OM HEMAB 2014–2015

Med vattnet kommer nya möjligheter.

SNART KAN SÖDRA HÄRNÖN FÅ KOMMUNALT VAT TEN | 12

VI LYSSNAR TILL SAMTIDEN FÖR FRAMTIDEN. Allt kommer att bli annorlunda | 24

EN VÄLSORTERAD FAMILJ. Härnösand bäst i länet på källsortering | 6

ALLT HÄNGER IHOP. Om elens resa hem till dig | 21

ETT MAGASIN OM VAD HEMAB GÖR OCH VILL. EN NYFIKEN ÅRSBERÄTTELSE FÖR 2014.

om 2014

»Energimarknaden står inför ett paradigmskifte.

Det handlar om stora omvälvningar som dramatiskt kommer att påverka det mesta vi gör.«

för hemab, utvecklar tankegången. »Ny teknik leder till nya förutsättningar.

Ta bara det här med solenergi som de senaste åren har blivit både mycket effektivare och billigare. När solceller blir mer lönsamma och allt vanligare så får vi kanske plötsligt en mängd produ­ center, stora som små, som levererar el till systemet.

Det i kombination med exempelvis fler och fler vindkraftverk runt om i världen, och utvinning av så kallad skiffergas, gör att hela energimarknaden ställs om. Stora förändringar är på gång globalt och det kommer att påverka oss långsiktigt.«

INGEMAR FORZELIUS, VD

att energi­ branschen är en traditionell bransch som måste lära sig att tänka och agera annorlunda. »Om jag är orolig? Nej, snarare för­ väntansfull. Det är väldigt spännande och stimulerande att få vara med och lotsa ett lokalt energiföretag framåt i en snabbt föränderlig situation. Det enda som egentligen är lite oroande är att veta om vi kommer fatta rätt beslut i rätt tid. För vi kommer att behöva göra långsiktiga investeringar och då gäller det att i förväg kunna analysera den kommande verklig­ heten på ett så träffsäkert sätt som möjligt.

Självklart är det en stor utmaning.«

INGEMAR FORZELIUS SÄGER

NÄR DET GÄLLER läget här och nu, eller närmare bestämt hur det gick för hemab under 2014, är det två saker som Ingemar Forzelius betonar extra mycket. »För det första så gjorde vi ett väldigt bra ekonomiskt resultat. Precis som tidigare år har vi en stabil och sund ekonomi. Det är en trygghet för företaget och ägarna och därmed för hela Härnösands kommun.

För det andra så föll det stora matavfalls­ projektet väl ut. Sorteringen har fungerat över förväntan och vi märker att kunderna är nöjda. En fördel med systemet är att det är enkelt och självinstruerande.

Det är också tydligt att människor gillar att vi tillsammans tar ansvar för miljön.

Under 2015 och 2016 ska också flerfamiljs­ hus och olika typer av verksamheter in i systemet.« DET MEST DR AMATISK A under året var en brand i Kretsloppsparken. Byggnaden för återbruk brann ner helt och hållet. »Det är bara att vara tacksam över att ingen människa kom till skada. Allt tyder på att det började med någon form av elektriskt fel i fläktrummet. För övrigt har Kretsloppsparken överträffat alla förvänt­ ningar. Totalt har det insamlade avfallet ökat med 80 procent. Det har nästan gått för bra. Vi har fått betydligt mer avfall att hantera, men det är positiva problem.« PÅ NYHETSKONTOT K AN nämnas invigningen av laddstationen för elfordon. »Ja, den blev klar strax före årsskiftet och invigdes i januari. Den ligger strategiskt placerad vid handelsområdet Ankarets parkeringsområde och de som kommer åkande på e4:an kan inte missa det nya gröna alternativet i vår stad.

Perfekt att kunna handla samtidigt som bilen snabbladdas på 20 minuter.«

satsning är vädersäk­ ringen av hemab:s högspänningsnät. »Vi ser nu att våra ombyggnadsprojekt leder till en minskad sårbarhet. Tidigare grävde vi ner cirka en mil kabel om året, nu ökar vi successivt takten till tre mil.

Om fem år är vårt nät fullständigt väder­ säkrat. Nu betyder inte det att vi helt och hållet kommer att slippa störningar av den enkla anledningen att vi inte kan påverka vad som händer i överliggande nät som vi är ihopkopplade med.«

EN ANNAN CENTR AL

så är Ingemar Forzelius mer än nöjd med året som gått och både tror och hoppas att kommande år ska bli minst lika bra. »Som sagt. Vi lever i en föränderlig tid, men vi är redo. Målet är som alltid att göra konkret nytta för härnösandsborna. Det är vad som driver oss alla inom företaget.«

FÖR ATT SAMMANFATTA

Det enda vi med säkerhet vet är att

4 5 6 10 11 12 16 19 21 24 25 48 VD-LIV

SMÅTT OCH STORT

ÅTERVINNING

STORT OCH SMÅTT

BIOGAS

VATTEN

FJÄRRVÄRME

MOUNTAINBIKE

ELNÄT

FR AMTID

ÅRSREDOVISNING

TACK OCH HEJ

ANSVARIG UTGIVARE ANDRE AS EINARSSON, PROJEK TLEDARE LINA L ANDELL.

allt kommer att bli annorlunda.

PRODUK TION SE IDE A, AD SUSANNE EKELUND, SKRIBENT PER ARONSSON. FOTO OMSL AG FRIDA S JÖGREN, INL AGA FRIDA S JÖGREN ANNA THORS GUNNAR S TAT TIN MARIE ZE T TERLUND DINO VULIC ALLTID MARKNADSBYR Å SUSANNE EKELUND. RE TUSCH ACCIDENS. TRYCK HEMS TRÖMS TRYCKERI [SMART MIL JÖCERTIFIERING]

PAPPER SOPOROSE T PREMIUM [FSC-CERTIFIER AT ]

3

Projekt, utmaningar, problem, möjligheter.

SÅ HÄR KAN EN VECKA SE UT MÅNDAG 08:00 Möte om lärlingsprogram 14:00 Studiebesök Ramviks IF /asylsökande TISDAG 08:30 10.00 12:00 15:00

Coachingtriad Intervju OM HEMAB Chefsmöte Möte Sig-Britt Ahl

ONSDAG 08:00

13:00 15:00

Möte med Ekonomi och mätservice om organisation och arbetssätt.

Diskussion biogasprofil.

Möte i ServaNets styrelse

TORSDAG 08:00 Möte Stockholm i styrgruppen

för samverkan mellan svensk

fjärrvärme och svensk energi FREDAG 08:00 Veckomöte vatten/återvinning 11:00 Telefonmöte Xpansion 15:00 Medarbetarsamtal

Mitt liv som VD. DET FINNS INGA vanliga dagar på jobbet för Ingemar Forzelius. »I år har jag varit vd för hemab i tio år och även om vissa saker och händelser är återkommande så är ingen dag den andra lik. Det är ständigt nya projekt, utmaningar, problem och möjligheter.«

i kalendern visar att Ingemar i snitt har tre – fyra planerade möten varje dag. De handlar om allt från att besluta om kommande investeringar till att resonera med styrelsen och ägarföre­ trädare.

Något som Ingemar och hans chefskolleger prioriterar är de så kallade triaderna. »Det är ett antal grupper med tre till fyra personer i varje grupp som träffas regel­ EN SNABB TITT

4

bundet och förtroligt lyfter fram och ventilerar fråge­ ställningar om ledarskap och utveckling. Vi coachar och lär av varandra. Det har vi hållit på med i flera år efter genom­ förda ledarskapsutbildningar.

Det har sammantaget lett till ett utvecklat ledarskap och ett öppet samtalsklimat. Nu är jag visserligen högste ansvarige här men jag vågar påstå att den goda stämningen är något som alla märker.« på hemab arbetade han i 25 år på Skanska i olika roller. »Jag är civilingenjör och tog min examen 1982. Det finns många exempel på att man inte behöver vara tekniker för att leda ett energiföretag.

Men för min del, i det dagliga

INNAN INGEMAR BÖRJADE

SÖNDAG 11:00 Familjedag på Vårdkasen

arbetet, tycker jag att det är bra. I diskussioner och inför stora investeringar känns det som en fördel att begripa sig på de tekniska lösningarna och förutsättningarna. Jag behöver inte kunna detaljerna, men jag vill alltid förstå grunderna.« för Ingemar förstås inte bara möten. Lika intressant är vad som händer mellan mötena. »Jag reser mycket och är med i olika branschsamman­ hang och jag vet att medarbe­ tarna ibland tycker att jag är borta lite väl mycket. Men när jag är här på kontoret försöker jag göra det till en vana att gå runt och prata och helt enkelt vara närvarande. Management by walking around som någon så träffande beskrev det.

NU ÄR ARBETET

Ibland kan det vara en hårfin skillnad mellan att bry sig och att lägga sig i. När jag tar mina vändor bland medarbetarna är det inte för att styra och kontrollera, det varken kan eller vill jag. Utan det handlar om att stödja och uppmuntra.

Sedan är det givetvis också ett sätt för mig att praktiskt och direkt veta vad som händer och när det händer.« INGEMAR SÄGER ATT han jobbar mycket, men inte för mycket. »Jag trivs otroligt bra och gillar att vara i ett samman­ hang som har stor betydelse för hela lokalsamhället. Det är ett ansvarsfullt och viktigt jobb som vi gör. Ett grundläggande samhällsansvar, där många är beroende av att vår verksamhet fungerar varje dag.«

Skratt i backen. ÅRETS FAMILJEDAG PÅ

Vårdkasen, som arrangerades av Härnösands Alpina och hemab, blev mycket lyckad.

Härlig skidåkning, fartfyllda pulkarace och vackert vinterväder. »Det blev verkligen en strålande dag. Vi är jätteglada att så många, både gamla och nya besökare, hittade hit«, säger Anna-Karin Hasselborg som är evenemangsansvarig för Härnösands Alpina.

MILLA OCH MALIN THÖRNBERG

Framtidens vårdkase.

NU SK A VÅRDK ASEN utvecklas med idéer och engagemang från lokala föreningar. »Det är en fantastisk möjlighet att skapa ett ännu attraktivare friluftsområde», säger Andreas Einarsson som är marknads- och kom­ munikationschef för hemab.

När det beslutades om två nya vindkraftverk på Vårdkasen fattades även beslut om satsningar på natur- och

friluftsliv. Avsättningen från vindkraftverken består av en procent av investeringen och en procent av de årliga brutto­ intäkterna. Det innebär många kronor och stora möjligheter. öka områdets attraktionsvärde och stimulera friluftslivet. Det handlar om allt från idrotts- och natur­ upplevelser till rekreation och turism.

TANKEN ÄR ATT

Lågt pris är vår högsta önskan. att vi i alla projekt är noggranna med att hålla nere kostnader och hitta smarta lösningar.

Hållbarhet och ligga i fram­ kant när det gäller miljöfrågor är också prioriterade områden.

I den senaste så kallade Nils Holgersson-undersökningen ligger Härnösand och hemab på 90:e plats av Sveriges 290 kommuner. För bara några år sedan låg vi på plats 199.

Det visar att hårt och mål­ medvetet arbete lönar sig.

Jämfört med de flesta andra kommuner i landet är vi alltså snällare mot plånboken.

KONKRET INNEBÄR DET

Så kan du stödja Barncancerfonden. vårt kontor på Västra Ringvägen 125 och skänka 100 kronor eller mer till Barncancerfonden får du ett praktiskt sopkärl. »Det här tycker vi är ett väldigt roligt initiativ«, säger Per Erik Lindgren från Barncancerfonden Norra. »Ibland handlar samarbeten

GENOM ATT BESÖK A

om någon typ av vinstdelning, men i vissa fall, som nu med hemab, sker samarbetet uti­ från att alla intäkter tillfaller Barncancerfonden och det känns naturligtvis extra bra.« Sopkärlen är praktiska för föreningar eller privatpersoner att förvara klubbor och bollar i eller kanske att samla löv i.

Tanken är att du som är kund ska få mer pengar över till annat när du har betalat för våra tjänster. Det är bra för dig som kund och för hela Härnösand. Det handlar om 40 miljoner kronor i köpkraft som stannar kvar i kommu­ nen. Jämförelsen är baserad på genomsnittligt pris bland Väster­norrlands kommuner och utifrån ett antal antaganden. knappt slagna på mållinjen av Sundsvalls kommun i att hålla de lägsta priserna i länet. Det sporrar oss att bli ännu bättre framöver.

2014 BLEV VI

5

En välsorterad familj.

Det var sommaren 2014 som det infördes ett nytt återvinnings­ system i Härnösand för hushållen.

För miljöns skull handlar det om att sortera mer och bättre.

Familjen Gidmark-Tiderman, som består av Fredric och Katinka och barnen Nadja och Indra, valde flerfackskärl och är nöjda med systemet.

7

om återvinning

»Det gjorde vi för att vi tror på idén att källsortera«, säger Fredric.

Alternativet med två kärl, varav det ena är för mat­avfall och det andra för brännbart avfall, var inget som familjen övervägde. »Vi kände direkt att det är bättre att så att säga gå fullt ut än att välja någon sorts mellanvariant«, förklarar Katinka.

Katinka och Fredric var från början lite oroliga över att det skulle vara krångligt och besvärligt med alla fack och att hålla ordning på allt. »Det är väl alltid så när något är nytt att man funderar över hur det ska gå«, säger Fredric. »Men vi tycker båda att det har gått över förväntan. Det är inte alls särskilt krång­ ligt. Just själva hanteringen inomhus är en mindre åtgärd. Vad vi däremot har behövt

göra är att ändra på våra rutiner. Vi måste gå ut oftare till kärlet, men det är inte direkt störande. Vi vande oss snabbt.«

Sortering som leder till medvetenhet Katinka fyller i och berättar att de inte har kärl inomhus för glas och tidningar. »Så just de sakerna går vi ut med löpan­ de. Något jag verkligen har tänkt på sedan vi fick det här systemet är hur mycket plast vi använder i det moderna samhället. Det var inget jag noterade tidigare men med noggrann sortering så blir det uppenbart.

