av så gott som dagligen. Till exempel el, vatten, värme, renhållning och återvinning.

Vi ägs till 100 procent av Härnösands kommun och har cirka 130 kunniga och engagerade anställda som ser till att allt fungerar.

Vår vision och mission är att göra positiv skillnad för Härnösand med omnejd. Den lokala närvaron och känslan är vad som driver oss. Viktigast av allt är att du som kund ska märka att vi alltid är lätta att ha och göra med. Att det bara är att höra av sig om något är oklart eller krånglar – och att du snabbt får svar, råd och hjälp.

För oss är det att vara nära och att göra nytta.

Sven Johansson röjer efter Ivars framfart.

Ă…rsredovisning 2013.

årsredovisning 2013

Förvaltningsberättelse. ÄGARFÖRHÅLLANDEN HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN. I HEMAB INGÅR DE T HELÄGDA DOT TERBOLAGE T HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB, I VILKE T ELNÄTRÖRELSEN BEDRIVS. HEMAB ÄGER 40,0 % AV AKTIEK APITALE T ( 40 % I RÖST VÄRDE ) I KOMMUNBR ÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60 % ÄR ÖVIKS ENERGI AB. HEMAB ÄGER 19,0 % AV AKTIEK APITALE T (19 % I RÖST VÄRDE ) I SERVANE T AB. ÖVRIGA DELÄGARE ÄR MED 75 % SUNDSVALL ELNÄT AB OCH MED 6 % ÅNGE KOMMUN. HEMAB ÄGER OCKSÅ 9,1 % I NORRSKEN AB.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN hemab-koncernens verksamhet är upp­ delad i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Återvinning (före detta Renhållning), Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget heab medan övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget.

Koncernens nettoomsättning uppgick till 285,1 miljoner kronor (280,2) och resul­tat före skatt blev 8,4 miljoner kronor (13,8).

Det låga resultatet beror av kostnader hänförliga till reparationsarbeten i elnätet efter stormen Ivar. Investeringar i mate­ riella anläggningstillgångar uppgick till 79,8 miljoner kronor (74,5) och bestod i huvudsak av anläggningar för el, fjärr­ värme och vatten samt Härnösands Kretsloppspark.

Målsättningen »länets lägsta priser« fortsätter prägla våra verksamheter och inom områdena fjärrvärme för småhus och flerbostadshus samt vatten/avlopp för flerbostadshus och elnät till villor har vi uppnått målet. Vad gäller flerbostads­ hus passerades Sundsvall under året då Härnösand intog första platsen med lägsta totalpris i Västernorrland då det

26

gäller driftkostnader för alla nyttigheter.

Nysatsningar på kommunikation genomfördes i form av närvaro på Facebook samt lansering av filmer på YouTube. Arbetet med skolsamverkan tog sig nya uttryck med distribution av läromedel i grund­ skolan samt medverkan i ansökningar om nya Yrkeshögskoleutbildningar.

FJÄRRVÄRME – FOKUS PÅ LEVERANSSÄKERHET OCH VINDKRAFT SLÅR REKORD Mötena med våra kundrepresentanter, kundforum, hölls i april och november med information om budget, pris­ justeringar, resultat, investeringar och framtidspla­ner. Alla affärsområden medverkade vilket var mycket uppskattat.

I december bjöds alla kunder, företag såväl som privatpersoner in till de årliga Reko-träffarna. Förutom informations­ träffar med kunder och kundrepresen­ tanter så bjöd vi i början av året in allmänheten till en julgransplundring på vårt kraftvärmeverk. Rundvandring, tipspromenad, ponnyridning och hamburgare stod på programmet. Årets nyutbyggnad av fjärrvärmenätet skedde längs Södra vägen (e4). Totalt anslöts 29 nya kunder till fjärrvärmenätet i Härnösand som nu har drygt 1 900 kunder eller anslutningspunkter.

Tillgängligheten på värmeleveranserna­ har varit hög. Tillgängligheten på elproduktionen i kraftvärmeverket var lägre än normalt på grund av problem med ångturbinen. Vindkraftverken produce­ ra­de drygt 20 procent mer än budgeterad energimängd.

En reservpanna har installerats på Härnön för att öka leveranssäkerheten.

El- och automationsutrustning för att kunna styra och övervaka yttre reserv­ pannorna från kontrollrummet vid huvudproduktionsanläggningen har installerats. Äldre fjärrvärmeledningar i centrum med en total längd på cirka 1 000 meter har bytts ut.

Solenergiföretaget Absolicon, som levererat den stora solenergianläggningen till Härnösands Energipark, försattes i konkurs under året. Driften av anläggningen påverkas inte av konkursen.

Jordbruksverket beviljade 1,5 miljoner kronor till ett unikt algprojekt där vi tillsammans med Algkraft under 2013 och 2014 ska genomföra ett algodlingsprojekt i Härnösands Energipark Tillståndsansökan för uppförande av fyra vindkraftverk vid Spjutåsberget mellan Fröland och Häggdånger lämnades in till Länsstyrelsen i april. Ansökan kom-

pletterades under hösten och har därefter varit ute på remiss.

Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 175 GWh (178) och elförsäljningen från kraftvärmeproduktionen uppgick till 39 GWh (44). Vindkraftverken produce­ rade tillsammans 18 GWh (12).

ÅTERVINNING – HÄRNÖSANDS KRETSLOPPSPARK INVIGS Efter en längre tids planering byggdes och invigdes Härnösands Kretsloppspark under året. Förbättrad arbetsmiljö samt ökad service har varit målet, vilket uppnåtts genom bland annat enklare avfalls­ lämnande, personlig service samt ökade öppettider. Satsningen har genomförts i samarbete med Härnösands kommun.

