Unik 2 Etikens grunder by Schildts & Söderströms

Unik 2. Etikens grunder

Karoliina Käpylehto Marja Manner Raija Silfverberg Tuula Sakaranaho Sixten Granroth

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Uniikki 8 Redaktör för den finska upplagan: Taina Vuokko Redaktör för den svenska upplagan: My Hermanson Grafisk planering: Virve Kivelä Den finska upplagans ombrytning: Virve Kivelä Den svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen (Vitale) Kartor: Kauko Kyöstiö / Spatio Oy © Karoliina Käpylehto, Marja Manner, Raija Silfverberg, Tuula Sakaranaho och Edita Publishing Oy © Sixten Granroth och Schildts & Söderströms Första upplagan 2021 Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel. Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det. ISBN 978-951-52-5349-1

Till läsaren Du är unik. I världen finns ingen annan som tänker på precis samma sätt som du. Då förutsättningarna är de rätta lär sig människor av varandra och åstadkommer tillsammans något bättre än de kan var för sig. Lektionerna i livsåskådningskunskap är en möjlighet att möta andra och utbyta tankar kring både aktuella och tidlösa frågor. Sådana tidlösa frågor kan till exempel vara: Hurdan är världen? Vad är ett gott liv? Hurdan är en god människa? Livsåskådningskunskap bygger på flera vetenskaper, som filosofi, samhällsvetenskaper, religionsvetenskap och olika grenar inom kulturforskningen. Livsåskådningskunskapen använder många perspektiv och diskussioner och utbyte av idéer står i centrum. Du får också öva dig i att tänka kritiskt och motivera dina åsikter. Alla kan studera livsåskådningskunskap och allt fler gör det. Möjligheten att studera livsåskådningskunskap grundar sig på principerna om religions- och samvetsfrihet i Finlands grundlag. Världen du lever i och dina tankar är alltid utgångspunkten för studierna. Ju mer du vågar fundera på och granska din åskådning och omgivning, desto mer får du ut av dina studier. Lycka till! Författarna

Innehållet i Unik

Livets mening, värden och dygder

aria anmäler sig som klassrepresentant till skolans elevkårsstyrelse, för hon vill påverka och utveckla skolans verksam het. Maria föreslår vid det första mötet att skolan deltar i en insamling för att hjälpa offer för en jordbävning. Marias förslag får ett brett stöd i styrelsen. Hela skolan deltar i insamlingen och en reporter kommer för att göra ett nyhets inslag för tv. Reportern framställer Marias skolas initiativ som en utmaning för andra skolor och strax efter nyhetssändningen hör Maria att också andra skolor har gått med i hjälpaktionen. Maria känner att hon åstad kommit någonting och är stolt över att hen nes skola har blivit en förebild. Vad är så viktigt för dig att du är beredd att göra en insats?

Varje kapitel börjar med en berättelse som ska hjälpa dig att förstå olika människor och situationer.

Centrala begrepp Värde något som uppfattas som värdefullt Norm en muntlig eller skriftlig riktlinje, regel eller lag Sanktion ett straff man får då man brutit mot en norm Dygdetik en etisk teori enligt vilken man bör utveckla goda karaktärsdrag, dygder

22 |

| 23

De centrala begreppen i kapitlet är samlade på ett ställe. Med hjälp av dem kan du bekanta dig med kapitlets innehåll och repetera det du har lärt dig.

Till det goda livet hör att handla rätt och undvika att göra orätt. Att försvara det som är viktigt och handla rätt kräver ofta mod. Mod kan man få till exempel genom att lära känna sina styrkor och svagheter och genom att tänka på svåra frågor med hjälp av filosofin.

Ingressen introducerar kapitlets tema. De centrala begreppen står med fet stil då de förekommer första gången i texten. Det finns en begreppsordlista i slutet av boken.

Livet kräver mod Mod värderas högt runtom världen och har varit ett viktigt ideal under hela historien. Till exempel i berättelserna från det antika Grekland förekommer modiga krigare, men också vanliga människor som övervinner sin rädsla och handlar enligt vad de upplever som rätt. Mod innebär framför allt att handla trots att man är rädd, inte att man är fri från rädsla. Mod kan till exempel vara att stå på den svagares sida i situationer där man själv kan råka ut för sarkasm eller förakt. I sådana situationer är det ofta lättare att inte agera, för då riskerar man inte att själv bli utsatt. Olika saker kräver mod av olika människor. Någon kan skrämmas av en situation där en annan handlar utan att tveka. Insikt om om vad som är rätt kan ge trygghet att handla rätt. Om man är osäker på hur man borde handla får rädslan lätt övertaget. För att inse vad som är rätt behövs förnuft. Det är människans förmåga att gestalta världen och förstå hur

I en antik grekisk berättelse dog Orfeus älskade Eurydike av ett ormbett. Den sörjande Orfeus begav sig modigt till dödsriket för att hämta tillbaka sin käresta.

I vardagen söker vi svar på många svåra frågor. Filosofin utmanar människan att tänka på ett organiserat sätt. Det gör man genom att använda filosofins verktyg såsom frågor, diskussion och genom att utforska vad olika begrepp betyder. Filosofin kan hjälpa dig att uttrycka dina åsikter klart och motiverat. Det är viktigt att kunna i dagens samhälle för det hjälper dig att delta i beslutsfattandet och att engagera dig i den diskussion som förs. Om till exempel du som elev vill förverkliga en idé i skolan behöver du kunna motivera dina förslag för andra för att lyckas.

10 | Självständigt tänkande

Etiska frågor berör individer och samfund Genom historien har man inom filosofin tänkt på många etiska frågor. De har till exempel handlat om hurdant ett gott liv är, hur man kan handla rätt i sina relationer eller hur människans liv kan ta slut på ett gott och värdigt sätt. De här frågorna har Ända sedan antiken har man i kallats individualetiska, eftersom de främst berör inEuropa värderat skönhet, goddividens liv där var och en får ta sina egna beslut.

vä

het och sanning. Ruinerna av Celsus bibliotek i staden Efesos på det nutida Turkiets kust illustrerar romersk kultur och bildning.

ESCOs

r l d s a r v s o bj

| 17

saker förhåller sig. En förnuftig människa vet vad det är värt att göra och en modig människa vågar göra det. Modiga handlingar förutsätter förutom förnuft också måttlighet. Om riskerna som hör ihop med en handling står Vad är vishet? i rätt proportion till målet man strävar efter är det ett tecken på måttlighet. Det är viktigt att veta vilka mål som är viktiga och vilka medel som är lämpliga för att nå dem. En våghalsig människa tar risker bara för spänningens skull. Den som är modig kan försiktigt klättra upp på ett tak för att rädda en katt. Den som är våghalsig kanske klättrar upp på taket utan något mål, bara för att uppleva spänning.

Det finns bilder från Unescos världsarv i alla kapitel. Bilderna är markerade med en stämpel.

