Biokoden Människan för åk 9 Textbok

BIOKODEN Människan

BIOKODEN

Biokoden Människan är läroboken i biologi för årskurs 9 i grundskolan.

Biokoden-serien för årskurserna 7–9 Biokoden Livet Biokoden Naturen Biokoden Människan

Varje del i Biokoden-serien består av en textbok och en aktivitetsbok.

Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Mari Petrelius Erika Ryyppö Marja Tihtarinen-Ulmanen Antero Tenhunen Elisabet Palenius

ISBN 978-951-52-4672-1

9 789515 246721

Schildts & Söderströms

Människan

BIOKODEN Päivi Happonen Mervi Holopainen Heikki Jutila Kimmo Kumpulainen Mari Petrelius Erika Ryyppö Antero Tenhunen Marja Tihtarinen-Ulmanen Elisabet Palenius

Schildts & Söderströms

Människan

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Koodi Ihminen Redaktör för den finska upplagan: Johanna Kainu Redaktör för den svenska upplagan: Hans Nordman Grafisk planering: Jaana Rautio (Gravision Oy) Illustrationer: Vaidas Bagonas och Sole Lätti Svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen / Vitale Ay

© Päivi Happonen, Mervi Holopainen, Heikki Jutila, Mari Petrelius, Erika Ryyppö, Antero Tenhunen, Marja Tihtarinen-Uimanen och Sanoma Pro Oy. 2016 © 2018 Elisabet Palenius och Schildts & Söderströms

Kopieringsförbud Det här verket är en lärobok. Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser.

Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

Fondernas samarbetsgrupp som består av Svensk kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Första upplagan, 2018 ISBN: 978-951-52-4672-1

Så här använder du boken 1. Bilden och den inledande texten för tankarna till det nya temat.

försvarar sig 15 Kroppen mot mikrober Mikroorganismer lever överallt

En semesterresa till en exotisk plats kan bjuda på otrevliga överraskningar. Där finns främmande bakterier som kan göra oss sjuka då vi inte är vana vid dem. I tropikerna lurar dessutom andra allvarliga sjukdomar än de som beror på bakterier, till exempel malaria. Till all lycka kan man skydda sig mot många sjukdomar genom vaccinationer eller medicinering före resan.

Mikroorganismer kallas med ett annat namn mikrober. De är så små att man behöver mikroskop för att se dem. Till exempel bakterier och virus är mikroorganismer. De lever överallt i omgivningen – också inne i oss själva. Vi har tio gånger fler bakterieceller än mänskliga celler i vår kropp.

Största delen av bakterierna påverkar oss nästan inte alls och en del av dem är nyttiga. För att må bra är vi beroende av de bakterier som lever på huden och i tarmarna. De här bakterierna konkurrerar om utrymmet med andra mikroorganismer och skyddar oss från sjukdomsframkallande bakterier. Tarmbakterierna bildar dessutom vitaminer och bidrar till att spjälka maten.

Vissa mikroorganismer orsakar sjukdomar

Kroppen är en gynnsam plats för bakterier

Influensa är en av de vanligaste infektionssjukdomarna och orsakas av ett virus. Influensaviruset sprids främst som droppsmitta. När den som har influensa nyser och hostar sprids virus i omgivningen och smittar andra personer.

Ibland blir magen och tarmen irriterad av något som vi har ätit eller druckit. Då hinner tarmen inte suga upp vatten utan vi får diarré. Diarré orsakas oftast av bakterier eller virus.

Vissa mikroorganismer sprider sjukdomar som är dödliga om de inte behandlas. Till exempel malaria är en vanlig sjukdom i tropikerna. Den allvarliga sjukdomen sprids av myggor. Man räknar med att 500 miljoner människor smittas och 1–2 miljoner dör i malaria varje år.

Bakterier är små, encelliga organismer. De är mycket mindre än människans celler, närmare bestämt bara en tiondel av våra celler. Bakterier är också enklare uppbyggda än våra celler.

Bakterier trivs bra och förökar sig snabbt i vår kropp. Där är rätt temperatur och de hittar mycket mat, till exempel i tarmarna och mellan tänderna.

Bakterier förökar sig genom celldelning till och med så ofta som var tjugonde minut.

Sjukdomar som orsakas av bakterier kan botas med antibiotika. Den har räddat många liv men man ska inte använda antibiotika i onödan. Antibiotikan dödar nämligen både de bakterier som orsakar sjukdomen och nyttiga bakterier. Därför kan man få till exempel diarré eller bli illamående under en antibiotikakur. Dessutom har många bakterier blivit resistenta, vilket betyder att de har motståndskraft mot antibiotika.

Smittvägar • genom sår • via droppsmitta i luften • via sexuell kontakt • med maten • med vattnet • av djur som sticker eller biter • via hudkontakt, till exempel handskakning • från mor till foster genom moderkakan • via narkotikasprutor

2. Texten är lättläst och ordnings­ följden är logisk.

Storleken och formen talar om vilken funktion benet har

Människans skelett

kulled

hjässben

Tarmbakterier i badvattnet kan orsaka magsjuka om man sväljer det.

pannben

Benen i våra lemmar är specialiserade för rörelse. De liknar långa rör med tjocka ändar. Formen gör att de är lätta men starka.

Benen i hand- och fotleder är små och påminner om kuber. Handflatorna, fingrarna och fötterna består också av små ben. Skallen är uppbyggd av platta ben som skyddar hjärnan. Bröstbenet och revbenen bildar bröstkorgen som skyddar hjärtat och lungorna.

tinningben

nackben

110

Kroppens regleringssystem

111

näsben överkäksben

halskotor

underkäksben nyckelben

Lederna håller ihop benen

strålben

När vi rör oss eller byter ställning måste lemmarna eller bålen böja eller vrida sig. Det sker med hjälp av lederna där benen rör sig mot varandra. I en led möts två eller flera ben. Deras ledyta är täckt av segt brosk så att benen lättare kan glida mot varandra.

Det finns flera typer av leder. Leden i armbågen är en gångjärnsled som gör att vi kan böja och sträcka armen. Den typ som finns i axeln och höften är en kulled, som kan röras åt alla håll.

Vissa ben, till exempel bröstbenet och revbenen är fästa vid varandra med brosk. Skallbenen är ihopväxta med varandra men fogarna mellan benen är synliga.

Bakterietypen Staphylococcus aureus, som syns på bilden, lever på huden.

skulderblad

överarmsben

3. Bilderna väcker nyfikenhet och stöder texten.

bröstkotor revben ländkotor

armbågsben

höftben

bröstben

Människan kan göra akrobatiska rörelser med hjälp av skelettet, musklerna och lederna.

svansben handlovsben mellanhandsben

Knäledens uppbyggnad

fingerben

g ån gjär nsle d lårben

ledkapsel – innehåller ledvätska

knäskål

skenben ledband – förenar benen

vadben

vristens ben

ledvätska – smörjer ledbrosket

mellanfotsben hälben

ledbrosk

tåben

ben märghåla

Datortomografibild av knäleden.