Underlaget för att hålla kvällsöppet i Äland har minskat, varför det upphört under hösten.

En digital sorteringsguide lanserades under året för den som vill ha hjälp med information om hur avfall ska sorteras.

Tjänsten är placerad på hemabs hemsida, men kan med några knapptryckningar utgöra en »app-liknande« funktion i Smartphones.

Affärsområdet står inför nya utmani­n­gar och projekt i en ökad omfattning. Affärs­ området samt verksamheten i Äland bytte namn och en delvis ny organisation sjösattes.

En ordentlig översyn av renhållnings­ taxan har gjorts. Från 1 april betalar alla kunder i Härnösand två delar; grund­ av­g ift och hämtningsavgift. Den nya fastighetsrenhållningstaxan är beslutad av Kommunfullmäktige. Nyheter är bland annat kostnadsfritt lämnande av bygg­ avfall för privatpersoner samt kostnadsfritt lämnande av möbler från bostäder oavsett om det är privatperson eller företag som lämnar. För att finansiera alla förändringar har grundavgiften justerats för samtliga kunder.

Kommunfullmäktige beslutade att obligatorisk insamling av matavfall ska införas. Ett projekt med planering, upphand­l ing och kommunikation sjösattes under året och vid utgången av 2016 ska insamlings­systemet vara fullt infört.

Härnösand kommer att vara första kommun norr om Stockholm att erbjuda flerfackskärl där kunderna erbjuds hämtning av matavfall, brännbart och förpackningar.

Efter att Energimyndigheten beviljat vårt projekt, Härnösand biogas, 13 miljoner i medfinansiering har vi nu valt att gå vidare och titta närmare på lokalt

årsredovisning 2013 omhändertagande av matavfall och avlopps­slam genom rötning. Samråd genomfördes under slutet av året.

Vi har komposterat matavfall från Sundsvall, totalt upp till 4 000 ton per år under den avtalade fyraårsperioden.

Komposteringen sker vid Älands återvinningsanläggning. Den färdigkomposterade myllan används vid sluttäckning av deponiytor.

Från 1 januari 2013 tog Förpackningsoch Tidningsinsamlingen (fti ab) över ansvaret för snöröjning, sandning och städning vid 22 återvinningsstationer i Härnösands kommun där vi genom åren haft olika avtalade ansvar för tömning, tillsyn och skötsel.

VATTEN – DRIFTSÄKERHET OCH EFFEKTIVISERINGAR För att anpassa oss till miljöbalkens bestämmelser vill vi förnya vårt tillstånd för Kattastrands reningsverk. Samråd har hållits med boende i närområdet och berörda organisationer.

Målet att minska kemikalieanvändningen i reningsverken har gett resultat.

Reningen har blivit bättre och doseringen av kemikalier har på vissa håll minskat med närmare 50 procent med bibehållen eller ibland bättre rening.

Efter genomfört samråd lämnade vi i april in ansökan till Länsstyrelsen om fastställande av vattenskyddsföreskrifter för Brunne Vattenskyddsområde. Arbetet är strategiskt mycket viktigt för att trygga vårt dricksvatten.

Vi beslutade om att delta i ett frivilligt projekt om ytråvatten, »Riskklassning av svenska ytråvatten«, som drivs av Livs­medelsverket. Ökad kunskap om mikro­biologiska risker är målet, vilket ska upp­nås genom utökad periodisk prov­tagning och analys. Nio svenska vatten­producenter deltar. Arbetet skall utmynna i en handbok som stöd avseende mikro­biologiska risker. ncc Roads tog 1 juni över driften av Härnösands gator för en period av fem år med en optionstid av två år. I överens­ kommelsen ingår också beredskap för va-ledningsnätet samt en fastställd ekonomisk volym på cirka 6 miljoner kronor per år för ombyggnadsarbeten på va-ledningsnätet.

Förnyelsearbetet av va-ledningarna har fortsatt. Bland större ombyggnadsprojekt kan nämnas Ankarvägen, Aspvägen, Rönngatan etapp 3, Marinvägen etapp 3 och två ombyggnadssträckor i Häggdånger.

Dessutom har också ett antal mindre projekt genomförts.

Sett till en 10-års-period motsvarar antalet driftstörningar under året ett medelår. Några översvämningar i källare

har dessvärre inträffat och några vattenläckor har medfört störningar i vattenförsörjningen hos kunder. va-taxan behölls oförändrad inför 2013 jämfört med året innan.

ELNÄT – SKADOR EFTER STORMEN IVAR OCH LÄGSTA PRIS TILL VILLOR Natten mot 13 december härjade stormen Ivar. Omfattningen av skadorna som upp­stod var större än vad vi upplevt i tidigare stormar. Som jämförelse kan nämnas stormen Dagmar som gav upphov till reparationskostnader inklusive avbrottsersättning på 2,5 miljoner kronor.

Motsvarande siffra för stormen Ivar kommer att bli cirka 8 miljoner kronor.

Arbetet med reparationer präglades av lojalitet och målfokusering. Vår personal, frivilliga samt entreprenörer och hitresta branschkollegor har gjort en stor bedrift.

Totalt var det mer än 100 personer som arbetade i störningsorganisationen och som mest var 55 personer samtidigt i tjänst.

Personal från alla verksamheter inom hemab ställde upp. Efter 6 dygn hade den sista återruntboende fått strömmen åter.