Det är en tankeställare och även om det långtifrån alltid går så försöker jag numera undvika plast­förpackningar.

Jag tror att det är en erfarenhet som många har och att det skapar en grund­

läggande medvetenhet. Förut källsorterade vi bara tidningar, glas och kartong men nu källsorterar vi allt. Det i sin tur har lett till att vi handlar mer ekologiskt i dag.

Tankarna på att välja och göra rätt finns där på ett helt annat sätt när källsortering har blivit en del av vardagen.« I sina dagliga värv är Fredric it-konsult på xlent i Sundsvall medan Katinka är projektledare och pedagog på Technichus.

Som småbarns­föräldrar är det viktigt att få ihop det berömda livspusslet. »Vi ser det som en stor fördel att bo i Härnösand«, förklarar Katinka som ursprungligen kommer från Östersund. »Här är nära till allt och det mesta finns.

I det stora hela är hanteringen av vårt hushållsavfall en liten del av allt som fyller dagarna, men det är klart att det måste fungera på ett smidigt sätt.«

Tips inför sommaren • Ställ sopkärlet så skuggigt som möjligt.

• Stäng påsen noggrant så att inget matavfall hamnar i kärlet. Det försvårar för flugor att komma åt godsakerna.

• Skölj ur kärlet då och då.

• Spill lite ättika runt kärlets kanter och på botten.

• Strö gärna också vanligt trädgårdskalk runt kanterna och på botten. Flugorna trivs nämligen inte i den basiska miljö som bildas.

om återvinning

Viktigt att rengöra ordentligt Även om det har rullat på över förväntan så finns där några detaljer som varit mindre bra. Fredric minns framför allt sommaren. »Under rötmånaderna juli och augusti så fick vi problem med flugor. Först fattade vi inte vad det berodde på men ganska snart förstod vi att de kom från vårt matavfall. Att det blev så beror på en kombination av trasiga papperspåsar och den varma sommaren.

Hur som helst så lärde vi oss att rengöra noggrant och ha koll så att inga påsar fastnar och ligger kvar efter tömning.

Vi har fått tipset att använda äggkartonger så det tänker vi göra nästa sommar.

Allt för att slippar larver och flugor.«

Det enkla är det rätta Fredric och Katinka intygar samstämmigt att det är en stor fördel att sköta sorte­ ringen hemma och att slippa åka till återvinningsstationen. Eller som Katinka uttrycker det: »Det är betydligt enklare och smidigare än vad vi trodde från början.«

Du sorterar bäst!

Om undersökningen BR ÄNNBART

Avfallet hämtades med sopbil och transporterades för analys av vad som hade sorterats rätt. Totalt analyserades över 1 ton avfall från Härnösand och strax över 4,5 ton i hela Västernorrland.

Uppdraget gjordes 2014 av Envir för länets återvinnare och kommuner.

AVFALL PER VECK A OCH

TIMR Å 8,2 KG

KR AMFORS 7,1 KG

SUNDSVALL 5,75 KG

SOLLEFTEÅ 5,7 KG

ÅNGE 5,3 KG

ÖRNSKÖLDSVIK 5,1 KG

4,35 KG!

HUSHÅLL.

HÄRNÖSAND

Härnösandsbor som sorterar i flerfacks­kärl är överlägset bäst på att sortera ut matav­ fall. Det visar en omfattande undersök­ ning som nyligen genomfördes i samtliga kommuner i Västernorrland. »Ingen annan kommun i länet ligger i närheten av den låga mängd brännbart avfall som finns i flerfackskärlen«, konstaterar Joakim Nordkvist, affärs­ områdeschef Återvinning. »Det är väldigt glädjande och bekräftar det vi trodde och hoppades på med det nya systemet.« Undersökningen visar att mängden felsorterat avfall har minskat drastiskt.

Framför allt är det felsorteringen av matavfall som minskat. Men det är även betydligt färre tidningar och förpackningar i det brännbara avfallet.

Skillnaden mellan sortering i flerfacks­ kärl och grönt-brunt kärl är 1,49 kilo avfall per vecka. Under ett år motsvarar det hela 77,48 kilo.

HÄRNÖSAND ÄR BÄST I LÄNET MED EN SNITTVIKT PÅ ENDAST 4,35 KG BR ÄNNBART AVFALL PER HUSHÅLL OCH VECK A, VAR AV HUSHÅLL MED FLERFACKS­S ORTERING STÅR FÖR 3,56 KG OCH UTAN FLERFACKSSORTERING FÖR 5,05 KG.

9

om stort och smått

Mina Sidor ger dig bättre koll. ny version av Mina Sidor på hemab.se.

Allt för att ge dig en riktigt bra överblick över dina anläggningar och kostnader.

Du kan till exempel se dina fakturor, ta del av din förbrukning, lämna mät­a rställning för vattenför­ brukning och göra flytt­ anmälan. Kolla du med!

NU FINNS EN

Ljus fest.

LJUSFESTEN I NOVEMBER

lockade många människor till Stora Torget i Härnösand.

Det bjöds bland annat på ljusshow (se ovan), gospelsång, och dansuppvisning.

Samtidigt tändes jul­ belysningen. Ljusslingorna över vägarna, bollarna längs Nybrogatan, granen på torget, broarna, på Härnösand Central och i »Rondellbävern«.

Vi på hemab är stolta över att vara med och lysa upp vår stad.

Nybyggnad.

Härnösands Kretsloppspark totalförstördes i en brand i slutet av 2014.

Ingen person kom till skada.

Nu pågår arbetet för att skapa en ny och funktionell byggnad. Målet är att den ska stå klar under 2015.

EN BYGGNAD PÅ

Viktigt att skydda vattnet. dricks­vattnet, som är vårt viktigaste livs­ medel, pågår ett nationellt arbete med att skapa moderna vattenskyddsområden.

Tobias Sjöstrand, affärs­ områdeschef för Vatten på hemab, säger: »Ordet vattenskydd för­ klarar i grunden vad det handlar om. Vi har ett ansvar att ta hand om vårt gemensam­ ma vatten. Enskilda fastighets­ ägare kan behöva tänka sig för lite extra och i vissa fall inte få bygga eller borra lika fritt som andra. Arbetet med vatten­ skyddsområdet i Brunne har pågått sedan en tid tillbaka.

Nu fortsätter vi med att ännu bättre skydda området kring Bondsjön/Långsjön.«

FÖR ATT SK YDDA

Fler som sorterar mer. boende i hyres­ rätter och bostadsrätter börja sortera ut sitt matavfall. »Vi för löpande en dialog med fastighetsägare och de boende kring sortering av matavfall och praktiska lösningar av återvinnings­ utrymmen«, säger Joakim Nordkvist, affärsområdeschef Återvining.

Under 2014 fick småhus och fritidshus med eget kärl börja

UNDER 2015 FÅR

10

sortera matavfall. »Vi har gjort en plock­analys som visar mycket positiva siffror, särskilt i hushållen som valde flerfackskärl, men även för de som valde grönt och brunt kärl.« Jämfört med omkring­ liggande kommuner har vi små mängder brännbart avfall.

Det är mycket glädjande och visar att vi har en hög utsortering av matavfall och förpackningar!

om mat som drivkraft

Biogas som tillverkas av dina matrester.

Drömläget för ett projekt är när 1 plus 1 blir betydligt mer än 2.

När det gäller HEMABs satsning på att tillverka biogas av det lokalt insamlade matavfallet, och sedan sälja gasen vid en särskild tankstation längs E4:an, så radar fördelarna elegant upp sig. »Jag skulle vilja påstå att i den mån naturen kan klappa händerna så gör den säkert det för den här satsningen«, säger Andreas Einarsson, som är kommunikations- och marknadschef för HEMAB.

Tankstationen som ska bli en länk i en fordonsgaskedja längs norrlandskusten, ska stå klar redan hösten 2015. »Vi gör det som alla vet måste göras. Det vill säga skapa hållbara gröna lösningar och minska belastningen på miljön. Matavfall som uppstår lokalt ska också bli drivmedel lokalt. Det här är en verklig miljöeffekt.« säger Andreas Einarsson.

Det ska vara enkelt Förutom matavfall kommer också avloppsslam att rötas i en unik anläggning vid Älands återvinningsanläggning. »Det speciella är att vi bygger en småskalig anlägg­ ning med särskilt anpassad

teknik. Vi råkar vara först med det i Sverige. Just därför har vi också fått ett rejält bidrag från Energimyndigheten. Vi hoppas och tror att andra kommuner och aktörer som vill tillverka biogas ska komma till Härnö­ sand och bli inspirerade.« Apropå inspirerade; Andreas Einarsson är övertygad om att miljöfordon kommer att bli allt vanligare. För att lyckas fullt ut måste det finns en fungerande infrastruktur och att möjlig­ heterna känns kittlande. Gasen måste bli ett riktigt och tro­ värdigt alternativ. »Vi och många andra visar marknaden att det är möjligt att köra miljöanpassat. Det får inte vara krångligt och dyrt.

Jag säger till alla jag träffar att det inte finns någon anledning att tveka. Miljöfordon är fram­ tiden. Visst, nya biogasbilar är något dyrare än motsvarande bensindrivna. Men redan nu finns en intressant marknad för begagnade gasbilar.

En annan detalj i samman­ hanget är att priset på vår gas förmodligen kommer att vara motsvarande en till två kronor billigare än bensin och diesel.

Detta sagt med reservation för vad som händer i framti­ den, men det är i alla fall vår absoluta ambition. Nu gör vi visserligen inte det här för att priskonkurrera. Miljöaspekten väger tyngre, men som det ser ut nu så kommer det även eko­ nomiskt att vara intressant.« För allas vår gemensamma framtid gäller det att genom­ föra många olika miljösats­

ningar. Kretsloppsparken, fjärrvärme, vindkraft och nu biogasproduktion är några lokala exempel.

Den sammanlagda effekten »Vi ser att det vi och härnö­ sandsborna gör också spelar roll och gör skillnad. Insam­ lingen av matavfall fungerar med alla mått mätt extremt bra och jag vet flera som kommer att gasa på med gasfordon.

Bara häromdagen hade vi en dialog med Härnösands taxi som vill visa framfötterna.

Jag vet också flera bilförsäljare som är på hugget. Det rör på sig i rätt riktning.« På den givna frågan vad han själv kör för bil så skrattar Andreas Einarsson och förklarar att han känner en berättigad press från omgivningen. »Jag kör en ömt vårdad Volvo v70 från 2006. Men förmodligen inte så länge till.«

11

Med vattnet kommer

Sommaren 2014 beslutade Härnösands kommunfullmäktige att utöka verksamhetsområdet för kommunalt vatten och spillvatten på Härnön utmed Södra sundet.

Det är ett stort och viktigt projekt som berör cirka 160 fastigheter.

I skrivande stund är beslutet överklagat och har inte vunnit laga kraft. När och om det sker så är det HEMAB som kommer att ansvara för genomförandet.

ETT STENK AST TILL VATTNET OCH EGEN SANDSTR AND. INTE UNDR A PÅ ATT KERSTIN OCH LARS WESSLING NUMER A BOR MERPARTEN AV ÅRET PÅ SÖDR A HÄRNÖN.

nya möjligheter.

Peter Norberg är ansvarig projektledare på hem a b och han förbereder sig för fullt för att sätta igång. »Än så länge är det kommunen som äger frågan.

Vi är utförare och tar över ansvaret när all formalia är utredd. Det har kommit in ett antal överklaganden och förvaltningsrätten har ännu inte sagt sitt, men vi förväntar oss att alla juridiska fråge­ tecken ska vara uträtade våren 2015.«

Rätten till bra vatten PETER NORBERG ÄR PROJEKTLEDARE FÖR DEN AV KOMMUNEN BESLUTADE UTBYGGNADEN AV KOMMUNALT VATTEN OCH SPILLVATTEN PÅ SÖDR A HÄRNÖN.

Peter Norberg säger att projektet på södra Härnön är en spännande utmaning. Men att det också ska betraktas ur

ett större perspektiv. »Vi på hem a b sköter drift och underhåll av vatten- och avloppsnätet i hela Härnösands kommun. Vårt uppdrag är att se till att invånarna har tillgång till dricksvatten av hög kvalitet och ett väl fungerande avloppssystem.

Alla har rätt, inom angivna verksamhetsområden, att ha vatten och avlopp under samma förutsättningar och med bra kvalitet. Det är otroligt viktigt. Lägg därtill att det finns en lagstiftning som måste följas.« Vid en inventering som gjordes nyligen visade det sig att endast en tredjedel av avloppsanläggningarna på södra Härnön klarar av

dagens miljökrav. »Ja, så är det. Det är en blandning av många olika lösningar. I en del fall har de också många år på nacken och fungerar inte lika bra längre. Torrdass, utedass, latrintunnor, fasta avloppstankar, egna brunnar och så vidare. Med dagens lagkrav är det en ohållbar situation och det är bland annat mot den bakgrunden som kommunen tagit beslutet.« En annan aspekt är södra Härnön som ett utvecklings­ område. »Det skapas nya möjligheter för utveckling när ett område blir en del av det allmänna nätet. Nu är inget bestämt ännu men troligen

13

kommer också fiber att dras fram samtidigt. Allt det här sammantaget gör förstås att värdet ökar på fastigheter och tomter. Hela området kommer att få en annan attraktionskraft.«

En för alla, alla för en När och om det är dags att ansluta fastigheter till det allmänna va-nätet, säger lagen att alla måste vara med. I lagen finns nämligen en solidaritets­ tanke. »Men det går att få dispens för eget vatten. Om mätningar visar att det egna vattnet är av god kvalitet och finns i till­ räcklig mängd kan fastighets­

ägaren behålla sin nuvarande anläggning. Mer information om det och mycket annat som rör projektet finns lättillgäng­ ligt på kommunens webbplats harnosand.se.