60

Uppbyggnads och livsfunktioner

LÄ S

M E

4. Varje avsnitt avslutas med Att minnas. Det ger dig en snabb repetition av det viktigaste i avsnittet.

ATT MINNAS

• Ljuset bryts i ögat och tolkas till en bild i hjärnan.

• Näthinnans tappar registrerar färger och detaljer.

• Pupillen kan vidgas och dras ihop. Den avgör hur mycket ljus som släpps in i ögat.

• Näthinnans stavar fungerar i skymning och mörker, men de kan inte urskilja färger.

• Linsen bryter ljuset så att bilden faller på näthinnan bak i ögat.

• Djupseendet beror på att ögonen pekar rakt framåt och ser lite olika bilder.

• Syncellerna i näthinnan skickar nervimpulser längs synnerven till hjärnan.

UPPGIFTER

3. Det mångsidiga synsinnet

Vad heter delarna 1–10 i ögat?

Förklara varför människan kan a) se färger b) se bra både på nära håll och på avstånd c) se djup d) se ganska bra i svag belysning e) känna igen ett ansikte som hon har sett tidigare.

5

1 2

4. Ett synintryck uppstår

6

3

Förklara vad som händer i ögonen och hjärnan när du läser den här uppgiften. Använd åtminstone följande ord i ditt svar:

4 8

7

10

Så här ska du göra: 1. Blunda med högra ögat.

2. Titta på glaset med vänstra ögat på ett avstånd av cirka 20 centimeter.

3. För blicken från glaset till siffran 1, sedan till siffran 2 och så vidare.

4. När glaset på bilden försvinner har du hittat blinda fläcken i vänster öga, det vill säga det område i näthinnan som saknar synceller.

5. Vid vilken siffra ser du inte glaset längre?

Para ihop delarna med rätt beskrivning.

1. leder elektriska impulser från a) lins syncellerna till hjärnan b) synnerv 2. ändrar linsens form c) strålkropp 3. del av ögat där syncellerna d) iris finns e) näthinna 4. reglerar hur mycket ljus det kommer in i ögat 5. bryter ljuset som kommer in i ögat så att det faller på näthinnan

102

3

4

5

Människan ser världen i färger och tredimensionellt Insekter och fåglar har förmåga att se färger. De behö­ ver färgseendet till exempel för att hitta blommande växter och mogna frukter och bär. Däggdjur har i all­ mänhet inte så välutvecklat färgseende. Till exempel hundar har bra luktsinne och skarp hörsel och dessutom är de bra på att uppfatta rörelser. Tidigare trodde man att hundar inte ser annat än olika gråtoner men de kan också urskilja gult och blått.

Människans färgseende utvecklades på den tiden när hon bodde i regnskogar och mest åt frukter. Fruk­ terna mognar under hela året i tropikerna och därför hade människor nytta av att kunna avgöra vilka som var mogna utifrån färgen.

Våra tidiga förfäder var primater som klättrade bland trädkronorna. Då var det viktigt att kunna bedö­ ma avståndet mellan grenarna, att hoppa tillräckligt långt och att gripa tag om en ny gren i exakt rätt ögon­ blick.

Småningom utvecklades primaterna till jägare som levde på savannen. De hade också nytta av bra djup­ seende, i synnerhet sedan de hade lärt sig att jaga med spjut och andra kastvapen.

Uppgifter 1. Varför behövde våra förfäder färgseende?

2. Vilken nytta hade våra förfäder av djupseende?

Klättrare och jägare har nytta av djupseende

3. Vilka saker skulle vara svåra eller omöjliga för dig om du skulle sakna färgseende och djupseende?

Ögonens placering påverkar djupseendet och storleken på synfältet. Många växtätare har ögonen på sidorna av huvudet. På det viset ser de åt nästan alla håll och det är lätt för dem att upptäcka fiender som kommer bak­ ifrån. Hos rovdjur är det vanligt att ögonen sitter framtill på huvudet. Det begränsar deras synfält till omkring 180 grader men i stället har de bra djupseende och kan avgöra avstånd i nästan hela synfältet. Det är en stor fördel när det gäller att snabbt bedöma hur långt det är till ett byte som springer undan.

Mantisräkor som lever i varma hav har ovanligt välutvecklad syn. Ögonen sitter på skaft på huvudet och kan röra sig oberoende av varandra. Mantisräkor har sexton typer av synceller i stället för de stavar och tre sorters tappar som människan har. Därför kan de se sådana färger som vi inte ens kan föreställa oss. Vissa synceller uppfattar också ultravioletta färger.

5. Testa blinda fläcken

2. Ögats delar har olika uppgifter

2

…

OM

retning, syncell, nervimpuls, förnimmelse och tolkning.

9

1

RA

61

Förmågan att se färger är uråldrig

Synen är ett samarbete mellan ögonen och hjärnan

1. Ögats delar

5. Det finns upp­gifter i slutet av varje avs­ nitt. Du hittar svar till de två första i den inledande tex­ ten, bildtexterna eller under rubriken Att minnas.

Skelettet: • stöder kroppen • ger rörliga lemmar • skyddar inre organ • benmärgen bildar blodkroppar • lagrar kalk • ger kroppen form

6. På sista sidan i varje avsnitt hittar du rubriken Läs mera om ... Där kan du få intressant tilläggsinformation och fler uppgifter att lösa.

6

7

8

9

10

11

12

13 14 15

7. Bak i boken finns avsnittet Begrepp.

Där kan du läsa vad termer som används i texten betyder.

Kroppens regleringssystem

103

3

Innehåll I Människan är flercellig

1 Många skeden i människans utveckling

.........6

Uppgifter.............................................................................12 Läs mera om........................................................................13

2

Kroppen är uppbyggd av celler........................14 Uppgifter.............................................................................20 Läs mera om........................................................................21

3 Kroppen växer då celler delar sig

....................22

Uppgifter.............................................................................26 Läs mera om........................................................................27

II Uppbyggnad och livs­ funktioner

4 Maten spjälkas i matsmältningssystemet

....28

Uppgifter.............................................................................34 Läs mera om........................................................................35

5 Blodet transporterar ämnen och värme

.......36

Uppgifter.............................................................................40 Läs mera om........................................................................41

Hjärtat och blodkärlen bildar 6 cirkulationssystemet

................................................42

Uppgifter.............................................................................48 Läs mera om........................................................................49

7

Andningssystemet tar upp syre och för bort koldioxid ...........................................50 Uppgifter.............................................................................55 Läs mera om........................................................................57

8

Skelettet och musklerna ger kroppen rörlighet......................................................58 Uppgifter.............................................................................66 Läs mera om........................................................................67

9

Levern och njurarna tar hand om skadliga ämnen..................................................68 Uppgifter.............................................................................72 Läs mera om........................................................................73

4

10

Hormoner har kemisk inverkan på kroppen..............................................................74 Uppgifter........................................................................80 Läs mera om...................................................................81

III Kroppens reglerings­ system

Nervsystemet styr funktioner 11 i kroppen

...................................................................82

Uppgifter........................................................................88 Läs mera om...................................................................89

12 13

Sinnena informerar om omgivningen.......90 Uppgifter........................................................................96 Läs mera om...................................................................97

Synen är ett samarbete mellan ögonen och hjärnan............................................98 Uppgifter......................................................................102 Läs mera om.................................................................103

14 15

Huden är kroppens största organ.............104 Uppgifter......................................................................108 Läs mera om.................................................................109

Kroppen försvarar sig mot mikrober.......110 Uppgifter......................................................................116 Läs mera om.................................................................117

orsakar skillnader 16 Könshormoner mellan könen

........................................................118

IV Fortplantning och ärftlighet

Uppgifter......................................................................124 Läs mera om.................................................................125

ny individ skapas då 17 En könsceller förenas

..............................................126

Uppgifter......................................................................132 Läs mera om.................................................................133

och miljöfaktorer 18 Arvsanlag påverkar våra egenskaper

.............................134

Uppgifter......................................................................140 Läs mera om.................................................................141

Begrepp...................................................................142

Innehåll

5

1

Många skeden i människans utveckling Har du någon gång funderat på varför människan har hörn­ tänder eller svansben? Våra förfäder var byggda på ett sätt som passade in i deras livs­miljö.