En årlig risk- och sårbarhetsanalys med åtgärdsplan avseende leveranssäkerheten i elnätet lämnas in till Energimarknads­ ins­pek­t ionen. Arbetet med att vädersäkra elnätet har pågått många år. Kanske ska vi se om vi ekonomiskt kan orka med att ytterligare öka takten att gräva ner elkablar på landsbygden. Idag ligger vi på en takt av 25 km per år i vårt vädersäkringsprojekt iso 2020 vars mål är att alla högspännings­ ledningar ska vara isolerade år 2020. I området Gånsviks By – Lotsstugan pågår arbete med att ersätta 3,3 kilometer oisole­rad luftledning med jordkabel och mellan Ultrå och Brunne förlades 13 kilometer kabel i rör i samarbete med ServaNet. I Murbergets fördelningsstation har ett nytt ställverk och ny kontrollutrustning installerats.

Från 1 juli tog vi åter över drift och underhåll av Härnösands kommuns

gatubelysning samt tillsyn av belysning på fritidsanläggningar med mera som ägs av Härnösands kommun.

INFRASTRUKTUR FÖR BREDBAND Driften av Härnösands, Sundsvalls, Timrås och Ånges stadsnät är gemensam och bedrivs i ServaNet ab, som ägs av hemab, Sundsvall Elnät och Ånge kommun. Kommunerna i Strömsund, Berg och Ragunda ansluter som nya delägare under 2014 i syfte att trygga tillgång till kompetens och att påbörja en långsiktig satsning på utbyggnad av fibernät i sina respektive kommuner. hemab äger fortfarande 100 procent av infrastrukturen i Härnösand med optofiber, kanalisation med mera.

MILJÖPÅVERKAN – STORA MILJÖVINSTER VID FLERA ANLÄGGNINGAR Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moder­ bolaget, bedriver tillstånds- och anmäl­n ingspliktig verksamhet enligt miljö­balken. Verksamheternas huvud­ syften är att minska miljöpåverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till åter­ vinning av avfall som annars skulle spridas i naturen och Vatten genom att ta om hand spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav. Åtgärder för att minska vår negativa miljöpåverkan har resulterat i betydande förbättringar. Till exempel minskad kemikalieförbrukning vid Norrstigs avloppsreningsverk och minskad elförbrukning i lakvattenreningen vid Älands avfalls­anläggning med 40 procent. Minsk­­ ningar­na är resultat av engagemang och aktivt arbete av personalen samt investe­ ringar i styr- och automationsutrustning.

Fjärrvärmens negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av bränslen som trädbränslen, pellets, torv och eldnings­

27

årsredovisning 2013

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel Balanserade vinstmedel Årets vinst Kronor

olja sker med lastbilstransporter. När det gäller utsläpp har de rikt- och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits.

Vid nybyggda Härnösands central har Härnösands kommun uppfört solfångare, vars överskottsvärme sommartid tillförs fjärrvärmenätet.

Vid ett tillsynsbesök av Länsstyrelsen i april vid Älands avfallsanläggning upptäcktes att vitvaror, exempelvis spisar och kylskåp, hanterats på ett oaktsamt sätt.

Platsen för mellanlagringen städades och ställdes i ordning omsorgsfullt.

Verksamheten inom Elnät är inte tillstånds- eller anmälningspliktig ur miljösynpunkt men miljömålen är högt ställda. Med övergång från luftledning till jordkabel minskar behovet av skogsoch åkermark för ledningsgator som därmed kan återlämnas till markägarna.

Utbytt elmaterial källsorteras direkt på arbetsplatsen ute i fält. Ett projekt med utbyte av oljefyllda effektbrytare mot nya vakuumbrytare har slutförts. Installation av ett miljöfilter för vårt transformatorlager genomfördes under året. De maskiner som används i verksamheten använder miljöanpassade drivmedel och oljor.

MEDARBETARE I projekt »Kompetenskompassen« har hemabs alla yrkesrollers kompetens­ profiler identifierats. Riktlinjer för vårt framtida kompetensutvecklingsarbete har formats och ett system för hantering av kompetenskrav och utvecklingsplaner har tagits fram.

I årets medarbetarundersökning deltog 84 procent och resultatet visade att nmi (nöjdmedarbetarindex) var 73, samma nivå som år 2011. Ledarindex ökade från 70 (2011) till 71 i årets mätning.

Våra hälsoinspiratörer har med ett aktivt arbete inspirerat personalen bland annat genom stegräknartävling och »personlig hälsoinspiratör«. Temat för årets hälsodag var »Att leda sig själv«, där Hanna Marklund, Sunnanå utveckling och Eva Jonsson, hälsoutvecklare Härnösands kommun deltog. Personalomsättningen har till störta delen handlat om pensionsavgångar.

För en del av de berörda tjänsterna har

28

1 120 984 142

1 121 126

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överföres

1 121 126

Kronor

1 121 126

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

INVESTERINGAR I MKR KONCERNEN

Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 74,5 Mkr (112,2) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning: KONCERNEN

BRUT TOINV. BRUT TOINV.

Anläggningstillgång

2013 2012

Byggnader och mark Maskiner och anläggningar Inventarier Pågående anläggningar

16,2 0,6 35,0 103,0 9,8 7,4 18,8 – 36,5

Summa

79,8 74,5

MODERBOLAGE T

Bruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 49,4 Mkr (90,8) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning: MODERBOLAGE T

Anläggningstillgång

BRUT TOINV. BRUT TOINV.

2013 2012

Byggnader och mark Maskiner och anläggningar Inventarier Pågående anläggningar

15,7 0,6 22,1 85,8 9,3 5,8 9,9 – 42,8

Summa

56,9 49,4

det inneburit en längre tids kompetens­ överföring där personal arbetat parallellt.