I anslutningsavgiften ingår inte grävning och lednings­ dragning på egen tomt och arbeten i egna byggnader, men vi hjälper gärna till med råd och kontakter. Det kommer att uppstå många samordnings­ fördelar.« För den enskilde fastighetsägaren kommer det att kosta cirka 150 000 kronor inklusive moms och så kallat särtaxe­ tillägg att ansluta till det allmänna va-nätet. »Det är klart att det är mycket pengar. Jag förstår att många av den anledningen har frågor och funderingar.

Insikten är att det är ett stort projekt och kostnaden måste naturligtvis delas av alla.«

Därför blir det ett särtaxetillägg Tobias Sjöstrand, som är affärsområdeschef för Vatten på hem a b, fyller i och berättar om särtaxetillägget. »Ordet säger egentligen vad det handlar om. Om kostnaden för att dra fram ledningar i ett område är betydligt högre än för det övriga verksamhetsområdet ska även avgifterna vara högre.

Detta kallas särtaxa. Det anses inte vara rimligt att de som bor i en del av kommunen ska finansiera förhållandena i en

14

annan del av kommunen. I just det här fallet kommer särtaxe­ tillägget att vara 42 000 kronor exklusive moms och precis som övriga anslutningsavgifter är det ett engångsbelopp. När det sedan gäller förbruknings­ avgifter är de löpande enligt samma taxa som för övriga härnösansbor som är anslutna till det allmänna va-nätet.« Peter Norberg är lugnt förväntansfull. Han säger att ödmjukhet, lyhördhet och kommunikation kommer att vara nyckelord när och om projektet kommer igång. »Största utmaningen? Det är att ha en bra och tydlig kommunikation med alla berörda. Vi kommer att ha en dialog med varje fastighetsägare och så långt det är möjligt ta hänsyn till enskilda önskemål. Vi vill att alla ska känna sig informerade och lyssnade till. En annan viktig sak är planering och en bra struktur. Allt för att grävande, placering av brunnar och dragning av ledningar ska gå så smidigt som möjligt.«

Byggstart våren 2016?

Planen är att sätta spaden i backen våren 2016 och slutföra projektet i slutet av 2018. »Som sagt, än är inte allt klart för projektstart. Jag rekommenderar alla som är intresserade att hålla utkik på webbplatserna harnosand.se och hemab.se. För när som helst kan det komma ett avgörande besked.«

en god idé Stugan på södra Härnön, halvvägs ut till Solumshamn, är paradiset för Kerstin och Lars Wessling. »Ja, det är helt underbart här«, förklarar Kerstin. »Bara ett stenkast till vattnet och en jättefin sandstrand.

Kvällssol har vi också. Vi njuter varje dag vi är här.« Numera är den njutningen förlängd till nio – tio månader om året. »Vi rev det gamla stället och byggde nytt för snart tio år sedan«, berättar Lars. »Nu kan vi, barnen och barnbarnen vara här mycket mer. Bästa stället att ladda själens batterier på!« Planerna på ett nytt VA-nät på södra Härnön välkomnas av familjen Wessling. »Vår uppfattning är att det är en riktig satsning som kommunen gör för att utveckla området. Ju snabbare den genomförs, desto bättre.

Både för människor och miljön.

Givetvis är det angeläget att få bort skadliga utsläpp.

Vi vill kunna bada och veta att vattnet i havet är fräscht.

En annan viktig sak för oss är att få kommunalt vatten.

Vattnet från vår brunn är tyvärr väldigt järnhaltigt och ställer till en del problem.

Så vi ser verkligen fram mot att få glasklart vatten när vi vrider på kranen.«

»För miljöns skull är det en viktig satsning.«

om fjärrvärme

1974 2014 DET HAR HÄNT EN DEL UNDER 40 ÅR

PANNCENTR ALER JOHAN NYBERGS VÄG

PANNCENTR ALER SKEPPSBRON

DEN VIKTIGA K ANAL­K ULVERTEN BYGGDES MELLAN FAST­L ANDET OCH ÖN VID NYBRON

1980 MUFFNINGSARBETE MED PLÅTMUFFAR

HUVUDLEDNING FR ÅN HETVATTENCENTR ALEN

LEIF JOHANSSON I PUMPHUS PÅ KRONHOLMEN

NYA TYPEN AV SVETSMUFFAR PÅ LEDNING

MONTAGE BELYSNING, HETVATTENCENTR ALEN

HÅK AN LARSSON I NYA HETVATTENCENTR ALEN

RESNING SKORSTEN, HETVATTENCENTR ALEN

HETVATTENCENTR ALEN BYGGS OCH TAS I DRIFT ÅRET DÄRPÅ

1984 16

om fjärrvärme

FJÄRRVÄRMENS HISTORIA OCH FRAMTID. När det gäller exempelvis fjärrvärmen i Härnösand, s å är det en spännande berät­ telse om vad som har hänt genom åren.

Utvecklingen har tagit stora och viktiga steg. I Sverige har det funnits fjärrvärmesystem sedan 1948 men det var först 1974 som fjärrvärmen kom till Härnösand.

Bekymmersfri värme Bäst skickad att berätta om utvecklingen från en blygsam början till dagens storskaliga och miljöanpassade anläggning är Kraftvärmeverkets under­ hållschef Håkan Nilsson.

Han har jobbat på hem a b sedan 1989 och det han inte vet om konsten att värma hus på distans är inte värt att veta… »Då i början, 1974, var det bara oljepannor som gällde.

Det var vad som fanns att tillgå då. I början på 80-talet fick vi så smått elpannor.

1990 installerades spillvärme från pelletsfabriken. Idag använder vi nästan uteslutande trädbränslen och torv. En kall vinterdag rullar det in 15 – 16 fullastade lastbilar med bränsle för att hålla igång systemet och se till att härnösandsborna har det härligt varmt.«

Ta tillvara resurser

Det är nyckelorden för att beskriva varför det är så bra med just fjärrvärme. »Rent generellt är fjärr­ värmen väldigt bekymmersfri att ha i hemmet. Bor du i hy­ reshus märks det inte alls för­ utom att det blir varmt. Bor du

Värme och el. Se där, två saker som de flesta av oss tar för självklart. Vi är vana vid att det kommer el när vi stoppar i kontakten och att elementen är varma när det är ruggigt ute. Men riktigt så enkelt och givet är det inte. Det ligger mycket arbete, tankekraft och investeringar bakom allt för att det ska fungera. Den grundläggande tanken är att du knappt ska märka det. i en villa får du ett litet extra skåp i källaren som innehåller värmeväxlare. De stora för­ delarna är driftsäkerheten och att det är bra för miljön.

Vitsen med ett centraliserat och stort system är att vi står under en väldig bevakning från myndigheterna för att hålla ner utsläppen. Ett oberoende kontrollorgan besiktar anläggningen varje år. Luften i Härnösand är idag mycket renare än vad den var för säg 30 - 40 år sedan.«

Hög driftsäkerhet Det räcker med att titta på Kraftvärmeverket för att inse att det har krävts stora investeringar. Byggnadens fem våningar domineras av rör, pumpar, ångpanna, hetvatten­ panna, pelletspanna och så vidare. Men allt kontrolleras från ett ganska litet kontroll­ rum där teknikerna via datorer har total överblick och snabbt kan styra om systemet. »Ja, det är en imponerande anläggning. Förutom att vi är kontrollerade av myndigheter så gör vi själva regelbundna kontroller och har en plan för underhåll. Det gör vi för vår

egen skull för att verkligen se till att ha en hög drift­ säkerhet.« Genom åren har som sagt systemet utvecklats enormt mycket. Nästa stora investering som är på gång är att det ska byggas en reservpanna under 2015. »Ja, det är en investering på cirka 5,5 miljoner kronor. Vi gör det för att ytterligare säkra tillgängligheten. Vi placerar pannan på Saltvikshöjden.« Det är tydligt att Håkan Nilsson trivs storartat med sitt arbete. Rollen som under­ hållschef innebär att tänka efter före och försöka förutse framtiden. »Det passar mig. Jag gillar att planera och ha koll på grejer. Nu har jag hållit på så länge med det här så det känns nästan som att jag kan anläggningen utantill.

Kollegorna och jag vet nästan alltid i förväg när det är dags att byta någon del.

Vår filosofi är att det är bättre att göra åtgärder strax före grejerna går sönder, än när de har gjort det. Allt för att slippa kostsamma och kalla driftstopp.”

Från 1974 till idag Några viktiga hållpunkter bakåt i tiden finns givetvis också. De belyser utvecklingen på ett tydligt sätt. »Oj, det har byggts mycket genom åren. 1980 byggdes kanal­kulverten mellan fast­ landet och ön vid Nybron.

Det var en stor grej. 1984 restes hetvattencentralen och togs i drift året därpå. Sedan byggdes en ackumulator 1988. Den kan liknas vid en gigantisk termos där det sparas varmvatten. Den balanserar systemet eftersom det är olika belastning hela tiden. Det innebär att pannorna får gå med en jämnare last.« »1990 fick vi en rökgas­ kylare. I stället för att släppa ut 140-gradiga rökgaser, så tar vi vara på värmen och släpper i stället ut 50-gradiga. 1993 så bytte vi styr­system. Vi gick från manöverpanel på väggar till datorer. 1999 byggdes en pelletspanna för att det fanns ett behov att öka effekten.

Efter det togs beslutet att bygga Kraftvärmeverket som togs i drift 2002.« 2013 och 2014 byggde vi två nya reservpannor. Det innebär att om det osannolika inträffar, att det blir totalstopp i Kraft­ värmeverket, så kan vi ändå leverera fjärrvärme.«

Byggt för framtiden Håkan Nilsson är övertygad om att fjärrvärme kommer att fortsätta att vara betydelsefull som uppvärmningsform. »I framtiden kommer vi att få se mer av alternativa energi­ källor som sol och vind.«

17

om fjärrvärme

STYRSYSTEMET BYTS UT. MANÖVERPANEL PÅ VÄGGAR ERSÄTTS MED DATORER

1993 MURBERGSVIKEN

REINVESTERING I NYA LEDNINGAR

ALF SCHOUENKE, HEMAB, BYGGKONTROLL I FÄLT

NY PANNA TILL HETVATTENCENTR ALEN

BYGGE AV ÅTTK ANTIGT »HUS«, SKEPPSBRON

2013 OCH 2014 BYGGS TVÅ NYA NU BLIR KR AFTVÄRMEVERKET

RESERVPANNOR FÖR SÄKER

KLART OCH TAS I DRIFT

VÄRMELEVER ANS ÄVEN OM DET BLIR STOPP I KR AFTVÄRMEVERKET

2014

2002 FJÄRRVÄRME FORTSÄTTER ATT VAR A EN CENTR AL DEL AV UPPVÄRMNINGSSYSTEMET

2030 MELLANHOLMEN

18

UNDERHÅLLSCHEF HÅK AN NILSSON

MA JA SJÖLUND, HÄRNÖSANDS CYKELKLUBB

Första helgen i augusti 2014 tävlade 200 mountain­ bikecyklister i stadsparken i Härnösand. Det var första arrangemanget av sitt slag i Sverige och banchefen Anders Nyström säger att tävlingen är omtalad i hela »cykelsverige«.

K ATARINA NYBÄCK FÅR PRIS AV HEMABS

om engagemang

ANDREAS EINARSSON

START POJK AR 13/14 I HÄRNÖSAND MTB R ACE PÅ VÅRDK ASBERGET

SEGR ARE I MTB: MALIN JUNTIKK A, VILGOT LINDH OCH MA JA SJÖLUND

ROBIN THYRSTEDT VINNER I STADSPARKEN FÖRE KIM WIKLUND OCH ERIK GUNNARSSON

»ALLA SOM VAR med, från cyklister till ledare, tyckte att arrange­manget var hur häftigt som helst. Just att det var sprint och mountainbikes mitt i en stad är faktiskt helt unikt.

Korta sträckor på cirka en minut och utslagstävlingar gör det extra intressant att titta på. Det händer något hela tiden. Det var en riktig publikfest.« Det blev så lyckat att Härnösands Cykelklubb fick en förfrågan om att genomföra svenska mäster­ skapen. »Men det fixar vi inte just nu, kanske någon gång i framtiden. Det vore givetvis fantastiskt med en tävling där alla toppåkarna är med.«

många år stöttat Härnösands Cykelklubb. »Vi har tur som har hemab.

HEMAB HAR I

För oss är det en fantastisk samarbetspartner, så är det bara. Vi får hjälp med allt möjligt; utrustning, tält, banderoller, material, tävlings­ priser... Deras tält blev till depå för åkarna och alla vimplar och flaggor ramade in tävlingen på ett snyggt sätt.« bygg­ des tillsammans med fem nyanlända ungdomar som ett integrationsprojekt. »Det är precis sådant som vi gillar och vill se mer av«, förklarar Andreas Einarsson, marknads- och kommunika­ tionschef på hemab. »Vi är ett samhällsägt företag som ska göra nytta i lokalsam­ hället. Det sociala ansvaret är något som våra ägare vill att vi prioriterar. Ett exempel är att vi nyligen, i samarbe­ te med Ramviks if, bjöd in BANAN I STADSPARKEN

asyl­sökande till flera av våra anläggningar för att visa vad vi gör och förklara hur allt från vattenförsörjning till fjärrväme fungerar. Det blev mycket lyckat, sällan har vi fått så många nyfikna frågor.«

FÖR HEMAB ÄR den lokala förankringen livsnerven. »Våra kunder och intressen­ ter finns i Härnösand och därför är det självklart att vi stöttar verksamheter som finns där vi finns. Något annat vore konstigt. Vi vill att våra kunder ska känna sig delaktiga och

stolta när de ser att vi är med och hjälper till.« två hjulens värld.