Mod kan användas både med goda och onda avsikter. Batman försöker göra gott medan hans motståndare Jokern sprider ondska.

| 11

Allt får inte sägas Ibland används yttrandefriheten som försvar för osakliga uttalanden. Yttrandefrihet betyder inte att man får säga vad som helst. Man får till exempel inte planera brott i sociala medier eller sprida falsk information som kränker någon annan. Det motiveras med allmän säkerhet och våra grundrättigheter. Ingen får trampa på andras grundrättigheter. Den som skadar andra genom att avsiktligt sprida falsk information kan bli åtalad för ärekränkning. Många politiker och företagsEftermiddags ledare kritiseras nästan dagligen i medierna. Man får anmärka på det tidningarna satsar de gör, och det är en del av demokratin att kritisera makthavare. Det på löpsedlar med finns ändå en gräns för vad som är acceptabelt. Man får inte sprida första sidans rub grundlösa eller stötande antydningar om en människas personliga riker. Det ska öka egenskaper eller privatliv. försäljningen. Dessutom har var och en rätt till integritetsskydd. Man får inte sprida sådan information om en människas privatliv som kan vålla personen skada. Om man till exempel utan lov publicerar en kamrats betyg i sociala medier bryter man mot integritetsskyddet. Man får inte heller publicera privata bilder av någon annan utan tillåtelse. Varför är Det finns också människor vars integritetsskydd skiljer sig från yttrandefriheten andras. Det är till exempel motiverat att följa med vad inflytelseviktig, även om rika beslutsfattare gör noggrannare än då det gäller vanliga någon ibland kan medborgare. Men inte heller om makthavare får man sprida känna sig kränkt? ogrundade rykten.

Prideparaden  Prideparaden har arrangerats sedan 1970talet i många städer i världen. Pride ordnas också på många orter i Finland som Helsingfors, Åbo, Vasa, Borgå och Lovisa. Paradens huvudbudskap är att alla har samma rättigheter, oberoende av sexuell

Medierna är maktens vakthund

inriktning eller kön. Evenemangets namn syftar på att alla har rätt att känna stolthet. Paraden känns igen på regnbågens färger som framhåller mångfalden bland människor.

Du kan fundera på de reflekterande frågorna ensam, i par eller i grupp.

Medierna kallas ibland för maktens vakthund. Med det menas att medierna har ett viktigt uppdrag att övervaka makthavarnas verksamhet och avslöja eventuellt missbruk. Om någon exempelvis tar emot mutor är det skäl att lyfta fram det i offentligheten. Medborgarna har rätt att sprida och få sanningsenlig information och att uttrycka sina åsikter via medierna. Det är viktigt för hur man ser på verkligheten, hurdan ens världsbild är och hur man uppfattar sina möjligheter att påverka. I demokratiska länder får medierna verka fritt, men de måste följa lagarna. I Finland har de flesta medierna förbundit sig att följa Journalistreglerna. De förpliktigar journalisterna bland annat att så

66 | Yttrandefrihet och medieetik

Utanför huvudtexten hittar du kortare texter om sådant som kan vara intressant att veta i sammanhanget.

Könet är en personlig upplevelse En del av sexualiteten är upplevelsen av det egna könet. Det kallas könsidentitet. De yttre egenskaperna avslöjar inte alltid vilket kön man tillhör. Också om man till sitt yttre ser ut som en man eller kvin na kan man uppleva sig som någonting annat. Transpersoner upplever sig som ett annat kön än det man fast slagit då de föddes. Deras egen kropp verkar inte motsvara det kön som de upplever att de tillhör. En del transpersoner bestämmer sig som vuxna för att korrigera sin kropp genom operationer och hormon behandlingar så att kroppen ska motsvara deras upplevelse av sitt kön. Icke-binära personer är till sitt kön varken man eller kvinna. Intersexuella är födda med både manliga och kvinnliga fysiska egenskaper. Till intersexualiteten hör vissa etiska problem eftersom intersexuella spädbarns könsorgan ofta har opererats för att likna manliga eller kvinnliga könsorgan. Ett spädbarn kan inte ännu själv säga hur det upplever sitt kön.

Relationsetik | 83

I slutet av kapitlet presenteras en person med samband till kapitlets tema.

Robson Lindberg

obson Lindberg (född 1986) strävar efter att vara världens bästa hjärn skadepatient. En tackling under en ishockeymatch år 2016 ledde till att han slog bakhuvudet i isen. Först trodde läkarna att det var en hjärn skakning, som så många gånger tidigare, men efter ett tag blev symptomen allvarli gare och Robson togs in på sjukhuset för noggrannare undersökningar. Det visade sig att en femtedel av Robsons hjärnbalk hade slutat fungera och att han hade drabbats av åtta hjärnblödningar som ledde till en all varlig hjärnskada. Enligt läkarna skulle han bli pensionerad som invalid, eftersom det inte såg ut att finnas utsikter att tillfriskna. Förutom ständig huvudvärk och begrän sade krafter har Robson problem med ba lansen och har fått lära sig skriva på nytt. Men Robson gav inte upp. Han ville tillbaka till idrotten, till triatlon och ishockeyn. Han tränade muskelkontroll och koordination tills han kunde gå och få händerna, krop pens båda sidor och ögonen att samarbeta. Läkarna och alla andra blev förvånade. Sommaren 2020 cyklade han sträckan Helsingfors–Åbo–Tammerfors–Helsingfors, sammanlagt 630 kilometer, på 23 timmar. Fysiska aktiviteter, som också tränar koncent ration, som golf, svampplockning och foto grafering ger övning för fortsatta studier. Robson skriver om sin hjärnskada på blog gen 8MMSQUAD, på Instagram (@robson. lindberg) och är med i Barn och ungdoms stiftelsens Dreamsprogram. Målet med Dreams är att stärka finländska ungdomars

Triatleten Robson Lindberg ger inte upp.

tro på sin egen framtid. Robson deltar i pro grammet genom att göra skolbesök i Svensk finland. På sina Dreamsbesök delar Robson med sig av sin övertygelse om att allt är möj ligt, bara man tar ansvar för sin attityd och sina handlingar.

Vilka har varit Robsons största utmaningar?

Vad vill han åstadkomma med besöken i skolorna?

Frågor om liv och död 105

Uppgifter

Uppdrag Klädernas livscykel Man kunde tro att kläder har en enkel livscykel. Den innehåller åtminstone många skeden. Om materialet är naturfiber som bomull eller silke tillverkas de av växt- eller djurdelar. När man spunnit fibrerna till tråd vävs den till tyg som säljs till en fabrik där kläderna produceras. De transporteras sedan till landet där de ska säljas och förs till affären. Klädernas livscykel slutar inte då de säljs till konsumenten. Till livscykeln hör också att använda, tvätta, reparera och till sist återanvända materialet. Det är bra för miljön om man kan använda kläderna man köpt så länge som möjligt och dessutom återanvända dem

Granska 1.

Vad menas med a) konsekvensetik b) utilitarism c) moraliskt dilemma?

Vad ska man beakta då man utvärderar följderna av sina val? Ange minst sex synvinklar.