Det här har resulterat i att vi idag totalt sett är färre antal tillsvidareanställda samt med en något lägre genomsnittsålder.

FRAMTIDEN Länsstyrelsen förväntas under första halvåret 2014 lämna besked på vår tillståndsansökan för ny vindkraft vid Spjutåsberget. Om vi får ett positivt besked utan överklaganden kommer

förprojektering och upphandling att påbörjas omgående parallellt med pågående vindmätningar.

Reservanläggningen för fjärrvärme på Härnön kommer att kompletteras med ytterligare en panna i samma storlek som den som levererades 2013. Fjärrvärme­ ledningarna från anläggningen kommer att förstärkas in mot centrum. Överföringsledning för renat lak­vatten från Äland ska detaljprojekteras och handlas upp under 2014. Inom två år ska

årsredovisning 2013

RESULTATRÄKNING KONCERNEN

Not

Nettoomsättning 2 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

MODERBOLAGE T

2013 2012 285 069 2 926 10 422

280 020 3 222 10 608

2013 2012 225 399 1 350 15 316

242 065

298 417 293 850 RÖRELSENS KOSTNADER : Råkraft, bränslen och förnödenheter – 59 554 – 67 561 Övriga externa kostnader

– 93 932 – 82 994 Personalkostnader 3, 4 – 77 700 – 70 910 Av- och nedskrivning av materiella

anläggningstillgångar

– 48 585 – 46 187

2

18 646

26 198

238 049

– 44 322 – 87 305 – 59 333

– 49 875 – 84 144 – 55 171

– 34 113

– 30 422

– 279 771 – 267 652 – 225 073 Rörelseresultat

221 651 1 978 14 420

16 992

– 219 612 18 437

RESULTAT FR ÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR :

Resultat från andelar intresseföretag 5 – 155 388 – – Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 6 273 353

240 202 Räntekostnader och liknande resultatposter – 10 395 – 13 145 – 8 762 – 11 306

– 10 277

– 12 404

– 8 522

– 11 104

Resultat efter finansiella poster 8 369 13 794 8 470 7 333

Bokslutsdispositioner – –

– 8 411 – 6 523

Skatt på årets resultat 7, 8 – 1 930 – 2 782 – 59 – Årets vinst

det renade lakvattnet ledas direkt ut i Älandsfjärden i stället för som i dag via Mjösjöbäcken och Älandsån till Älandsfjärden. Risken för påverkan i vattendragen kommer därmed att minska.

Vi bistår med fakta och kunskaper i kommunens planeringsarbete inför beslut om utvidgat verksamhetsområde för va på södra Härnön. Beslut väntas sommaren 2014, vilket skulle innebära att vi får i uppdrag att bygga ut vatten/ avlopp ut till Solumshamn.Avseende till-

6 439

ståndsprövningen för reningsverket på Kattastrand kommer samrådsredogörelsen och tillståndsansökan att lämnas till Länsstyrelsen våren 2014.

Projektet med matavfallsinsamling fortgår och vid utgången av 2016 ska alla hushåll, företag och verksamheter vara med och bidra genom att matavfall sorteras separat och samlas in.

Projektet Härnösand biogas med syfte att bygga en rötningsanläggning vid Älands återvinningsanläggning för lokalt

11 012

–

810

matavfall och slam går in i ett skede med detaljprojektering och upphandling.

Målet är att anläggningen ska stå klar vid utgången av 2015 och då innehålla mottagning och förbehandling av mat­avfall och slam, torrötning samt gasuppgradering, komprimering och flaktankning. Parallellt med projektet att bygga en biogasfabrik studeras möjligheterna att inom Biofuel region samarbetet även anlägga ett tankställe i Härnösand.

29

årsredovisning 2013

BALANSRÄKNING

MODERBOLAGE T KONCERNEN

2013 2012 Not 2013 2012 TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

38 567 30 292 Byggnader och mark 9 84 065 71 055

343 493 346 262 Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 531 058 537 056

34 753 33 597 Inventarier, verktyg och installationer 11 51 086 52 094

19 340 9 655 Pågående nyanläggningar 12 36 903 18 386

436 153 419 806 Summa materiella anläggningstillgångar 703 112 678 591

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

14 811 15 320 Fordringar hos koncernföretag –

–

90 000 90 000 Andelar i koncernföretag 21 – –

2 700 2 700 Andelar i intresseföretag 13 3 971 4 180

1 776 1 776 Andra långfristiga värdepappersinnehav 14 1 777 1 777

109 287 109 796 Summa finansiella anläggningstillgångar 5 748 5 957

545 440 Summa anläggningstillgångar 708 860 684 548

OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR

6 508 Råvaror och förnödenheter 15 6 578 5 996

529 602

5 467

6 508 5 467 Summa varulager 6 578 5 996

KORTFRISTIGA FORDRINGAR

16 903 45 249 Kundfordringar 17 152 45 259

4 263 – Fordringar hos koncernföretag – – 79 254 Aktuella skattefordringar 79 540

4 212 10 Övriga kortfristiga fordringar 5 093 435 19 778 4 836 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 16 27 401 5 488 Summa kortfristiga fordringar

49 725 51 722

45 235

50 349

Kassa och bank

11 225 26 268

7 121

15 324

Summa omsättningstillgångar

67 528 83 986

58 864

71 140

Summa tillgångar

776 388 768 534

604 304

600 742

EGE T K APITAL OCH SKULDER

EGE T K APITAL

17

Aktiekapital Bundna reserver Reservfond Balanserad vinst Balanserad förlust Årets resultat

