Biokoden 8 Aktivitetsbok blädderex by Schildts & Söderströms

AKTIVITETSBOK

BIOKODEN Biokoden Naturen är läroboken i biologi för årskurs 8 i grundskolan.

Biokoden-serien för årskurserna 7–9 Biokoden Livet Biokoden Naturen Biokoden Människan

Varje del i Biokoden-serien består av en textbok och en aktivitetsbok.

Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Erika Ryyppö Antero Tenhunen Marja Tihtarinen-Ulmanen Elisabet Palenius

ISBN 978-951-52-4466-6

9 789515 244666

Schildts & Söderströms

Naturen

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Koodi Luonto Tehtäväkirja Redaktör för den finska upplagan: Aino Kalpio Redaktör för den svenska upplagan: Lari Assmuth Omslag: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Layout: Jaana Rautio / Gravision Oy Ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay Bilder: se förteckning på s. 72

© 2018 Päivi Happonen, Mervi Holopainen, Rita Keskitalo, Erika Ryyppö. Antero Tenhunen, Marja Tihtarinen-Ulmanen och Sanoma Pro © 2018 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms Kopieringsförbud Det här verket är en arbetsbok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61). Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera och ändra det här verket eller delar av det. Kopiostos kopieringslicenser gäller inte arbets- och övningsböcker. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi. Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel. Utgiven med stöd av stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur. ISBN 978-951-52-4466-6 Första upplagan, första tryckningen 2018

Innehåll

Finlands natur erbjuder gratis upplevelser........................4

Levande och icke-levande natur bildar en helhet..............8

Organismer samverkar.....................................................12

Organismer är anpassade till årstidsväxlingar.................16

Finland är det skogrikaste landet i Europa......................20

Skogstyper i Finland.........................................................24

Skogens växter är föda åt andra organismer...................28

Skogens rovdjur jagar andra djur.....................................32

Nedbrytare frigör näringsämnen.....................................36

I Ekosystemets uppbyggnad och funktion

II Ekosystemet skogen

10 Skogen erbjuder ekosystemtjänster................................40 11 På myrar bildas torv.........................................................44 12 Naturen i fjällen är karg och känslig.................................48

III Andra ekosystem i Finlands natur

13 Sjöar, åar och Östersjön är vattenekosystem...................52 14 Växter, alger och cyanobakterier är producenter som lever i vatten ............................................................56 15 Många konsumenter i vatten...........................................60 16 Östersjön är unik..............................................................64 17 Många organismer är anpassade till stadsliv...................68

Finlands natur erbjuder gratis upplevelser

1 Naturupplevelser a. Hurdana upplevelser kan man få i naturen? Skriv exempel under bilderna.

b. Rita något som du vill uppleva i naturen.

2 Viktiga begrepp Skriv en mening där du använder båda begreppen. a. biologi – organism ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. ekologi – organism ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ 4

3 Allemansrätten – rättigheter och skyldigheter

Skriv anvisningar för hur man ska göra om man vill a. binda en bastukvast ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. plocka bär ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. göra upp öppen eld ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. rasta hunden ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ e. cykla med terrängcykel. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

4 Nationalparker och naturreservat a. Ta reda på vilka nationalparker som ligger närmast hemorten. Välj två av dem. b. Skriv fyra egenskaper, som du tycker är intressanta, för båda parkerna. Nationalpark

Egenskaper

c. Hur skiljer sig nationalparker från naturreservat? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. Ta reda på vad man gör när man ploggar. ____________________________________________________________________________________ Ekosystemets uppbyggnad och funktion

5 Skräpfritt uteliv

a. Rita fler saker som man inte får elda. b. Vad får man bränna? ____________________________________________________________________________________ c. Hur undviker man att skräpa ner då man vistas i naturen? Skriv fyra sätt.