Vilken är skillnaden mellan egoism och altruism?

Hur påverkar avsiktligheten och syftet med en handling dess etiska värde?

Reflektera

Utforska varifrån något av dina klädesplagg kommer. a) Ta reda på var plagget är köpt och vilka material det innehåller. b) Ta reda på fakta om materialet och tillverkningsprocessen. Är de ekologiska och etiska? c) Är varumärket känt för att vara ekologiskt och etiskt? Försök hitta fakta också i andra källor än företagets egna nätsidor. Granska slutet på livscykeln för något av dina klädesplagg. Hur bra har det hållit? Slits det fort sönder eller håller det flera år av användning? Kan det repareras om det går sönder? Motsvarar det sitt syfte? Är stilen sådan att du kunde använda plagget ännu efter flera år? Hur väl kan plagget återanvändas? Är det i så bra kondition att det kan säljas på loppmarknad eller ges till en kompis? Kan materialet återanvändas då plagget inte längre kan repareras?

60 | Att granska konsekvenser

Bekanta dig med Heinz dilemma på sidan 57. Gör en lista på så många bra och dåliga följder som möjligt av att Heinz beslutar sig för att stjäla medicinen. Är det enligt din lista orätt att stjäla den?

Ibland är det bra för andra människor, djur och miljön att man upphör med något man tycker om. Vad är du beredd att ge upp för att hjälpa resten av världen?

Tommy har fått sin första lön för sitt sommarjobb. Han har tänkt köpa nya solglasögon. På vägen till affären ser han en insamling för välgörenhet. Han överväger om han trots allt borde ge en del av sin lön till krishjälpen. Analysera situationen ur dygdetikens, pliktetikens och konsekvensetikens synvinklar.

Utforska 8.

Bekanta dig med tabellen över etiska teorier på sidan 60. a) Vilken av de delarna tycker du fungerar bäst? b) Hur kunde du använda teorierna i ditt eget liv?

Skriv en berättelse eller teckna en serie om oförutsägbara konsekvenser. Använd en vardaglig valsituation, till exempel under en skoldag och tänk ut vilka överraskande följder ett val kan få.

10.

Bekanta dig med någon välgörenhetsorganisations verksamhet. Ta reda på a) vilka värden organisationens verksamhet bygger på b) vilka verksamhetens mål är c) vilka resultat man uppnått med verksamheten.

Att granska konsekvenser | 61

Kapitlets sista uppslag innehåller uppdrag och uppgifter. De olika uppdragen stöder utvecklingen av de mångsidiga kompetenserna som ingår i grundskolans läroplan. Det finns tre typer av uppgifter som uppmanar till att granska, reflektera och utforska.

Innehåll

Självständigt tänkande

Livet kräver mod Jaguppfattningen inverkar på modet Till det goda livet hör att handla rätt Handlingar kan vara moraliska eller omoraliska Filosofin hjälper det etiska tänkandet Etiska frågor berör individer och samfund Tänkande kräver att man stannar upp Sokrates Uppdrag och uppgifter

Livets mening, värden och dygder

Vad är livets mening? Värden är eftersträvansvärda Att definiera värden är inte så enkelt Normerna skyddar livet Värderingarna utgör en helhet Den dygdiga människan som ideal Människor strävar efter att undvika lidande Martha Nussbaum Uppdrag och uppgifter

8 10 12 13 15 16 17 18 19 20 22 24 25 26 27 28 29 30 31 32

Val, frihet och ansvar

34 36 37 38 39 40 41 43 44 45 46

Att granska konsekvenser

48 50 51 51 52 55 56 57 58 59 60

Yttrandefrihet och medieetik

62 64 65

Livet består av val Det finns många slags behov Vetenskapen utforskar behoven Värden och moraliska känslor styr valen Moraliska val kräver eftertanke Moralen förutsätter frihet Moralen kan ses som en plikt Den gyllene regeln är känd i hela världen Anna Politkovskaja Uppdrag och uppgifter

Handlingar får konsekvenser Följderna märks förr eller senare Konsekvensetiken fokuserar på handlingens följder Utilitarismen siktar på hela världens välmående Våra val har långtgående konsekvenser Avsiktlighet och syfte avgör också Heinz dilemma De etiska teorierna kan hjälpa i de dagliga valen Peter Singer Uppdrag och uppgifter

Alla har yttrandefrihet Censur begränsar yttrandefriheten

Allt får inte sägas Medierna är maktens vakthund Ibland sprids falska föreställningar Internet revolutionerade kommunikationen Internets skuggsida Inflytandet har fått nya kanaler Julian Assange Uppdrag och uppgifter

Relationsetik

Etiskt tänkande berör människorelationerna Många slags familjer Kärlek är mer än förälskelse Vänskap är en konstart Sexualiteten förändras genom livet Könet är en personlig upplevelse Alla har rätt att bestämma om sin egen kropp Normer och tabun påverkar relationer Gemenskaperna tar hand om sina medlemmar Christoffer Strandberg Uppdrag och uppgifter

Frågor om liv och död

Varje liv är unikt En abort avbryter en graviditet Kriser kräver anpassning Ålderdomen är ett livsskede Döden är en del av livet Terminalvården hjälper den döende och de anhöriga Eutanasi väcker diskussion Den som är självdestruktiv behöver hjälp Riterna tröstar i sorgen Tron på ett liv efter döden Robson Lindberg Uppdrag och uppgifter

Hälsans och välbefinnandets etik Hälsan är en helhet Idealen varierar med tiden och kulturen Det är viktigt att ta hand om psyket Människan behöver vila Tävlingsidrottens etiska frågor Vetenskapen är en grundsten för hälsan Människan söker lycka Sigmund Freud Uppdrag och uppgifter

66 66 68 69 70 72 73 74 76 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 90 92 93 95 96 97 98 99 100 101 103 105 106 108 110 111 113 114 116 118 119 121 122

Ordlista 124 Bildkällor 128

Självständigt tänkande

lis klass väntar i skolans korridor på att lektionen ska börja. En i gruppen får en idé: De skulle kunna säga att en annan grupp har sagt att deras lektion är flyttad till ett annat klassrum. De börjar gå omkring i sko lan och låtsas att de letar efter rätt klassrum. Först tyckte Elis att det var ett roligt skämt, men efter en stund börjar situationen kännas dum. Läraren är säkert arg och det känns inte bra att göra henne ledsen. Dess utom kommer hon kanske att ge extra läxor, eftersom det gått mycket lektionstid till att gå omkring i korridorerna. Elis skulle hellre använda sin fritid till någonting annat. Elis säger till några klasskamrater att han tycker att de ska gå tillbaka till sitt riktiga klassrum. Klasskamraterna tvekar så Elis säger högt: ”Kanske det är dags att gå till baka nu!” Samtidigt börjar han gå mot rätt klassrum. Varför krävs det mod att handla själv ständigt?