40 100 40 100

40 100 40 100

– –

172 008 165 656

10 000 10 000 – –

1 121 311

– – – –

– 17 604 – 25 272

– 810

6 439 11 012

Summa eget kapital

51 221 51 221

200 943 191 496

Obeskattade reserver

22 – –

206 073

197 662

AVSÄT TNINGAR

Uppskjutna skatter Övriga avsättningar

– – 8 61 008 62 210

13 393 12 827

13 393 12 827

Summa avsättningar

74 401 75 037

13 393

12 827

30

årsredovisning 2013

KONCERNEN MODERBOLAGE T

Not 2013 2012 2013 2012

LÅNGFRISTIGA SKULDER

18 Skulder till kreditinstitut

427 371 433 512 284 250 287 750 Övriga långfristiga skulder

16 – 16 – Summa lång fristiga skulder

427 387 433 512 284 266 287 750 KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut

18 9 821 9 608 3 500 3 500 Leverantörsskulder

29 250 34 317 24 801 22 293 Skulder till aktieägare

18 – – – 5 948 Skatteskulder

56 – – – Övriga kortfristiga skulder

4 124 4 490 3 505 3 888 Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter 19 30 406 20 074 17 545 15 653 Summa kortfristiga skulder

73 657 68 489

49 351

51 282

Summa eget kapital och skulder

776 388 768 534

604 304

600 742

Ställda säkerheter

– – – – Ansvarsförbindelser

– – – –

KASSAFLÖDESANALYS

MODERBOLAGE T KONCERNEN

2013 2012

2013 2012

DEN LÖPANDE VERKSAMHE TEN

16 992 18 436 Rörelseresultat före finansiella poster 18 646 26 198

34 730 6 032 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 20 56 116 11 708

– – Resultat från andelar i intressebolag – 155 388

240 202 Erhållen ränta 273 353

– 8 762 – 11 306 Erlagd ränta – 10 395 – 13 145

– 59 – Betald inkomstskatt – 71 – 14

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

64 414

25 488

43 141

13 364

FÖR ÄNDRING I RÖRELSEK APITAL Ökning/minskning av varulager Ökning/minskning av kundfordringar Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av leverantörsskulder Ökning/minskning av kortfristiga skulder

– 582 28 107 – 26 110 – 5 067 10 235

– 546 – 1 248 – 13 – 3 121 – 7 974

– 1 041 28 346 – 23 232 2 508 – 4 438

– 560 – 1 526 11 253 – 7 454 – 997

Kassaflöde från den löpande verksamheten

70 997

– 12 586

45 284

14 080

INVESTERINGSVERKSAMHE TEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av inventarier Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar

– 56 861 – 49 354 – 79 915 – 69 372

6350 – – –

508 – 86 – – 86

Kassaflöde från investeringsverksamheten

– 79 915

– 69 458

- 50 003

- 49 440

FINANSIERINGSVERKSAMHE TEN Amortering Ny upplåning Amortering leasingskuld

– 4 200

5 016

– 6 941

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

– 6 125

53 771

– 3 484

30 981

Årets kassaflöde

– 15 043

– 3 101

– 8 203

– 4 379

Likvida medel vid årets början

26 268

29 369

15 324

19 703

Likvida medel vid årets slut

11 225

26 268

7 121

15 324

– 2 808 56 579 –

– 3 500 – 1 750 16 32 731 – –

31

årsredovisning 2013

Tilläggsupplysningar.

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokförings­nämndens allmänna råd med undantag av bfnar 2008:1 KONCERNREDOVISNING

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 % av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan till­gångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

INTRESSEFÖRE TAGSREDOVISNING

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffnings­till­fället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar.

Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumulerad vinst­ andel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver.

Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten.

32

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffnings­ värde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

UTLÄNDSK A VALUTOR

Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, till exempel terminssäkring, används termins­ kursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs.

redovisas som kostnader.

Linjär avskrivningsmetod används för de flesta typer av materiella tillgångar.

Undantaget görs på deponiyta som skrivs av i takt med att den nyttjas vilket är beräknat till cirka 10 år. Från och med 2010 års investeringar på elledningar så har avskrivningstiden ökat från 15 år till 30 år för att anpassas till den nya regleringsmodellen.

Försäljning av varor redovisas vid leve­rans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimi­neras koncernintern försäljning.

El-ledningar Mottagnings- och fördelningsstationer Transformatorer Fjärrvärmeledningar Maskiner i Hetvattencentral Gasanläggning Gasledningar Byggnader, markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer

INKOMSTSK AT TER

STATLIGA STÖD

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, samt andel i intresse­bolags skatt.

Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket.

Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas.

För poster som redovisas i resultat­ räkningen, redovisas även därmed samman­hängande skatteeffekter i resultat­ räkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna.

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statligt stöd som hänför sig till för­ väntade kostnader redovisas som förut­ betalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera.

Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar har reducerat tillgångens redovisade värde.

INTÄKTER

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR NY T TJANDER ÄT TER

Utgifter för förvärvade nyttjanderätter balanseras och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid, normalt högst 20 år.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redo­ visas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde.

Utgifter för reparation och underhåll

15 – 30 år 15 – 30 år 15 – 30 år 20 år 15 år 15 år 25 år 10 – 50 år 10 år 3 – 5 år

LEASING

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernredovisningen. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgångar i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som långfristig skuld.

Operationell leasing innebär att leasing­ avgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som faktiskt erlagts som leasingavgift under året. I moder­ företaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

årsredovisning 2013

VARULAGER

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsälj­ ningsvärdet på balansdagen.

AVSÄT TNINGAR

Avsättningar redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett

tillförlitligt sätt.

Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

K ASSAFLÖDESANALYS

det omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

ELCERTIFIK AT

Lagerförda elcertifikat värderas till anskaff­n ingsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2012-12-31. Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet cirka 17,4 (17,2) Mkr.

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflö-

NOT 2 NETTOOMSÄTTNINGENS OCH RÖRELSERESULTATETS FÖRDELNING PÅ AFFÄRSOMRÅDE

KONCERNEN

NE T TOOMSÄT TNING

MODERBOLAGE T RÖRELSERESULTAT

NE T TOOMSÄT TNING

RÖRELSERESULTAT

2013 2012 2013 2012 2013 2012 2013 2012

Fjärrvärme 138 379 138 384 10 052 12 700 138 717 138 746 12 700 10 052 Renhållning 39 696 35 121 67 – 1 064

39 773 35 215 67 – 1 064 Vatten 46 846 47 635 6 474 3 904 46 909 47 690 3 904 6 474 Övrigt – – 320 2 981

– – 322 2 975 Elnät 60 148 58 880 1 655 7 755

– – – – Summa

285 069

280 020

18 646

26 198

225 399

221 651

16 993

18 437

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

NOT 3 ANSTÄLLNINGSAVTAL VD vd är enligt avtal 2005-06-21 tillsvidare­ anställd från och med 2005-08-01 och undantas från bestämmerlserna i lagen om anställningsskydd, las. I fråga om allmänna anställningsvillkor i övrigt

tillämpas bestämmerlserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande pa-kfs. vd äger rätt att, för kostnad motsvarande pa-kfs-premien, utnyttja den så kallade

alternativregeln i pa-kfs För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställ­ ningens upphörande en engångs­ersättning till vd motsvarande totalt 12 månadslöner.

33

årsredovisning 2013

NOT 4 PERSONAL

KONCERNEN MODERBOLAGE T

Medelantalet anställda Kvinnor Män

2013 2012 2013 2012 21 21 18 18 106 108 82 82

Totalt 127 129 100 100 LÖNER, ERSÄT TNINGAR, SOCIALA AVGIF TER OCH PENSIONSKOSTNADER

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda

1 377 51 952

1 322 49 018

1 377 39 909

1 322 38 010

Summa löner och ersättningar

53 329

50 340

41 286

39 332

Sociala avgifter enligt lag och avtal

15 822

13 691

12 269

10 428

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda

361 397 361 397 4 862 4 319 3 517 3 321

Totalt

74 374

68 747

57 433

53 478

ST YRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män

2 2 2 2 7 7 7 7

Totalt 9 9 9 9 Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Män

1 1 1 1

Totalt 1 1 1 1

Från och med 1997-01-01 omfattas bolagets anställda av pa-kfs, ett så kallat nettopensionssystem med försäkrings­ lösning via kpa, där de anställda garanteras en förmånsbaserad pension där nivån av slutlön är: 10 % i skiktet 0 – 7,5 basbelopp, 65 % i skiktet 7,5 – 20 basbelopp och 32,5 % i skiktet

34

21 – 30 basbelopp. Även en årlig premie­ avsättning om 1 % av årslönen görs.

Premier för intjänande tjänstepensioner betalas månatligen till kpa.

Pensionstagare, förmånstagare och personal som slutat sin anställning men som ännu ej uppbär pension omfattas av pa-kl. Kostnaderna för detta motsvaras

av faktiskt utbetalda pensioner, vilka utbetalas av kpa som fakturerar bolaget.

Fram till 1996-12-31 motsvarades tjänstepensionsåtagandena för samtliga anställda av kontoavsättning i bolagets balansräkning.

årsredovisning 2013

NOT 5 RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG KONCERNEN

2013

Resultatandel Kommunbränsle i Ådalen a b

2012

– 155 – 155

388 388

NOT 6 ÖVRIGA RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER

Ränteintäkter

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013

2012

2013

2012

273 353 240 202

Summa 273 353 240 202

NOT 7 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT KONCERNEN

2013 2012

Aktuell skatt för året 71 14 Uppskjuten skatt 1 859 2 768 Summa

1 930

2 782

SKILLNADEN MELLAN BOLAGE TS SK AT TEKOSTNAD OCH SK AT TEKOSTNAD BASER AD PÅ GÄLLANDE SK AT TESATS BESTÅR AV FÖL JANDE KOMPONENTER : MODERBOLAGE T

Redovisat resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats

60 810 13 213

SK AT TEEFFEKT AV KOSTNADER / INTÄKTER SOM INTE UTGÖR UNDERLAG VID SK AT TEBER ÄKNINGEN :

Skattefria intäkter Ej avdragsgilla kostnader Återföring bandsjölänken Förlustavdrag

– 1 –1 47 233 – – 398 – – 47

Summa

59

–

NOT 8 UPPSKJUTEN SKATT

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013

2012

61 008

62 210

2013 45 336

2012 43 486

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver

35

årsredovisning 2013

NOT 9 BYGGNADER OCH MARK

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljning

135 136 15 720 – 490 150 366 – 64 081 – 1 981 – 239

134 546 590 – 135 136 – 60 757 – 3 324 –

37 830 15 720 – 7606 45 944 – 7 538 – 834 – 995

37 241 590 – 37 831 – 6 599 – 940 –

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 66 301

– 64 081

– 7 377

– 7 539

Utgående restvärde enligt plan

84 065

71 055

38 567

30 292

Bokfört värde byggnader Bokfört värde mark

36 606 47 459

35 631 35 424

3 999 34 568

8 584 21 708

NOT 10 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningsansvarig

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012 1 001 725 35 069 – 94 625