De vassa hörntänderna behöv­ de de till att slita loss råa kött­ stycken från sina byten. Svan­ sen var till nytta då de rörde sig bland träden. Den moderna människan har aldrig haft svans men svansbenet är en sista rest av svansen hos våra föregångare.

6

Människan utvecklades i Afrika Människans evolution eller utveckling startade i Afrika för 6–7 miljoner år sedan. Då hade människor och apor en gemensam förfader men sedan började människan och schimpansen utvecklas åt olika håll.

Den första grenen i människans släktträd kallas apmänniska. Apmänniskorna levde på savannen och gick på två ben.

Apmänniskorna gav med tiden upphov till föl­ jande släktgren, de första äkta människorna. Fors­ karna tror att de här människorna hade ett språk med gester och ljud. De kunde också hantera eld och an­ vända den till att värma sig och laga mat.

Gorillan, schimpansen och människan räknas som högre primater.

Dvärgschimpansen, som också kallas bonobo, och schimpansen som du ser på bilden är människans närmaste nu levande släktingar.

Den moderna människan – den enda nu levande arten i sitt släkte Den människotyp som vi tillhör kallas den moderna människan (Homo sapiens). Vår familj utvecklades i Afrika. De äldsta fossilen av den moderna människan är omkring 200 000 år gamla och har hittats i östra Afrika. När klimatet i Afrika förändrades började små grupper av Homo sapiens flytta och spred sig över jorden för omkring 65 000 år sedan.

De människor som kom till Europa utvecklades i en annan riktning och blev en människoform som kallas neandertalmänniskan (Homo neanderthalensis).

Neandertalmänniskan och den moderna människan levde länge sida vid sida. Med tiden försvann nean­ dertalmänniskan, det vill säga hon är utdöd. Man vet inte med säkerhet varför hon dog ut men den moder­ na människan hade troligen lättare att anpassa sig till förändringar i livsmiljön. Man tror att den den mo­ derna människan överlevt tack vare en mer mång­ sidig kost och en högre utvecklad teknologi än vad neandertalmänniskorna hade. Den moderna män­ niskan är alltså den enda levande människoarten.

Därför kallas den moderna människan helt enkelt människa.

Människan – en art bland däggdjur Människan hör till djurriket som omfattar 1,4 miljo­ ner kända arter. Människan har ett inre skelett och därför räknas hon till djurgruppen ryggradsdjur.

Människan har i likhet med andra däggdjur inre befruktning och fosterutvecklingen sker i livmodern.

Mellan fostret och moderkakan i mammans livmoder går en navelsträng som transporterar ämnen till och från fostret. Efter förlossningen utsöndrar honorna mjölk och diar sina ungar.

De däggdjur som kan gripa tag om föremål mel­ lan tummen och fingrarna kallas primater. Till de högre primaterna hör apor, till exempel markattor och babianer. Människan och människoapor, det vill säga gibboner, orangutanger, schimpanser och goril­ lor, är också högre primater. Den moderna människan har högre intelligens än de andra människoaporna.

Hon kan gå på två ben och har ett språk.

Människan är flercellig

7

Människan har en varierad kost Människans matsmältningskanal har utvecklats under evolutionens gång och kan spjälka föda från både växter och djur. Människan är alltså allätare.

Människan är den enda varelsen som tillreder maten.

Vi kan lättare ta tillvara energin ur tillredd mat än ur rå mat, eftersom blodkärlen i tarmväggarna har lättare att suga upp näringen ur tillredd mat. Det har i sin tur lett till att den moderna människans hjärna har utvecklats och blivit större än hos andra primater. En annan fördel med att tillreda maten är att många sjukdomsalstrande organismer dör då den upphettas.

Människan har förmågan att reglera temperaturen Den moderna människan bor nästan överallt på jor­ den. Att hon lyckats med det beror bland annat på att hon är jämnvarm i likhet med andra däggdjur och fåglar. Jämnvarma djur har alltid samma kropps­ temperatur oberoende av omgivningens temperatur.

Vår kroppstemperatur ligger omkring 37 °C. Kroppen har flera mekanismer som effektivt styr värmeregleringen. Den producerar mycket värme i till exempel musklerna och då blodet transporterar värme runt i kroppen värms till och med fingrar och tår. Överlopps värme avges via huden och utandnings­ luften. Att svettas och låta svetten avdunsta är ett ef­ fektivt sätt att kyla ner sig.

I kallt väder börjar vi lätt frysa. Då minskar värmeförlusten via huden och snart börjar vi huttra.

Huttrandet beror på sammandragningar i musklerna som producerar mera värme. Ett annat sätt att slippa frysa är att klä sig varmt. Tack vare effektiv värme­ reglering och med lämpliga kläder kan människan bo i både tropiska och kalla områden.

Människan är social och intelligent Människan och hennes släktingar bland primaterna är flockdjur, vilket betyder att de lever tillsammans med andra individer av samma art. Människan är den enda av dem som har ett talspråk och kan sam­ tala med andra människor.

Människans hjärna är stor i förhållande till kropps­ storleken och dessutom är den kraftigt veckad. Män­ niskohjärnan består av fler nervceller och har fler förbindelser mellan cellerna än hjärnan hos andra primater. Därför kan vi lära oss nya saker, lagra infor­ mation och minnas. Hjärnan är indelad i områden med olika funktioner. Ett sköter till exempel om för­ mågan att tala och ett annat bearbetar information.

Vår talförmåga anses också bero på att röstorganet är annorlunda byggt hos människor än hos andra pri­ mater. Människans struphuvud är större och ligger längre ner i halsen så att vi kan producera ljud.

Människans tänder är anpassade till att bita av och tugga sönder föda från både växter och djur.

Människan har två uppsättningar tänder. När barnets första tänder lossnar växer de permanenta tänderna fram. De nya tänderna växer inte. Hos gnagare, som är växtätare, växer tänderna hela livet. De måste gnaga på växter för att tänderna ska nötas och bli vassa.

8

Inuiterna på Grönland har anpassat sig till att leva där det är kallt. De traditionella kläderna är tillverkade av skinn och skyddar mot kyla.