8 |

Centrala begrepp Jaguppfattning individens uppfattningar, känslor och erfarenheter som gäller jaget Moral människors uppfattningar om rätt och orätt och handlingar i enlighet med dem Etik ett helhetsbetonat sätt att tänka om gott och ont, samt den vetenskapsgren som forskar om moral Filosofi en vetenskapsgren som undersöker bland annat verklighetens natur och människans plats i världen

| 9

Livet kräver mod Mod värderas högt runtom världen och har varit ett viktigt ideal under hela historien. Till exempel i berättelserna från det antika Grekland förekommer modiga krigare, men också vanliga människor som över vinner sin rädsla och handlar enligt vad de upplever som rätt. Mod innebär framför allt att handla trots att man är rädd, inte att man är fri från rädsla. Mod kan till exempel vara att stå på den svagares sida i situationer där man själv kan råka ut för sarkasm eller förakt. I sådana situationer är det ofta lättare att inte agera, för då riskerar man inte att själv bli utsatt. Olika saker kräver mod av olika människor. Någon kan skräm mas av en situation där en annan handlar utan att tveka. Insikt om om vad som är rätt kan ge trygghet att handla rätt. Om man är osäker på hur man borde handla får rädslan lätt övertaget. För att inse vad som är rätt behövs förnuft. Det är människans förmåga att gestalta världen och förstå hur

I en antik grekisk berättelse dog Orfeus älskade Eurydike av ett ormbett. Den sörjande Orfeus begav sig modigt till dödsriket för att hämta tillbaka sin käresta.

10 | Självständigt tänkande

Mod kan användas både med goda och onda avsikter. Batman försöker göra gott medan hans motståndare Jokern sprider ondska.

| 11

Det kräver övning att lära sig nya saker. Uthålliga per soner ger inte upp fast de inte lyckas på en gång.

Jaguppfattningen inverkar på modet Att delta i gruppsamtal i skolan kräver mod. Mod behövs också för att man ska kunna förhålla sig öppet till nya saker. Det är lätt att prata med människor man känner och som man vet att delar ens åsikter. Det är svårare att tala med främmande människor som kan ha hurdana åsikter som helst. Men att höra olika åsikter hjälper dig att utveckla din uppfattning om hurudan världen och verkligheten är. Det påverkar din världsbild. Världsbilden börjar formas redan i barndomen, men den förändras genom hela livet. En del av världsbilden är jaguppfattningen. Den bildas av dina uppfattningar om dig själv, dina känslor och erfarenhet er. Till jaguppfattningen hör till exempel föreställningen om att man är bra i idrott eller dålig på främmande språk. Till den hör också upp fattningen om ens utseende, om man tycker att man är vacker eller stilig. De här föreställningarna behöver inte nödvändigtvis överens stämma med verkligheten. Man kan vara bra på främmande språk men ändå uppfatta att man inte är det.

12 | Självständigt tänkande

Jaguppfattningen utformas i växelverkan med omgivningen. Åsik terna hos dina föräldrar, släktingar och andra inverkar på den jagupp fattning du utvecklar. Jaguppfattningen påverkar bland annat hur man ser på sina möjligheter i livet. Om man till exempel har fått uppfatt ningen att man är svag i främmande språk tror man kanske inte att man kan bli utbyteselev. Å andra sidan kunde tiden som utbyteselev stärka språkkunskaperna och småningom förändra jaguppfattningen. Till jaguppfattningen hör också självkänslan, upplevelsen av att man känner sitt värde. Om man har en stark självkänsla har men en hyfsat verklighetstrogen uppfattning om sina styrkor och svagheter. Man upplever sig som unik och viktig fast man inte är perfekt. Man uppskattar också andra människor och är öppen för andras åsikter. En stark självkänsla för med sig självständighet, frihet, mod och bered skap att tänka själv.

Till det goda livet hör att handla rätt I allmänhet tänker man sig att alla lever bara en gång. Därför är alla människors liv unika och värdefulla och det är viktigt för var och en att försöka göra det bästa möjliga av sitt liv. Till det goda livet hör strävan att handla rätt och undvika att göra fel. Ibland krävs mod för att välja det som är rätt och ibland också en hård kamp mot de egna rädslorna. I vardagen märks det ibland att människor har olika uppfattningar om vad som är rätt och orätt. Någon kan utan bekymmer köra från ett ställe till ett annat med sin bil, medan någon annan tycker att man abso lut borde använda allmänna fort skaffningsmedel. Sådana här upp fattningar om rätt och orätt kallas moral. Om människor har olika upp fattningar i moraliska frågor kan man säga att de har olika moraluppfattningar.

Borde robotar programmeras med moral? Hurdan borde den vara?

| 13

Finlands lag be stämmer om skyldigheten att hjälpa nödställda. Enligt den måste alla som kommer till en olycksplats stanna och inleda räddningsarbetet till exempel genom att ringa nöd numret.

Förutom moral är begreppet etik centralt när det handlar om rätt och orätt. Etik har två betydelser. För det första avses ett helhets betonat sätt att tänka i moraliska frågor. Dessutom avser etik att man vetenskapligt undersöker moralen. Det etiska tänkandet hör ihop med att vara människa och är ofta utmanande, eftersom det inte finns tydliga svar på alla etiska frågor. Människor har i allmänhet goda skäl till sina olika åsikter i etiska frågor.

14 | Självständigt tänkande

Handlingar kan vara moraliska eller omoraliska Då eleverna skyndar sig till lektionen på morgonen faller en av dem i trappan. I allmänhet uppfattas det som en riktig handling att hjälpa den som fallit. De flesta tycker att det skulle vara fel att bara gå förbi den som fallit eller till och med skratta åt den som Hur vet man vad fallit. Den handling som uppfattas som riktig kallas moralisk som är rätt? och en handling som uppfattas som orätt värderas som omoralisk. Det är viktigt att märka att också en utebliven handling är en handling ur moralisk synvinkel. Om man låter bli att hjälpa den som är i nöd fast man har möjlighet till det kan det anses omoraliskt. Då kan man inte försvara sig genom att säga att man inte gjort något. I vissa fall är ett orätt handlande just att inte göra någonting alls. Alla handlingar har inte att göra med rätt och orätt. Det finns också icke-moraliska handlingar. Då du till exempel väljer vilka strumpor du tar på dig på morgonen handlar det om en icke-moralisk fråga. Van ligen kan man inte säga att det skulle vara rätt att ta på sig röda strum por eller fel att välja de gröna. Valet har ingen moralisk dimension. Ibland kan det ändå bli en moralisk fråga vilka strumpor man väljer. Om du är på väg till en begravning och pappa ber dig ta på svarta strum por, kan det anses vara ett omoraliskt val att välja de röda strumporna. Om syftet med handlingen är att göra pappa ledsen är handlingen antagligen fel. Att protestera mot ingrodda vanor kan däremot vara rätt om man motiverar sin hand ling grundligt och strävar efter goda mål med sitt handlande.