898 910 102 815 –

543 039 22 125 – 71

457 368 85 672 –

942 169

1 001 725

565 097

543 040

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningsansvarig

– 540 439 – 35 791 96 076

– 507 635 – 32 804 –

– 186 777 – 24 850 27

– 164 610 – 22 168 –

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 480 154

– 540 439

– 211 600

– 186 778

Ingående nedskrivningar

– 10 000

– 10 000

– 10 000

– 10 000

Utgående ackumulerade nedskrivningar

– 10 000

– 10 000

– 10 000

– 10 000

Utgående restvärde enligt plan

452 015

451 286

343 493

346 262

Finansiell leasing kv v

79 043

85 770

–

–

Utgående restvärde enligt plan inklusive finansiell leasing

531 058

537 056

343 493

346 262

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

KONCERNEN OCH MODERBOLAGE T

va-anläggningar, som utgör tillbehör till fastigheter som kommunen behåller, har övertagits från Härnösands Kommun till ett värde av 87 644 957 kronor. Ledningarna ägs civilrättsligt av

36

Härnösand Energi & Miljö a b och för att trygga rätten till ledningarna har a) nyttjanderättsavtal tecknats för gatumark med mera b) servitutsavtal tecknats för övrig mark

årsredovisning 2013

NOT 11 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning och utrangering

150 734 9 843 – 5 883

143 400 7 511 – 177

99 889 9 331 – 3 578

94 151 5 737 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

154 694

150 734

105 642

99 888

Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljning och utrangering

– 98 640 – 10 813 5 845

– 88 952 – 9 865 177

– 66 292 – 8 168 3 570

– 59 172 – 7 119 –

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 103 608

– 98 640

– 70 890

– 66 291

51 086

52 094

34 752

33 597

Utgående restvärde enligt plan

NOT 12 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012 18 386 37 655 – 19 138

54 968 17 107 – 53 689

9 654 25 930 – 16 244

52 495 8 558 – 51 398

36 903

18 386

19 340

9 655

NOT 13 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

Kommunbränsle i Ådalen a b (k ba b)

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012 3 971

4 180

2 700

2 700

Org nr: 556220-6200 Säte: Härnösand Kapitalandel: 40 % Rösträttsandel: 40 % Eget kapital: 18 172 t kr. Årets resultat – 387 t kr.

NOT 14 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012

Ingående anskaffningsvärden Tillkommande värdepapper Norrsken a b

1 777 1 691 1 776 1 690 – 86 – 86

Utgående redovisat värde, totalt

1 777

VÄRDEPAPPER

Svenska Värmeverken Norrsken a b Elinorr Norrsken a b Summa

1 777

1 776

1 776

BOKFÖRT VÄRDE

0 976 1 800 1 777

37

årsredovisning 2013

NOT 15 VARULAGER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

Värderat till anskaffningsvärde Eldningsolja Ved/träbränsle Förnödenheter Drivmedel, bensin/diesel

2013 2012 2013 2012

Summa

2 205 1 443 2 205 1 443 3 870 3 783 3 870 3 783 433 685 433 241 70 85 – – 6 578

5 996

6 508

5 467

NOT 16 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012

Sent fakturerad intäkt Förutbetalda kostnader övrigt

25 677 1 724

3 756 1 732

18 814 964

3 562 1 274

Summa

27 401

5 488

19 778

4 836

NOT 17 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL KONCERNEN AKTIEK APITAL BUNDNA RESERV FRIA RESERV/ÅRE TS RES

SUMMA EGE T K APITAL

Eget kapital 2013-01-01 Effekt av förändrad skattesats på obeskattade resevers fördelning Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Årets resultat

40 100

165 656

– 14 260

191 496

– – –

3 008 3 344 –

– – 3 344 6 439

3 008 – 6 439

Eget kapital 2013-12-31

40 100

172 008

– 11 165

200 943

MODERBOLAGE T AKTIEK APITAL RESERVFOND FRIT T EGE T K APITAL

SUMMA EGE T K APITAL

Eget kapital 2013-01-01 Årets resultat

40 100 –

10 000 1 121 51 221 – – –

Eget kapital 2013-12-31

40 100

10 000

1 121

51 221

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde à 100 kronor.

NOT 18 LÅNGFRISTIGA SKULDER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012

R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

353 950 353 150 284 250 287 750 73 421 80 362 – – 16 – 16 –

Summa

427 387

433 512

284 266

287 750

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Skulder till aktieägare

4 200 5 621 –

4 200 5 408 –

3 500 – –

3 500 – 5 948

Summa

9 821

9 608

3 500

9 448

437 208

443 120

287 766

297 198

KORTFRISTIGA SKULDER

Summa räntebärande skulder

38

årsredovisning 2013 FÖRFALLOTIDER DEN DEL AV SKULDERNA SOM FÖRFALLER TILL BE TALNING MELLAN ÅR E T T TILL ÅR FEM

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

16 650 23 214

16 800 23 842

14 000 –

14 000 –

Summa

39 864

40 642

14 000

14 000

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

337 316 50 207

336 350 56 520

270 266 –

273 750 –

Summa

427 387

433 512

284 266

287 750

DEN DEL AV LÅNGFRISTIGA SKULDER SOM FÖRFALLER TILL BE TALNING SENARE ÄN FEM ÅR EF TER BALANSDAGEN

NOT 19 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Upplupna semesterlöner Upplupen komptid Upplupna sociala avgifter Upplupna kostnader kv v Anslutningsavgift Upplupna räntor Stormen Ivar Övriga upplupna kostnader Summa

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012 2 590 2 526 2 020 1 864 571 406 416 307 983 921 766 682 8 314 8 670 8 314 8 670 2 635 1 932 – – 385 393 332 300 6 608 – – – 8 320 5 227 5 697 3 830 30 406

