Provläs: Jag har det rätt bekvämt men skulle kunna ha det lite bekvämare

LYDIA DAVIS Jag har det rätt bekvämt men skulle kunna ha det lite bekvämare O C H A N D R A N OV E L L E R

N OV E LLE R

”Detaljer i vardagen började glimra på ett nytt sätt. […] Min värld hade helt enkelt försetts med ett Lydia Davis-filter.”

MARTIN GELIN, DN

Lydia Davis .

Jag har det rätt bekvämt men skulle kunna ha det lite bekvämare .

Översättning: Malin Bylund Westfelt

Av samma författare: Samarbete med fluga (2012)

LYDIA DAVIS, JAG HAR DET RÄTT BEKVÄMT MEN SKULLE KUNNA HA DET LITE BEKVÄMARE Originalets titel: Can’t and Won’t Copyright © 2014 by Lydia Davis. All rights reserved.

Translation copyright © 2015 by Sekwa förlag Published by arrangement with Ulf Töregård Agency AB. ÖVERSÄTTNING: Malin Bylund Westfelt OMSLAG: Magnus Petersson OMSLAGSBILD: © Nicolao / iStockphoto FÖRFATTARPORTRÄTT: © Theo Cote SÄTTNING: Ateljén Arne Öström TYPSNITT: Warnock Pro TRYCK : Nørhaven, Danmark 2015

Första upplagan, första tryckningen ISBN 978-91-87917-09-7 ETTA, ett imprint under Sekwa förlag AB Pryssgränd 3A 118 20 Stockholm www.ettaforlag.se

Till Daniel och Theo och till Laura och Stephanie

Innehåll

I 15 16 17 18

En berättelse om stulen salami Hundhår Cirkelberättelse Skyltidé

20 21 22 23 24 25 31 32 33 34 36 37 39 40 41 42 44 45

Bloomington Vad jag lärde av kokerskan På banken Vaken på natten På banken 2 De båda Davis och mattan Eventualitet (kontra nödvändighet) Kortvarig episod med kort a och långt a Eventualitet (kontra nödvändighet) 2: På semester En historia jag fick höra av en vän Den dåliga romanen Sedan du rest Livvakten Barnet Kyrkogården Min syster och drottningen av England Tandläkarbesöket Brev till en producent av frysta ärtor

46 Majsgröten

II 49 Två begravningsentreprenörer 50 Jag frågar Mary om hennes gode vän, som är deprimerad, och hans semester 51 Tågets magi 52 Äta fisk i ensamhet 59 Sånt och nåt 60 Pouchets hustru 61 Middag 62 Hunden 63 64 73 74 75 76 77 79 80 81 82 83 84

Mormodern De förfärliga mucamas Vändbar berättelse En kvinna, trettio Hur jag vet vad jag tycker om (sex versioner) Händel Det subliminalas makt Hennes geografi: Alabama Begravningen Att fånga sig en make På galleriet Den lågt stående solen Landningen

90 Telefonbolagsspråk 91 Kusken och masken 93 Brev till en marknadschef

III 97 98 99 100 102 103 104 105 106

Den siste mohikanen Uppgift för andraklassare Mästare En penibel situation Hushållsarbete – en iakttagelse Avrättningen En lapp från tidningspojken På järnvägsstationen Månen

107 Mina fotspår 108 Hur jag så fort som möjligt läser igenom mina gamla nummer av Times Literary Supplement 112 Anteckningar under långt telefonsamtal med mamma 113 Män 114 Negativa känslor 116 Jag har det rätt bekvämt men skulle kunna ha det lite bekvämare 121 Omdöme 122 Stolarna 123 Min väns skapelse 124 Pianot 125 Festen 127 142 144 147

Korna Utställningen Brev till en tillverkare av pepparmintkonfektyr Hennes geografi: Illinois

