OM HEMAB 2015 – 2016

Utmanar invanda mönster.

SMÅSKALIG BIOGAS VISAR VÄGEN MOT ETT HÅLLBART HÄRNÖSAND.

8

DRIFTSÄKER VÄRMELÖSNING. Fjärrvärme gav familjen ett nytt liv.

14

LYCKAT KONCEPT FÖR VÅRDKASEN. Härnösands friluftsliv får vind i ryggen.

22

ETT MAGASIN OM VAD HEMAB GÖR OCH VILL. EN NYFIKEN ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2015.

om 2015

Alltid något nytt att lära. kunde Ingemar Forzelius blicka tillbaka på tio år som hemabs vd.

Med facit i handen kan han konstatera att han själv såväl som det företag han är satt att leda har utvecklats på ett alltigenom positivt sätt. »Vi har båda blivit äldre, men viljan att utvecklas är fortsatt stark«, summerar han.

I AUGUSTI 2015

»Idag är vi många som tillsammans driver företaget framåt.

Och nu sätter vi fokus på att utforma mål och visioner för vårt arbete fram till år 2030.«

2005 lämnade sitt tidigare arbete för att inta chefsstolen på hemab i Härnösand kom han från en företagsmiljö där målet var att tjäna pengar. Helst mycket pengar. »Jag minns att det var otroligt spännande att hamna i ett sammanhang där det även fanns andra drivkrafter, bortom resultat- och balansräkningar«, säger han. »Att på samma gång verka för nöjda kunder och en affärsmässig samhällsnytta var nytt för mig.«

NÄR INGEMAR FORZELIUS

NÄR HAN NU ser tillbaka på sina tio år som vd kan Ingemar Forzelius konstatera att hemab när han tillträdde var ett i många avseenden annorlunda företag än det är idag.

Vid tillträdet möttes han av hög medelålder och låg it-mognad i ett företag som stod inför en omfattande generationsväxling, med många medarbetare som varit verksamma i företaget under lång tid.

Under de tio år som gått sedan dess har ett 50-tal personer gått i pension och 70 nya medarbetare har anställts vilket, enligt Ingemar Forzelius, fört med sig en betydande nytändning i företaget.

Men sammantaget har antalet anställda ändå blivit färre. »I grunden är emellertid uppdraget detsamma; att sörja för el, vatten och avlopp, återvinning och värme«, säger Ingemar Forzelius. »Den stora skillnaden är att vi blivit mer utåtriktade, har ett större samhällsengagemang, är mer synliga.«

en tydlig närvaro i lokalsamhället och i föreningsliv och skola, från förskola till universitet. Att anordna studiebesök och evenemang, erbjuda sommarjobb och praktikplatser, inbjuda till samverkan och vara sponsor för skilda aktiviteter är alltså också en del av uppdraget. hemab har dessutom genomfört en omfattande ledarskapsutbildning inom företaget, där även Ingemar Forzelius själv deltagit, flera gånger till och med.

I DETTA INGÅR

2

»Oerhört nyttigt, det finns alltid något att lära om sig själv för att bli en bättre ledare«, är hans betyg.

Att hemab även lyckats med att effektivisera kärnverksamheten visas av att Härnösand sedan 2008 avancerat från plats 199 till plats 96 i den så kallade Nils Holgersson-undersökningen som varje år jämför priset på nyttigheter i landets alla 290 kommuner. »Absolut en bedrift för en liten aktör i Norrland«, betygsätter Ingemar Forzelius och låter belåten. »Målet är att hålla bra priser, alla kate­ gorier, med bibehållen sund ekonomi.« på att man lyckats i sitt arbete är att scbs medborgarundersökning 2015 placerar tillgänglighet och service vid hemabs återvinningscentraler Härnösands kretsloppspark och Älands återvinningsanläggning på första plats i Sverige.

Härnösand var också första kommun norr om Mälardalen att erbjuda fastighetsnära utsortering av förpackningar och tidningar genom införandet av flerfackskärl för villor och fritidshus.

Biogas, vindkraft, snabbladdare, bredband, sortering av matavfall – det finns många exempel på lyckosamma satsningar som vunnit gehör hos härnösandsborna. »Glöm heller inte energiparken i anslutning till hemabs kontor på Västra Ring­ vägen«, påminner Ingemar Forzelius. »Dit kommer besökare från hela världen för att lära sig mer om småskaliga anläggningar för el- och värmeproduktion.« ETT ANNAT BEVIS

tio åren varit en spännande och stimulerande tid är Ingemar Forzelius noga med att understryka. Det har hänt mycket, utvecklingen har gått åt rätt håll – med fokus på långsiktig hållbarhet, omtanke om miljön och medarbetare och kunder som i mångt och mycket har blivit goda ambassadörer för företaget.

Själv är han naturligtvis på många sätt en annan person. Tveklöst tio år äldre och mer erfaren. Men viljan och drivet att gå vidare finns kvar. Skillnaden är att han numera inte är ensam om att spåra. »Idag är vi många som tillsammans driver företaget framåt«, summerar han. »Och nu sätter vi fokus på att utforma mål och visioner för vårt arbete fram till år 2030.«

ATT DE GÅNGNA

PAPPER SOPOROSE T PREMIUM

2 4 8 10 13 14 17 18 22 25 44

[FSC-CERTIFIER AT ]

LEVANDE VISION

VD 10 ÅR

ÅTERVINNING

HÅLLBARHET

VATTEN

STORT OCH SMÅTT

FJÄRRVÄRME

SMÅTT OCH STORT

ELNÄT

ANSVARIG UTGIVARE ANDRE AS EINARSSON, PROJEK TLEDARE MAGDALENA ÅKERROS. PRODUK TION SE IDE A, AD SUSANNE EKELUND, SKRIBENT MATS WIGARDT. FOTO OMSL AG FRIDA S JÖGREN, INL AGA FRIDA S JÖGREN, PWS, SANSAC, L ARS WAHLSTRÖM, L ASSE NÄSSTRÖM, TUBUS SYSTEM AB, MED FLER A. TRYCK HEMSTRÖMS TRYCKERI [SMART MIL JÖCERTIFIERING]

ENGAGEMANG

ÅRSREDOVISNING

3

Praktiskt med

om återvinning

avfall under jord.

Vägen till ett kretsloppsan­passat samhälle, där det som idag betraktas som avfall kommer till nytta, går via ett insamlingssystem som är praktiskt, ekonomiskt och hygieniskt. Avfallsbehållare som grävs ner i marken ger en hållbar avfallshantering med såväl bättre arbetsmiljö som minskad lukt.

En morgon när Jerry Höglund precis av­ slutat frukostkaffet och tittade ut genom fönstret såg han hur bostadsrättsföreningens äldsta medlem skulle slänga sina sopor i ett kärl på gården.

Men det var lättare sagt än gjort. Den gamla kvinnan nådde knappt upp till locket som dessutom var besvärligt att öppna.

Med soporna i handen blev kvinnan länge stående innan hon till slut lyckades bli av med påsen. »Så kan vi inte ha det«, tänkte Jerry som är ordförande i brf Magistern på Brunnshusgatan i Härnösand.

Redan veckan därpå var det möte med föreningens 61 delägare. Jerry Höglund föreslog styrelsen att han skulle undersöka ett nytt system för avfallshantering, med nergrävda behållare. Mötet biföll hans förslag och Jerry fick i uppdrag att driva frågan vidare.

Underjordsbehållare för avfallshantering är inget nytt. På många håll i landet har man i flera år använt system med behållare som helt eller delvis grävts ner i marken som bättre möter de krav på en rationell hantering som följer med en ökad källsortering av hushållens avfall.

Förenklar hanteringen Nu har även hemab beslutat att satsa på tömning av underjordsbehållare. »Vi gick bland annat igenom hela logistiken kring sophämtningen och tittade på för- och nackdelar med ett sådant här system innan vi kunde fatta beslut«, säger

JERRY HÖGLUND OCH ANETTE VIKLUND, ORDFÖRANDE RESPEKTIVE VICE ORDFÖRANDE I BRF MAGISTERN, SER ENBART FÖRDELAR MED ATT BYTA SINA BLÅA AVFALLSKÄRL MOT UNDERJORDSBEHÅLLARE.

Magdalena Åkerros, kommunikations­ ansvarig på hemab, som beredde frågan inför styrelsens beslut. »Men vi tror på den här lösningen, inte minst för att den förenklar hanteringen för kunderna samt underlättar arbetet för vår personal.«

Väldigt positivt I Härnösand är det kommunala Härnösandshus som drivit på utvecklingen. Och

det var nya krav på sortering av bland annat matavfall som gjorde att man såg sig om efter alternativa lösningar. »Vi såg på förhand att det skulle kunna bli problem med skräpiga sophus«, berättar förvaltningschef Mats Dahlin. »Därför presenterade vi ett förslag med nergrävda behållare för hemab och fick ganska snart acceptans för tankegångarna.

Förutom att förutsättningarna för mindre nedskräpning ökar håller behållare som grävs ner under jord en lägre temperatur

5

om återvinning

vilket avsevärt minskar problemen med dålig lukt. Dessutom utgör underjords­ behållare en förbättrad arbetsmiljö.« »Istället för att dra ett stort antal tunga sopkärl kan nu en person med kranbil enkelt tömma fem kubikmeter avfall på fem minuter. Det är väldigt positivt«, konstaterar Joakim Nordkvist, affärsområdeschef på Återvinningen, hemab.

På kort tid har underjordsbehållare för både matavfall och brännbart avfall grävts ner på ett tjugotal platser där Härnösandshus har fastigheter. Ett antal andra fastighetsägare har valt att följa deras exempel. hemab erbjuder alla fastighetsägare i Härnösand tömning av underjordsbehållare. »Fastighetsägarna slipper ha avfallskärl i källaren och containrar på tomten, det blir rent och snyggt och en enklare hantering, för såväl vår personal som för den som ska lägga sina sopor i behållaren«, konstaterar Joakim Nordkvist.

Helt ny sopbil I ett första skede räknar hemab med omkring 120 nergrävda behållare. Sannolikt blir det fler. De grävs ner parvis, en för

matavfall och en för brännbart avfall, men det går att hantera även övriga fraktioner i form av förpackningar och tidningar. »Vi har nu en helt ny sopbil på plats, med kran och komprimator, så vi har precis börjat tömma de underjordsbehållare som kommit på plats, med gott resultat«, säger Joakim Nordkvist.

För Jerry Höglund i bostadsrättsföre­ ningen Magistern återstår nu bara att vänta på grävmaskinen och sedan att lyfta ner underjordsbehållarna i marken. De har kollat ledningar i marken, funderat på vilken typ av behållare de vill ha och hur många, och har nu kommit fram till en lösning som känns bra. »Efter diskussion med hemab fastnade vi för sju behållare i storlekar anpassade efter lämpliga tömningsintervall«, berättar Jerry. »Ju färre transporter det blir desto bättre är det.« Bostadsrättsföreningen står själva för arbete och kostnader i samband med installationen. Behållarna – för matavfall, brännbart avfall, förpackningar av metall, glas och plast samt tidningar – ägs av föreningen, hemab svarar för tömning

DET FINNS OLIK A STORLEK AR OCH TYPER AV HELT ELLER DELVIS NERGR ÄVDA BEHÅLLARE, BEROENDE PÅ AVFALLSMÄNGD OCH TYP AV AVFALL, MEN PRIN­C IPEN ÄR DENSAMMA: AVFALLET K YLS NATURLIGT AV DEN LÄGRE TEMPER ATUREN I MAR­K EN.

och de kostnader detta för med sig.

Jerry Höglund tror att prislappen hamnar på cirka 400 000 kronor. »Men på sikt blir det ändå billigare eftersom priset blir lägre än motsvarande kapacitet för kärl eller container«, säger han. »Och vi slipper bära iväg förpackningar till återvinningsstationen.«

Miljöanpassad avgift

MAGDALENA ÅKERROS

6

JOAKIM NORDK VIST

I juni räknar han med att gropen ska vara grävd och behållarna på plats. Och fler bostadsrättsföreningar står i begrepp att följa Magisterns exempel. »Det här blir riktigt bra och vi ser att intresset ökar«, säger Anders Svanholm, projektledare för Matavfallsprojektet. »När det blir lättare att sortera ökar också mängden avfall som återvinns. Det är en väldigt positiv bieffekt av matavfallsprojektet«, konstaterar han.