I USA Har det uppstått en folkrörelse, Black Lives Matter, som kräver att afroamerikaner behand las jämlikt. Rörelsen vill uppmärksamma hur afro amerikaner diskrimineras.

| 15

Filosofens mottagning  En del filosofer erbjuder samtalstjänst. De hjälper till vid olika slags problemsituationer eftersom ett av filosofins mål är att finna förutsättningar för ett gott liv. Frågor som kan behandlas på filosofens mottagning handlar till exempel om relationsproblem, svårigheter att ta beslut eller att hitta en mening med livet. På filosofens mottagning försöker man stärka det självständiga tänkandet. Samtidigt kan man hitta nya synvinklar, utbyta åsikter och klargöra betydelsen av olika begrepp. I bästa fall utvecklar besökaren en bättre förståelse för sitt liv.

Filosofin hjälper det etiska tänkandet Ibland är det svårt att veta vad som är rätt och orätt. Man har inte alltid tillgång till den information som behövs för att ta moraliska beslut i en viss situation. Om man till exempel lägger krokben någon i skoltrappan verkar det vid första påseendet orätt. Men om någon fälls efter att ha stulit något framstår situationen i ett annat ljus. När man tänker över moraliska situationer får man hjälp av filosofin. Benämningen filosofi kommer från det grekiska ordet för att älska vishet. Det är en vetenskapsgren som föddes i Grekland och på Turkiets kust någon gång på 600-talet f.v.t. Målet är att med förnuftet behand la frågor om verkligheten och människan. Filosoferna är bland annat. intresserade av hurudan verkligheten är och hur rättvisa kunde för verkligas i samhället. Från första början har filosoferna också varit intresserade av frågan om rätt och orätt. För filosofin är det typiskt att ställa frågor och förundra sig över dem. Utgångspunkten är ofta att man ifrågasätter saker. Man kan till exempel fråga vad som egentligen gör att en handling är rätt eller orätt. Filosofin fokuserar på begrepp och försöker klargöra dem. Samtidigt försöker man formulera argument för och emot en Finns det något ståndpunkt för att utforma en helhetsbild. Det sker ofta genom som du inte kan diskussion. Filosofin hjälper människan att utveckla sitt tänk ifrågasätta? ande och att tänka självständigt.

16 | Självständigt tänkande

I vardagen söker vi svar på många svåra frågor. Filosofin utmanar människan att tänka på ett organiserat sätt. Det gör man genom att använda filosofins verktyg såsom frågor, diskussion och genom att utforska vad olika begrepp betyder. Filosofin kan hjälpa dig att uttrycka dina åsikter klart och motiverat. Det är viktigt att kunna i dagens sam hälle för det hjälper dig att delta i beslutsfattandet och att engagera dig i den diskussion som förs. Om till exempel du som elev vill förverkliga en idé i skolan behöver du kunna motivera dina förslag för andra för att lyckas.

Etiska frågor berör individer och samfund Genom historien har man inom filosofin tänkt på många etiska frågor. De har till exempel handlat om hurdant ett gott liv är, hur man kan handla rätt i sina relationer eller hur människans liv kan ta slut på ett gott och värdigt sätt. De här frågorna har Ända sedan antiken har man i kallats individualetiska, eftersom de främst berör in Europa värderat skönhet, god dividens liv där var och en får ta sina egna beslut.

vä

ESCOs

het och sanning. Ruinerna av Celsus bibliotek i staden Efesos på det nutida Turkiets kust illustrerar romersk kultur och bildning.

r l d s a r v s o bj

| 17

De etiska frågorna gäller inte bara individens liv. Motsvarande frå gor behandlas också inom samhället. Till exempel beslutar Finlands riksdag om många samhällsfrågor, som hur man ska hjälpa dem som har det sämre ställt, hur man tar hand om miljön och om frågor kring krig och fred. Etiska frågor om samhället kallas samhällsetiska. Det är inte alltid lätt att skilja på individualetiska och samhälls etiska frågor. Det är till exempel svårt att bestämma om miljövård är en individualetisk eller samhällsetisk fråga. Individer tar beslut om miljön i sin vardag men miljövård diskuteras också på samhällsnivå, till exempel i Finlands riksdag och inom den Europeiska unionen. Dessutom kan man fundera på om någon fråga överhuvudtaget är fullständigt individualetisk. Till exempel kan en kvinna som blivit gravid i Finland ganska fritt bestämma om hon vill behålla barnet eller göra abort. Finlands lag styr läkarnas och den övriga hälsovårdsperso nalens arbete, så kvinnan får hjälp bara inom lagens ramar. Människor behöver också stöd då de tänker på svåra etiska frågor och de får inte lämnas ensamma i svåra situationer.

Tänkande kräver att man stannar upp Man föreställer sig ofta att människor är fria att ta självständiga beslut. När man tänker närmare på saken märker man att också självständiga val bottnar i utgångspunkter som utformats i växelverkan med andra. Kulturen och samhället påverkar vår världsbild, jaguppfattning och självkänsla så att de återspeglas i vad vi tycker att är viktigt och i våra handlingar. Oberoende av våra utgångspunkter förenas vi människor i uppfattningen att vi alltid har rätt och skyldighet att sträva efter det goda och undvika det onda i våra liv. Därför är det viktigt att ibland stanna upp för att tänka på vad man vill själv främja i sitt liv. Ingen kan tänka för någon annan utan var och en måste tänka själv.

En del människor tror på krafter som styr livet, som horoskop, ödet eller gudar. Man kan tro att horo skopen påverkar hurdana karaktärsdrag och styrkor man har.

18 | Självständigt tänkande

Sokrates

okrates (470/469–399 f.v.t.) är en av historiens viktiga filosofer. Han levde i det antika Grekland och hade för vana att gå omkring på de heta gatorna i Aten klädd i en smutsig kåpa och trasiga lädersandaler. Trots det gick han modigt fram till människor och ställde dem inför livets stora frågor om rättvisa och godhet. Sokrates ville att alla skulle tänka själ va och dra egna slutsatser. Han varnade människor för att följa massan som ett får, för att styras av instinkter snarare än tanke. Han använde den så kallade dialogmetoden där han styrde samtalet med frågor. Sokra tes betraktade sig själv som en intellektuell barnmorska som genom att ställa frågor fick fram andras tankar i dagsljuset. Enligt Sokrates handlar människan orätt då hon är okunnig. En människa som har insikt i vad som är rätt handlar enligt det. Att agera rätt leder till lycka. Å andra sidan ansåg Sokrates att det är bättre att leva i

osäkerhet än att föreställa sig att man vet sådant man i verkligheten inte vet. Han kri tiserade människor som trodde att de var speciellt kloka. Sokrates riktade sig framför allt till ungdomen. Han skrev inte själv ned sina tankar och läror, men hans arv har gått vidare till nya släktled genom hans elevers anteckningar.

Varför tyckte Sokrates att det var viktigt att tänka själv?

Var Sokrates modig? Motivera.

Domstolen i Aten ansåg att Sokrates läror var farliga och dömde honom därför till döden. Sokrates gick inte i landsflykt utan underkastade sig sin dom och drack lugnt giftbägaren som gavs till honom.