Människor som bor nära ekvatorn har mycket pigment i huden och därför är deras hud mörk. Pigmentet fungerar som ett skydd mot de skadliga ultravioletta strålarna från solen.

Människan är flercellig

9

Människan lever länge Alla däggdjurshonor sköter om sin avkomma men ungarna växer snabbt och frigör sig tidigt från mam­ man. Människan tar däremot hand om sina barn flera år, för deras kroppar och hjärnor utvecklas lång­ samt. Under det första levnadsåret fördubblas hjär­ nans storlek och den fortsätter växa i tio år. Den långa barndomen är ett typiskt drag för människan.

Människan lever längre än många andra dägg­ djur. I Finland lever folk tills de är omkring 80 år gamla. Schimpansen, som är människans närmaste släkting, blir bara 40–50 år i vilt tillstånd.

Fosterutvecklingen tar nio månader hos både människan och gnun. Men gnuns unge kan springa redan några minuter efter födseln. Barn brukar lära sig gå först som ettåringar.

Att fiska har länge hört till människans kultur.

De kunskaper och färdigheter som hör ihop med fiske överförs från en generation till en annan genom att titta på och göra likadant.

10

Kulturell evolution beskriver hur kulturen överförs Kultur är sådana aktiviteter som hör ihop med människor. Dit hör bland annat traditioner, språk, värderingar, kunskaper och färdigheter. Teknologi är också en del av kulturen. Inom teknologin sysslar man med forskning och utveckling av material, verk­ tyg och maskiner och hur de ska användas.

Kulturer skiljer sig lite från varandra i olika delar av världen. Människan känner sig hemma i en miljö där kulturen är bekant.

Då kulturen överförs till nästa generation och förändras kan vi tala om en kulturell evolution.

Genom den kulturella evolutionen blir kunskaperna och färdigheterna större för varje generation. Män­ niskans biologiska evolution hänger inte med i den snabba takt som den kulturella evolutionen har.

Människan har varit tvungen att röra sig mycket under hela den biologiska evolutionen och därför har kroppen behov av rörelse. När tekniken har utveck­ lats har hon blivit allt mer stillasittande. Därför ökar problemen bland annat i rörelseorganen och med ämnesomsättningen.

Människans släktträd Schimpans

Den moderna människan utvecklades för 200 000 år sedan

Gorilla

Neandertalmänniskan levde för 28 000–200 000 år sedan

Andra arter inom släktet människor

Flera arter av primater De första människorna utvecklades för 4–5 miljoner år sedan Forskarna känner inte till alla skeden i människans evolution.

Varje nytt fossilfynd ger bättre kunskaper om hur människan har utvecklats.

Primaterna utvecklades för 6–7 miljoner år sedan

ATT MINNAS

Många skeden i människans utveckling • Människans evolution började i Afrika för 6–7 miljoner år sedan.

• Det har funnits flera arter av människor men alla utom den moderna människan är utdöda.

• Människan är ett däggdjur. Fostret utvecklas i livmodern. Modern diar det nyfödda barnet och tar hand om det.

• Människan äter föda från både växter och djur.

• Människan är jämnvarm och kroppstemperaturen ligger kring 37 grader.

• Människan har en stor, veckad hjärna. Därför kan hon lära sig och komma ihåg mycket.

• Människan är den enda varelsen som har ett talspråk.

Människan är flercellig

11

UPPGIFTER

1. Människan och schimpansen Jämför människan och schimpansen. a) Hur skiljer sig arterna från varandra? b) Vilka likheter har arterna?

2. Människans släktträd Studera släktträdet på föregående sida och svara på frågorna. a) Vilken av de nu levande arterna är närmast släkt med människan? b) Vilken av de utdöda arterna är närmast släkt med människan?

3. Viktiga begrepp Para ihop begreppen med rätt beskrivning. a) evolution 1. Djur som har jämn b) allätare kroppstemperatur c) jämnvarm oberoende av d) flockdjur omgivningens e) utdöd temperatur.

2. Arten har försvunnit helt från jorden.

3. Djur som lever med andra djur av samma art.

4. Djur som äter både växt- och djurföda.

5. En art förändras och anpassar sig till förändringar i miljön.

4. Kultur a) Vad hör ihop med biologisk evolution och vad hör ihop med kulturell evolution? talspråk, struphuvudets uppbyggnad, veckad hjärna, tavla, att gå på två ben, att sjunga, tändernas uppbyggnad, svansben, effektiv värmereglering, att använda dator. b) Sök fram information om kulturell evolution hos andra djurarter.

12

5. Den moderna människan – Homo sapiens Sammanställ en beskrivning av arten Homo sapiens. Ta med den moderna människans kännetecken, livsmiljö, utbredning på jorden, mat, rörelse, förökning och beteende.

6. Framtidens människa Arbeta i grupper.

Föreställ er att människor åker ut i rymden med en rymdfarkost. Avsikten är att de ska grunda en koloni på en annan planet. Resan dit tar 60 år.

Fundera tillsammans på följande och berätta om ert resultat för de andra grupperna: a) Vilka personer är lämpliga att skickas iväg? (ålder, kön, yrke) b) Hur förser man människorna ombord på rymdfarkosten med mat, vatten och syre så det räcker under hela resan? c) På den nya planeten finns inga fossila bränslen.

Vilka energikällor skulle de inflyttade kunna använda? d) Vilka förändringar i miljön skulle människorna troligen behöva anpassa sig till? e) Hur skulle människans evolution gå: Hurdana egenskaper skulle utvecklas hos människan? f) Vad annat borde man tänka på under resan och på den nya planeten?

7. Jämförelse mellan förfäder Sök fram information om förmänniskan, den första äkta människan och neandertalmänniskan. Använd följande sökord: förmänniska (Australopithecus), den upprätta människan (Homo erectus) och neandertalmänniska (Homo neanderthalensis).

Ta reda på följande för alla tre arterna: typiska drag, föda, livsmiljö, användningen av redskap.

Sammanställ svaret i en tabell.

M E

LÄ S

RA

…

OM

Människa 2.0 Mycket bra men inte perfekt

Typfel 3 hos människan: fortplantningen

Den moderna människan är intelligent och medveten om sig själv och sina styrkor. Människan är liksom andra djur långt ifrån perfekt. Människan har flera typfel. Utan dem skulle människan vara ännu bättre anpassad till miljön och leva längre. Här nedanför kan du läsa några förslag till förbättringar hos människa 2.0.

Fortplantningen är krävande och går långsamt hos människan. För att kunna skaffa barn måste man hitta en lämplig partner av motsatt kön. Graviditeten tar nio månader och är en stor kraftansträngning för kvinnan.

Det skulle vara mycket enklare att producera avkomma utan spermier i ett laboratorium. Ett annat alternativ skulle vara att använda en konstgjord livmoder utanför kroppen i stället för kvinnans livmoder. Då skulle kvinnan slippa genomgå den långa graviditeten och förlossningen.

Typfel 1 hos människan: hjärnan Människans hjärna har ingen sökmotor som den på nätet.

Ibland strejkar hjärnan och vi kommer inte på saker hur mycket vi än tänker efter. Då skulle det vara bra att ha ett externt minne där man skulle kunna lagra kunskap precis som på en extern hårdskiva eller en molntjänst.