Dessutom kommer taxan för tömningen miljöanpassas framöver, vilket betyder att den som gör rätt också betalar mindre.

Mer och bättre sorterat avfall ska vara mer ekonomiskt fördelaktigt än det motsatta.

En tuffare styrning till fördel för miljön helt enkelt.

Av matavfallet som samlas in från hushållen i Härnösand kommer HEMAB att producera biogas i en anläggning som beräknas tas i bruk hösten 2016.

Biogasen uppgraderas sedan för att användas som fordonsgas.

I november 2015 invigdes en tankstation för fordonsgas i Härnösand.

Fram till dess att matavfall från Härnösandsbornas kan förädlas till bränsle används inköpt gas.

När anläggningen i Älandsbro står klar ska 2 000 ton matavfall och 3 000 ton avloppsslam hanteras i processen.

»Vi slipper bära iväg förpackningar till återvinningen.«

om hållbarhet

Viktiga frågor som gör skillnad.

Produktion av biogas från matavfall och avloppsslam är det senaste exemplet på hemabs affärsidé om en långsiktigt hållbar och ansvarsfull verksamhet. Och fler projekt under samma rubrik utlovas. »Vi ska fylla hållbarhetsbegreppet med positivt innehåll«, försäkrar utvecklingschef Linda Johansson.

LINDA JOHANSSON

8

TILL HÖSTEN 2016 ska hemabs vision om att kunna förvandla matavfall till biogas vara verklighet. Därmed erbjuds härnösandsborna en produkt som är ekonomisk och inte släpper ut några växthusgaser utan istället ingår i det natur­ liga kretsloppet.

I den småskaliga biogasanläggning som nu färdigställs vid Älands återvinningsanläggning kommer avloppsslam och matavfall från hushållen att förvandlas till biogas som sedan uppgraderas till fordonsbränsle.

BIOGAS BESTÅR AV metan och koldioxid och bildas när organiskt material bryts ner i en syrefri miljö. Till skillnad från andra alternativa drivmedel anses biogasen vara ett beprövat alternativ som lämpar sig väl för lokal produktion.

Produktionen vid anläggningen beräknas motsvara 300 000 liter diesel vilket innebär en avsevärd miljö­ nytta. Det matavfall som härnösandsborna lägger i sina bruna påsar och som hemab samlar in fyller alltså en viktig

funktion för ett mer hållbart samhälle. Med en banan i tanken, skulle man kunna säga.

Men redan ett år innan anläggningen i Äland kan driftsättas invigdes i november 2015 ett tankställe för fordonsgas i anslutning till e4, som i dagsläget förses med fordonsgas från Sundsvall. »Ett sätt att vänja bilisterna och att skapa en marknad för produkten, kommenterar utvecklingschef Linda Johansson. hemab föregår själva med gott exempel genom att komplettera sin bilpark med gasdrivna bilar.

MEN HÅLLBAR UTVECKLING är ett begrepp som är långt bredare än enbart ett fossilfritt fordonsbränsle. Linda Johansson lyfter fram såväl den sociala som den ekonomiska hållbarheten som viktiga inslag i utvecklingen av både kommunen och hemab. »Vi har ett engagemang och en delaktighet i lokalsamhället och vi ska göra kloka och genomtänka investeringar som leder till en sund ekonomi, förklarar hon. Att vara dumsnål är inget alternativ.

På dagordningen för den närmaste femårsperioden väntar nu en ytterligare finslipning av innebörden i den affärsmässiga samhällsnytta som är ledstjärna för verksamheten. hemab är ett stort företag, med härnösandsmått mätt, vilket för med sig ett ansvar att förvalta.

I våra ägardirektiv anges tydligt att vi har en viktig roll i att möta framtidens utmanin­

gar i kommunen«, säger Linda Johansson. »Vi arbetar därför med att sätta upp en vision och formulera våra mål som beskriver hur vi vill ta oss an det uppdraget.

Det har även gjorts en förstudie för att få underlag till en analys av hur omvärlden kan tänkas se ut fram till år 2030. Förstudien utmynnade i förslag på projekt som ska göra hemab till ett ännu modernare, mer utåtriktat företag som går i takt med framtida behov, regler, utmaningar och möjligheter.

Ska vi verka för en långsiktigt hållbar utveckling, både lokalt och globalt, vill vi ju få en indikation på vad vi bör fokusera vårt arbete på«, förklarar Linda Johansson.

MAN FR ÅGAR SIG i förstudien bland annat hur kunderna vill kommunicera och vilka förväntningar de har på ett bolag som hemab. Den fortgående digitaliseringen skapar förvisso ständigt nya möjligheter, men vad ska hemab fokusera på

DET HÄR HAR VI GJORT • Infört obligatorisk

matavfallsinsamling i kommunen.

• Byggt en tankstation för fordonsgas där vi sluter det lokala kretsloppet.

• Infört möjligheten till fastighetsnära insamling av återvinningsmaterial, vilket har gett en ökad utsortering och återvinning.

• Utvecklat väl fungerande återvinningscentraler med hög servicenivå - bäst i Sverige, enligt medborgarna!

• Vi har påbörjat arbetet med en miljöstyrande avfallstaxa som ska göra valet lätt att göra rätt.

DET HÄR ÄR PÅ GÅNG • Vi har påbörjat arbetet

med att successivt byta ut vår fordonspark till fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel.

• Hösten 2016 står bio gasanläggningen i Äland klar att närproducera fordonsgas till härnö sandsborna.

HÄRNÖSANDSBORNAS MAT­AVFALL BLIR SNART FORDONSGAS

av andra grupper. Men nästan lika många anser att hemab bör engagera sig i folkhälsa och mänskliga rättigheter, vilket är frågor som också prioriteras av andra grupper.

Bland svaren finns även viktiga samhällsfrågor som diskriminering och integration. »Studien ger tveklöst underlag för intressant diskussion om hemabs framtida arbets-

TILL DEN NYA TANKSTATIONEN FÖR FORDONSGAS. ATT SK APA ETT LOK ALT, HÅLLBART KRETSLOPP ÄR EN DEL AV HEMABS HÅLLBARHETSTANKE OCH TANKSTATIONEN SLUTER DEN CIRKELN. NICKL AS RYDMARK PROJEKTLEDDE BYGGET AV TANKSTATIONEN OCH SER NU FR AM EMOT ATT BIOGASANL ÄGGNINGEN FÄRDIGSTÄLLS.

uppgifter«, konstaterar Linda Johansson och tillägger med ett spontant leende: »Det är fantastiskt och jätte­ roligt att arbeta med frågor som faktiskt gör skillnad.«

mer än två hål i väggen, är frågan? Och med bibehållet miljöperspektiv.

Ställs till exempel frågan till en grupp ungdomar är några av de prioriterade frågorna andra än om frågan ställs till kunder och medarbetare.

Nästan tre av fyra menar att hemab bör arbeta mot klimat­ förändringarna och drygt hälften vill att hemab ska förebygga föroreningar, vilket är frågor som också prioriteras

9

Nya metoder ger

om vatten

EN LITEN R ADIOSTYRD BIL MED K AMER A ANVÄNDS FÖR ATT UNDERSÖK A FÖRHÅLLANDENA I VA-LEDNINGARNA. NÄR ARBETET ÄR KLART ANVÄNDS SAMMA BIL FÖR ATT DOKUMENTER A RESULTATET.

I hela Sverige finns omkring 16 000 mil kommunala vatten- och avloppsledningar. Av dessa är dryga 60 mil ledning nergrävda i Härnösand, fördelat på dricksvatten, spillvatten och dagvatten, alla med begränsad livslängd. Ny teknik gör det nu lättare att underhålla ledningsnätet.

Planeringschef Patrik Höglund arbetar med åtgärder för att hemabs ledningsnät inte ska drabbas av störningar som drabbar kunderna. Mycket kan hända under vattnets väg från vattentäkten till vattenkranen. Eller från avloppsbrunnen till reningsverket. Särskilt om ledningarna börjar komma till åren. »Ledningsnätet i stadskärnan byggdes ut under 50-, 60- och 70-talen«, säger Patrik. »Utbyggnationen av va-ledningsnätet har minskat och övergått till underhållsarbete eftersom materialet i de äldre ledningarna av lergods, betong och gjutjärn har en begränsad livslängd.«

Stor utmaning Sedan Patrik Höglund kom till hemab 2013 har mycket arbete lagts ner på att kartlägga ledningsnätets status utifrån faktorer som längd, material, ålder, dimension och förväntad livslängd. Och det gäller såväl dricksvatten- som avloppledningar. »Det är viktigt att veta var behovet är störst så att våra resurser åstadkommer mesta möjliga nytta«, förklarar Patrik.

Under den nuvarande tioårsperioden beräknas det årliga förnyelsebehovet vara störst för spillvattenledningarna med cirka 1200 meter per år. För vattenledningarna är behovet cirka 600 meter per år och för

dagvattenledningarna cirka 400 meter per år.

Nästkommande tioårsperiod kommer förnyelsebehovet för vattenledningarna fördubblas till 1200 meter per år, för att sedan öka ytterligare till 1 800 meter per år för tioårsperioden som kommer därnäst. »Det är en stor utmaning«, konstaterar Patrik Höglund. »De går inte att skjuta några åtgärder på framtiden eftersom förnyelsebehovet bara ökar«.

Schaktfria metoder Även servisledningar till och från fastigheterna är i många fall i behov av att bytas. Här är det fastighetsägaren som är ansvarig, men Patrik betonar vikten av att kunderna kontaktar hemab innan de påbörjar arbetet, för att säkerställa att allt blir rätt från början.

Vanligtvis finns alla tre vattenledning-

ledningen längre liv.

11

arna nergrävda på frostfritt djup i samma ledningsgrav, mitt i gatan, under ledni­ ngarna för fjärrvärme och el. Det innebär därför stora störningar för allmänheten att gräva fram och byta ut ledningar som behöver förnyas.

Därför blir det numera allt vanligare att använda schaktfria metoder för ledningsförnyelse. Dessa är både enklare, snabbare, effektivare och billigare än den traditionella gropen i gatan, dessutom med lägre miljöpåverkan och mindre störningar.

Ett välanvänt alternativ är så kallad re-lining. Det innebär att man för in ett nytt rör med mindre dimension i den gamla ledningen. Ett annat exempel på ny teknik är hydraulisk rörspräckning där nya ledningar av samma dimension ersätter befintliga rör. »Båda metoderna är jättebra för att slippa gräva upp hela rörgraven, med långa sträckor renoverad ledning för pengarna«, säger Patrik.

HEMAB förfogar över sju vatten­ verk, nio reningsverk och cirka 40 avloppspumpstationer. Dricksvattnet i Härnösand kommer från Bondsjön vilken har tillrinning från källsjöarna Gussjön, Öjesjön och Långsjön. För att bevara Härnö­sands vattentillgångar arbetar vi ständigt med att säkra skyddet för vattentäkterna och uppgradera processen vid produktionen av dricksvattnet. Även provtagning sker löpande för att försäkra oss om att vattnet håller hög kvalitet.

12

Förlängd livslängd Men den alternativa metod som är nyast och dessutom mest aktuell i Härnösand är så kallad strumpinfodring. Här kan två personer renovera 150 meter ledning mellan två brunnar på en dag – eller under en natt.

Med hjälp av tryckluft förs en tunn och stark glasfiberarmerad matta ner i den skadade ledningen och härdas med uvljus. En liten robot används för att täcka in ojämnheter, krökar, skador och varierande rördimensioner så att flödeskapaciteten inte påverkas. Dessutom kan man enkelt skära ut för alla anslutningar. »På så vis kan vi förlänga livslängden på ledningarna med ytterligare 50 år«, summerar Patrik Höglund.