1. __________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________

2. __________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________

3. __________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________

4. __________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________

6 Naturen påverkar hälsan ja

Testa dig själv

nej

1. Närmaste grönområde eller park finns på gångavstånd från mitt hem. 2. Jag vistas i ett grönområde minst en halv timme två–tre gånger i veckan. 3. Jag märker att jag blir på bättre humör då jag vistas i ett grönområde (t.ex. i naturen eller i en park). 4. Jag besöker en plats i naturen åtminstone två–tre gånger i månaden. 5. Jag slappnar av och får energi då jag besöker mitt favoritställe i naturen. 6. Jag ger mig ut i naturen oftast också i dåligt väder. 7. Man kan se natur från ett fönster hemma och jag tittar ofta på naturlandskapet. 8. Vi har tavlor, fotografier eller tapeter med naturmotiv hemma. 9. När jag flyttar hemifrån vill jag bo nära naturen. 10. Jag brukar ibland vattna krukväxterna hemma och/eller rensa ogräs i trädgården.

Resultat Du får en poäng för varje ja-svar. 8–10 poäng: Aktiv naturmänniska Grattis! Att vistas i naturen är friskvård. Då du vistas i naturen får du bättre motståndskraft och det är lättare att hantera stress. Om du är sjuk blir du snabbare frisk när du får vara ute eller se på naturen. Du vet antagligen att naturen har stor betydelse för hälsan och därför gör du sådant som är bra för hälsan, till exempel går du ut oberoende av hurdant vädret är. Du vet att du mår bra i naturen och därför har du motivation att vara ute i ur och skur. Du kan bli ännu mer medveten om naturens betydelse för kroppen och psyket genom att till exempel iaktta djur, växter, naturföremål och naturfenomen. 4–7 poäng Kläm på naturen Fint! Naturen har ganska stor positiv effekt på din hälsa. Du märker att du blir på bättre humör och kopplar av i naturen, du lugnar ner dig och kan tänka i nya banor. Naturen minskar risken för olika stressjukdomar och tillfrisknandet efter en sjukdom går snabbare. När du rör dig i ett grönområde kan du medvetet försöka lämna bekymren längre bakom dig för varje steg du tar. Den positiva effekten blir ännu större om du packar ryggsäcken och tar dig ut till en ”riktig skog” tillräckligt ofta. Vetenskapliga undersökningar visar att skogar som man inte kan se igenom har större hälsoeffekter än parker och skogsdungar. Det är också bra att titta på bilder av landskap och naturbilder när du är sjuk. 0–3 poäng Ingen samhörighet med naturen Hups! Du skulle kanske börja må bättre genom att röra dig mera i naturen. Du trivs kanske i naturen när vädret är vackert men om det regnar stannar du inne. Du upplever kanske att naturen är främmande och du är inte så van att besöka grönområden. Du hör kanske till den fem procent av människor som trivs bäst i urban miljö. Forskningen visar att alla människor får mer positiva hälsoeffekter av att vistas i naturen än om man hela tiden är i urban miljö. Också du skulle må bättre av att röra dig i naturen. Speciellt nyttigt skulle det vara om du känner dig stressad och har dålig motståndskraft. Tänk om du skulle göra en utflykt i naturen till exempel en gång i månaden? Du skulle också kunna gå till en park en stund eller till en skog i närheten. Du behöver inte göra något i naturen, det räcker att bara vara där. Om du inte kan ta dig ut hjälper det också att titta på naturbilder och naturfilmer. Till och med att titta ut genom fönstret och se på naturen påverkar hälsan positivt. Källa: Sitra 2013

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

Levande och icke-levande natur bildar en helhet

1 Levande och icke-levande natur a. Färglägg den icke-levande naturen med gult och den levande naturen med grönt.

b. Rita in mera sådant som räknas till den levande naturen. c. Räkna upp sådana miljöfaktorer som hör till den icke-levande naturen. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ 8

2 Näringskedjor

a. Skriv begreppen i rätt ruta: producent, konsument, nedbrytare, växtätare och rovdjur. b. Vilka organismer finns först i näringskedjan? ____________________________________________________________________________________ c. Vilken uppgift har nedbrytarna i näringskedjan? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. Vad visas i en näringskedja? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ – – – –

energi ämne

3 Energi Fyll i tabellen. Producenter

Konsumenter Växtätare

Rovdjur

Nedbrytare

Varifrån får de energi? Hur frigörs energi så att de kan använda den?