Den stora cykelstjärnan i Härnösand är förstås Emma Johansson, som bland annat rullat hem en olympisk silver­ medalj. Nu satsar Johansson mot os i Rio de Janeiro 2016. »Emma har ett stort hjärta för Härnösand. Snart är det sm och kopplingen till vår stad och hemab kommer att synas mycket väl. Det känns helt rätt«, avslutar Andreas Einarsson.

ÅTER TILL DE

Succé på två hjul mitt i stan.

20

Allt hänger ihop.

SÅ FUNGER AR ELNÄTE T.

EN BER ÄT TELSE OM

HEM TILL DIG.

ELENS RESA

om elnät

»När något inträffar och elen bryts så är uppdraget att den ska komma tillbaka så smidigt och fort som möjligt.« Tomas Styf skrattar och och säger att han kan lite om allt när det gäller just el.

Som driftchef för hemab:s elnät är det helt enkelt så att han i sin yrkesroll måste ha den övergripande bilden för att kunna fatta rätt beslut. »Det är mitt ansvar att se till att nätet är helt och att alla i Härnösand med omnejd får sin el.«

22

hem a b:s elnät består bland annat av ett mellanspännings­ nät. Sammanlagt är det 56 mil långt. »Just nu jobbar vi intensivt med underhållet. När det gäller till exempel röjning av ledningsgator har vi gått ner till ett intervall av fem år.

Tidigare var intervallet åtta år.

Allt för att göra nätet driftsäkrare.

Men den största och viktigaste satsningen är att fram till 2020 så ska cirka 15 mil mellanspänningsledning ner i backen. Det motsvarar omkring 25 procent av vårt mellanspänningsnät. Vi gräver så mycket som vi bara kan.

Där det inte är ekonomiskt eller praktiskt möjligt att sätta spaden i backen går vi i luften med kabel i stället. Det gäller till exempel över berg.« En bra och intressant sidoeffekt av allt grävande är att det samtidigt läggs ner rör för framtida bredband.

Något Tomas Styf tycker är viktigt är att sprida kunskap om hur elnätet fungerar och är uppbyggt.

Nät som hänger ihop »Allt hänger ihop. Det vi i branschen ofta pratar om är näthierarkier. I grunden handlar det om hur elen tar sig till den enskilda kundens vägguttag.

Från stamnätets 200 000 eller 400 000 volt till hemmets 230 volt. Elens resa är noggrant planerad och det är många intressenter inblandade.

Staten som äger det nationella stamnätet, de stora region­ nätföretagen som exempelvis e.on och Fortum och slutligen de lokala elnätföretagen varav vi på hem a b är ett, som äger mellanspänningsnäten.« Med andra ord kan inte vem som helst äga elnät. Skälet till det är att det varken prak­ tiskt eller samhällsekonomiskt skulle vara särskilt smart att bygga elnät bredvid varandra. »Vi har ett så kallat naturligt monopol. 10 000 volt och 400 volt har vi ensamrätt på inom vårt nätområde. Men sedan kan andra elnätägare ansöka om linjekoncession. Till exempel till en stor fabrik.« Att de olika elnäten hänger

ihop har stor betydelse på många olika sätt. När elen försvinner i Härnösand behöver det inte alls vara hem a b:s elnät som är problemet.

Så säkert som möjligt »Sommaren 2014 var det många blixtnedslag i e.on:s regionnät och eftersom vi får el därifrån så drabbade det oss och därmed härnö­ sandsborna. Men vi har ett bra samarbete med e.on och oftast kommer elen tillbaka snabbt.

När kunder hör av sig så berättar vi hur saker och ting hänger ihop och de allra flesta har stor förståelse för att Moder Natur ibland bråkar med oss och andra elnät­ företag. Men som sagt, vi gräver ner mer och mer. Det kommer att göra skillnad.

Vårt långsiktiga mål är att erbjuda våra kunder låga priser när det gäller elnätavgifter och samtidigt ha ett av de säkraste elnäten.«

Elnätet kan jämföras med vägnätet.

1

Stamnätet som är de allra största ledningarna, kan liknas vid landets motorvägar. I Sverige ägs stamnätet av statliga Svenska Kraftnät.

Spänningen är 220 - 400 kV.

2

3

4

Regionnätet förser större områden med el och kan liknas vid de större landsvägarna. De näten ägs bland andra av E.ON och Fortum.

Spänningen är 40 – 130 kV.

Mellanspänningsnätet kan liknas vid mindre landsvägar och vägar i tätort. De ledningarna ägs av ditt lokala elnätföretag, exempelvis HEMAB. Spänningen är 10 – 20 kV.

Lågspänningsnätet kan liknas vid gator i ett villakvarter. De ledningarna ägs av exempelvis HEMAB. Spänningen är 0,4 kV.

om framtiden

Vi lyssnar till samtiden för framtiden.

Vi lever i en snabbt föränderlig tid.

Vad kommer att hända globalt och lokalt på energimarknaden?

För att söka svar har vi på HEMAB initierat en framtidsstudie.

En viktig insikt är att tekniska språng plötsligt kan ändra spelreglerna fullständigt.

Lägg därtill nya krav från myndigheter och förändrade beteenden och åsikter från dig och andra kunder.

Vi vet förstås inte exakt vad som kommer att hända.

Däremot vet vi att det som är på gång kommer att om­ definiera branschen och vad ett energiföretag är.

Pratande prylar Ta bara det här med alla prylar som »pratar« med varandra.

Termostater, väderstationer, kylskåp, matförpackningar, fordon och så vidare. Den internationella termen är »Internet of things«.

2007 var 10 miljoner senso­ rer kopplade till olika typer av mänsklig aktivitet. 2013 var siffran 3,5 miljarder. 2030

24

beräknas den vara 100 biljoner.

Med andra ord kommer tillvaron och möjligheterna förändras dramatiskt för oss alla. Framtidsstudien är ett sätt för oss på hemab att förbereda oss inför en ny verklighet.

Ansvarar gör Linda Johansson. »Teknikutvecklingen och trender kommer bland annat att påverka hur människor vill bo och vilken service de vill ha. Klimatförändringar och miljömedvetenhet kommer givetvis också att få stor betydelse.

Genom att ta in synpunkter och impulser från omvärlden är tanken att skapa en bild av hur vi tror att saker och ting kommer att vara om 15 år. Vi arbetar för fullt med det just nu och tanken är att vi på så sätt ska kunna anpassa oss snabbare och bättre till de för­ ändringar som vi vet kommer.«

Synpunkter som leder till förändring Något som Linda Johansson också arbetar med är den viktiga synpunktshanteringen.

Det vill säga att ta in kunders och medarbetares åsikter och erfarenheter för att kunna göra förbättringar. »För oss är det jätteviktigt att få in både positiva och negativa synpunkter. Vi är ju till för kunderna och genom att lyssna och sedan genomföra åtgärder kan vi med större

»En av de stora fördelarna med papperspåsen är att även påsen kan gå med matavfallet genom hela den biologiska processen.

Om vi hade valt annan typ av påse måste man avskilja påsen från matavfallet innan matavfallet behandlas. När denna avskiljning sker följer så mycket som cirka 15 % av matavfallet med själva påsen. En annan fördel med papperspåsen är att den är 100 % gjord av förnyelsebara råvaror.« Svar på fråga som inkom via formulär: Matavfalls­ påsarna. Kunden tycker att det ska vara plastpåsar som de har i vissa kommuner.

säkerhet göra rätt saker. De mätningar av kundnöjdheten vi gör vartannat år visar också att vi blir bättre och bättre.

Det är ett kvitto på att det fungerar.«

»Tack för hjälpen vid grovsopshämtningen. Vi vill bara ge beröm till er personal som varit vid affären Brunne och igår Föreningshuset Sörgården.

Otroligt bra och hjälpsamma med att hjälpa till med att lasta av och sortera.« Inkom via e-post.

»Lena tackar för snabb service när de kom och tände gatubelysningen som slocknat efter bara 20 min på en söndag kväll. Stor eloge till de som jobbade då!« Inkom via telefon.

»Spolning av huvudledning genom brandpost. Kunden kontaktad och informerad om åtgärd.« Återkoppling till kund utifrån klagomål på upplevelse av lukt och smak på dricksvattnet. inkom via e-post.

»Ett härligt gäng i vårt Brottar­ lekis träffas varje söndag för bus, lek och gymnastik. Vi vill tacka för stödet som hjälper oss att utveckla brottningen i Härnösand och skapa meningsfull sysselsättning och gemenskap för våra barn och ungdomar.« Inkom via e-post.

»Strömavbrott Västby på grund åska. Det gick snabbt för grabbarna att byta transfor­ mator i Västby, de jobbade på bra. Tack för bra service.« Inkom via e-post.

Pratbubblorna är olika exempel från synpunkts­ hanteringen.

Ă…rsredovisning 2014.

årsredovisning 2014

Förvaltningsberättelse. ÄGARFÖRHÅLLANDEN HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB, HEMAB, ÄGS TILL 100 % AV HÄRNÖSANDS KOMMUN. I HEMAB INGÅR DE T HELÄGDA DOT TERBOLAGE T HÄRNÖSAND ELNÄT AB, HEAB, I VILKE T ELNÄTRÖRELSEN BEDRIVS. HEMAB ÄGER 40,0 % AV AKTIEK APITALE T (40 % I RÖST VÄRDE) I KOMMUNBR ÄNSLE I ÅDALEN AB. ÖVRIG DELÄGARE MED 60 % ÄR ÖVIKS ENERGI AB.

INFORMATION OM VERKSAMHETEN hemab-koncernens verksamhet är upp­ delad i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Återvinning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget heab medan övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget. Koncernens nettoomsättning uppgick till 281,6 miljoner kronor (285,1) och resultat före skatt blev 20,1 miljoner kronor (8,4). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 91,6 miljoner kronor (79,8) och bestod i huvudsak av anläggningar för el, fjärr­ värme, vatten, återvinning och fibernät.

Att ge Härnösand lägst priser i Västernorrland för våra tjänster är ett fortsatt strategiskt viktigt mål. Härnösand ligger nu på andra plats i länet, enligt den senaste Nils Holgersson-undersökningen.

Undersökningen avser lägsta totalpris för fjärrvärme, renhållning, el, vatten och avlopp i flerfamiljshus. Vår målsättning balanseras löpande mot sund ekonomi och avkastning enligt ägardirektiv samt långsiktigt ansvar för underhåll, investeringar samt arbetsmiljö.

I december stod Härnösands allra första laddstation för el- och elhybridbilar klar.

Laddstationen består av en »snabbladdare« och två »smartladdare«, och blev möjlig tack vare samarbete mellan hemab, Härnösands kommun, Coop Forum, Berners och Bilbolaget.

Vårt Projekt Biogas har beviljats 13 miljoner kronor av Energimyndigheten.

Inom ramen för projektet ryms bland annat skapandet av en biogasanläggning.

Energimyndigheten menar att »Projektet är unikt i Sverige på grund av teknikval och sin småskalighet, och har stor potential att fungera som ett vägledande exempel för mindre kommuner som vill producera biogas från sitt avloppsslam och matavfall«.

FJÄRRVÄRME – GODA KUNDRELATIONER I FOKUS OCH FÖRHOPPNING OM UTBYGGNAD Från Affärsområde Fjärrvärme ansökte vi och beviljades medlemskap i Prisdialogen – mellan kunder och fjärrvärmeföretag.

Prisdialogen är framtagen av Riksbyggen, sabo och Svensk Fjärrvärme med syftet att stärka kundens ställning och att öka förtroendet för leverantörens prissättning.

Trädbränslen köps in från både små och stora leverantörer, med det som utgångs­ punkt anordnade vi tillsammans med Skogsstyrelsen en träff för skogsägare i närområdet på temat skogen som resurs.

Omkring 30 intresserade skogsägare medverkade och diskuterade skogliga frågor med stort engagemang.

En miljöstation för att ännu bättre hantera och ta hand om våra oljor, fetter och farligt avfall färdigställdes under året vid Kraftvärmeverket.

I december bjöds alla kunder, företag såväl som privatpersoner in till de årliga Reko-träffarna. Privatkundsträffen hölls i gamla Tobaksmonopolets historiska lokaler, där numera företaget Logosol huserar.

Totalt anslöts 21 nya kunder till fjärrvärmenätet i Härnösand som nu har drygt 1900 kunder eller anslutningspunkter.

Tillgängligheten på värmeleveranserna har varit hög. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 164 GWh (175) och elförsälj­ ningen från kraftvärmeproduktionen uppgick till 33 GWh (39). Vindkraftverken producerade tillsammans 16 GWh (18).

ÅTERVINNING – MATAVFALLSINSAMLING OCH FLERFACKSKÄRL LANSERADES Affärsområde Renhållning bytte vid årsskiftet namn till Affärsområde Återvinning. Namnbytet signalerar bättre vad verksamheten omfattar och de utmaningar vi står inför. I samband med förändringen bytte även Älands avfallsanläggning namn och heter numera Älands återvinnings­ anläggning. Förutom insamling av återvinningsmaterial har satsningar på kompostering och förberedelserna inför

26

byggandet av en småskalig biogasanläggning inspirerat till namnbytet. Även Härnösands kretsloppspark, som under sitt första år blivit en succé, har inspirerat till namnbytet.

Inför skapandet av en biogasanläggning har förberedande markarbeten påbörjats.

Parallellt pågår dels förberedelserna inför den tankstation som ska upprättas, dels ett påverkansarbete för att stimulera den lokala marknaden och efterfrågan på biogas. Vi upphandlar i dagsläget även ett eget gasdrivet fordon; en baklastande återvinningsbil.

Härnösands kretsloppspark drabbades dessvärre av en brand i november.

En byggnad totalförstördes men ingen människa kom till skada. Krets­ loppsparken höll stängt några dagar då släcknings- och rivningsarbetet pågick, samtidigt förlängdes öppettiderna på Älands återvinningsanläggning. Arbetet för att återskapa en ny byggnad, anpassad efter verksamheten, pågår.