Typfel 2 hos människan: sinnen Trots att människans sinnen är mångsidiga har de flera brister. Till exempel orienteringsförmågan är ganska dålig och vi går lätt vilse. Speciellt lätt är det att tappa bort sig i mörker. Många fåglar kan orientera efter jordens magnetfält men den förmågan saknar vi människor.

Skulle man kunna förbättra orienteringsförmågan genom att koppla en elektronisk gps-apparat till hjärnan? Eller skulle människan få bättre mörkerseende med cyborgteknik?

Uppgifter 1. Hitta på ännu ett typfel som du tycker att människan har. Ge ett förslag till förbättring.

2. Fundera på vilka problem som skulle kunna uppstå om människan bättras på.

3. Ta reda på hur man har använt cyborgteknik på människor.

Cyborgteknik går ut på att man opererar in elektroder i hjärnan på en människa eller ett djur.

Genom att koppla elektroderna till en dator kan man styra till exempel en konstgjord hand.

Människan är flercellig

13

2

Kroppen är uppbyggd av celler

Amöban i mikroskopet är upp­ byggd av en enda cell. Inne i den sker allt som behövs för att amöban ska hållas vid liv.

Människan består däremot av en stor mängd celler. Därför är människan mycket större än en amöba. Våra celler är dessutom specialiserade för olika upp­ gifter. Till exempel muskelceller skapar rörelser och nervceller förmedlar information.

14

Människan är en flercellig organism Människokroppen är uppbyggd av omkring 60 000 miljarder celler. Det är nästan 10 000 gånger mer än antalet människor på jorden. Cellerna är så små att man behöver ett mikroskop för att kunna studera dem.

Cellerna har nytta av att vara små. Avstånden är korta och då kan ämnen enkelt transporteras både inne i cellen och mellan cellen och omgivningen.

Sädescellerna och de röda blodkropparna är kroppens minsta celler. Kvinnans äggceller är störst. Äggcellen måste vara stor för den innehåller näring som fostret behöver under de första dagarna. Muskeloch nervcellerna är de längsta cellerna. Nervcellernas förgreningar kan vara över en meter långa.

Kroppens celler är i grunden likadana Cellerna varierar i form, storlek och uppgift men deras grundstruktur är likadan och de fungerar lika­ dant. Cellen omges av ett tunt cellmembran som skyddar cellen och reglerar hur ämnen passerar in och ut ur cellen. Inne i cellen finns cytoplasma. Det består till största delen av vatten.

I cytoplasmat finns många små celldelar som kallas organeller. Till exempel mitokondrierna är organeller. I organellerna produceras och omvandlas ämnen till en sådan form som cellen kan använda.

Där bryts också skadliga och onödiga ämnen ner.

Alla kroppens celler, utom röda blodkroppar och blodplättar, har en cellkärna. Kärnan innehåller kromosomer som består av arvsmassa eller gener.

Generna styr allt som händer i cellen.

kärna

Cellens grundstruktur kromosomer

cytoplasma

cellmembran

mitokondrie

fingerspets hand

mitokondrie hudceller

syns med blotta ögat

syns i ljusmikroskop

DNAmolekyl

vattenmolekyl

syns i elektronmikroskop

Människan är flercellig

15

Människan har 46 kromosomer i cellerna Generna finns i kromosomerna inne i cellkärnan.

Människan har 23 par kromosomer i sina celler, sam­ manlagt alltså 46 kromosomer. Den ena kromoso­ men i paret kommer från mamman och den andra från pappan. Varje art har ett visst antal kromosomer.

Till exempel schimpansen har 48 kromosomer i sina celler och vargen har 78 kromosomer.

I allmänhet kan man inte se kromosomerna ens i mikroskop. Men under celldelningen drar de långa kromosomtrådarna ihop sig och då kan man studera dem i mikroskop.

Kromosompar nummer 23 hos människan är könskromosomer. Det finns två sorters könskromo­ somer och de kallas X och Y. Benämningen köns­ kromosom kommer sig av att de här kromosomerna bestämmer om en befruktad äggcell ska bli en flicka eller en pojke. En kvinna har 44 vanliga kromosomer och två X-kromosomer. En man har 44 vanliga kro­ mosomer, en X- kromosom och en Y-kromosom.

När man vill studera kromosomer tar man först ett blodprov. Sedan separerar man vita blodkroppar ur blodet och tar fram kromosomer ur de vita blodkropparna.

Kromosomerna färgas och sedan grupperas de enligt storlek. På bilden ser du människans 23 par kromosomer.

16

Kromosomerna bär på DNA Kromosomerna innehåller långa trådar av DNA eller deoxiribonukleinsyra. DNA- molekylen liknar en spiralvriden stege med två långa sidor och korta steg­ pinnar mellan dem.

Det finns cirka två meter DNA i varje cell i krop­ pen. För att DNA-stegen ska få plats i cellkärnan är den finurligt ihoppackad. DNA är den molekyl som bär på individens genetiska information. En gen är en bit av DNA. Generna bär på information om vårt utseende, till exempel hudfärgen och om vi har fräknar.

Man uppskattar att en cell innehåller omkring 23 000 gener. Hos individer som är nära släkt är en stor del av generna likadana. Det är till exempel bara några procent av människans och schimpansens gener som är olika.

Kromosom, DNA och gen

kärna cell

Cellerna behöver råvaror och energi

Energin i maten kommer från den ljusenergi som växterna har bundit i fotosyntesen.

Cellerna behöver råvaror för att kunna bygga upp ämnen. De tar råvarorna ur näringsämnena i maten.

Cellerna får också energi till sina livsfunktioner ur födan.

Först spjälkas näringsämnena till små molekyler i matsmältningskanalen så att de kan överföras till blodet. Sedan transporteras molekylerna med blodet till cellerna. Där sammanfogas molekylerna till sådana ämnen som behövs i cellerna. Samtidigt bildas också onödiga och till och med skadliga ämnen. De trans­ porteras med blodet ut ur cellerna och utsöndras ur kroppen.

Fett och socker innehåller mycket energi men för att cellerna ska kunna använda energin måste den ha rätt form. De energirika ämnen som kroppen behö­ ver bildas i mitokondrierna. Under processen, som kallas cellandning, reagerar socker med syre. I reak­ tionen bildas också koldioxid och vatten och sam­ tidigt frigörs energi som cellerna kan använda.

kromosom

Cellandningen sker i mitokondrierna

DNA

gen Formel för cellandningen: socker + syre koldioxiod + vatten + energi C6H12O6 + 6 O2 6 CO2 + 6 H2O + energi

Människan är flercellig

17

Ämnen transporteras in och ut ur cellen

Enzymer påskyndar kemiska reaktioner

För att en cell ska fungera måste ämnen släppas in och ut ur cellen hela tiden. Små molekyler som vat­ ten-, koldioxid- och syremolekyler kan enkelt ta sig genom cellmembranet. Molekylerna sprids till den sida av cellmembranet där det finns mindre av dem.

Den transporten kräver ingen energi.