Självständigt tänkande | 19

Uppdrag Att formulera etiska frågor I filosofin är det typiskt att fråga och förundras. Frågorna hjälper människor att upptäcka sådant som de inte tidigare kommit att tänka på. Med hjälp av frågor kan man reda ut oklarheter och se hur andra tänker. Många etiska frågor kräver att man förmår betrakta dem ur olika synvinklar. Därför är det nyttigt att samtala. Bra frågor lyfter ett viktigt ämne och öppnar nya synvinklar. De är också tydliga, begripliga och tankeväckande. Bra frågor gör det möjligt att tänka och lära sig tillsammans också då det inte finns några garantier om rätta svar.

1. a) Se på bilderna ovan och hitta på etiska frågor till dem. b) Fundera på vilka frågor som är viktiga, onödiga, bekanta eller så intressanta att du skulle vilja höra svaret på dem. 2. Välj en av frågorna och försök svara på den.

20 | Självständigt tänkande

Uppgifter Granska 1. Vad är mod? 2. Vad hör till jaguppfattningen? 3. Förklara med egna ord vad som menas med a) moral c) moralisk b) etik d) omoralisk. 4. Vilken är skillnaden mellan en individualetisk och en samhällsetisk fråga?

Reflektera 5. Presentera någon modig person du känner. Hurdan är hen? Hur märks modet? 6. Tänk ut situationer där följande handlingar kan vara moraliska och där de kan vara omoraliska. skrika

tala sanning

stjäla kramas

gråta

slänga

7. Vilka etiska principer borde eleverna följa i skolan? 8. Varför beter sig människor på olika sätt då de är ensamma och då de är tillsammans med andra?

Utforska 9. Bekanta dig med en finländsk tänkare som tagit ställning i någon fråga. Du kan till exempel välja Arvid Järnefelt, Minna Canth, K.J. Ståhlberg, Arndt Pekurinen, Pentti Linkola, Lenita Airisto, Tarja Halonen, Georg Henrik von Wright, Edvard Westermarck eller Thomas Rosenberg. a) Hur märker man mod i deras handlingar? b) Vad har de försökt påverka i samhället? 10. Bekanta dig med dagens nyheter. Gör en lista över de etiska frågor som framkommer.

| 21

Val, frihet och ansvar

annes klasskamrat Anna blir mobbad i skolan. Hon har ett medfött talfel och mobbarna använder det för att retas med henne. Varje dag ser Janne hur klasskamra terna talar illa om Anna och sprider skvaller i sociala medier. Det som sägs om henne stämmer inte överhuvudtaget. Janne lider av situationen. Han är rädd för att hans egen ställning i klassen hotas om han blandar sig i saken. Han har bestämt sig för att hålla sig utanför men inte delta i mobbningen. Han berättar inte heller något för läraren eftersom mobbarna då kan tycka att han är en skvallerbytta. Borde Janne hjälpa Anna fast han inte direkt deltar i mobbningen?

34 |

Centrala begrepp Behov något man tycker är nödvändigt eller önskvärt Moralisk känsla en känsla man har vid moraliska val, som glädje, godkännande, ilska eller skam Etisk princip en moralisk norm som styr handlandet, grundad på värderingar Pliktetik en etisk teori enligt vilken man är skyldig att handla moraliskt rätt

| 35

Människor gör otaliga val under livets gång. Hurdana val vi gör beror bland annat på våra vanor och behov, värderingar och känslor. Ibland är valen så svåra att de kräver noggrant etiskt övervägande.

Livet består av val Hurdana rutiner har du?

Varje dag gör man olika slags val. Ganska många görs redan under dagens första timme: När ska jag vakna? Vad ska jag äta som morgonmål? Ska jag alls äta morgonmål? Ska jag åka till skolan med buss eller cykel, gå till fots eller kanske springa? Hur ska jag bemöta familjen, skolkamrater och lärare, busschauffören och dem jag träffar på vägen? Ofta handlar vi på samma sätt från dag till dag och stannar inte upp för att tänka på alternativ. Invanda handlingar kallas rutiner. Att till exempel vakna en viss tid och att borsta tänderna på morgonen är rutiner som man sällan tänker närmare på. Man har bara vant sig vid dem. Rutiner kan vara personliga men de bygger på handlingsmönster i den egna kulturen. Ofta handlar man på samma sätt som de andra i familjen eller omgivningen. Man väljer själv om man borstar tänderna på morgonen men i den finländska kulturen uppskattas det. Därför ingår det i mångas egna rutiner.

Att ändra på rutiner kräver ofta mycket tid och viljestyrka. Det är till exempel svårt att sluta röka om det har blivit en vana.

36 | Val, frihet och ansvar

Reklamen styr våra köpvanor och kan skapa behov av sådant som vi inte behöver på riktigt.

Det finns många slags behov Många val baserar sig på behov. Det är sådant som vi behöver eller tycker att vi behöver för att må bra. Näringsbehovet väcker hunger som får oss att äta på vissa tider. Sömnbehovet styr oss att sova tillräckligt. Näring och sömn är fysiska behov eftersom kroppen kräver dem. Förutom fysiska behov har människan psykiska behov. Hit hör behovet att uttrycka sig själv och att höra till någon form av gemenskap. Ibland kan vår förmåga att förstå våra verkliga behov vara dålig. Beroenden kan förändra ens beteende så att det skadar välmåendet. Den som är spelberoende känner att den behöver spela fast den också vet att det inte är bra för hälsan att spela så mycket.

Val, frihet och ansvar | 37

Vetenskapen utforskar behoven Det finns många vetenskapliga teorier om behoven. Teorierna vill klargöra vilka behov som är viktiga och hur de styr vårt handlande. En av de mest kända är Abraham Maslows (1908–1970) teori som rangordnar behoven. Han skilde på fysiska och andliga behov och menade att de fysiska behoven utgör en lägre nivå och de andliga en högre. De lägre behoven måste tillfredsställas innan man kan ta hand om behoven på den högre nivån. Att få näring hör till den lägre nivån, man måste få mat innan man kan bry sig om behov på den högre nivån, som skapande eller grupptillhörighet. Det är bra att ha balans mellan behoven eftersom alla behoven inte kan tillfredsDen nederländske konstnären Vincent van Gogh (1853–1890) hade ett svårt liv och kunde inte fylla ställas jämt. Om pengarna inte räcker till alla sina behov. Han saknade pengar och fick ofta både mat och ett par dyra sneakers måste gå hungrig. Ändå tyckte han att det var viktigt att man välja någondera. Individen måste själv koncentrera sig på konsten. tänka ut vad som är nödvändigt och vad som inte är det. Någon kanske hellre köper ett par fina skor än mat, också om man måste gå hungrig i dem en tid. En sådan person kan ha behov av uppskattning och godkännande från omgivningen. Maslows teori är mycket omdiskuterad inom vetenskapen och forskarna är inte eniga om den. Teorin har bland annat kritiserats för att vara alltför allmän och generaliserande. Människors behov är olika och det är inte så enkelt att sätta dem i en bestämd ordning. För en del är till exempel kärlek och samhörighetskänsla viktigare än trygghet och sömn, som Maslow uppfattade som grundläggande.