Matavfallsinsamling och möjlighet att välja flerfackskärl lanserades i början av sommaren. Härnösand började som första kommun norr om Stockholm med de så kallade flerfackskärlen. Efter en stor arbetsinsats av många engagerade medarbetare var de 10 000 kärlen på plats hos småhusägare och fritidshusägare med egna kärl. Införandet av matavfallsinsamlingen innebar nya körturer för chaufförerna och nya tömningsdagar för vissa kunder.

Under sommaren mottog vi många samtal och funderingar om larver i sopkärlen, något som hanterats löpande. Den ökande insamlingen har inneburit hårt tryck under sommaren, kanske till och med mer än normalt, med många extra tömningar.

Härnösandsbor som sorterar i flerfackskärl är överlägset bäst på att sortera ut sitt matavfall, det visar en omfattande undersökning som genomfördes hösten 2014 i samtliga kommuner i Västernorrland. Resultatet visar att Härnösand har hittat ett bra koncept med sorteringen i flerfackskärl. Mängden felsorterat avfall i hushållen minskar drastiskt, visar analysen. Framförallt är det felsorteringen av matavfall som minskat i och med flerfackssorteringen, men även mängden tidningar och förpackningar visar sig vara betydligt mindre förekommande i det brännbara avfallet. Återvinning och återbruk är något som hos många upplevs positivt och ligger i tiden. Vi kommer sannolikt få uppleva att det tar mer och mer plats i samhället.

årsredovisning 2014 På årsstämman i april valde vi temat smarta sopor. På stämman föreläste Robert Falck, tidigare vd för srv Återvinning, om återvinning och återbruk.

VATTEN – TILLSTÅNDSANSÖKAN, FÖRNYELSE­A RBETE OCH UTÖKAT VERKSAMHETS­O MRÅDE Från Affärsområde Vatten lämnades under sommaren tillståndsansökan, för att erhålla ett tillstånd enligt Miljöbalken, för Kattastrands avloppsreningsverk till Länsstyrelsen Västernorrland. I den ansöker vi om fortsatt drift enligt i huvudsak oförändrade förutsättningar, i linje med tidigare tillstånd som haft miljöskyddslagen som utgångspunkt.

Styrelsen har fattat beslut om att under några år från och med 2014 fondera medel för investeringar riktade till säkrad och förbättrad vattenkvalitet.

Förnyelsearbetet av va-ledningarna har fortsatt. Bland större ombyggnadsprojekt kan nämnas Brännavägen (2 etapper), Brunnshusgatan norr om Hamnparken, Grönkullavägen/Skiftesvägen och Parkgatan. Vi har även genomfört ett nybyggnads­projekt i form av va-ledningar vid förlängningen av Verkstadsgatan.

Dessutom har också ett antal mindre projekt genomförts.

Arbetet med utökade vattenskyddsområden fortsätter. I början av 2015 inleddes samråd för Bondsjö vattenskyddsområde.

Ett utsläpp av dieselolja inträffade i början av året intill vår vattentäkt i Rö norr om Härnösand. Det var i samband med en brand i en arbetsvagn vid en skogsavverkning som cirka 150 liter diesel läckte ut. Släckning skedde med hjälp av släckskum. Provtagning av mark och vatten har utförts och kommer att utföras framgent för att säkerställa att vattnet fortsätter att hålla hög livsmedelskvalité.

Ett flertal insatser och investeringar, som gett både effektiviseringar och förbättrad driftsäkerhet på våra ledningsnät och vid våra anläggningar, har genomförts under året. Våra planerade spolningar av vattenledningar har fortsatt under året, dels i de centrala delarna av staden, dels vissa områden på Härnön. Under det första halvåret intensifierades arbetet med att komplettera den digitala ledningskartan.

I Byåker har vi byggt om externslammottagningen, för ökad driftsäkerhet och bättre arbetsmiljö. Närmare två miljoner kronor investerades i ombyggnationen.

Vattenverket i Häggdånger har byggts ut. Ombyggnationen har inneburit större ytor, förbättrad arbetsmiljö och mer effektiv hantering.

Tryckavloppsledningar har rensats i flera områden med Ekopig. Tekniken

innebär att en specialanpassad pigg drivs genom ledningen för att rensa den från ej önskvärda föremål och material.

Rensningen ger högre flödeskapacitet, vilket gör att mindre energi behövs för att led­n ingarna ska fungera utan problem.

ELNÄT – STORMEN IVAR PÅVERKADE OSS PÅ FLERA SÄTT På Affärsområde Elnät gjorde stormen Ivar stort avtryck på en stor del av året.

Stormen, som härjade natten mot 13 december 2013, orsakade stora skador på elnätet vilket medförde elavbrott för cirka 4000 av våra elnätkunder. Situationen krävde snabbt stort engagemang av oss för att ge kunderna elen tillbaka. Det omfattande återställningsarbetet gjorde att planerade underhållsarbeten måste skjutas framåt i tiden. Efter stormen valde vi att betala ut full avbrottsersättning till drabbade kunder. Om vi nyttjat möjlig­ heten till så kallad jämkning hade det inneburit lägre ersättning till kunderna.

Avbrottsersättningar till följd av stormen Ivar kostade oss totalt 5,2 miljoner kronor.

Arbetet med att vädersäkra elnätet pågår för fullt. Under 2014 dubblerades takten jämfört med tidigare år. Vi ersatte 2,1 mil oisolerad luftledning med jordkabel. Vår målsättning är att år 2020 ska all oisolerad luftledning vara ersatt. Då har vi ett elnät som är betydligt mer robust mot stormar.

På Saltvikshöjdens fördelningsstation installerar vi en ny krafttransformator för att förbättra leveranssäkerheten. Arbetet genomförs som ett samarbetsprojekt tillsammans med Eon, som bygger om sitt 130 kV ställverk.

Snart styrs gatubelysningen i Härnö­sands kommun av ett nytt och mer drift­säkert system. Installationen sker på uppdrag av Härnösands kommun och systemet driftsätts under första kvartalet 2015.

I november hölls en magnifik ljufest i centrala Härnösand som lockade många människor. Gospelsång, ljusshow, dans­uppvisning och tändning av vinter­ belysningen med mera stod på programmet. Flera av våra medarbetare inom affärsområde Elnät var delaktiga för att göra ljusfesten till ett lyckat och uppskattat evenemang.

Helikopterbesiktning av elnätet har genomförts. Det är ett effektivt sätt att kontrollera elnätet och en bra åtgärd för att öka driftsäkerheten och minska risken för elavbrott längre fram. Även i år arrangerades en träff för elinstallatörer. Då fanns möjlighet till både erfarenhetsutbyte och informationsdel­ ning, i år fick elinstallatörerna dessutom en visning av vårt nya webbaserade system för för- och färdiganmälan.

INFRASTRUKTUR FÖR BREDBAND Driften av Härnösands, Sundsvalls, Timrås och Ånges stadsnät är gemensam och bedrivs i ServaNet ab. Äger ServaNet gör sedan tidigare hemab, Sundsvall Elnät och Ånge kommun, och numera även kommunerna i Strömsund, Berg och Ragunda som anslöt som nya delägare under året. De nya delägarnas ambition är att trygga tillgång till kompetens och att kunna påbörja en långsiktig satsning på utbyggnad av fibernät i sina respektive kommuner. hemab äger fortfarande 100 procent av infrastrukturen i Härnösand med optofiber, kanalisation med mera.

MILJÖPÅVERKAN – STORA MILJÖVINSTER VID FLERA ANLÄGGNINGAR Affärsområdena Fjärrvärme, Återvinning och Vatten, som alla återfinns i moder­bolaget, bedriver tillstånds- och anmälnings­pliktig verksamhet enligt miljö­balken. Verksamheternas huvud­ syften är att minska miljöpåverkan i samhället; Fjärrvärme genom att ta tillvara resurser som annars går till spillo, Återvinning genom att bidra till återvinning av avfall som annars skulle spridas i naturen och Vatten genom att ta hand om spillvatten.

Fjärrvärmes negativa miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av bränslen som trädbränslen, pellets, torv och eldningsolja sker med lastbilstransporter. När det gäller utsläpp har de rikt– och gränsvärden som gäller för verksamheten hållits.

Verksamheten inom Elnät är inte tillstånds- eller anmälningspliktig ur miljösynpunkt men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergången från luftledning till jordkabel minskar behovet av skogsoch åkermark för ledningsgator som därmed kan återlämnas till markägarna.

Gamla kreosot­stolpar har ersatts med moderna stolpar med mindre miljöpåverkan. De maskiner som används i verksamheten använder miljöanpassade drivmedel och oljor.

Vid Kretsloppsparken har all gatu­ belysning uppgraderats till energieffektiva ledlampor, förutom miljövinster ger det dessutom bättre arbetsbelysning för medarbetarna.

27

årsredovisning 2014 Byggnationen av nytt garage, större kontorslokaler och bättre sorteringsytor på Älands återvinningsanläggning har bidragit både till bättre arbetsmiljö för medarbetarna, färre transporter och mindre buller i staden samt att vi fått bättre möjligheter att undvika onödigt slitage på våra arbetsfordon genom att kunna förvara de i varmhållna garageytor under den tid på dygnet då de inte används i den dagliga driften.

För att minska miljöpåverkan i Mjösjö­bäcken i Älandsbro bygger vi, under 2015, en överföringsledning för renat lakvatten.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

MEDARBETARE

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

Under året som gått har tidigare fram­ arbetad kompetensutvecklingsprocess blivit en del av vår vardag. I medarbetarsamtalen, som fått större utrymme, har vi fångat såväl kompetensbehov som våra kompetensresurser.

Vårt utvecklingsprojekt »hem a b 2015 – strategiska framtidssatsningar« är nu avslutat och vi jobbar på att ta fram nya mål för att bli en än mer attraktiv arbetsplats.

Vårt hälsofrämjande arbete har fått nya riktlinjer och förtydligats utifrån typen av insats och ansvarig för aktiviteten. Våra sju hälsoinspiratörer har med ett aktivt arbete inspirerat personalen att bli mer hälsomedvetna. Vi fick förstärkning under en dryg månad av en praktikant från programmet Friskvårdskonsult med hälsoekonomisk inriktning. Det var mycket uppskattat hos våra medarbetare och gav mersmak bland annat i form av cirkelträning, promenadmöten, stresshantering och förståelse för vad som är bra för just mig.

Samtliga chefer och ledare har getts möjlighet att genomföra en ledarskapsmätning. Även denna gång använde vi oss av Xcellent 360 graders-mätning och får på så sätt en bra uppföljning av vad som hänt kring ledarskapet sedan sist. Resultatet blir viktigt i det fortsatta utvecklingsarbetet.

FRAMTIDEN Härnösands kommun beslutade i juni 2014 om utökat verksamhetsområdet för kommunalt vatten och spillvatten utmed södra Härnön. Kommunen är skyldig att ordna vattentjänster om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Men beslutet att utöka verksamhetsområdet har överklagats och just nu avvaktar vi besked från Förvaltningsrätten i ärendet. Om och när beslutet vunnit laga kraft ansvarar vi för genomförandet.

Matavfallsinsamlingen fortsätter.

Under 2015 börjar boende i hyresrätter och bostadsrätter sortera ut sitt matavfall.

Det kommer även att bli tillåtet med underjordsbehållare för hushållsavfall.

28

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel Balanserade vinstmedel Årets resultat

11 018 858 – 8 338 557

Kronor

2 680 301

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överföres

2 680 301

Kronor 2 680 301

Lösningen kommer främst vara aktuell för flerfamiljshus och bostadsrättsföreningar.

Vid utgången av 2016 ska alla hushåll, företag och verksamheter vara med och bidra genom att matavfall sorteras separat och samlas in.

Våra branscher står inför många utmaningar, världen har tuffa utmaningar för att uppnå ett hållbart samhälle och vi behöver ta ut en riktning för hur vi vill möta dessa utmaningar och bidra till en hållbar utveckling. Under första halvåret 2015 kommer därför en förstudie att genomföras.

Förstudien ska resultera i; en framtids- och omvärldsanalys, en framtidsbild och ett projektdirektiv för ett framtidsprojekt.

Projektet Härnösand biogas med syfte att bygga en rötningsanläggning vid Älands återvinningsanläggning för lokalt matavfall och slam fortgår. Målet är att anläggningen ska stå klar 2016 och då innehålla mottagning och förbehand­ ling av matavfall och slam, torrötning samt gasupp­g radering. Parallellt planeras att anlägga ett tankställe, intill e4:an, i Härnösand.

Efter noggrant övervägande och analys beslutade vi överklaga Miljöprövningsdelegationens beslut att endast medge tillstånd att bygga två av de önskade fyra verken intill Spjutåsberget söder om Härnösand. Vi bedömer att den sammantagna miljönyttan av fyra vindkraftverk i området är större än det förväntade intrånget och att miljöpåverkan kan anses bli acceptabel. Nu avvaktar vi Mark- och miljödomstolens handläggning av vår överklagan.

Nu är det klart att vi kan erbjuda ännu fler härnösandsbor fjärrvärme. Den här gången sker fortsatt utbyggnaden av fjärrvärme på Lövudden, samtidigt erbjuds kunderna att ansluta till fibernät från ServaNet. Under 2015 genomför vi investeringar i en ny reservanläggning för fjärrvärme.

Den placeras på Saltvikshöjden och är i samma storlek och fabrikat som de som byggdes på Härnön 2013 och 2014.