Under 2015 har va-ledningar på delar av Allevägen, Eriksbergsgränd, Murbergsvägen, Pilgatan, Sehlstedtsvägen och Verksgatan förnyats, med såväl traditionell som grävfri teknik. För närvarande pågår förnyelsearbete på Lidgatan, och senare under 2016 planeras förnyelse av ledningar i Rö och delar av Murbergsvägen. »Intaget från vattentäkten i Bondsjön till vattenverket har också hög prioritet«, säger Patrik Höglund. »Jag tycker nog att vi ligger bra till i åtgärdsprogrammet.«

FLEXIBLA FODER ELLER STRUMPINFODRING ÄR EN SNABB, SÄKER OCH ENERGIBESPAR ANDE METOD FÖR ATT RENOVER A VA-LEDNINGAR UTAN ATT BEHÖVA GR ÄVA SCHAKT I GATAN. MED TRYCKLUFT MATAS DET NYA RÖRET IN I DET GAMLA OCH HÄRDAS MED UV-LJUS. LEDNINGENS LIVSLÄNGD BER ÄKNAS FÖRLÄNGAS MED CIRK A 50 ÅR.

PATRIK HÖGLUND

om stort och smått

#hittahemab checkpoints.

Den 22 april var det dags för årets Hitta Härnösand, orienteringsäventyret som inspirerar flera hundra Härnösandsbor, både fam1iljer och företag att ge sig ut med karta i skog och mark. hemab fanns med som sponsor och deltagarna kunde denna gång dela med sig av upplevelser och smultronställen genom att tagga #hittahemab. Då hade man även chansen att vinna fina priser. Vinnarna korades vid avslutningen av eventet i början av oktober. »Det här är Härnösands största friskvårdssatsning och för oss är det viktigt att vara en del av Härnösand och att finnas nära våra kunder. Hitta Härnösand är en positiv och hälsosam satsning som vi därför gärna är en del av«, säger Andreas Einarsson, chef för Marknad och externa relationer på hemab.

162 DAGAR, 112

Nya vepor bättre för miljön.

upp nya vepor.

Materialet i de nya veporna är helt utan pvc och därmed både mer lätthanterliga och framför allt bättre för miljön.

Och vi var först i Härnösand med att prova det! Ta

2015 SATTE VI

Vindkraftsrekord bästa vindkraft­ året hittills vad gäller produktion av el, sedan de nya vindkraftverken intill Vårdkasberget togs i drift.

18 781 MWh är den nya topp­ noteringen för årsproduktionen. »Det är verkligen roligt att vindkraftverken fungerar så bra«, säger Marcus Tärnvik affärsområdeschef Fjärrvärme, där vindkraften ingår. »Bra vindförutsättningar och väldigt få driftstopp gör att vi haft ett rekordår.« Även ekonomiskt summeras

2015 BLEV DET

ett godtagbart år, men med låga priser på el och elcertifikat är det inte frågan om något ekonomiskt rekord. »Tidigare år har vi haft resultat på mellan 0,4 – 2,5 miljoner kronor årligen, men 2015 har det varit väldigt låga priser på el och elcertifikat, vilket ger ett nära nollresultat«, säger Tärnvik. »Avskrivningarna för de två senast byggda vindkraftverken följer planen och om femton år kommer de att vara avskrivna.«

gärna en titt åt höger när du åker söderut i Saltviksbacken, så kan du se den första sköna, gröna vepan vi satte upp.

Vepor i samma material sitter även vid Härnösands nya fina ridanläggning.

Extra pengar till fiber. inom centrala Härnösand ökades 2015 med 4 miljoner. Under året satsades därmed totalt 6 miljoner för att ge härnösandsborna snabbare uppkoppling.

Bakom beslutet låg en ökad efterfrågan, främst från familjer i villaområden.

BUDGETEN FÖR BREDBAND

Utbyggnaden av fibernätet ger ökade möjligheter till studier och arbete på distans.

Fiber är idag det snabbaste alternativet för internetuppkoppling och blir en plattform för att möta framtidens teknikutveckling och tjänster.

13

Trygg värmelösning

om fjärrvärme

och gott om varmvatten.

När armarna inte längre räckte till för att kånka säckar med bränslepellets och Petter Sjöstedt ville göra annat på sin fritid än att vandra upp och ner till källaren valde familjen att gå över till fjärrvärme. »Vi har fått ett nytt liv«, konstaterar de i munnen på varandra.

Det stora sekelskifteshuset i två våningar på Volontärvägen ligger inbäddat i fluffig nysnö. Fönstren lyser varmt gula mot den svarta vinterhimlen och frostkristallerna gnistrar. Termometern är stadigt parkerad på minus 10 grader.

Huset köptes 2004 av Petter och Kicki Sjöstedt och har sedan dess renoverats från golv till tak. »Det var i ett miserabelt skick och omgivet av en tät granhäck när vi köpte det«, konstaterar Kicki innan hon dukar undan efter middagen i det stora om­ bonade köket.

Nära att brinna ner Byggt kring förra sekelskiftet, med gott om golvyta och väggar murade av blålera, halm och spillvirke från traktens sågverk, var huset nära att förvandlas till aska när det på 30-talet började brinna i tvättstugan.

Bara stommen blev kvar, hälften av tak­ stolarna fick bytas ut, ändå valde dåvarande ägaren att bygga upp huset igen. »Under arbetet med att renovera huset har vi hittat många spår efter branden«, berättar Petter Sjöstedt.

»En sotig leksakshäst och gamla kakburkar till exempel.« Familjen Sjöstedt består av pappa Petter, mamma Kicki, dottern Julia som är elev på Musikhögskolan i Stockholm, och sönerna Klas och Per. Petter är bördig från Jämtland, Kicki från en nipa vid Faxälven.

Till Härnösand kom de efter en sväng till Stockholm och två år i Peking. »Vi har flyttat runt en hel del«, konstaterar Kicki och förklarar valet av Härnösand som bostadsort med att hon själv gått på stadens musikgymnasium, men också med att Petters föräldrar redan hade flyttat hit. »Det var egentligen Petters pappa som först ville köpa huset«, säger hon.

Inget självklart beslut Den tidigare ägaren hade under många år bara använt en mindre del av husets sammanlagt 311 kvadratmeter, resten av huset stod oanvänt. Fönstren saknade kitt, häng-

15

om fjärrvärme rännorna hängde på trekvarts, fasadfärgen var sedan länge bortblåst, taket behövde bytas, delar av huset var illa rötskadat«.

Beslutat att lägga ett bud på fastigheten var därför inte alldeles självklart. »Men vi lockades av husets historia och av hantverket och de gedigna material och byggnadsdetaljer som dolde sig under den eftersatta ytan«, säger Petter. »Men det tog ett år innan vi kunde flytta in, och då bara på en våning.« Efter tio års arbete betraktar de nu huset som i stort sett färdigrenoverat. 17 innerdörrar har sålts, parketten har fått ny lyster, sovrummet är stort som en hel förortslägenhet, badrummet är inte mycket mindre. Tak, väggar, golv, fönster, kök, el, avlopp, ventilation – allt är renoverat.

Och i källaren har numera en fjärrvärme­ central ersatt såväl oljepanna som pellets­ anläggning. »Uppvärmningen av huset har varit en följetong som nu äntligen fått ett lyckligt slut«, säger Kicki belåtet.

Ny värmelösning När familjen Sjöstedt köpte fastigheten på Volontärvägen fanns en gammal oljepanna i källaren med några kubikmeter olja kvar i tanken. Men av bland annat miljö­skäl beslutade man sig i ett tidigt skede för att

EN NY VÄRMELÖSNING GAV FAMILJEN SJÖSTEDT I HÄRNÖSAND – PER, PETTER, KLAS, KICKI – VARMA FÖTTER OCH ETT LÄTTARE LIV.

gå över till att elda med pellets.

Men när familjen tog hela huset i bruk visade sig anläggningen inte riktigt räcka till och elpatronen gick på redan vid ett fåtal minusgrader. Efter åtta år valde man att börja på ett nytt kapitel. »Egentligen skulle vi ha behövt ett bulkförråd för pellets i källaren, men det utrymmet hade vi inte«, säger Petter. Återkommande driftstörningar och nya reservdelar som behövde skruvas fast, säkringar som skulle bytas och brist på varmvatten var andra minusposter.

När man dessutom insåg att det skulle vara svårt att sälja huset med ett värmesystem som inte räckte till tog Petter och Kicki kontakt med hemab. Och fjärrvärme var då det naturliga alternativet. »Vi funderade även på bergvärme, men det skulle bli en dyr investering med oklara miljöfördelar«, säger Kicki. »Och kombinationen med solpaneler passade inte på vårt hus.«

Tryggt och driftsäkert BESÖKEN I K ÄLLAREN HAR BLIVIT FÄRRE SEDAN FAMILJEN SJÖSTEDT GÅTT ÖVER TILL FJÄRRVÄRME.

16

Nu har familjen Sjöstedt en trygg och driftsäker värmelösning för sitt stora hus, en lösning som dessutom är bra för miljön och ekonomiskt fördelaktig.

Med en värmeanläggning som inte behöver klappas om varje kväll finns nu också tid över att börja planera den stora tomten som hör till huset. »Och äntligen kan vi när som helst fylla badkaret med varmt vatten«, summerar Kicki. »Det kunde vi aldrig göra förut.«

Principen för fjärrvärme är enkel.

I en produktionsanläggning värms vatten som sedan distribueras till olika fastigheter genom rörledningar i marken. Produktionen av fjärrvärme i Härnösand är baserad på bränslen som bark, skogsflis och sågspån. I centrala Härnösand är ungefär 50 % av alla villor och hela 95 % av alla flerfamiljshus anslutna till fjärrvärme. Det innebär cirka 1900 värmekunder som har länets lägsta fjärrvärmepris.

om smått och stort

Invigning tankstation för fordonsgas. invigde vi Härnösands första tankstation för fordonsgas. Det blev en rolig dag med aktiviteter för både stora och små, med tipspromenad, hundtaxi, godisregn och underhållning av den världsberömda illusionisten Love Melander.

Tankstationen är en viktig del i Härnösands lokala kretslopp. »Matavfallsinsamlingen som startade under 2014 var det första steget i projektet att skapa ett lokalt kretslopp«, säger Andreas Einarsson, chef för Kommunikation och externa relationer, hemab. »Under 2016 kommer ytterligare en del att bli verklighet, genom biogasanläggningen

DEN 7 NOVEMBER

som byggs vid Älands återvinningsanläggning. Tankstationen är förstås en otroligt viktig del i det lokala kretsloppet, eftersom det är där som kretsloppscirkeln sluts.« Invigningen blev en blöt historia, med oavbrutet regn.

Trots detta blev uppslutningen mycket god av såväl barnfamiljer som pensionärer och andra som var nyfikna på biogas.

Under dagen fanns representanter från hemab, Berners och Bilbolaget på plats för att svara på frågor kring biogas, fordonsgas och gasbilar.

Dessutom bjöd vi alla besökare på hamburgare, kaffe, te och kall dryck.

Ny överföringsledning bättre för djur och natur.

Gasbilar.

I SAMBAND MED satsningen på biogasanläggning i Äland och bygget av en biogasstation vid Highway hotel vill vi såklart föregå med gott exempel och har under 2015 satsat på biogasbilar till vår bilpark. hemab har en flerårig plan som innebär att vi succesivt kommer att byta ut främst personbilarna till fordon med alternativa bränslen i den mån det är möjligt.

Hittills har två mindre transportbilar, två personbilar och en sopbil bytts ut till gasdrivna fordon.

Bäst i Sverige.

EN TRE KILOMETER lång ledning har byggts från lakvatten­ re­n ingsverket vid Älands återvinningsanläggning, ner till Älandsfjärden. Syftet är att förbättra miljön för både djur och natur.

Lakvatten är en restprodukt från deponier och något som behöver hanteras för alla som bedriver deponiverksamhet.

Genom överföringsledningen slipper vattnet ledas genom de mindre vattendragen där vattenföringen ibland är begränsad.

Mjösjöbäcken och Älandsån

Elladdstation. invigde hemab Härnösands första laddstation för elbilar och elhybrider.

Under året kom sedan beslut om att Härnösand ska satsa på en utbyggd laddinfrastruktur och att hemab ska ansvara för samordningen av detta.