IV 151 152 153 154 183 184 185 186 188

Ödön von Horváth på fotvandring På tåget Problemet med dammsugaren Sälarna Att studera medeltidshistoria Min skolkamrat Pianolektionen Skolbarnen i det stora huset Meningen och ynglingen

189 192 226 227 228 229 230 233 234 235 236 237 238

Molly, katt av honkön: historik och iakttagelser Brevet till Stiftelsen Resultatet av en statistisk undersökning Redigera: 1 Kort samtal (i avgångshallen på en flygplats) Redigera: 2 Effektförvaring I väntan på starten Industrier Himlen över Los Angeles Två figurer i ett stycke Bada i Egypten Föremål i hemmet och deras språk

244 Tvätterskorna 245 Brev till en hotelldirektör 251 Hennes födelsedag

V 255 256 258 259 262 263 265 266 267

Min barndomsvän Deras stackars hund Hej älskling Inte intresserad Gammal kvinna, gammal fisk Att övernatta hos apotekaren Sången Två före detta studenter En liten berättelse om en liten chokladask

272 273 274 275 277 278 280 281 282 285 288 289 291

Kvinnan bredvid mig på flyget Att skriva Fel tack på teatern Tuppen På farstutrappan med min lilla vän Den gamle soldaten Två grabbar från Sligo Kvinnan i rött Om på bröllopet (på zoo) Guldgrävaren från Goldfields Den gamla dammsugaren bara dör när hon använder den Flaubert och synvinkeln Att handla med familjen

292 301 304 305

Minnesrunor i lokaltidningen Brev till ordföranden för Amerikanska biografiinstitutet Nancy Brown kommer till stan Fil.dr

307 Kommentarer och tack

I

En berättelse om stulen salami

MIN SoNS ItalIeNSke hyresvärd i Brooklyn hade en liten bod ute på baksidan där han torkade och rökte salami. En natt under en pågående våg av vandalism och småstölder var det inbrott i boden och salamin försvann. Min son pratade med hyresvärden om det dagen därpå och beklagade förlusten av korven. Hyresvärden tog det inträffade med jämnmod, men rättade honom: ”Det var inte korv, det var salami.” Sedan förvandlade en av stadens mer prominenta tidskrifter incidenten till en roande och färgstark storstadsanekdot. I artikeln kallade reportern stöldgodset för ”korv”. Min son visade artikeln för hyresvärden, som inte hade känt till den. Hyresvärden blev intresserad och belåten över att tidskriften hade betraktat det som en händelse värd att skriva om, fast han tillade: ”Men det var inte korv. Det var salami.”



Hundhår

HuNdeN är Borta. Vi saknar honom. När det ringer på dörren är det ingen som skäller. När vi kommer hem sent är det ingen som väntar på oss. Vi hittar fortfarande hans vita hår här och där i huset och på våra kläder. Vi plockar upp dem. Vi borde kasta bort dem. Men de är allt vi har kvar av honom. Vi kastar inte bort dem. Vi hyser ett vanvettigt hopp: om vi bara lyckas samla ihop tillräckligt många kan vi sätta ihop hunden igen.



Cirkelberättelse

tIdIgt på oNSdagSMorgNarNa är det alltid ett väldigt oväsen ute på vägen. Det väcker mig och jag undrar alltid vad det är. Det är alltid sopbilen som hämtar soporna. Sopbilen kommer tidigt varje onsdagsmorgon. Det väcker mig alltid. Jag undrar alltid vad det är.



Skyltidé

I BörjaN av en tågresa letar folk efter en bra plats, och några tittar noga på dem som sitter i närheten och redan har valt en plats för att se om de verkar kunna bli bra grannar.

Det skulle kanske vara till hjälp om vi alla hade på oss en liten skylt som talade om på vilka sätt vi förmodligen kommer att störa respektive inte störa medresenärerna, till exempel: Kommer inte att tala i mobiltelefon; kommer inte att äta illaluktande mat.