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

4 Näring a. Hur bildas socker i fotosyntesen? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. Skriv namn på de delar där växterna lagrar socker.

c. Motivera påståendet: Utan växter skulle människor inte ha någonting att äta. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

5 Näringsväv Studera bilderna på sidan 19 i textboken. a. Hur skiljer sig en näringsväv från en näringskedja? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. Vad skulle hända om alla växtätare skulle dö? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. Vad skulle hända om alla lodjur i en skog skulle försvinna? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. Vad skulle hända om alla skogssorkar i en skog skulle försvinna? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ e. Vad skulle hända om en ny art, som äter skogsharar och inte har några fiender, skulle invandra? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ 10

6 Studera växternas fotosyntes och cellandning

11 2

Du behöver: – vattenpest eller någon annan vattenlevande växt – två kokkärl eller glasburkar i samma storlek (t.ex. 250 ml) – vatten – bromtymolblått – en genomskinlig skyddsfilma Bromtymolblått (BTB) är ett färgämne som visar surhetsgraden i en lösning. BTB blir gult i en sur lösning. Till exempel koldioxid löser sig i vatten och då blir vattnet surt. Vanligt kranvatten har pH-värdet 7 och därför ändrar bromtymolblått inte färg utan lösningen är blå. Gör så här: Gör de fyra första stegen på samma sätt i båda burkarna. 1. Fyll glasburkarna med vatten och märk dem med bokstäverna A och B. 2. Droppa i 3 droppar bromtymolblått i båda burkarna. 3. Lägg en bit vattenpest i båda burkarna. 4. Dra skyddsfilm tätt över öppningen. 5. Ställ burk A på ett ljust ställe, t.ex. en fönsterbräda. 6. Ställ burk B på ett mörkt ställe, t.ex. i ett skåp. 7. Titta efter vilken färg vattnet i burkarna är följande dag. Svara på frågorna: a. Hur har färgen i burkarna förändrats? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. Vad beror det på att färgen har förändrats? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. Vad har hänt i bladen på växten i burk A? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. Vad har hänt i bladen på växten i burk B? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ e. Vilken slutsats kan du dra utifrån undersökningen? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ f. Vad kan det bero på om resultatet blir fel? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ Ekosystemets uppbyggnad och funktion

Organismer samverkar

1 Begrepp a. Lös ordflätan.

1. 2.

3. 4. 5. 6. 7. 1. Består av alla individer av samma art inom ett område. 2. Den minsta enheten vid indelningen av organismer. 3. Förhållande där organismer eller arter tävlar om t.ex. mat. 4. Förhållande där två arter har nytta av att leva tillsammans. 5. Art som nyligen har flyttat in i ett område. 6. Livsutrymme där en art överlever, växer och fortplantar sig. 7. Organism som äter växter.

b. Vilket blev det lodräta ordet? Vad betyder det? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________

2 Samband mellan begrepp Skriv meningar som visar hur begreppen hör ihop. a. art och population ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ b. rovdjur och byte ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. konkurrens och ekologisk nisch ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ 12

3 Förhållandet mellan arter

Vilket är förhållandet mellan arterna på bilderna?

4 Fördel eller nackdel a. Skriv namnet på arter som sinsemellan har ett sådant förhållande som nämns i tabellen. b. Skriv + om förhållandet är till nytta för arten och – om det är till skada. Förhållande mellan arterna

art 1

art 2

konkurrens

skogshare –

fälthare –

jakt

mutualism

parasitism

Ekosystemets uppbyggnad och funktion

5 Cityrävarnas ekologiska nisch Läs texten här nedanför. a. Stryk under sådant som beskriver cityrävarnas ekologiska nisch. Svara på frågorna. b. Cityrävar har en annan ekologisk nisch än de rävar som lever i skogar. Vilken är skillnaden? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ c. Vilka egenskaper hjälper rävarna att anpassa sig till nya miljöer? ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ d. Ska man mata rävar? Motivera din åsikt. ____________________________________________________________________________________