En rolig utmaning som vi är mycket laddade inför att ta oss an!

I JANUARI 2015

DET ÄR INTE varje dag vi kan kalla oss »bäst i Sverige«, men plötsligt händer det!

Härnösands kretsloppspark och Älands återvinningsanläggning har av medborgarna klassats som bäst i Sverige gällande tillgänglighet och service. Jätteroligt tycker vi!

avlastas nu genom att det renade lakvattnet från Återvinningsanläggningen i Älandsbro leds om till den utloppsledning som idag mynnar i havet från Älandsbro reningsverk. »Det är viktigt för oss att göra så mycket som möjligt för att våra verksamheter ska få så lite negativ inverkan på djur och natur som möjligt«, säger Joakim Nordkvist, affärsom­ rådeschef Återvinning. »Förhoppningen är bland annat att i högre utsträckning möjliggöra för fiskar att vandra upp i Älandsån«, säger Nordkvist.

17

Kraftfulla åtgärder för ett elnät utan avbrott.

om elnät

HEMABs 13 750 kunder kan vara trygga. Fram till 2020 ska merparten av de oisolerade högspännings­ ledningarna som finns i elnätet ha grävts ner.

I kombination med andra förebyggande åtgärder blir det allt mer ovanligt med större elavbrott. »Det är inte längre acceptabelt att bli utan ström«, konstaterar Per Mellberg, affärsområdeschef Elnät.

Elektriciteten introducerades i Sverige för mer än hundra år sedan. Och det var i Härnösand som landets första kommunala elverk byggdes 1885. I Stockholm kom elleveranserna igång först 1892, och då enbart till ett fåtal gatlampor och kunder i stadens centrala delar.

Sedan gick det snabbt. Vattenkraften byggdes ut, ny högspänningsteknik gjorde det möjligt att överföra el söderut. 1945 hade de flesta hushåll i landet tillgång till elström. Belysning, elspisar, tvättmaskiner och kylskåp gjorde livet enklare i och med att andra kraftslag gjorde sitt intåg.

Sjätte plats i världen Idag ses säker tillgång till el som en självklarhet. Ett strömavbrott mitt i matlagningen, vid den avgörande straffläggnin­gen i fotbollsfinalen eller när man glömt att spara ner ett viktigt dokument på datorn får bara inte ske.

I Sverige används numera cirka 15 000 kWh per invånare, vilket placerar oss på en sjätte plats i världen. Och sedan 1996 är den svenska elmarknaden uppdelad i elproduktion, elhandel och elnätverksamhet.

I Härnösand är det hemab som svarar

PER MELLBERG

för att transportera el till hushåll och före­ tag. Årligen överförs cirka 260 miljoner kWh elenergi på drygt 1600 kilometer ledning, varav 611 kilometer högspänningsledning. »Generellt har Sverige en hög leveranssäkerhet«, konstaterar affärsområdeschef Per Mellberg. »Och hemabs elnät håller på det stora hela hög standard.« Men senare års stora stormar som Ivar och Dagmar har ändå fört med sig stora bekymmer för hemab och deras kunder, framför allt för de som bor på landsbygden, långt ute på elnätet. Träd som faller över en oisolerad luftledning kortsluter effektivt överföringen av el – och detta i ett samhälle som blivit allt mer elberoende, där en säker elförsörjning är vital för arbetslivet, för tryggheten, för bekvämligheten i våra hem och för allt fler aktiviteter.

K ABELN LÄGGS IN I ETT RÖR SOM FÖRSES MED TYNGDER OCH SÄNKS TILL BOTTEN. K ABELRÖRETS PLACERING PÅ BOTTEN KONTROLLER AS OCH JUSTER AS SEDAN AV DYK ARE.

Tydligt regelverk Det är därför numera enligt regelverket inte tillåtet med elavbrott längre än 24 timmar. Och redan efter tolv timmars avbrott måste elnätsföretagen kompensera sina kunder. »Enbart efter stormen Ivar betalade vi ut 5,2 miljoner kronor i ersättning till våra kunder hema«, säger Per Mellberg.

Det investeras stora summor över hela landet i ett förbättrat elnät. För hemab innebär det bland annat att fram till 2020 ska all oisolerad högspänningsledning grävas ner. Ungefär två mil ledning per år har grävts ner sedan beslutet fattades, med en fördubbling under 2015. Omkring tio mil återstår.

Och där det inte går att gräva ner ersätts den oisolerade högspänningsledningen med isolerad luftledning som inte störs av fallande träd. »Teknik och utrustning har utvecklats och förfinats«, konstaterar Per Mellberg. »Till exempel gräver vi idag ner slang av tålig plast i vilken elkabeln sedan enkelt kan tryckas in.«

19

DET HANDLAR OM ATT HÅLLA TUNGAN R ÄTT I MUN DÅ SÄKER TILLGÅNG TILL EL I HÄRNÖSANDS YTTEROMR ÅDEN SK A TRYGGAS. ELK ABELN MATAS IN I RÖRET OCH DR AS UT PÅ ANDR A SIDAN MED HJÄLP AV EN MOTOR PÅ LAND.

Förebyggande åtgärd Under 2015 har hemab även lagt ner en sjökabel mellan Solum på Härnön och Ytterfälle på fastlandet. Per Mellberg beskriver åtgärden som förebyggande, som ett sätt att skapa alternativa matningsvägar till utsatta områden långt ut i elnätet. »Ett kabelfel kan annars få onödigt stora konsekvenser för boende på landsbygden«, förklarar han.

Men han betonar samtidigt att en hundraprocentig säkerhet inte kan utlovas.

Till exempel är lågspänningsnäten ute på landsbygden fortfarande luftledningar.

Ett elavbrott kan även drabba en nergrävd kabel. Skarvar, skav och rörelser i marken kan på sikt leda till att kabeln skadas. »Och då gäller det att snabbt hitta felet, vilket inte alltid är så lätt när ledningen ligger nergrävd i marken«, säger Per. »Men i takt med att tekniken utvecklats har arbetssätt och utrustning tagits fram som förkortar ledtiden tills felet hittats och kan åtgärdas«.

Hållbart samhälle Inför framtiden siar Per Mellberg om en utveckling av effektiva solceller, ny batteri­ teknik och en fortsatt omställning till ett hållbart samhälle med ett smartare elnät med automatiserad intelligens. Privat elproduktion och fler elbilar som ska laddas med hög effekt förutsätter teknik som kan hantera nya behov. »Det blir en utmaning«, konstaterar Per Mellberg. »Men jag har fullt förtroende för att vi kommer fortsätta leverera en produkt som våra kunder ska känna sig trygga med.«

• 13 750 anslutna kunder.

• Överför årligen 270 miljoner kWh

elenergi.

• Förvaltar ett elnät som är

155 mil långt.

• Ska du gräva i marken, gå alltid in

på ledningskollen.se först för att undvika att skador på ledningar.

Skadar du en ledning utan att först ha gjort en ledningskoll blir du skadeståndsskyldig.

MED HJÄLP AV EN BORRMASKIN SKJUTS RÖRET TILL DEN NYA K ABELN UT I VATTNET. DET ÄR EN KOMPLICER AD OPER ATION MED MÅNGA INBLANDADE NÄR DEN NYA K ABELN SK A TR ANSPORTER AS ÖVER VATTNET PÅ EN FLOTTE FÖR ATT MATAS IN I RÖRET.

»Nu blir arbetet med backen lättare.«

MARTIN GISSELMAN

om engagemang

PER EDSTRÖM

Det blåser en vind över Härnösands friluftsliv. och Härnösands orienteringsklubb är Vårdkasen perfekt. Där finns fin skog, tekniskt besvärlig terräng och inga störnings­ moment i form av älgjakt eller militär verksamhet.

Och med det uppsving för sporten som följt i kölvattnet av den konditionsvåg som dragit genom landet har klubben blivit trångbodd på Högslätten. »Nu flyttar vi«, konstaterar Per Edström.

FÖR PER EDSTRÖM

orienteringsklubb är att i samarbete med andra aktörer ta en mer aktiv roll i samhället och tillsammans utgöra en resurs för ett rörligt friluftsliv samtidigt som man utvecklar den egna

Vårdkasberget intar allt mer rollen som ett nav för Härnösands friluftsliv. Med hemabs vindkraftpengar stöttas lokala aktörer som vill utveckla områdets attraktionsvärde. Fem projekt fick under fjolåret dela på totalt 755 000 kronor.

VISIONEN FÖR HÄRNÖSANDS

verksamheten. »Vi vill vara en famn öppen för alla«, förklarar Per Edström. »Vi har därför formulerat ett koncept för Vårdkasen där vi bland annat bygger ut våra

egna lokaler med servering, bastu och omklädningsrum«.

För att genomföra sina planer ansökte orienteringsklubben om ett bidrag från hemab som nu reserverat

ANDREAS EINARSSON

500 000 kronor för projektet. »Alldeles fantastiskt«, kommenterar Per Edström om det

23

GUNNEL CRONA

beviljade bidraget. »Anläggningen ska kunna fungera som resurs för andra än enbart orienteringsklubben, även om detaljerna ännu inte är klara«.

PROJEKTSTÖDET ÄR K ANALISER AT

från hemabs så kallade vindkraftpengar som byggts upp genom en procentuell avsättning av investeringskostnaden för vindkraftverken. Till detta kommer årligen även en del av intäkterna från energi och elcertifikat.

Pengarna, för 2014 totalt omkring 755 000 kronor, är sedan avsedda att användas riktat till Vårdkasområdet på

PER EDSTRÖM

24

ett sätt som gynnar Härnösand och dess invånare. Man strävar efter att stötta väl genomtänkta projekt med fokus på idrott, friluftsliv, barn, ungdom och nyanlända – och med ett anslag som banar väg för Vårdkasen som besöksmål. »Vi vill på det här sättet bidra till ett livskraftigt föreningsliv i Härnösand«, förklarar Andreas Einarsson, chef för Kommunikation och externa relationer på hemab.

cykelklubben, brukshundklubben, motorklubben och Härnösands alpina bidrag för planerade projekt. »Jätteroligt«, säger Andreas Einarsson. »Om allt kan genomföras enligt plan innebär det ett jättesteg för Vårdkasen som nav för tävlingar och arrangemang«.

HÄRNÖSANDS BRUKSHUNDKLUBB,

2018 firar att man funnits i 100 år, arrenderar idag mark och stuga av kommunen i Vangsta, i nära anslutning till Vårdkasområdet.

Man tog i sin ansökan till

SOM NÄR ANSÖKNINGSTIDEN HADE

löpt ut fanns ytterligare åtta ansökningar att ta ställning till. Förutom Härnösands Orienteringsklubb beviljades

MARTIN GISSELMAN

GUNNEL CRONA

hemab om vindkraftsmedel fasta på ett medborgarförslag om en inhägnad hundrastpark med bänkar och belysning, öppen för alla. »Många hundägare är rädda för att släppa lös sina hundar«, säger brukshundkubbens sekreterare Gunnel Crona. »Men hundar mår bra av att umgås utan koppel, det utvecklar deras sociala system«.

Med ett beviljat stöd på 40 000 kronor kan klubbens medlemmar nu stängsla ett skogsområde som är 100 gånger 100 meter där hundar - och hundägare – kan träffas för en stunds samvaro utan att frestas till utflykter på egen hand. »Och i bästa fall får man blodad tand och tar sedan vandringsleden vidare upp till Vårdkasen«, säger Gunnel Crona.

PÅ TOPPEN AV Vårdkasen finns vintertid Martin Gisselman och hans kamrater i Freeride ­ sektionen av Härnösands alpina.

Där åker de offpist, skicross och snowboard, och när snötillgången är begränsad åker man lika gärna på rails, att likna vid de räcken som finns i en trappa eller längs en gångväg. »Men de är jättedyra att köpa så vi har oftast byggt egna rails i backen«, säger Martin Gisselman.

Man har sedan tidigare haft ett inarbetat samarbete med hemab, bland annat i samband med de tävlingar som sektionen arrangerat i Vårdkasbacken då hemab gått in som sponsor.