38 | Val, frihet och ansvar

Värden och moraliska känslor styr valen Hur skulle Vid sidan av behoven inverkar våra värden också på våra val. världen se ut Vegetarianer äter inte kött eftersom det hör till deras värden att om ingen kände respektera djurens rättigheter och värdera miljön. En klassempati? kamrat som försöker stoppa mobbning motiveras förmodligen av att hen värderar rättvisa. Att följa sina värderingar eller bryta dem väcker olika känslor. Då man ser någon mobbas kan man känna ilska eller vrede. Känslan föds då man ser sina egna värden motarbetas. Känslor kopplade till sådana värden kallas moraliska känslor. Andra moraliska känslor är glädje, accepterande, ogillande, ilska, skuld och skam. En av de viktiga moraliska känslorna är medkänsla. Den handlar om att minska en medmänniskas lidande och göra något för att den ska ha det bra. För att kunna handla med medkänsla behöver man empati, en förmåga att sätta sig in i en annans situation och förstå personens känslor. Empatin utvecklas under hela livet och är en viktig del av växelverkan mellan människor. Empatin är viktig för det etiska tänkandet eftersom förståelsen för andras lidande ofta framkallar en vilja att hjälpa. Det sker inte automatiskt. Det behövs också förnuft och möjlighet till handling. De moraliska känslorna tar ofta form i det som kallas samvetets röst. Om man hjälper en kamrat får man ett gott samvete. Man är nöjd då man vet att man har handlat rätt. Men om man ljuger eller snattar i butiken kan man få dåligt samvete. Det dåliga samvetet visar att man vet att man har handlat orätt.

Våra värden påver kar de stora valen i livet, som då vi väljer bostadsort. Någon värderar närheten till natu ren, någon annan att få bo i centrum av en stad.

| 39

Kändisar som vill göra gott  Kändisskap medför alltid makt att påverka andras tankar och val. I offentligheten tar många modigt ställning i etiska frågor eftersom de vill använda sin berömmelse för goda syften. Jannika B är en av kändisarna som gör skolbesök via Barn- och ungdomsstiftelsens Dreams-projekt. Jannika vill uppmuntra ungdomar att envist tro på sina drömmar och ifrågasätta dem som vill påstå att man inte duger. Andra Dreams-ambassadörer är bland annat triatleten Robson Lindberg och skådespelaren Christoffer Strandberg.

Moraliska val kräver eftertanke Känslorna styr oss inte automatiskt att handla moraliskt rätt. Även om man handlar fel kanske samvetet inte säger till. En brottsling som är van att stjäla har kanske inga speciella moraliska känslor då han tar något som tillhör någon annan. De moraliska valen kräver förutom känslor också etiskt över vägande. Där tänker man med förnuftet noggrant igenom vad som är viktigt och vilka följder ens handlingar får för andra människor och för omgivningen. Då man gör moraliska val funderar man på vad som är rätt att göra i varje situation. Den som ingriper då en klasskamrat blir mobbad tänker kanske att alla bär ansvar för att hjälpa den som är i nöd och därför skulle det vara orätt att låta bli. Moraliska val är ofta svåra. Också efter noggrant övervägande kan människor välja på olika sätt i samma situation. Någon kan tycka att det är nödvändigt att ljuga ibland, medan någon annan tycker att det alltid är orätt att ljuga. Också kulturarv, åskådningar och tidsåldern påverkar våra moraluppfattningar. I början av 1900-talet tyckte många i Finland att homosexuella relationer var moraliskt fel, men nu har homosexuella laglig rätt att gifta sig och grunda familj.

40 | Val, frihet och ansvar

Moralen förutsätter frihet

Vad begränsar

Man kan inte handla enligt sina behov, värden eller sin etiska din frihet? övertygelse om man inte är fri. Frihet är en av de allra viktigaste förutsättningarna för moraliskt handlande. Frihet innebär att ingen utomstående, som samhället eller människorna omkring dig, begränsar din valfrihet eller dina möjligheter. Alla människor är inte fria. Är du minderårig får du inte fritt bestämma om dina pengar om du inte har förtjänat dem själv. En minderårig får inte heller gå med i ett religiöst samfund eller lämna det utan vårdnadshavarens tillstånd. Friheten hos den som dömts för ett brott kan begränsas genom fängelsestraff. Då kan man inte röra sig fritt enligt sin egen vilja. En sådan begränsning av friheten är baserad på goda skäl. Minderåriga anses inte vara mogna att göra krävande val och det är motiverat att begränsa friheten hos dem som begått svåra brott.

r l d s a v s o bj e r

vä

ESCOs

Frihetsstatyn i New York illustre rar frihet. I vänstra handen har hon en lagtavla med datumet för USA:s självständighets deklaration och i den högra upp lysningens fackla.

| 41

Grupptryck innebär en påtryckning som en grupp riktar mot sina medlemmar. Ibland kan det vara svårt att hålla fast vid sina egna vär den. På bilden syns en man som vägrar göra nazisthälsning trots att alla andra gör det.

42 |

All begränsning av friheten är inte välgrundad. Människors frihet begränsas bland annat utifrån kön, hälsotillstånd, åskådning och sexuell läggning. En kvinna som är förälskad i en annan kvinna kan inte fritt välja sin livspartner om hon bor i ett land där lagen förbjuder homosexualitet. Sådana lagar är i konflikt med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som garanterar alla människor frihet att göra val och sträva efter ett gott liv. När man är fri att välja vad man gör har man också ett moraliskt ansvar för sina handlingar. En bilförare som kör överhastighet måste svara för följderna om det leder till en trafikolycka. Om någon annan hotat föraren med vapen och tvingat föraren att köra överhastighet bär hen inte ansvaret. Då har personen inte varit fri, utan handlat under tvång. Till friheten hör möjligheten att göra val och påverka sitt eget liv och sin omgivning. I demokratier har fullvuxna människor möjlighet att rösta till exempel i riksdags- och presidentval. På så sätt kan de påverka vem som har makt i samhället och hur beslut tas i frågor som gäller dem. Också utbildning och kunskap ökar friheten, för de hjälper oss att ta genomtänkta beslut grundade på kunskap.

En elev klarar inte frågorna i provet, men kan se kom pisens provpapper tydligt. Enligt plikt etiken ska man fun dera om det går att formulera en allmän lag om luntning, till exempel: Då du inte vet svaret kan du lunta.