Då proteiner och andra stora molekyler trans­ porteras genom cellmembranet går det åt energi. Det krävs också energi till att flytta molekyler till den sida av cellmembranet som redan har mycket molekyler.

Genom kemiska reaktioner i cellen bryts en del ämnen ner och nya ämnen byggs upp. Alla de reak­ tioner som pågår i en cell kallas cellens ämnes­ omsättning.

För att ämnesomsättningen ska fungera behövs enzymer. Enzymerna är proteiner som underlättar kemiska reaktioner. Utan dem skulle de kemiska reaktioner i cellerna ta alltför lång tid. Det skulle till exempel ta tiotals år att spjälka maten om det inte fanns enzymer i matsmältningskanalen. Varje reak­ tion i en cell påverkas av ett visst enzym. Därför finns det massvis av enzymer i cellerna.

Ett enzym varken bryts ned eller förändras i en reaktion. Därför kan enzymet användas på nytt när en reaktion är klar. Vissa enzymer behöver ett speciellt vitamin eller mineral för att fungera. Det är orsaken till att vi måste få i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler med maten.

Vatten transporteras in i cellen

I mjölk med låg laktoshalt har mjölksockret spjälkats med hjälp av enzymet laktas. cellmembran

vattenmolekyl

cellens utsida

cellens insida

Det finns mera vattenmolekyler på cellens utsida än på insidan. Vattenmolekyler passerar in i cellen och då utjämnas skillnaden mellan ut- och insidan.

18

Enzymer bygger upp och bryter ner molekyler som ska förenas

produkt

uppbyggande enzym produkter

Reaktionen startar då en eller flera molekyler binds till enzymets yta.

Molekylerna omvandlas till en produkt i reaktionen. När reaktionen är klar släpps produkterna från enzymet som kan användas på nytt i en ny reaktion.

molekyl som ska spjälkas

spjälkande enzym

Enzymerna i kroppen fungerar bäst vid 37 grader. Enzymerna börjar förstöras när vi har hög feber och kroppstemperaturen stiger över 42 grader. Vid låg kroppstemperatur fungerar enzymerna långsammare.

ATT MINNAS

Kroppen är uppbyggd av celler • Människans celler liknar djurens celler.

• Cellerna behöver näringsämnen och energi.

• Cellen omges av ett cellmembran som kontrol­ lerar vad som kommer in i och ut ur cellen.

• Energin från maten omvandlas i mitokondrierna till en sådan form som cellerna kan använda.

• Cellkärnan innehåller arvsmassa eller gener som styr allt som händer i cellen.

• Enzymer är ämnen som bryter ner och bygger upp ämnen i cellerna.

• Generna bestämmer hurdana egenskaper vi får, till exempel ögonfärg.

Människan är flercellig

19

UPPGIFTER

1. Djurcell

6. Studera celler från munhålans slemhinnor

a) Rita en djurcell i häftet och skriv namnet på delarna: cellmembran, cytoplasma, kärna och mitokondrie. b) Alternativ: Forma en djurcell av modellera eller bygg den av papper, papp eller något annat material. Fotografera modellen och skriv namnen på de delar som nämns i uppgift a.

Det här behövs: • ett ljusmikroskop • ett objektglas • ett täckglas • en bomullspinne • en pipett • 1-procentig metylenblått (färgämne)

2. Begrepp som hör ihop med cellen

Så här ska du göra: 1. Skrapa försiktigt på insidan av kinden (på slemhinnan i munnen) med bomullspinnen.

2. Rör runt bomullspinnen på objektglaset så cellerna lossnar.

3. Droppa en droppe metylenblått på cellprovet.

4. Lägg på ett täckglas. Du lyckas bäst om du först ställer täckglaset i 45 graders vinkel i kanten av droppen och sedan låter du glaset försiktigt falla ner över provet.

5. Studera provet i mikroskopet.

6. Rita en cell och skriv namnet på de celldelar som du ser i mikroskopet.

Skriv följande begrepp i storleksordning från största till minsta: människa, gen, kärna, cell, kromosom.

3. Begrepp Para ihop. a) DNA b) kromosom c) gen d) könskromosom

1. X- och Y-kromosom 2. människan har 23 par i cellerna 3. människan har omkring 23 000 4. bygger upp kromosomer

1.

2.

3.

4.

4. Energi åt cellerna a) Du får energi (socker) när du äter en choklad­ stång. Förklara hur dina celler omvandlar energin till en sådan form att de kan använda energin. b) I vilken reaktion binder växtens celler solenergi? c) Hur förklarar du att energin i all mat ursprungligen kommer från solen?

5. Så här fungerar ett enzym Det här behövs: • modellera i olika färger Så här ska du göra: Bygg två modeller som visar hur ett enzym fungerar. Det ena modellen ska visa hur en molekyl byggs upp och den andra hur en molekyl bryts ned. Fotografera eller spela in en video som visar hur enzymet fungerar.

20

Svara på frågorna. a) Vilka uppgifter har de celldelar som du har skrivit namn på? b) I provet syns mörkblå prickar som är betydligt mindre än cellen. Vad är prickarna? c) Hur många gånger större är cellerna i mikro­ skopet än de är i verkligheten?

M E

LÄ S

RA

…

OM

DNA är en speciell molekyl DNA bär på information Det finns tre orsaker till att DNA är en så speciell molekyl. För det första bär DNA:et en enorm samling av information i generna. Där finns information om till exempel antalet tår och öronens utseende. För det andra kan DNA kopieras i cellerna. Då celler delar sig kopieras arvsanlagen. Sedan överförs de från en generation av celler till nästa och vid befruktningen överförs arvsanlagen till en ny individ. Den tredje orsaken är att informationen i DNA förändras, det vill säga där sker mutationer. Mutationer är nödvändiga för att arter ska utvecklas, alltså för evolutionen. Mutationer kan leda till nya egenskaper som organismerna har nytta av då de ska anpassa sig till olika miljöer.

Likadan grundstruktur i DNA hos alla arter DNA-molekylen liknar en stege. Ramen på stegen, det vill säga de två strängarna, består av socker och fosfat.

Strängarna sitter ihop med varandra genom stegpinnar som är uppbyggda av två baser. Det finns fyra baser: adenin, tymin, guanin och cytosin. Baserna parar ihop sig med varandra så att adenin och tymin bildar ett baspar och cytosin och guanin ett annat baspar.

Proteinerna som cellerna behöver, till exempel enzymer, är uppbyggda av aminosyror. Hur proteinerna ska byggas upp finns beskrivet i generna.

Alla arter har likadant byggda DNA-molekyler och de har samma kodspråk för hur proteiner ska byggas upp. Det anses vara ett starkt bevis på att alla organismer härstammar från de första cellerna och har utvecklats genom evolutionen. Kartläggningen av generna pågår hela tiden. Man har lyckats kartlägga generna hos tusentals arter vilket betyder att man känner till deras DNA-kod eller i vilken ordning baserna är placerade.

I dag kan man ändra arvsanlagen genom att flytta en gen från en art till en annan. Det kallas genmodifiering eller genmanipulation. Man kan till exempel överföra den gen som står för insulinproduktionen hos människan till ett djur eller till en bakterie. På det sättet kan man få djuret eller bakterien att framställa insulin och använda det vid behandling av diabetes.