På min skulle det bland annat stå: Kommer inte att tala i mobiltelefon överhuvudtaget, förutom ett samtal med min man i början av hemresan för en kort resumé av mitt besök i stan, eller, vilket är mer sällsynt, ett kortfattat meddelande till en god vän på utresan om att jag är försenad; men jag kommer att ha stolen bakåtfälld så långt det går under större delen av resan, utom när jag äter lunch eller ett litet mellanmål; jag kan faktiskt hålla på att justera sätet lite framåt och bakåt under resans gång; jag kommer förr eller senare att äta något, oftast en smörgås, ibland en sallad eller en burk rispudding, eller två burkar närmare bestämt, men de är små; på smörgåsen är det nästan alltid schweizerost men väldigt lite, bara en enda skiva, och sallad och tomat, som inte luktar märkbart, i alla fall inte så vitt jag kan 

bedöma; jag äter salladen så prydligt jag kan, men att äta sallad med plastgaffel är opraktiskt och svårt; jag äter rispuddingen prydligt, tar små bitar i taget, men när jag river av metallfolien från burken kan det ritscha till lite; jag kan hålla på att skruva av och på korken till min vattenflaska och ta en klunk, särskilt när jag äter smörgåsen och någon timme efter; jag kan vara lite mer rastlös än en del andra passagerare och kan tvätta händerna flera gånger under resans gång med en liten flaska handsprit och ibland använda handkräm efteråt, vilket innebär att jag sträcker mig efter handväskan och plockar fram en liten necessär, drar upp blixtlåset och när jag är klar drar igen det och lägger tillbaka necessären i handväskan; men kan lika gärna sitta lugnt och stilla i flera minuter eller mer och titta ut genom fönstret; jag kan också sitta och läsa en bok i stort sett hela resan, bortsett från en tur i korridoren ned till toaletten och samma tur tillbaka igen; men kan en annan dag mycket väl lägga ned boken med några minuters mellanrum, plocka fram en liten anteckningsbok ur handväskan, ta av gummibandet runt den och anteckna något; vid läsningen av ett gammalt nummer av en litterär tidskrift kan jag riva ut några sidor för att spara dem, fast det försöker jag vänta med tills tåget har stannat vid en station; till sist, efter en hel dag i stan, kan jag tänkas knyta upp skosnörena och ta av mig skorna under en del av resan, särskilt om skorna inte är så bekväma, och då vilar jag mina bara fötter ovanpå skorna hellre än sätter ned dem direkt på golvet, eller, men det händer mycket sällan, så tar jag av mig skorna och sätter på mig tofflor, om jag har sådana med mig, och behåller dem på nästan ända fram till min slutdestination; men fötterna är rena och tånaglarna är målade med snyggt mörkrött nagellack.



Bloomington

Nu När jag har varit här ett litet tag kan jag med tillförsikt säga att jag aldrig har varit här förut.



”UNDER ALL DEN HÄR SMUTSEN ÄR GOLVET FAKTISKT VÄLDIGT RENT” I GRÄNSLANDET mellan noveller och poesi har Lydia Davis mutat in en helt egen plats, och anses i dag som en av giganterna i usa.

Vissa av hennes berättelser består av en enda rad, medan andra spänner över ett tiotal sidor. I den finslipade prosan framträder en författare med skarp blick, torr humor och stor nyfikenhet. Hennes texter är bedrägligt enkla och fulla med sprängkraft. Att läsa Lydia Davis är att gå på upptäcktsfärd – det är en uppfriskande upplevelse. ÖVERSÄTTNING FRÅN ENGELSKA:

Malin Bylund Westfelt

”Det här är den mest revolutionerande novellsamlingen av en amerikan på de senaste tjugofem åren.” THE BOSTON GLOBE ”Av alla skönlitterära författare i dag måste Lydia Davis vara den som är mest citeringsvänlig.” THE INDEPENDENT

ISBN 978-91-87917-09-7 Ett imprint under Sekwa förlag