Moralen kan ses som en plikt Om människan är fri, varför ska hon då handla moraliskt och sträva efter det som är gott? Kunde man inte fritt välja att bara sträva efter sina egna mål utan att bry sig om andra? Varför ska man hjälpa den som blir mobbad också om det leder till problem för en själv? Det här har filosoferna funderat mycket på. Den tyske filosofen Immanuel Kant (1724–1804) ansåg att alla är skyldiga att handla moraliskt rätt. Man måste handla rätt i alla situationer också då det inte är till ens egen fördel. Kants tänkesätt kallas pliktetik. Enligt den handlar man rätt framförallt genom att följa etiska principer. De etiska principerna är normer som alltid ska följas. Enligt Kant ska man alltid handla så att det man gör kunde gälla som allmän lag. Det här kallas det kategoriska imperativet. Kant menar att man ska fundera på hur man vill att andra människor handlar i en motsvarande situation. Om man till exempel stjäl en cykel på skolgården måste man fundera på om man vill att andra gör likadant. Eftersom ett moraliskt handlande enligt Kant alltid är en plikt, är det också moraliskt fel att låta bli att göra en moraliskt god handling. Att till exempel låta bli att rädda en drunknande människa är moraliskt fel också om man samtidigt riskerar sitt eget liv. Den som låter bli att rädda en drunknande sviker enligt det kategoriska imperativet sin plikt. Det kategoriska imperativet har ett tillägg: ”Behandla alltid andra människor som ett mål i sig, aldrig bara som ett medel.” Med detta

Val, frihet och ansvar | 43

menar Kant att man inte får använda andra människor bara som hjälpmedel för att nå sina egna mål. Slaveri och människohandel är extrema exempel på hur man kan använda människor som medel. Då man bemöter en annan människa som ett mål i sig uppmärksammar man samtidigt personens mänsklighet, känslor och unika karaktär.

Den gyllene regeln är känd i hela världen ”Gör inte mot andra det du inte vill att någon gör mot dig.” Den här principen är känd som den gyllene regeln. Den är en av världens mest kända etiska principer, och förekommer i många kulturer och religioner. Enligt den gyllene regeln ska man behandla andra människor på samma sätt som man vill att de ska behandla en själv. Man ska till exempel inte skälla på andra om man inte själv vill bli utskälld. Den gyllene regeln fungerar som grundprincip men innefattar också problem. Även om man själv vill bli behandlad på ett visst sätt, tänker ändå inte alla likadant. Alla önskar sig inte det samma. Någon kan bli glad åt att få städutrustning som gåva, medan en annan kan bli kränkt. För att förstå hur någon vill bli behandlad måste man leva sig in i personens situation och förstå hur man kan få personen att bli glad eller må bättre. Man kan ju också fråga och diskutera saken tillsammans.

Skulle du vilja ha ett bungyhopp som present? Kän ner du någon som uppfattar en sådan gåva annorlunda än du?

44 |

Anna Politkovskaja

bland står människor upp för sina etiska principer med risk för livet. Anna Politkovskaja (1958–2006) var en rysk journalist som kämpade för yttrandefri heten. Hon mördades i oktober 2006. Mör daren förblev okänd. Anna Politkovskaja var expert på Tje tjenien. Hon reste regelbundet omkring i konfliktområdet och skrev om krigshändel serna särskilt ur offrens synvinkel. Ett krig utbröt år 1999 då Tjetjenien försökte bli själv ständigt från Ryssland. Krigshandlingarna upphörde till slut år 2009. I sina artiklar behandlade Anna Politkov skaja också missförhållanden i det ryska samhället, som korruption, brott mot de mänskliga rättigheterna och kriminalitet. Hon kritiserade andra ryska journalister för att de höll tyst om sådant som var viktigt. Hon menade att de ryska medierna var som clowner som försökte underhålla publiken. De hade glömt bort sin viktigaste uppgift: den oberoende informationsförmedlingen. Anna Politkovskaja blev utsatt för för följelse. Hon utsattes för förgiftningsförsök och fick hotmeddelanden. Också hennes familj hotades. Politovskaja fortsatte ändå arbetet för sina starka etiska principer och skrev ärligt om det hon såg. Hon försökte alltid berätta sanningen utan att dölja någonting.

Människorättsorganisationer hedrar Anna Politkovskajas minne. De ryska människorätts aktivisterna firade henne år 2010 i Moskva.

Vilka etiska principer fick Anna Politkovskaja att fortsätta sitt arbete?

Är du beredd att lida för någon etisk princip? Motivera.

Val, frihet och ansvar | 45

Uppdrag Att forska i etiska principer Etiska principer styr våra liv. Speciellt i svåra moraliska valsituationer undrar man hur man ska följa sina etiska principer. Man kan exempelvis fråga sig: ”Hur vill jag bli behandlad i en motsvarande situation?” Ibland är det också viktigt att fundera på vilka grunder ens etiska principer bygger. Så kan man få reda på vilka principer som är viktiga och vilka som är mindre viktiga.

Jag vill vara ärlig mot andra.

Jag tänker alltid på miljön.

Jag är sådan mot andra som jag vill att de ska vara mot mig.

Jag vill verka för jämlikhet. Jag hjälper alltid om min kompis behöver hjälp.

Jag skyddar de svaga.

Jag skyddar djurens rättigheter. Jag vill göra mina närmaste lyckliga.

Vilka är dina etiska principer? Du kan till exempel fundera om principerna ovan motsvarar dina egna värden.

Skriv en berättelse eller teckna en serie där du a) motiverar din egen princip b) berättar hur principen märks i handling i ditt eget liv. Du kan också fundera på om du kunde göra någonting för att följa din princip bättre än tidigare. Fundera också på om andra borde följa samma princip.

46 | Val, frihet och ansvar

Uppgifter Granska 1. Vad innebär a) rutin b) behov c) frihet

d) pliktetik e) etisk princip?

2. Ge tre exempel på moraliska känslor. 3. Berätta med egna ord vad Kants kategoriska imperativ innebär. 4. a) Ge exempel på situationer där det är bra att följa den gyllene regeln. b) I vilka sammanhang fungerar den gyllene regeln inte?

Reflektera 5. Varför är en del människor färdiga att betala tusentals euro för till exempel en klocka eller handväska fast det innebär att de måste spara på sina grundbehov som mat? 6. Är det alltid fel att ljuga? Motivera. 7. Enligt pliktetiken är man alltid skyldig att hjälpa andra. Är den som är rik alltid skyldig att hjälpa fattiga?

Utforska 8. Ta reda på mer om Maslows behovshierarki. a) Hur förverkligas behoven på de olika nivåerna i ditt eget liv? b) Kunde du vara lycklig också om något av behoven inte blir tillfredsställt? c) Vad kunde du absolut inte vara utan? d) Tycker du att den som får alla sina behov tillfredsställda är fullständigt lycklig och välmående? e) Tycker du att något viktigt saknas bland behoven i listan? 9. a) Gör en lista på alla val du gjort i dag. Skriv också upp alla små val, till exempel i fråga om ditt morgonmål. b) Markera bredvid varje val om du gjorde det på grund av rutin, behov, värden, etiskt övervägande eller någonting annat. c) Är du nöjd med alla val du gjort under dagen? Motivera. 10. Beskriv en situation där du hjälpte någon annan. Om du inte kommer på exempel ur ditt eget liv eller dina egna sammanhang kan du leta fram ett exempel i någon tidning eller på nätet.

Val, frihet och ansvar | 47