årsredovisning 2014 FLERÅRSJÄMFÖRELSE

2014 2013 2012 2011 2010

KONCERNEN

Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, %

281 622 285 069 280 020 281 490 288 502 20 149 10 399 13 794 12 072 15 458 834 011 778 418 768 534 746 169 596 500 124 127 129 126 128 26,9 27,1 25,0 23,0 28,0

Avkastning på totalt kapital, %

3,7

2,8

3,5

3,1

4,2

Avkastning på eget kapital, %

8,9

4,9

7,2

7,0

9,1

MODERBOLAGE T

Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, %

222 275 225 399 221 651 223 411 228 904 6 396 10 501 7 333 8 345 12 542 721 510 685 376 600 742 595 777 529 627 124 100 100 97 97 31,2 32,0 34,2 32,1 36,1

Avkastning på totalt kapital, %

2,1

2,9

3,1

3,0

4,1

Avkastning på eget kapital, %

2,8

4,7

3,6

4,4

6,6

Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1

RESULTATRÄKNING

KONCERNEN

MODERBOLAGE T

Not 2014 2013

2014 2013

Nettoomsättning 4 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

281 622 1 243 16 637

285 070 2 926 10 422

222 275 1 243 35 556

225 399 1 350 15 316

Summa rörelsens kostnader

299 502

298 418

259 074

242 065

Råkraft, bränslen och förnödenheter

– 58 950 – 59 554 Övriga externa kostnader 5 – 86 506 – 87 665 Personalkostnader 6 – 75 363 – 77 700 Av- och nedskrivning av materiella

anläggningstillgångar – 49 704 – 51 963

– 42 560 – 90 214 – 75 396

– 44 322 – 81 038 – 59 333

RÖRELSENS KOSTNADER:

Rörelseresultat

4

– 37 089

– 37 491

– 270 523

– 276 882

– 245 259

– 222 184

28 979

21 536

13 815

19 881

RESULTAT FR ÅN FINANSIELLA POSTER :

Resultat från andelar i intresseföretag 7 244 – 155 – – Resultat från övriga värdepapper och

fordringar som är anläggningstillgångar 8 1 008 – 1 008 – Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 248 273

227 240 Räntekostnader och liknande resultatposter

– 10 330 – 11 255 – 8 655 – 9 620 Summa rörelser för finansiella poster

– 8 830

– 11 137

– 7 420

– 9 380

Resultat efter finansiella poster 20 149 10 399 6 395 10 501

Bokslutsdispositioner 24 – –

– 14 690 – 8 411

Skatt på årets resultat 9,10 – 6 266 – 2 377 – 44 – 506 Årets resultat

13 883

8 022

– 8 339

1 584

29

årsredovisning 2014

BALANSRÄKNING MODERBOLAGE T KONCERNEN

2014 2013

Not 2014 2013 TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

38 150 38 567 Byggnader och mark 11 81 400 84 065

438 580 424 565 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12, 25 565 401 533 088

53 091 34 753 Inventarier, verktyg och installationer 13 67 021 51 086

14 283 19 340 Pågående nyanläggningar 14 33 090 36 903

544 104 517 225 Summa materiella anläggningstillgångar 746 912 705 142

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

14 303 14 811 Fordringar hos koncernföretag

–

–

90 000 90 000 Andelar i koncernföretag 26 – –

2 700 2 700 Andelar i intresseföretag 15 4 215 3 971

1 777 1 776 Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 1 778 1 777

17 1 008 –

1 008

–

Summa finansiella anläggningstillgångar 7 001 5 748

109 788

109 287

653 892 Summa anläggningstillgångar 753 913 710 890

OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER M M

7 677 18 7 765 6 578

626 512

Andra långfristiga fordringar

6 508

7 677 6 508 Summa varulager 7 765 6 578

KORTFRISTIGA FORDRINGAR

16 786 16 903 Kundfordringar

16 939 17 152

2 174 4 263 Fordringar hos koncernföretag – – 60 79 Aktuella skattefordringar 299 79

2 822 4 212 Övriga kortfristiga fordringar

3 593 5 093 25 717 19 778 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 19 32 612 27 401 Summa kortfristiga fordringar

53 443 49 725

47 559

45 235

K ASSA OCH BANK

12 382 7 121 18 890 11 225

Summa omsättningstillgångar 80 098 67 528

67 618

58 864

721 510 685 376 Summa tillgångar 834 011 778 418

EGE T K APITAL OCH SKULDER

EGE T K APITAL

20

40 100 40 100 Aktiekapital

40 100 40 100

– – Bundna reserver

173 710 172 008

10 000 10 000 Reservfond – –

11 019 9 435 Balanserad vinst – – – – Balanserad förlust – 2 970 – 9 290

– 8 339 1 584 Årets resultat 13 883 8 022

Summa eget kapital 224 723 210 840

52 780

61 119

Obeskattade reserver – –

220 763

206 073

AVSÄT TNINGAR 491 447 Uppskjutna skatter 10 67 722 61 455

20 161 13 392 Övriga avsättningar 21 20 161 13 393

Summa avsättningar 87 883 74 848

20 652

13 839

30

årsredovisning 2014

MODERBOLAGE T KONCERNEN

2014 2013 Not 2014 2013

LÅNGFRISTIGA SKULDER 22

Övriga skulder till kreditinstitut

393 650 427 584

Övriga långfristiga skulder

67 607 16

307 650 67 608

284 250 73 650

Summa lång fristiga skulder 461 257 427 600

375 258

357 900

KORTFRISTIGA SKULDER

9 342 8 908 Skulder till kreditinstitut 22 10 041 9 608

10 104 24 801 Leverantörsskulder 17 135 29 250 – 10 611 – Skulder till aktieägare – – – Aktuella skatteskulder – 56

6 080 3 505 Övriga kortfristiga skulder 6 962 4 124

15 920 9 231 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 23 26 010 22 092

Summa kortfristiga skulder 60 148 65 130

52 057

46 445

Summa eget kapital och skulder 834 011 778 418

721 510

685 376

– – Ställda säkerheter – –

– – Ansvarsförbindelser – –

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013

2014 2013 DEN LÖPANDE VERKSAMHE TEN

Rörelseresultat före finansiella poster 28 979 21 536

13 815 19 881 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

56 287 59 494 44 036 38 108 Resultat från andelar i intressebolag 244 – 155

– – Erhållen ränta 249 273

228 240 Erlagd ränta – 10 330 – 11 254

– 8 655 – 9 620 Betald inkomstskatt – – 71

– – 59 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

75 429

69 823

49 424

48 550

FÖR ÄNDRING I RÖRELSEK APITAL

Ökning/minskning av varulager Ökning/minskning av kundfordringar Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av leverantörsskulder Ökning/minskning av kortfristiga skulder

– 1 187 213 – 3 932 – 12 115 7 132

– 582 28 107 – 26 110 – 5 067 10 235

– 1 169 117 – 2 442 – 14 697 20 308

– 1 041 28 346 – 23 232 2 508 – 4 438

Kassaflöde från den löpande verksamheten

65 540

76 406

51 541

50 693

INVESTERINGSVERKSAMHE TEN

Investeringar i materiella anläggningstillgångar Sålda materiella anläggningstillgångar Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar Fordran intressebolag

– 91 474 – 79 915

– 63 967 – 141 312 950 –

830 6350 – –

508 508 – 1 008 –

– 1 008 –

Kassaflöde från investeringsverksamheten

– 91 532

– 79 915

– 63 637

- 134 454

FINANSIERINGSVERKSAMHE TEN

Amortering Ny upplåning Amortering leasingskuld

– 4 200

43 500

– 5 642

– 4 200 5 016 – 12 350

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

33 658

– 11 534

17 358

75 558

Årets kassaflöde

7 666

– 15 043

5 262

– 8 203

Likvida medel vid årets början

11 225

26 268

7 121

15 324

Likvida medel vid årets slut

18 891

11 225

12 383

7 121

– 9 142 – 8 908 26 500 84 466 – –

31

årsredovisning 2014

Tilläggsupplysningar.

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och bfnar 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (k3): FÖRSTAGÅNGSTILLÄMPNING AV BFNAR 2012 :1 ( K3 )

Detta är första gången företaget tillämpar bfnar 2012:1 Årsredovisning och koncern­redovisning (k3). I och med övergången till bfnar 2012:1 (k3) har följande redovisningsprinciper ändrats i jämförelse med tidigare år: Övergången har gjorts i enlighet med föreskrifterna i k3:s kapitel 35, vilket bland annat innebär att jämförelsetalen för 2013 har räknats om och att omräknade jämförelsetal presenteras i samtliga räkningar och noter. Effekterna av övergången visas i not 2 och 3.

KONCERNREDOVISNING

Härnösand Energi & Miljö ab upprättar koncernredovisning. Uppgifter om koncern­företag finns i not.

Dotterföretagen inkluderas i koncern­ redovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncern­ redovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Förvärvstidpunkten är den tidpunkt då det bestämmande inflytandet erhålls. Identifierbara till­ gångar och skulder värderas inledningsvis till verkliga värden vid förvärvstidpunkten. Minoritetens andel av de förvärvade nettotillgångarna värderas till verkligt värde. Goodwill utgörs av mellanskillnaden mellan de förvärvade identifierbara nettotillgångarna vid förvärvstillfället och anskaffningsvärdet inklusive värdet av minoritetsintresset och värderas initialt till anskaffningsvärdet.

Mellanhavanden mellan koncern­ företag elimineras i sin helhet.

Dotterföretag i andra länder upprättar sin årsredovisning i utländsk valuta.

Omräkning av posterna i dessa företags balans- och resultaträkningar görs till balans­dagskurs respektive avistakurs för den dag respektive affärshändelse ägde rum. De omräkningsdifferenser som uppkommer redovisas i koncernens egna kapital.

32

INTRESSEFÖRE TAGSREDOVISNING

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20 % av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

Materiella anläggningstillgångar redo­ visas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången.

När en komponent i en anläggnings­ tillgång byts ut, utrangeras eventuell kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens anskaffningsvärde aktiveras.

Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i komponenter läggs till anskaffningsvärdet om de beräknas ge företaget framtida ekonomiska fördelar, till den del tillgångens prestanda ökar i förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten.

Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader.

I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp.

Realisationsvinst respektive realisationsförlust vid avyttring av en anläggningstillgång redovisas som Övrig rörelseintäkt respektive Övrig rörelsekostnad.

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. Bolagets mark har obegränsad nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för övriga typer av materiella tillgångar.

INTÄKTER

Nettoomsättningen omfattar försäljningsintäkter från kärnverksamheterna, det vill säga produktion, försäljning och distribution av el, försäljning och distribution av värme, försäljning av gas, energihandel samt andra intäkter såsom tjänster och konsultuppdrag och anslutningsavgifter.

Försäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncern­intern försäljning.

INKOMSTSK AT TER

Aktuella skatter värderas utifrån de skatte­satser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.

Uppskjuten skatteskuld avseende tempo­ rära skillnader som hänför sig till investeringar i dotterföretag redovisas inte i koncernredovisningen då moderföretaget i samtliga fall kan styra tidpunkten för återföring av de temporära skillnaderna och det inte bedöms sannolikt att en återföring sker inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvitt­ ning.

Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten än hänförlig till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital.

Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

FÖL JANDE AVSKRIVNINGSTIDER TILLÄMPAS :

Byggnader Stommar Fasader Tak Övrigt Markanläggningar El-ledningar Mottagnings- och fördelningsstationer Transformatorer Fjärrvärmeledningar Maskiner i Hetvattencentral Gasanläggning Gasledningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer

50 år 30 år 15 – 25 år 20 år 20 år 30 år 10 år 15 år 25 år 15 år 15 år 25 år 10 år 3 – 15 år

årsredovisning 2014

LEASINGAV TAL

Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernbolag och moderbolag.

Leasingavtal som innebär att de ekonomiska riskerna och fördelarna med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till ett företag i Härnösand Energi & Miljö ab koncern klassificeras i koncernredovisningen och i moderbolaget som finansiella leasingavtal. Finansiella leasingavtal medför att rättigheter och skyldigheter redovisas som tillgång respektive skuld i balansräkningen.

Tillgången och skulden värderas till det lägsta av tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.

Utgifter som direkt kan hänföras till leasingavtalet läggs till tillgångens värde.

Leasingavgifterna fördelas på ränta och amortering enligt effektivräntemetoden.

Variabla avgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Den leasade tillgången skrivs av linjärt över leasing­ perioden.

Leasingavtal där de ekonomiska fördelar och risker som är hänförliga till leasingobjektet i allt väsentligt kvarstår hos leasegivaren, klassificeras som operationell leasing. Betalningar, inklusive en första förhöjd hyra, enligt dessa avtal redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden.

Se vidare not 12 och 25.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar värdepapper, kundfordringar och övriga fordringar, kortfristiga placeringar, leverantörsskulder, och låneskulder. Instrumenten redovisas i balansräkningen när Härnösand Energi & Miljö ab blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor.

Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

KUNDFORDRINGAR OCH ÖVRIGA FORDRINGAR

Fordringar redovisas som omsättnings­ tillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Fordringar tas upp till det belopp som förväntas bli inbetalt

efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Fordringar som är räntefria eller som löper med ränta som avviker från marknadsräntan och har en löptid överstigande 12 månader redovisas till ett diskonterat nuvärde och tidsvärdeförändringen redovisas som ränteintäkt i resultaträkningen.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas kortsiktigt redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde och i efterföljande värderingar i enlighet med lägsta värdets princip till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde.

I posten kortfristiga placeringar ingår aktier som innehas för att placera likviditetsöverskott på kort sikt ANDR A LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Posten består huvudsakligen av aktier samt ett mindre innehav av räntebärande tillgångar. Innehaven innehas på lång sikt.

Tillgångar ingående i posten och redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde.

I efter­följande redovisning redovisas aktierna till anskaffningsvärde med bedömning av om nedskrivningsbehov föreligger. De räntebärande tillgångarna redovisas i efterföljande redovisning till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning.

LÅNESKULDER OCH LEVER ANTÖRSSKULDER

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader.

Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid förfallo­ tidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av instrumentets effektivränta.

Härigenom överensstämmer vid förfallo­ tidpunkten det redovisade beloppet och det belopp som ska återbetalas.

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING AV FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Vid varje balansdag bedömer Härnösand Energi & Miljö ab om det finns någon indikation på nedskrivningsbehov i någon utav de finansiella anläggningstillgångarna.

Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående. Nedskrivning redovisas i resultaträkningsposten Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar.