Rävfamilj håller till bredvid en fotbollsplan i Helsingfors Man har länge diskuterat när cityrävar ska dyka upp men hittills har de varit sällsynta i Helsingfors. Helsingin Sanomat 20.5.2016 Kaisa Moilanen ¢ CITYRÄVEN är här. En rävhona med sin familj bor nära en sportplan på Lövö i västra Helsingfors. Det var länge en tidsfråga när rävar skulle flytta in i staden men än så länge har man sett rävar bara några enstaka gånger. Fotografen Lauri Asanti besökte platsen i Lövö en kväll och då såg han rävar som lekte. Han berättar att det var åtta rävungar. ”När jag kom fram funderade jag om jag hade kommit till rätt ställe men plötsligt sprang en räv förbi bilen”, säger Asanti. För att undvika folkvandring till platsen vill han inte berätta exakt var boet finns. ”Ungarna lekte i lugn och ro framför lyan. De väntade säkert på att mamman skulle komma tillbaka. I något skede kröp de in i boet. De var väldigt söta och tama.” På många håll i Europa lever rävar i städer. Därför var det inte helt oväntat att cityrävar dök upp i Helsingfors trots att de hittills har varit sällsynta. I Åbo har man däremot sett många rävar, berättar biologen Mari Talvitie. ”Mellan 2010 och 2013 fanns det många halvtama rävar”, säger Talvitie som har studerat hur rävarna lever i stadsmiljö.

Rävar har lätt att lära sig och anpassar sig snabbt till nya förhållanden. ”Rävar blir snabbt tama om de som ungar märker att människor är ofarliga.” Talvitie beskriver rävar som nyfikna och snokande. ”De vill undersöka allt och därför lär de sig nya saker. I Åbo upptäckte man en räv som hade lärt sig att gå över vägen vid grönt ljus. Flera dagar såg man den stå och vänta på att trafikljuset skulle slå om till grönt.” Talvitie påminner om att rävar nog är vilda djur trots att de är söta. ”De är vilda djur och i en farlig situation kan de följa sin instinkt och nafsa trots att de egentligen är ofarliga.” Talvitie rekommenderar att man inte ska mata rävar. Ungarna i rävfamiljen i Helsingfors är antagligen mycket unga. Räven föder i allmänhet sina ungar i maj–juni. Räven är allätare. I städer kan den fånga vildkaniner och smågnagare och ibland gräver den i soptunnor. Räven och hunden är nära släkt och de har liknande vanor.

6 Växande population av rödhake

Studera hur en rödhakepopulation i teorin kan växa utifrån följande: • ett rödhakepar kan få två kullar med ungar under samma sommar • båda gångerna lägger honan sex ägg • varje ägg utvecklas till en unge • föräldrarna och alla ungar lever åtminstone till hösten följande år • följande sommar häckar både föräldrarna och ungfåglarna och får två kullar med sex ungar i varje kull. • varje ägg utvecklas till en unge a. Hur många rödhakar finns det i slutet av första sommaren? ____________________________________________________________________________________ b. Hur många rödhakepar häckar andra sommaren? ____________________________________________________________________________________ c. Hur många rödhakar finns det i slutet av andra sommaren? ____________________________________________________________________________________ d. Rita ett stapeldiagram som visar hur antalet rödhakar växer under två somrar. Rubrik på diagrammet: _____________________________________________ Antalet rödhakar 160 140 120 100 80 60 40 20

1:a häckningen

3:e häckningen

2:a häckningen

4:e häckningen

e. Varför ökar antalet rödhakar inte lika mycket i naturen som i den teoretiska modellen? Räkna upp faktorer som påverkar populationsstorleken i naturen. ____________________________________________________________________________________ ____________________________________________________________________________________ Ekosystemets uppbyggnad och funktion

Organismer Ă¤r anpassade till ĂĽrstidsvĂ¤xlingar

1 Djurens vinter

Beskriv hur de numrerade djuren har anpassat sig till vintern.