Uppgifter: 1. Vad är det för nytta med att a) DNA kan kopieras b) informationen i DNA kan förändras?.

2. På skissen ser du den ena strängen i en DNA-molekyl. Rita av den i häftet och rita sedan den sträng som saknas.

C

fosfat

C

G

T

A

G

C

T

A

A

T

T

G

T

A

G

A

3. Hur är det möjligt att överföra en gen från en art till en annan? Motivera svaret.

socker baser:

C

cytosin

T

tymin

G

guanin

A

adenin

Människan är flercellig

21

5

Blodet transporterar ämnen och värme Vårt blod är en lyxmiddag för en mygghona. Blodet cirkulerar överallt i kroppen, också strax under hudens yta. Därför kan myggan välja fritt var den vill sticka. Eftersom blodet är flytande kan den enkelt suga i sig av det genom sin sugsnabel. Blodet innehåller många näringsämnen som myggan använder som byggnads­ material i äggen. Det finns ingen risk att blodet klumpar sig då en mygga biter, för myggans saliv innehåller ämnen som gör att blodet inte stelnar.

36

Blodet består av plasma och blodkroppar En vuxen människa har fyra till fem liter blod. Lite mer än hälften består av blodplasma och resten är blodkroppar. Blodplasman är flytande och består till största delen av vatten. Den transporterar närings­ ämnen, salter och hormoner till cellerna. Plasman transporterar också onödiga eller skadliga ämnen som bildas i ämnesomsättningen från cellerna, bland annat koldioxid.

Det finns tre typer av blodkroppar: röda blod­ kroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Alla tre typerna bildas i benmärgen i kroppens platta ben, till exempel i höftbenen och revbenen.

Röda blodkroppar transporterar syre Största delen av blodkropparna är röda blodkroppar.

De innehåller hemoglobin som ger blodet den röda färgen. Hemoglobinet binder syre och koldioxid. De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till cellerna. De tar också upp en del av koldioxiden från cellerna och transporterar den till lungorna.

Hemoglobin innehåller järn. Om man inte får tillräckligt med järn ur maten kan man få anemi, vilket betyder att man har brist på järn. Blekhet, trött­ het och allmän svaghet är vanliga tecken på anemi.

Det beror på att blodet inte transporterar tillräckligt med syre.

De röda blodkropparna är runda, platta celler som är lite tunnare i mitten än på kanterna. Tack vare formen har de röda blodkropparna stor yta som kan binda syre. Eftersom de är runda transporteras de lätt med blodet, de fastnar inte i varandra och täpper inte till tunna blodkärl. De tjocka kanterna gör blod­ kropparna stabila och hållbara. Röda blodkroppar lever bara 3–4 månader.

Vita blodkroppar skyddar mot sjukdomar De vita blodkropparna försvarar kroppen mot bak­ terier, virus och andra organismer som kan göra oss sjuka. De vita blodkropparna är inte alls lika många som de röda blodkropparna, men de ökar i antal när vi är sjuka eller har en infektion. Det finns olika typer av vita blodkroppar. Vissa kan röra sig och ta sig ut ur blodkärlen till en vävnad som till exempel har angripits av bakterier.

De röda blodkropparna är små, runda inåtbuktande skivor. De är mycket formbara och ryms inne i de allra minsta kapillärerna.

Vita blodkroppar är större än röda blodkroppar.

Det finns olika typer av vita blodkroppar och deras form varierar.

blodplätt

nät

vit blodkropp

röd blodkropp

Blodplättar behövs för att blodet ska koagulera Blodplättar är mycket små, platta blodceller. De be­ hövs för att stoppa blödningar. Då vi får ett vanligt sår i huden brister små blodkärl och en del blodplättar går sönder. Det sätter igång en kedjereaktion som gör att blodet koagulerar, det vill säga levrar sig. Ett pro­ tein i blodplasman bildar ett nätverk av långa trådar.

Sedan fastnar blodplättar och andra blodkroppar i nätet, vilket leder till att blödningen avtar. Till sist drar nätverket ihop sig och det bildas en skyddande sårskorpa som lossnar när huden har bildat nya celler och såret har läkts.

Blodplättar och röda blodkroppar, som har fastnat i ett nät av trådar, täpper till hålet i blodkärlsväggen.

Uppbyggnad och livsfunktioner

37

Blodet cirkulerar överallt i kroppen Blodet cirkulerar i kroppens blodkärl och transpor­ terar sådana ämnen som cellerna behöver. Blodet transporterar syre från lungorna till cellerna. Närings­ ämnen som har spjälkats i matsmältningskanalen, vitaminer och mineraler transporteras också i blodet till cellerna.

I cellernas ämnesomsättning bildas ämnen som cellerna inte behöver. De transporteras med blodet till levern där de bryts ner, eller till njurarna som sköter om att de avges från kroppen. Koldioxiden som bildas vid cellandningen förs till lungorna.

Hormoner flyttas snabbt med blodet till olika delar av kroppen och påverkar det som händer i cel­ lerna. Blodet transporterar också värme och jämnar ut temperaturskillnaderna mellan olika delar av kroppen. Värme transporteras till exempel från musklerna till huden, som avger värme.

Blodgruppen har stor betydelse vid en blodtransfusion Generna i våra kromosomer bestämmer vilken blod­ grupp vi har. I ABO-systemet indelas blodgrupperna i fyra grupper: A, B, AB och O. Det som skiljer blod­ grupperna åt är två typer av proteiner, A och B, på de röda blodkropparnas yta. En annan skillnad är att blodgrupperna har olika antikroppar i blodplasmat.

Vid en blodtransfusion, det vill säga då man överför blod, får mottagarens blod inte innehålla antikroppar mot givarens blod. Om en patient får fel blodgrupp påverkar antikropparna de röda blodkropparna i givarblodet så att de klumpar ihop sig. Det levrade blodet täpper till blodkärlen och därför kan det vara direkt livshotande.

Fördelning mellan blodgrupper i Finland

Hur fungerar antikropparna i blodplasmat?

A

Blodgrupp AB B

O

Protein på de röda blodkropparnas yta Antikroppar i blodplasmat

I blodgrupp O saknas proteiner på ytan av de röda blodkropparna och därför finns det ingenting som antikroppar i blodplasman kan fastna i. Därför kan man ge O-blod till vilken blodgrupp som helst.

Den som har AB-blod saknar anti­kroppar i blodplasmat och därför finns det ingenting som angriper proteiner i andra blodgrupper. En person med AB-blod kan ta emot blod från alla blodgrupper.

röd blodkropp från blodgivare

antikropp i mottagarens plasma

Om en person med blodgrupp B får A-blod börjar antikropparna i patientens blod angripa de röda blodkropparna i givarblodet. Då klumpar blodet ihop sig.

AB 8 %

B 17 %

O 33 %

38

A 42 % Fördelningen av blodgrupper i ABO-systemet är olika i olika delar av världen. Blodgrupp A är den vanligaste i Finland. En person som har blodgrupp A har protein A på ytan av de röda blodkropparna och antikroppar mot protein B i blodplasmat.