Den här gången har free­ ride­å karna fått mer handfast hjälp i form av ett antal gamla avloppsrör i plast som ska sättas upp i backen och användas för olika trick på snowboard och skidor. De slipper nu tidskrävande hemmabyggen och kan istället fokusera på åkningen. »Det blir en stor hjälp inför vinterns aktiviteter«, försäkrar Martin Gisselman. »Nu blir arbetet med att ställa i ordning backen så mycket lättare«.

Ă…rsredovisning 2015.

årsredovisning 2015

Förvaltningsberättelse. ÄGARFÖRHÅLLANDEN HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN. I HEMAB INGÅR DE T HELÄGDA DOT TERBOLAGE T HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB, I VILKE T ELNÄTRÖRELSEN BEDRIVS. HEMAB ÄGER 40,0 % AV AKTIEK APITALE T (40 % I RÖST VÄRDE) I KOMMUNBR ÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60 % ÄR ÖVIKS ENERGI AB. HEMAB ÄGER OCKSÅ 9,1 % I NORRSKEN AB.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN hemab-koncernens verksamhet är upp­delad i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Återvin­ ning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget heab medan övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget.

Koncernens nettoomsättning uppgick till 297,0 miljoner kronor (281,6) och resultat före skatt blev 19,7 miljoner kronor (20,1).

Investeringar i materiella anläggningstill­ gångar uppgick till 136,3 miljoner kronor (91,6) och bestod i huvudsak av anläggningar för el, fjärrvärme, vatten, återvinning och fibernät.

FJÄRRVÄRME – MÅNGA NYA ANSLUTNINGAR TILL FJÄRRVÄRMENÄTET Affärsområde Fjärrvärme har under 2015 fortsatt med kundträffar inom ramen för Prisdialogen. Kunderna har varit nöjda med den information vi har gett dem och visat förståelse för de prisjusteringar som varit nödvändiga.

De årliga Reko-träffarna genomfördes i december. Villaägarna fick lyssna till Sara Mattsson, rektor för Härnösands gymna­ sium och projektledare Håkan Öhlund, som presenterade drivkrafterna bakom samt utvecklingen av det samlade Härnösands gymnasium och sammanslagningen av hög­ stadieskolorna. Företagarna bjöds på en lunch i samband med informationen. Träffarna hölls på Technichus för företagen respektive Härnösands gymnasium för villaägarna.

Under hösten byggde vi en ny reservpanna på Saltvik. Syftet är att öka tillgängligheten ytterligare vid eventuella driftstörningar eller vid underhållsarbete.

Under året har vi aktivt jobbat för att nå ut till kunder som ännu inte har fjärrvärme, men kan erbjudas detta. Detta arbete fortgår under 2016.

Antalet nyanslutningar under 2015 blev 46 stycken, varav ungefär hälften anslöts i och med utbyggnaden på Lövudden.

26

Som ytterligare ett steg i vår miljöutveck­ ling kompletterade vi i december den gamla biobränslepannan på kraftvärmeverket med mätutrustning för kväveoxider. Mätningarna startades vid årsskiftet 2015/2016.

Försäljningen av fjärrvärme har under året uppgått till 163 GWh, motsvarande försäljning av el blev 31 GWh och vindkraft­ produktionen blev inte mindre än 19 GWh, vilket är det högsta värdet sedan produk­ tionen startade.

ÅTERVINNING – MILJÖSTYRANDE TAXA OCH UNDERJORDSBEHÅLLARE I FOKUS Under året har vi tagit emot stora mänger jord från bland andra Ekokem (f.d. sakab) och deras saneringsarbeten i Östrand och på Norra kajen i Sundsvall.

Under hösten tog vi även emot aska från Econovas anläggning i Överskog, vilken användes för att sluttäcka näst sista deletap­ pen av gamla hushållsdeponin vid Älands återvinningsanläggning. Askan ligger nu i säkert förvar, under ett tätskikt bestående av en åldersbeständig gummiduk samt ett kommande jordlager som ska beväxas.

Under 2015 startades arbetet med att ta fram en miljöstyrande taxa, som planeras beslutas och verkställas under 2016.

Upphandlingen av bygget av biogas­ anläggningen i Äland startade under våren.

Uppdraget tilldelades slutligen Eisenmann.

Parallellt med upphandlingen har förbere­ dande markarbeten genomförts i form av bland annat anslutande vägar och vändplan.

I februari beslutade styrelsen att vi ska ge fastighetsägare i Härnösand möjlighet att använda så kallade underjordsbehållare. I skrivande stund finns det 140 behållare som antingen är nedgrävda eller ska grävas ner under det kommande året. En ny kranbil, som ska användas till att tömma behållarna, anlände i december.

Införandet av matavfallsinsamling går framåt och i december hade systemet införts i samtliga flerfamiljshus, med undantag för de som inväntar nedgrävning av underjords­ behållare.

Efter branden i Återbruket på Härnösands kretsloppspark, handlades en ny, verksam­ hetsanpassad byggnad, upp. jasab startade uppbyggnaden under hösten och bygget planeras stå klart i början av 2016. Den nya byggnaden kommer ytterligare öka fokuset på och möjligheten till återbruk genom att lokalerna i större utsträckning anpassas till verksamheten.

Vi har kunnat se en stadig ökning av in­flödet av återvinningsmaterial sedan öpp­ ningen av Härnösands kretsloppspark. Under 2015 noterade vi en dubblering och kunde totalt summera cirka 5000 ton material. Till detta ska även farligt avfall adderas. Mängden material till Älands återvinningsanläggning är trots detta oförändrat, vilket tyder på en ökad grad av återvinning.

VATTEN –FLERA INSATSER FÖR LÅNG­S IKTIGT MILJÖTÄNK Affärsområde Vatten har under 2015 avslutat det planerade spolprogrammet för merparten av centralorten som genomförts i syfte att ge kvalitetshöjande effekter för dricksvattnet.

Projektet beräknades ta fem år, men har nu genomförts på fyra år. Spolningarna har förutom kvalitetshöjande effekter även gett ökad kunskap om driftstatus och brister i vattenledningsnätet vilket blev en naturlig följd av spolningarna. Resultatet har visat att det var ett riktigt beslut att genomföra spol­ ningarna och under 2016 kommer spolning genomföras i fler områden där spolningar ännu inte har genomförts.

Investeringar i form av nytt system för returslampumpning på Kattastrand har gett bättre kontroll på processen och även gjort den mer energieffektiv. Därutöver har hela styr- och övervakningssystemet bytts ut, vilket ger förbättrade övervakningsmö­ jligheter och bättre möjlighet till styrning.

Mätningar visar att energiförbrukningen har minskat med närmare 20 % per renad kubik vatten sedan 2007. Minskningen har möjliggjorts genom kontinuerliga effektivise­ ringar och förbättringar i våra anläggningar.

Projekt va södra Härnön vann under hösten 2015 laga kraft och därmed övergick det till hemab i egenskap av Härnösands kommuns va-huvudman. Processen har därmed startats upp och upphandling av samarbetspartner har påbörjats.

Vi har under året bytt en av pumparna för spillvatten som finns på Kanaludden.

80 – 90 % av allt spillvatten i centralorten går via Kanaluddens pumpstation. Bytet med­ förde en betydande energieffektivisering.

Under året har vi genomfört samråd gällande vattenskyddsområde för Bondsjön.

Samrådet har varit bra och vissa juster­

årsredovisning 2015

ingar har gjorts med hänsyn till inkomna synpunkter. Bland annat har den geografiska zonindelningen delvis förändrats. Ansökan om fastställande av vattenskyddsområde för Bondsjön lämnades in i januari 2016.

Under sommaren anslöts det nybyggda området Nickebostrand till det kommunala vattenledningsnätet. Under året har ett flertal ledningsnätsprojekt genomförts, bland annat på Sehlstedtsvägen med så kallad re-lining av gamla ledningar, men även några större projekt med byten av vatten- och avlopps­ ledningar på bland annat Allévägen, Eriks­ bergsgränd, Murbergsvägen, Pilgatan och Verksgatan för att nämna några.

ELNÄT – VÄDERSÄKRING AV ELNÄTET EN VIKTIG FRÅGA Var fjärde år ansöker vi om ny intäktsram för Elnät och 2015 var det dags igen. Vi sökte 388 miljoner för perioden 2016 – 2019 och blev även beviljade det.

Vi ökade takten ytterligare gällande vädersäkring av elnätet. Under 2015 kunde vi rasera fyra mil friledning jämfört med ungefär en mil per år fram till 2014, då vi raserade två mil. Att vädersäkra elnätet är en viktig del av leveranssäkerheten till våra kunder och detta i kombination med för­ bättrat underhållsarbete gör att vi kan se en långsiktig trend med färre strömavbrott. Ett av projekten i vår satsning gällande leverans­ säkerheten av el till våra kunder var projekten Solum – Ytterfälle. En sjöförlagd kabel ger oss bättre möjlighet att leda om strömmen vid ett eventuellt strömavbrott i både Solumsoch Ytterfälleområdet.

Vi genomförde även den årliga träffen för elinstallatörer, där vi informerade om bland annat mikroproduktionsanläggningar och för- och färdiganmälan på webben.

Fem nya vindkraftverk belägna på Stor­ mon har anslutits till vårt nät under året.

Anslutningsavgiften för dessa var cirka 20 miljoner och effektmässig är de numera vår största kund. Genom anslutningen ökar en­ ergiomsättningen med 20% totalt i vårt nät, vilket får anses vara en ansenlig ökning.

Under 2015 införde vi även en ny tariff för mikroproducenter, för att de ska kunna söka statlig ersättning i form av skattereduktion för sin produktion.

Ny vinterbelysning invigdes på Stora torget i samband med den årliga Ljusfesten, då flera av våra medarbetare på affärsområde Elnät var med och skapade förutsättningar för det trevliga och stämningsfulla evenemanget.

INFRASTRUKTUR FÖR BREDBAND Driften av Härnösands, Sundsvalls, Timrås och Ånges stadsnät är gemensam och bedrivs

i ServaNet ab. Äger ServaNet gör sedan tidigare hemab, Sundsvall Elnät samt Ånge, Strömsund, Berg och Ragunda kommun­ er. hemab äger fortfarande 100 procent av infrastrukturen i Härnösand med optofiber, kanalisation med mera.

I maj beslutades det att budgeten för bred­ band inom centrala Härnösand ökas med 4 miljoner, pengar hemab investerar och som ServaNet kan använda. Under 2015 satsades total 6 miljoner för att ge härnösandsborna snabbare uppkoppling. Bakom beslutet låg en ökad efterfrågan, främst från familjer i villaområden.

MILJÖPÅVERKAN – STORT FOKUS PÅ HÅLLBARHET Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moderbola­ get, bedriver tillstånds- och anmälnings­ pliktig verksamhet enligt miljöbalken.

Verksamheternas huvudsyften är att minska miljö­påverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till återvinning av avfall som annars skulle spridas i naturen och Vatten genom att ta hand om spillvatten som annars skulle förorena vattendrag och hav.

Fjärrvärmes negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen. Till­ förseln av bränslen som trädbränslen, pellets, torv och eldningsolja sker med lastbilstrans­ porter. När det gäller utsläpp har de rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits.

Verksamheten inom Elnät är inte till­ stånds- eller anmälningspliktig ur miljö­ synpunkt men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergången från luftledning till jordkabel minskar behovet av skogs- och åkermark för ledningsgator som därmed kan återlämnas till markägarna.

I januari 2015 invigdes Härnösands första laddstation för el- och elhybridbilar.

Invigningen var välbesökt och genomfördes

i samarbete med Härnösands kommun, Bilbolaget och Berners bil, som var på plats och visade elbilar.