Nedskrivningsbehovet prövas individuellt

för aktier och andelar och övriga enskilda finansiella anläggningstillgångar som är väsentliga. Nedskrivning för tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde beräknas som skillnaden mellan till­ gångens redovisade värde och nuvärdet av företagsledningens bästa uppskattning av de framtida kassaflödena diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. För tillgångar med rörlig ränta används den på balansdagen aktuella räntan som diskonteringsränta. Vid prövning av nedskrivningsbehov för värdepappers­portföljen med ränteinstrument fastställs på motsvarande sätt en effektivränta för portföljen som används vid diskonteringen. Om nedskrivning av aktier sker fastställs nedskrivnings­beloppet som skillnaden mellan det redovisade värdet och det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nuvärdet av framtida kassaflöden (som baseras på företagsledningens bästa uppskattning).

VARULAGER

Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings­ värdet.

Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut-metoden (fifu). För råvaror ingår alla utgifter som är direkt hänförliga till anskaffningen av varorna i anskaffningsvärdet. För varor under tillverkning och färdiga varor inkluderar anskaffningsvärdet formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader, hänförbara indirekta tillverkningskostnader samt lånekostnader.

Varulagret har i moderföretaget värderats till 97 % av det samlade anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. I koncernredovisningen värderas varulagret till det fulla anskaffningsvärdet vilket understiger dess nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader.

Den valda metoden innebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats.

33

årsredovisning 2014 AVSÄT TNINGAR

OBESK AT TADE RESERVER

Företaget gör en avsättning när det finns en legal eller informell förpliktelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Företaget nuvärdesberäknar förpliktelser som väntas regleras efter mer än tolv månader. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad.

Obeskattade reserver redovisas med brutto­belopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.

K ASSAFLÖDESANALYS

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassa­ flödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknads­plats och har en kortare löptid än tre månader från anskaffningstid­ punkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i investeringsverksamheten.

BOKSLUTSDISPOSITIONER

Förändringar av obeskattade reserver redovisas som bokslutsdispositioner i resultaträkningen.

Koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

NYCKELTALSDEFINITIONER SOLIDITE T

Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

Samma redovisnings- och värderings­ principer tillämpas i moderföretaget som i koncernen, förutom i de fall som anges nedan.

EGE T K APITAL

ELCERTIFIK AT

Obeskattade reserver redovisas med bruttobelopp i balansräkningen, inklusive den uppskjutna skatteskuld som är hänförlig till reserverna.

Lagerförda elcertifikat värderas till anskaffningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2014-12-31.

NOT 2 EFFEKTER AV ÖVERGÅNG TILL K3 (50/40/80)

34

Lagerförda utsläppsrätter värderas till anskaffningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de rättigheter som var registrerade på vårt konto per 2014-12-31.

Marknadsvärdet av dessa utsläppsrätter var vid årsskiftet ca 3,3 Mkr.

Aktier och andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaff­ ningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader.

Eventuella kapitaltillskott och koncernbidrag läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt.

I moderföretaget görs inga avsättningar för återställandekostnader i samband med förvärv av materiella anläggningstillgångar. I stället tillämpas principen att avsättning för återställandekostnader görs successivt.

Detta är den första årsredovisning för Härnösand Energi & Miljö ab som upprättas enligt bfn:s Allmänna råd bfnar 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning, (k3). Uppgifterna för jämförelseåret har upprättats enligt de principer som tillämpades föregående år.

De redovisningsprinciper som har tillämpats återfinns i not 1. Övergången till k3 redovisas i enlighet med Kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas. Vid en övergång till k3 ska en förstagångstillämpare upprätta en ingångsbalansräkning i vilken k3:s redovisnings- och värderingsprinciper tillämpas retroaktivt. När koncernens ingångsbalansräkning enligt k3 upprät-

UTSLÄPPSR ÄT TER

AKTIER OCH ANDELAR I DOT TERFÖRE TAG

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MODERFÖRE TAGE TS REDOVISNINGSOCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet ca 17,6 (17,4) Mkr.

tades justerades belopp som i tidigare årsredovisningar rapporterats i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd.

En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper har påverkat koncernens ställning visas i de tabeller som följer nedan och i noterna som hör till dessa.

Följande ändringar av redovisnings­ principer och övergångsbestämmelser påverkar bolaget: Samtliga leasingavtal redovisades tidigare som operationella leasingavtal.

Leasingavtal som klassificeras som finansiella redovisas nu i balansräkningen. Ändringen görs retroaktivt med tillåten schablonberäkning.

AVK ASTNING PÅ TOTALT K APITAL

Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

AVK ASTNING PÅ EGE T K APITAL

Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

årsredovisning 2014

KONCERNENS INGÅNGSBALANSRÄKNINGAR

2014-01-01 HAR UPPRÄTTATS ENLIGT FÖLJANDE PER

Utgående Justering Ingående balans 2013 ingående balands 2014 enligt tidigare balans Justering enligt principer 2013 2013 k3-reglerna

Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

285 069 510 – – 285 069 510 2 926 215 – – 2 926 215 10 422 496 – – 10 422 496

298 418 221

–

–

298 418 221

Bränslen och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar

– 59 554 106 – – – 93 931 648 – 6 266 891 – 77 700 204

– 59 554 106 – 87 664 757 – 77 700 204

Summa rörelsens kostnader

– 279 771 130 18 647 091

RÖRELSENS KOSTNADER

Rörelseresultat

– 48 585 17

– 3 378 017

– 51 963 189

–

2 888 874

– 276 882 256

–

2 888 874

21 535 965

-155 000 273 364 – 10 396 498 – 858 535

– 155 000 273 364 -11 255 033

RESULTAT FR ÅN FINANSIELLA POSTER

Resultat från andelar i intresseföretag Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster

– 10 278 134

–

– 858 535

– 11 136 669

8 368 957

–

2 030 339

10 399 296

– 1 930 321

– 446 675

– 2 376 996

1 583 664

8 022 300

Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

84 065 173 531 057 327 2 030 339 51 086 220

84 065 173 533 087 666 51 086 220

36 902 991

36 902 991

703 111 711

705 142 050

Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat

6 438 636

–

TILLGÅNGAR

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

–

2 030 339

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav

Summa anläggningstillgångar

3 971 000 1 777 400 5 748 400 – – 708 860 111

–

3 971 000 1 777 400 5 748 400

2 030 339

710 890 450

6 577 699

6 577 699

OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER M M

Råvaror och förnödenheter KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Kundfordringar Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

17 152 225 78 679 5 092 938

17 152 225 78 679 5 092 938

27 400 946

27 400 946

49 724 788

–

49 724 788

K ASSA OCH BANK

11 225 476

11 225 476

Summa omsättningstillgångar

67 527 962

–

67 527 963

776 388 073

–

Summa tillgångar

–

– 2 030 339

778 418 413

35

årsredovisning 2014

EGET KAPITAL OCH SKULDER

BUNDE T EGE T K APITAL

Aktiekapital Bundna reserver

40 100 000 172 008 040

40 100 000 172 008 040

212 108 040

–

–

212 108 040

– 17 604 363 6 438 636 – 11 165 727 –

8 314 068 1 583 664 9 897 732

– 9 290 295 8 022 300 – 1 267 995

9 897 732

210 840 045

Uppskjutna skatter Övriga avsättningar

61 008 448 446 675 13 392 613

61 455 123 13 392 613

Summa avsättningar

74 401 061

446 675

74 847 736

Övriga skulder till kreditinstitut Övriga långfristiga skulder

427 371 350 212 362 16 042

427 583 712 16 042

Summa lång fristiga skulde

427 387 392

212 362

427 599 754

9 820 718 – 212 362 29 250 347 56 492

9 608 356 29 250 347 56 492

4 123 936

4 123 936

FRIT T EGE T K APITAL

Balanserad vinst eller förlust Årets resultat

Summa eget kapital

200 942 313

–

AVSÄT TNINGAR

–

LÅNGFRISTIGA SKULDER

–

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

30 405 814

– 8 314 068

22 091 746

Summa kortfristiga skulder

73 657 307

–

– 8 526 430

65 130 877

776 388 073

–

2 030 339

778 418 412

Eget kapital 2013-12-31 enligt tidigare tillämpade principer Justeringar i ingångsbalansräkningen: Effekter av finansiell leasing enligt ovan Eget kapital 2014-01-01 enligt k3

200 942 314

Summa eget kapital och skulder

KONCERNENS EGE T K APITAL HAR PÅVERK ATS PÅ FÖL JANDE SÄT T AV ÖVERGÅNGEN TILL K3 :

36

9 897 732 210 840 046

årsredovisning 2014

NOT 3 EFFEKTER AV ÖVERGÅNG TILL K3 (50/40/80) BOLAGE TS INGÅNGSBALANSR ÄKNINGAR PER 2014-01-01 HAR UPPR ÄT TATS ENLIGT FÖL JANDE :

Utgående Justering Ingående balans 2013 ingående balands 2014 enligt tidigare balans Justering enligt principer 2013 2013 k3-reglerna

Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter

225 399 145 1 349 704 15 315 929

225 399 145 1 349 704 15 315 929

242 064 778

–

242 064 778

– 44 322 361 – 87 304 875 6 266 891 – 59 332 651

– 44 322 361 – 81 037 984 – 59 332 651

– 34 112 867

– 3 378 017

– 37 490 884

–

RÖRELSENS KOSTNADER

Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Summa rörelsens kostnader Rörelseresultat

– 225 072 754

–

2 888 874

– 222 183 880

16 992 024

–

2 888 874

19 880 898

RESULTAT FR ÅN FINANSIELLA POSTER

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa resultat från finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets vinst

240 424 240 424 – 8 761 827 – 858 535 – 9 620 362 – 8 521 403 – – 858 535 – 9 379 938 8 470 621

–

2 030 339

10 500 960

– 8 411 000 – 8 411 000 – 59 479 – 446 675 – 506 154 142

–

1 583 664

1 583 806

37

årsredovisning 2014

TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

38 566 814 343 492 993 84 450 424 – 3 378 017 34 752 923

38 566 814 424 565 400 34 752 923

19 340 288

19 340 288

436 153 018

– 3 378 017

517 225 425

Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Andelar i intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav

90 000 000 14 811 478 2 700 000 1 776 400

90 000 000 14 811 478 2 700 000 1 776 400

109 287 878

109 287 878

Summa anläggningstillgångar

545 440 896

84 450 424

FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

– 84 450 424

– – 3 378 017

626 513 303

6 507 621

6 507 621

Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Aktuella skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

16 903 038 4 263 069 78 679 4 212 181 19 777 638 – 3 528 000

16 903 038 4 263 069 78 679 4 212 181 16 249 638

45 234 604

– 3 528 000

41 706 605

7 120 701

7 120 701

OMSÄT TNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER M M

Råvaror och förnödenheter KORTFRISTIGA FORDRINGAR

K ASSA OCH BANK

Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar

38

58 862 926 604 303 822

–

– 84 450 424

– 3 528 000

55 334 927

– 6 906 017

681 848 230

årsredovisning 2014

EGET KAPITAL OCH SKULDER BUNDE T EGE T K APITAL

Aktiekapital Reservfond

40 100 000 10 000 000

40 100 000 10 000 000

50 100 000

–

–

50 100 000

1 120 984 142

8 314 068 1 583 664

9 435 052 1 583 806

FRIT T EGE T K APITAL

Balanserad vinst eller förlust Årets vinst

1 121 126

–

9 897 732

11 018 858

51 221 126

–

9 897 732

61 118 858

206 073 129

206 073 129

Övriga avsättningar 13 392 613 Upplupen skatteskuld 446 675 Summa avsättningar 13 392 61 – 446 675 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 284 250 000 Övriga långfristiga skulder 16 042 84 450 424 -5 408 356

13 392 613 446 675 13 839 288

Summa eget kapital Obeskattade reserver AVSÄT TNINGAR

284 266 042

84 450 424

284 250 000 49 058 110

-5 408 356

363 308 110

3 500 000 24 800 915 3 504 960 17 545 038 – 11 842 068

3 500 000 24 800 915 3 504 960 5 702 970

KORTFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

49 350 91 604 303 822

– 84 450 424

– 11 842 068

37 508 845

– 6 906 017

681 848 230

Bolagets eget kapital har påverkats på följande sätt av övergången till k3: EGE T K APITAL 2013-12-31 ENLIGT TIDIGARE TILLÄMPADE PRINCIPER 51 221 126 Justeringar i ingångsbalansräkningen: Effekter av finansiell leasing enligt ovan 9 897 732 Eget kapital 2014-01-01 enligt k3 61 118 858

NOT 4 NETTOOMSÄTTNINGENS FÖRDELNING PÅ VERKSAMHETSGRENAR OCH GEOGRAFISKA MARKNADER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

NE T TOOMSÄT TNINGEN FÖRDELAR SIG PÅ VERKSAMHE TSGRENAR ENLIGT FÖL JANDE :

Fjärrvärme Återvinning Vatten Elnät

127 200 46 319 48 389 59 714

138 379 39 696 46 846 60 148

127 452 46 383 48 439 –

138 717 39 773 46 909 –

Summa

281 622

285 069

222 274

225 399

Sverige

281 622

285 069

222 275

225 399

Summa

281 622

285 069

222 275

225 399

NE T TOOMSÄT TNINGEN FÖRDELAR SIG PÅ GEOGR AFISK A MARKNADER ENLIGT FÖL JANDE :

39

årsredovisning 2014

NOT 5 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA MODERBOLAGE T

2014 2013 e&y Revisionsuppdraget 55 49 Skatterådgivning 21 10 Övriga tjänster 111 52 Summa 187 111

NOT 6 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

MEDELANTALE T ANSTÄLLDA

Kvinnor Män

20 21 20 18 104 106 104 82

Totalt 124 127 124 100 LÖNER, ERSÄT TNINGAR, SOCIALA AVGIF TER OCH PENSIONSKOSTNADER

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören Löner och ersättningar till övriga anställda

1 489 51 870

1 377 51 952

1 489 51 867

1 377 39 909

Summa löner och ersättningar

53 359

53 329

53 356

41 286

Sociala avgifter enligt lag och avtal

15 495

15 822

15 853

12 269

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören Pensionskostnader för övriga anställda

378 361 378 361 3 998 4 862 3 875 3 517

Totalt

73 230

74 374

73 462

57 433

ST YRELSELEDAMÖTER OCH LEDANDE BEFAT TNINGSHAVARE

Antal styrelseledamöter på balansdagen Kvinnor Män

2 2 2 2 7 7 7 7

Totalt 9 9 9 9 Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare Män

1 1 1 1

Totalt 1 1 1 1

vd är enligt avtal 2005-06-21 tillsvidare­ anställd från och med 2005-08-01 och undantas från bestämmerlserna i lagen om anställningsskydd, las. I fråga om allmänna anställningsvillkor i övrigt tillämpas bestämmerlserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande pa-kfs. vd äger rätt att, för kostnad motsvarande pa-kfs-premien, utnyttja den så kallade alternativregeln i pa-kfs För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om

40

sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställ­ ningens upphörande en engångs­ersättning till vd motsvarande totalt 12 månadslöner.