Att ge blod kan rädda liv Friska personer mellan 18 och 70 år kan bli blodgivare.

Den som vill ge blod ska först visa legitimation, sedan mäter man hemoglobinvärdet och kollar hälsotill­ ståndet.

I samband med blodgivningen undersöker man blodgruppen och kontrollerar att blodet inte är in­ fekterat. Man testar att blodet inte har smitta av infektionssjukdomar som hiv, hepatit A, B och C eller syfilis. När testresultaten är klara skickas produkter av blodet till sjukhusen.

En färsk infektion märks inte i ett test. Därför är det klokast att inte ge blod om man misstänker att man nyligen har blivit smittad. För att minska risken för smittspridning får man fylla i en blankett om sitt hälsotillstånd varje gång man går på blodgivning.

Man skiljer åt olika produkter ur det donerade blodet, bland annat röda blodkroppar, blodplättar och blodplasma. En patient får bara den del av blodet som hen behöver. På det sättet räcker en påse blod åt många patienter. I Finland får ungefär 50 000 patien­ ter per år någon produkt av blod.

Vid en blodgivning tappar man cirka en halv liter blod ur en ven i armvecket. Blodpåsen fylls på 5–10 minuter.

ATT MINNAS

Blodet transporterar ämnen och värme • Blodet består av blodplasma och blodkroppar.

• Blodet får den röda färgen av hemoglobin.

• Blodplasmat består mest av vatten och är fly­ tande.

• De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna till cellerna.

• Blodplasmat transporterar bland annat blod­ kroppar, näringsämnen, hormoner och ämnen som bildas i ämnesomsättningen i cellerna.

• De vita blodkropparna dödar bakterier och virus.

• Blodplättarna bidrar till att en sårskorpa bildas.

Uppbyggnad och livsfunktioner

39

UPPGIFTER

1. Blodets uppbyggnad

5. Blodtransfusion

Skriv namnet på delarna 1–4 på bilden.

a) Varför behövs blodgivare? b) I Finland får blodgivare inte betalt för att ge blod. Varför är det bäst så? c) En blodgivare har blodgrupp A. Vem kan ta emot hens blod? d) Patienter som behöver blod får alltid O-blod i sjukhusserier på tv. Varför får de O-blod till en början?

1 2

6. Undersök blodgruppen Man kan bestämma blodgrupp i ABO-systemet med hjälp av antikroppar. Man tar ett par droppar blod från fingerspetsen och blandar blodet med antikroppar i blodplasmat. Studera bilderna och dra slutsatser om vilka blodgrupperna är på objektglas 2–4.

4

3

2. Delarnas uppgifter Vilka uppgifter har delarna i blodet? a) blodplasma b) röda blodkroppar c) vita blodkroppar d) blodplättar

3. Blodet koagulerar Förklara med några meningar hur en sårskorpa bildas då du har fått ett litet sår i huden.

4. Blodgivningsschema a) Fyll i schemat och visa vem som kan ge blod åt vem. Pilarna visar i vilken riktning man kan ge blod. Skriv namnet på blodgrupperna i cirklarna.

1.

A 2.

3.

B b) Varför brukar blodgrupp O kallas universal­ blodgivare? c) Varför brukar blodgrupp AB kallas universalmottagare?

40

4.

A-blod

M E

LÄ S

RA

…

OM

Man får reda på mycket ur ett blodprov En vanlig blodbild berättar om hälsotillståndet När du är sjuk och går till läkare får du också ofta göra ett laboratorieprov. Du känner dig kanske trött, har ont i magen eller långvarig förkylning. Genom att analysera ett vanligt blodprov får man fram den lilla blodbilden.

Det bildas nytt blod hela tiden och därför kan man reda ut vilken sjukdom det är fråga om. Många sjukdomar och tillhörande medicinering påverkar blodvärdena och därför följer man med blodbilden nästan dagligen vid vissa sjukdomar.

Om man har anemi eller blodbrist är hemoglobinvärdet lågt, vilket beror på järnbrist. Nu för tiden beror anemi sällan på att man har ätit för ensidigt. De vanligaste orsakerna är plötsliga blödningar eller att man har förlorat blod under en lång tid, till exempel om man har riklig menstruation.

Vita blodkroppar försvarar kroppen mot olika sjukdomsalstrare. Om vi råkar ut för en infektion ökar

produktionen av vita blodkroppar och det syns som ett högt värde i provresultatet.

Blodplättar gör så att blodet stelnar. Om det finns för lite blodplättar i blodplasmat får vi lätt näsblod eller blödningar på olika ställen av kroppen. I normala fall har vi ett överflöd av blodplättar och därför kan antalet sjunka ganska mycket innan situationen blir oroande.

Det är inte bra att ha för mycket blodplättar heller för det kan leda till blodpropp.

Om man misstänker att en patient har diabetes mäter man glukoshalten i blodplasmat.

CRP, som i dagligt tal kallas snabbsänka, är en förkortning av C-reaktivt protein. Det är ett protein som bildas i levern och CRP-värdet stiger vid många infektioner. CRP stiger mycket om infektionen beror på en bakterie, men ganska lite om den förorsakas av ett virus. Man kan alltså utreda om en infektion beror på en bakterie eller ett virus utifrån CRP-värdet. Det är viktigt att veta skillnaden eftersom man kan bota bakteriella sjukdomar med antibiotika, men inte virussjukdomar.

Perusverenkuva antaa verestä seuraavia tietoja: Undersökning

Normalvärde

William

Oscar

Alice

B-Hb, hemoglobin

117–155 g/l (kvinnor) 134–167 g/l (män)

145

160

105

B-Eryt, antalet röda blodkroppar

3,9–5,2 (1012/l) (kvinnor) 4,25–5,7 /1012/l) (män)

5,0

5,3

3,5

B-Leuk, antalet vita blodkroppar

3,4–8,2 (109/l)

10,5

6,0

8,2

B-Tromb, antalet blodplättar

150–360 (109/l)

300

320

150

P-Glukos, glukoshalt i blodet

4–6 mmol/l

5

9,5

5

CRP, C-reaktivt protein

0–10 mg/l

20

5

9,5

Uppgift Tre patienter, William, Oscar och Alice, kommer till läkarmottagningen. Alla tre känner sig trötta och allmänt hängiga. Läkaren undersöker dem och ber dem gå till laboratoriet för ett blodprov. Du ser provresultaten i tabellen. Studera resultaten och fundera på orsakerna till sjukdomssymptomen hos William, Oscar och Alice.

Uppbyggnad och livsfunktioner

41

BIOKODEN Människan

BIOKODEN

Biokoden Människan är läroboken i biologi för årskurs 9 i grundskolan.

Biokoden-serien för årskurserna 7–9 Biokoden Livet Biokoden Naturen Biokoden Människan

Varje del i Biokoden-serien består av en textbok och en aktivitetsbok.

Päivi Happonen Mervi Holopainen Rita Keskitalo Mari Petrelius Erika Ryyppö Marja Tihtarinen-Ulmanen Antero Tenhunen Elisabet Palenius

ISBN 978-951-52-4672-1

9 789515 246721

Schildts & Söderströms

Människan