Biogas och fordonsgas har varit i fokus under större delen av 2015. Tankstationen för fordonsgas började byggas i maj och invigningen av densamma genomfördes i början av november. Lagom till invigningen hade vi även införskaffat inte mindre än fem biogasbilar, som har ersatt olika bilar med fossila drivmedel i vår fordonspark – två mindre transportbilar, två personbilar och en sopbil. Under hösten projektanställdes en person att jobba fokuserat med marknads­ introduktion av biogasbilar, för att bygga en marknad och därmed underlätta avsättningen för den fordonsgas som beräknas kunna börja produceras i Äland i slutet av 2016. scbs medborgarundersökning 2015 visade att Härnösands återvinningscentraler, alltså Härnösands kretsloppspark och Älands återvinningsanläggning, får högst betyg vad gäller tillgänglighet och service, vilket naturligtvis firades med tårta på båda an­ läggningarna. Det är ju inte varje dag vi får omdömet »Bäst i Sverige«.

På affärsområde Fjärrvärme har vi, som ytterligare ett steg i vår miljöutveckling, kompletterat den gamla biobränslepannan på kraftvärmeverket med mätutrustning för kväveoxider.

Mätningar visar att energiförbrukningen har minskat med närmare 20% per renad kubik vatten sedan 2007. Minskningen har möjliggjorts genom kontinuerliga effektivise­ ringar och förbättringar i våra anläggningar.

Investeringar i form av nytt system för returslampumpning på Kattastrand har gett bättre kontroll på processen och även gjort den mer energieffektiv.

Vi har under året bytt en av pumparna för spillvatten som finns på Kanaludden.

80 – 90 % av allt spillvatten i centralorten går via Kanaluddens pumpstation. Bytet med­ förde en betydande energieffektivisering.

MEDARBETARE Under 2015 genomförde vi en ny omgång nmi (nöjd medarbetarindex), vilket gav mycket positiva resultat. Deltagandet var högt, 85 %. nm1-värdet räknas ut med hjälp av tre delvärden: helhetsomdöme vad gäller hur nöjd man är som medarbetare i den nuvarande arbetssituationen, hur väl arbetssituationen motsvarar de förväntningar som finns samt hur nära den ideala arbets­ situationen man befinner sig i sin nuvarande arbetssituation. Index landade på 70, vilket enligt utförarna är ett mycket bra värde för att vara ett företag inom den sektor vi tillhör. Det är tre saker som sticker ut i form

27

årsredovisning 2015

FLERÅRSJÄMFÖRELSE Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Uppgifterna i flersårsöversikten för åren 2010-2012 har ej räknats om vid övergång till K3- regelverket.

KONCERNEN 2015 2014 2013 2012 2011

av mycket höga betyg och det är den egna arbetsinsatsen, förtroendet för ledningen samt delaktighet och påverkan. Vi ser såklart resultatet som otroligt glädjande och ser det som ett tecken på att vi är ett företag där med­a rbetarna trivs. Områden vi arbetar vidare med är frågor kring jämställdhet och mångfald samt kompetensutveckling, vilket har lyfts som viktiga frågor i undersökningen.

Vi har även erbjudit alla medarbetare att göra en hälsoprofil hos företagshälsovården. Även här var deltagandet högt, med inte mindre än 110 medarbetare, vilket är en ökning med 10 personer sedan senaste mät­ ningen 2012. Profilen är till för medarbetaren och handlar om att få en status på den livsstil man har.

Nytt för denna gång var att ett analys­ samtal genomfördes i samband hälsoprofilen, vilket öppnar upp för direkta åtgärder om man så önskar.

Vårt friskvårdsarbete har fortsatt, där vi sedan tidigare har tydliggjort att även mjuka aktiviteter, som inte innebär direkt puls­ höjande aktivitet, kan räknas som friskvård.

Målet är friska medarbetare som mår bra. Vi ser det som positivt att medarbetarna upp­ muntrar varandra, vilket visar ett stort eget ansvarstagande för den egna hälsan.

FRAMTIDEN Under 2016 ska biogasanläggningen vid Älands återvinningsanläggning färdigställas och driftsättas. Detta är det sista steget för att kunna sluta det lokala kretsloppet från mat­ avfall via biogas till fordonsgas och avsättning av densamma på den lokala marknaden.

I början av 2016 fattade kommunen beslut om att medfinansiera satsningen på utbygg­ naden av en laddinfrastruktur för elbilar i Härnösands kommun. Om allt går som det är tänkt ska hemab genomföra satsningen till­ sammans med BioFuel Region inom ramen för deras projekt.

28

Nettoomsättning i tkr Resultat efter finansiella poster i tkr Balansomslutning Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

296 981 19 742 928 644 132 25,9 3,1 8,2

MODERBOLAGE T

Nettoomsättning i tkr Resultat efter finansiella poster i tkr Balansomslutning i tkr Antal anställda Soliditet i % Avkastning på totalt kapital i % Avkastning på eget kapital i %

281 622 20 149 834 011 124 26,9 3,7 8,9

285 069 10 399 778 418 127 27, 1 2,8 4,9

280 020 13 794 768 534 129 25,0 3,5 7,2

281 490 12 072 746 169 126 23,0 3,1 7,0

2015 2014 2013 2012 2011 234 523 8 419 782 119 132 29,6 2,1 3,6

222 275 6 396 721 510 124 31,2 2,1 2,8

225 399 10 501 685 376 100 32,4 2,9 4,7

221 651 223 411 7 333 8 345 600 742 595 777 100 97 34,2 32,1 3,1 3,0 3,6 4,4

Nyckeltalsdefinitioner framgår av Not 1

FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV FÖRLUST Fritt eget kapital enligt balansräkningen Balanserade vinstmedel 2 680 301 Årets förlust - 6 750 567 Kronor

- 4 070 266

Styrelsen föreslår att den ansamlade förlusten, - 4 070 266 kronor, överföres i ny räkning.

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

Under 2016 jobbar vi, tillsammans med Härnösands kommun, även fram en Klimatoch energiplan som ska visa hur det är tänkt att energiförbrukningen ska utvecklas i kommunen framgent.

Dig. 2020 är ett digitaliserings- och bredbandsprojekt som startas upp under 2016.

Satsningen är Sveriges hittills största digital­ iserings- och bredbandsprojekt med finan­ siering från den Europeiska regionalfonden.

Målet är att 90% av alla hushåll och företag i Västernorrland ska ha tillgång till bredband

om minst 100 Mbit/s år 2020. Projektet följer regeringens bredbandsmål och ägs av Läns­ styrelsen Västernorrland i samarbete med Västernorrlands samtliga kommuner.

Vår ansökan om prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen om att få bygga fyra vindkraftverk avslogs i juni och därmed låg det av Miljöprövnings­ delegationen beslutade tillståndet för två vindkraftverk fast. Vi beslutade därmed att pausa utbyggnaden och avvakta bättre förutsättningar för ett eventuellt bygge.

årsredovisning 2015

RESULTATRÄKNING KONCERNEN MODERBOLAGE T

Not

Nettoomsättning 2 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

2015 2014 2015 2014 296 981 2 567 26 288

281 622 1 243 16 637

234 523 2 566 47 026

325 836 299 502 284 115 RÖRELSENS KOSTNADER: Bränslen, råvaror och förnödenheter – 56 077 – 58 950 Övriga externa kostnader 3 – 96 095 – 86 506 Personalkostnader 4 – 81 412 – 75 363 Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar 5, 6, 7 – 63 768 – 49 704

Summa rörelsens kostnader – 297 352 Rörelseresultat

28 484

222 275 1 243 35 556 259 074

– 42 242 – 95 019 – 81 326

– 42 560 – 90 214 – 75 396

– 49 648

– 37 089

– 270 523

– 268 235

– 245 259

28 979

15 880

13 815

RESULTAT FR ÅN FINANSIELLA POSTER: Resultat från andelar i intresseföretag 8 – 244 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 9 – 1 008 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 254 248 Räntekostnader och liknande resultatposter – 8 996 – 10 330

– 247 – 7 708

1 008 227 – 8 655

Summa resultat från finansiella poster

– 7 420

–

– 8 742

– 8 830

– 7 461

Resultat efter finansiella poster

19 742

20 149

8 419

Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat

23 10

– – 4 157

– – 6 266

– 17 316 2 146

Årets resultat

15 585

13 883

– 6 751

I våra ägardirektiv anges tydligt att vi har en viktig roll i att möta framtidens utmaningar i kommunen. Vi arbetar därför med att sätta upp en vision och formulera våra mål som beskriver hur vi vill ta oss an det uppdraget.

I anslutning till detta har vi även genomfört en förstudie för att få underlag till en analys av hur omvärlden kan tänkas se ut fram till år 2030. Förstudien utmynnade i förslag på projekt som ska göra hemab till ett ännu modernare, mer utåtriktat företag som går i takt med framtida behov, regler, utmaningar

och möjligheter.

Byggnaden som rymde Återbruk på Härnösands kretsloppspark brann ner i november 2014. Under 2016 kommer åter­ invigning ske. Den nya byggnaden blir lik den förra på samma plats, men kommer vara bättre anpassad till den verksamhet som ska bedrivas där.

Projekt va södra Härnön kommer gå in i en intensiv fas under 2016, där själva bygget beräknas kunna starta i slutet av året.

Härnösand har utsetts till att vara värd för

–

6 395 – 14 690 – 44 – 8 339

2016 års Norrlandsträff, som är en mötesplats för alla företag inom återvinningsbranschen i Norrland.

Matavfallsinsamling fortsätter med införande i fritidshus med gemensamma kärllösningar samt företag och verksamheter.

Internt övergick stödfunktionerna till en ny organisation vid årsskiftet 2015/2016.

Föränd­r ingen genomfördes för att vi på bästa sätt ska kunna möta upp de önskemål och mål som vår ägare har ställt upp.

29

årsredovisning 2015

BALANSRÄKNING KONCERNEN MODERBOLAGE T

Not 2015 2014 2015 2014 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

5 7, 24 6

80 995 586 365 74 642

11

76 401

Summa materiella anläggningstillgångar 818 403

81 400 565 401 67 021 33 090 746 912

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Andelar i koncernföretag 25 – – Fordringar hos koncernföretag – – Andelar i intresseföretag 12 4 215 4 215 Andra långfristiga värdepappersinnehav 13 1 778 1 778 Uppskjutna skattefordringar 14 1 655 – Fordringar hos intresseföretag 15 1 008 1 008

Summa finansiella anläggningstillgångar

8 656

7 001

Summa anläggningstillgångar 827 059 753 913

OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER 16 5 518 7 765

39 670 441 184 62 947

38 150 438 580 53 091

41 970

14 283

585 771

544 104

90 000 13 561 2 700 1 777 1 655 1 008

90 000 14 303 2 700 1 777 – 1 008

110 700

109 788

696 471

653 892

5 519

7 677

Summa varulager 5 518 7 765 5 519

KORTFRISTIGA FORDRINGAR Fordringar hos koncernföretag – – – Kundfordringar 21 521 16 939 21 464 Aktuella skattefordringar 295 299 – Övriga kortfristiga fordringar 3 172 3 593 2 803 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 33 693 32 612 26 295

2 174 16 786 60 2 822 25 717

Summa kortfristiga fordringar

7 677

58 681

53 443

50 562

47 559

K ASSA OCH BANK

37 386

18 890

29 567

12 382

Summa omsättningstillgångar

101 585

80 098

85 648

67 618

Summa tillgångar

928 644

834 011

782 119

721 510

EGE T K APITAL OCH SKULDER EGE T K APITAL

18

BUNDE T EGE T K APITAL

Aktiekapital Bundna reserver/reservfond

40 100 187 217

40 100 173 710

40 100 10 000

40 100 10 000

Summa bundet eget kapital

227 317

213 810

50 100

50 100

Balanserad vinst eller förlust Årets resultat

– 2 594 15 585

– 2 970 13 883

2 680 – 6 751

Summa fritt eget kapital

12 991

10 913

– 4 071

2 680

240 308

224 723

46 029

52 780

238 079

220 763

FRIT T EGE T K APITAL

Summa eget kapital

OBESK AT TADE RESERVER –

–

11 019 – 8 339

AVSÄT TNINGAR

Uppskjutna skatter Övriga avsättningar

19 20

73 533 14 891

67 722 20 161

Summa avsättningar 88 424 87 883

30

– 14 891

491 20 161

14 891

20 652

årsredovisning 2015

KONCERNEN MODERBOLAGE T

Not 2015

2014

2015

2014

LÅNGFRISTIGA SKULDER 21 Övriga skulder till kreditinstitut 451 800 393 650 Övriga långfristiga skulder 61 537 67 607