Från och med 1997-01-01 omfattas bolagets anställda av pa-kfs, ett så kallat nettopensionssystem med försäkrings­ lösning via kpa, där de anställda garanteras en förmånsbaserad pension där nivån av slutlön är: 10 % i skiktet 0 – 7,5 basbelopp, 65 % i skiktet 7,5 – 20 basbelopp och 32,5 % i skiktet 21 – 30 basbelopp. Även en årlig

premie­avsättning om 1 % av årslönen görs.

Premier för intjänande tjänstepensioner betalas månatligen till kpa.

Pensionstagare, förmånstagare och personal som slutat sin anställning men som ännu ej uppbär pension omfattas av pa-kl. Kostnaderna för detta motsvaras av faktiskt utbetalda pensioner, vilka utbetalas av kpa som fakturerar bolaget.

Fram till 1996-12-31 motsvarades tjänstepensionsåtagandena för samtliga anställda av kontoavsättning i bolagets balansräkning.

årsredovisning 2014

NOT 7 RESULTAT FRÅN ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Resultatandel i Kommunbränsle i Ådalen AB

244

–

–

Summa

244 155 –

–

– 155

NOT 8 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Utdelningar

1 008

–

1 008

–

Summa

1 008

–

1 008

–

NOT 9 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Aktuell skatt Uppskjuten skatt Skatt på årets resultat Redovisat resultat före skatt Skatt beräknad enligt gällande skattesats (22 %) Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av ej skattepliktig intäkt Skatt hänförlig till övergång till finansiell leasing Redovisad skattekostnad

– – 6 266 – 6 266 – – – – – –

– 71 – 1 860 – 1 931 – – – – – –

– – 44 – 44 – 8 294 1 825 – 55 15 – 1 829 – 44

– 59 – 447 – 506 2 090 – 460 – 46 – – – 506

NOT 10 UPPSKJUTEN SKATT

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper sig på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver Uppskjuten skatt på temporära skillnader

– 6 020 – 246

– 1 860 –

– – 44

– – 447

– 6 266

– 1 860

– 44

– 447

41

årsredovisning 2014

NOT 11 BYGGNADER OCH MARK

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar

150 366 1 405 –

135 135 22 836 – 7 606

45 944 1 405 –

37 830 15 720 – 7 606

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

151 771

150 365

47 349

45 944

Ingående avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 66 301 – 22 – 4 048

– 64 080 1 256 – 3 476

– 7 377 – – 1 822

– 7 538 1 256 – 1 095

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 70 371

– 66 300

– 9 199

– 7 377

Utgående restvärde enligt plan

81 400

84 065

38 150

38 567

Bokfört värde byggnader i Sverige Bokfört värde mark i Sverige

35 073 46 328

36 606 47 459

4 140 34 009

3 999 34 568

Beräkning av verkligt värde Fastighetsbeteckning Elefanten 1 har värderats till 5 500 tkr av oberoende värderingsman.

Redovisat värde uppgår till 4 273 tkr.

NOT 12 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Ingående anskaffningsvärden Leasing kvv just k3 Inköp Försäljningar och utrangeringar

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013 1 026 619 – 65 937

1 001 723 84 450 36 942

649 544 – 40 450

543 039 84 450 22 125

2 010

– 96 497

2 010

– 71

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

1 094 566

1 026 618

692 004

649 543

Ingående avskrivningar Leasing kvv just k3 Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar

– 483 531 – – 2 474 – 33 161

– 540 437 – 3 378 94 580 – 34 296

– 214 978 – – 2 474 – 25 972

– 186 777 – 3 378 27 – 24 850

Utgående ackumulerade avskrivningar

– 519 166

– 483 531

– 243 424

– 214 978

Ingående nedskrivningar

– 10 000

– 10 000

– 10 000

– 10 000

Utgående ackumulerade nedskrivningar

– 10 000

– 10 000

– 10 000

– 10 000

565 400

533 087

438 580

424 565

Utgående restvärde enligt plan

42

årsredovisning 2014

NOT 13 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar och utrangeringar

154 694 28 058 – 15 194

150 735 9 843 – 5 883

105 643 27 311 – 14 942

99 889 9 331 – 3 578

167 558

154 695

118 012

105 642

– 103 608 – 98 640

– 70 890

– 66 292

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Försäljningar och utrangeringar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde enligt plan

– 11 295 14 366

– 10 813 5 845

– 8 144 14 113

– 8 168 3 570

– 100 537

– 103 608

– 64 921

– 70 890

67 021

51 087

53 091

34 752

NOT 14 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Ingående nedlagda kostnader Under året nedlagda kostnader Under året genomförda omfördelningar Utgående nedlagda kostnader

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013 36 903 23 928 – 27 741

18 386 37 655 – 19 138

19 340 11 343 – 16 400

9 654 25 930 – 16 244

33 090

36 903

14 283

19 340

NOT 15 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KONCERNEN Org nr Säte Kommunbränsle i Ådalen ab 556220-6200 Härnösand MODERBOLAGE T

Redovisat värde

Kapitalandel: 40 % Rösträttsandel: 40 %

Koncernen Kommunbränsle i Ådalen ab 2 700 Summa

Antal aktier

Kapital- andel (%) 40 % Redovisat värde i koncernen

16 800

4 215

2 700

4 215

NOT 16 ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Ingående anskaffningsvärden

1 776

1 776

1 776

1 776

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

1 776

1 776

1 776

1 776

Utgående redovisat värde. totalt

1 776

1 776

1 776

1 776

NOT 17 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Tillkommande fordringar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde

1 008 1 008

– –

1 008 1 008

– –

Utgående restvärde enligt plan

1 008

–

1 008

–

43

årsredovisning 2014

NOT 18 VARULAGER

Värderat till anskaffningsvärde Eldningsolja Ved/träbränsle Förnödenheter Drivmedel Summa

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013 2 062 2 205 2 062 2 205 5 114 3 870 5 114 3 870 501 433 501 433 88 70 – – 7 765

6 578

7 677

6 508

NOT 19 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Försäkringar Såld el Fakturering december Övriga poster

447 – 447 – 2 334 – 2 334 – 27 996 25 677 21 279 18 813 1 835 1 724 1 657 965

Summa

32 612

27 401

25 717

19 778

NOT 20 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL

Aktiekapital Reservfond

Övrigt fritt eget kapital

Summa eget kapita

KONCERNEN

Eget kapital 2013-01-01

40 100

165 656

-14 260

191 496

Effekt av byte av redovisningsprincip Justerad ingående balans 2013 Effekter förändrad skattesats på obeskattade reservers fördelning Förskjutning mellan bundna och fria reserver Årets resultat

– 40 100

– 165 656

8 314 – 5 946

8 314 199 810

– – –

3 008 3 344 –

Eget kapital 2013-12-31

40 100

172 008

-1 268

210 840

Eget kapital 2014-01-01

40 100

172 008

– 1 268

210 840

– 1 702 13 883

– 13 883

Förskjutning mellan bundna och fria reserver Årets resultat Eget kapital 2014-12-31

– –

1 702 –

– – 3 344 8 022

– 8 022

40 100

173 710

10 913

224 723

Eget kapital 2013-01-01

40 100

10 000

1 121

51 221

Effekt av byte av redovisningsprincip Justerad ingående balans 2013 Årets resultat

– 40 100 –

– 10 000 –

8 314 9 435 1 583

8 314 59 535 1 583

Eget kapital 2013-12-31

40 100

10 000

11 018

61 118

Eget kapital 2014-01-01

40 100

10 000

11 018

61 118

– 8 338

– 8 338

2 680

52 780

MODERBOLAGE T

Årets resultat Eget kapital 2014-12-31

44

– 40 100

– 10 000

årsredovisning 2014

NOT 21 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER

Avsättning deponi 1 Avsättning deponi 2 Avsättning Vindkrafta Fondering va Avsättning vattenskador

12 800 9 640 12 800 9 640 3 483 3 100 3 483 3 100 718 653 718 653 2 000 – 2 000 – 1 160 – 1 160 –

Summa

20 161

13 393

20 161

13 393

NOT 22 UPPLÅNING

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder

393 650 353 950 307 650 284 250 67 580 73 634 67 580 73 634 28 16 28 16

Summa

461 258

427 600

375 258

357 900

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag

4 200 5 841

4 200 5 408

3 500 5 841

3 500 5 408

Summa

10 041

9 608

9 341

8 908

471 299

437 208

384 599

366 808

377 400 45 019

337 300 49 792

293 650 45 019

270 250 49 792

KORTFRISTIGA SKULDER

Summa räntebärande skulder

FÖRFALLOTIDER DEN DEL AV LÅNGFRISTIGA SKULDER SOM FÖRFALLER TILL BE TALNING SENARE ÄN FEM ÅR EF TER BALANSDAGEN

Skulder till kreditinstitut Skulder till leasingbolag Övriga skulder Summa

28 16 28 16 422 447

387 108

338 697

320 058

NOT 23 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

Upplupna personalkostnader Upplupna räntekostnader Stormen Ivar Vindkraft anslutningsavgift Övriga poster

4 356 4 144 4 356 3 202 767 385 668 332 – 6 608 – – 2 468 2 635 – – 18 419 8 320 10 896 5 697

Summa

26 010

22 092

15 920

9 231

45

årsredovisning 2014

NOT 24 BOKSLUTSDISPOSITIONER 2014 2013 Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan

14 690

8 411

Summa

14 690

8 411

NOT 25 FINANSIELLA LEASINGAVTAL

KONCERNEN MODERBOLAGE T

2014 2013 2014 2013

MODERFÖRE TAGE T OCH KONCERNENS HAR INGÅT T FÖL JANDE VÄSENTLIGA LEASINGAV TAL VILK A REDOVISAS SOM FINANSIELLA LEASINGAV TAL :

seb Finans publ Kraftvärmeverk Maskiner och andra tekniska anläggningar Anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar

84 450 -6 756

84 450 -3 378

84 450 -6 756

84 450 -3 378

77 694

81 072

77 694

81 072

NOT 26 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG KONCERNEN

Härnösand Elnät AB MODERBOLAGE T

Härnösand Elnät AB

ORG.NR.

SÄTE

K APITALANDEL ( % )

556133-3328 Härnösand

K APITAL- ANDEL %

100

RÖSTR ÄT TS- ANTAL AKTIER ANDEL %

100

100

180 000

Summa

BOKFÖRT VÄRDE 141231

90 000

22 782

90 000

22 782

HÄRNÖSAND DEN 23 FEBRUARI 2015

Ingvar Viklund

Eva Goes

Lennart Bolander

Karl-Einar Björner

Lars-Gunnar Hultin

Ingvar Johansson

Christina Meltin Westerlund

Rolf Byström

Hans-Åke Johansson

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

ARBE TSTAGARREPRESENTANT

ORDFÖR ANDE

Ingemar Forzelius VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

46

EGE T K APITAL 141231

årsredovisning 2014

Revisionsberättelse.

TILL ÅRSSTÄMMAN I HÄRNÖSAND ENERGI & MIL JÖ AB ORG.NR 556526-3745

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Vi har utfört en revision av årsredo­ visningen och koncernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö ab för räkenskapsåret 2014.

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi och Miljö ab för år 2014.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt års­ redovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncern­ redovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision.

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredo­ visningen och koncernredovisningen.

Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovis­ ningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamåls­ enliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om

effektiviteten i bolagets interna kontroll.

En revision innefattar också en utvärde­ ring av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verk­ ställande direktören uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den över­g ripande presentationen i årsredovisningen och koncernredo­ visningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­ enliga som grund för våra uttalanden.

UT TALANDEN

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisnings­ lagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balans­ räkningen för moderbolaget och för koncernen.

ST YRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktie­bolags­lagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelse­ ledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolags­ lagen, årsredovisningslagen eller bolags­ ordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­ enliga som grund för våra uttalanden.

UT TALANDEN

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltnings­ berättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

SKELLEF TEÅ 23 FEBRUARI 2015. ERNST & YOUNG AB,

Micael Engström AUKTORISER AD REVISOR

Att vara nära.

Mycket av det vi på hema b arbetar med är grundläggande saker som alla har nytta av så gott som dagligen. Till exempel el, vatten, värme, renhållning och återvinning.

Vi ägs till 100 procent av Härnösands kommun och har cirka 130 kunniga och engagerade anställda som ser till att allt fungerar.

www.hemab.se

facebook.com/hemabharnosand

Vår vision och mission är att göra positiv skillnad för Härnösand med omnejd.

Viktigast av allt är att du som kund ska märka att vi alltid är lätta att ha och göra med. Att det bara är att höra av sig om något är oklart eller krånglar – och att du snabbt får svar, råd och hjälp.

För oss är det viktigt att vara nära och att göra nytta.