20 074

17 545

15 653

NOT 20 JUSTERING FÖR POSTER SOM INTE INGÅR I KASSAFLÖDET, MED MERA

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2013 2012 2013 2012

Resultatandel k ba b Avskrivningar Avsättningar Avskrivning leasing Utrangering

155 – 388 – – 48 585 46 187 34 113 30 422 566 – 34 091 566 – 24 390 6726 – – – 84 – 52 –

Summa

56 116

11 708

34 731

6 032

39

årsredovisning 2013

NOT 21 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG MODERBOLAGE T

K APITAL- ANDEL %

Härnösand Elnät a b Org nr: 556133-3328 Säte: Härnösand

RÖSTR ÄT TS- ANTAL AKTIER ANDEL %

100

100

180 000

BOKFÖRT VÄRDE 131231

EGE T K APITAL 131231

90 000

22 148

NOT 22 OBESKATTADE RESERVER MODERBOLAGE T

2013 2012

Ingående värde ackumulerad avskrivning utöver plan Årets förändring

197 662 8 411

191 139 6 523

Utgående värde ackumulerad avskrivning utöver plan

206 073

197 662

HÄRNÖSAND DEN 11 MARS 2013

Ingvar Viklund

Eva Goes

Lennart Bolander

Karl-Einar Björner

Lars-Gunnar Hultin

Ingvar Johansson

Christina Meltin Westerlund

Rolf Byström

Hans-Åke Johansson

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

ORDFÖR ANDE

Ingemar Forzelius VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

40

årsredovisning 2013

Revisionsberättelse.

TILL ÅRSSTÄMMAN I HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB ORG.NR 556526-3745

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Vi har utfört en revision av årsredo­ visningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö a b för år 2013.

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi och Miljö a b för år 2013.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt års­ redovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern­ redovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision.

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls­ enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om

effektiviteten i bolagets interna kontroll.

En revision innefattar också en utvärde­ ring av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verk­ ställande direktören uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den över­g ripande presentationen i årsredovisningen och koncernredo­ visningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­ enliga som grund för våra uttalanden.

UT TALANDEN

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisnings­ lagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balans­ räkningen för moderbolaget och för koncernen.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktie­bolags­lagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelse­ ledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolags­ lagen, årsredovisningslagen eller bolags­ ordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­ enliga som grund för våra uttalanden.

UT TALANDEN

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings­ berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

SKELLEF TEÅ DEN 3 MARS 2014. ERNST & YOUNG AB,

Micael Engström AUKTORISER AD REVISOR

41

Vi siktar lägre för att nå toppen. som du k ansk e vet har vi på hema b sedan flera år arbetat mot målet att ge Härnösand länets lägsta priser. Idén är att du som är kund ska få mer pengar över till annat när du har betalat för våra tjänster. Det är bra för dig som kund och för hela Härnösand.

Att målet är så tydligt har stor betydelse i vårt dagliga arbete. Vad vi än gör så finns alltid tanken där att vi ska hitta effektiva och smarta

Uppskattat värde av HEMABs låga priser Prisjämförelse mot genomsnittligt pris bland Västernorrlands kommuner. Antal villa- och lägenhetshushåll enligt Posten. I beräkningen har antalet lägenheter i Härnösand översatts till motsvarande mängd typhus enligt den nationella Nils Holgersson-undersökningen. För att jämföra prissättningen för villor har Villaägarnas prisjämförelser och motsvarande använts. Vi har antagit att samtliga hus i kommunen har HEMABs tjänster för renhållning vatten och avlopp, elnät samt fjärrvärme.

Företag och fritidshushåll ingår inte i beräk­ningen. Om de inkluderats i beräkningen hade det ökat resultatet. Som motvikt till detta har vi av förenklingsskäl fjärrvärme med för samtliga villor vilket bidrar till ett högre resultat. Vi är medvetna om att beräkningen bygger på ett antal antaganden och därför bara ger en indikation. Priserna är baserade på pris inklusive moms. Vi reserverar oss för eventuella felberäkningar.

lösningar. Allt för att både leverera med kvalitet och hålla nere priserna.

När det gäller fjärrvärme villa, fjärrvärme flerbostadshus, vatten och avlopp flerbostadshus och elnät har vi länets lägsta priser. För övriga områden ligger vi just nu tvåa eller trea men närmar oss stadigt toppen.

Nu fortsätter vi arbetet. Håll utkik. Vi lär återkomma med fler glädjande besked.

www.hemab.se

facebook.com/hemabharnosand

Vi har fått ett miljöpris på 25 000 kronor.*

Vad tycker du att vi ska göra för pengarna?

Vad kan vi göra mer för miljön i Härnösand? Du kanske har gått och funderat för dig själv på en idé? Eller du

kanske känner någon som du vet har ett kreativt uppslag? Hör av dig till oss. Tillsammans kan vi kanske göra

något nytt och oväntat. Vi är alltid öppna för nya tankar och idéer. Rätt använda är vi övertygade om att 25 000

kronor kan göra skillnad, i all enkelhet. Tveka inte. Skicka ett mail senast 30 maj till minmiljoide@hemab.se.

hem a b har tilldelats Landstingets miljöpris 2013 * med motiveringen: »För att målmedvetet arbetat för

en ökad produktion av förnybar energi. hem a b har även engagerat sig i kretsloppshantering av avfall och bedrivit en utåtriktad verksamhet för att öka kunskapen och engagemanget för en hållbar omställning.«

www.hemab.se

facebook.com/hemabharnosand