354 150 61 537

307 650 67 608

Summa lång fristiga skulder 513 337

415 687

375 258

461 257

KORTFRISTIGA SKULDER Skulder till kreditinstitut 21 9 871 10 041 Leverantörsskulder 22 933 17 135 Skulder till koncernföretag – – Aktuella skatteskulder – – Övriga kortfristiga skulder 8 316 6 962 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 45 455 26 010

9 571 18 277 12 640 9 6 130 20 806

9 342 10 104 10 611 – 6 080 15 920

Summa kortfristiga skulder 86 575

60 148

67 433

52 057

Summa eget kapital och skulder 928 644

834 011

782 119

721 510

– –

–

– –

–

Ställda säkerheter

–

Ansvarsförbindelser –

KASSAFLÖDESANALYS

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHE TEN Rörelseresultat före finansiella poster 28 483 28 979 15 880 13 815 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

58 293 56 287 44 209 44 036 Resultat från andelar i intressebolag – 244 – – Erhållen ränta 254 249 247 228 Erlagd ränta – 8 996 – 10 330 – 7 708 – 8 655 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

78 034

75 429

52 628

FÖR ÄNDRING I RÖRELSEK APITAL Ökning/minskning av varulager 2 246 – 1 187 2 158 Ökning/minskning av kundfordringar – 4 582 213 – 4 678 Ökning/minskning av övriga kortfristiga fordringar – 654 – 3 932 1 676 Ökning/minskning av leverantörsskulder 5 798 – 12 115 8 172 Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder 20 629 7 132 7 203

Kassaflöde från den löpande verksamheten

101 471

65 540

67 159

49 424

– 1 169 117 – 2 442 – 14 697 20 308 51 541

INVESTERINGSVERKSAMHE TEN

Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Utrangering i materiella anläggningstillgångar Fordran intressebolag Förändring fordran koncernbolag

– 136 311 257 1 000 – 742

– 91 474 950 – – 1 008 –

– 92 367 220 1 000 – 742

– 63 967 830 – – 1 008 508

Kassaflöde från investeringsverksamheten

– 134 312

– 91 532

- 90 405

- 63 637

FINANSIERINGSVERKSAMHE TEN

Upptagna lån Amortering av skuld Amortering leasingskuld

63 000 – 5 821 – 5 841

43 500 – 4 200 – 5 642

50 000 – 3 729 – 5 841

26 500 – 9 142 –

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

51 338

33 658

40 430

17 358

Årets kassaflöde

18 497

7 666

17 184

5 262

Likvida medel vid årets början

18 890

11 225

12 382

7 121

Likvida medel vid årets slut

37 387

18 891

29 566

12 383

31

årsredovisning 2015

Tilläggsupplysningar.

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och bfnar 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3): KONCERNREDOVISNING

Härnösand Energi & Miljö ab upprät­ tar koncernredovisning. Uppgifter om koncern­företag finns i not. Dotterföretagen inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytan­ det överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet erhålls. Identifierbara tillgån­ gar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstidpunkten.

Minoritetens andel av de förvärvade netto­ tillgångarna värderas till verkligt värde.

Goodwill utgörs av mellanskillnaden mellan de förvärvade identifierbara netto­ tillgångarna vid förvärvstillfället och anskaffningsvärdet inklusive värdet av minoritetsintresset och värderas initialt till anskaffningsvärdet.

Mellanhavanden mellan koncernföretag elimineras i sin helhet.

Dotterföretag i andra länder upprättar sin årsredovisning i utländsk valuta.

Omräkning av posterna i dessa företags balans- och resultaträkningar görs till balans­d agskurs respektive avistakurs för den dag respektive affärshändelse ägde rum. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i koncernens egna kapital.

I koncernredovisningen elimineras koncern­ intern försäljning. Bolaget har ej tids­ begränsat åtagande att underhålla och vid behov ersätta investeringar i anslutningar.

Koncernen intäktsför anslutningsavgifter över intäktsgenererande tillgångars beräknade nyttjandeperiod som upgår till 30 år. Periodiserade anslutningsavgifter ingår i posten uppluna kostnader och för­utbetalda intäkter.

INKOMSTSK AT TER

Aktuella skatter värderas utifrån de skatte­ satser och skatteregler som gäller på balans­ dagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslu­ tade före balansdagen.

Uppskjuten skatteskuld avseende tem­ porära skillnader som hänför sig till inves­ teringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för åter­ föring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skattefordran avseende under­ skottsavdrag eller andra framtida skattemäs­ siga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvitt­ ning. Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträknin­ gen om inte skatten än hänförlig till en hän­ delse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital.

Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

INTRESSEFÖRE TAGSREDOVISNING

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moder­ bolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

INTÄKTER

Nettoomsättningen omfattar försäljnings­ intäkter från kärnverksamheterna, det vill säga produktion, försäljning och distribution av el, försäljning och distribution av värme, försäljning av gas, energihandel samt andra intäkter såsom tjänster och konsultuppdrag och anslutningsavgifter.

Försäljning av varor redovisas vid leve­rans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovi­ sas efter avdrag för moms och rabatter.

32

Materiella anläggningstillgångar redo­ visas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvär­ vet av tillgången.

När en komponent i en anläggningstill­ gång byts ut, utrangeras eventuell kvarva­ rande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser tillgån­ gar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhål­ lande till tillgångens värde vid anskaffnings­ tidpunkten.

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp.

Realisationsvinst respektive realisations­ förlust vid avyttring av en anläggningstill­ gång redovisas som »Övrig rörelseintäkt« respektive »Övrig rörelsekostnad«.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedöm­ da nyttjandeperiod. När tillgångar­nas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens rest­ värde. Bolagets mark har obegränsad nyttjande­period och skrivs inte av. Linjär avskrivnings­metod används för övriga typer av materiella tillgångar.

FÖL JANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS:

Byggnader Stommar Fasader Tak Övrigt Markanläggningar El-ledningar Mottagnings- och fördelningsstationer Transformatorer Fjärrvärmeledningar Maskiner i hetvattencentral Gasanläggning Gasledningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer

50 år 30 år 15 – 25 år 20 år 20 år 30 år 10 år 15 år 25 år 15 år 15 år 25 år 10 år 3 – 15 år

LEASINGAV TAL

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernbolag och moderbolag.

Leasingavtal som innebär att de ekono­ miska riskerna och fördelarna med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till ett företag i Härnösand Energi & Miljö ab koncern klassificeras i koncernredovisningen och i moderbola­ get som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal medför att rättigheter och skyl­ digheter redovisas som tillgång respektive skuld i balansräkningen. Tillgången och skulden värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimilea­ seavgifterna. Utgifter som direkt kan hän­ föras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde. Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektivräntemetoden.

Variabla avgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Den leasade tillgån­

årsredovisning 2015

gen skrivs av linjärt över leasingperioden.

Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga till leasing­ objektet i allt väsentligt kvarstår hos lease­ givaren, klassificeras som operationell leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Se vidare not »Maskiner och andra tekniska anläggningar« samt »Finansiella leasingavtal«.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kort­ fristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balans­ räkningen när Härnösand Energi & Miljö ab blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balans­ räkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balans­ räkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Fordringar redovisas som omsättnings­ tillgångar med undantag för poster med förfallo­d ag mer än 12 månader efter balans­ dagen, vilka klassificeras som anläggnings­ tillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränte­ intäkt i resultaträkningen.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inlednings­ vis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. I posten kortfristiga placeringar ingår aktier som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt.

ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Posten består huvudsakligen av aktier samt ett mindre innehav av räntebärande till­ gångar. Innehaven innehas på lång sikt.

Tillgångar ingående i posten och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde. I efter­ följande redovisning redovisas aktierna till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. De räntebärande tillgångarna redovisas i efter­ följande redovisning till upplupet anskaff­ ningsvärde med tillämpning av effektiv­ räntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

LÅNESKULDER OCH LEVERANTÖRSSKULDER

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallotidpunkten perio­ diseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade belop­ pet och det belopp som ska återbetalas.

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGS­T ILLGÅNGAR

Vid varje balansdag bedömer Härnösand Energi & Miljö ab om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna.

Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående.Nedskrivning redo­ visas i resultaträkningsposten »Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar«.

Nedskrivningsbehovet prövas individuellt för aktier och andelar och övriga enskil­ da finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan tillgån­ gens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de fram­tida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som diskon­ teringsränta.

Vid prövning av nedskrivningsbehov för värdepappersportföljen med ränte­instrument fastställs på motsvarande sätt en effektivränta för portföljen som används vid diskonterin­ gen. Om nedskrivning av aktier sker fast­ ställs nedskrivningsbeloppet som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljning­ skostnader och nuvärdet av framtida kassa­ flöden (som baseras på företags­ledningens bästa uppskattning).

VARULAGER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaff­ ningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Anskaffningsvärdet fastställs med använd­ ning av först in, först ut-metoden (fifu).

För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet. För varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar anskaffningsvärdet formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostna­ der, hänförbara indirekta tillverkningskost­ nader samt lånekostnader.

Varulagret har i moderföretaget värderats till 97 % av det samlade anskaffningsvär­ det vilket understiger dess nettoförsälj­ ningsvärde på balansdagen. I koncern­ redovisningen värderas varulagret till det fulla anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen.

Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda metoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats.

AVSÄT TNINGAR

Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en till­ förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader.

Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

K ASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodo­ havanden hos banker och andra kreditinsti­ tut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffnings­t idpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverk­ samheten.

MODERFÖRE TAGE TS REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGS­P RINCIPER

Samma redovisnings- och värderings­ principer tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom i de fall som anges nedan.

EGE T K APITAL

Eget kapital delas in i bundet och fritt kapi­ tal, i enlighet med årls indelning.

33

årsredovisning 2015 OBESK AT TADE RESERVER

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Obeskattade reserver redovisas med brutto­ belopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.

I moderföretaget görs inga avsättningar för återställandekostnader i samband med förvärv av materiella anläggningstillgångar.

I stället tillämpas principen att avsättning för återställandekostnader görs successivt.

Marknadsvärdet av dessa utsläppsrätter var vid årsskiftet cirka 4,2 Mkr. STATLIGA BIDR AG

Statliga bidrag har avräknats från anskaff­ ningsvärdet på investeringar. Årets bidrag uppgår till 10,5 Mkr.

BOKSLUTSDISPOSITIONER ELCERTIFIK AT

Förändringar av obeskattade reserver redo­ visas som bokslutsdispositioner i resultat­ räkningen. Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

AKTIER OCH ANDELAR I DOT TERFÖRE TAG

Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för even­ tuella nedskrivningar. I anskaffningsvär­ det ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer.

Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

NYCKELTALSDEFINITIONER SOLIDITET

Lagerförda elcertifikat värderas till anskaff­ ningsvärdet, det vill säga noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2015-12-31.

Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet cirka 13,7 (17,6) Mkr.

Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL

Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

UTSLÄPPSR ÄT TER

Lagerförda utsläppsrätter värderas till anskaff­n ingsvärdet, det vill säga noll kronor, avseende de rättigheter som var registrerade på vårt konto per 2015-12-31.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

NOT 2 NETTOOMSÄTTNINGENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSGRENAR OCH GEOGRAFISKA MARKNADER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

Fjärrvärme 126 558 127 200 126 914 127 452 Återvinning 58 553 46 319 58 653 46 383 Vatten 48 888 48 389 48 956 48 439 Elnät 62 982 59 714 – – Summa 296 981 281 622

234 523

222 274

Bolagets geografiska marknad är Sverige.

NOT 3 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014

2015 2014

E&Y

Revisionsuppdraget 135 Skatterådgivning 6 Övriga tjänster –

85

21 –

55 55 6 21 – 111

Summa 141 106 61 187

34

årsredovisning 2015

NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

Medelantalet anställda Kvinnor Män

2015 2014 2015 2014 22 20 22 20 110 104 110 104

Totalt 132 124 132 124 LÖNER, ERSÄT TNINGAR, SOCIALA AVGIF TER OCH PENSIONSKOSTNADER

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda

1 652 54 657

1 489 51 870

1 652 54 657

1 489 51 867

Summa löner och ersättningar

56 309

53 359

56 309

53 356

Sociala avgifter enligt lag och avtal

18 182

15 495

18 180

15 853

428 4 069

378 3 998

428 4 081

378 3 875

78 988

73 230

78 998

73 462

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda Totalt ST YRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män

3 2 3 2 6 7 6 7

Totalt 9 9 9 9 Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Män

1 1 1 1

Totalt 1 1 1 1 vd är enligt avtal 2005-06-21 tills­ vidareanställd från och med 2005-0801 och undantas från bestämmelserna i lagen om anställningsskydd, las.

I fråga om allmänna anställnings­

villkor i övrigt tillämpas bestämmel­ serna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande

pa-kfs. vd äger rätt att, för kost­ nad motsvarande pa-kfs-premien, utnyttja den så kallade alternativ­ regeln i pa-kfs. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid

om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande en engångsersättning till vd motsva­ rande totalt 12 månadslöner.

NOT 5 BYGGNADER OCH MARK

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar

151 770 15 061 – 1 000

150 366 1 405 –

47 349 14 911 – 1 000

45 944 1 405 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

165 831

151 771

61 260

47 349

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 70 370 33 – 4 375

– 66 301 – 22 – 4 048

– 9 200 33 – 2 299

– 7 377 – – 1 822

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 74 712

– 70 371

– 11 466

– 9 199

Årets nedskrivningar Utgående nedskrivning

– 10 125 – 10 125

– 10 125 – 10 125

– –

Utgående restvärde enligt plan

Bokfört värde byggnader Bokfört värde mark

– –

80 994

81 400

39 669

38 150

39 042 41 953

35 073 46 328

9 394 38 303

4 140 34 009

Beräkning av verkligt värde.

Fastighetsbeteckningen Elefanten 1 har värderats till 6 500 tkr av oberoende värderingsman.

Redovisat värde uppgår till 4 116 tkr.

35

NOT 6 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljning och utrangering

167 559 20 550 – 1 710

154 694 28 058 – 15 194

118 012 19 564 – 1 660

105 643 27 311 – 14 942

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

186 399

167 558

135 916

118 012

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 100 537 1 625 – 12 844

– 103 608 14 366 – 11 295

– 64 921 1 575 – 9 624

– 70 890 14 113 – 8 144

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 111 756

– 100 537

– 72 970

– 64 921

74 643

67 021

62 946

53 091

Utgående restvärde enligt plan

NOT 7 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014 1 094 567 57 388 – 879

1 026 619 65 937 2 010

692 004 30 204 –

649 544 40 450 2 010

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 151 076

1 094 566

722 208

692 004

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 519 166 117 – 35 662

– 483 531 – 2 474 – 33 161

– 243 424 – – 27 600

– 214 978 – 2 474 – 25 972

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 554 711

– 519 166

– 271 024

– 243 424

Ingående nedskrivningar

– 10 000

– 10 000

– 10 000

– 10 000

Utgående ackumulerade nedskrivningar

– 10 000

– 10 000

– 10 000

– 10 000

586 365

565 400

441 184

438 580

Utgående restvärde enligt plan

NOT 8 RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015

2014

2015

2014

Reslutatandel i Kommunbränsle i Ådalen ab

– 244 –

Summa

–

244

–

– –

NOT 9 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015

2014

2015

2014

Utdelningar

–

1 008

–

1 008

Summa

–

1 008

–

1 008

36

årsredovisning 2015

NOT 10 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

Aktuell skatt för året – – – – Uppskjuten skatt – 4 157 – 6 266 2 146 – 44 Summa skatt på årets reslutat

– 4 157

– 6 266

2 146

– 44

Redovisat resultat före skatt Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22%) Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktig intäkt Skatt hänförlig till övergång till finansiell leasing

– – – – –

– – – – –

– 8 897 1 957 – 45 234 –

– 8 294 1 825 – 55 15 – 1 829

Summa redovisad skattekostnad

–

–

2 146

– 44

NOT 11 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014 33 090 78 695 – 35 384

36 903 23 928 – 27 741

14 283 42 507 – 14 820

19 340 11 343 – 16 400

76 401

33 090

41 970

14 283

NOT 12 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KapitalKONCERNEN Org nr Säte andel

Kommunbränsle i Ådalen ab (kbab)

556220-6200

MODERBOLAGE T

Redovisat värde

Kapitalandel: 40 % Rösträttsandel: 40 %

Härnösand

40 %

Antal aktier

Redovisat värde i koncernen

Kommunbränsle i Ådalen ab 2 700 16 800 4 215

NOT 13 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

1 778 1 778

1 778 1 778

1 777 1 777

1 777 1 777

Utgående redovisat värde, totalt

1 778

1 778

1 777

1 777

NOT 14 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningarn samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

Uppskjuten skatt på temporära skillnader

1 655

–

1 655

–

Summa

1 655

–

1 655

–

37

årsredovisning 2015

NOT 15 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

Ingående anskaffningsvärden Tillkommande fordringar

1 008 –

– 1 008

1 008 –

– 1 008

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 008

1 008

1 008

1 008

Utgående restvärde enligt plan

1 008

1 008

1 008

1 008

NOT 16 VARULAGER

Värderat till anskaffningsvärde Eldningsolja Ved/träbränsle Förnödenheter Drivmedel Summa

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014 2 141 2 062 2 141 2 062 3 162 5 114 3 162 5 114 216 501 216 501 – 88 – – 5 519

7 765

5 519

7 677

NOT 17 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

Försäkringar Såld el Fakturering december Duk deponi Övriga poster

505 447 505 447 – 2 334 – 2 334 30 150 27 996 23 611 21 279 1 182 – 1 182 – 1 856 1 835 997 1 657

Summa

33 693

32 612

26 295

25 717

NOT 18 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL KONCERNEN AKTIEK APITAL

ÖVRIGT TILLSK JUTE T K APITAL

ANNAT EGE T K APITAL OCH ÅRE TS RESLUTAT

TOTALT EGE T K APITAL

Eget kapital 2015-01-01 Förskjutningar mellan bundna och fria reserver Årets resultat

40 100 – –

173 710 13 507 –

10 913 – 13 507 15 585

224 723 – 15 585

Eget kapital 2015-12-31

40 100

187 217

12 991

240 308

MODERBOLAGE T AKTIEK APITAL RESERVFOND

ÖVRIGT FRIT T EGE T K APITAL

SUMMA EGE T K APITAL

Eget kapital 2015-01-01 Årets resultat

40 100 –

10 000 –

2 680 – 6 750

52 780 – 6 750

Eget kapital 2015-12-31

40 100

10 000

– 4 070

46 030

38

årsredovisning 2015

NOT 19 UPPSKJUTNA SKATTER

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver uppskjuten skatt på temporära skillnader Summa

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015

2014

– 73 322 – 212 – 73 534

2015

2014

– 67 028 – – 693 – – 67 721

–

– – 491 – 491

NOT 20 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Avsättning deponi 1 Avsättning deponi 2 Avsättning vindkraft Fondering VA Avsättning vattenskador Summa

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014 5 000 3 982 760 4 000 1 150

12 800 3 483 718 2 000 1 160

5 000 3 982 760 4 000 1 150

12 800 3 483 718 2 000 1 160

14 892

20 161

14 892

20 161

NOT 21 UPPLÅNING

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

451 800 61 509 28

393 650 67 580 28

354 150 61 509 28

307 650 67 580 28

Summa 513 337 461 258 415 687

375 258

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

3 800 6 071

4 200 5 841

3 500 6 071

3 500 5 841

Summa

9 871

10 041

9 571

9 341

523 208

471 299

425 258

384 599

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

436 600 39 627 28

377 400 45 019 28

340 150 39 627 28

293 650 45 019 28

Summa

476 255

422 447

379 805

338 697

Summa räntebärande skulder FÖRFALLOTIDER DEN DEL AV LÅNGFRISTIGA SKULDER SOM FÖRFALLER TILL BE TALNING SENARE ÄN FEM ÅR EF TER BALANSDAGEN

39

årsredovisning 2015

NOT 22 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

Upplupna personalkostnader Upplupna räntekostnader Vindkraft anslutningsavgift Deponiskatt 2013-2015 Laddstation Sent ankomna leverantörsfakturor va anslutningsavgifter Övriga poster

4 443 590 22 784 1 100 724 10 756 1 400 3 658

4 356 767 2 468 – – – – 18 419

4 443 532 – 1 100 724 10 000 1 400 2 607

4 356 668 – – – – – 10 896

Summa

45 455

26 010

20 806

15 920

NOT 23 BOKSLUTSDISPOSITIONER

MODERBOLAGE T

2015 2014

Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avksrivningar enligt plan

17 316

14 690

Summa

17 316

14 690

NOT 24 FINANSIELLA LEASINGAVTAL Moderföretaget och koncernen har ingått följande väsentliga leasingavtal, vilka redovisas som finansiella leasingavtal: seb Finans publ Kraftvärmeverk

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2015 2014 2015 2014

MASKINER OCH ANDR A TEKNISK A ANLÄGGNINGAR

Anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar Summa

84 450 – 10 134

84 450 – 6 756

84 450 – 10 134

84 450 – 6 756

74 316

77 694

74 316

77 694

NOT 25 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG KONCERNEN

Härnösand Elnät ab Org nr: 556133-3328 Säte: Härnösand MODERBOLAGE T

Härnösand Elnät ab

40

K APITAL- ANDEL %

100

K APITAL- ANDEL %

100

RÖSTR ÄT TS- ANTAL AKTIER ANDEL %

100

180 000

BOKFÖRT VÄRDE 151231

0

EGE T K APITAL

22 804

årsredovisning 2015

Revisionsberättelse.

TILL ÅRSSTÄMMAN I HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB ORG.NR 556526-3745

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN Vi har utfört en revision av årsredo­v isningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö ab för räkenskaps­året 2015.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredo­ visning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo­ visningen och koncern­redovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt lnternational Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige.

Dessa standarder kräver att vi följer yrkes­ etiska krav samt planerar och utför revi­ sionen för att uppnå rimlig säkerhet att års­redovisningen och koncern­redovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i års­redovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och kon­ cernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna risk­ bedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och kon­

cernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncern­redovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UT TALANDEN

Enligt vår uppfattning har årsredovisnin­ gen och koncern­redovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisnings­ lagen. Förvaltnings­berättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncern­ redovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fast­ ställer resultat­räkningen och balansräknin­ gen för moderbolaget och för koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Det är styrelsen som har ansvaret för försla­ get till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvalt­ ningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträf­ fande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisnin­ gen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget.

Vi har även granskat om någon styrelseleda­ mot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UT TALANDEN

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncern­redovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens för­ valtning för Härnösand Energi & Miljö ab för räkenskapsåret 2015.

SKELLEF TEÅ DEN 29 FEBRUARI 2016. ERNST & YOUNG AB,

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar förlusten enligt förslaget i förvaltningsberät­ telsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Micael Engström AUKTORISER AD REVISOR

HÄRNÖSAND DEN 29 FEBRUARI 2016

Lotta Visén

Eva Goes

Lennart Bolander

Issam Sassi

Sonny Andersson

ORDFÖR ANDE

Lars-Gunnar Hultin

Sonja Näsholm

Emelie Wikman

Hans-Åke Johansson

Ingemar Forzelius

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

41

Närhet, engagemang, hållbarhet.

Vi arbetar aktivt för att bidra till att göra Härnösand till en attraktiv plats att bo och verka på.

Genom att vara nytänkande och krea­ tiva ska vi satsa på förnyelsebara energilösningar, verka för ökad mångfald och utmana invanda mönster.

Just nu arbetar vi fram en ny vision och nya övergripande mål. Visionen ska vara vår ledstjärna i vardagen, den ska stimulera, motivera och ge oss något att sträva mot. Vi vill fortsätta vara nära våra kunder och visa ett stort samhällsenga­ gemang i ett hållbart Härnösand.

www.hemab.se

facebook.com/hemabharnosand